Ångcentralen vid Kisa pappersbruk

Transkript

1 Miljörapport 2013 Ångcentralen vid Kisa pappersbruk KISA

2 Innehåll 1 Grunddel Allmänna uppgifter 2 2 Textdel Organisationens uppbyggnad Lokalisering och bakgrund Beskrivning av drift och produktionsanläggningar Miljöuppföljning Reningsutrustning Gällande beslut Tillstånd Villkor 5 3 Miljöberättelse Miljöpåverkan Verksamhetssystem Drift- och produktionsförhållanden Förändringar i produktion och processer Energiproduktion och bränsleförbrukning Förbrukning och hantering av kemiska produkter Hantering av avfall och restprodukter Förändringar och störningar i driften Kontrollresultat Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 9) Recipientkontroll och omgivningspåverkan Besiktningar sammanfattande kommentarer 10 4 Villkor och kommentarer 10 Bilagor Bilaga 1 Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna 1 (11)

3 1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Ångcentralen vid Kisa pappersbruk Ort Kisa Besöksadress Industrivägen 15A, Kisa Fastighetsbeteckning Mjällerum 1:135 Kommun Kinda Huvudbransch Koder enligt EG-förord. 166/2006 Saknas Tillstånd enligt Länsstyrelsen i Östergötlands län, Tillsynsmyndighet Kinda kommun Kontaktperson för anläggningen Förnamn Jenny Efternamn Österberg Telefonnummer E-postadress jenny.osterberg@tekniskaverken.se Juridiskt ansvarig av miljörapport Förnamn Sten Efternamn Bruce Telefonnummer E-postadress sten.bruce@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: Postort: Linköping 2 (11)

4 2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring privat- och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Samtliga energianläggningarna inom koncernen ligger under Division Energi som är organiserad enligt följande: Figur 1. Organisationsschema Division Energi. Ångcentralen vid Kisa pappersbruk ligger organisatoriskt under AO Produktion. 2.2 Lokalisering och bakgrund Ångcentralen vid Kisa pappersbruk består av en fastbränslepanna och två oljepannor. Anläggningen är belägen på Långasjönäs industriområde och används för produktion av ånga till det närliggande pappersbruket, Swedish Tissue. Ångcentralen anlades på 80-talet av Kinda kommun som en avfallsförbränningsanläggning för att leverera ånga till det närliggande pappersbruket. Numera eldas endast biobränsle och en mindre andel eldningsolja. 3 (11)

5 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar Fastbränslepannan är baslastenhet. Oljepannorna används som reserv- och spetslastpannor. Utsläppen sker genom tre skorstenar, en för varje panna. Fastbränslepannans skorsten har en höjd av 48 meter över mark, oljepanna 1 och 2 har varsin skorsten som vardera är 18,5 m över mark. En sammanställning av produktionsenheterna presenteras i tabell 1. Tabell 1. Produktionsenheter vid ångcentralen vid Kisa pappersbruk. Benämning Effekt [MW] Bränsle Fastbränslepannan 6 Biobränsle Oljepanna 1 9 Eo1 Oljepanna 2 4,5 Eo1 2.4 Miljöuppföljning Miljöuppföljning sker enligt ett kontrollprogram där bland annat övervakning och mätning av utsläpp, drift- och internkontroll samt externa mätkontroller beskrivs. Biobränslepannan är utrustad med ett miljömätinstrument, vilket är placerat i rökgaskanalen, för mätning av parametrarna O 2, CO och NO. Mätdata samlas kontinuerligt in och värdena processas och presenteras därefter i dygns- och månadsrapporter. Dessa ligger sedan till grund för uppföljning i förhållande till gällande miljövillkor. 2.5 Reningsutrustning Fastbränslepannan är försedd med elektrofilter för att minska utsläppen av stoft, stoftbundna föreningar och Selective Non-Catalytic Reduction med urea (SNCR) för att reducera kväveoxider. 2.6 Gällande beslut Oljepannorna eldas med eldningsolja 1 vilket medför låga stofthalter och att stoftreningsutrustning ej är nödvändigt. Svavelutsläppet regleras genom att använda eldningsolja med låg svavelhalt Tillstånd Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen i Östergötlands län Länsstyrelsen i Östergötlands län Miljöprövnings-delegationen (MPD) lämnar (Vattenfall AB) tillstånd till driften av ångcentralen, Långasjönäs bruk på fastigheten Mjällerum 1:135. Tillståndet omfattar en biobränslepanna (6MW) samt två oljepannor på 6 respektive 5 MW. Länsstyrelsen (LST) beslutar följande: En befintlig oljepanna med en effekt på 5 MW kan bytas ut mot en 13 MW oljepanna, samt eventuellt komplettera den befintliga fastbränslepannan med en fjärrvärmeekonomizer. En värmeväxlare kan byggas för överföring av ånga från ångnätet till fjärrvärmenätet. Förslaget om att koppla ihop och bygga ut fjärrvärmenätet godkänns. 4 (11)

6 Länsstyrelsen i Östergötlands län Länsstyrelsen i Östergötlands län Beslut med anledning av anmälan om att produktionsspill från Swedish Tissue även fortsättningsvis ska kunna undantas från förordningen (SFS 2002:1060) om avfallsförbränning enligt 4 punkt 4 och därmed kunna förbrännas vid anläggningen. LST har inget att erinra mot TVABs tolkning i anmälan om att produktionsspillet kan undantas enligt anmälan. LST medger att ureainsprutning för NO X -reduktion införs enligt anmälan (permanentning). I beslutet meddelade LST tre råd gällande slip, mätning och förvaring av urea Villkor Villkor för ångcentralen vid Kisa pappersbruk kan ses i kapitel 4 tillsammans med kommentarer. 3 Miljöberättelse 3.1 Miljöpåverkan Anläggningens miljöpåverkan är främst utsläpp till luft, förbrukning av naturresurser, omhändertagande av askor samt transport av bränsle till anläggningen. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO och 2010 infördes certifierade ledningssystem för kvalitet (ISO 9000) och arbetsmiljö (OHSAS). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden uppdateras och utvärderas årligen. Vi följer de rutiner som standarden ISO kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål. Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska verken koncernen. Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter. Avfallsrutiner. Riskutvärdering. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO Utöver de externa revisionerna genomförs två interna revisioner av miljöledningssystemet varje år. 5 (11)

7 3.3 Drift- och produktionsförhållanden Förändringar i produktion och processer Under 2013 har tillgängligheten på biopannan ökats genom att hydrauliken till rostern bytts ut och att frekvensstyrning av densamme har införts. Anläggningen har också utrustats med ett system som gör att biopannan klarar korta strömavbrott utan att känslig utrustning som styrsystemet slås ut och i sin tur stoppar produktionen Energiproduktion och bränsleförbrukning Den totala energiproduktionen uppgick under 2013 till MWh. I tabell 2 redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan pannenheterna för år Tabell 2. Produktion och bränsleförbrukning, Benämning Produktion Bränsleförbrukning Fastbränslepannan MWh Biobränsle Produktionsspill ton 24 ton Oljepannorna MWh 736 m Förbrukning och hantering av kemiska produkter Användning av kemiska produkter Alla kemiska produkter som används inom Tekniska verken ska vara godkända och riskbedömda. Produkterna värderas av kemikalierådet/kemikaliesamordnaren med avseende på miljö och hälsa, inköp och avfallshantering. Kemikaliesamordnaren lägger in godkända produkters säkerhetsdatablad i kemikalieregistret EcoOnline. EcoOnline kan användas av alla via intranätet för att se var en kemikalie används. Alla kemikalier som används ska finnas med i EcoOnline. I bilaga 1 beskrivs mer utförligt hur Tekniska verken arbetar med produktvalsprincipen. I tabell 3 visas förbrukningen av processkemikalier på ångcentralen vid Kisa pappersbruk under Tabell 3. Förbrukning av kemiska produkter, 2013 Kemikalie Användnings- Förbrukning Enhet område Ameroyal 710 Dosering pannvatten 87 kg Ferrolix 3095 Vattenkonditioneringsmedel 55 kg Ferrolix kg Salt Vattenbehandling kg Urea Dosering i pannan för NO X - 10 * ton reduktion. Univis N 46 Hydraulvätska 516 liter Ikasorb Sorbenter 20 kg Ammoniak 12,5-25 % Dosering pannvatten 625 liter * mindre åtgång pga. problem med ureapumpen. 6 (11)

8 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter Den enskilt största avfallsmängden som uppkommer vid ångcentralen vid Kisa pappersbruk är aska. Annat avfall uppstår i regel under revisioner eller vid andra arbeten på anläggningen och kan vara olika typer av oljor, oljeskiljaravfall och liknande. Det farliga avfallet som uppkommer på anläggningen förvaras i märkta kärl på anläggningen och hämtas, vid behov, av miljöbil för transport till Gärstad avfallsanläggning. Genom vårt miljöledningssystem styrs verksamheten enligt våra rutiner och instruktioner som bl.a. beskriver hur eventuella spill ska hanteras, avfall omhändertas, hur tankar och cisterner ska kontrolleras, märkas och underhållas. I tabell 4 återfinns uppkommen mängd avfall och i tabell 5 uppkommen mängd farligt avfall under Tabell 4. Uppkommen mängd avfall, Typ av avfall Mängd Mottagare Botten och flygaska 318 ton Econova Brännbart avfall 600 kg Tekniska verken Järn och stål kg Kisa återvinning Tabell 5. Uppkommen mängd farligt avfall, Typ av avfall Kod Mängd Transportör Behandlingsföretag Spillolja 13:02: kg Sture Staafs Åkeri AB Tekniska verken Färg /Lim /Aerosoler 08:01:11 28 kg Sture Staafs Åkeri AB Tekniska verken Oljeavskiljare 13:05: kg Söderbergs spolteknik AB Tekniska verken Batterier 20:01:33 26 kg Sture Staafs Åkeri AB Tekniska verken Flockningsmedel - alkaliskt 06:02:05 65 kg Sture Staafs Åkeri AB Tekniska verken Flockningsmedel 16:05:08 13 kg Sture Staafs Åkeri AB Tekniska verken Fett / aska 12:01:12 82 kg Sture Staafs Åkeri AB Tekniska verken Lysrör 20:01:21 15 kg Sture Staafs Åkeri AB Tekniska verken Under 2013 har det inte vidtagits några speciella åtgärder för att minska mängden avfall eller farligt avfall Förändringar och störningar i driften Biopannan SNCR NO X -halten har under året varit högre än normalt eftersom det har varit problem med ureapumpen. Pumpen byttes under december. Biopannan CO Mellan kl var CO-halten förhöjd vilket resulterade i ett dygnsmedelvärde på 148 mg/nm 3, 11 % O Under ett flertal timmar under dygnen från den 18:e till den 20:e februari gick CO-halten upp högre än normalt vilket resulterade i ett dygnsmedelvärde på 144, 139 respektive 139 mg/nm 3, 11 % O 2. Orsaken misstänktes vara ett alltför fuktigt bränsle och leverantören vidtalades. Därefter havererade ett lager på bränsleinmatningsskruven. Problemet med lagret hade gjort att bränsleinmatningen skett ojämnt. Lagret byttes. 7 (11)

9 Under eftermiddagen och kvällen var CO-halten högre än normalt vilket resulterade i ett dygnsmedelvärde på 115 mg/nm 3, 11 % O 2. Bränsleleverantören hade levererat ett bränslelass med för liten andel stamvedsflis mot vad lördagens förhållanden hade krävt Mellan kl. 16 och fram till midnatt uppstod några timmar med en högre CO-halt än normalt vilket resulterade i ett dygnsmedelvärde på 129 mg/nm 3, 11 % O 2. Då vädret var kallt hade bränslet till viss del frusit och bildat klumpar som när de kommer in i ugnen kraftigt sänker temperaturen Under natten från föregående dygn låg CO-halten högre än normalt fram till kl. 10. Remmarna till primärluftfläkten visade sig ha gått av gång under kvällen. Vid 8:15 var fläkten åter i drift Under tidig morgon och kvällen uppstod högre CO-halter än normalt vilket resulterade i ett dygnsmedelvärde på 106 mg/nm 3, 11 % O 2. Det förhöjda var orsakat av problem med hydrauliken i ena bränslefickan vilket gjorde att bränslet inte hade matats in jämnt. Detta åtgärdades direkt under måndagen Pappersbruket fick ett datahaveri vilket ledde till ett oplanerat stopp på en av pappersmaskinerna. Med anledning av stoppet på en av pappersmaskinerna släcktes pannan oplanerat. Dygnsmedelvärde blev 167 mg/nm 3, 11 % O Mellan midnatt och fram till kl. 7 uppstod några timmar med en högre CO-halt än normalt vilket resulterade i ett dygnsmedelvärde på 114 mg/nm 3, 11 % O 2. Orsaken var ett bränslelass med dålig kvalitet som levererades på söndagkvällen vilket resulterade i panntripp och manuellkörning under natten till måndag Under ett flertal timmar från den 25:e till den 26:e september gick CO-halten upp högre än normalt vilket resulterade i ett dygnsmedelvärde på 135 respektive 125 mg/nm 3, 11 % O 2. Orsaken var bränsleleveransen. Bränslet visade sig vara direkt från skogen inklusive barr vilka föll igenom rostern och resulterade i höga CO- och NO X -värden. Bränsleverantören vidtalades Mellan midnatt och fram till kl. 10 uppstod några timmar med en högre CO-halt än normalt vilket resulterade i ett dygnsmedelvärde på 143 mg/nm 3, 11 % O 2. Pannan tändes på sent på kvällen och den höga CO-halten uppstod i samband med uppeldning. Tekniska verken arbetar kontinuerligt för att förhindra bränslerelaterade driftstörningar. Framförallt handlar det om att säkerställa bränslets kvalitet. Bränslets kvalitet såsom värmevärde, andel stamvedsflis eller eventuellt terminalbränsle är reglerat i avtal. Dock har skogsbränsle en naturlig variation vad gäller t.ex. fukthalt, vilket kan leda till att det ibland uppstår tillfällen då CO-halten efter förbränning är något förhöjd. Detta är i sig inget miljöproblem, eftersom det ändå finns god marginal till de CO-nivåer som är förknippade med utsläpp av t ex PAHer, men nuvarande tillståndsvillkor medger inte högre CO-halter än 100 mg/nm 3, 11 % O 2. Även mindre variationer leder därför till riktvärdesöverskridanden. Tekniska verken kommer under 2014 att gå in med en ny tillståndsansökan med syfte att bl. a ompröva CO-villkoret. Länsstyrelsen är kontaktade för tidigt samråd under april. 8 (11)

10 Emissionsmätning Vid tillfället för emissionsmätningen innehölls inte riktvärdet gällande stoft vid biopannan, resultatet var 28,5 mg/mj. Övriga försiktighetsmått innehölls. Elektrofiltret kommer under revisionen att ses över. Mätningen är endast ett stickprov och kan ha orsaktas av stråkbildning och/eller att slagverket var i drift. Det var inget fel på elektrofiltret vid tillfället för mätningen. 3.4 Kontrollresultat Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Emissionsuppföljning Rökgaserna från fastbränslepannan analyseras och registreras kontinuerligt med avseende på NO, CO och O 2 varje minut. Det centrala övervakningssystemet, CACTUS, samlar kontinuerligt in mätdata från miljö- och processinstrument som sedan ligger till grund för presentationen av timmedelvärden i dygnsrapporter och för redovisning av halter och mängder enligt gällande krav och villkor. För oljepannorna sker ingen kontinuerlig mätning eller registrering av utsläppen Mätinstrumentens funktion 2013 Samtliga mätinstrument har fungerat utan anmärkning under Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 9) Emissionsmätningar utförs av mätkonsulter vartannat år i samband med periodisk besiktning av anläggningen. Jämförande mätning med avseende på NO X sker varje år på fastbränslepannan enligt NFS 2004:6. Utsläpp till luft beräknas från uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden, se tabell 6. Tabell 6. Utsläpp Bränsle NO X [kg] S [kg] Stoft [kg] CO 2 (fossil) [ton] Bio Olja Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska verken är medlem i Östergötlands Läns Luftvårdsförbund och medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. 9 (11)

11 3.4.4 Besiktningar sammanfattande kommentarer Enligt gällande kontrollprogram ska periodisk besiktning utföras vartannat år. Den periodiska besiktningen omfattar avsyning av anläggningen, kontroll av samtliga villkor samt emissionsmätningar. Periodisk besiktning av anläggningen genomfördes Det sammantagna omdömet efter den periodiska besiktningen från mätkonsulten var att verksamheten bedrivs i huvudsak enligt gällande tillståndsbeslut. Personalen har goda kunskaper om verksamheten, driftförutsättningar och miljöpåverkan. Det finns rutiner för service, uppföljning och kontroll. Besiktningen gav några noteringar vilka har rapporterats till tillsynsmyndigheten och i skrivande stund arbetar Tekniska verken med utredning av dessa punkter. 4 Villkor och kommentarer 1 Allmänt villkor 2 Reningsanordningar 3 Stoft från oljeförbränning 4 Stoft från fastbränsleförbränning 5 Kväveoxider (NO X ) 6 Kolmonoxid (CO) 7 Anslutning till fjärrvärmenät Villkor Om inte annat föreskrivs i villkoren nedan ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överenskommelse med vad bolaget har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angivit eller åtagit sig. Reningsanordningar för begränsning av utsläppen till luft och vatten skall ständigt drivas så att största möjliga reningseffekt erhålles. Stoftutsläppet från oljeförbränning får som riktvärde högst uppgå till 1,0 g/kg olja. Stoftutsläppet från fastbränsleförbränning får som riktvärde och månadsmedelvärde högst uppgå till 20 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppet av kväveoxider sammantaget för alla pannor inom anläggningen får som gränsvärde och årsmedelvärde uppgå till högst 150 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppen av kolmonoxid från fastbränslepannan får som riktvärde uppgå till 100 mg/nm3 vid 11 % O 2 tillfört bränsle räknat som dygnsmedelvärde. Villkoren 4 6 gäller fram till dess att nya villkor fastställs på grund av anslutning till fjärrvärmenät. Vid sådan anslutning skall bolaget senast två år efter den dag anslutning skett inkomma med underlag för eventuell ändring av nämnda villkor Kommentar Verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna. Reningsanordningarna bedrivs i huvudsak i enlighet med ansökan. Vid emissionsmätningarna var stofthalten för oljepanna 1 < 0,1 g/kg olja och vid emissionsmätningarna för oljepanna 2 0,04 g/kg olja. Vid emissionsmätningar uppgick stofthalterna från fastbränslepannan till 28,5 mg/mj tillfört bränsle. Se avsnitt Årsmedelvärdet för halten NO X uppgick för fastbränslepannan till 116 mg/mj och för oljepanna 1 uppmättes vid emissionsmätningar mg/mj och för oljepanna ,8 mg/mj. Det sammantagna årsmedelvärdet av kväveoxider för 2013 har beräknats till 112 mg/mj. Under 2013 överskreds dygnsmedelvärdet 13 gånger. Anledningen har varit problem med bränsle och/eller bränsleinmatningen samt oplanerade stopp av pappersmaskinerna. Se avsnitt Inga nya villkor fastställda eftersom ingen anslutning till fjärrvärmenätet har skett. 10 (11)

12 8 Fuktigt fiberslam 9 Deponering av aska Fuktigt fiberslam från pappersbruket får ingå i bränslemixen endast om förbränning inte påtagligt försämras. Deponering av aska får endast ske på plats som är godkänd härför enligt miljöbalken. Alternativt kan aska från biobränsleeldning efter samråd med tillsynsmyndigheten återföras till naturen. 10 Haveri Om haveri eller omfattande driftstörningar i process- eller reningsutrustning inträffar, ska detta omgående anmälas till tillsynsmyndigheten. 11 Buller Buller från verksamheten får som riktvärde inte överskrida nedan angivna frifältsvärden vid bostäder och rekreationsytor: ekv./ mom. ljudnivå (dba) dagtid (07-18): 50/- kvällstid (18-22): 45/- sön- och helgd. (7-18): 45/- nattetid (22-07): 40/55 I övrigt får ljudnivån från verksamheten som riktvärde inte överskrida Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller vid nyetablering av industri (SNV RR 1978:5, tabell 2.1) 12 Bränslen, kemikalier och avfall 13 Damning och nedskräpning 14 Kontrollprogram Bränslen, kemikalier och avfall skall förvaras på ett sådant sätt att mark och vatten inte förorenas. Erforderliga åtgärder skall vidtas för att förhindra damning och nedskräpning i samband med hantering och lagring av bränslen. Kontroll av verksamheten ska ske. Råd gällande SNCR med urea: 1 Urea - ammoniakslip Ammoniakslippen bör inte överstiga 10 mg/mj. 2 Urea - uppföljande mätningar 3 Urea - förvaring Under det första året med ureainsprutning bör uppföljande mätningar göras vid minst två tillfällen med normal drift och med då etablerad normal ureadosering. Urean bör förvaras väl uppmärkt och på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras. Under 2013 har inget fiberslam eldats. Askan omhändertas och återvinns av företaget Econova. Inget allvarligt haveri eller omfattande driftstörning har inträffat Några förändringar i driften av anläggningarna som kan ha påverkat bullernivån från anläggningarna har inte utförts under Bränsle, kemikalier och avfall förvaras på ett miljömässigt riktigt sätt. Villkoret uppfylls. Ingen egen lagring av fastbränsle sker. Leveranser tippas direkt i ett inomhus beläget lager. Kontrollprogram godkändes av Länsstyrelsen. Mätning sker vid periodisk besiktning. Vid emissionsmätningar uppgick NH 3 -halterna från fastbränslepannan till 0,9 mg/mj. Uppföljande mätningar har utförts i enlighet med gällande råd. Urean förvaras på bottenplan i lokalen i en uppmärkt cistern. 11 (11)

13 Bilaga 1, sid 1(3) Uppfyllande av de allma nna ha nsynsreglerna Ångcentralen vid Kisa pappersbruk I detta dokument beskrivs Tekniska verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen är sedan 2001 miljöcertifierad enligt miljöledningsstandarden ISO Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl. a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är miljöledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 16 i NFS 2006:9) På Tekniska verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av erforderlig kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i två obligatoriska miljöutbildningar, i enlighet med miljöledningssystemets ramar. Respektive divisions/affärsområdes/enhets/avdelnings kompetenskrav på miljöområdet framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 16 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Miljöpåverkan av de produkter (el och värme) som Tekniska verkens energianläggningar levererar bedöms vara positiv, eftersom el producerad med kraftvärme ger ett minskat behov av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 10, 11 och 15 i NFS 2006:9) Kontrollprogram samt rutiner och instruktioner finns för uppföljning av anläggningarnas miljöpåverkan och för uppfyllande av tillstånd, villkor, förordningar och föreskrifter Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser genomförs minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Den senaste riskanalysen som gjordes för

14 Bilaga 1, sid 2(3) ångcentralen vid Kisa pappersbruk visade inte på några allvarliga miljörisker och resulterade därför inte heller i några förändringar eller nya rutiner. Risk- och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse- och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner mm. Inga olyckor, störningar eller liknande har inträffat vid anläggningen, varför inga särskilda åtgärder har behövt vidtas med anledning av detta. Det har inträffat några mindre störningar i form av förhöjda utsläppsvärden, t ex förhöjda CO-värden pga. oplanerade stopp på pappersmaskinerna, bränslekvalitet och problem med inmatningen av bränsle. Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 13 i NFS 2006:9) Tekniska verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret EcoOnline. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Undantagen är vid installationer av nya instrument och maskiner, då speciella kemikalier som inte finns med i det godkända sortimentet, ibland kan behöva användas, beroende på att garantier upphör då annan kemikalie används. Kemikalierevisioner utförs regelbundet på arbetsplatserna vart tredje år. Revisionerna innebär att kemikaliesamordnaren tillsammans med anläggningens kontaktperson för kemikalier på plats går igenom anläggningens kemikaliesortiment. Man kontrollerar vilka kemikalier som finns och hur de förvaras. Eventuella ändringar från vad som finns registrerat i kemikalieregistret uppmärksammas. Därtill görs riskbedömningar i samband med införskaffande av nya kemikalier och vid behov av hela sortimentet vid resp. anläggning. Under 2013 har ett nytt kemikaliesystem, EcoOnline, implementerats vilket kommer att vara ett bra verktyg för val och utfasning av kemikalier. Under året har inga kemikalier bytts ut mot andra av hälso- eller miljöskäl. Resurshushållningsprincipen (2 kap 5 Miljöbalken samt 4 pkt 12 och 14 i NFS 2006:9) Tekniska verken hushåller med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar med avfallsfraktioner som bränslebas innebär bra hushållning med resurser. Kraftvärmeproduktion ger en minskning av el från kondensproduktion och att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Under sommarhalvåret då efterfrågan av värme minskar konverterar Tekniska verken en del av värmen till fjärrkyla, som levereras till kunder. Vid ångcentralen i Kisa arbetas det ständigt med att minska fossilbränsleanvändningen. Under 2013 har tillgängligheten på biopannan ökats dels genom att hydrauliken till rostern bytts ut och frekvensstyrning av densamme införts. Utöver det har också ett system som gör att anläggingen

15 Bilaga 1, sid 3(3) klarar korta strömavbrott utan att känslig utrustning såsom styrsystemet slås ut och i sin tur stoppar pannan. En ökad tillgänglighet på biopannan innebär en minskad oljeproduktion. Division Energis externa transporter i egen regi ses kontinuerligt över för att hitta möjligheter att minska miljöpåverkan. Detta sker dels i det dagliga arbetet och dels i och med att kunderna/leverantörerna av olika fraktioner förändras över tiden. Transporten i egen regi Inom division energi sker ett kontinuerligt arbete med att byta ut fordon och man strävar efter att ha en fordonsflotta med högsta Euroklass. Transporten i entreprenörs regi Transporter i entreprenörs regi regleras i våra upphandlingar och avtal. Här ställs krav såsom miljöklassning av fordon, däcktyp och utbildning av chaufförer i Eco Driving.

16 , Box 1500, Linköping Tel ,