Bättre Arbetsmiljö Hydraulik. Bengt Sahlin, Arbetsmiljökonsult januari 2014

Transkript

1 Bättre Arbetsmiljö Hydraulik Bengt Sahlin, Arbetsmiljökonsult januari 2014

2 Varför arbetar vi med arbetsmiljöfrågorna? 1. Mår arbetstagare bra och har hälsan hela yrkeslivet? 2. Har arbetsgivaren kostnader på grund av ohälsa bland personal som arbetar med hydraulik? 2

3 Presentation av studiematerialet och intranätet ARBETSMILJÖVERKET ser till att lagstiftning efterlevs ger ut föreskrifter råd och upplysningar, sprider information PREVENT ( Europeiska Arbetsmiljöbyrån ( 3

4 Buller Ljus Luft Arb.platsutf. Belastning Hjälpmedel Fukt Mögel Teknik VAD ÄR EN BRA ARBETSMILJÖ Fysiska faktorer Organisatoriska faktorer Instruktion Information Kommunikation Rutiner Regler Arbetsbelastn. Stress Arbetsfördelnin g Delaktig Trivsel Arbetskamrater Konflikt Intriger Möjlighet att påverka Stress Sociala faktorer Individuella faktorer Självkänsla Humor Sjuk/Frisk Kompetens Stöd Tävlande Ödmjuk Glad/Sur Stress 4

5 Dödsolyckor st; st; st st, st Fordon Ej vägtrafik 29% Förlorad kontroll Maskin handverktyg 11% Fall av person 12% Fordon Vägtrafik 14% Fall,Ras mtrl 12% 5

6

7

8 Vad gör man omedelbart vid en arbetsskada Nytt 8

9 Författningar på arbetsmiljöområdet AML Riksdag Antalet AFS:are minskar. Allt viktigare med interna rutiner som tolkar de generella AFS:arna Arbetsmiljöförordning Regering Kungörelser (författningar) Arbetsmiljöverket (AV) Företaget s interna regler (Platsmanual, lokala PU regler) 9

10 AML 9 kapitel AMF arbetsmiljöförordningen AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling Allmänna Råd t.ex Psyk. Sociala aspekter Ej direkt straffsanktionerad AFS Lagstiftningen SAM, Arbetsplatsens utformning, Användning av arbetsutrustning, Truckar, Lyftanordningar, Belastningsergonomi, Buller, Vibrationer Direkt straffsanktionerad böter, sanktionsavg. Gravida, Minderåriga, Bildskärmsarbete, Tryckkärl, Bygganläggningsarbete, Medicinska kontroller, Kemiska arbetsmiljörisker 10

11 Industrin 2014 FÖRTECKNING UPPDELAD I OMRÅDEN * Riskbedömning krävs ** Undersökning / kontroll erfordras *** Tillstånd krävs **** Direkt straffsanktionerade regler Allmänna Arbetsmiljöregler: AFS 1982:3 Ensamarbete * /**** AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 2012:3 Minderårigas arbetsmiljö * / **** AFS 1998:5 Arbete vid bildskärm **/**** AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete (ändrad gm AFS 2003:4) * / ** AFS 2008:13 Skyltar och signaler Fysisk Arbetsmiljö: AFS 2005:16 Buller * / ** AFS 2012:2 Belastningsergonomi ** AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning AFS 2007:6 Gravida och ammande*/**** AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker*/**** Psykosocial Arbetsmiljö: AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet AFS 2005:6 Medicinska kontroller ** / **** Med flera AFS:are.

12 Vägledning till kemireglerna Kemiska riskkällor kan delas in i följande kategorier: 1. Farliga kemiska produkter Farliga kemiska produkter är sådana som omfattas av reglerna för klassificering och märkning* och som uppfyller kriterierna för att vara farliga. 2. Andra produkter med farliga egenskaper Kemikalielagstiftningen ovan omfattar inte läkemedel, livsmedel, foder, kosmetiska och hygieniska produkter eller kemiskt avfall. För dessa produkttyper finns annan lagstiftning. 3. Varor och material kan vara kemiska riskkällor Varor och material kan bestå av eller innehålla farliga ämnen som gör att man måste vidta skyddsåtgärder. Dessa är då kemiska riskkällor 4. Hanteringen kan göra kemiska produkter till kemiska riskkällor Kemiska produkter kan ibland orsaka skador även när de inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som farliga, 5. Kemiska riskkällor som bildas i hanteringen

13 Prevent Checklista Säkerhet vid användning av pressar och gradsaxa 6.6 Finns det några andra skador, läckage eller dyl. som kan tyda på att något är fel? Behövs åtgärder? Ge akt på eventuella sprickor, skadade slangar, lösa bultar m m. CHECKLISTA FÖR ARBETE MED MOBILA ARBETSMASKINER 24. Används skyddskläder och skyddshandskar vid hantering av drivmedel, oljor, avfettningsmedel mm? 26. Är drivmedel, oljor m m som används i era maskiner riskbedömda? 27. Finns säkerhetsdatablad och en förteckning över alla hälsofarliga kemikalier? OBS! Förteckningen bör uppdateras minst en gång per å 29. Finns och används lämpligt absorptionsmedel och utrustning vid spillsanering? 30. Har den som transporterar farligt gods (drivmedel, olja mfl) tillstånd och utbildning?

14 14

15 15

16 16

17

18 Praktiskt arbetsmiljöarbete Föreskriften AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete: Definition av SAM: Arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås 18

19 Föreskriften AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete: Arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås

20 Oljespill Oljedimma Riskkällor

21 Systematiskt arbetsmiljöarbete 1

22 Systematiskt arbetsmiljöarbete Alla företag

23 Riskhantering Riskbedömningar skall göras fortlöpande och systematiskt, hur? Dagliga samtal/uppmärksamhet Tavelmöten Medarbetarsamtal/Utvecklingssamtal Incidenter (tillbud och olyckor) Skyddsronder Riskanalyser, Medarbetarenkät Medicinsk kontroll ex. hörsel Yrkeshygienisk mätning ex.v buller

24 Oljor Irriterar huden. Spillolja kan orsaka hudcancer. Halkrisk. Kan vara blandad med bensin och då mycket brandfarlig. Åtgärd: Absorptionsmedel för spill finns. Iordningsställd ventilerad förvaringsplats. Tvättmöjlighet och återfettande hudkräm finns.

25 Förebygg olycksfall! Anmäl tillbud 1 död 30 svåra skador 300 mindre svåra skador tillbud Farliga beteenden/osäkra förhållanden 25

26 26

27 27

28 28

29 Riskbedömning. Arbetsplats. Avdelning:.. Datum: Deltagare:. Vid protokollet:. Nr Arbetsmoment/uppgift Riskkälla och konsekvens Photo nr Risknivå Vidtagna åtgärder+förslag till nya åtgärder Ansvarig+färdigdatum Risknivå Alternativ 1: Låg(Grönt), Medel(Gult), Hög(Rött) Alternativ 2. Risk = S x K Se Bedömningsskalorna för Sannolikhet & Konsekvens Anteckningar:. 29

30 Använd mallen ovan Riskbedöm svetsarens arbete. Beskriv hans olika arbetsmoment. Fastställ vilka riskkällor som finns. Bedöm vad för risknivå det är. Föreslå åtgärder.

31

32 Vilken personlig skyddsutrustning? 8.2 Begränsning av exponeringen Tekniska åtgärder Sörj för god ventilation. Ögon / ansiktsskydd Skyddsglasögon eller ansiktsskärm används vid risk för stänk. Skyddshandskar Kemikalieresistenta handskar skall användas vid långvarig eller upprepad kontakt. Använd skyddshandskar av: >8h Nitrilgummi. Viton (fluorgummi). 4-8h Silver Shield/4H. 1-4h Barrier (PE/PA/PE) <1h Naturgummi (latex). Neopren. Polyvinylklorid (PVC). Butylgummi. Andra hudskydd Vid risk för hudkontakt skall lämpliga skyddskläder användas. Andningsskydd Vid otillräcklig ventilering och risk för inandning av oljedimma kan lämpligt andningsskydd med kombinationsfilter (typ A2/P3) användas. Termiska risker Ingen information/data finns tillgänglig för denna produkt. Begränsning av miljöexponeringen Förhindra att spill kommer ut i vattendrag eller avlopp och förorenar jord och vegetation. Angående avfallshantering, se avsnitt 13.

33 13.1 Avfallsbehandlingsmetoder Avfallshantering Avfall från produkten får inte tillåtas förorena mark eller vatten, eller släppas ut i miljön. Hanteras som farligt avfall i enlighet med Avfallsförordningen 2011:927. Spilloljor delas upp i regenererbara, de som skall till förbränning och de typer som måste destrueras. För att erhålla en god avfallsåtervinning är det viktigt att inte blanda dessa grupper. Förslag på avfallskoder för produkten: Mineralbaserade icke-klorerade hydrauloljor Flera domar med utsläpp av hudrauloljor

34 Tack för mig. Lycka till med att odla era kunskaper på arbetsmiljöområdet. Bengt Sahlin Arbetsmiljökonsult och utbildare