Grundtrygghetsnämnden nr 6/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 6/2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRTRN 43 Mötets konstituering GRTRN 44 Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut GRTRN 45 Omstrukturering inom grundtrygghetsavdelningen GRTRN 46 KASTE-projektet Hemma hela livet GRTRN 47 s ekonomiska utfall 8/2015 GRTRN 48 Övriga ärenden

2 MÖTESPROTOKOLL Sida 2 Nr 6/2015 Mötesplats och -tid Kommunhuset klo Närvarande medlemmar Siikala-Lautjärvi Kristiina, ordförande Dahlström Kaj, medlem Elo Tuula, medlem Jalava Maarika, ersättare Mäenpää Mika, medlem Nordenswan-Lindén Eva, medlem Pekkinen Vesa-Matti, medlem Tarnanen Keijo, medlem, anlände kl Övriga närvarande Laaksonen Merja, kst-ordförande Öberg Benita, grundtrygghetschef, föredragande Wetterstrand Cathrinne, vårdservicechef, sekreterare Ärenden Underskrifter Kristiina Siikala-Lautjärvi ordförande Cathrinne Wetterstrand protokollförare Maarika Jalava protokolljusterare Kaj Dahlström protokolljusterare Protokollet framlagt till påseende, tid och plats Kommunhuset Intygar, underskrift Martina Kinnunen kanslisekreterare

3 Sida 3 GRTRN 43 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare Beslut: Nämnden - konstaterade mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört - valde Maarika Jalava och Kaj Dahlström till protokolljusterare

4 Sida 4 GRTRN 44 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Kompletterande material Sedan början av året har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande ärenden som avgjorts av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. Kompletterande material - beslutsförteckningarna finns som kompletterande material Förslag: Nämnden beslutar - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Grundtrygghetschef Benita Öbergs beslutsförteckning /2015 Socialservicechef Karin Heermans beslutsförteckning /2015 Vårdservicechef Cathrinne Wetterstrands beslutsförteckning /2015 Beslut: Enligt förslaget.

5 Sida 5 PERUSTLTK:481 /2015 GRTRN 45 OMSTRUKTURERING INOM GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN s budget för år 2016 innefattar flera strukturella ändringar som strävar efter anpassning av ekonomin samt utvecklande av serviceutbudet. För att hållas inom de givna ekonomiska ramarna är grundtrygghetsavdelningen skyldig att se över all form av verksamhet och köptjänster. Även under hösten 2015 har man som mål att genom omstruktureringar kunna balansera ekonomin. Genom strukturella förändringar i både organisationen och verksamheten försöker man minska på kostnaderna utan att minska på resurserna eller kvaliteten. En del av förändringarna skall enligt personalstadga för kommun, godkännas i fullmäktige. Enligt 2 Befogenheter vid inrättande och indragning av tjänster samt vid ombildning av tjänsteförhållande till arbetsavtalsförhållande skall kommunfullmäktige besluta om inrättande och indragning av tjänster samt om ombildning av tjänsteförhållande till arbetsavtalsförhållande. I omstruktureringen inom seniorservicen finns förslag om ändrande av tjänsteförhållandet till arbetsavtalsförhållande. Omstrukturering inom seniorservicen Inom seniorservicen har man som mål att minska vikarieanslagen samt frigöra resurser så att ett ökat kunnande och kraven i åldringsvårdslagen uppfylls. Hemvården med stödtjänster har totalt 15,5 anställda, Villa Charlotta 9 anställda och 13 klienter, Azalea 3,55 anställda och 8 klienter och bäddavdelningen har18,3 anställda och 20 patientplatser. Inom boendeservicen (Villa Charlotta och Azalea) ändrades sjukskötarbefattningen till förman för omsorgstjänster samt serviceområdeschefen med ansvarar för hemvården och stödtjänsterna till förman för omsorgstjänster (GRTRN ). När LOST-samarbetet avslutades ville man klargöra och enhetliga seniorservicen. Trots att enheterna är rätt små ansåg ledningen inom grundtrygghetsavdelningen att det var av vikt att ha egna förmän för hemvården, serviceboendena och bäddavdelningen då verksamheten kördes igång. Nu då verksamheten har stabiliserats bör det finnas resurser för förmännen på dessa enheter att även delta i det kliniska arbetet. Den planerade omstruktureringen i förmansarbete utgår från följande: Förman för omsorgstjänster inom hemvård och hemvårdens stödtjänster - förman för hemvård och hemvårdens stödtjänster samt kliniskt arbete - närståendevårdsärenden för vuxna och seniorer Förman för omsorgstjänster inom serviceboende - förman för Villa Charlotta samt kliniskt arbete

6 Sida 6 - tillgodose sjukskötarresurser samt sjukskötarkunnande på Villa Charlotta - resurser för att sköta kliniskt arbete frigörs även då förmanskapet för Azalea överflyttas till bäddavdelningens avdelningsskötare Avdelningsskötare på bäddavdelningen - förman för bäddavdelningen och Azalea samt kliniskt arbete Målet med deltagande i det kliniska arbetet är förutom att stärka resurser och kunnande, även minska på behovet av vikarier. I budgeten för år 2016 utgör detta en inbesparing av vikarieanslagen på totalt inom seniorservicen. Förmännen tillsammans med vårdservicechefen uppgör en plan över hur det kliniska arbetet skall läggas upp för varje enskild enhet. Det kliniska arbetet utgör ca 1-2 dagar/vecka beroende på enhet. Enligt Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre /980 skall tjänsterna ska utföras så att de stöder äldre personers välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga, förmåga att klara sig på egen hand och delaktighet. I syfte att förebygga behovet av annan service ska särskild vikt läggas vid tjänster som främjar äldre personers rehabilitering och vid tjänster i hemmet. För att kommunen i tillräcklig utsträckning skall kunna upprätthålla detta kommer personalen från dagverksamheten att som en del av sin arbetstid även sköta om åldringarnas rehabilitering i hemvård, boendeenheter och bäddavdelningsvård enligt behov. Detta görs i samarbete med fysioterapeuterna. För att frigöra arbetstid överflyytas närståndevårdsstödet, som tidigare skötts av dagverksamhetens personal, till förmannen för hemvård och hemvårdens stödtjänster. Personalen inom dagverksamheten har båda tjänsteförhållande i och med att de tidigare gjort tjänstemannabeslut inom närståendevårdsstödet. Detta är inte nödvändigt då dessa uppgifter överförs på förmannen inom hemvård och hemvårdens stödtjänster. Förmannen för hemvård och hemvårdens stödtjänster, förmannen för serviceboende, förmannen för bäddavdelningen samt personalen inom dagverksamheten har blivit hörda i saken enligt Lag om samarbete 4 och 5. Omstruktureringen av verksamheten träder i kraft och ombildning av tjänsteförhållande till arbetsavtalsförhållande för sjukskötarna inom dagverksamheten föreslås träda i kraft Omstrukturering inom socialservicen Inom socialvårdens familjearbete bör det satsas på egna resurser för att på så sätt sänka kostnaderna inom köptjänster. I budgeten för år 2016 har reserverats anslag för att inrätta en familjearbetarbefattning som tillsammans med nuvarande familjehandledare inom rådgivningsarbetet kan tillgodose

7 Sida 7 stor del av familjearbetet och endast en liten del sköts med köptjänster. Trots förslaget om inrättande av en ny vakans ger den en uppskattad inbesparing på ca Även en vakans till den sysselsättande verksamheten för långtidsarbetslösa är medtaget i budgeten för 2016 för att på så sätt sänka kostnaderna för långtidsarbetslösa och för att öka de arbetslösas livskvalitet. Denna omstrukturering kan dock göras först då budgeten för år 2016 är godkänd och fullmäktige i samband med budgetbehandlingen godkänt inrättande av en vakans till familjearbete samt en vakans till sysselsättande verksamhet. Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , e-post: benita.oberg@siuntio.fi Förslag: beslutar - godkänna omstruktureringen inom seniorservicens verksamhet fr.o.m föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för fullmäktige att ombildande av tjänsteförhållande till arbetsavtalsförhållande för sjukskötarna inom dagverksamhet (vakansnummer: och ) föreslås träda i kraft godkänna omstruktureringen inom socialservice om fullmäktige i budgetbehandlingen godkänner inrättande av en vakans till familjearbete samt en vakans till sysselsättande verksamhet Beslut: Enligt förslaget.

8 Sida 8 GRTRN 46 KASTE-PROJEKTET HEMMA HELA LIVET GRTRN Hemvården i deltar tillsammans med Hangö, Ingå, Lojo, PTKY Karviainen, Järvenpää och Hyvinge i en del av projektet av KASTE Hemma hela livet. Målet med delhelheten är att utveckla innehållet och arbetsprocesserna inom hemvården på ett sådant sätt att äldre personer, om de så önskar, kunde bo i sitt eget hem så länge som möjligt. För att uppnå målsättningen är en av de mest centrala åtgärderna att i så stor grad som möjligt koncentrera arbetstagarnas arbetstid till det direkta klientarbetet och att samtidigt ta personalens orkande i arbetet i beaktande. Med direkt klientarbete avses arbete som utförs i klientens närvaro och klienten till godo. Man försöker uppnå målsättningen för delhelheten genom att utveckla hemvårdens verksamhetsledning, genom att göra serviceprocesserna klarare samt genom att förstärka ledarskapet och personalens kunnande. Personalen vid s hemvård har på ett förtjänstfullt sätt inlett utvecklandet av sitt eget arbete och strävat till att öka på det direkta klientarbetet och minska på onödigt arbete. Utvecklingsarbetet har inletts genom att göra beskrivningar gällande nuläget och klarlägga gemensamma spelregler inom arbetsgemenskapen. Som stöd för planeringen av det egna arbetet har en årsklocka för hemvården tagits i bruk som också förstärker gemensamma arbetsmetoder inom hemvården. Förutom de närvarodagar som hänför sig till KASTE-projektet har utvecklingen av verksamheten förts vidare inom arbetsgemenskapen genom att ordna egna workshopar som är ägnade för hela arbetsgemenskapen och där man tillsammans har kunnat dryfta de nuvarande verksamhetsprocesserna och djärvt fört dem vidare för utveckling. Den första workshopen ordnades i hemvård i oktober 2013 och den andra hölls i februari Den följande workshopen är planerad till hösten 2014 dit man insamlar resultaten från de nu pågående utvecklingsåtgärderna och där man planerar följande åtgärder gällande utvecklandet. Informationsutbytet inom hemvården har effektiverats genom att intensifiera mötespraxis och genom att komma överens om rapporteringsmetoder. Man strävar efter att förenhetliga sättet för att göra journalanteckningar och att garantera kvaliteten. Inom grundtryggheten bereds som bäst åt personalen enhetliga anvisningar gällande minimianteckningar. Klienternas serviceoch vårdplaner har reviderats och med hjälp av arbetstidsstatistik och skötarnas egna bedömningar har de jämförts med den verkliga arbetstid som använts hos klienten. För att få bakgrundsinformation för utvecklingsarbetet har andelen av det direkta klientarbetet i förhållande till arbetstimmarna preliminärt mätts i september och november 2013 under en vecka långa perioder. Arbetsfördelningen utgör en central del av att hemvårdens arbetsdag löper flexibelt och den är i nyckelposition vid ledandet av verksamheten. Arbets-

9 Sida 9 fördelningens spelregler har nedskrivits gemensamt och framdeles kommer man inom arbetsgemenskapen i vid utsträckning delta i den veckovisa arbetsfördelningen. Arbetsfördelningen kommer att utvecklas i riktning mot en behovsinriktad arbetsplanering (jämför resursbaserad planering). Arbetsfördelningens funktionsduglighet inom arbetsgemenskapen har mätts med en enkät i oktober 2013 och man kommer att förnya enkäten under våren 2014 för att se hur de utförda förändringarna har inverkat på arbetsfördelningen. Genom att utveckla arbetsfördelningen kan man även minska på den tid som skötaren använder på kansliet för att förbereda sig för klientbesöken och för att organisera dagen. I februari 2014 har man på prov tagit i bruk på förhand utdelade klientrutter. De färdiga rutterna har först utprovats under veckosluten och vardagskvällar. De färdiga rutterna hjälper skötarna att snabbt komma i väg, verksamhetsmetoderna förenhetligas och säkerställer en jämlik och tidskritisk klientindelning rutterna emellan. En tidskritisk granskning av klientbesöken underlättar utjämnandet av rushtopparna och bidrar således också till att personalen orkar bättre i arbetet. En viktig del av en trygg och högkvalitativ vård inom hemvården är att man känner till patientdatasystemet och att journalanteckningarna sker på ett enhetligt sätt. För att öka den procentuella andelen av det direkta klientarbetet är det i framtiden skäl att undersöka möjligheterna till mobila journalanteckningar. Då journalanteckningarna görs hos klienten skulle skötarens tid hos klienten öka och det skulle möjliggöra t.ex. granskning av laboratorieuppgifter eller vid behov man kunde återgå till läkarens anteckningar redan från klientens hem. I och med mobila journalanteckningar skulle det finnas möjligheter att leda verksamheten i realtid. Den nuvarande veckovis uppgjorda arbetsfördelningen är styv, speciellt vid brådskande ändringssituationer. I och med en elektronisk ledning av verksamheten skulle vårdpersonalens mobilitet förbättras och verksamhetsrapporteringen underlättas. I praktiken kunde vårdpersonalen t.ex. direkt till sin mobilanläggning få meddelande om ett överlopps akutbesök hos en klient och därmed även har tillgång till nödvändiga uppgifter under besöket utan att skilt behöva besöka kansliet. Kunnandet gällande patientdatasystemet har kartlagts med en förfrågan i arbetsgemenskapen i oktober De frågor som lyfts fram har behandlats på de veckovisa mötena. För att upprätthålla PEGASOS-kunnandet och för att trygga de gemensamma verksamhetsmetoderna har PEGASOSanvisningar uppgjorts tillsammans med grundtrygghetens applikationsspecialist. Anvisningarna har publicerats på kommuns interna Siuntrix-nät där de finns lätt tillgängliga för den som behöver. Under hösten 2014 kommer tilläggsutbildning i PEGASOS att ges i samband med att

10 Sida 10 versionen uppdateras. Efter höstens utbildningar kommer man att utföra en ny förfrågan för uppföljande av nivån på PEGASOS-kunnandet. Under hösten 2013 har ett antal små utvecklingsåtgärder vidtagits inom hemvård. Den analys om nuläget som utfördes via KASTEprojektet i december 2013 visar en klar utveckling i form av att det direkta klientarbetet procentuellt har ökat inom hemvård. Det direkta klientarbetet var i början av hösten 2013 i medeltal 36,5 % då motsvarande procent i december 2013 var 43,5 %. Utvecklingsåtgärderna fortgår och det gemensamma utvecklandet har blivit en del av hemvårdens vardag. Spelreglerna som uppgjorts gemensamt bidrar till att personalen förbinder sig till arbetet och de klara verksamhetsmetoderna gör det lättare att orka i arbetet och ökar trivseln i arbetet. I februari 2014 utförs inom hemvården en klientbelåtenhetsintervju som görs av de ansvariga skötarna åt de klienter inom hemvården som har regelbunden vård. Dessa resultat används vid utvecklandet av hemvårdens verksamhet. I framtiden kommer man att planera koordinerings- och rådgivningstjänster inom seniorservicen. Vidare kommer man att koncentrera sig på att åt vårdpersonalen skapa de bästa möjliga verksamhetsmetoderna och anläggningarna för att kunna förvekliga vårdarbetet hemma hos klienterna i samråd med klienterna och således göra det möjligt för klienterna att bo hemma så länge som möjligt. Beredning: förman för omsorgstjänster Katja Palkoranta, tfn , e-post: katja.palkoranta@siuntio.fi Förslag: Beslut: GRTRN 46 Nämnden antecknar nuläget med KASTE-projektet Hemma hela livet för kännedom. Antecknades för kännedom. = = = = = Hemvården i har tillsammans med Hangö, Ingå, Lojo, PTKY Karviainen, Järvenpää och Hyvinge deltagit i projektet KASTE Hemma hela livet. Projektets slutseminarium hölls 9/2015 där man gick igenom målsättningar och åtgärder för uppnående av projektets mål. Målet med projektet var att utveckla innehållet och arbetsprocesserna inom hemvården så att äldre personer, om de så önskar, kunde bo kvar i sitt eget hem så länge som möjligt. De mest centrala åtgärderna för att uppnå målsättningen i har varit;

11 Sida allokering av arbetarnas arbetstid för det omedelbara klientarbetet så långt som möjligt 2. utjämning av arbetarnas arbetsbörda och rushtiderna gällande klientbesöken 3. klarläggande av serviceprocesserna 4. förstärkande av arbetshälsan och ledarskapet 5. förstärkande av personalens kunnande 6. förstärkande av klientens möjligheter att bli hörd och att kunna påverka samt utvecklande av utvärderingen av servicebehovet med tanke på en servicestyrning som baserar sig på klientens behov Resultaten från projektet presenteras i sin helhet på mötet. Förslag: Beslut: Nämnden antecknar sig resultaten från projektet KASTE- hemma hela livet för kännedom. Enligt förslaget.

12 Sida 12 GRTRN 47 GRUNDTRYGGHETSNÄMNDENS EKONOMISKA UTFALL 8/2015 Kompletterande material Utfallet av grundtrygghetsnämndens driftsbudget för de åtta första månaderna är 68,12 %. Inkomsterna är 60,43 % och utgifterna 67,48 %. Enligt denna prognos överstiger grundtrygghetsnämndens resultat på årsnivå med dryga Specialsjukvården är dock svår att uppskatta i och med att kommunerna debiteras för den verkliga användningen i efterskott då vårdperioden avslutats och kostnaderna för extra dyr vår är beaktade. HNS prognos är dock att kommun överstiger användningen med 2,1 % vilket utgör ca I denna summa är inte beaktat kostnader för extra dyr vår, vilket i nuläget uppskattas till en återbäring på ca Verksamhetsbidraget för hälsoservicens övriga verksamhet för de åtta första månaderna är 61,8 %, vilket utgör en inbesparing på ca på årsnivå. Inkomsterna är 69,4 % och utgifterna 62,6 %. Verksamhetsbidraget för seniorservicens första åtta månader är 64,9 %. Inkomsterna är endast 57,3% vilket utgör ca mindre än beräknat. Inkomstbortfallet beror främst på att bäddavdelningsvården har använts mindre av utomstående kommuner, vilket lett till att försäljningsintäkterna minskat. Utgifterna däremot är mindre än planerat, men trots det estimeras seniorservicen överstiga budgeten med ca Verksamhetsbidraget för socialservicens åtta första månader är 74 %. Detta utgör en överskridning på ca Verksamhetsbidraget för barn och familjevård överskrider budgeten med ca Orsaken är ökad användning av lagstadgade barnskyddstjänster inom öppenvården. Handikappservicen beräknas överstiga budgeten med ca , vilket beror på ökat behov av vård och omsorg enligt handikappvårdslagen. Vården av utvecklingsstörda hålls inom ramarna för budgeten, men det är kostnaderna för fysiska handikapp som överstigs. En stor utmaning är sysselsättande verksamhet för långtidsarbetslösa. Estimeringen av överskridningen i budgeten är ca Även mental- och missbrukarvården har haft en ökad användning och beräknas överstiga budgeten med ca Utkomststödet däremot uppskattas vara ca mindre än de budgeterade anslagen för år Kompletterande material: - Som kompletterande material finns det ekonomiska utfallet 8/2015 Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , e-post: benita.oberg@siuntio.fi Förslag: Beslut: Nämnden beslutar - anteckna ärendet för kännedom. Antecknades för kännedom.

13 Sida 13 GRTRN 48 ÖVRIGA ÄRENDEN diskuterar aktuella ärenden - Budgetförslaget för år Flyktingfrågan och därtill hörande integreringsplan Förslag: Nämnden beslutar - anteckna de aktuella ärendena för kännedom Beslut: Antecknades för kännedom.

14 Sida 14 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan rättelseyrkande inte göras och kommunalbesvär inte anföras över följande beslut, grundar sig på eftersom de endast gäller beredning eller verkställighet. Paragrafer: Eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 89 1 mom. kommunallagen kan göras över nedan nämnda beslut, kan besvär inte anföras över beslutet: Paragrafer: Enligt förvaltningslagen/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE till vilken rättelseyrkande kan göras samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan göra skriftligt rättelseyrkande. hos vilken rättelse yrkas, myndighetens adress, post- och e-postadress: kommun Parkstigen sjundea@sjundea.fi Paragrafer: Yrkandet skall göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit sänt eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Vad förbudet grundar sig på Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som gör det. ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM ÄNDRING HOS MARKNADSDOMSTOLEN till vilken ansökan om ändring kan göras samt tid för ansökan Om det vid en upphandling förfarits i strid med upphandlingslagen eller med stöd av bestämmelser utfärdade enligt den eller i strid med Europeiska gemenskapens lagstiftning eller världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling kan skriftlig ansökan om ändring inlämnas till: Paragrafer: Ansökan skall göras inom 14 dagar från det att en anbudssökande eller anbudsgivare skriftligen fått del av ifråga varande beslut samt en anvisning om hur man söker ändring. Av ansökan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Ansökan skall undertecknas av den som gör det. Bifogas protokollet

15 Sida 15 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet I följande beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut, som getts i anledning och besvärstid av ett rättelseyrkande, kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som gjort rättelseyrkande. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsmyndighet, adress och postadress: Kommunalbesvär, paragrafer: Besvärstid 30 dagar Förvaltningsbesvär, paragrafer: Annan besvärsmyndighet, adress och postadress: Besvärstid Besvärstid dagar dagar Besvärsskrift Paragrafer: Besvärstiden börjar vid delfåendet av beslutet. Vid uträkningen av besvärstiden skall dagen för delfåendet inte beaktas. I besvärsskriften skall meddelas det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som påyrkas de grunder på vilka ändring yrkas I besvärsskriften skall ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om någon annan person uppgjort besväret, skall i besvärsskriften också uppges namn och hemkommun för denna person. I besvärsskriften skall vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Inlämnande av besvärshandlingarna Tilläggsuppgifter Till besvärsskriften skall fogas i original eller kopia det beslut i vilken ändring söks genom besvär samt intyg över vilken dag beslutet delgivits eller annan utredning om när besvärstiden börjat. Till besvärsskriften skall dessutom fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheterna. Ombudet skall till besvärsskriften foga en fullmakt. Besvärshandlingarna skall tillställas besvärsmyndigheterna inom besvärstiden. På eget ansvar kan besvärshandlingarna sändas med post eller genom bud. Handlingarna skall inlämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress Besvärshandlingarna skall lämnas till 1) : namn, adress och postadress Paragrafer Paragrafer Detaljerad anvisning för rättelseyrkande / besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1) Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten.