Miljörapport Hetvattencentraler LJUNGSBRO

Transkript

1 Miljörapport 2013 Hetvattencentraler LJUNGSBRO

2

3 Innehåll 1 Grunddel Allmänna uppgifter 1 2 Textdel Organisationens uppbyggnad Lokalisering och bakgrund Beskrivning av drift och produktionsanläggningar El- och värmeproduktion inom Tekniska Verken HVC HVC Miljöuppföljning Reningsutrustning HVC HVC Gällande beslut Tillstånd Villkor 6 3 Miljöberättelse Miljöpåverkan Verksamhetssystem Drift- och produktionsförhållanden Energiproduktion och bränsleförbrukning Förbrukning och hantering av kemiska produkter Hantering av avfall och restprodukter Förändringar och störningar i driften Kontrollresultat Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 9) Recipientkontroll och omgivningspåverkan Emissionsuppföljning HVC Emissionsuppföljning HVC Villkor och kommentarer 13

4 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Fjärrvärmekarta Linköping Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna

5 1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Tekniska verken i Linköping AB (publ) Anläggningsnummer , Anläggningsnamn HVC 40, HVC 45 Ort Besöksadress Ljungsbro Myragatan 3, Hjalmar Svenfelts väg Fastighetsbeteckningar Heda 1:133, Malfors 6:1 Kommun Huvudbransch Koder enligt EG-förord. 166/2006 Tillstånd enligt Tillsynsmyndighet Kontaktperson för anläggningen Förnamn Efternamn Linköping kommun C Saknas Länsstyrelsen i Östergötlands Län Länsstyrelsen i Östergötlands Län Jenny Österberg Telefonnummer E-postadress Juridiskt ansvarig av miljörapport Förnamn Efternamn jenny.osterberg@tekniskaverken.se Tomas Hvalgren Telefonnummer E-postadress Postadress: Box 1500 Postnummer: Postort: Tomas.Hvalgren@tekniskaverken.se Linköping 1

6

7 2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring privat- och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Samtliga energianläggningarna inom koncernen ligger under division Energi som är organiserad enligt Figur 1 Figur 1. Division Energis organisation 2.2 Lokalisering och bakgrund I Ljungsbro finns två hetvattencentraler, HVC 40 och HVC 45. Sedan år 2000 är fjärrvärmenätet i Ljungsbro sammankopplat med Linköpings fjärrvärmenät varpå värmebehovet, under merparten av året, täcks genom fjärrvärmeproduktion i Linköping. Under vintermånaderna försörjer HVC 40 Ljungsbro med fjärrvärme. HVC 45 är belägen på Cloetta industriområde och producerar ånga till Cloettas verksamhet, men fungerar även som reserv för Ljungsbro fjärrvärmenät. I bilaga 1 återfinns en karta över Linköpings fjärrvärmenät. 3

8 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar El- och värmeproduktion inom Tekniska Verken Tekniska verken är ett regionalt företag med Linköping som bas och med energi och miljö som hörnpelare. Värmeproduktion sker i egna anläggningar med basproduktion i huvudsak i de stora anläggningarna och spets- och reservproduktion i de mindre anläggningarna. Elproduktionen sker i de stora anläggningarna, men också av våra vattenkraftstationer HVC 40 HVC 40 togs i drift år 1981 och består av två hetvattenpannor varav en fastbränslepanna och en oljepanna. Fastbränslepannan är av typen fast roster som eldas med biobränsle. Oljepannan används vid reserv- och spetslastproduktion. Rökgaserna avleds genom en gemensam 50 m hög skorsten. En sammanställning av produktionsenheterna kan ses i tabell 1 Tabell 1. Produktionskapacitet vid HVC 40 Panna Effekt [MW] Bränsle Fastbränslepanna 4,5 Biobränsle Oljepanna 7 Eldningsolja HVC 45 HVC 45 består av två ångpannor, två elpannor och en kondensor. Panna 1 har en kombinerad oljeoch pulverbrännare vilket gör det möjligt att elda enbart olja, träpulver eller en mix av olja och träpulver. Vid oljedrift är maximalt tillförd effekt 4,5 MW och vid träpulverdrift 2,2 MW. Panna 2 är en vanlig oljepanna. Kondensorn används för produktion av fjärrvärme. En sammanställning av produktionsenheterna kan ses i Tabell 2. Tabell 2. Produktionskapacitet HVC 45. Benämning Effekt [MW] Bränsle Panna 1 4,5 2,2 Eldningsolja 5 Pulver Panna 2 10 Eldningsolja 5 Elpannor 2 x Miljöuppföljning Miljöuppföljning sker enligt ett kontrollprogram där bland annat övervakning och mätning av utsläpp, drift- och internkontroll samt externa mätkontroller beskrivs. Kontrollprogrammet uppdaterades under Vid den dagliga ronderingen inspekteras respektive anläggning och temperaturer, tryck, hydraulik, bränsleinmatning, rökgasfläktar och så vidare kontrolleras. Vid en driftstörning går ett larm till Kraftvärmeverket i Linköping, varifrån anläggningarna kan fjärrstyras. Beroende av larmets typ avgörs då om felet kan åtgärdas från Linköping eller om personal måste åtgärda felet på plats. 4

9 2.5 Reningsutrustning HVC 40 Fastbränslepannan är försedd med multicyklonaggregat för stoftavskiljning. Oljepannan eldas med eldningsolja 1 vilket medför låga stofthalter och att stoftreningsutrustning ej är nödvändigt. Svavelutsläppet regleras genom att använda eldningsolja med låg svavelhalt HVC 45 Panna 1 är försedd med multicyklonaggregat för stoftavskiljning. På panna 2 finns det en vattenemulsionsanläggning vilket innebär att vatten blandas med eldningsolja i bränsleregleringsventilen. Det leder till en lägre förbränningstemperatur och en bättre fördelning av bränsle vilket därför ger en lägre bildning av kväveoxider. 5

10 2.6 Gällande beslut Tillstånd Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen lämnar, i ett delbeslut, Tekniska Verken i Linköping AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till samkörning av produktionsenheterna i Ljungsbro (panncentralerna vid Cloetta och hetvattencentral vid Brunneby) nuvarande och planerad verksamhet vid bolagets förbränningsanläggningar inom fastigheterna Heda 1:8 och Malfors 6:1 i Linköpings kommun. Länsstyrelsen ( ) Koncessionsnämnden miljöskydd för (B 60/92) (Överklagat beslut). Länsstyrelsen lämnar Tekniska Verken i Linköping AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till nuvarande och planerad verksamhet vid bolagets förbränningsanläggningar inom fastigheterna Heda 1:8 och Malfors 6:1 i Linköpings kommun. Villkor 2 i Länsstyrelsens beslut ( ) ändras efter överklagande. I sammanställningen av villkor nedan anges villkoret efter ändringen. Miljökontoret i Linköpings kommun ( ) Beslut efter rapportering av proveldning av köttmjöl i Ljungsbros träbränslepanna. Tekniska Verkens egen bedömning var att ingen fortsatt proveldning av köttmjöl är aktuell i nuläget i Ljungsbro. Miljökontoret råder Tekniska Verken att inrikta framtida förbränning av denna typ av material till annan anläggning än Ljungsbro och att TVs anläggningar för avfallsförbränning kan vara bättre alternativ för lokalisering. Länsstyrelsen i Östergötlands län ( ) TVABs anmälan om att ersätta brännaren i en av de två befintliga oljeeldade pannorna med en kombinerad olje- och träpulverbrännare föranleder inte någon åtgärd från LSTs sida. Länsstyrelsen Länsstyrelsen beslutar i enlighet med 27 i förordningen (SFS 1998:899)att installationen av träpulverbrännare kan permanentas och att träpulver kan ersätta olja för ångproduktion i enlighet med anmälan. Länstyrelsen förelägger Tekniska verken följande skyddsåtgärd Utsläpp av kolmonoxid från förbränning av träpulver får inte överstiga500 mg/m³ ntg (6% O₂) Villkor Villkor för HVC 40 och HVC 45 kan ses i kap 4 tillsammans med kommentarer. 6

11 3 Miljöberättelse En sammanställning av åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt NFS 2006:9, finns i bilaga 2, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. 3.1 Miljöpåverkan Miljöpåverkan från hetvattencentralerna i Ljungsbro är främst utsläpp till luft av rökgaser, förbrukning av naturresurser som olja, omhändertagande av askor samt transport av bränsle till anläggningen. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO Under 2010 infördes även certifierade ledningssystem för kvalitet (ISO 9000) och arbetsmiljö (OHSAS). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden uppdateras och utvärderas årligen. Vi följer de rutiner som standarden ISO kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål. Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska Verken koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter. Avfallsrutiner. Riskutvärdering. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO Utöver den externa revisionen genomförs en intern revisioner av miljöledningssystemet varje år. Specifika åtgärder för att minska miljöpåverkan och förbrukning av resurser enligt Miljöbalkens hänsynsregler finns redovisade i bilaga Drift- och produktionsförhållanden Under 2013 har inga förändringar skett i produktion och processer Energiproduktion och bränsleförbrukning HVC 40 Den totala energiproduktionen uppgick under 2013 till MWh. I Tabell 3 redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan pannenheterna år Användningen av biobränslen vid HVC40 har ökat med 20 % under

12 Tabell 3. Produktion och bränsleförbrukning 2013 vid HVC 40. Benämning Produktion MWh Bränsleförbrukning ton Biobränsle Eldningsolja HVC 45 Den totala energiproduktionen uppgick under 2013 till MWh, varav MWh är fjärrvärme. I Tabell 4redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan biobränsle och olja för Produktion med biobränslen har under 2013 minskat med 9 % jämfört med 2012 på grund av bl. a störningar vid pulverpannan (se avsnitt 3.3.4). Tabell 4. Produktion och bränsleförbrukning 2012, HVC 45. Benämning Produktion Bränsleförbrukning Biobränsle 7 613) MWh 1 804) ton Eldningsolja MWh 387 m Förbrukning och hantering av kemiska produkter Alla kemiska produkter som används inom Tekniska verken finns registrerade i kemikalisystemet Eco Online. I Eco Online återfinns säkerhetsdatabladen för de kemikalier som används på respektive anläggning. I bilaga 2 beskrivs mer utförligt hur Tekniska Verken arbetar med produktvalsprincipen. I Tabell 5 visas kemikalieförbrukningen för HVC 40 och HVC 45 under Under 2013 har trinatriumfosfat bytts ut mot NexGuard 2231 vid HVC45. Detta är en livsmedelgodkänd kemikalie. 8

13 Tabell 5. Förbrukning av kemiska produkter. Kemikalie Användningsområde Förbrukning Enhet HVC 40 HVC45 Citronsyra Rengöring RO-aggregat 2 kg Salttabletter Avhärdningsfilter kg Smörjolja Maskineri 7 10 liter Tri natriumfosfat Vattendosering 5 3 Kg Eldningsolja 1 E10 Bränsle 13,6 m³ Eldningsolja 5 386,6 m³ Q8 Schumann 46 kompressorolja 20 l Q8 Holst 68 Olja för hydraulutrustning 20 4 l Gasol Kg Avfettning 5 20 l Natronlut 2 ll Transmissionsolja 2 l NexGuard pannvattenbehandling 25 l Hantering av avfall och restprodukter Den enskilt största avfallsmängden som uppkommer vid HVC 40 och HVC 45 är askor. Annat avfall uppstår i regel under revisioner eller vid andra arbeten på anläggningen och kan vara olika typer av oljor, oljeskiljaravfall, skrot, brännbart avfall och liknande. Flyg- och bottenaska matas ut i slutna containers och körs till en godkänd mottagare. Det farliga avfallet som uppkommer på anläggningarna förvaras i märkta kärl på respektive anläggning och hämtas, vid behov, av miljöbil för transport till Gärstad avfallsanläggning. Mängd uppkommen aska, brännbart avfall och farligt avfall från HVC 40 visas i Tabell 6. Motsvarande siffra för HVC 45 återfinns i Tabell 7. Det har inte vidtagits några speciella åtgärder under året för att minska mängden avfall eller farligt avfall. Tabell 6. Uppkommen mängd avfall från HVC 40. Typ av avfall Avfallskod Mängd Enhet Behandlingsföretag Botten och flygaska kg Tekniska verken Brännbart avfall 660 kg Tekniska verken Skrot kg Stena Askvatten 10:01: kg Tekniska verken Askslam kg Tekniska verken Olja och vatten från tankr. 16:07: kg Tekniska verken Vatten och sågspån 19:12: kg Tekniska verken 9

14 Tabell 7. Uppkommen mängd avfall från HVC 45. Typ av avfall Avfallskod Mängd Enhet Behandlingsföretag Botten och flygaska kg Tekniska verken Förbehandling brännbart kg Tekniska verken Förändringar och störningar i driften Vid HVC 40 har det inte förekommit några störningar och förändringar i driften. En vanligt förekommande störning i driften vid HVC 45 är att pulverpannan löser p.g.a. fel vid träpulvereldning. Det beror dels på att pulverkornen kan ha olika storlek och fuktighet vilket ställer till problem vid tillförsel och förbränning men även på att pulvret tar slut. När panna löser på pulvereldning och driftpersonalen kvitterar på KV1, så sker omstarten på olja. Driftpersonal åker sedan till Cloetta för att försöka starta pulvereldningen ingen. 3.4 Kontrollresultat Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränning vid hetvattencentralerna i Ljungsbro övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. Förbränningen kan på så sätt optimeras för att få bästa resultat med tanke på både miljö och bränsleekonomi HVC 40 Fastbränslepannan är försedd med kontinuerligt registrerande instrument för röktäthet och syre. Oljepannan är försedd med instrument för kontinuerlig mätning av röktäthet och syre. Mätinstrumentet har under 2013 fungerat utan några anmärkningar. Service och kalibreringar har utförts i erforderlig omfattning HVC 45 Den kombinerade olje- och träpulvereldade pannan är försedd med kontinuerligt registrerande instrument för röktäthet och syre. Oljepannan är försedd med instrument för kontinuerlig mätning av röktäthet. Mätinstrumentet har under 2013 fungerat utan några anmärkningar. Service och kalibreringar har utförts i erforderlig omfattning Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 9) Utsläpp Utsläpp till luft beräknas från uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska verken är medlem i Östergötlands Läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund vilka regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Roxen Emissionsuppföljning HVC 40 Emissionsmätning ska utföras vartannat år. Mätning utfördes senast

15 3.4.5 Emissionsuppföljning HVC 45 Den 5 april utfördes emissionsmätning vid pulverpannan på HVC45. Mätningen utförs av Miljömätarna i Linköping AB. Vid mättillfället uppmättes förhöjda värden av stoft vid träpulvereldning. En ny mätning utfördes den 11 december där stoft och CO var förhöjda. Tillsynsmyndighet är underrättad. En arbetsgrupp har tillsatts som tittar vidare på en eventuell uppgradering/förändring av befintligmulticyklon. 11

16

17 4 Villkor och kommentarer 1 Allmänt Villkor 2 Stoft från fliseldning (KN ) Villkor Anläggningen skall bedrivas i huvudsak på det sätt som bolaget har uppgivit eller åtagit sig i detta och tidigare ärenden. Kommentar Verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna Stoftutsläppet från fliseldning får HVC 40 som riktvärde högst uppgå till 150 mg/m 3 Vid emissionsmätningar uppgick ntg vid 13 % CO 2. stofthalterna på panna 2 på HVC 40 till 142 mg/m 3 ntg vid 13 % CO2. HVC 45 Vid emissionsmätningar utförda under 2013 uppgick stofthalterna vid träpulvereldning till 216 resp.320 mg/nm 3 vid 13 vol-% CO 2. Se avsnitt Stoft från oljeeldning Stoftutsläppet från oljeeldning får HVC 40 som riktvärde högst uppgå till 25 Vid emissionsmätningarna uppgick stofthalterna vid P1 till 0,5 mg/mj. mg/mj. HVC 45 panna uppgick stofthalterna vid oljeeldning till 20 mg/mj. 4 Svavel Utsläppet av svavel får som årsmedelvärde inte överstiga 100 för 2013 har beräknats till 21 mg/mj. Det sammantagna årsmedelvärdet av svavel mg/mj bränsle sammantaget från HVC 40 och HVC 45. gemensamt 5 Kväveoxider Utsläppet av kväveoxider får som riktvärde och årsmedelvärde inte överstiga 150 mg/mj sammantaget från anläggningarna. 6-7 Buller Buller från verksamheten får som riktvärde inte överskrida nedan angivna nivåer vid bostäder och rekreationsytor: ekv./ mom. Ljudnivå (dba) dagtid (07-18): 55/- kvällstid (18-22): 50/- sön- och helgd. (7-18):50/- nattetid (22-07): 45/55 Det sammantagna årsmedelvärdet av kväveoxider för 2013 har beräknats till 118 mg/mj. Krav innehölls 2013 Om riktvärdena överskrids ska bolaget utreda och vidta de åtgärder som erfordras för att över- 13

18 skridandet inte ska upprepas. Åtgärder ska redovisas till tillsynsmyndigheten. 8 Damning Hantering, lagring och transporter av fastbränsle och aska skall ske på sådant sätt att besvärande damning inte uppstår. 9 Oljeaska Omhändertagande av oljeaska skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 10 Kontrollprogram Kontroll av verksamheten skall ske. 11 Haveri/driftstörning 12 Installation av pulverbrännare ut- Skyddsåtgärd släpp av CO Villkoret bedöms vara uppfyllt. Möjlighet till vattenbegjutning finns om damningsproblem uppstår. Kontrollprogram har uppdaterats under 2013 och kommunicerats till miljökontoret. Kontrollprogrammet bedömdes vara lämpligt. Om haveri eller omfattande driftstörning i process- eller reningsut- inträffade under Inget haveri eller omfattande driftstörning rustning inträffar, skall detta omgående anmälas till tillsynsmyndigheten. Om TVAB beslutar om att, efter december 2008, permanent gå över till träpulver krävs en förnyad anmälan som omfattar redovisning av - utvärdering av provdriften - ytterligare åtgärder som är möjliga för den här typen av anläggning för att minska utsläppen och vilka halter som skulle uppnås - kostnader för inköp och underhåll, räntor och avskrivningstider som underlag för skälighetsbedömning av olika åtgärder. Utsläpp av kolmonoxid från förbränning av träpulver får som timmedelvärde inte överstiga 500 mg/m³ ntg (6 % O₂). Om utsläppen överstiger detta värde skall bolaget inom en månad efter detta har konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten och redovisa vilka åtgärder bolaget har vidtagit eller har för avsikt att vidta för att en upprepning inte ska ske. Beslut från länsstyrelsen inkom att träpulverbrännare kan permanentas. Vid emissionsmätningen uppgick CO till 700 mg/m³ ntg (6 % O₂). se avsnitt

19 Bilaga 1

20 Bilaga 2, sid 1(2) Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna HVC 40 och HVC 45 I detta dokument beskrivs Tekniska verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är miljöledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 16 i NFS 2006:9) På Tekniska verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i två obligatoriska miljöutbildningar, i enlighet med ledningssystemets ramar. Respektive divisions/affärsområdes/enhets/avdelnings kompetenskrav på miljöområdet framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 16 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Miljöpåverkan av de produkter (el och värme) som Tekniska verkens energianläggningar levererar bedöms vara positiv, eftersom el producerad med kraftvärme ger ett minskat behov av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 10, 11 och 15 i NFS 2006:9) Kontrollprogram samt rutiner och instruktioner finns för uppföljning av anläggningarnas miljöpåverkan och för uppfyllande av tillstånd, villkor, förordningar och föreskrifter Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser genomförs minst vart tredje år, eller vid

21 Bilaga 2, sid 2(2) förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Risk- och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse- och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner m m. Under 2013 har inga ytterligare åtgärder vidtagits för att säkra drift- och kontroll samt förbättra skötsel och underhåll vid HVC 40 och HVC 45. Inga olyckor eller tillbud har inträffat vid någon utav anläggningarna i Ljungsbro, varför inga särskilda åtgärder har behövt vidtas med anledning av detta. Inga ytterligare åtgärder har vidtagitför att minska risk för olägenhet för miljö eller hälsa kan nämnas Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 13 i NFS 2006:9 Tekniska verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikaliesystemet EcoOnline. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Undantagen är vid installationer av nya instrument och maskiner, då speciella kemikalier som inte finns med i det godkända sortimentet, ibland kan behöva användas, beroende på att garantier upphör då andra kemikalier används. Kemikalierevisioner utförs regelbundet på arbetsplatserna vart tredje år. Revisionerna innebär att kemikaliesamordnaren tillsammans med anläggningens kontaktperson för kemikalier på plats går igenom anläggningens kemikaliesortiment. Man kontrollerar vilka kemikalier som finns och hur de förvaras. Eventuella ändringar från vad som finns registrerat i kemikalieregistret uppmärksammas. Kemikalierevision genomfördes senast vid anläggningen år Därtill görs riskbedömningar i samband med införskaffande av nya kemikalier och vid behov av hela sortimentet vid resp. anläggning. Ett exempel på praktiskt samarbete med kemikalieleverantör för att underlätta inköp av miljöanpassade alternativ är det samarbete med en leverantör av småkemikalier som Tekniska verken har. Kemikaliesamordnaren på Tekniska Verken har i samråd med leverantören fått markera miljöanpassade alternativ på hyllorna i leverantörens butik genom att ha Tekniska verkens symbol vid dessa produkter. De anställda på Tekniska verken som handlar småkemikalier hos denna leverantör har på detta sätt fått hjälp i att välja rätt produkt. Under 2013 har tri natriumfosfat bytts ut mot NexGuard 2231, som är en livsmedelgodkänd kemikalie. Resurshushållningsprincipen (2 kap 5 Miljöbalken samt 4 pkt 12 och 14 i NFS 2006:9) Tekniska verken hushåller med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar med avfallsfraktioner som bränslebas innebär bra hushållning med resurser. Kraftvärmeproduktion ger en minskning av el från kondensproduktion och att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Under sommarhalvåret då efterfrågan av värme minskar konverterar Tekniska verken en del av värmen till fjärrkyla, som levereras till kunder.

22 , Box 1500, Linköping Tel ,