Ångcentralen vid Kisa pappersbruk

Transkript

1 Miljörapport 2012 Ångcentralen vid Kisa pappersbruk KISA

2 Innehåll 1 Grunddel Allmänna uppgifter 2 2 Textdel Organisationens uppbyggnad Lokalisering och bakgrund Beskrivning av drift och produktionsanläggningar Miljöuppföljning Reningsutrustning Gällande beslut Tillstånd Villkor 5 3 Miljöberättelse Miljöpåverkan Verksamhetssystem Drift- och produktionsförhållanden Förändringar i produktion och processer Energiproduktion och bränsleförbrukning Förbrukning och hantering av kemiska produkter Hantering av avfall och restprodukter Förändringar och störningar i driften Kontrollresultat Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 9) Recipientkontroll och omgivningspåverkan Besiktningar sammanfattande kommentarer 11 4 Villkor och kommentarer 12 1 (13)

3 1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Ångcentralen vid Kisa pappersbruk Ort Kisa Besöksadress Industrivägen 15A, Kisa Fastighetsbeteckning Mjällerum 1:135 Kommun Kinda Huvudbransch C Koder enligt EG-förord. 166/2006 Saknas Tillstånd enligt Länsstyrelsen i Östergötlands län, Tillsynsmyndighet Kinda kommun Kontaktperson för anläggningen Förnamn Jenny Efternamn Österberg Telefonnummer E-postadress jenny.osterberg@tekniskaverken.se Juridiskt ansvarig av miljörapport Förnamn Sten Efternamn Bruce Telefonnummer E-postadress sten.bruce@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: Postort: Linköping 2 (13)

4 2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring privat- och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Samtliga energianläggningarna inom koncernen ligger under Division Energi som är organiserad enligt följande: Ångcentralen vid Kisa pappersbruk ligger organisatoriskt under Produktion kraftvärme. 2.2 Lokalisering och bakgrund Ångcentralen vid Kisa pappersbruk består av en fastbränslepanna och två oljepannor. Anläggningen är belägen på Långasjönäs industriområde och används för produktion av ånga till det närliggande pappersbruket, Swedish Tissue. Ångcentralen anlades på 80-talet av Kinda kommun som en avfallsförbränningsanläggning för att leverera ånga till det närliggande pappersbruket. Numera eldas endast biobränsle och en mindre andel eldningsolja. 3 (13)

5 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar Fastbränslepannan är baslastenhet. Oljepannorna används som reserv- och spetslastpannor. Utsläppen sker genom tre skorstenar, en för varje panna. Fastbränslepannans skorsten har en höjd av 48 meter över mark, oljepanna 1 och 2 har varsin skorsten som vardera är 18,5 m över mark. En sammanställning av produktionsenheterna presenteras i tabell 1. Tabell 1. Produktionsenheter vid ångcentralen vid Kisa pappersbruk. Benämning Effekt [MW] Bränsle Fastbränslepannan 6 Biobränsle Oljepanna Eo1 Oljepanna 2 4,5 Eo1 2.4 Miljöuppföljning Miljöuppföljning sker enligt ett kontrollprogram där bland annat övervakning och mätning av utsläpp, drift- och internkontroll samt externa mätkontroller beskrivs. Biobränslepannan är utrustad med ett miljömätinstrument, vilket är placerat i rökgaskanalen, för att mätning av parametrarna O 2, CO och NO. Mätdata samlas kontinuerligt in och värdena processas och presenteras därefter i dygns- och månadsrapporter. Dessa ligger sedan till grund för uppföljning i förhållande till gällande miljövillkor. 2.5 Reningsutrustning Fastbränslepannan är försedd med elektrofilter för att minska utsläppen av stoft, stoftbundna föreningar och Selective Non-Catalytic Reduction med urea (SNCR) för att reducera kväveoxider. Oljepannorna eldas med eldningsolja 1 vilket medför låga stofthalter och att stoftreningsutrustning ej är nödvändigt. Svavelutsläppet regleras genom att använda eldningsolja med låg svavelhalt. 1 Efter utbyte av pannkropp och styrsystem samt installation av en economizer på oljepanna 1 uppgår nu märkeffekten till ca 10 MW. Mängden producerad energi begränsas dock av ångstammen till SwT vilken klarar en överföring av ca 12 ton ånga (~10 MW nyttig effekt). Det innebär att det inte går att leverera mer oljebaserad ånga än tidigare. 4 (13)

6 2.6 Gällande beslut Tillstånd Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen i Östergötlands län Länsstyrelsen i Östergötlands län Länsstyrelsen i Östergötlands län Länsstyrelsen i Östergötlands län Länsstyrelsen i Östergötlands län MPD lämnar (Vattenfall AB) tillstånd till driften av ångcentralen, Långasjönäs bruk på fastigheten Mjällerum 1:135. Tillståndet omfattar en biobränslepanna (6MW) samt två oljepannor på 6 respektive 5 MW. Länsstyrelsen beslutar följande: En befintlig oljepanna med en effekt på 5 MW kan bytas ut mot en 13 MW oljepanna, samt eventuellt komplettera den befintliga fastbränslepannan med en fjärrvärmeekonomizer. En värmeväxlare kan byggas för överföring av ånga från ångnätet till fjärrvärmenätet. Förslaget om att koppla ihop och bygga ut fjärrvärmenätet godkänns. Beslut med anledning av anmälan om att produktionsspill från Swedish Tissue även fortsättningsvis ska kunna undantas från förordningen (SFS 2002:1060) om avfallsförbränning enligt 4 punkt 4 och därmed kunna förbrännas vid anläggningen. Länsstyrelsen har inget att erinra mot TVABs tolkning i anmälan om att produktionsspillet kan undantas enligt anmälan. Beslut med anledning av anmälan om försök med ureainsprutning för reduktion av kväveoxider i rökgasen. Länsstyrelsen har inget att erinra mot att försöken genomförs enligt anmälan. LST medger att ureainsprutning för NO X -reduktion införs enligt anmälan (permanentning). LST hade synpunkter på redovisade slipp. I beslutet meddelade LST tre råd Villkor Villkor för ångcentralen vid Kisa pappersbruk kan ses i kapitel 4 tillsammans med kommentarer. 5 (13)

7 3 Miljöberättelse 3.1 Miljöpåverkan Anläggningens miljöpåverkan är främst utsläpp till luft, förbrukning av naturresurser, omhändertagande av askor samt transport av bränsle till anläggningen. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO och 2010 infördes certifierade ledningssystem för kvalitet (ISO 9000) och arbetsmiljö (OHSAS). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden uppdateras och utvärderas årligen. Ett exempel på ett miljömål för ångcentralen vid Kisa pappersbruk är att minska fossilbränsleanvändningen. Vi följer de rutiner som standarden ISO kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål. Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska verken koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter. Avfallsrutiner. Riskutvärdering. En generell riskanalys för Tekniska verkens träeldade produktionsanläggningar utfördes i april. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO Utöver de externa revisionerna genomförs två interna revisioner av miljöledningssystemet varje år. 6 (13)

8 3.3 Drift- och produktionsförhållanden Förändringar i produktion och processer Economiser En ekonomiser är en hjälpyta som tar tillvara avgasvärmen. Matarvattnet värms upp av avgaserna från förbränningen innan det går till pannans ångdom. Rökgaserna å andra sidan passerar först överhettaren, därefter passeras konvektionsdelen och till sist passeras economisern då matarvattnet värms upp innan ångdomen. Då befintlig ekonomiser började bli utsliten vilket betydde försämrad energiutnyttjning av biopannan och ökad risk för haveri vilket i sin tur leder till ökad oljeanvändning, har det i december installerats en ny ekonomiser. Den nya economisern har lett till en tryggare drift av biopannan och en sänkning av rökgastemperaturen till 40 C. Detta har ökat verkningsgraden på pannan med 5 % Energiproduktion och bränsleförbrukning Den totala energiproduktionen uppgick under 2012 till MWh. I tabell 2 redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan pannenheterna för år Under året har produktionen ökat samtidigt som oljeförbrukningen har minskat med 35 %. Tabell 2. Produktion och bränsleförbrukning, Benämning Produktion Bränsleförbrukning Fastbränslepannan MWh Biobränsle Produktionsspill ton 24 ton Oljepannorna MWh 800 m Förbrukning och hantering av kemiska produkter Användning av kemiska produkter Alla kemiska produkter som används inom Tekniska verken registreras i databasen Chess. I databasen ingår säkerhetsdatablad för samtliga kemikalier. Inköp av kemikalier som inte finns i Chess måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Kemikalierevisioner utförs regelbundet på arbetsplatserna vart tredje år. Revisionerna innebär att kemikaliesamordnaren tillsammans med anläggningens kontaktperson för kemikalier på plats går igenom anläggningens kemikaliesortiment. I tabell 3 visas kemikalieförbrukningen på ångcentralen vid Kisa pappersbruk under (13)

9 Tabell 3. Förbrukning av kemiska produkter, Kemikalie Användnings- Förbrukning Enhet område Ameroyal 710 Dosering pannvatten 174 kg BS 195 Dispergeringsmedel 90 kg Salt Vattenbehandling 875 kg Smörjfett Maskineri 132 kg Smörjolja Maskineri 193 liter Urea Dosering i pannan för NO X - reduktion. 140 ton P3-ultrasil 115 Rengöringsmedel till membran 1 kg P3-ultrasil 75 Rengöringsmedel till membran 1 kg Ammoniak 25 % Dosering pannvatten 561 liter Natriumhypoklorit Dosering pannvatten 256 liter Fosfat Dosering pannvatten 219 kg Hantering av avfall och restprodukter Den enskilt största avfallsmängden som uppkommer vid ångcentralen vid Kisa pappersbruk är aska. Flyg- och bottenaska matas ut i en sluten container och körs av entreprenör till godkänd mottagare. Annat avfall uppstår i regel under revisioner eller vid andra arbeten på anläggningen och kan vara olika typer av oljor, oljeskiljaravfall och liknande. Det farliga avfallet som uppkommer på anläggningen förvaras i märkta kärl på anläggningen och hämtas, vid behov, av miljöbil för transport till Gärstad avfallsanläggning. Under 2012 uppkom endast små mängder farligt avfall varpå inga tömningar har skett. Genom vårt miljöledningssystem styrs verksamheten enligt våra rutiner och instruktioner som bl.a. beskriver hur eventuella spill ska hanteras, avfall omhändertas, hur tankar och cisterner ska kontrolleras, märkas och underhållas. I tabell 4 återfinns uppkommen mängd avfall under Tabell 4. Uppkommen mängd avfall, Typ av avfall Mängd Enhet Mottagare Botten och flygaska 460 ton Econova Brännbart avfall 600 kg Tekniska verken Järn och stål 800 kg Rumskulla skrot Kisa återvinning Under 2012 har det inte vidtagits några speciella åtgärder för att minska mängden avfall eller farligt avfall. 8 (13)

10 3.3.5 Förändringar och störningar i driften CACTUS CACTUS är Tekniska verkens centrala övervakningssystem, i vilket mätdata från miljö- och processinstrument samlas in och bearbetas. Under juni genomfördes en större uppgradering av CACTUS. Uppgraderingen resulterade i ett avbrott i mätinsamlingen den 12 juni. Under hösten har uppgraderingen medfört en del problem med den automatiska överföringen av data från styrsystemet till miljöövervakningssystemet. Dessa problem har inte påverkat anläggningens drift och dess reningsutrustning. CO Under 2012 har riktvärdet för dygnsmedelvärdet avseende CO-halten varit förhöjt vid 40 tillfällen. I figur 1 ges en överblick av årets samlade dygnsmedelvärden avseende CO-halten. 400 CO [mg/nm 3, 11 % O 2 ] CO [mg/nm3, 11 % O2] Figur 1. Dygnsmedelvärde CO [mg/nm 3, 11 % O 2 ] De flesta förhöjda CO-värdena har uppstått till följd av dålig bränsle kvalitet eller har varit relaterade till driften på pappersmaskinerna. Bränslet har flertalet gånger varit alltför fuktigt vilket har gjort att temperaturen i pannan har sänkts kraftigt, vilket leder till en försämrad förbränning och vidare till höga CO-värden. Under 2012 har det arbetats utifrån de rutiner gällande upphandling och inköp av biobränsle som togs fram för att säkerställa bränslets kvalitet. Det går dock inte att gardera sig mot vädrets makter, utan ibland fås till exempel ett alltför fuktigt bränsle. Vidare är det typiskt för pannor som tillverkar processånga att de går med varierande last utifrån ångbehovet i processen. Ångbehovet vid ett pappersbruk varierar med produktionshastighet, papperstyp och kvalitet samt olika störningar som till exempel banbrott på pappersbanan. Vid en sådan störning går ångbehovet momentant ner till noll. Dessa två faktorer, dålig bränslekvalitet samt ojämnt ångbehov har lett till problem med CO-halten. Påpekas bör dock att CO i sig inte är ett betydande 9 (13)

11 miljöproblem eftersom den snabbt oxideras i atmosfären, dock används CO ofta som en indikator på god/dålig förbränning som i sin tur påverkar förekomst av skadliga kolväten. Detta samband är dock inte entydigt utan i hög grad anläggningsspecifik. Vid senaste emissionsmätningen inkluderades därför TOC-halten för att visa att inga skadliga kolväten förekommer. Inga skadliga halter förekom heller. Skadliga halter av kolväten brukar oftast uppstå när det förekommer många så kallade CO-spikar eller när CO-halten ligger extremt högt. Tittar man istället på de specifika dygnsmedelvärdena avseende CO-halten, se tabell 5, ses att endast 9 dygnsmedelvärden till exempel överstiger 150 mg/nm 3, 11 % O 2. Tabell 5. Uppkommen mängd avfall, Datum CO Anledning [mg/nm3, 11 % O2] ,1 Bränsle innehållande för stor andel finfraktion ,6 På grund av åska slog SwT pappersmaskiner ifrån, ångbehovet går då ner till noll ,3 Blött bränsle ,4 Blött bränsle. Åtgärd: Sveaskog hugger nu flis ,0 Bränsle ,1 Bränsle ,1 Bränsle ,8 Stopp på SwT pappersmaskiner ,2 Bränsle. Fastbränslepannan Emissionsmätning Vid tillfället för emissionsmätningen innehölls inte riktvärdet gällande stoft vid biopannan. Övriga försiktighetsmått innehölls. Anledningen till den högre stofthalten än normalt var att den automatiska sotningen inte hade stängts av. Biobränslepannan sotas under drift med automatik. Vanligtvis stängs den automatiska sotningen av under emissionsmätningar för att inte ge missvisande resultat eftersom rökgasen, momentant, innehåller en högre halt av sotpartiklar. Det blir då en felaktig halt avseende stoftet. Detta påverkar inte anläggningens drift och dess miljöprestanda. 10 (13)

12 3.4 Kontrollresultat Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Emissionsuppföljning Rökgaserna från fastbränslepannan analyseras och registreras kontinuerligt med avseende på NO, CO och O 2 varje minut. Det centrala övervakningssystemet, CACTUS, samlar kontinuerligt in mätdata från miljö- och processinstrument som sedan ligger till grund för presentationen av timmedelvärden i dygnsrapporter och för redovisning av halter och mängder enligt gällande krav och villkor. För oljepannorna sker ingen kontinuerlig mätning eller registrering av utsläppen Mätinstrumentens funktion 2012 Samtliga mätinstrument har fungerat utan anmärkning under Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 9) Emissionsmätningar utförs av mätkonsulter vartannat år i samband med periodisk besiktning av anläggningen. Jämförande mätning med avseende på NO X sker varje år på fastbränslepannan enligt NFS 2004:6. Utsläpp till luft beräknas från uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden, se tabell 6. Tabell 6. Utsläpp Bränsle NO X [kg] S [kg] Stoft [kg] CO 2 (fossil) [ton] Bio Olja Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska verken är medlem i Östergötlands Läns Luftvårdsförbund och medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet Besiktningar sammanfattande kommentarer Enligt gällande kontrollprogram ska periodisk besiktning utföras vartannat år. Den periodiska besiktningen omfattar avsyning av anläggningen, kontroll av samtliga villkor samt emissionsmätningar. Periodisk besiktning av anläggningen genomfördes Det sammantagna omdömet efter den periodiska besiktningen från mätkonsulten var att det råder god ordning vid anläggningen och att personalen är kunnig. Det gjordes dock ett antal påpekanden vid den periodiska besiktningen. I skrivande stund arbetar Tekniska verken med utredning av dessa punkter. 2 Baserat på 59 mg/mj vilket uppmättes under felaktiga förhållanden, se avsnitt (13)

13 4 Villkor och kommentarer 1 Allmänt villkor 2 Reningsanordningar 3 Stoft från oljeförbränning 4 Stoft från fastbränsleförbränning 5 Kväveoxider (NO X ) 6 Kolmonoxid (CO) 7 Anslutning till fjärrvärmenät 8 Fuktigt fiberslam 9 Deponering av aska Villkor Om inte annat föreskrivs i villkoren nedan ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överenskommelse med vad bolaget har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angivit eller åtagit sig. Reningsanordningar för begränsning av utsläppen till luft och vatten skall ständigt drivas så att största möjliga reningseffekt erhålles. Stoftutsläppet från oljeförbränning får som riktvärde högst uppgå till 1,0 g/kg olja. Stoftutsläppet från fastbränsleförbränning får som riktvärde och månadsmedelvärde högst uppgå till 20 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppet av kväveoxider sammantaget för alla pannor inom anläggningen får som gränsvärde och årsmedelvärde uppgå till högst 150 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppen av kolmonoxid från fastbränslepannan får som riktvärde uppgå till 100 mg/nm3 vid 11 % O2 tillfört bränsle räknat som dygnsmedelvärde. Villkoren 4 6 gäller fram till dess att nya villkor fastställs på grund av anslutning till fjärrvärmenät. Vid sådan anslutning skall bolaget senast två år efter den dag anslutning skett inkomma med underlag för eventuell ändring av nämnda villkor Fuktigt fiberslam från pappersbruket får ingå i bränslemixen endast om förbränning inte påtagligt försämras. Deponering av aska får endast ske på plats som är godkänd härför enligt miljöbalken. Alternativt kan aska från biobränsleeldning efter samråd med tillsynsmyndigheten återföras till naturen. 10 Haveri Om haveri eller omfattande driftstörningar i process- eller reningsutrustning inträffar, ska detta omgående anmälas till tillsynsmyndigheten. Kommentar Verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna. Reningsanordningarna bedrivs i huvudsak i enlighet med ansökan. Vid emissionsmätningar var stofthalten <0,1 g/kg olja3. Vid emissionsmätningar uppgick stofthalterna från fastbränslepannan till 59 mg/mj tillfört bränsle. Se avsnitt Årsmedelvärdet för halten NO X uppgick för fastbränslepannan till 94 mg/mj och för oljepanna 1 uppmättes vid emissionsmätningar mg/mj. Det sammantagna årsmedelvärdet av kväveoxider för 2012 har beräknats till 95 mg/mj. Under 2012 överskreds dygnsmedelvärdet 40 gånger. Orsakerna har bl.a. varit relaterade till bränslet samt driften av pappersmaskinerna på Swedish Tissue. Se avsnitt Inga nya villkor fastställda eftersom ingen anslutning till fjärrvärmenätet har skett. Under 2012 har inget fiberslam eldats. Askan omhändertas och återvinns av företaget Econova. Inget allvarligt haveri eller omfattande driftstörning har inträffat Vid tillfället för emissionsmätningen var endast oljepanna 1 i drift varpå mätning endast utfördes på denna. 12 (13)

14 11 Buller Buller från verksamheten får som riktvärde inte överskrida nedan angivna frifältsvärden vid bostäder och rekreationsytor: ekv./ mom. ljudnivå (dba) dagtid (07-18): 50/- kvällstid (18-22): 45/- sön- och helgd. (7-18): 45/- nattetid (22-07): 40/55 I övrigt får ljudnivån från verksamheten som riktvärde inte överskrida Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller vid nyetablering av industri (SNV RR 1978:5, tabell 2.1) 12 Bränslen, kemikalier och avfall 13 Damning och nedskräpning 14 Kontrollprogram Bränslen, kemikalier och avfall skall förvaras på ett sådant sätt att mark och vatten inte förorenas. Erforderliga åtgärder skall vidtas för att förhindra damning och nedskräpning i samband med hantering och lagring av bränslen. Kontroll av verksamheten ska ske. Råd gällande SNCR med urea: 1 Urea - ammoniakslip Ammoniakslippen bör inte överstiga 10 mg/mj. 2 Urea - uppföljande mätningar 3 Urea - förvaring Under det första året med ureainsprutning bör uppföljande mätningar göras vid minst två tillfällen med normal drift och med då etablerad normal ureadosering. Urean bör förvaras väl uppmärkt och på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras. Några förändringar i driften av anläggningarna som kan ha påverkat bullernivån från anläggningarna har inte utförts under En bullerutredning gjordes 1996/1997 som visade att ljudnivåerna från verksamheten var låga. Bränsle, kemikalier och avfall förvaras på ett miljömässigt riktigt sätt. Villkoret uppfylls. Ingen egen lagring av fastbränsle sker. Leveranser tippas direkt i ett inomhus beläget lager. Kontrollprogram godkändes av Länsstyrelsen. Mätning sker vid periodisk besiktning. Vid emissionsmätningar uppgick NH 3 -halterna från fastbränslepannan till 1,0 mg/mj. Uppföljande mätningar har utförts i enlighet med gällande råd. Urean förvaras på bottenplan i lokalen i en uppmärkt cistern. 13 (13)

15 , Box 1500, Linköping Tel ,