Kraftvärmeverket i Katrineholm

Transkript

1 Miljörapport 2013 Kraftvärmeverket i Katrineholm KATRINEHOLM

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL ALLMÄNNA UPPGIFTER 3 2 TEXTDEL ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD LOKALISERING BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR VÄRMEPRODUKTION TILL FJÄRRVÄRMENÄTET KRAFTVÄRMEVERKET I KATRINEHOLM MILJÖUPPFÖLJNING RENINGSUTRUSTNING GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT 6 3 MILJÖBERÄTTELSE MILJÖPÅVERKAN VERKSAMHETSSYSTEM DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN FÖRÄNDRINGAR I PRODUKTION OCH PROCESSER ENERGIPRODUKTION OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER AVFALL FÖRÄNDRINGAR I RENINGSANLÄGGNINGAR STÖRNINGAR I DRIFTEN AV RENINGS- OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR Panna 1: överskridande av riktvärde för stoft, december Panna 3: Högt CO: högt CO-dygnsmedelvärde, september Panna 6: läcka i economiser, januari samt december Panna 6: överskridande av dygnsmedelvärde för SO2, augusti Panna 6: Förhöjt CO-värde, september KONTROLLRESULTAT SAMMANFATTNING ENLIGT 4 PKT FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING SAMT ÅTGÄRDER FÖR KVALITETSSÄKRING Emissionsuppföljning allmän beskrivning Mätinstrumentens funktion RESULTAT AV UTSLÄPPSKONTROLL Utsläpp till luft Utsläpp till vatten från kondensat Utsläpp till lakvatten från askutfyllnad Recipientkontroll BESIKTNINGAR SAMMANFATTANDE KOMMENTARER 14 4 VILLKOR OCH KOMMENTARER TILLSTÅNDSBESLUT NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER NFS 2002:

3 BILAGOR Bilaga 1: Allmänna hänsynsregler Bilaga 2: Fukthalter i bränsle till Panna 6 Bilaga 3: Kondensat Bilaga 4: Grundvattenprover Bilaga 5: Emissionsdeklaration 2

4 1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Kraftvärmeverket i Katrineholm (tidigare benämnd PC Väster) Ort Katrineholm Besöksadress Energigatan 3 Fastighetsbeteckningar Cisternen 1 Kommun Katrineholm Kod huvudverksamhet Förbränning av avfall Ev kod för biverksamhet Förbränning 40.50, Koder enligt EG-förord. 1c, 5b 166/2006 Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Södermanlands län Miljöledningssystem: ISO , ISO 9001 Koordinater x (RT90) x (SWEREF99) Juridiskt ansvarig Namn Anna Axelsson Telefonnummer: E-postadress anna.axelsson@tekniskaverken.se Postadress: Box Katrineholm Kontaktperson miljörapport Namn Kristina Appleby Telefonnummer: E-postadress kristina.appleby@tekniskaverken.se Postadress: Box Linköping 3

5 2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) äger Kraftvärmeverket i Katrineholm (tidigare benämnd Panncentralen Väster eller PC Väster) där fjärrvärme och el produceras. Energianläggningarna i Katrineholm ligger under Division Energi inom Tekniska Verken. Division Energi är organiserad enligt följande: 2.2 Lokalisering Anläggningen är lokaliserad till Kerstinboda industriområde i Katrineholms kommun. Platsen utgjordes tidigare av jordbruksmark. 4

6 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar Värmeproduktion till fjärrvärmenätet Tekniska verken producerar och distribuerar fjärrvärme till en stor del av fastighetsbeståndet inom centrala delar av Katrineholm. Produktionen sker huvudsakligen vid Kraftvärmeverket i Katrineholm och därutöver vid topp- och reservcentralen Panncentral Öster Kraftvärmeverket i Katrineholm Inom Kraftvärmeverket i Katrineholm finns två pannor för samförbränning av avfall (P2 och P6), en fastbränslepanna (P3) och två oljeeldade pannor (P1 och P4). Tabell 1 Pannor vid Kraftvärmeverket i Katrineholm Panna Teknik Ungefärlig effekt (nyttig) Kommentar P1 P2 P3 P4 P6 Oljepanna Hetvattenpanna Fluidiserande bädd + RGK Hetvattenpanna Wanderrostpanna Hetvattenpanna Oljepanna Hetvattenpanna Trapproster + turbin Ångpanna Benämns i tillståndet samförbränningsanläggningen eller FB-pannan 20 Benämns i tillståndet fastbränslepannan eller WRpannan 25* 24,5 Benämns i tillståndet ny avfallspanna *Panna 4 har i början av 2014 strypts så att den maximala tillförda effekten nu har minskats till < 15 MW. Effekterna ovan är de som angetts i tidigare tillståndsansökningar och kontrollprogram. Nu pågår arbetet med att ta fram en ansökan om nytt tillstånd för anläggningen. I samband med detta ses effekterna över. Siffrorna i tabellen ovan kan därför komma att ändras. 2.4 Miljöuppföljning Det finns ett program för egenkontrollen vid Kraftvärmeverket i Katrineholm. Där beskrivs bl a övervakning och mätning av utsläpp, drift- och internkontroll, externa mätkontroller och datahantering. Tidigare fanns ett separat program för kontroll av askutfyllnaden inom PC Väster. Detta ingår numera i anläggningens egenkontrollprogram. Pannorna 2, 3 och 6 är utrustade med kontinuerlig mätning av utsläpp till luft. Utsläpp till luft mäts i rökgaskanalen och analyseras i respektive mätinstrument för respektive panna. Intern kontroll av att gränsvärden hålls görs av driftpersonalen momentant samt dygnsvis via rapporter. Avrapportering till driftansvarig vid avvikelser. Driftansvarig kvalitetssäkrar månadsvis månadsrapporter. 5

7 En intern kontroll av mätvärden och analyser sker månadsvis. Detta gäller analyser av bränsle, aska, kondensat och utsläppsvärden till luft. Panna 1 och 4 vid Kraftvärmeverket i Katrineholm omfattades under 2013 av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:26) om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad effekt på 50 MW eller mer. Pannorna används som spetsoch reservlast och kontinuerlig mätning sker ej. Enligt NFS 2002:26 ska mätning av svaveldioxid, kväveoxider och stoft sker 2 gånger per år för Katrineholms oljepannor. Ett avsteg från detta har gjorts då pannorna är spets- och reservlast och därför är (enligt överenskommelse 2005 med Länsstyrelsen) mätningar 1 gång per år i samband med den årliga besiktningen tillräckligt. En redovisning av hur föreskriftens krav uppfylls lämnas under avsnitt Reningsutrustning Panna 2 är utrustad med rökgasrening i form av NO x -reduktion med ammoniumhydroxid som reduktionsmedel (SNCR-anläggning), stoftcykloner och textilfilter för rening av stoft samt rökgaskondensering. Panna 3 är försedd med stoftcykloner och textilfilter. Oljepannorna (Panna 1 och 4) är försedda med stoftcykloner. Panna 6 är en trapproster utrustad med rökgasrening bl a i form av NO X -reduktion med ammoniak, och textilfilter med tillsats av aktivt kol och släkt kalk. Tabell 2 Sammanställning av reningsutrustning för pannorna inom Kraftvärmeverket i Katrineholm Panna Rening P2 P3 P1 P4 P6 NOx-reduktion med ammoniumhydroxid. Stoftcykloner. Textilfilter. Rökgaskondensering (sandfilter, lamellfilter och ammoniakstripper) Stoftcykloner och textilfilter Stoftcykloner Stoftcykloner NO X -reducering med ammoniak. Textilfilter. Tillsats av aktivt kol och släckt kalk 2.6 Gällande föreskrifter och beslut Gällande beslut för Kraftvärmeverket i Katrineholm redovisas i Tabell 3. Villkor/försiktighetsmått kommenteras i rapportens avsnitt 4. Anläggningen omfattades under 2013 även av krav enligt NFS 2002:26 och, se avsnitt 4. Kontrollprogram för Kraftvärmeverket i Katrineholm reviderades senast 2011, och fastställdes av Länsstyrelsen den 21 december Under året har inte gjorts några anmälningar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 6

8 Tabell 3 Gällande föreskrifter och beslut Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser (M 1-03) (M ) (M ) (M ) Miljödomstolen Miljödomstolen Miljödomstolen Miljödomstolen Tillstånd till att fortsätta och utöka verksamheten vid förbränningsanläggning på PC Väster för fortsatt produktion av fjärrvärme och att uppföra och driva en ny förbränningsenhet för avfall med en effekt på högst 25 MW kompletterad med rökgaskondensering om 3 MW värme och ångturbin om 6 MW el. Deldom, slutliga villkor för utsläpp till luft och vatten. Ändring av villkor 12 i dom från 2004-, nu ej krav på rökgaskondensering gällande den nya förbränningsenheten. Slutliga villkor för utsläpp av ammonium via rökgaskondensat från samförbränning (villkor 31) (M ) Miljödomstolen Ändring av villkor 13 (NO x från P6) och 18 (NH 3 från P6) i dom från (M ) ( ) Miljödomstolen Länsstyrelsen Förlängning av tidsgräns i villkor 31 (ammonium via rökgaskondensat) från 1/ till 1/ Tillstånd till utsläpp av koldioxid (M ) Mark- och Miljödomstolen Avslag ändring av villkor 18 Kontrollprogram Länsstyrelsen Fastsällande av kontrollprogram 7

9 3 Miljöberättelse En sammanställning och åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt NFS 2006:9, finns i bilaga 1, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. 3.1 Miljöpåverkan Anläggningens miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser från förbränningsprocessen, förbrukning av naturresurser, utsläpp till vatten av rökgaskondensat, uppkomsten av askor samt transport av bränsle till anläggningen. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska verkens verksamhetssystem är certifierat enligt standarderna ISO och ISO Division Energi, dit Kraftvärmeverket i Katrineholm hör, är även certifierat enligt arbetsmiljöstandarden OHSAS Övergripande dokument som t ex miljöpolicy, övergripande miljömål och rutiner för hantering avfall och kemikalier är lika för alla anläggningar inom Tekniska verken i Linköping AB. Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen. Ett exempel på miljömål för Kraftvärmeverket i Katrineholm 2013 är: Minska NOx från P2 med 10 % genom optimering (ej genomförbart under 2013 p g a att man ej hade tillgång till ackumulatortank under hösten) Åtgärda problem med differenstryck över textilfilter på P3 för att öka pannans toppeffekt och minska oljeanvändningen. Öka andelen RT i P2, bra ur hushållningssynpunkt Nätförluster skall minska Returtemperaturen på fjärrvärmenätet skall under 48 C för förbättrad elverkningsgrad och bättre utnyttjande av bränslet. Möjligheten att uppfylla målen påverkas givetvis av yttre omständigheter. Målstyrningen utgör ett stöd för att prioritera rätt och ökar möjligheterna att driva miljöarbetet framåt. Bolaget följer de rutiner som standarden ISO kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska Verken-koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter Avfallsrutiner Riskutvärdering. Riskanalys ska utföras var tredje år och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll 8

10 Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av miljöledningssystemet en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att man uppfyller kraven som ställs i standarden ISO Utöver de externa revisionerna genomförs interna revisioner av miljöledningssystemet varje år. Genom avvikelsehanteringssystemet rapporteras och åtgärdas brister i exempelvis rutiner. Små förbättringar sker också dagligen i verksamheten/verksamhetssystemet utanför avvikelsehanteringssystemet. 3.3 Drift- och produktionsförhållanden Förändringar i produktion och processer Under 2013 genomfördes inga nämnvärda förändringar i produktion eller processer, däremot några mindre justeringar däribland: trimning av oljebrännare för bättre NOX-prestanda på Panna 1 och Panna 4 byggt ny ackumulatortank bytt ställverk Energiproduktion och bränsleförbrukning Energiproduktion under 2011 med fördelning av bränslen framgår av Tabell 4. Sammanlagd produktion var MWh värme och MWh el. Tabell 4 Bränslen och produktion 2013 Panna Bränsle MWh tillfört bränsle P1 P2 EO5 (även proveldning bioolja) RT (returträ), GROT, träpellets, P3 Träpellets P4 EO5 192 P6 RT (returträ) Tryckimpregnerat trä GROT Plastspill Förbrukning av kemiska produkter Kemiska produkter registreras i databasen Eco Online. I databasen ingår säkerhetsdatablad för alla kemikalier som används inom Tekniska verken. Inköp av kemikalier som inte finns i databasen måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. För övrigt arbete med produktvalsprincipen, se bilaga 1. 9

11 Tabell 5 Förbrukning av några viktiga typer av kemiska produkter under 2013 Kemikalie Förbrukning Enhet Aktivt kol 4200 Kg Ammoniak 25 % 299 ton Natronlut 11 m3 Salttabletter 4500 Kg Släckt kalk Kg Trinatriumfosfat 50 kg Syrereducerande medel 800 Liter Jonbytare 3900 Liter Myrsyra 300 kg Avfall De största avfallsmängderna som uppkommer vid anläggningen är olika typer av aska. Flyg- och bottenaska från fastbränslepannorna transporteras efter befuktning till Vika avfallsanläggning. Flygaskan från P6 är klassad som farligt avfall. Den går till Langöya i Norge för återvinning. Flygaskan från oljepannorna transporteras till en klass 1-deponi enligt avtal. Tabell 6 Askmängder 2013 Avfallsslag Mängd ton (inkl. vatten i askan) P2 bottenaska 165 P3 Bottenaska 13 P6 bottenaska P2 Flygaska 313 P3 Flygaska 13 P6 Flygaska (farligt avfall) 324 P1 och P4 flygaska (farligt avfall) 1,68 10

12 Tabell 7 Farligt avfall, exklusive aska, uppkommet vid Kraftvärmeverket i Katrineholm 2013 Avfallsslag Mängd (kg) Elektronikavfall 3680 Lysrör 14 Olja Förändringar i reningsanläggningar Inga större förändringar i reningsanläggningarna har genomförts under Vid Panna 3 utfördes manuell rensning och stoftbeläggning av textilfiltret under året Störningar i driften av renings- och produktionsanläggningar Panna 1: överskridande av riktvärde för stoft, december 2013 Vid emissionsmätningar i samband med periodisk besiktning i december 2013 innehölls inte riktvärdet för stoft för Panna 1 (oljepanna). Problemet visade sig bero på att cyklonen innehöll för mycket stoft. Cyklonen rensades och en ny mätning har genomförts. Resultatet från denna har dock inte kommit ännu Panna 3: Högt CO: högt CO-dygnsmedelvärde, september 2013 Sekundärluftfläkten på panna 3 fungerade inte efter ett ställverksbyte, vilket gav ett förhöjt COdygnsmedelvärde för den 25 september Panna 6: läcka i economiser, januari samt december I januari samt i december uppstod läckor på economisern till Panna 6, vilket vid båda tillfällena gjorde att pannan fick stå några dagar Panna 6: överskridande av dygnsmedelvärde för SO2, augusti 2013 Den 17 augusti inträffade ett antal timmar med förhöjda S0 2 utsläpp från Panna 6. Orsaken var troligen förhöjda svavelhalter i bränslet. Värdena gick upp under morgonen, men gick sedan ner under dagen. De höga timmedlen under de aktuella timmarna gjorde dock att dygnsmedlet landade på 70,3 mg/nm 3 (11 % 0 2 ). Vi kan konstatera att det var en felaktig bedömning att räkna med att dygnsmedelvärdet skulle klaras när halterna gick ner. Vi har identifierat styrningen av kalkskruven som en möjlig orsak till att problemen inte hanterades korrekt. I dagsläget fungerar den så att då pannan går på minlast måste operatören manuellt styra kalkskruven. Det är dock önskvärt att få automatisk styrning även vid låg pannlast. Detta kommer att programmeras om under våren Händelsen har rapporterats till Länsstyrelsen Panna 6: Förhöjt CO-värde, september 2013 Den 25 september landade dygnsmedlet för CO på 55,2 mg/nm 3 på P6. Orsaken var att den externa givaren (0 2 våt, i rökgaskanalen) gick sönder, vilket gjorde att pannan styrdes på felaktigt 0 2 -värde. Innan felet upptäcktes och man kunde lägga om till den andra 0 2 -givaren (0 2 torr, miljöinstrumentet) hade CO stundtals blivit så hög så att dygnsmedelvärdet inte klarades. 11

13 Kravet är formulerat så att villkoret är uppfyllt om 97% av dygnen understiger CO-värdet, d v s enstaka dygn med förhöjda värden är tillåtna. Därmed uppfylls CO-kravet för året. 3.4 Kontrollresultat Sammanfattning enligt 4 pkt 9. Enligt 4 punkt 10 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport, ska miljörapporten innehålla en kommenterad sammanfattning av de mätningar, undersökningar m m som utförts under året för att bedöma verksamhetens miljöpåverkan. Mätningarna utförs i allmänhet med syftet att antingen kontrollera uppfyllandet av tillståndsvillkor eller utsläppsgränsvärden enligt bl.a. och NFS 2002:26. Mätningarna/undersökningarna presenteras därför nedan i sitt sammanhang, tillsammans med kommentarer för hur de olika kraven uppfyllts. Där så är lämpligt redovisas värden också i emissionsdeklarationen Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Emissionsuppföljning allmän beskrivning Både Panna 2 och Panna 6 är utrustade med automatiska mätsystem, AMS, av typen extraktiv- FTIR - analysator (Fourier Transform Infrared spectroscopy) för rökgaser. Stoft mäts med en separat stoftmätare. En programvara analyserar mätvärdena från FTIR- instrumentet och stoftmätaren och sänder de vidare till realtidssystemet, miljödatorn som återfinns i kontrollrummet. I miljödatorn heter programvaran Combilab som är operatörsgränssnittet i systemet. I Combilab utförs beräkningarna som resulterar i utsläppsvärden i realtid samt dygnsrapporter etc. Eftersom pannorna omfattas av mätstandarden SS-EN skall det utföras kontroller och intern kalibrering på de respektive parametrarna som kontinuerligt registreras. Instrumenten omfattas även av krav på extern kontroll. Kondensatet från P2 kontrolleras med kontinuerliga mätningar vad gäller ph, temperatur, flöde och ammonium samt suspenderade ämnen (för driftkontroll). För kontroll av metaller och suspenderade ämnen sker flödesproportionell provtagning med automatisk provtagare. Panna 3 är försedd med kontinuerlig mätning av svaveldioxid och kväveoxider och kolmonoxid via ett NDIR mätsystem. TOC och stoft mäts varje år vid besiktning. Oljepannorna P1 och P4 är försedda med röktäthetsmätare och mätning av kväveoxider och stoft sker varje år vid besiktning Mätinstrumentens funktion 2013 Panna 6, juni: stoftmätningsproblem I juni uppstod problem med stoftmätningen på Panna 6. Stoftnivåerna verkade succesivt att höjas. Man misstänkte trasiga filterstumpor och beslutade att tidigarelägga revisionen och stoppade pannan den 11 juni. Under nedeldningsdygnet steg stofthalten ytterligare och dygnet slutade på 10,6 mg/nm 3 vid 11 % 0 2. Under revisionen konstaterades att filtret var helt och att trasiga filterstrumpor inte var orsaken till de förhöjda stofthalterna. Istället visade det sig att stosen till stoftmätaren som sitter i skorstenen hade rostat sönder, varpå stoftmätaren inte hade någon jordning. Detta ledde i sin tur till att stoftmätaren inte fungerade som den skulle och visade fel värden, detta bekräftades också av leverantören. Ett känt fel då stoftmätaren inte jordas ordentligt. Händelsen har rapporterats till Länsstyrelsen. 12

14 Panna 2, december, mätbortfall På söndagsmorgonen den 15 december kraschade hårddisken för insamling av miljödata från FTIRinstrumentet Panna 2. Instrumentet har två hårddiskar (en ordinarie och en back-upp). Man kopplade genast om till hårddisk nummer två varpå datorn gick sönder, oklart vad som gick sönder men troligtvis är det nätdelen som havererat. Därmed saknades möjligheter till emissionsmätning. Två alternativ fanns att välja på: att fortsätta köra Panna 2, avbryta avfallsdrift och bara köra biobränsle utan mätning, eller att ersätta Panna 2 någon av oljepannorna. Eftersom man hade stabil drift och kontroll på O 2 -halten valdes i det första alternativet. Avfallsdriften avbröts och Panna 2 kördes utan mätning på enbart biobränsle. Vi har dock haft kontroll på utläppen tack vare att vi under helgen hade externa mätinstrument påkopplade till Panna 2 i syfte att göra jämförande mätning och övriga externa emissionsmätningar. Detta betyder att vi har haft möjlighet att stämma av miljövärden under helgen och att det också finns mätdata fram till och med måndag morgon. På måndagsmorgonen kopplade mätfirman bort sin utrustning för att mäta på Panna 3, vi fortsatte att köra Panna 2 på enbart biobränsle utan mätning. Under en period av några veckor, i väntan på leverans av ny dator, beslutades att att behålla mätfirmans instrument på Panna 2 och fortsätta drift av Panna 2 med enbart biobränsle. Händelsen har rapporterats till Länsstyrelsen. Resultat av extern kontroll av mätinstrument 2013 Vid extern kontroll 2013 av mätinstrumentens funktion (Miljömätarna) konstateras att: Alla krav uppfylldes vid jämförande mätning enligt NFS 2004:6. Panna 2 och Panna 6 omfattades av kontrollen. Panna 3 hade under året för liten produktion för att omfattas. QAL2 för Panna 2 och panna 6 genomfördes i februari o Variabilitetskrav och kalibrerfunktion godkändes för samtliga parametrar för P2. o Variabilitetskrav godkändes för samtliga parametrar för P6 utom CO och HCl.. o Kalibrer funktion godkändes för samtliga parametrar för P6 utom CO För CO och HCl från panna 6 genomfördes förnyade kontroller i september 2013 samt i december Resultatet från sen senaste kontrollen visade att kraven uppfylls. Enligt Miljömätarna beror svårigheten att få till en godkänd mätning på att parametrarna varierat mycket under mättillfällena Resultat av utsläppskontroll Utsläpp till luft Totalutsläpp beräknas ur uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden, se emissionsdeklaration bilaga 5. Uppföljning av tillståndsvillkor och utsläppsgränsvärden enligt NFS 2002:26 och redovisas under avsnitt 4. 13

15 Utsläpp till vatten från kondensat Kondensat från rökgasreningen provtas och analyseras som månadssamlingsprov. ph, suspenderade ämnen och ammonium mäts även kontinuerligt. Dioxiner och furaner provtas 2 gånger per år i enlighet med. En redovisning av utsläpp till vatten enligt finns i bilaga Utsläpp till lakvatten från askutfyllnad Resultat från provtagning av lakvatten från två olika grundvattenrör från askutfyllnad vid Kraftvärmeverket i Katrineholm framgår av bilaga 4. Provtagning sker en gång vartannat år på hösten. Senaste provtagning skedde 2011 och det är alltså samma bilaga som i förra årets miljörapport som redovisas i år. Analysresultaten redovisas som mätserie för de fyra senaste provtagningarna för att trender ska kunna urskiljas Recipientkontroll Tekniska verken är medlem i Sörmlands läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll för luft som sker i inom länet. Recipient för dagvatten, processavloppsvatten (kondensat) från anläggningen och lakvatten från askutfyllnaden är i samtliga fall sjön Näsnaren nordväst om Katrineholm. Näsnaren ligger inom Nyköpingsåarnas avrinningsområde, där samordnad recipientkontroll sköts genom Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund. Tekniska verken är medlem i Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund. Vattenvårdsförbundet har tidigare inte haft någon provtagning direkt i Näsnaren. Från 2010 finns dock en provpunkt (V26 Ålsätter) vid Näsnarens utlopp där man bl. a mäter ph, konduktivitet, syre, fosfor, ammonium, klorider mm. Där görs också undersökningar av kiselalger och av bottensubstrat och vattenvegetation Besiktningar sammanfattande kommentarer Periodisk besiktning utförs en gång per år. Besiktningen omfattar emissionsmätningar, villkorsuppfyllnad, genomgång av rapporter för årlig jämförande mätning, periodiska provtagningar enligt NFS 2002:28 och kalibreringar enligt SS-EN 14181, samt granskning av egenkontrollen. Periodisk besiktning genomförde i december I besiktningsrapporten konstateras att: Bolaget bör utreda om analysatorn vid Panna 3 kan användas som reservinstrument vid Panna 2 eller Panna 6. Följande förbättringspunkter fanns med i föregående års besiktningsrapport: Kranar till oljefaten i oljerummet var placerade så att läckage hamnar utanför uppsamlingstråget. Detta bör omedelbart åtgärdas. Kemikalier som inte längre används i verksamheten bör transporteras bort på lämpligt sätt. Det är viktigt att befintliga rutiner följs när det gäller kvalitetssäkring av mätdata, så att eventuella överskridanden av kalibrerade mätområden eller små förändringar över längre tid registreras och åtgärdas. Vid årets besiktnings konstaterades att punkten 1 åtgärdats. Arbete med punkten 2 och 3 sker fortlöpande 14

16 4 Villkor och kommentarer 4.1 Tillståndsbeslut GÄLLANDE VILLKOR MED KOMMENTARER Gällande beslutstext, dvs. typ av produktion och produktionsmängd Tillstånd M 1-03 Miljödomstolen lämnar Katrineholm Energi Aktiebolag (KEAB) tillstånd enligt 9 kap. 6 miljöbalken till Att fortsätta och utöka verksamheten vid förbränningsanläggning på PC-Väster inom kvarteret Cisternen i Katrineholms kommun för fortsatt produktion av fjärrvärme, Att uppföra och driva en ny förbränningsenhet för avfall med en effekt på högst 25 MW kompletterad med rökgaskondensering om 3 MW värme och ångturbin om 6 MW el, Att driva befintlig fastbränslepanna (fluid bed-panna) med en effekt på 20 MW, och bygga om den för förbränning av avfall samt installera en rökgaskondenseringsanläggning, Att driva befintligt fastbränslepanna (WR-panna) med en effekt på 20 MW, Att driva två befintliga oljepannor med en effekt på 20 MW respektive 25 MW samt Att driva en befintlig elpanna med effekt på 16 MW. Kommentar till hur beslutstexten uppfyllts De olika pannornas effekter framgår av Tabell 1. Beslutstexten uppfylls. Mängdbegränsningar: Förbränning av högst t avfall/år, varav högst 8000 t farligt avfall, fördelat enligt: högst 1000 t per år för Q1-Q9 och Q12-Q15 högst 5000 t per år för Q16 Under 2013 har t avfall förbränts vid Kraftvärmeverket i Katrineholm Av detta har ton utgjorts av farligt avfall i form av impregnerat trä. Mängdbegränsningarna innehålls 15

17 Nr Villkor Kommentar Beslut 1 Om annat inte framgår av denna dom, skall verksamheten inbegripet åtgärder för att begränsa vatten- och luftföroreningar och andra störningar från verksamheten bedrivas i huvudsaklig överrensstämmelse med vad bolaget uppgivit i ansökan eller annars åtagit sig. Villkoret uppfylls. Verksamheten bedrivs i huvudsak enligt ansökan. 2 Buller från verksamheten skall begränsas så att det som riktvärde inte ger upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder än 50 db dagtid vardagar (kl 07-18) 40 db nattetid (kl 22-07) 45 db övrig tid Den momentana ljudnivån får som riktvärde vid bostäder inte överstiga 55 db nattetid. Dessa begränsningvärden gäller inte för fritidsbostaden på fastigheten Gersnäs 3:4 (banvaktarstuga) 3. Bolaget skall vidta åtgärder för att förhindra för omgivningen besvärande lukt, damning och nedskräpning i samband med hantering av bränsle och förbränningsrester. 4. Kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras på torr och mot omgivningen tät plats så att eventuella läckage inte kan förorena omgivningen. För flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall gäller att lagrings- och uppställningsplatser skall invallas så att minst hälften av den totala volymen, dock minst den största behållarens volym plus 10 % av de övriga kärlens volym, kan innehållas i invallningen. Förvaringen skall ske så att obehöriga förhindras tillträde. 5. Slagg och aska samt stoft från rökgasrening skall omhändertas på sådant sätt att olägenhet inte uppstår. Om omhändertagande sker genom deponering skall denna ske på anläggningen som har tillstånd för sådant avfall. Bullermätning utfördes och visade att villkoret innehålls. Ingen förändring har skett i verksamheten sedan senaste mätningen, ( ), varför ingen ny mätning är genomförd Villkoren uppfylls, inga klagomål från omgivningen har inkommit under Bolaget lever upp till de krav som ställs gällande kemiska produkter och farligt avfall. Nytt tillstånd för hantering av brandfarligt vara utfärdades För övrigt finns rutiner för hur kemiska produkter ska handhas och förvaras. Flygaska från P6 skickas direkt till Langöya i Norge för återvinning. Oljeaska går till SAKAB. Övriga askor transporteras till Vika avfallsanläggning som har tillstånd för att ta hand om askan. 6. Farligt avfall får inte förbrännas i samförbränningsanläggningen eller fastbränsleanläggningen. Inget farligt avfall har förbränts i samförbrännings- eller fastbränsleanläggningen (P2 och P3) 16

18 Nr Villkor Kommentar Beslut 7. För farligt avfall som skall förbrännas i den nya avfallspannan gäller följande. - Flödet får inte utgöra en större andel än tio procent av bränsletillförseln. - Energivärdet skall ligga mellan 8 och 18 MJ/kg. Innehållet av organiska halogenföreningar, uttryckt som klor, får inte överstiga 1 %. Avfall innehållande höga halter tungmetaller får inte förbrännas. Farligt avfall i form av tryckimpregnerat virke har eldats i panna 6 under Flödet utgjorde <10 procent av bränsletillförseln. Energivärdet vid leverans (stickprov) har legat mellan 10 och 13,9 MJ/kg. Klorinnehållet var ca 0,03 %. Metallinnehållet var inte högre än att utsläppsgränsvärdena innehölls. Villkoret uppfylls. 8. Bolaget skall i händelse av tekniskt oundvikliga driftstopp, driftstörningar eller fel i renings- eller mätutrustning vid förbränning av avfall i den nya avfallspannan eller samförbränningspannan begränsa driften enligt vad som anges i i Naturvårdsverkets föreskrifter () om förbränning av avfall. 9. Bränslet skall regelbundet kontrolleras enligt dokumenterat kvalitetssäkringssystem med syfte att undvika beskickning med material som genom sin storlek eller konsistens eller annan egenskap kan leda till driftstörningar eller dålig förbränning. Kravspecifikationer till grund för upphandling av bränsle skall utformas så att goda möjligheter råder att klara aktuella begränsningar av utsläppen till luft och vatten. 10. Utsläppet av svaveldioxider från samförbränningsanläggningen får som riktvärde* och månadsmedelvärde uppgå till högst 50 mg/nm3, omräknat till 11 % O2-halt. 11. Svavelhalten i kol till fastbränslepannan får inte överstiga 0,4 %. Under 2013 har Panna 6 ej gått i onormal drift. Panna 2 har gått i onormal drift totalt 12 timmar under året. Kraven på < 60 h/år och < 4 h i följd uppfylls. Under året har bränsleprover analyserats regelbundet för biobränsle respektive använt trä. Kravspecifikation för bränsle vad det gäller föroreningar och storlek används gentemot leverantör. Dessutom tas prov per leverantör och fraktion som sparas i en månad för att göra det möjligt att spåra eventuella avvikelser bakåt i tiden Villkoret uppfylls. Det högsta månadsvärdet för Panna 2 under 2013 var majs 26 mg/nm3 (11 % O2). Ingen eldning av kol har skett under

19 Nr Villkor Kommentar Beslut 12. För samförbränningspannan skall gälla att SNCR eller annan reningsteknik avseende kväveoxider med minst motsvarande reningseffekt samt rökgaskondensering skall installera och var i drift senast vid den tidpunkt då förbränning med avfall påbörjas. Nya avfallsförbränningspannan: SNCR eller annan reningsteknik avseende kväveoxider med minst motsvarande reningseffekt skall installeras och var i drift senast vid den tidpunkt då förbränning med avfall påbörjas. - bolaget regelbundet till tillsynsmyndigheten redovisar de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för komplettering med rökgaskondensering. SNCR-utrustning installerad och tagen i drift mars Rökgaskondenseringsanläggning installerad till Panna 2 och i drift april Panna 6 har utrustats med SNCR. Redovisningskravet uppfylls genom att bolaget sammanställer information om fukthalter i bränslet, vilket delges tillsynsmyndigheten (se bilaga 2) M Utsläppen av kväveoxider från den nya avfallsförbränningspannan får i medeltal för år uppgå till högst 110 mg/nm3, omräknat till 11 % O 2 -halt. 14 Utsläppet av stoft från den nya avfallsförbränningspannan får som riktvärde* och dygnsmedelvärde inte överstiga 10 mg/nm 3, omräknat till 11 % O 2 -halt. 15. Utsläppet av stoft från samförbränningspannan får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 10 mg/nm3, omräknat till 11 % O2-halt. 16. Utsläppet av stoft från fastbränslepannan får som riktvärde och dygnsmedelvärde inte överstiga 10 mg/nm 3, omräknat till 11 % O 2 -halt. 17. Utsläppet av stoft från oljepannorna får som riktvärde inte överstiga 25 mg/mj tillfört bränsle Villkoret uppfylls. Årsmedelvärde för NOx-utsläpp: 105 mg/nm³ vid 11 % O2. 1 uppmätt dygnsmedelvärde överstiger riktvärdet (10,6 mg/nm3 den 11 juni). Vid revisionen konstaterades att detta berodde på ett mätfel. Händelsen har rapporterats till länsstyrelsen, se vidare under Villkoret uppfylls. Högsta månadsmedelvärde är 2 mg/nm3 (vid 11 % O2-halt) Villkoret uppfylls. Mätningar gjorda i samband med periodisk besiktning i december 2013 visar resultat på 1,1 mg/nm 3 omräknat till 11 % O 2 -halt. Riktvärdet uppfylldes vid besiktningen för P4 men ej för P1. Oljepanna 1: 30 mg/mj Oljepanna 4: 8,3 mg/mj Det förhöjda värdet vid P1 berodde på att cyklonen behövde rensas. Se även avsnitt Utsläppet av ammoniak från den nya avfallsförbränningspannan får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 5 mg/mj tillfört bränsle. Villkoret uppfylls. Högsta månadsmedelvärdet har under 2013 varit 4,76 mg/mj. 18

20 Nr Villkor Kommentar Beslut 19. Utsläppet av kvicksilver (fast form, vätskeform och gasform) i rökgaserna från samförbränningspannan och den nya avfallsförbränningspannan får som riktvärde* inte överstiga 0,03 mg/nm3, omräknat till 11 % O 2 -halt, som ett medelvärde under minst 30 minuter och högst åtta timmar. Mätningar är gjorda i samband med besiktningar i februari och december. Vid varje mättillfälle genomfördes två mätperioder om ca 1,5 h vardera. Nedan redovisas den mätperiod som gav det högsta värdet. Resultat P2. Feb 0,00029 Dec 0,00027 Resultat P6. Hg (mg/nm3, vid 11 % O 2 ) LB Feb 0,00073 Dec 0,001 Hg (mg/nm3, vid 11 % O 2 ) LB Samtliga mätningar visar att villkoret uppfylls 20. Utsläppshalterna i kondensat från rökgasrening i den nya avfallsförbränningspannan får inte överstiga vissa halter (listas i tillståndsbeslutet) Rökgaskondensatet skall återanvändas i största möjliga utsträckning. 21. Den totala mängden organiskt kol i slaggen och bottenaska från samförbränningsanläggningen skall vara mindre än 3 % eller glödningsförlusten mindre än 5 % räknat på torr vikt. 22. Ett aktuellt kontrollprogram skall finnas för verksamheten. Programmet skall bland annat ange hur utsläppen skall kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. 23. Utsläpp av kolmonoxid (CO) från samförbränningspannan får som dygnsmedelvärde inte överstiga 300 mg/m3 vid förbränning av rent biobränsle vid 11 % O2. Panna 6 är inte utrustad med rökgaskondensering. Mängden oförbränt uppgick till <0,5 % som årsmedelvärde. Villkoret uppfylls. Kontrollprogram finns för verksamheten. Villkoret uppfylls för samtliga rapporterbara dygn (beräknat enligt gällande kontrollprogram) Uppföljning sker enligt kontrollprogramet, vilket innebär att ett dygn måste ha ett visst antal drifttimmar för att man ska kunna bilda rapporterbara dygnsmedelvärden M