Kraftvärmeverket i Katrineholm

Transkript

1 Miljörapport 2011 Kraftvärmeverket i Katrineholm KATRINEHOLM

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL ALLMÄNNA UPPGIFTER 3 2 TEXTDEL ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD LOKALISERING BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR VÄRMEPRODUKTION TILL FJÄRRVÄRMENÄTET KRAFTVÄRMEVERKET I KATRINEHOLM MILJÖUPPFÖLJNING RENINGSUTRUSTNING GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT 6 3 MILJÖBERÄTTELSE MILJÖPÅVERKAN VERKSAMHETSSYSTEM DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN FÖRÄNDRINGAR I PRODUKTION OCH PROCESSER Ny asksilo Ombyggnation av bränslematning på Panna Proveldning av bioolja i panna ENERGIPRODUKTION OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER AVFALL FÖRÄNDRINGAR I RENINGSANLÄGGNINGAR Stripper, kondensatreningen, Panna Åtgärder för att förbättra NOx/NH3-prestanda, Panna STÖRNINGAR I DRIFTEN AV RENINGS- OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR Januari, Panna 6, SNCR Januari-februari, Panna 2, kondensat Februari, Panna 6, SNCR Augusti, panna 6, CO Oktober, Panna 3, CO November, Panna 2, kondensat November, Panna NOx från oljepannorna (P1 och P4) KONTROLLRESULTAT SAMMANFATTNING ENLIGT 4 PKT FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING SAMT ÅTGÄRDER FÖR KVALITETSSÄKRING Emissionsuppföljning Mätinstrumentens funktion RESULTAT AV UTSLÄPPSKONTROLL Utsläpp till luft 14 1

3 Utsläpp till vatten från kondensat Utsläpp till lakvatten från askutfyllnad Utsläpp till spillvattennätet Recipientkontroll BESIKTNINGAR SAMMANFATTANDE KOMMENTARER 14 4 VILLKOR OCH KOMMENTARER TILLSTÅNDSBESLUT NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER NFS 2002: NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER NFS 2002:26 29 BILAGOR Bilaga 1: Allmänna hänsynsregler Bilaga 2: Fukthalter i bränsle till Panna 6 Bilaga 3: Utsläpp till vatten från kondensat Bilaga 4: Grundvattenprover Bilaga 5: Emissionsdeklaration 2

4 1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Kraftvärmeverket i Katrineholm (tidigare benämnd PC Väster) Ort Katrineholm Besöksadress Energigatan 3 Fastighetsbeteckningar Cisternen 1 Kommun Katrineholm Kod huvudverksamhet Förbränning av avfall Ev kod för biverksamhet Förbränning 40.50, Koder enligt EG förord. 1c, 5b 166/2006 Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Södermanlands län Miljöledningssystem: ISO , ISO 9001 Koordinater x Kontaktperson och juridiskt ansvarig Förnamn Anna Efternamn Axelsson Telefonnummer: E postadress anna.axelsson@katrineholmenergi.se Postadress: Box 13 Postnummer: Postort: Katrineholm 3

5 2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Katrineholm Energi äger Kraftvärmeverket i Katrineholm (tidigare benämnd Panncentralen Väster eller PC Väster) där fjärrvärme och el produceras. Katrineholm Energi blev ett helägt dotterbolag i Tekniska Verken i Linköping år Under 2008 fusionerades Katrineholm Energi in i Tekniska Verkens verksamhet som integrerade avdelningar i bolaget. Energianläggningarna i Katrineholm ligger under Division Energi inom Tekniska Verken. Division Energi är organiserad enligt följande: 2.2 Lokalisering Anläggningen är lokaliserad till Kerstinboda industriområde i Katrineholms kommun. Platsen utgjordes tidigare av jordbruksmark. 4

6 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar Värmeproduktion till fjärrvärmenätet Katrineholm Energi producerar och distribuerar fjärrvärme till en stor del av fastighetsbeståndet inom centrala delar av Katrineholm samt i mindre omfattning i Valla, ca 10 km utanför staden. Produktionen sker huvudsakligen vid Kraftvärmeverket i Katrineholm och därutöver vid topp och reservcentralen Panncentral Öster Kraftvärmeverket i Katrineholm Inom Kraftvärmeverket i Katrineholm finns två pannor för samförbränning /avfallsförbränning (P2 och P6), en fastbränslepanna (P3) och två oljeeldade pannor (P1 och P4). Tabell 1 Pannor vid Kraftvärmeverket i Katrineholm Panna Teknik Kommentar P1 Oljepanna P2 Fluidiserande bädd + RGK Benämns i tillståndet samförbränningsanläggningen eller FBpannan P3 Wanderrostpanna Benämns i tillståndet fastbränslepannan eller WRpannan P4 Oljepanna P6 Trapproster Benämns i tillståndet ny avfallspanna 2.4 Miljöuppföljning Det finns ett program för egenkontrollen vid Kraftvärmeverket i Katrineholm. Där beskrivs bl a övervakning och mätning av utsläpp, drift och internkontroll, externa mätkontroller och datahantering. Tidigare fanns ett separat program för kontroll av askutfyllnaden inom PC Väster. Detta har nu reviderats och infogats i anläggningens egenkontrollprogram. Pannorna 2, 3 och 6 är utrustade med kontinuerlig mätning av utsläpp till luft. Utsläpp till luft mäts i rökgaskanalen och analyseras i respektive mätinstrument för respektive panna. Intern kontroll av att gränsvärden hålls görs av driftpersonalen momentant samt dygnsvis via rapporter. Avrapportering till driftansvarig vid avvikelser. Driftansvarig kvalitetssäkrar månadsvis månadsrapporter. En intern kontroll av mätvärden och analyser sker månadsvis. Detta gäller analyser av bränsle, aska, kondensat och utsläppsvärden till luft. Panna 1 och 4 vid Kraftvärmeverket i Katrineholm omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:26) om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med 5

7 en installerad effekt på 50 MW eller mer. Pannorna används som spets och reservlast och kontinuerlig mätning sker ej. Enligt (NFS 2002:26) ska mätning av svaveldioxid, kväveoxider och stoft sker 2 gånger per år för Katrineholms oljepannor. Ett avsteg från detta har gjorts då pannorna är spets och reservlast och därför är (enligt överenskommelse 2005 med Länsstyrelsen) mätningar 1 gång per år i samband med den årliga besiktningen tillräckligt. En redovisning av hur föreskriftens krav uppfylls lämnas under avsnitt Reningsutrustning Panna 2 är utrustad med rökgasrening i form av NO x reduktion med ammoniumhydroxid som reduktionsmedel (SNCR anläggning), stoftcykloner och textilfilter för rening av stoft samt rökgaskondensering. Panna 3 är försedd med stoftcykloner och textilfilter. Oljepannorna (Panna 1 och 4) är försedda med stoftcykloner. Panna 6 är en trapproster utrustad med rökgasrening bl a i form av NO X reduktion med ammoniak, och textilfilter med tillsats av aktivt kol och släkt kalk. Tabell 2 Sammanställning av reningsutrustning för pannorna inom Kraftvärmeverket i Katrineholm Panna Rening P2 P3 P1 P4 P6 NOx reduktion med ammoniumhydroxid. Stoftcykloner. Textilfilter. Rökgaskondensering Stoftcykloner och textilfilter Stoftcykloner Stoftcykloner NO X reducering med ammoniak. Textilfilter. Tillsats av aktivt kol och släckt kalk 2.6 Gällande föreskrifter och beslut Gällande beslut för Kraftvärmeverket i Katrineholm redovisas i Tabell 3. Villkor/försiktighetsmått kommenteras i avsnitt 4. Anläggningen omfattas även av krav enligt NFS 2002:26 och NFS 2002:28, se avsnitt 4. Ansökan om ändring av villkor 18 (utsläpp av ammoniak från panna 6) i tillståndsbeslut lämnades in till Mark och Miljödomstolen den 28 oktober Mark och Miljödomstolen har ännu inte kommit med något beslut i ärendet. Kontrollprogram för Kraftvärmeverket i Katrineholm har reviderats under 2011 och skickats in till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen fattade beslut i ärendet 21 december I oktober 2011 gjordes en anmälan om användning av bioolja i Panna 1 och panna 4. Länsstyrelsen meddelade beslut i ärendet den 1 november Beslutet innehöll inga särskilda villkor. I maj 2011 skickades ett informationsbrev till Länsstyrelsen om hanteringen av aska från de olika pannorna. 6

8 Tabell 3 Gällande föreskrifter och beslut Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser (M 1 03) Miljödomstolen Tillstånd till att fortsätta och utöka verksamheten vid förbränningsanläggning på PC Väster för fortsatt produktion av fjärrvärme och att uppföra och driva en ny förbränningsenhet för avfall med en effekt på högst 25 MW kompletterad med rökgaskondensering om 3 MW värme och ångturbin om 6 MW el Länsstyrelsen Tillstånd till utsläpp av koldioxid (M ) (M ) (M ) Miljödomstolen Miljödomstolen Miljödomstolen Deldom, slutliga villkor för utsläpp till luft och vatten. Ändring av villkor 12 i dom från , nu ej krav på rökgaskondensering gällande den nya förbränningsenheten. Slutliga villkor för utsläpp av ammonium via rökgaskondensat från samförbränning (villkor 31) (M ) Miljödomstolen Ändring av villkor 13 (NO x från P6) och 18 (NH 3 från P6) i dom från (M ) Miljödomstolen Förlängning av tidsgräns i villkor 31 (ammonium via rökgaskondensat) från 1/ till 1/ Kontrollprogram Kontrollprogram för Kraftvärmeverket i Katrineholm har reviderats under 2011 och skickats in till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen meddelade beslut i ärendet den 21 december

9 3 Miljöberättelse En sammanställning och åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt NFS 2006:9, finns i bilaga 1, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. 3.1 Miljöpåverkan Anläggningens miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser från förbränningsprocessen, förbrukning av naturresurser, utsläpp till vatten av rökgaskondensat, uppkomsten av askor samt transport av bränsle till anläggningen. 3.2 Verksamhetssystem Katrineholm Energi är certifierat enligt ISO och ISO 9001 sedan Ledningssystemet är integrerat med Tekniska Verkens ledningssystem. Det innebär att övergripande dokument som t ex miljöpolicy, övergripande miljömål och rutiner för hantering avfall och kemikalier är lika för alla anläggningar inom Tekniska Verken i Linköping AB (publ). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen i samband med budgetprocessen. Ett exempel på miljömål för Katrineholm Energi är att minska utsläppen av NO x från Panna 2 och Panna 3 med 10 % jämfört med 2010 års nivåer. Ett annat exempel på miljömål för Katrineholm Energi är att minska förbrukningen av hjälp el vid Kraftvärmeverket i Katrineholm med 2 % jämfört med Bolaget följer de rutiner som standarden ISO kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska Verken koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter Avfallsrutiner Riskutvärdering. Riskanalys ska utföras var tredje år och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av miljöledningssystemet en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att man uppfyller kraven som ställs i standarden ISO Utöver de externa revisionerna genomförs två interna revisioner av miljöledningssystemet varje år. Genom avvikelsehanteringssystemet rapporteras och åtgärdas brister i exempelvis rutiner. Små förbättringar sker också dagligen i verksamheten/verksamhetssystemet utanför avvikelsehanteringssystemet. 8

10 3.3 Drift- och produktionsförhållanden Förändringar i produktion och processer Ny asksilo Den nya silon för mellanlagring av flygaska från panna 6 blev klar i augusti Syftet med asksilon är att förenkla transporten till slutdestinationen (Norge) genom att man nu slipper gå via Vika avfallsanläggning Ombyggnation av bränslematning på Panna 2 Bränsleinmatningen på Panna 2 byggdes om i oktober Detta gjordes för att minimera driftstörningar och öka flexibiliteten i bränslevalet Proveldning av bioolja i panna 1 Under december 2011 proveldades bioolja i Panna 4, enligt den anmälan som lämnats in till Länsstyrelsen. Proveldningen omfattade ca 100 m3 bioolja. I samband med proveldningen gjordes miljömätningar. Miljömätarnas rapport är inte färdig ännu, men de preliminära resultaten såg bra ut Energiproduktion och bränsleförbrukning Energiproduktion under 2011 med fördelning av bränslen framgår av Tabell 4. Sammanlagd produktion var MWh värme och MWh el. 9

11 Tabell 4 Bränslen och produktion 2011 Panna Bränsle MWh tillfört bränsle P2 RT (returträ), GROT, träpellets, P3 Träpellets P1 EO5 (även proveldning bioolja) P4 EO P6 RT (returträ) GROT Plastspill Förbrukning av kemiska produkter Kemiska produkter registreras i databasen Chess. I databasen ingår säkerhetsdatablad för alla kemikalier som används inom Tekniska Verken. Inköp av kemikalier som inte finns i Chess måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. För övrigt arbete med produktvalsprincipen, se bilaga 1. Tabell 5 Förbrukning av kemiska produkter under 2011 (exkl eldningsolja) Kemikalie Förbrukning Enhet Aktivt kol 5200 Kg Ammoniak 25 % 407,48 ton Lösningsmedel 4 Liter Natronlut 9600 Kg Rengöringsmedel 210 Liter Salttabletter 6000 Kg Släckt kalk Kg Smörjfett 39,6 Kg Smörjmedel 365 Liter Trinatriumfosfat 37 kg Syrereducerande medel 50 Liter 10

12 3.3.4 Avfall De största avfallsmängderna som uppkommer vid anläggningen är olika typer av aska. Flyg och bottenaska från fastbränslepannorna transporteras efter befuktning till Vika avfallsanläggning. Karaktäriseringen av flygaskan från P6 blev färdig under 2011 och resulterade i att askan ska klassas som farligt avfall. Den går till Langöya i Norge för återvinning. Flygaskan från oljepannorna transporteras till en klass 1 deponi enligt avtal. Övrigt avfall sorteras i fraktionerna brännbart avfall, ej brännbart avfall, skrot och farligt avfall. Tabell 6 Askmängder 2010 Avfallsslag P2 bottenaska 175 P6 bottenaska 2443 P2 Flygaska 323 P3 Flygaska 0 P6 Flygaska (farligt avfall) 583 Mängd ton (inkl vatten i askan) Tabell 7 Farligt avfall 2011, exklusive aska Avfallsslag Mängd (kg) oljeabsorbenter Spillolja Förändringar i reningsanläggningar Stripper, kondensatreningen, Panna 2 Kondensatreningen på Panna 2 har kompletterats med en stripper för att minska ammoniumhalten i utgående vatten. Strippern installerades under våren 2011 och var funktionsklar sommaren Provdrift pågår Åtgärder för att förbättra NOx/NH3-prestanda, Panna 6 NOx reningen (SNCR) på Panna 6 har kompletterats med fler injektorer. Detta görs för att öka möjligheterna att arbeta med optimering av reningsprocessen. Arbetet utfördes under sommaren Störningar i driften av renings- och produktionsanläggningar Januari, Panna 6, SNCR I januari 2011 frös en ventil till SNCR systemet på panna 6. Händelsen ledde till förhöjda NOx värden från pannan, dock inga överskridanden. 11

13 Januari-februari, Panna 2, kondensat I januari och februari uppkom problem med förhöjda metallhalter i kondensatet från Panna 2. Orsaken till problemet var hål i filterstrumpor i stoftreningen. Detta orsakade höga halter suspenderade ämnen i kondensatet som i sin tur orsakade förhöjda metallhalter. Händelsen redovisades för Länsstyrelsen vid tillsynsbesök Februari, Panna 6, SNCR NOx reningen (SNCR) på panna 6 var ur drift 8 h i samband med utredning. Utsläppsgränsvärden innehölls Augusti, panna 6, CO Den 18 augusti överskreds dygnsmedelvärdet för CO från Panna 6. Det validerade dygnsmedlet för CO var 56 mg/nm³ vid 11 % O2 (utsläppsgränsvärdet är på 50 mg/nm³ vid 11 % O2). Anledningen till det förhöjda värdet är en kombination av att pannan just startats upp, att den gick på mycket låg last samt att man haft problem med turbintrippar under dygnet. Länsstyrelsen informerades via E post den 19 augusti Oktober, Panna 3, CO Panna 3 hade den 10 oktober ett riktvärdesöverskridande för CO från Panna 3. Dygnsmedelvärdet för CO landade på 820 mg/nm3 11 % O2 (riktvärde enligt villkor är 300) Anledningen till det inträffade var en vattenläcka i släckningssystemet i bränslehanteringen. Pelletsen hade blivit blöt och smulat sönder. Smulig och fuktig pellets gör att bädden blir packad, vilket gör att man inte får in tillräckligt med luft. Detta resulterar i dålig förbränning. Olyckligtvis var det samtidigt revisionsstopp på P2 och därmed var det enda alternativet att ersätta P3 med olja. Beslut togs att fortsätta köra P3. Sammantaget kördes P3 under ca 10 timmar med för höga CO. Händelsen rapporterades till Länsstyrelsen November, Panna 2, kondensat I november uppstod problem med höga registrerade dygnsmedelhalter av suspenderade ämnen i kondensatet från Panna 2. Månadsmedelvärdet, som analyseras på extern labb, var dock inte förhöjt, och inte heller halterna av metaller i kondensatet. De höga susphalterna berodde därför troligen på problem med online mätaren för susp November, Panna 6. Under november var rökgasreningen på panna 6 ur drift 2 timmar NOx från oljepannorna (P1 och P4) NOx från oljepannorna kontrolleras vid besiktning eller annan extern mätning. Vid mättillfället 2011 konstaterades att pannornas NOx prestanda var otillfredsställande och att åtgärder behövde vidtas. Brännarna trimmades och en ny mätning genomfördes. Nox värdena var dock fortfarande för höga. Andra åtgärder behöver därför vidtas, där en möjlighet är förändringar i bränslet. Därför genomfördes i december 2011 proveldning av bioolja med gott resultat. Leverantören av den proveldade oljan har dock tyvärr gått i konkurs och det proveldade bränslet finns inte längre tillgängligt. Fortsatt utredning pågår. Värt att notera är att de förhöjda halterna har mycket liten miljöpåverkan genom att pannorna går så lite. 12

14 3.4 Kontrollresultat Sammanfattning enligt 4 pkt 9. Enligt 4 punkt 9 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport, ska miljörapporten innehålla en kommenterad sammanfattning av de mätningar, undersökningar m m som utförts under året för att bedöma verksamhetens miljöpåverkan. Mätningarna utförs i allmänhet med syftet att antingen kontrollera uppfyllandet av tillståndsvillkor eller utsläppsgränsvärden enligt bl.a. NFS 2002:28 och NFS 2002:26. Mätningarna/undersökningarna presenteras därför nedan i sitt sammanhang, tillsammans med kommentarer för hur de olika kraven uppfyllts. Där så är möjligt redovisas värden också i emissionsdeklarationen Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Emissionsuppföljning Både Panna 2 och Panna 6 är utrustade med automatiska mätsystem, AMS, av typen extraktiv FTIR analysator (Fourier Transform Infrared spectroscopy) för rökgaser. Med extraktivt menas ett system där en del av gasflödet tas ut ur processen, och leds genom ett analysinstrument ( extraheras ). En programvara analyserar mätvärdena från FTIR instrumentet och sänder de vidare till realtidssystemet, miljödatorn som återfinns i kontrollrummet. I miljödatorn heter programvaran CombiLab som är operatörsgränssnittet i systemet. I CombiLab utförs beräkningarna som resulterar i utsläppsvärden i realtid samt dygnsrapporter etc. De kontinuerliga mätningarna omfattar svaveldioxid, kväveoxider, kolmonoxid, TOC, HCl, NH 3, och stoft. Eftersom pannorna omfattas av mätstandarden SS EN skall det utföras kontroller och intern kalibrering på de respektive parametrarna som kontinuerligt registreras. Den interna kalibreringen görs med hjälp av CUSUM metoden. Instrumenten omfattas även av krav på extern kontroll. Panna 2 är också utrustad med rökgaskondensor. Kondensatet från P2 kontrolleras med kontinuerliga mätningar vad gäller ph, temperatur, flöde suspenderade ämnen och ammonium. Mätvärden loggas och visas i kontrollrummet. För kontroll av metaller sker flödesproportionell provtagning med automatisk provtagare. Panna 3 är försedd med kontinuerlig mätning av svaveldioxid och kväveoxider och kolmonoxid via ett NDIR mätsystem Oljepannorna P1 och P4 är försedda med röktäthetsmätare och mätning av kväveoxider sker varje år vid besiktning Mätinstrumentens funktion 2011 Vid extern kontroll 2011 av mätinstrumentens funktion (Miljömätarna) konstateras att: Alla krav uppfylldes vid jämförande mätning enligt NFS 2004:6. Panna 2 och Panna 6 omfattades av kontrollen. Panna 3 hade under året för liten produktion för att omfattas. Vid AST (Panna 2 och panna 6 omfattas) uppfylldes inte kravet på variabilitet och kalibrerfunktion för Panna 2. Åtgärder och ny kontroll kommer att genomföras. Kraven uppfylldes för alla övriga parametrar. Vid kontroll av linjäriteten (Panna 2 och panna 6 omfattas) uppfylldes kraven för samtliga parametrar. Under året man även haft problem med online mätaren för suspenderade ämnen i kondensatet från Panna 2, se avsnitt

15 Mätinstrumenten vid Kraftvärmeverket i Katrineholm har i övrigt fungerat utan anmärkningar under Resultat av utsläppskontroll Utsläpp till luft Totalutsläpp beräknas ur uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden, se emissionsdeklaration bilaga 5. Uppföljning av tillståndsvillkor och utsläppsgränsvärden enligt NFS 2002:26 och NFS 2002:28 redovisas under avsnitt Utsläpp till vatten från kondensat Kondensat från rökgasreningen provtas och analyseras som månadssamlingsprov. ph, suspenderade ämnen och ammonium mäts även kontinuerligt. Dioxiner och furaner provtas 2 gånger per år i enlighet med NFS 2002:28. En redovisning av utsläpp till vatten enligt NFS 2002:28 finns i bilaga Utsläpp till lakvatten från askutfyllnad Resultat från provtagning av lakvatten från två olika grundvattenrör från askutfyllnad vid Kraftvärmeverket i Katrineholm framgår av bilaga 4. Provtagning sker en gång vartannat år på hösten. Analysresultat redovisas i miljörapporten, som mätserie för de fyra senaste provtagningarna för att trender ska kunna urskiljas Utsläpp till spillvattennätet Sörmland Vatten tog under perioden prover på avloppsvattnet från Kraftvärmeverket i Katrineholm. Analyserna visade på förhöjda halter av tungmetaller. Katrineholm Energi tog därför fram en handlingsplan för att finna orsakerna till de förhöjda halterna och åtgärda dem. Under 2011 har detta inneburit att bolaget har proppat avloppet i den gamla anläggningen (askhallen) samt tagit nya prover från sedimenteringsbassängen. Dessa visar nu betydligt bättre värden. Resultaten har skickats till Sörmland vatten Recipientkontroll Katrineholm Energi är medlem i Sörmlands läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll för luft som sker i inom länet. Recipient för dagvatten, processavloppsvatten (kondensat) från anläggningen och lakvatten från askutfyllnaden är i samtliga fall sjön Näsnaren nord väst om Katrineholm. Näsnaren ligger inom Nyköpingsåarnas avrinningsområde, där samordnad recipientkontroll sköts genom Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund. Katrineholm Energi är medlem i Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund. Vattenvårdsförbundet har tidigare inte haft någon provtagning direkt i Näsnaren. Från 2010 finns dock en provpunkt (V26 Ålsätter) vid Näsnarens utlopp där man bl. a mäter ph, konduktivitet, syre, forsfor, ammonium, klorider mm. Där görs också undersökningar av kiselalger och av bottensubstrat och vattenvegetation Besiktningar sammanfattande kommentarer Periodisk besiktning utförs en gång per år. Besiktningen omfattar emissionsmätningar, villkorsuppfyllnad, genomgång av rapporter för årlig jämförande mätning, periodiska provtagningar enligt NFS 2002:28 och kalibreringar enligt SS EN 14181, samt granskning av egenkontrollen. Periodisk besiktning genomfördes i juni I besiktningsrapporten konstateras att 14

16 samtliga kontrollerade villkor uppfylldes vid besiktningstillfället samt de periodiska mätningarna enligt NFS 2002:28. Ofrivillig låsning av mätvärden vid O2 mätningen, Panna 3 bör kontrolleras och åtgärdas. Följande punkt från föregående års periodiska besiktning är fortfarande inte åtgärdad: Hantering och märkning av farliga kemikalier framför allt i det nya pannhuset (Panna 6) behöver uppdateras, så att alla lätt kan få tag i information om vad som ska göras vid olyckor och spill. 15

17 4 Villkor och kommentarer 4.1 Tillståndsbeslut GÄLLANDE VILLKOR MED KOMMENTARER Gällande beslutstext, dvs. typ av produktion och produktionsmängd Tillstånd M 1-03 Miljödomstolen lämnar Katrineholm Energi Aktiebolag (KEAB) tillstånd enligt 9 kap. 6 miljöbalken till Att fortsätta och utöka verksamheten vid förbränningsanläggning på PC Väster inom kvarteret Cisternen i Katrineholms kommun för fortsatt produktion av fjärrvärme, Att uppföra och driva en ny förbränningsenhet för avfall med en effekt på högst 25 MW kompletterad med rökgaskondensering om 3 MW värme och ångturbin om 6 MW el, Att driva befintlig fastbränslepanna (fluid bed panna) med en effekt på 20 MW, och bygga om den för förbränning av avfall samt installera en rökgaskondenseringsanläggning, Att driva befintligt fastbränslepanna (WR panna) med en effekt på 20 MW, Att driva två befintliga oljepannor med en effekt på 20 MW respektive 25 MW samt Att driva en befintlig elpanna med effekt på 16 MW. Kommentar till hur beslutstexten uppfyllts De olika pannornas effekter framgår av Tabell 1. Beslutstexten uppfylls. Mängdbegränsningar: Förbränning av högst t avfall/år, varav högst 8000 t farligt avfall, fördelat enligt: högst 1000 t per år för Q1 Q9 och Q12 Q15 högst 5000 t per år för Q16 Under 2011 har t avfall förbränts vid Kraftvärmeverket i Katrineholm Av detta har ton utgjorts av farligt avfall i form av impregnerat trä. Mängdbegränsningarna innehålls 16

18 Nr Villkor Kommentar Beslut 1 Om annat inte framgår av denna dom, skall verksamheten inbegripet åtgärder för att begränsa vatten och luftföroreningar och andra störningar från verksamheten bedrivas i huvudsaklig överrensstämmelse med vad bolaget uppgivit i ansökan eller annars åtagit sig. Villkoret uppfylls. Verksamheten bedrivs i huvudsak enligt ansökan. MD Nr M Buller från verksamheten skall begränsas så att det som riktvärde inte ger upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder än 50 db dagtid vardagar (kl 07 18) 40 db nattetid (kl 22 07) 45 db övrig tid Den momentana ljudnivån får som riktvärde vid bostäder inte överstiga 55 db nattetid. Dessa begränsningvärden gäller inte för fritidsbostaden på fastigheten Gersnäs 3:4 (banvaktarstuga) 3. Bolaget skall vidta åtgärder för att förhindra för omgivningen besvärande lukt, damning och nedskräpning i samband med hantering av bränsle och förbränningsrester. Bullermätning utfördes och visade att villkoret innehålls. Ingen förändring har skett i verksamheten sedan senaste mätningen, ( ), varför ingen ny mätning är genomförd Villkoren uppfylls, inga klagomål från omgivningen har inkommit under Länsstyrelsen har vid tillsynsbesök väckt frågan om högre murar vid bränslelagret. Dessa kommer att vara färdiga sommaren MD Nr M 1 03 MD Nr M Kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras på torr och mot omgivningen tät plats så att eventuella läckage inte kan förorena omgivningen. För flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall gäller att lagrings och uppställningsplatser skall invallas så att minst hälften av den totala volymen, dock minst den största behållarens volym plus 10 % av de övriga kärlens volym, kan innehållas i invallningen. Förvaringen skall ske så att obehöriga förhindras tillträde. Bolaget lever upp till de krav som ställs gällande kemiska produkter och farligt avfall. Tillstånd finns för hantering av brandfarlig vara. För övrigt finns rutiner för hur kemiska produkter ska handhas och förvaras. MD Nr M Slagg och aska samt stoft från rökgasrening skall omhändertas på sådant sätt att olägenhet inte uppstår. Om omhändertagande sker genom deponering skall denna ske på anläggningen som har tillstånd för sådant avfall. Flygaska från P6 skickar f o m september 2011 direkt till Langöya i Norge för återvinning. Övriga askor transporteras till Vika avfallsanläggning som har tillstånd för att ta hand om askan. MD Nr M Farligt avfall får inte förbrännas i samförbränningsanläggningen eller fastbränsleanläggningen. Inget farligt avfall har förbränts i samförbrännings eller fastbränsleanläggningen (P2 och P3) MD Nr M

19 Nr Villkor Kommentar Beslut 7. För farligt avfall som skall förbrännas i den nya avfallspannan gäller följande. Flödet får inte utgöra en större andel än tio procent av bränsletillförseln. Energivärdet skall ligga mellan 8 och 18 MJ/kg. Innehållet av organiska halogenföreningar, uttryckt som klor, får inte överstiga 1 %. Avfall innehållande höga halter tungmetaller får inte förbrännas. Farligt avfall i form av tryckimpregnerat virke har eldats i panna 6 under Flödet utgjorde <10 procent av bränsletillförseln. Energivärdet vid leverans (stickprov) var 17,5 MJ/kg. Klorinnehållet var mindre än 0,03 %. Metallinnehållet var inte högre än att utsläppsgränsvärdena innehölls. Villkoret uppfylls. MD Nr M Bolaget skall i händelse av tekniskt oundvikliga driftstopp, driftstörningar eller fel i renings eller mätutrustning vid förbränning av avfall i den nya avfallspannan eller samförbränningspannan begränsa driften enligt vad som anges i i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om förbränning av avfall. 9. Bränslet skall regelbundet kontrolleras enligt dokumenterat kvalitetssäkringssystem med syfte att undvika beskickning med material som genom sin storlek eller konsistens eller annan egenskap kan leda till driftstörningar eller dålig förbränning. Kravspecifikationer till grund för upphandling av bränsle skall utformas så att goda möjligheter råder att klara aktuella begränsningar av utsläppen till luft och vatten. 10. Utsläppet av svaveldioxider från samförbränningsanläggningen får som riktvärde* och månadsmedelvärde uppgå till högst 50 mg/nm3, omräknat till 11 % O2 halt. 11. Svavelhalten i kol till fastbränslepannan får inte överstiga 0,4 %. Under 2011 har Panna 6 gått i onormal drift under en (3) 30 minutersperiod, vilket var i april samt juni. Under året har bränsleprover analyserats en gång i månaden för biobränsle respektive använt trä. Kravspecifikation för bränsle vad det gäller föroreningar och storlek används gentemot leverantör. Dessutom tas prov per leverantör och fraktion som sparas i en månad för att göra det möjligt att spåra eventuella avvikelser bakåt i tiden Det högsta månadsvärdet för Panna 2 under 2011 var septembers 19 mg/nm3 (11 % O2). Årsmedelvärdet var 7 mg/nm3 (11 % O2). Villkoret uppfylldes Ingen eldning av kol har skett under MD Nr M 1 03 MD Nr M 1 03 MD Nr M 1 03 MD Nr M

20 Nr Villkor Kommentar Beslut 12. För samförbränningspannan skall gälla att SNCR eller annan reningsteknik avseende kväveoxider med minst motsvarande reningseffekt samt rökgaskondensering skall installera och var i drift senast vid den tidpunkt då förbränning med avfall påbörjas. Nya avfallsförbränningspannan: SNCR eller annan reningsteknik avseende kväveoxider med minst motsvarande reningseffekt skall installeras och var i drift senast vid den tidpunkt då förbränning med avfall påbörjas. bolaget regelbundet till tillsynsmyndigheten redovisar de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för komplettering med rökgaskondensering. SNCR utrustning installerad och tagen i drift mars Rökgaskondenseringsanläggning installerad till Panna 2 och i drift april Panna 6 har utrustats med SNCR. Redovisningskravet uppfylls genom att bolaget sammanställer information om fukthalter i bränslet, vilket delges tillsynsmyndigheten (se bilaga 2) M Under tiden gäller följande: Utsläppen av kväveoxider från den nya avfallsförbränningspannan får i medeltal för år uppgå till högst 150 mg/nm3, omräknat till 11 % O 2 halt. 14 Utsläppet av stoft från den nya avfallsförbränningspannan får som riktvärde* och dygnsmedelvärde inte överstiga 10 mg/nm 3, omräknat till 11 % O 2 halt. 15. Utsläppet av stoft från samförbränningspannan får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 10 mg/nm3, omräknat till 11 % O2 halt. 16. Utsläppet av stoft från fastbränslepannan får som riktvärde och dygnsmedelvärde inte överstiga 10 mg/nm 3, omräknat till 11 % O 2 halt. 17. Utsläppet av stoft från oljepannorna får som riktvärde inte överstiga 25 mg/mj tillfört bränsle Villkoret uppfylls. Årsmedelvärde för NOx utsläpp: 96 mg/nm³ vid 11 % O2. Inget dygnsmedelvärde under effektiv drifttid överstiger riktvärdet. Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls. Högsta månadsmedelvärde är 8 mg/nm3 (vid 11 % O2 halt) Villkoret uppfylls. Mätningar gjorda i samband med periodisk besiktning i mars 2011 visar resultat på 1,7 mg/nm 3 omräknat till 11 % O 2 halt. Villkoret uppfylls. Mätningar gjorda i samband med periodisk besiktning i 2010 visar resultaten Oljepanna 1: 5,7 mg/mj Oljepanna 4: 8,4 mg/mj MD M MD Nr M 1 03 MD Nr M 1 03 MD Nr M 1 03 MD Nr M Under tiden gäller följande: Utsläppet av ammoniak från den nya avfallsförbränningspannan får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 10 mg/mj tillfört bränsle. Villkoret uppfylls. Högsta månadsmedelvärdet har under 2011 varit 10 mg/mj. MD M

21 Nr Villkor Kommentar Beslut 19. Utsläppet av kvicksilver (fast form, vätskeform och gasform) i rökgaserna från samförbränningspannan och den nya avfallsförbränningspannan får som riktvärde* inte överstiga 0,03 mg/nm3, omräknat till 11 % O 2 halt, som ett medelvärde under minst 30 minuter och högst åtta timmar. Mätningar är gjorda i samband med besiktningar i mars och november. Vid varje mättillfälle genomfördes två mätperioder om ca 1,5 h vardera. Nedan redovisas den mätperiod som gav det högsta värdet. Resultat P2. Mars 0,0002 Nov 0,00014 Resultat P6. Hg (mg/nm3, vid 11 % O 2 ) LB Mars 0,0003 Nov 1 0,0006 Hg (mg/nm3, vid 11 % O 2 ) LB Samtliga mätningar visar att villkoret uppfylls MD Nr M Utsläppshalterna i kondensat från rökgasrening i den nya avfallsförbränningspannan får inte överstiga vissa halter (listas i tillståndsbeslutet) Rökgaskondensatet skall återanvändas i största möjliga utsträckning. 21. Den totala mängden organiskt kol i slaggen och bottenaska från samförbränningsanläggningen skall vara mindre än 3 % eller glödningsförlusten mindre än 5 % räknat på torr vikt. 22. Ett aktuellt kontrollprogram skall finnas för verksamheten. Programmet skall bland annat ange hur utsläppen skall kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. 23. Utsläpp av kolmonoxid (CO) från samförbränningspannan får som dygnsmedelvärde inte överstiga 300 mg/m3 vid förbränning av rent biobränsle vid 11 % O2. Panna 6 är inte utrustad med rökgaskondensering. Mängden oförbränt uppgick till 0,3% som årsmedelvärde. Villkoret uppfylls. Kontrollprogram finns för verksamheten. Villkoret uppfylls. Enstaka dygnsmedelvärden har legat högre men då i samband med uppstart/värmning av bädden och mycket kort drifttid under det dygnet, vilket gör att det inte blir relevant att beräkna ett dygnsmedelvärde MD Nr M 1 03 MD Nr M 1 03 MD Nr M M

22 Nr Villkor Kommentar Beslut 24. Utsläppet av kväveoxider från samförbränningspannan Villkoret uppfylls får som dygnsmedelvärde inte överstiga 200 mg/m 3 vid Enstaka dygnsmedelvärden har förbränning av rent biobränsle vid 11 % O 2. legat högre men då i samband med M uppstart/värmning av bädden och mycket kort drifttid under det dygnet, vilket gör att det inte blir relevant att beräkna ett dygnsmedelvärde 25. Utsläppet av TOC från samförbränningspannan får som dygnsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 10 mg/m3 vid 11 % O Utsläppet av ammoniak från samförbränningspannan får som månadsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 15 mg/m 3 vid 11 % O Utsläppet av kolmonoxid (CO) från fastbränslepannan får som dygnsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 300 mg/m 3 vid 11 % O Utsläppet av kväveoxider från fastbränslepannan (räknat som kväveoxid) får som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 150 mg/m 3 vid 11 % O 2. Villkoret uppfylls. Enstaka dygnsmedelvärden har legat högre men då i samband med uppstart/värmning av bädden och mycket kort drifttid under det dygnet, vilket gör att det inte blir relevant att beräkna ett dygnsmedelvärde Villkoret uppfylls. Högsta månadsmedelvärde var 10 mg/m 3 vid 11 % O 2. Förhöjda CO Värden i oktober 2011 i samband med en vattenläcka i släckningssystemet i bränslehanteringen, se avsnitt Händelsen har rapporterats till tillsynsmyndigheten. Vid tillfällen då pannan inte varit i effektiv drift utan enbart gått några timmars upp eller nedeldning under ett dygn kan också riktvärdet för dygn överskridas. Villkoret uppfyllt. Årsmedelvärdet för kväveoxid har uppgått till 95 mg/m 3 vid 11 % O M M M M Utsläppet av TOC från fastbränslepannan får vid besiktning som riktvärde inte överstiga 10 mg/m 3 vid 11 % O 2. Villkoret uppfyllt. Mätningar gjorda i samband med periodisk besiktning i mars 2011 visar resultat på 2,7 mg/nm 3 omräknat till 11 % O 2 halt M

23 Nr Villkor Kommentar Beslut 30. Föroreningshalterna i utsläpp av rökgaskondensat från Mätvärden från kondensat samförbränningspannan får inte överstiga: redovisas i bilaga 3. M Totalt suspenderat material ph mg/l avseende något stickprov och 10 mg/l i 95 % av stickproven Villkoret överskreds för januari och februari, så som tidigare redovisats för Länsstyrelsen. Se avsnitt Hg Cd Tl As Pb, Cr, Cu, Ni Zn 0,005 mg/l 0,005 mg/l 0,01 mg/l 0,03 mg/l 0,05 mg/l (vardera) 0,1 mg/l 31 Halten ammonium i utsläpp av rökgaskondensat från samförbränningsanläggningen får som månadsmedelvärde och riktvärde från och med den 1 juli 2011 inte överstiga 30 mg/l. Dessförinnan ska utsläppet begränsas till 150 mg/l som månadsmedelvärde och riktvärde. Mätvärden från kondensat redovisas i bilaga 3. Villkoret har inte innehållits för alla månader under Bolaget har under året installerat en stripper för att kunna innehålla villkoret, se avsnitt M M

24 4.2 Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:28 Avfallsförbränningsföreskriften, krav vid samförbränning (Panna 2) Parameter Krav Kommentar Källa CO Vid samförbränning av avfall beräknas utsläppsgränsvärdet (K), för CO enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall + V proc x K proc = K V avfall + V proc Avser dygnsmedelvärde. Utsläppsgränsvärdet uppfylls (vid samförbränning och effektiv drift). Inga dygnsmedelvärden för CO har överskridits under året. Detta gör att föreskriftens krav att minst 97% av dygnen ska underskrida utsläppsgränsvärdet, innehålls med god marginal NFS 2002:28 TOC Dygnsmedelvärde Vid samförbränning av avfall beräknas utsläppsgränsvärdet (K), för TOC enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. Blir dock för P2 10 mg/nm³ (11 % O2) oavsett andel avfall vid samförbränningen Utsläppsgränsvärdet uppfylls. Inga dygnsmedelvärden för TOC har överskridits under året. Högsta dygnsmedel under samförbränning och effektiv drift 9,5 mg/nm³ (11 % O2). NFS 2002:28 Avser dygnsmedelvärde Stoft Vid samförbränning av avfall beräknas utsläppsgränsvärdet (K), för stoft enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall + V proc x K proc = K V avfall + V proc Avser dygnsmedelvärde Utsläppsgränsvärdet uppfylls. Inga dygnsmedelvärden för stoft har överskridits under året. Högsta dygsmedelvärde vid samförbränning och effektiv drift är 5,5 mg/nm 3, omräknat till 11 % O 2 halt. NFS 2002:28 HCl Utsläppsgränsvärde HCl: < 10 mg/nm3 tg vid 11 %O2 Avser dygnsmedelvärde Utsläppsgränsvärdet uppfylls. Högsta dygnsmedel under samförbränning och effektiv drift 0,5 mg/nm 3 (11 % O 2 ) NFS 2002:28 HF Utsläppsgränsvärde HF: 1 mg/nm3 vid 11 % O2 som dygnsmedelvärde Utsläppsgränsvärdet uppfylls. Vid emissionsmätningarna (2 st) uppmättes halter på < 0,1 mg/m3 ntg vid 11 % O2 NFS 2002:28 SO2 Vid samförbränning av avfall beräknas utsläppsgränsvärdet (K), för SO2 enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. Utsläppsgränsvärdet uppfylls, Högsta dygnsmedel under samförbränning och effektiv drift 24,7 mg/nm 3 (11 % O 2 ) NFS 2002:28 Blir dock för P2 50 mg/nm³ (11 % O2) oavsett andel avfall vid samförbränningen Avser dygnsmedelvärde. 23

25 NOx Vid samförbränning av avfall beräknas utsläppsgränsvärdet (K), för NOx enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. Utsläppsgränsvärdet uppfylls. Högsta dygnsmedel under samförbränning och effektiv drift 146 mg/m3 vid ntg 11 % O2 NFS 2002:28 Blir dock för P2 200 mg/nm³ (11 % O2) oavsett andel avfall vid samförbränningen Avser dygnsmedelvärde Metaller till luft Hg: =0,05 mg/m3 tg vid 6 %O 2 Cd + Tl: =0,05 mg/ m3 tg (6 % O 2 ) Sb+As+Pb+Cr+Co+Cu+Mn+Ni+V: Under året har två externa mätningar genomfört. Vid mätningarna uppfylldes kraven på samtliga parametrar. NFS 2002:28 =0,5 mg/n m3 tg vid 6 % O 2 Sb+As+P b+cr+co +Cu+Mn +Ni+V Cd+Tl Hg mars 0,038 <0,0001 0,0003 nov 0,106 0,0002 0,0002 Värden i mg/nm 3 tg (6 % O 2 ), LB Mätningarna visar att utsläppsgränsvärdena innehålls Dioxiner och furaner = 0,1 ng/nm3 tg vid 6 % O2. Vid emissionsmätningarna (2 st) uppmättes halter på <0,01 resp 0,0067 ng/nm3 tg vid 6 % O 2. Utsläppsgränsvärdet innehålls NFS 2002:28 Kondensat Suspenderade ämnen Utsläppsgränsvärdet har innehållits om antingen 30 mg/l överskreds för januari, se avsnitt NFS 2002:28 10 mg/l klarats av 95 % av värdena 30 mg/l klarats av 100 % av värdena Kondensat metaller Utsläppsgränsvärden: Kvicksilver (Hg) 0,03 mg/l Kraven uppfylls NFS 2002:28 Kadmium (Cd) 0,05 mg/l Se värden i bilaga 3 Tallium (Tl) 0,05 mg/l Arsenik (As) 0,15 mg/l Bly (Pb) 0,2 mg/l Krom (Cr) 0,5 mg/l Koppar (Cu) 0,5 mg/l Nickel (Ni) 0,5 mg/l Zink (Zn) 1,5 mg/l 24

26 Kondensat Dioxiner/furaner Dioxiner och furaner 0,3 ng/l Mätvärden från två periodiska emissions mätningar visar mätvärden på 0,006 och 0,017 ng/l med massan av de kongener som är under den nedre detektionsgränsen satt till detektionsgränsen (UB) Kravet uppfylls. NFS 2002:28 25

27 Avfallsförbränningsföreskriften, krav vid avfallsförbränning (Panna 6) Parameter Krav Kommentar Källa CO <50 mg/nm3 tg vid 11 % O2 Utsläppsgränsvä rde, 97% av alla dygnsmedel Dygnsmedelvärdet för CO överskreds för två dygn, 5 januari (53 mg/m3) och 18 augusti (56 mg/m3). Detta innebär att 0,7 % av dygnsmedlen överskred utsläppsgränsvärdet (2 av 297 driftdygn). NFS 2002:28 Kravet uppfylls. CO <100 mg/nm3 tg vid 11 % O2 Utsläppsgränsvä rde 100% av alla 30min medelvärden Behöver ej utvärderas om kravet för 10 minutersmedelvärden uppfylls. NFS 2002:28 CO <150 mg/nm3 tg vid 11 % O2 Utsläppsgränsvä rde 95% av alla 10min medelvärden 99 % av alla 10 minutersmedelvärden uppfyller utsläppsgränsvärdet. Kravet uppfylls. NFS 2002:28 TOC, totalt organiskt kol <10 mg/nm3 tg vid 11 %O2 Utsläppsgränsvä rde dygnsmedel Kravet uppfylls Alla dygnsmedelvärden under 2011 <10 mg/nm3 (vid effektiv drift) NFS 2002:28 TOC, totalt organiskt kol <10 mg/nm3 tg vid 11 %O2 Utsläppsgränsvä rde 97 % av alla 30min medel Kravet uppfylls 100 % av alla 30min medelvärden 2011 <10 mg/nm3 (gäller vid effektiv drift) NFS 2002:28 TOC, totalt organiskt kol <20 mg/nm3 tg vid 11 %O2 Utsläppsgränsvä rde 100% av alla 30min medel Behöver ej utvärderas om 97% kravet ovan uppfylls. NFS 2002:28 Stoft < 10 mg/nm3 tg vid 11 % O2 Utsläppsgränsvä rde dygnsmedel Kravet uppfylls Alla dygnsmedelvärden under 2011 <10 mg/nm3 (vid effektiv drift) NFS 2002:28 Stoft < 10 mg/nm3 tg vid 11 %O2 Utsläppsgränsvä rde 97% av alla 30min medel Kravet uppfylls <10 för 100 % av alla 30min medelvärden 2011 (vid effektiv drift) NFS 2002:28 26

28 Parameter Krav Kommentar Källa Stoft < 30 mg/nm3 tg vid 11 %O2 Utsläppsgränsvä rde Behöver ej utvärderas om 97% kravet ovan uppfylls. NFS 2002:28 100% av alla 30min medel HCl < 10 mg/nm3 tg vid 11 %O2 Utsläppsgränsvä rde dygnsmedel Kravet uppfylls Alla dygnsmedelvärden under 2011 <10 mg/nm3 (vid effektiv drift ) NFS 2002:28 HCl < 10 mg/nm3 tg vid 11 %O2 Utsläppsgränsvä rde 97% av alla 30min medel Kravet uppfylls <10 för 100 % av alla 30min medelvärden 2011 (vid effektiv drift) NFS 2002:28 HCl < 60 mg/nm3 tg vid 11 %O2 Utsläppsgränsvä rde Behöver ej utvärderas om 97% kravet ovan uppfylls. NFS 2002:28 100% av alla 30min medel HF < 1 mg/nm3 tg vid 11 %O2 Utsläppsgränsvä rde Vid båda emissionsmätningarna 2010 var halten HF < 0,1 mg/nm 3 tg NFS 2002:28 dygnsmedel Kravet uppfylls SO2 < 50 mg/nm3 tg vid 11 %O2 Utsläppsgränsvä rde dygnsmedel Kravet uppfylls Alla dygnsmedelvärden under 2011 <50 mg/nm3 (vid effektiv drift ) NFS 2002:28 SO2 < 50 mg/nm3 tg vid 11 %O2 Utsläppsgränsvä rde 97% av alla 30min medel Kravet uppfylls <50 för 100 % av alla 30min medelvärden 2011 (vid effektiv drift) NFS 2002:28 SO2 < 200 mg/nm3 tg vid 11 %O2 Utsläppsgränsvä rde Behöver ej utvärderas om 97% kravet ovan uppfylls. NFS 2002:28 100% av alla 30min medel NOx < 200 mg/nm3 tg vid 11 %O2 Utsläppsgränsvä rde dygnsmedel Kravet uppfylls Alla dygnsmedelvärden under 2011 <200 mg/nm3 (vid effektiv drift ) NFS 2002:28 NOx < 200 mg/nm3 tg vid 11 %O2 Utsläppsgränsvä rde 97% av alla 30min medel Kravet uppfylls <200 för 100 % av alla 30min medelvärden 2011 (vid effektiv drift) NFS 2002:28 27

29 Parameter Krav Kommentar Källa NOx < 400 mg/nm3 tg vid 11 %O2 Utsläppsgränsvä rde Behöver ej utvärderas om 97% kravet ovan uppfylls. NFS 2002:28 100% av alla 30min medel Kvicksilver 0,05 mg/nm 3 tg vid 11 %O2 Utsläppsgränsvärde Uppfylls genom att tillståndsvillkor 19 uppfylls. NFS 2002:28 Kadmium + tallium 0,05 mg/nm 3 tg vid 11 %O2 Utsläppsgränsvärde Under året har två externa mätningar genomfört. Resultat: NFS 2002:28 mars: <0,0001 nov: 0,0002 Värden i mg/nm 3 tg (6 % O 2 ), LB Mätningarna visar att kraven uppfylls Antimon+arsenik+b ly+krom+kobolt+ko ppar +mangan+ nickel+vanadin 0,5 mg/nm3 tg vid 11 % O2 Utsläppsgränsvärde Under året har två externa mätningar genomfört. Resultat: mars: 0,017 nov: 0,088 NFS 2002:28 Värden i mg/nm 3 tg (6 % O 2 ), LB Mätningarna visar att kraven uppfylls Dioxiner och furaner 0,1 ng/m 3 tg vid 11% O2 Utsläppsgränsvä rde Vid emissionsmätningarna uppmättes halter på : NFS 2002:28 mars:<0,01 nov: 0,0048 Värden i mg/nm 3 tg (6 % O 2 ) Kravet uppfylls 28

30 4.3 Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 Naturvårdsverkets föreskrift om utsläpp till luft från förbränningsanläggningar > 50 MW Svavel Svavelutsläppen får ej överstiga 0,19 g S/MJ bränsle P3: Årsmedelvärde för 2011 är 0,0006 g S/MJ NFS 2002:26 P1 och P4: svavelhalten i oljan är 0,27% vilket motsvarar ca 0,07 g S/MJ. Kraven uppfylls Kväveoxider Utsläppsgränsvärde för NO x vid förbränning av biomassa = 600 mg/nm3 vid 6 % O 2 (motsvarar 400 mg/nm3 vid 11 % O 2 ) Utsläppsgränsvärde för NO x vid förbränning av olja = 450 mg/nm3 vid 3 % O 2 För P3: Högsta månadsmedelvärde är 153 mg/nm3 vid 11 % O2 Inget dygnsmedelvärde överskrider 400 mg/nm3 (11 % O2). Högsta dygnsmedelvärde är 158 mg/nm3 (11 % O2) Kraven uppfylls för Panna 3. NFS 2002:26 Inget månadsmedelvärde får överskrida utsläppsgränsvärdet För P1 och P4 gäller undantag från krav på kontinuerlig mätning. Mätresultat 2011: 95 % av 48 timmarsmedelvärdena ska underskrida 110 % av utsläppsgränsvärdet. Start och stopp ska räknas bort. P1: 528 mg/nm 3 (3 % o2) P4: 473 mg/nm 3 (3 % O2) Kravet för Panna 1 och Panna 4 uppfylls inte För åtgärder se avsnitt Fel! Hittar inte referenskälla. Stoft Utsläppsgränsvärde för stoft vid förbränning av biomassa = 100 mg/nm3 vid 6 % O2 Utsläppsgränsvärde för stoft vid förbränning av olja = 50 mg/nm3 vid 3 % O2 Inget månadsmedelvärde får överskrida utsläppsgränsvärdet 97 % av 48 timmarsmedelvärdena ska underskrida 110 % av utsläppsgränsvärdet. P3: Uppfylls genom att tillståndsvillkor 16 uppfylls P1 och P4: Mätningar gjorda i samband med periodisk besiktning i mars 2011 visar resultat för oljepanna 1: 24 mg/nm 3 vid 3 % O 2 och för oljepanna 4: 24 mg/nm 3 vid 3 % O 2. Utsläppsgränsvärdena uppfylls. NFS 2002:26 29

31 Bilaga 1, sid 1(3) Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna Kraftvärmeverket i Katrineholm Bilaga till Miljörapport 2011 I detta dokument beskrivs Tekniska Verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska Verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är ledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 16 i NFS 2006:9) På Tekniska Verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i två obligatoriska miljöutbildningar, i enlighet med miljöledningssystemets ramar. Respektive divisions/affärsområdes/enhets/avdelnings kompetenskrav på miljöområdet framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska Verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska Verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 16 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Miljöpåverkan av de produkter (el och värme) som Tekniska Verkens energianläggningar levererar bedöms vara positiv, eftersom el producerad med kraftvärme ger ett minskat behov av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning skulle användas.