Årsrapport Hetvattencentralen BORENSBERG

Transkript

1 Årsrapport 2015 Hetvattencentralen BORENSBERG

2

3 Innehåll 1 Grunddel Allmänna uppgifter 3 2 Textdel Organisationens uppbyggnad Lokalisering och bakgrund Beskrivning av drift och produktionsanläggningar Miljöuppföljning Reningsutrustning Gällande beslut Tillstånd Försiktighetsmått 6 3 Miljöberättelse Miljöpåverkan Verksamhetssystem Drift- och produktionsförhållanden Förändringar i produktion och processer Energiproduktion och bränsleförbrukning Förbrukning och hantering av kemiska produkter Hantering av avfall och restprodukter Förändringar och störningar i driften Kontrollresultat Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Utsläppskontroll och utsläpp Recipientkontroll och omgivningspåverkan 9 4 Försiktighetsmått och kommentarer Gällande Plan- och miljökontorets beslut (dnr 2003-MH ) Gällande Plan- och miljöförvaltningens beslut (dnr 2014-MH2277-3) 11 5 Underskrift 13 6 Bilaga 1 analys av bioaska 15 7 Bilaga 2 - uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken) Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken) Resurshushållningsprincipen (2 kap 5 Miljöbalken) 17 1 (17)

4 2 (17)

5 1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 2003-MH0174 Anläggningsnamn Hetvattencentralen i Borensberg, HVC 110 Ort Borensberg Besöksadress Erstorpsvägen 1, Borensberg Fastighetsbeteckningar Olivehult 10:93 Kommun Motala Kommun Huvudbranschkod C Koder enligt EG-förord. 166/2006 Saknas Tillstånd enligt Plan- och miljönämnden i Motala Tillsynsmyndighet Plan- och miljönämnden i Motala Kontaktperson för anläggningen Förnamn Katarina Efternamn Ingvarsson Telefonnummer E-postadress Katarina.Ingvarsson@tekniskaverken.se Juridiskt ansvarig av årsrapport Förnamn Tomas Efternamn Hvalgren Telefonnummer E-postadress Tomas.Hvalgren@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: Postort: Linköping 3 (17)

6 2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring privat- och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Samtliga energianläggningar inom koncernen ligger under Division Energi som är organiserad enligt följande: Hetvattencentralen i Borensberg, HVC 110, ligger organisatoriskt under AO Produktion. 2.2 Lokalisering och bakgrund Hetvattencentralen i Borensberg, har varit i drift sedan 2003 och är lokaliserad till nordvästra delen av Borensberg på fastighet Olivehult 10:93. Området norr om anläggningen utgörs av industrimark och öster om anläggningen går väg (17)

7 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar Hetvattencentralen i Borensberg består av en fastbränslepanna och två oljepannor, varav den ena är av containertyp och går att flytta. Fastbränslepannan står för basproduktionen av värme till fjärrvärmenätet, medan den stationära oljepannan i första hand är avsedd för reserv- och spetslastproduktion. Den mobila oljepannan startar vid ett eventuellt effektbortfall på någon av de två andra produktionsenheterna. Oljepannorna eldas sedan 2014 med rapsmetylester (RME). Pannornas produktionskapacitet fördelar sig enligt tabell 1. Tabell 1. Produktionskapacitet HVC 110. Panna Effekt [MW] Bränsle Fastbränslepannan 3,6 Biobränsle Oljepannan 5 RME Mobil oljepanna 2,5 RME 2.4 Miljöuppföljning Miljöuppföljning sker enligt ett kontrollprogram där bland annat övervakning och mätning av utsläpp, drift- och internkontroll samt externa mätkontroller beskrivs. Vid den dagliga ronderingen inspekteras hela anläggningen och bland annat temperaturer, tryck, hydraulik, bränsleinmatning och rökgasfläktar kontrolleras. Vid en driftstörning går ett larm till Kraftvärmeverket i Linköping, varifrån anläggningen kan fjärrstyras. Beroende av larmets typ avgörs då om orsaken till larmet kan åtgärdas från Linköping eller om personal måste åtgärda något på plats. 2.5 Reningsutrustning Fastbränslepannan är försedd med en multicyklon för stoftavskiljning. Oljepannorna eldas med RME vilket medför låga stofthalter och stoftreningsutrustning är inte nödvändigt. Svavelutsläppet regleras genom att använda eldningsolja med låg svavelhalt. 2.6 Gällande beslut Tillstånd Plan- och miljökontoret i Motala kommun (PMK) (2003-MH ) Plan- och miljöförvaltningen i Motala kommun (2011-MH ) Plan- och miljöförvaltningen i Motala kommun Plan- och miljönämnden lämnar Tekniska verken villkorade försiktighetsmått för att uppföra och driva panncentralen i Borensberg. Plan- och miljönämndens beslut avseende installation av en mobil oljepanna vid panncentralen i Borensberg. Utsläppskrav avseende denna panna ingår i det beslut om försiktighetsmått som gäller för den befintliga i panncentralen i Borensberg. Plan- och miljönämndens beslut efter TvABs anmälan om avseende utbyte av mobil oljepanna på 1,2 MW till en mobil oljepanna på 2,5 MW. Plan- och miljöförvaltningen hade inga synpunkter angående ändringen och ärendet föranledde inte någon ytterligare åtgärd. 5 (17)

8 Plan- och miljöförvaltningen i Motala kommun (2014-MH2277-3) Plan- och miljönämnden lämnar Tekniska verken villkorade försiktighetsmått för att återanvända askor till spridning på åkermark Försiktighetsmått Försiktighetsmått för HVC 110 kan ses i kapitel 4 tillsammans med kommentarer. 3 Miljöberättelse 3.1 Miljöpåverkan Miljöpåverkan från HVC 110 är främst utsläpp till luft, omhändertagande av askor, förbrukning av naturresurser som olja samt transport av bränsle till anläggningen. Miljöpåverkan av den produkt, det vill säga värme, som Borensbergs panncentral levererar bedöms vara positiv. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning skulle användas. Under 2015 har 4 nya fastigheter anslutits till Borensbergs fjärrvärmenät. Den nyanslutna fjärrvärmen beror dels på nybyggnation samt ersättning av pellets. Under 2014 fasades eldningsoljan ut på anläggningen och under 2015 har endast RME använts som bränsle i oljepannorna. RME består till minst 99 % av rapsmetylester samt en liten mängd metanol. Under 2015 har ca 100 ton bioaska återförts till åkermark i ett försök att återföra den ändliga resursen fosfor. Försöket har dock pausats eftersom kadmiumhalterna har blivit något för höga för spridning på åkermark enligt gällande regler för rötslam. Se Verksamhetssystem Tekniska verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO och 2010 infördes certifierade ledningssystem för kvalitet (ISO 9000) och arbetsmiljö (OHSAS). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, uppdateras och utvärderas årligen. Vi följer de rutiner som standarden ISO kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål. Miljöhänsyn vid förändring, projekt och upphandling inom Tekniska verken koncernen 6 (17)

9 Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter. Avfallsrutiner. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll. Mer om hur TvAB uppfyller Miljöbalkens allmänna hänsynsregler finns att läsa i Bilaga 2, sid 16. LRQA Business Assurance genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO Utöver de externa revisionerna genomförs en intern revision av miljöledningssystemet varje år. 3.3 Drift- och produktionsförhållanden Förändringar i produktion och processer Under 2015 har man bytt en växellåda till inmatningsskruven samt börjat att vattenkyla trumman till skruven. Dessa åtgärder tillsammans har gett en stabilare inmatning i fastbränslepannan Energiproduktion och bränsleförbrukning Den totala energiproduktionen uppgick under 2015 till MWh. I tabell 2 redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan pannenheterna år Tabell 2. Produktion och bränsleförbrukning, Benämning Produktion [MWh] Bränsleförbrukning Fastbränslepannan , ,2 ton Oljepanna/mobil oljepanna, RME 1 026,2 160,6 m Förbrukning och hantering av kemiska produkter Användning av kemiska produkter Alla kemiska produkter som används inom Tekniska verken ska vara godkända och riskbedömda samt finnas registrerade i kemikalieregistret EcoOnline. Produkterna värderas av kemikalierådet/kemikaliesamordnaren med avseende på miljö och hälsa, inköp och avfallshantering. Kemikaliesamordnaren lägger in godkända produkters säkerhetsdatablad i EcoOnline. Registret kan användas av alla via intranätet för att se var en viss kemikalie används. I tabell 3 visas förbrukningen av de största processkemikalierna på HVC 110 under (17)

10 Tabell 3. Förbrukning av kemiska produkter Kemikalie Användningsområde Förbrukning Enhet LGWA 2 Smörjfett 4,8 L Q8 Handel 46 Hydraulolja 208 L RME (rapsmetylester) Bränsle/drivmedel 160,6 m 3 Salttabletter Avhärdningssalt 25 kg Hantering av avfall och restprodukter Genom vårt miljöledningssystem styrs verksamheten enligt våra rutiner och instruktioner som bl.a. beskriver hur eventuella spill ska hanteras, avfall omhändertas, hur tankar och cisterner ska kontrolleras, märkas och underhållas. Den enskilt största avfallsmängden som uppkommer vid hetvattencentralen i Borensberg är aska. Flyg - och bottenaska matas ut i en sluten container och körs av entreprenör till godkänd mottagare. Annat avfall uppstår i regel under revisioner eller vid andra arbeten på anläggningen och kan vara olika typer av oljor, oljeavskiljaravfall och liknande. Det farliga avfallet som uppkommer på anläggningen förvaras i märkta kärl på anläggningen och hämtas, vid behov, av miljöbil för transport till Gärstad avfallsanläggning. Under 2015 uppkom endast små mängder farligt avfall varpå inga tömningar har gjorts. Den mängd icke-farligt avfall som uppkommit i Panncentralen i Borensberg framgår av tabell 4. Tabell 4. Uppkommen mängd icke-farligt avfall, Typ av avfall Mängd Mottagare Botten- och flygaska 24,74 ton Gärstad avfallsanläggning Botten- och flygaska Ca 100 ton Ola Nilsson, Tjällmo Under hösten 2014 anmälde TvAB planerna på ändrad hantering av askor, att nyttiggöra dem genom spridning på åkermark istället för deponering. Provtagning på askan genomfördes under våren 2014 där askan fick godkänt enligt reglerna för spridning av rötslam på åkermark. Under 2015 har större delen av flyg- och bottenaskan gått till lantbrukaren Ola Nilsson i Tjällmo. Där har askan samlats på hög för att sedan under september/oktober 2015 spridas på åkermark. Under perioden som askorna gått till Ola Nilsson har prover tagits ut veckovis och samlats till ett samlingsprov. I november 2015 analyserades provet som visade på förhöjda kadmiumhalter och askan har sedan dess samlats på hög. Provtagning på plats har också visat på fortsatt förhöjda kadmiumhalter och askan är därför inte lämplig att sprida på åkermark enligt de regler som gäller för rötslam, askan är däremot lämplig för spridning i skogsmark. Under sommaren 2016 kommer TvAB att genomföra en utredning av bioaskor och askåterföring från våra bioeldade anläggningar. Provtagningen på Borensbergs aska kommer att fortsätta på samma sätt och om kadmiumhalterna sjunker till godkända nivåer igen kommer spridningen på åkermark att återupptas. Analyssvaren på bioaskan redovisas i kapitel 6, sid 15. Några andra speciella åtgärder under året för att minska mängderna avfall har inte genomförts Förändringar och störningar i driften Under 2015 har det ur driftsynpunkt inte skett några förändringar eller störningar i driften. 8 (17)

11 3.4 Kontrollresultat Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränningen vid anläggningen övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. På så sätt kan förbränningen optimeras för att få bästa resultat med tanke på både miljö och bränsleekonomi. Mätinstrumenten har under 2015 fungerat utan några anmärkningar. Emissionsmätning Vid tillfället för 2015 års emissionsmätning på biopannan innehölls nivån för försiktighetsmåttet avseende; stoft - 62,9 mg/nm 3 vid 13 % CO 2; NO x 98,5 mg NO 2/MJ samt CO 42,2 mg/mj. Emissionsmätning av oljepannan utfördes den 30/ och data kommer som kompletterande uppgift Utsläppskontroll och utsläpp Kontroll av utsläpp sker en gång per år och omfattar parametrarna kolmonoxid, kväveoxid och stoft. Kontrollerbara försiktighetsmått innehölls under 2015 för fastbränslepannan. Se avsnitt Utsläpp till luft i kg beräknas från uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden. Emissionsmätningen på oljepannan utfördes den 30/ Med anledning av detta har inget sammantaget utsläpp för kväveoxid kunnat beräknas på emissioner med RME som bränsle utan detta kommer att skickas in som kompletterande uppgift när emissionsmätningen är utförd och rapporterad. Sammantagna utsläppet av kväveoxider baseras på de emissionsmätningar som utfördes på oljepannan Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska verken är medlem i Östergötlands Läns Luftvårdsförbund och medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. 4 Försiktighetsmått och kommentarer I detta kapitel sammanställs efterlevnaden av gällande beslut. 4.1 Gällande Plan- och miljökontorets beslut (dnr 2003-MH ) Försiktighetsmått Kommentar Allmänt försiktighetsmått (försiktighetsmått 1) Om inte annat föreskrivs i nedan angivna försiktighetsmått skall verksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har angivit i anmälan. Verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i anmälningshandlingarna. Stoft från fliseldning (försiktighetsmått 2) Utsläppet av stoft från fastbränslepannan får inte överskrida 100 mg/nm3, (tg 13 % CO2). Utsläppsvärdena skall betraktas som riktvärde. Kravet innehålls Vid emissionsmätningen uppgick stofthalten till 62,9 mg/nm 3 13 % CO2. Se avsnitt (17)

12 Åtgärdsplan - stoft från fliseldning (försiktighetsmått 3) Stoft från oljeeldning (försiktighetsmått 4) Kväveoxider (försiktighetsmått 5) Sökanden skall senast 26 månader efter idrifttagande av panncentralen inlämna till tillsynsmyndighet en åtgärdsplan för hur utsläpp stoft till luft skall minska, så att 100 mg/m 3 (tg, 13 % CO2) kan hållas. Utsläppet av stoft från oljepannan får inte överskrida 0,5 g/kg olja. Utsläppet av kväveoxider får sammantaget för alla pannor inom anläggningen och som årsmedelvärde inte överstiga 100 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppsvärdet skall betraktas som ett riktvärde. Åtgärdsplan lämnades in i tid efter idrifttagning. Uppgifterna kommer att kompletteras med emissionsdata från mätningen som utfördes den 30/ Vid den periodiska emissionsmätningen på oljepannan uppmättes 0,12 g/kg olja. Kravet innehålls, sammantaget utsläpp från pannorna baseras för oljepannans del på emissionsmätningen Uppgifterna kommer att kompletteras med emissionsdata från mätningen som utfördes den 30/ Vid emissionsmätningarna av fastbränslepannan uppgick halten NOX till 98,5 mg/mj tillfört bränsle och vid mätningen av oljepannan ( ) var halten NOX 43 mg/mj. Det sammantagna årsmedelvärdet för NOX 2015 blev 94 mg/mj tillfört bränsle. Se Kolmonoxid (försiktighetsmått 6) Utsläppet av kolmonoxid från fastbränslepannan får inte överstiga 200 mg/mj tillfört bränsle räknat som dygnsmedelvärde. Utsläppet får inte överskrida 500 mg/mj tillfört bränsle räknat som timmedelvärde. Utsläppsvärdena skall betraktas som riktvärden. Kravet innehålls Vid uppgick CO-halten till 42,2 mg/mj. Se avsnitt Damning (försiktighetsmått 7) Erforderliga åtgärder skall vidtas för att förhindra störande damning. De åtgärder som vidtagits för att förhindra damning är att avlastning till bränslebunkern sker med lastbilar med sidtippare och att askor från förbränningen samlas i en sluten container inomhus och transporteras till Gärstad avfallsanläggning/ola Nilsson i Tjällmo. Inga klagomål på damning har förekommit. 10 (17)

13 Kemikalier och farligt avfall (försiktighetsmått 8) Kemikalier och farligt avfall skall förvaras, märkas och hanteras så att ingen risk för förorening av mark eller vatten förekommer. Förvaring skall ske så att det inte föreligger någon risk att sinsemellan reaktiva föreningar kan komma samman. Vidare skall förvaring ske på hårdgjord yta under tak och helst utan golvbrunnar. Om golvbrunnar förekommer, skall dessa förses med sådana anordningar att eventuellt läckage inte kan tillföras avloppssystemet. Flytande kemikalier och farligt avfall skall alltid förvaras inom invallat område. Invallningen skall dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10 % av övrig lagrad volym. Flytande kemikalier och farligt avfall förvaras inom invallat område enligt dimensionering i försiktighetsmått. Mindre kemikalier förvaras i kemikalieskåp. Buller (försiktighetsmått 9) Kontrollprogram (försiktighetsmått 10) Buller från verksamheten får inte, vid bostäder, ge upphov till en högre ekvivalent ljudnivå än: ekv. ljudnivå (dba) dagtid (07-18): 50 kvällstid (18-22): 45 sön- och helgd. (7-18): 45 nattetid (22-07): 40 Förslag till kontrollprogram skall inges till tillsynsmyndigheten senast tre månader från det att beslutet vunnit laga kraft. Bullerutredning för kontroll av uppfyllelse av försiktighetsmått för buller utfördes i samband med förstagångsbesiktningen ( ). Det har inte utförts några förändringar i driften av anläggningarna som kan ha påverkat bullernivån från anläggningarna under Inskickat och godkänt av tillsynsmyndighet. Reviderade versioner skickades in till Miljökontoret Gällande Plan- och miljöförvaltningens beslut (dnr MH2277-3) Försiktighetsmått Kommentar Kontrollprogram (försiktighetsmått 1) Kontrollprogram (försiktighetsmått 2) Provtagning och analys av askans närings- och tungmetallinnehåll ska ske innan den lämnas ut för spridning på åkermark. Rutiner för provtagning och analys av askan ska finnas i verksamhetens kontrollprogram. Askan har analyserats utifrån näringsoch tungmetallinnehåll. Dock har analyssvaren dröjt och spridning har skett innan svaren utvärderats. Analyssvar är redovisade i Bilaga 1 analys av bioaska. Just nu pågår en översyn av rutinerna eftersom askan spridits innan analyssvaren hunnit redovisas. Se (17)

14 12 (17)

15 5 Underskrift Tomas Hvalgren, juridiskt ansvarig 11(12)

16 14 (17)

17 6 Bilaga 1 analys av bioaska 15 (17)

18 7 Bilaga 2 - uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna Hetvattencentralen i Borensberg I detta dokument beskrivs Tekniska verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas årsrapporten. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är ledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken) På Tekniska verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i miljöutbildningar. Det finns olika kompetenskrav för olika avdelningar, vilket framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. 16 (17)

19 7.1.2 Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken) Det finns kontrollprogram samt rutiner och instruktioner för uppföljning av anläggningarnas miljöpåverkan och för uppfyllande av tillstånd, villkor, förordningar och föreskrifter Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser ska enligt interna rutiner uppdateras minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Senaste riskanalys för hetvattencentralen i Borensberg genomfördes Annat risk- och säkerhetsarbete omfattar t.ex. olika skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse- och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner m m. Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken) Tekniska Verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret EcoOnline. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Undantagen är vid installationer av nya instrument och maskiner, då speciella kemikalier som inte finns med i det godkända sortimentet, ibland kan behöva användas, beroende på att garantier upphör då annan kemikalie används. Kemikalieinventering med tillhörande riskanalyser genomförs regelbundet Resurshushållningsprincipen (2 kap 5 Miljöbalken) Tekniska verken hushållar med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Produktion av värme i hetvattencentralen med skogsflis som bränsle innebär bra hushållning med resurser. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme innebär en bättre resurshushållning än om enskild uppvärmning skulle användas. 17 (17)

20 Box 1500, Linköping Tel , tekniskaverken.se