Årsrapport Hetvattencentralen BORENSBERG

Transkript

1 Årsrapport 2009 Hetvattencentralen BORENSBERG

2 Innehåll 1 Grunddel Allmänna uppgifter 2 2 Textdel Organisationens uppbyggnad Lokalisering och bakgrund Beskrivning av drift och produktionsanläggningar El och värmeproduktion inom Tekniska Verken Hetvattencentralen i Borensberg Miljöuppföljning Reningsutrustning Gällande beslut Tillstånd Villkor 5 3 Miljöberättelse Miljöpåverkan Verksamhetssystem Drift och produktionsförhållanden Förändringar i produktion och processer Energiproduktion och bränsleförbrukning Förbrukning och hantering av kemiska produkter Hantering av avfall och restprodukter Förändringar och störningar i driften Kontrollresultat Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Emissionsuppföljning Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 9) Recipientkontroll och omgivningspåverkan Besiktningar sammanfattande kommentarer 9 4 Villkor och kommentarer 10 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Borensbergs fjärrvärmenät Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna 1(13)

3 1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 2003 MH0174 Anläggningsnamn Hetvattencentralen i Borensberg, HVC 110 Ort Borensberg Besöksadress Tjällmovägen Fastighetsbeteckningar Olivehult 10:93 Kommun Motala Kommun Huvudbranschkod C Koder enligt EG förord. 166/2006 Saknas Tillstånd enligt Plan och miljökontoret i Motala Tillsynsmyndighets Miljö och hälsoskyddsenheten i Motala Miljöledningssystem ISO Koordinater Nord: , Ost Kontaktperson för anläggningen Förnamn Jenny Efternamn Österberg Telefonnummer E postadress jenny.österberg@tekniskaverken.se Juridiskt ansvarig av årsrapport Förnamn Magnus Efternamn Nilsson Telefonnummer E postadress magnus.nilsson@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: Postort: Linköping 2(13)

4 2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska Verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings Kommun. Koncernen bestod år 2009 av ett moderbolag samt sju dotterbolag. Koncernen är verksam inom en rad områden som på olika sätt rör samhällets tekniska service: el, fjärrvärme, fjärrkyla, vatten och avlopp, avfallsbehandling, gatubelysning, entreprenader, biogas, bredband och IT. Divisionen Energi och Avfall, dit hetvattencentralen i Borensberg hör, var 2009 organiserad enligt följande: 2.2 Lokalisering och bakgrund Hetvattencentralen i Borensberg, HVC 110 är belägen i nordvästra delen av Borensberg på fastighet Olivehult 10:93. Området norr om anläggningen utgörs av industrimark, öster om anläggningen går väg 211. Avståndet till närmsta bostadshus är cirka 100 meter. Anläggningen togs i drift under oktober månad, (13)

5 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar El och värmeproduktion inom Tekniska Verken Värmeproduktion sker i egna anläggningar med basproduktion i huvudsak i de stora anläggningarna och spets och reservproduktion i de mindre anläggningarna. De olika anläggningarna medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Fjärrvärmenätet är väl utbyggt inom centrala Linköping och sammankopplat med fjärrvärmenäten i Mjölby och Ljungsbro. Även produktionen av el är flexibel med flera olika möjligheter. Flexibiliteten i systemet gör att olika anläggningar och bränslen kan prioriteras för produktion av både värme och el med hänsyn till vid tillfället rådande bränslepriser, skatter, avgifter och andra faktorer Hetvattencentralen i Borensberg Anläggningen består av en fastbränslepanna med en panneffekt på ca 3 MW för eldning med träbränsle och en panna med en panneffekt på ca 5 MW för eldning med olja. Den totala tillförda effekten är cirka 9 MW. Rökgaserna avleds genom en gemensam 30 m hög skorsten. Fastbränslepannan står för basproduktionen av värme till fjärrvärmenätet vilket motsvarar mer än 90 % av värmebehovet under ett normalår. Oljepannan är i första hand avsedd för spetslastproduktion under kalla vinterdagar men är dimensionerad till 5 MW panneffekt för att kunna svara för all produktion till fjärrvärmenätet om det av någon anledning blir driftstopp i fastbränslepannan. På detta sätt säkerställs både spets och reservproduktionen av värme till fjärrvärmenätet. I bilaga 1 återfinns en karta över Borensbergs fjärrvärmenät. I fastbränslepannan eldas trädbränsle såsom skogsflis, bark och stamvedsflis. Oljepannan eldas med eldningsolja 1. Biobränslet lagras i en överbyggd bunker, vilken rymmer cirka 450 m 3. Eldningsoljan lagras i anslutning till pannhuset i en invallad cistern med volymen 20 m 3. Pannornas produktionskapacitet fördelar sig enligt tabell 1. Tabell 1. Produktionskapacitet HVC 110. Panna Effekt [MW] Bränsle Fastbränslepannan 3 Biobränsle1 Oljepannan 5 Eldningsolja Miljöuppföljning Anläggningen ronderas dagligen. Vid ronderingen inspekteras hela anläggningen och temperaturer, tryck, hydraulik, bränsleinmatning, rökgasfläktar och så vidare kontrolleras. Vid en driftstörning går ett larm till Kraftvärmeverket i Linköping, varifrån anläggningen kan fjärrstyras. Beroende av larmets typ avgörs då om felet kan åtgärdas från Linköping eller om personal måste åtgärda felet på plats. Miljöuppföljningen sker enligt kontrollprogram för HVC 110 som godkändes av Plan och Miljökontoret i Motala (13)

6 2.5 Reningsutrustning Fastbränslepannan är försedd med multicyklon för stoftavskiljning. Oljepannan eldas med eldningsolja 1 vilket medför låga stofthalter och att stoftreningsutrustning ej är nödvändigt. Svavelutsläppet regleras genom att använda eldningsolja med låg svavelhalt. Spillvatten avleds till kommunens avloppsreningsverk. Det vatten, i form av spillvatten som avleds från till exempel rengöring av anläggningen passerar en oljeavskiljare. Fastbränslepannan sotas kontinuerligt under drift med så kallad airshotsotning, manuell sotning sker vid behov. Oljepannan sotas manuellt vid behov. 2.6 Gällande beslut Tillstånd Plan och miljökontoret i Motala kommun (PMK) (2003MH0174 9) Plan och miljökontoret lämnar Tekniska Verken villkorade försiktighetsmått för att uppföra och driva panncentralen i Borensberg. Plan och miljökontoret (PMK) Plan och miljökontoret (PMK) Plan och miljökontoret (PMK) Av PMKs skrivelse angående årsrapport 2004 och 2005 framgår att årsrapporterna ska innehålla: sammantaget utsläpp av kväveoxider från pannorna enbart information om anläggningen i Borensberg PMKs beslut angående proveldning av bioolja i panncentralen i Borensberg. Av beslutet framgår under vilka förutsättningar proveldning får ske samt vilka krav på rapportering och mätning som ställs. Av PMKs skrivelse framgår att kontrollprogrammet daterat bedöms för närvarande vara av lämplig omfattning Villkor Villkor för HVC 110 kan ses i kapitel 4 tillsammans med kommentarer. 3 Miljöberättelse En sammanställning av åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt NFS 2006:9, finns i bilaga 2, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. 5(13)

7 3.1 Miljöpåverkan Miljöpåverkan från HVC 110 är främst utsläpp till luft och vatten, omhändertagande av askor, förbrukning av naturresurser som olja samt transport av bränsle till anläggningen. Om kvaliteten på askorna tillåter kommer de att återvinnas som konstruktionsmaterial eller motsvarande, se avsnitt Verksamhetssystem Tekniska Verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO Nya eller nyinköpta anläggningar inom Tekniska Verken certifieras efter hand. Certifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen i samband med budgetprocessen. Vi följer de rutiner som standarden ISO kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är: Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål. Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska Verken koncernen. Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter. Avfallsrutiner. Riskutvärdering. Riskanalys ska utföras var tredje år och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. Riskanalys för HVC 110 genomfördes senast under sommaren Resultatet visade inte på några allvaliga miljörisker och resulterade därför inte heller i några förändringar eller nya rutiner. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO Utöver de externa revisionerna genomförs två interna revisioner av miljöledningssystemet varje år. Revisionerna är en god hjälp för oss i utvecklingen av vårt miljöledningssystem och vår egenkontroll. Genom revisionerna skapas en naturlig diskussion kring vårt miljöarbete och funktionaliteten i vårt system förbättras. Genom vårt avvikelsehanteringssystem registreras och åtgärdas brister i exempelvis rutiner och systemet bidrar både till förbättringar av rutiner och instruktioner och en ökad riskmedvetenhet. Små förbättringar sker också dagligen i verksamheten/verksamhetssystemet utanför avvikelsehanteringssystemet. Specifika åtgärder för att minska miljöpåverkan och förbrukning av resurser enligt Miljöbalkens hänsynsregler finns redovisade i bilaga 2. 6(13)

8 3.3 Drift och produktionsförhållanden Förändringar i produktion och processer I utrymmet där askcontainern är placerad har golvbrunnen tagits bort och golvet gjutits om. Vidare har en så kallad pumpgrop anlagts varifrån eventuellt läckagevatten från askcontainern pumpas tillbaka till asktråget. I och med oljestölden i oktober har även säkerheten kring oljehanteringen setts över. Området är numera kameraövervakat med ett flertal säkerhetsfunktioner. Utöver detta har en droppfri kopplingsanslutning också installerats vid påfyllningsanordningen. Vidare har även oljepannan trimmats under Energiproduktion och bränsleförbrukning Den totala energiproduktionen uppgick under 2009 till MWh. I tabell 2 redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan pannenheterna år Tabell 2. Produktion och bränsleförbrukning. Benämning Produktion (MWh värme) Bränsleförbrukning Fastbränslepannan ton Oljepannan m Förbrukning och hantering av kemiska produkter Användning av kemiska produkter Alla kemiska produkter som används inom Tekniska Verken registreras i databasen Chess. I databasen ingår säkerhetsdatablad för samtliga kemikalier. Inköp av kemikalier som inte finns i Chess måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. På HVC 110 förvaras större kemikaliebehållare på spillpall i ett förråd som ligger i anslutning till bränslefickan. Småkemikalier förvaras i ett kemikalieskåp inne i anläggningen. Samtliga kemikalier är märkta med innehåll och kemikaliernas säkerhetsdatablad finns lätt tillgängliga i kontrollrummet. I tabell 3 visas kemikalieförbrukningen på HVC 110 under (13)

9 Tabell 3. Förbrukning av kemiska produkter. Kemikalie Användningsområde Förbrukning Enhet Salttabletter Avhärdningssalt 100 kg Smörjolja Maskineri 70 liter Smörjfett Maskineri 1 kg Trinatriumfosfat Vattenbehandling 0,1 kg Eldningsolja 1 Bränsle 146 m Hantering av avfall och restprodukter Från verksamheten uppstår avfall i form av flyg och bottenaska, spillolja samt oljeskiljaravfall. Träaskan mellanlagras på Gärstad avfallsanläggning och hämtades under 2009 av Econova för återvinning. Det farliga avfallet som uppkommer på anläggningen förvaras i märkta kärl på anläggningen och hämtas, vid behov, av miljöbil för transport till Gärstad avfallsanläggning. Under 2009 uppstod endast små mängder farligt avfall varpå inga tömningar har gjorts. Den mängd icke farligt avfall som uppkommit på HVC 110 framgår av tabell 4. Det har inte vidtagits några speciella åtgärder under året för att minska mängden avfall eller farligt avfall. Tabell 4. Uppkommen mängd icke farligt avfall, Typ av avfall Mängd Enhet Mottagare Botten och flygask 81,1 ton Gärstad avfallsanläggning Förändringar och störningar i driften I oktober 2009 stals cirka 360 liter eldningsolja 1 (Eo1) ur oljecisternen på HVC 110. Under stölden spilldes även en mindre mängd olja. Spillet var begränsat till asfaltsplanen och kunde omhändertas med absorberingsmaterial. För att förhindra att liknande incidenter ska ske kameraövervakas området numera samtidigt som bättre lås till oljecisternen och till grinden har införskaffats. Utöver detta har inga störningar uppkommit i driften under Kontrollresultat Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränningen vid anläggningen övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. Förbränningen kan på så sätt optimeras för att få bästa resultat med tanke på både miljö och bränsleekonomi. Fastbränslepannan är försedd med kontinuerligt registrerande instrument för syre. Fastbränslepannans mätinstrument har under 2009 fungerat utan några anmärkningar. Oljepannan saknar mätutrustning. 8(13)

10 3.4.2 Emissionsuppföljning Kontroll av utsläpp sker en gång per år och utförs av extern mätkonsult. Emissionsmätningen omfattar parametrarna kolmonoxid, kväveoxid och stoft Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 9) Utsläpp Utsläpp till luft beräknas från uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden, se tabell 5. Tabell 5. Sammantaget utsläpp från hetvattencentralen i Borensberg, NO X Stoft Svavel [kg] [kg] [kg] Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska Verken är medlem i Östergötlands Läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska Verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund vilka regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Stångån och Roxen Besiktningar sammanfattande kommentarer Periodisk besiktning samt emissionsmätning genomfördes Anläggningen bedömdes skötas väl och i enlighet med ansökan. Samtliga anmärkningar och kommentarer från föregående besiktning 2006 var åtgärdade. Resultaten från emissionsmätningarna visade på att de kontrollerbara försiktighetsmåtten innehölls vid mättillfället, förutom för stoft där 135 mg/nm 3 (13 % CO 2 ) uppmättes.rapporten finns i sin helhet bifogad som bilaga 3. Tekniska Verken arbetar löpande med att förbättra förbränningen och på så sätt minska stofthalterna. 9(13)

11 4 Villkor och kommentarer Parameter Försiktighetsmått Kommentar Allmänt försiktighetsmått (försiktighetsmått 1, Om inte annat föreskrivs i nedan angivna försiktighetsmått skall verksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har angivit i anmälan. Verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i anmälningshandlingarna. Stoft från fliseldning (försiktighetsmått 2, Åtgärdsplan stoft från fliseldning (försiktighetsmått 3, Stoft från oljeeldning (försiktighetsmått 4, Kväveoxider (försiktighetsmått 5, Kolmonoxid (försiktighetsmått 6, Damning (försiktighetsmått 7, Utsläppet av stoft från fastbränslepannan får inte överskrida 100 mg/nm3, tg 13 % CO 2. Utsläppet får dock högst 30 månader, räknat från den dag som panncentralen tas i drift, inte överskrida 150 mg/m3 (norm torr gas vid 13 % CO 2 ). Utsläppsvärdena skall betraktas som riktvärde. Sökanden skall senast 26 månader efter idrifttagande av panncentralen inlämna till tillsynsmyndighet en åtgärdsplan för hur utsläpp stoft till luft skall minska, så att 100 mg/m 3 (norm torr gas vid 13 % CO2) kan hållas. Utsläppet av stoft från oljepannan får inte överskrida 0,5 g/kg olja. Utsläppet av kväveoxider får sammantaget för alla pannor inom anläggningen och som årsmedelvärde inte överstiga 100 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppsvärdet skall betraktas som ett riktvärde. Utsläppet av kolmonoxid från fastbränslepannan får inte överstiga 200 mg/mj tillfört bränsle räknat som dygnsmedelvärde. Utsläppet får inte överskrida 500 mg/mj tillfört bränsle räknat som timmedelvärde. Utsläppsvärdena skall betraktas som riktvärden. Erforderliga åtgärder skall vidtas för att förhindra störande damning. Vid den periodiska emissionsmätningen innehölls inte försiktighetsmåtten gällande stofthalten. Uppmätt värde var 135 mg/nm3 13 % CO 2. Tekniska Verken arbetar löpande med att förbättra förbränningen och på så sätt minska stofthalterna. Åtgärdsplan har inlämnats till tillsynsmyndighet innan 26 månader efter idrifttagande. Vid den periodiska emissionsmätningen på oljepannan uppmättes 0,3 g/kg olja. Vid emissionsmätningarna av fastbränslepannan uppgick halten NO X till 89 mg/mj tillfört bränsle och vid mätningen av oljepannan ( ) var halten NO X 43 mg/mj. Det sammantagna årsmedelvärdet för NO X 2009 blir då 85mg/MJ tillfört bränsle. Vid emissionsmätningarna av fastbränslepannan innehölls försiktighetsmåttet med god marginal. Uppmätt halt CO var 1,4 mg/mj. Behov av kontinuerlig mätning av kolmonoxid bedöms inte behövas. De åtgärder som vidtagits för att förhindra damning är att avlastning till bränslebunkern sker med lastbilar med sidtippare och att askor från förbränningen samlas i en sluten container inomhus och transporteras till Gärstad. Inga klagomål på damning har förekommit. 10(13)

12 Kemikalier och farligt avfall (försiktighetsmått 8, Kemikalier och farligt avfall skall förvaras, märkas och hanteras så att ingen risk för förorening av mark eller vatten förekommer. Förvaring skall ske så att det inte föreligger någon risk att sinsemellan reaktiva föreningar kan komma samman. Vidare skall förvaring ske på hårdgjord yta under tak och helst utan golvbrunnar. Om golvbrunnar förekommer, skall dessa förses med sådana anordningar att eventuellt läckage inte kan tillföras avloppssystemet. Flytande kemikalier och farligt avfall skall alltid förvaras inom invallat område. Invallningen skall dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10 % av övrig lagrad volym. Flytande kemikalier samt farligt avfall förvaras inom invallat område enligt dimensionering i försiktighetsmått. Mindre kemikalier förvaras i tydligt märkta kemikalieskåp. Samtliga anmärkningar från förstagångsbesiktningen har åtgärdats. Buller (försiktighetsmått 9, Kontrollprogram (försiktighetsmått 10, Buller från verksamheten får inte, vid bostäder, ge upphov till en högre ekvivalent ljudnivå än: ekv. ljudnivå (dba) dagtid (07 18): kvällstid (18 22): 45 sön och helgd. (7 18): 45 nattetid (22 07): 40 Förslag till kontrollprogram skall inges till tillsynsmyndigheten senast tre månader från det att beslutet vunnit laga kraft. Bullerutredning för kontroll av uppfyllelse av försiktighetsmått för buller utfördes i samband med förstagångsbesiktningen och kommer därefter att ske vid behov. Inga förändringar som bedöms påverka bullernivån har utförts. Inskickat och godkänt av tillsynsmyndighet. 11(13)

13 Bilaga 1 sid 1 av 1

14 Bilaga 2 sid 1 av 3 Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna Hetvattencentralen i Borensberg I detta dokument beskrivs Tekniska Verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl.a. genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska Verken, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas tertialvis i samband med budgetprocessen. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är miljöledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 16 i NFS 2006:9) På Tekniska Verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO Nya eller nyinköpta anläggningar inom Tekniska Verken certifieras fortlöpande. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av erforderlig kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i två obligatoriska miljöutbildningar, i enlighet med miljöledningssystemets ramar. Respektive divisions/affärsområdes/enhets/avdelnings kompetenskrav på miljöområdet framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska Verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 16 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Miljöpåverkan av de produkter (el och värme) som Tekniska Verkens energianläggningar levererar bedöms vara positiv, eftersom kraftvärme ger en minskning av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Tekniska Verken har under 2009 arbetat med ett projekt som syftar till att undersöka koncernens klimatpåverkan. En viktig del i detta är att beräkna den faktiska klimatpåverkan som våra produkter har, sett i ett globalt perspektiv.

15 Bilaga 2 sid 2 av 3 Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 10, 11 och 15 i NFS 2006:9) Kontrollprogram samt rutiner och instruktioner finns för uppföljning av anläggningarnas miljöpåverkan och för uppfyllande av tillstånd och villkor, generella föreskrifter samt förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Genom att identifiera risker i verksamheten samt skapa rutiner och instruktioner för att minska risker uppfylls försiktighetsprincipen. Möjliga riskmoment identifieras i de riskanalyser som genomförs minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Risk och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse och tillbudshantering, skyddsronder samt interna och externa revisioner. Riskhantering omfattar både identifiering och analys. Under året (2009) har bl.a. följande åtgärder vidtagits för att säkra drift och kontroll samt förbättra skötsel och underhåll vid Hetvattencentralen i Borensberg: Påbörjar arbete med att certifiera vårt verksamhetsledningssystem enligt ISO 9001 (certifiering planeras under 2010). Vad gäller åtgärder till följd av olyckor eller liknande så kan nämnas förbättrad säkerhet kring oljförvaringen på anläggningen. Åtgärder som genomförts för att förebygga att det händer igen är installation av bättre lås på grinden och oljecisternen samt kameraövervakning av området med larmfunktion. Bland åtgärder för att minska risk för olägenhet för miljö eller hälsa kan nämnas att golvet i askutrymmet har gjutits om och hanteringen av askvattenläckage ändrats, se avsnitt Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 13 i NFS 2006:9) Tekniska Verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment i kemikalieregistret Chess, skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö och hälsoaspekter. När nya installationer av instrument och maskiner görs kan dock ibland speciella kemikalier behöva användas, som inte finns med i det godkända sortimentet. Det beror på att produktens tillgänglighet inte kan garanteras om annan kemikalie används samt att garantier upphör då annan kemikalie används. Kemikalierevisioner utförs regelbundet på arbetsplatserna vart tredje år. Revisionerna innebär att kemikaliesamordnaren tillsammans med anläggningens kontaktperson för kemikalier på plats går igenom anläggningens kemikaliesortiment. Man kontrollerar vilka kemikalier som finns och hur de förvaras. Eventuella ändringar från vad som finns registrerat i kemikalieregistret uppmärksammas. Kemikalierevision genomfördes senast vid anläggningen år Därtill görs riskbedömningar i samband med

16 Bilaga 2 sid 3 av 3 införskaffande av nya kemikalier och vid behov av hela sortimentet vid respektive anläggning. Ett exempel på praktiskt samarbete med kemikalieleverantör för att underlätta inköp av miljöanpassade alternativ är det samarbete med en leverantör av småkemikalier som Tekniska Verken har. Kemikaliesamordnaren på Tekniska Verken har i samråd med leverantören fått markera miljöanpassade alternativ på hyllorna i leverantörens butik genom att ha Tekniska Verkens symbol vid dessa produkter. De anställda på Tekniska Verken som handlar småkemikalier hos denna leverantör har på detta sätt fått hjälp i att välja rätt produkt. Under 2009 har inga kemikalier bytts ut mot andra av hälso eller miljöskäl. Resurshushållningsprincipen (2 kap 5 Miljöbalken samt 4 pkt 12 och 14 i NFS 2006:9) Tekniska Verken hushåller med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar med avfallsfraktioner som bränslebas ger ett stort bidrag till hushållning av resurser. Kraftvärme ger en minskning av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Under sommarhalvåret då efterfrågan av värme minskar konverterar Tekniska Verken värmen till fjärrkyla, som levereras till kunder. I Borensberg har 3 nya fastigheter anslutits till Borensbergs fjärrvärmenät. Den nyanslutna fjärrvärmen har ersatt olja och elvärme vilket innebär hushållning med ändliga resurser såsom olja och ger således positiv påverkan på klimatet.

17 Box Linköping Tel