Omtanke TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

Transkript

1 Omtanke TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG Ny Tidning! SiL har bytt namn till Omtanke! NUMMER 4 MAJ 2014 ÅRGÅNG 8 Innanför murarna Den som tränat yoga lär sig att stanna upp och reflektera innan man agerar Tema Kriminalvård: Det finns inget skyddsnät Efter frigivning sov Roger Karlsson Uhrman på golvet i KRIS lokaler Stärk barns rättigheter UNICEF verkar för att Sverige ska göra Barnkonventionen till lag Bygg miljövänligt Norrköpings första passivhus står klart ett genomtänkt LSS-boende

2 Nu har Nenya öppnat - för unga pojkar med missbruk Nenya ligger i Höör i Skåne och har åtta platser. Målgrupp Pojkar och unga män år med drogproblematik. De saknar stöd från familjen, saknar sysselsättning och bostad, har bristande nätverk med skadade och brustna relationer. Behandling Vi tar reda på orsakerna till missbruket. Motivation skapas genom (MI) och vi stödjer pojkarna i att se fördelarna med att vara drogfri. Vi arbetar med Haschavvänjningsprogrammet och erbjuder (B)ART som har fokus på integration och innanförskap för de pojkar och unga män som t.ex. är ensamkommande. För mer information och förfrågningar: Christina Eriksson, Peter Engelin,

3 ALLTID I OMTANKE: INNEHÅLL LEDARE FORSKNING PÅ G I POLITIKEN BOKHYLLAN KALENDARIUM TÄVLING Foto: Anne Haavisto NUMMER 4 MAJ 2014 ÅRGÅNG 8 10»Isaac Newton fick ett äpple i huvudet. Jag såg ljuset när en kristallkrona hängde från trädgrenen«gästkrönikör i det här numret av Omtanke är samhällsvetaren, skribenten och bloggaren Anna Tranberg som skriver om ensamhet. Läs hennes krönika på sidan 46 Omslagsbild Foto: Anna Sjöström Skydda barnen bättre Chritstina Heliborn, vid Unicef, berättar om varför hon och organisationen strävar efter att göra barnkonventionen till lag. Sommar på uteplatsen Ta fikasrast i det gröna eller umgås med din klient i sköna utemöbler. Tema kriminalvård Läs om: Mannen som med KRIS hjälp lämnat fängelselivet bakom sig. Den unga killen som finner ro innanför murarna. och byggnationen av Karsuddens nya rättspsykiatriska klinik. Forskning Lägre IQ och sämre kondition i tonåren ökar risken för tidig demens hos män. Bygg miljövänligt De har tänkt grönt vid byggnationen av vårdoch omsorgsboenden. Norrköpings senaste LSS-boende är ett passivhus. Solcellerna blev tungan på vågen som innebär att fastigheten, som intymmer Rättspsykiatriskt centrum, kommer att producera mer el än vad som används för att driva den, säger Mattias Wallin, projektledare på Regionservice Vård kontra förvaring Plusenergi i huset Rättspsykiatriskt centrum i Trelleborg tar steget från passivhus till plusenergihus. Aktuella kortnyheter Nyheter och rön från branschen. Tema Kriminalvård I vårt tema från kriminalvården får vi glimtar från livet bakom murarna. Möt Roger Karlsson Uhrman om såg sin tid bakom lås och bom som ren förvaring. För honom fanns stödet i kamratföreningen KRIS, som såg behovet av medmänsklighet såväl som materiella saker som tak över huvudet den dag han släpptes fri. Niklas däremot, har funnit något utvecklande under sin fängelsetid. Yogan har hjälpt honom att finna det lugn, den impulskontroll och den koncentrationsförmåga han ofta saknat. Vi får även ta en titt på Karsudden som bygger upp framtidens rättspsykiatri. Illustration: Peter Blomberg, BSK Arkitekter 3

4 LEDARE Du är kreatören i ditt liv LEDARE Den vår som firades in med pompa och ståt, majbrasor och sång om studenternas lyckliga dagar, fick plötsligt hicka och skrämdes bort från våra breddgrader. När första maj såg dagens ljus hade ett lätt snötäcke lagt sig över alla nyutsprungna blad och knoppar. Exakt så som vädret hakar upp sig ibland så gör också livet. Vi är på väg någonstans, har ett mål i sikt och vips så halkar vi in på något helt annat, faller omkull och får börja om på ny kula.» Ingen av de personer vi möter i dessa reportage fick det liv de hade tänkt sig, men det går alltid att skapa sig ett nytt.«i DETTA NUMMER skriver vi om kriminalvården. Möt mannen som berättar om sin väg ut i verkligheten efter ett tioårigt fängelsestraff och läs om mjukgörande behandling för stressade själar i form av yoga. Ingen av de personer vi möter i dessa reportage fick det liv de hade tänkt sig, men det går alltid att skapa sig ett nytt. Det är ljusglimten jag ser i deras berättelser. Något vi alla bör ta med oss. SEMESTERN STÅR FÖR dörren, vad är väl lite regn och skrapade knän. Vad är väl en motgång om inte något vi kan förändra till något bättre. Kom ihåg det till hösten när ni tar er till vallokalerna för att rösta på människor som jobbar för att ditt liv och ditt arbetsliv inom socialtjänst, vård och omsorg ska bli lättare. Det är du som bestämmer vilka politiker vi ska få och det är du som bestämmer om demokrati och lika rättigheter ska gälla även i fortsättningen i Sverige. Ska vård, omsorg, utbildning och rätten till ett värdigt liv gälla för alla, såväl ung som gammal, så behöver vi se till det. BÖRJA FÖRRESTEN med att gå till valurnorna redan nu i slutet av maj. EU har som bekant en plats i vår vardag sedan rätt många år nu. Ta därefter med gott samvete på er foppatofflorna så snart gräsmattan tinat fram igen och gå ut på semester. Njut av sol, bad, blå himmel och barfotapromenader men se till att ta er hem tills vallokalerna öppnar igen i september. Maria Nordholm Chefredaktör Tidningen Omtanke Ni är hjärtligt välkomna med både ris och ros till oss! Mejla gärna era synpunkter till: maria.nordholm@ssil.se Kvarnängsgatan 50, Uppsala Tel , Tidningen Omtanke ges ut av: Tingsgatan 2, LJUSDAL Tel , Fax Redaktionen Mikael Sagström Ansvarig utgivare mikael.sagstrom@ssil.se Maria Nordholm Chefredaktör maria.nordholm@ssil.se Marie Bergström Journalist/Fotograf marie.bergstrom@ssil.se Anna Sjöström Journalist/Fotograf anna.sjostrom@svenskamedia.se Layout Christian Johnsson christian@svenskamedia.se Annonser Carola Persson Annonssäljare carola.persson@ssil.se Annonstraffic Karin Bergström Annonstraffic karin.bergstrom@ssil.se Prenumeration Måndag-Fredag 8-10 Nettan Yngvesson , pren@svenskamedia.se Utges av: Skandinavisk Sjukvårdsinformation, Marknadsdata AB Tingsgatan 2, Ljusdal Tel: , Fax: info@ssil.se, Teknisk information Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: ex. Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. 4

5 Framtid utan kaos? för människor som ingen vill se Vi hjälper dig som handläggare på kommunen eller inom den psykiatriska vården. Vi kan vara ett komplement eller det stöd ni behöver för att på sikt kunna hjälpa människor tillbaka till ett fungerande liv i samhället. Hur är det möjligt? Här ser vi till människor som samhället helst vill blunda för och hjälper dem till en framtid utan kaos. Vårt arbete visar att utveckling kan ske mot alla odds. inagårdsmodellen Daglig aktivitet Relationer & social träning Utveckling av intressen & fortbildning Tydlig struktur, dygnsrytm & hälsa Hög personaltäthet & adekvat medicinering Specialistkompetens Löpande kontakt med hemkommun & anhöriga Ställ dina frågor till oss! Den Kontakta 4-5 mars oss på hittar ni oss på Psykiatridagarna och den mars alternativt deltar på vi telefon: i Psykisk ohälsa i 76. Stockholm. Ta chansen att träffa oss vid något av dessa tillfällen om ni har möjlighet, eller kontakta oss Vi på Inagården önskar alternativt en trevlig på telefon: sommar! SIL-185x132-CC.indd :02 UNGSTÖD Vi erbjuder tjänster inom SoL och LSS ungstod.se

6 Vi finns Vi finns på på småländska höglandet i i Aneby i Aneby kommun en en en idyllisk miljö. Vi Vi Vi arbetar individuellt och och med med stor stor delaktighet för att för på att yttersta på yttersta sätt sätt tillgodose behov behov och och integritet oavsett problematik, vi vi har vi har har yttersta fokus på på på individens egna egna önskemål utifrån utifrån uppdraget. Verksamhetens mål mål alla alla ska ska få få få tillvaron att att bli att bli bli begriplig och och och hanterbar. Prioriteringen är är på är på på högsta nivå nivå för att för att tillgodose en meningsfull vardag vardag och och en en förutsättning för ett ett psykiskt och och fysiskt välbefinnande under längre eller eller kortare vård vård / // behandlingstid hos hos oss. oss. Våra Våra målgrupper är är för för kvinnor och och män män från från år år till år till till år år år med följande problematik * * ADHD, ADHD, Tourettes- och och Aspergers syndrom samt samt övriga autismspektrumstörningar. Schizofreni och och övriga övriga psykostillstånd Affektiva Affektiva syndrom syndrom Ångestsyndrom Personlighetsstörningar Särskilt Särskilt vårdkrävande vårdkrävande Samsjuklighet Samsjuklighet LRV- LRV- LRV- 1991: :1129 LPT- LPT- LPT- 1991: :1128 Arbetsmetoder Arbetsmetoder * * KBT KBT (Kognitiv beteendeterapi) KBT (Kognitiv beteendeterapi) * * ESL- ESL- ett ett självständigt liv liv ESL- ett självständigt liv Verktyg Verktyg * * ADL ADL skattningar ADL skattningar * * BPRS BPRS skattning BPRS skattning * * * Madrass Madrass skattning Madrass skattning Johan Johan Eldin Eldin arbetar arbetar här här som som kurator, kurator, han han har har en gedigen en gedigen bakgrund inom inom psykiatrin i i Jönköping och och psykiatriker är Marc är Marc Moström, han han är Johan här här Eldin regelbundet arbetar för här besök för som besök och kurator, och uppföljning. han har en Neuropsykiatriska gedigen bakgrund utredningar inom psykiatrin görs görs på i uppdrag på Jönköping uppdrag och tillsammans psykiatriker med med är psykolog Marc Moström, och och läkare. läkare. han är här regelbundet för besök och uppföljning. Neuropsykiatriska utredningar görs på uppdrag tillsammans med psykolog och läkare. Vi lägger Vi lägger stort stort fokus fokus på kvalité, på kvalité, boendet boendet sker sker i egna i egna fina fina lägenheter (25-28 (25-28 kvm) kvm) med med egen egen dusch dusch och och toalett, toalett, mindre mindre pentry pentry med med Vi lägger mikrovågsugn stort och fokus och tv på i tv kvalité, i lägenheterna. boendet sker i egna fina lägenheter (25-28 kvm) med egen dusch och toalett, mindre pentry med mikrovågsugn och tv i lägenheterna. Måltiderna äts äts gemensamt i i matsalen som som är i är i kombination med med gemensamhetsutrymmen och och granne granne med med den den fantastiska vinterträdmartigårdemartid gården Måltiderna gården där där vi äts på vi gemensamt på somrarna odlar i matsalen odlar Vindruvor, som citroner, är i citroner, kombination apelsiner med samt samt gemensamhetsutrymmen ett flertal ett flertal exotiska exotiska blommor och och granne och palmer palmer med som den som lever fantastiska lever året året runt. runt. vinterträd- Som- Som- är där vi är vi vi på självförsörjande somrarna odlar på på Vindruvor, rotfrukter och citroner, och grönsaker apelsiner då vi då odlar vi samt odlar på ett egen på flertal egen mark. mark. exotiska Husdjur Husdjur blommor är är välkomna! och palmer som lever året runt. Sommartid är vi självförsörjande på rotfrukter och grönsaker då vi odlar på egen mark. Husdjur är välkomna! Gröna Vägen Aneby Gröna Vägen Aneby

7 KBT ÄR EN EFFEKTIV BEHANDLINGSMETOD VID EN RAD OLIKA PROBLEM SÄGER GUN - NY TERAPEUT PÅ EKÄNGEN! KBT är inte en enda sorts terapi, utan ett stort antal metoder som har utarbetats efter anpassning till de behov som en individ eller grupp kan ha. Grunden för terapin är en beteendeanalys som utgår från att varje människa är unik. Analysen är därför högt individualiserad utifrån allmänna principer. Gun Skillmark, Leg. psykoterapeut inom KBT samt leg. arbetsterapeut vid Ekängen EKÄNGEN STÅR FÖR ETT EVIDENSBASERAT BEHANDLINGSKONCEPT DÄR KOGNITIV BETEENDETERAPI ÄR EN VIKTIG DEL I BEHANDLINGEN. Välkommen Gun till Ekängen HVB & Halvvägshus! HÖGSTA KREDITVÄRDIGHET EKÄNGENS HVB & HALVVÄGSHUS AB Johanna Danielsson Föreståndare / Socionom Jag har tidigare jobbat 3,5 år på Ekängen och trivdes i miljön, med mina medarbetare och klientelet. Jag vill arbeta för en miljö där trygghet och glädje kan få råda. I samspel med kompetent och professionell personal kan vi ge en helhet i behandlingen. Roger Leek Verksamhetschef på Ekängen, min bästa arbetsplats. Anders Hermansson VD Ekängen är något att vara stolt över! Vilket arbetsteam vi har! Ekängens HVB & Halvvägshus Virserum Tel info@ekangen.se

8 Sveriges största placeringsservice Snabbt, enkelt och kostnadsfritt! Hitta placering snabbt, enkelt och kostnadsfritt Kostnadsfritt, utan förpliktelser Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan. Neutralt SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande. Förfrågan går även ut till de verksamheter som ni har ramavtal med. Ramavtal Vi skickar er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har ramavtal med er. Snabbt, enkelt och personligt Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler vi hjälper er! Lämna din placerings - förfrågan på Tingsgatan 2 A, Ljusdal Tel: Fax: info@ssil.se

9 VI FÅR FÖRTROENDE FÖR ATT VI TAR ANSVAR AllA har rätt till en framtid Vi erbjuder stöd och vård till barn, ungdomar och vuxna med social problematik, genom ett heltäckande utbud av tjänster inom individ och familjeomsorgen. Vi hjälper till dygnet runt, året om. Vi ser till att du får hjälp med din placering oavsett när du kontaktar oss. Om en placering inte fungerar, hittar vi ett nytt alternativ. Vi erbjuder: > HVB-verksamhet > Resurspersonsboende > Familjehem > Resursskola > HVB-verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Vill du veta mer kontakta oss: Placeringsjouren frosunda.se/individ-och-familj

10 INTERVJU CHRISTINA HEILBORN Christina Heilborn har jobbat med barnrättsfrågor i många år, de senaste åtta åren hos Unicef. Barn behöver ett bättre skydd menar hon. Till exempel så går utlänningslagstiftningen i dag före den sociala skyddslagstiftningen. Det är barnets bästa som ska styra. Vid en utvisning så utvisas barn tillsammans med föräldrar som kan ha utsatt dem för våld eller vanvård. Bildtext 10

11 Stärk barns rättigheter Jurist vill göra barnkonventionen till lag Christina Heilborn är barnrättsjurist har jobbat på Unicef i åtta år. I dag är hon programchef och arbetar med barnrättsfrågor både i Sverige och internationellt. Vi arbetar bland annat för att barnkonventionen ska göras till svensk lag. För att barns rättigheter ska stärkas och tas på allvar, säger hon. TEXT & FOTO: ANNE HAAVISTO INTERVJU När Christina Heilborn studerade juridik valde hon att specialisera sig inom mänskliga rättigheter, och särskilt barnets rättigheter. Jag kände att det var viktigt att värna om och slå vakt om de mänskliga rättigheterna. På den tiden var det ovanligt att välja den här inriktningen då arbetsmarknaden ansågs begränsad, berättar hon. Att det skulle finnas arbetstillfällen märkte hon ganska snabbt. Genom åren har Christina Heilborn jobbat som jurist hos Rädda Barnen samt på UD med barnrättsfrågor. Lagkrav på Unicefs agenda En av de viktigaste punkterna på Unicef Sveriges dagordning har under många år varit att göra barnkonventionen till svensk lag, vilket inte är fallet nu. FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen, antogs för 25 år sedan, i november I dag har 193 stater förpliktat sig att följa barnkonventionen, däribland Sverige. Den svenska regeringen ratificerade konventionen 1990 utan några reservationer, Jag läste om barnkonventionen 1992 och tyckte det vara spännande med en ny konvention, där man hade identifierat en ny grupp av människor som är utsatta (barn upp till 18 år) och i beroendeförhållande till föräldrar och vuxna. En viktig grupp av människor som inte har så lätt att göra sin röst hörd, för att de inte har rösträtt eller makt och att barnen då, men även i dag, ses som ägodelar till föräldrarna. Där fanns nya tankesätt om hur man kunde jobba med de mänskliga rättigheterna och hur viktigt det är att se helheten, alltså att rättigheterna hänger ihop, berättar Christina Heilborn. Men trots att Sverige skrivit under barnkonventionen så gäller den inte som svensk lag. Unicef anser att det inte är tillräckligt för att garantera barn deras rättigheter. Visst har barn det generellt bra här i Sverige, men det finns problem och utsatthet och så har vi ett ganska trögt system för att få till förändringar. Men det går att förändra och det är det som gör det här arbetet så spännande, även om det krävs en del tålamod. Men är man uthållig och får se resultat så är det oerhört stimulerande. I mitten av nittiotalet gjordes en utredning av barnkonventionen i Sverige. Man kom då fram till att en trans- 11

12 INTERVJU CHRISTINA HEILBORN Unicef och Christian Heilborn har jobbat i flera år för att barnkonventionen ska bli svensk lag. I dag avfärdas barnkonventionen ofta av jurister för att den inte har status som lag. formering är den bästa lösningen. Det innebär att man ändrar och anpassar lagar till konventionen och för in enstaka bestämmelser ut konventionen in i lagarna. Men det räcker inte, anser vi. Vi vill att barnkonventionen ska bli svensk lag, för att stärka statusen. I dag avfärdas den ofta av jurister för att den inte har status som lag. Så länge den inte är inkorporerad så kommer den inte respekteras fullt ut. Barnen måste bli sedda och hörda, de måste få ge sin bild av saken och 12 skyddas mot övergrepp och våld. Det har ibland varit häpnadsväckande slutsatser i domar som handlat om misshandel och sexuella övergrepp mot barn. För att man är okunnig, inte känner till konventionen eller inte tar till sig den för att den inte är en lag. Man har bråttom och tar bara hänsyn till det man måste, menar Christina Heilborn. Pågående utredning Allt fler blir dock medvetna om bristerna i samhället. Nu anser både organisationer, experter, flera politiska partier och barnombudsmannen att barnkonventionen ska bli lag. Vi har i Sverige länge haft en mentalitet där vi tror vi är världsbäst på barns rättigheter och att man inte behöver ändra någonting. Men det händer saker nu, och vi har kommit en bit på vägen, säger Christina Heilborn med ett leende. Just nu pågår en utredning angående barnkonventionen som förväntas vara klar Det har tillsatts en utredning som

13 »Vi har i Sverige länge haft en mentalitet där vi tror vi är världsbäst på barns rättig heter och att man inte behöver ändra någonting. Men det händer saker nu, och vi har kommit en bit på vägen«christina Heilborn Ålder: 43 år. Familj: Man och en son. Yrke: Jurist. Aktuell: Med barnkonventionen som fyller 25 år. ska analysera frågan. Förhoppningsvis kommer de fram till att det behövs en inkorporering av barnkonventionen, säger Christina Heilborn. Sjukvård för papperslösa Förra året skedde en stor förändring inom sjukvården för papperslösa personer. Papperslösa människor är de som av olika skäl inte gett sig till känna för myndigheter, som inte har något uppehållstillstånd eller som inte sökt asyl. Tidigare var de här barnen tvungna att själva betala för all vård som inte är akut. Det har direkt stridit mot den grundläggande bestämmelsen som handlar om skydd mot diskriminering, som är en utgångspunkt i barnkonventionen. Vi har arbetat aktivt för att alla barn i Sverige ska ha rätt till samma sjukvård och så har det blivit sedan första juli Asylsökande barn Ett konkret exempel där det behövs mycket mer fokus på är barnens asylskäl. Man behöver mer se till vad barnet varit utsatt för, att man ska bedöma ärenden ännu mer individuellt, även om barnet kommer tillsammans med sin familj. Vi vill att man ser barnet som en individ, för det kan ha andra skäl än vad vuxna har för att behöva söka skydd, berättar Heilborn. En annan frågeställning är de barn som är asylsökande i Sverige och blir omhändertagna av de sociala myndigheterna, för att föräldrarna av olika skäl inte kan ta hand om sina barn. Utlänningslagstiftningen går före den sociala skyddslagstiftningen. Det betyder att barn kan utvisas tillsammans med 13

14 INTERVJU CHRISTINA HEILBORN sina föräldrar, även om de till exempel utsatt barnet för våld eller vanvård. Har de sociala myndigheterna kommit fram till att föräldrarna inte är lämpliga, tycker vi det är helt orimligt att migrationsmyndigheterna kan utvisa barnet tillsammans med föräldrarna. Det här är för oss en allvarlig fråga som kräver en lagändring. Det är barnets bästa som måste styra, säger Christina Heilborn. Sveriges tur att granskas De stater som ratificerat barnkonventionen är skyldiga att vart femte år lämna in 14 en rapport över hur de lever upp till barnkonventionen. Rapporten skickas till och granskas av FN:s kommitté för barnets rättigheter i Genève, även kallad barnrättskommittén. Nästa år är det dags för Sverige att bli granskad och just nu och ett halvår framöver pågår förarbetet för den granskningen. Kommittén kommer att ge kritik och rekommendationer. Förhoppningsvis leder vårt samlade påverkansarbete till att barnkonventionen till slut blir lag och att barns rättigheter därmed stärks, säger Christina Heilborn. Unicef och Christina Heilborn har jobbat i flera år för att barnkonventionen ska bli svensk lag.

15 BEROENDE- DAGEN 11 SEPTEMBER 2014 NORRA LATIN STOCKHOLM Villa Lindö Villa Lindö Sörgården Beroendedagen ett forum för dig som arbetar med alla typer av beroenden. Behandlingshem Behandlingshemmet vänder sig till mammor med barn samt gravida kvinnor med psykiatrisk problematik, psykosocial problematik och/eller missbruksproblematik. Utredning & tjänster Särskilt boende Vi utför utredningsuppdrag och tar emot akutplacerigar. Målgruppen är förälder med barn, familjer med barn och gravida kvinnor. Verksamheten är förlagd i centrala Kalmar. Vården ges i första hand till människor som är i behov av psykiatrisk vård enligt SOL till medicinskt färdigbehandlade med psykiska funktionshinder. ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: PTSD och beroendesjukdom Stefan Sandström, leg psykolog, leg psykoterapeut Schematerapi som behandlingsmetod Karolin Lindberg, leg psykolog, leg psykoterapeut Alkohol en fråga för oss i vården. En ny syn på alkoholberoende Sven Wåhlin, överläkare, Beroendecentrum Stockholm Kontakt: Anna Karlsson Tel: anna@casatorcare.se Kontakt: Anna Karlsson Tel: anna@casatorcare.se Kontakt: Cecilia Friberg Tel: cecilia@casatorcare.se Nya behandlingsmöjligheter utifrån Socialstyrelsens nya riktlinjer Stefan Borg, docent och specialist i psykiatri Stress och missbruk hänger ihop Ellen Krogh, certifierad samtalsterapeut inom transaktionsanalys Ärftlighetsfaktorer bakom spelmissbruk och spel beroende Fred Nyberg, professor Kräv ADDIS diagnostik före GBP (gastric bypass) Bitten Jonsson, sjuksköterska, addiction specialist ETT KOSTNADSEFFEKTIVT KBT ALTERNATIV TILL INSTITUTIONSVÅRD FÖR BARN,UNGDOMAR OCH VUXNA MED BETEENDEPROBLEMATIK Förstärkta familjehem Kompletta psykiatriska utredningar Motiverande förhållningssätt KBT terapi Beteendeterapi Återfallsprevention och drogkontroll ART och Familje-ART Erfarna konsulenter som handleder, behandlar och samordnar Jour dygnet runt Hög servicenivå Välkommen med förfrågningar och ansökningar! Adress: Box 6012, Örebro Fax: Mail: wideving@rewith.se Org.nr: Missbruk bland ungdomar är svårt att förebygga och än svårare att behandla Kent Nilsson, professor Det regnar knark från cyberrymden Börje Dahl, socionom Digitala missbruk (mobil och sociala medier) Patrik Wincent, auktoriserad terapeut, föreläsare, f d alkoholist och f d dataspelsmissbrukare. Själens längtan om skuld, skam och beroende Göran Larsson, präst, leg psykoterapeut Deltagaravgift: 1 995: inklusive för /eftermiddagskaffe och lunch. Alla priser är exklusive moms. Tid och plats: 11 september 2014, Norra Latin Hela programmet och mer information: Anmälan och information: Telefon eller e post info@expomedica.se Arrangör: Mediapartner:

16 UTEMÖBLER Njut av våren och sommaren på din arbetsplats Ladda batterierna på rasten i en härligt lummig oas för sköna fikastunder. Årets utemöbelstrend präglas av vår längtan till naturen. Det ska gärna vara färger som återfinns i naturen, beige, grått och svart är fint som bas. Satsa på rustika material såsom trä, bambu eller rotting, eller material som efterliknar dem. Matcha gärna med stora gröna växter. AV: ANNIKA RÅDLUND Praktö Skön träfärgad stol tillverkad i plast, för utomhusbruk kr från EM Möbler. Loungeset Fyra fåtöljer med medar, sjunker inte ner i gräset och står stadigt. Säljs i ett set tillsammans med bord, 4995 kr hos Jysk. Naxos Lättplacerad sittgrupp som har fått sitt namn efter det grekiska badparadiset Naxos. Tillverkat i konstrotting med aluminiumstomme, och bordet har en glasskiva. Pris 3990 kr, dynor ingår. Allt från Chilli. Semestervila i Holiday Hänggunga i plast för utomhusbruk, 2495 kr från Chilli. Naturligt grönt Skapa en grön oas med bladväxter, på bilden är det murgröna och Älghornsbräken i keramikkrukor. Allt från Plantagen

17 Vi välkomnar familjer, barn med föräldrar samt familjer som väntar barn. Vårt behandlingsarbete sker dygnet runt i en miljöterapeutisk anda och utgår från en systemteoretisk grundsyn. Ability Care erbjuder familjehem med betoning på anknytning Vi arbetar för en positiv, bestående förändring som vi tror utvecklas bäst om man själv är en aktiv del av förändringsprocessen. Behandlingsarbetet utgår från individuella genomförandeplaner. Läs mer på Gråbrödragatan Skara Tel info@kangurun.se Våra familjehem är stabila och trygga med erfarenhet att vårda, stödja och vägleda barn och unga. Våra familjehemsföräldrar får stöd och vägledning av en familjekonsulent dygnet runt, alla dagar om året. Utöver detta bistår vi våra familjehem med kontinuerlig utbildning och regelbunden handledning av erfarna leg. psykologer, beteendevetare och leg. psykoterapeuter. boende och bildning För mer information om placering kontakta oss på eller e-post:marie-louise.persson@abilitycare.se Våra över 175 nöjda kunder finns inom

18 UNGDOMSSTÖD VÄST AB ANDERSSON-PILTZ UNGDOMSHEM -DET LILLA HEMMET MED DEN STORA KOMPETENSEN Välstrukturerad och trygg vardag! Vi erbjuder pojkar mellan 13 och 21 år en trygg, utvecklande och välstrukturerad vardag. Vi har fyra platser och arbetar intensivt med den mindre gruppen. Vi har ett gott samarbete med grund- och gymnasieskola. Vi erbjuder psykolog- och psykiatrisk utredning. Målgruppen är ungdomar med psykosocial, neuropsykiatrisk, relations- och identitetsproblematik som har behov av ett litet boende. Vår ambition är att ge dessa ungdomar både plats och tid att utvecklas i egen takt och efter egen förmåga. Behandlingen är indelad i tre delar: 1. Relations-/iaktagelsefasen: utan relation till den unge har behandlare och vuxna inga verktyg. Vi utför aktiviteter tillsammans och upplever saker tillsammans och knyter band. Ungdomen känner självförtroende och styrka i att förhoppningsvis få annat att tänka på. Behandlarna lär känna ungdomen och kan göra en bedömning kring hur arbetet skall gå vidare. 2. Behandlingsfasen: med relationen i grunden kan arbetet börja med att bearbeta ungdomens upplevelser och egna tillkortakommanden och tillsammans med oss behandlare omvandla dem till erfarenheter och få ungdomen att känna igen sig i någon annan. 3. Konsoliderings-/avslutningsfasen: att hjälpa ungdomen att hitta ett nytt sätt att orientera sig i livet utifrån nya insikter, erfarenheter och möjligheter! Att orka med en ny riktning i livet och inte falla tillbaka i destruktiva mönster eller tankar. Ni är varmt välkommen att kontakta oss för mer information! Trustorp Vessigebro peter@andersson-piltz.se BOENDE - UTREDNING - AKUTPLATSER - ÖPPENVÅRD Vi har avtal med 67 kommuner HVB för ungdomar i åldern Öppenvård med kvalificerat behandlingsarbete All inclusive alla kostnader ingår t.ex. individuell psykoterapi, familjebehandling m.m. Vårt systemiska och salutogena förhållningssätt genomsyrar allt behandlingsarbete och är integrerat i vardagen. Utlandsresor som en del i behandlingsarbetet. Forskning vidareutveckling utbildning. Rasism utbildningsdagar. Ligger i Tanumshede i norra Bohuslän, mitt i Tanums världsarv med hällristningar. Tel. Kerstin Wadman, föreståndare STIFTELSEN FYRLJUSET FAMILJEHEMSVÅRD I ETT EUROPEISKT SAMMANHANG Vi har flerårig erfarenhet av att arbeta med förstärkt familjehemsvård för barn, unga och vuxna. Fyrljuset har familjehem i hela Sverige, och kan även erbjuda familjehemsvård i andra länder i Europa. Vår familjehemsvård i Sverige och Europa känne tecknas av hög kvalitet, som bland annat inne bär att vi erbjuder mycket stöd, hög tillgänglighet och tät uppföljning av de familjehem som vi samarbetar med. Vårt framgångsrecept Evidensbaserade behandlings - metoder i familjelik miljö pojkar och flickor år Fyrljuset har jourverksamhet 24 timmar om dygnet för uppdragsgivare och familjehem. Vi erbjuder även utsluss/eftervård från institution och familjehem, samt ett antal tilläggstjänster. Stiftelsen är en s.k. non-profit-verksamhet. För mer information kontakta oss gärna! Lena Karlsson Tomas Granberg Jour info@fyrljuset.org Återkommande utbildningar ART-tränarutbildning/ KBT-metoder vid beteendestörningar

19 TEMA KRIMINALVÅRD Vård eller förvaring INNANFÖR MUREN Journalisten Anna Sjöström tar oss med på Roger Karlsson Uhrmans resa bort från den kriminella världen. Med KRIS hjälp har han skapat sig ett liv utanför murarna. Han såg fängelsetiden som förvaring och ser avsaknaden av skyddsnät för frigivna som en biljett rakt tillbaka in i fängelse. Niklas har en annan bild, han deltar i kriminalvårdens test av Yoga som aktivitet. Han säger sig ha förändrats, funnit ett större lugn och fokus efter att ha följt programmet med 90 minuter yoga i veckan. Nu kan ha för första gången koncentrera sig. Hoppet är att yogan ska finnas med honom även den dag han lämnar Skogomeanstalten. Så vem har rätt att avgöra, finns det vård och hjälp att få för kriminella innanför murarna eller blir det mest förvaring, möt interner och personal i vårt tema från kriminalvården. Läs även om moderniseringen av Karsuddens sjukhus som ska inhysa framtidens rättspsykiatri. TEXT: MARIA NORDHOLM FOTO: ANNIKA SÖDERPLAM 19

20 TEMA KRIMINALVÅRD Det finns inga skyddsnät Förra året skrevs Roger Karlsson Uhrman ut från kriminalvården, efter att ha suttit inne, dömd för mord mot sitt nekande. Livet fram till fängelsedomen innehöll allt från grov kriminalitet till vanligt Svenssonliv. När fängelsegrindarna stängdes bakom honom stod han inför nästa kapitel av sitt liv: det var dags för nummer 0726 att hitta jobb, boende och ta igen tid med nära och kära. TEXT & FOTO: ANNA SJÖSTRÖM 20

21 »Oavsett vad som hände så skulle jag hålla mig borta dumheter, för mina barn och mina anhörigas skull.«kriminalvård 2007 dömdes Roger Karlsson Uhrman till tio års fängelse för mord, mot sitt nekande. Jag glömmer aldrig ögonblicket då jag fick höra om domen. Jag satt i häktescell i Uppsala och hörde beskedet på radion. Jag trodde inte att det var sant. Jag hävdar än i dag att jag är oskyldig och att det finns en massa brister i förundersökningen, säger han. Han överklagade, åklagaren yrkade på livstid, men den tioåriga domen stod fast. Det blev raka vägen till riksmottagningen på Kumlaanstalten. Och sen väntade några tuffa år. Han berättar att blev tvungen att släppa taget om utsidan för att orka. Dagliga telefonsamtal till sonen blev till brevskrivande och Roger Karlsson Uhrman fokuserade på rutinerna i fängelset eftersom det blev för jobbigt att tänka på allt på utsidan som han gick miste om. Upplåsning, frukost, arbete, lunch, promenad, arbete igen, kvällsmat och sedan kortspel, träning eller annat innan det var dags att gå in i cellen igen. Så såg det ut dag efter dag, veckan efter veckan och år efter år. Men tiden gick. Vad lärde du dig under tiden på anstalt? Att det inte finns någon vård i Kriminalvården. Det är bara förvaring. Man är ett nummer, mitt första intagningsnummer var Man blir ständigt visiterad och ifrågasatt, man känner inget människovärde. Men visst fanns det bra personal också och det var de som tog sig tid för att prata och lyssna. Slussas ut till ingenting Kris, Kriminellas revansch i samhället, ordnade besöksgrupper innanför murarna och det var så Roger Karlsson Uhrman kom i kontakt med organisationen för första gången, då väcktes också tanken om att själv jobba för dem. Jag gillade deras grej, att man ska vara hederlig och drogfri och allt de står för. När min frigivning närmade sig tog jag kontakt med dem och frågade om det fanns möjlighet till jobb, berättar Roger Karlsson Uhrman. Sista mars 2013 fick han lämna Nyköpingsanstalten och han placerades i ett halvvägshus i Tumba. Det kändes konstigt och det var en stor omställning. Själva huset ser ut som ett äldreboende, där 18 långtidsdömda, som alla är på väg ut, bor. Man har eget rum med dusch och toa, men delar kök och vardagsrum med de andra och personal finns på plats. Den 12 september 2013 frigavs han villkorligt. Då finns ingen hjälp att vänta. Det finns inga skyddsnät. Jag sov på en madrass på golvet i lokaler på Kris, eller hos bekanta. Genom enheten för bostadslösa på socialen har jag nu fått en träningslägenhet, men allt tar tid. Det finns de som kommer ut till ingenting, allt de äger finns i en Roger Karlsson Uhrman Ålder: 50 år Familj: Ensamstående, har två söner Gör: Har nyligen börjat jobba som projektledare för ett elbolag. De känner till min bakgrund och det är kul att de vågar satsa på mig. Är också engagerad i Kris och jobbar även som frilansande fotograf och skribent. Bor: Lägenhet i Stockholm. Intressen: Fiske. Det är mitt sätt att koppla av. Gillar också att laga mat och umgås med vänner. Drivs av: Jag brinner för att hjälpa andra. Jag stärks själv när jag känner att jag gör något bra för andra människor. Om Kris: Det är tur att de finns för de fyller en viktig funktion. Där förstår de vad man varit med om, man har alltid någon att prata med och man är aldrig ensam. Folk inom Kris är öppna och det passar mig. Jag kommer fortsätta att jobba ideellt för dem framöver och bland annat vara ute och prata i skolor och berätta om mitt liv. 21

22 »Man blir ständigt visiterad och ifrågasatt, man känner inget människovärde.«22 Ett av Roger Karlsson Uhrmans stora mål i dag är att få resning i målet där han dömdes för mord. Han gör det för att han vill ha upprättelse, dels för sin egen skull, men främst för sina anhörigas skull. pappåse och så får de vänta ett par veckor innan de har tid hos socialen. Det är inte konstigt att det blir många återfall inom en snar framtid efter frigivning. Själv hade han en plan. Oavsett vad som hände så skulle jag hålla mig borta dumheter, för mina barn och mina anhörigas skull. Stressen utanför murarna Han mådde inte bra av att inte han något boende att komma ut till, men han gav sig inte utan hade en stark vilja att kämpa vidare. Det var en konstig känsla att slippa vara övervakad som man var under så många år, ett problem i början var att till exempel att åka pendeltåg och buss, det blev nästan någon sorts panikångest med så mycket folk och den stressen som är i samhället i dag. Han slits mellan två liv När Roger Karlsson Uhrman dömdes till sitt långa fängelse straff var det flera familje medlemmar som bröt kontakten med honom, bland andra den yngsta sonens mamma. Så Roger Karlsson Uhrman varken såg eller träffade sin son på fem år. Han berättar att det varit jobbigt, men nu har de så smått börjat återuppta kontakten igen. Det är något att jobba på, men det kommer att lösa sig. Tillsammans med en advokat arbetar han också på att få resning i sitt fall. Han gör det för att han vill ha upprättelse för sin egen och för sina anhörigas skull var första gången Roger Karlsson

23 TEMA KRIMINALVÅRD I dag känner sig Roger Karlsson Uhrman harmonisk, och för första gången i livet känner han att han älskar och uppskattar sig själv. Förr var jag aldrig nöjd med mig själv, eller med vad jag hade. Nu känner jag mig tacksam över det jag har. Uhrman dömdes till fängelsestraff. Han var då 21 år och dömdes till tre års fängelse om han minns rätt för bland annat hembränning, bilinbrott, bilstölder, vapenbrott, olaga hot och misshandel. Under delar av livet har det gått bra för honom, Roger har levt Svenssonliv, hållit sig borta från kriminalitet, haft stadiga förhållanden, blivit pappa, utbildat sig och mått bra. Men ändå drogs han till kriminalitet igen och igen och varför är inte lätt att svara på och det finns flera förklaringar. Viljan att slå tillbaka Han berättar om många tråkiga minnesbilder från barndomen och uppväxten: föräldrarnas skilsmässa, flytten från Ludvika till Västerås, mammans nya man som misshandlade honom, familjen som hade det tufft ekonomiskt, mobbing i skolan och känslan av att vilja ge igen genom att agera utåt och bli klassens bråkstake, snatterier, vandalism, förrådsinbrott, första folkölen, första gången han rökte på, placering på fosterhem Jag kände alltid ett utanförskap och i de olika gängen och grupperna fanns gemenskapen. Kanske sökte jag också en fadersgestalt, eftersom jag saknade en närvarande pappa. Jag har alltid varit rastlös och jag tror att jag har adhd, det kan också vara en del av förklaringen. Att alkohol varit en del av hans problem insåg han ganska nyligen. Det var en aha-upplevelse när jag förstod det. Det var när jag hörde andra inom Kris berätta om sina upplevelser som jag fattade. Före det har jag levt i förnekelse. Stolt över sitt nya jag I dag är han stolt över att vara nykter, sista gången han drack var den 15 december Han är också glad, jätteglad. Han säger att det händer mycket bra saker nu och berättar om att det är skönt att det ordnat sig med lägenhet, han har fått nytt jobb och dessutom har han varit med i en del tv-inspelningar och ska provfilma för en långfilm framöver. Jag mår bra, grymt bra. Nu ser jag framåt och jag ser inga hinder. Nu är det bara att köra på den lagliga vägen. 23

24 24 Intagna på Sveriges anstalter har sedan 2008 kunnat välja yoga som aktivitet. Internen Niklas känner att yogan ger honom det lugn och det tålamod han saknat tidigare, och hoppas att han kommer att kunna fortsätta även efter det att straffet är avtjänat.

25 TEMA KRIMINALVÅRD Yoga innanför murarna Kriminalvården testar metoden vetenskapligt I sitt tidigare liv, det utanför murarna, såg han yoga som kärringgympa. För honom var det fallskärmshoppning, bungy jump, speedway och kampsport som gällde. Allt som ger en adrenalinkick helt enkelt. Men jag gillar det nu. Jag har förändrats, säger Niklas och ler, och det märks att förändringen inte bara handlar om inställningen till yoga. TEXT & FOTO: ANNIKA SÖDERPALM KRIMINALVÅRD Han har suttit av drygt hälften av sitt knappt tvååriga fängelsestraff på Skogomeanstalten i Göteborg. Där sitter män dömda för sexualbrott. Aggressiviteten är Niklas problem, berättar han. Svårigheter hanterar han med hot och våld. Eller gjorde. Han återkommer flera gånger till att han har förändrats. Och en hel del av förändringen menar han beror på den yoga och meditation som han har fått möjlighet att delta i på anstalten. Jag testade en gång tidigare, men det var inget för mig. Jag är social och pratar mycket, att koncentrera mig och vara tyst var jättejobbigt. Men när jag kom hit tänkte jag att eftersom jag är här för att förändras så kan jag väl testa. Första passet var lite stelt och nervöst, men jag kände lugnet direkt. Intagna på Sveriges anstalter har sedan 2008 kunnat välja yoga som aktivitet, men nu testas metoden för första gången vetenskapligt inom Kriminalvården. Victoria Stridh är kriminalvårdare på Skogomeanstalten och leder yogapassen. Hon undervisar yoga även utanför anstalten och ser ingen större skillnad på elever innanför respektive utanför murarna. Däremot tycker hon det verkar som om de intagna tar bättre vara på tiden med yoga och meditation. De uppskattar det verkligen och njuter av avslappningen. Jag tror att miljön här i yogalokalen upplevs som en fristad. Under den stunden slipper de Victoria Stridh. intagna både att vara i sin korridor bland 40 andra och alla krav som annars råder. Fängelselivet är väldigt inrutat. Efter väckningen 7.00 är det behandlingar, arbete och utbildning, varvat med säkerhetskontroller och urinprov, innan det är inlåsning för kvällen igen. Jag tror yogan är den enda stund i veckan de slipper bli påminda om att de är intagna. Hon kan se att de som börjar med yoga förändras. Jag kan se att killar med spänd kropp lär sig slappna av och får ett annat rörelsemönster, en reslig hållning och höjd blick. Framförallt tror jag att yogan ger ökat välbefinnande. Kan det då ha någon effekt på återfallsrisken? Svårt att säga, tycker hon, men jo, kanske. Den som tränat yoga en tid lär sig att stanna upp och reflektera. Man får den där extra sekunden innan man agerar som kan vara nog så viktig. Yogan ger lugn Niklas som snart fyller 26 fick en AD- HD-diagnos när han var 21. Han känner att yogan ger honom det lugn och det tålamod han saknat tidigare, och hoppas att han kommer att kunna fortsätta även efter det att straffet är avtjänat. Jag har haft väldigt kort stubin. Diskussioner har ofta gått över styr och jag har hotat, tagit till våld och skadat dem som betyder mest för mig. Nu kan jag 25

26 TEMA KRIMINALVÅRD Vid Skogomeanstalten i Göteborg får effekten av Yoga som aktivitet en vetenskaplig prövning. Hathayoga Yogaformen som Victoria Stridh undervisar på Skogomeanstalten, och som nu undersöks vetenskapligt, är så kallad hathayoga. Det är en fysisk yogaform där de kroppspositioner man utför ska ge bättre hälsa, starkare kropp och ett bättre energiflöde. Hatha är sanskrit där de två delarna i ordet, ha och tha, betyder sol respektive måne. Syftet med hathayogan är att balansera, integrera och harmonisera dessa två energiflöden i kroppen för att uppnå mentalt lugn, vitalitet och inre balans delta i en diskussion utan att ens höja rösten. Det ökade tålamodet har han också stor nytta av i sitt behandlingsprogram, Relationer och samliv. Nu tycker jag att det är intressant. Tidigare hade jag aldrig orkat sitta och lyssna, jag hade somnat direkt. Sedan han började med yoga har han kunnat sluta med ångestdämpande medicin, vilket han är väldigt glad över. Eftersom han tidigare hade missbruksproblem kändes det helt fel att behöva använda tabletter för att må bra. Sömnen är också bättre. Niklas har fått som sin uppgift att gå upp tidigare än alla andra och städa korridoren. Det är ett förtroende jag har fått och det är mitt ansvar att se till att lägga mig i tid så att jag kommer upp. Jag har börjat sova klokt. Jag sätter mig och slappnar av med andningsövningar och kan varva ner. Förut varvade jag upp på kvällen. Ångestlindring Cecilia Fielding är legitimerad psykolog och projektkoordinator för yogastudien inom Kriminalvården. Hon tror att yogan är viktig inte minst för att lindra ångest, få ökad självkännedom och bättre kontakt med sina känslor. Många av internerna är mycket motiverade att hindra återfall i brott. Det är jobbigt att gå i behandlingsprogram där man ofta Cecilia Fielding. kommer i kontakt med jobbiga känslor som skuld, skam och sorg som man kanske hållit ifrån sig under en lång tid. Det är inte ovanligt att bli nedstämd innan man börjar må bättre. Många har använt sex som coping. Det vill säga att, vilka känslor det än gäller, sorg, aggression eller annat, så hanteras de med sex. Är man helt upptagen av sina egna känslor är risken för övergrepp stor, och jag tror att yogan är ett sätt att stanna upp och vara kvar i en känsla istället för att kanske undvika den eller agera på den. Vissa behöver hjälp att reglera ner sina känslor, andra kan behöva hjälp att reglera upp dem. De kanske kan känna att det är något som är bra eller dåligt, men inte veta vad de faktiskt känner.

27 »Jag har haft väldigt kort stubin. Diskussioner har ofta gått över styr och jag har hotat, tagit till våld och skadat dem som betyder mest för mig. Nu kan jag delta i en diskussion utan att ens höja rösten.«niklas Psykobiologiska effekter av yoga i anstaltsmiljö RANDOMISERAD kontrollerad studie med cirka 250 män och kvinnor på åtta anstalter av säkerhetsklass 1 och 2 (Skogome är klass 2) STUDIEN startades i november 2013 och beräknas vara klar KRITERIERNA för att vara med är minst 20 veckors fängelsestraff och tillräckligt bra svenska eller engelska för att förstå testformulären. Deltagandet är frivilligt. STUDIEDESIGN: Yoga och meditation 90 minuter en gång per vecka i 10 veckor för behandlingsgruppen. De i kontrollgruppen uppmanas att på egen hand ägna sig åt annan fysisk aktivitet under motsvarande tid. Deltagarna lottas till respektive grupp. Också de som lottats till kontrollgruppen erbjuds yogaundervisning efter de tio veckorna i kontrollgruppen. YOGAN som undervisas är hathayoga HYPOTESEN är att yoga leder till: minskad ångest, depression, stress och aggressivt beteende ökad impulskontroll, bättre sömnkvalitet, psykiskt välbefinnande och personlig karaktärsmognad EN LIKNANDE STUDIE har tidigare gjorts på brittiska anstalter. Resultaten visade då att yoga ledde till ökad impulskontroll och ökat välbefinnande. I den svenska studien hoppas man kunna upprepa och utöka dessa resultat. I den brittiska studien ingick endast män. Projektansvarig forskare är Nóra Kerekes vid Kriminalvården FoU-Göteborg i samarbete med Göteborgs Universitet. 27

28 28 Projektledare Tomas Zurkirchen och säkerhetsansvarige Linda Persson framför det som kommer att bli den nya entren till Karsudden.

29 TEMA KRIMINALVÅRD Säkrare vård är framtiden Den nya tidens rättspsykiatriska vård har börjat slå igenom, snart tio år efter att beslutet först fattades. Men det är en lång och komplicerad process att uppgradera de sjukhus som finns, och lika stora utmaningar att försöka bygga nya. Karsuddens sjukhus utanför Katrineholm firar 50 år och står inför sin största om- och tillbyggnad någonsin för att bli bättre ur vård och arbetsmiljöaspekt samt säkrare för alla parter. Ett spännande projekt där vården står i centrum.. TEXT & FOTO: HENRIK FITINGHOFF KRIMINALVÅRD Jag svänger av mot Karsudden och förväntar mig en mur eller ett högt stängsel eller något liknande, istället är det bara att ta bilen hela vägen in, parkera och gå in på området. Väl där är det lite komplicerat att ta sig in i en byggnad, men jag blir ändå förvånad över hur tillgängligt det är. När jag sedan kommit in i administrationsbyggnaden möter Tomas Zurkirchen, projektledare för bygget samt säkerhetsansvarige Linda Persson upp. Och ganska snabbt framgår det att det här bygget handlar om betydligt mer än en modernisering av gamla slitna lokaler, även om det också var behövligt. De bekräftar också att det kommer att se lite annorlunda ut på området efter att bygget är klart, med bland annat en vägbom för inkommande trafik på området. Säkerhet i det här fallet handlar lika mycket om trygghet för patienter som personal och det är viktigt att skapa en miljö där vården kan fungera. Det handlar väldigt mycket om utbildning och att skapa ett fungerande skalskydd, exemeplvis stängsel, dörrar, fönster och så vidare, säger Linda Persson. Konstant fullbelagt sjukhus Karsudden öppnade 1964 och har sedan starten haft drygt 100 vårdplatser fördelat på elva avdelningar plus ytterligare något tiotal platser för intag och observation, totalt 130 platser. Och det är i princip alltid fullbelagt. Platserna har sedan fördelats på fyra hus, kallade A, B, C och D med tre våningsplan och en avdelning per våning. Huskropparna har varit L-formade och fristående från varandra, men ska nu byggas ihop i bakkant så att varje avdelning istället blir T-formad. Längst bak i den nya tillbyggnaden kommer det sedan att löpa en servicekorridor där transporter och personal kan röra sig utan att behöva gå in på avdelningarna eller ut för att gå från ett hus till ett annat. Stort grönområde planerat Utöver detta bygger man också en ny huskropp i dagsläget kallad E, Som då kommer att innehålla den enda ingången till Karsudden när den är klar. Här kommer alltså receptionen att ligga, men också besöksrum och sammanträdesrum för förvaltningsrätten som sammanträder på Karsudden en gång i veckan. Stora delar av området kommer sedan att inhägnas, så att ett stort och luftigt grönområde hamnar inom området. Ja, det har varit väldigt viktigt för oss eftersom många av våra patienter uppskattar att Karsudden är så grönt och luftigt, säger Tomas Zurkirchen. Hans roll är väldigt tydlig som projektledare Karsudden Framtiden, som det kalllas, eftersom han egentligen är sjuksköterska och har jobbat som chef över bland annat C-huset. Tomas ska helt enkelt se till att vården sätts i fokus och att allt som har med bygget att göra utgår ifrån just det. Vi har ju Skanska som entrepenör för bygget och de har varit väldigt lyhörda Den nya entrén och den enda ingången kommer att ligga i den nybyggda huskroppen E. 29