Grundtrygghetsnämnden nr 4/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 4/2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRTRN 26 GRTRN 27 GRTRN 28 GRTRN 29 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut s förslag till investeringar för år 2016 och investeringsplan för åren Sammandrag över Menumat-experimentet inom hemvården och förslag om fortsättande av verksamhetsformen GRTRN 30 Socialombudsmannens utredning för år 2014 GRTRN 31 Aktivering av arbetslösa i kommun GRTRN 32 s mötestidtabell under hösten 2015 GRTRN 33 s ekonomiska utfall 04/2015 GRTRN 34 Övriga ärenden

2 Sida 2 Nr 4/2015 Mötesplats och -tid Kommunhuset klo Närvarande medlemmar Siikala-Lautjärvi Kristiina, ordförande Dahlström Kaj, medlem Elo Tuula, medlem Kaisla Sirpa, medlem Mäenpää Mika, medlem Nordenswan-Lindén Eva, medlem Pekkinen Vesa-Matti, medlem Pettersson-Perklén Nina, medlem Tarnanen Keijo, medlem Övriga närvarande Svanfeldt Stefan, kst-representant Öberg Benita, grundtrygghetschef, föredragande Wetterstrand Cathrinne, vårdservicechef, sekreterare Ärenden Underskrifter Kristiina Siikala-Lautjärvi ordförande Cathrinne Wetterstrand protokollförare protokolljusterare protokolljusterare Protokollet framläggs till påseende, tid och plats Kommunhuset Intygar, underskrift

3 Sida 3 GRTRN 26 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare

4 Sida 4 GRTRN 27 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Kompletterande material Sedan början av året har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande ärenden som avgjorts av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. Kompletterande material - beslutsförteckningarna finns som kompletterande material Förslag: Nämnden beslutar - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Grundtrygghetschef Benita Öbergs beslutsförteckning /2015 Socialservicechef Karin Heermans beslutsförteckning /2015 Vårdservicechef Cathrinne Wetterstrands beslutsförteckning /2015

5 Sida 5 GRTRN 28 GRUNDTRYGGHETSNÄMNDENS FÖRSLAG TILL INVESTERINGAR FÖR ÅR 2016 OCH INVESTERINGSPLAN FÖR ÅREN Kompletterande material Kommunstyrelsen har gett nämnderna anvisningar om uppgörande av budgeten och fastställt budgetramar för nämnderna. Sådana anskaffningar som överskrider euro och som medför inkomster åt kommunen eller som utnyttjas inom serviceproduktionen under flera räkenskapsperioder anses vara investeringar. Anskaffningsanslaget för investeringar i lösegendom är ägnat för anskaffning av sådan lösegendom vars bruksålder är över 3 år och vars anskaffningspris är över euro. Om tillgången består av flera olika komponenter vilkas sammanlagda anskaffningsutgift överskrider prisgränsen anses den även vara en investering. Exempel på sådana är en grupp tillgångar (bl.a. ADB-utrustning) eller förstagångs inventarier. Investeringsobjektet kan ändå inte vara en sammansättning av flera olika tillgångar som berör flera verksamhetsplatser. Grundtrygghetsavdelningens investeringar för år 2016 omfattar: - Mobildatautrustning till hemvården. Användningen av mobildatautrustningen medför effektiverad användning av den direkta arbetstiden. Med hjälp av utrustningen kan man utveckla hemvårdens processer, förenkla klienternas individuella behov och effektivera kommunikationen. För ändamålet hade reserverats euro i investeringarna år 2015, men på grund av att denna summa inte täcker helhetskostnaderna så föreslås att anskaffningen görs år Investeringskostnaderna utgör vilket består av 2000 för anskaffning av apparatur samt för igångsättande (bl.a. tekniskt igångsättande, skolning, patientdataprogram). - Anskaffning av tandvårdsenhet (tandläkarstol) Biltak till hemvårdens bilar, Hemvården har idag fyra stycken leasing-bilar till sitt förfogande. Vintertid är det tidskrävande att hålla dessa bilar fria från snö i och med att de inte har skydd av biltak. - I kommun finns för tillfället 20 platser för effektiverat serviceboende men detta antal kommer på sikt att behöva utökas. I den tidigare investeringsplanen finns reserverat för utredning och planering av effektiverat serviceboende år Behovet av planering finns inte år 2016, utan skjuts upp till år Bilagor:

6 Sida 6 - som kompletterande material kommunstyrelsens anvisningar för uppgörande av budget 2015(på finska) Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , e-post: benita.oberg@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar 1. föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för fullmäktige att det i investeringsdelen i budgeten för 2016 reserveras: för anskaffning av mobildatautrustning till hemvården för anskaffning av tandvårdsenhet (tandläkarstol) för byggande av biltak till hemvårdens bilar. 2. föreslår för kommunstyrelsen att den föreslår för fullmäktige att i investeringsplanen för åren reserveras: för planering av effektiverat serviceboende år 2017

7 Sida 7 PERUSTLTK:199 /2014 GRTRN 29 Bilaga 1 SAMMANDRAG ÖVER MENUMAT-EXPERIMENTET INOM HEMVÅRDEN OCH FÖRSLAG OM FORTSÄTTANDE AV VERKSAMHETSFORMEN kommuns hemvård har haft ett MENUMAT-pilotprogram under sommaren 2014 vintern En klientbelåtenhetsenkät har gjorts i april 2015 bland dem som deltog i piloten och deras anhöriga samt bland hemvårdspersonalen. God näring är viktig för äldre personer för att upprätthålla hälsan, funktionsförmågan och livskvaliteten. Ett gott nutritionstillstånd förebygger sjukdomar och bidrar till snabbare tillfrisknande. Möjligheterna att bo hemma är bättre om individens nutritionstillstånd är bra. Ett väsentligt näringsproblem hos äldre personer är att de får för litet energi och magrar. De största näringsriskerna förekommer hos personer över 80 år. På basen av klientenkäten ansågs användningen av Menumat som mycket lätt eller lätt. Även matportionernas smak och storlek ansågs huvudsakligen vara mycket bra. En viktig egenskap med Menumat-servicen ansågs vara att klienten själv kunde välja måltid och tidpunkt för intagande. Endast en klient ansåg att Menumat-servicen var svår och problematisk. I personalens respons lyftes framför allt fram de problem som uppstod i samband med användningen av anläggningarna i början. Problemen har dock lösts efter den knaggliga starten efter att man bekantat sig med anläggningen och användningsformen. Menumat-servicen utgör en bra serviceform inom hemvårdens stödtjänster och ett urvalsalternativ till måltidsservicen. Klientantalet inom hemvården kommer att öka i framtiden och det innebär också att behovet av olika stödtjänster inom hemvården ökar. Genom att erbjuda den lättanvända Menumat-servicen som en alternativ stödtjänst inom hemvården kan man stöda klienten så att han/hon klarar sig hemma på egen hand. I och med Menumat-servicen är det också möjligt att stöda klientens urvalsmöjligheter och möjligheter till en självständig måltidsrytm. Genom de olika stödtjänsterna är det möjligt att frigöra hemvårdspersonalen så att den tid de har kan användas för det egentliga vårdarbetet och för rehabilitering av de resurser som klienterna ännu har kvar. Det finns även begränsningar i måltidsservicen gällande kapaciteten att laga och transportera varma måltider hem. MENUMATs förslag till kommun (Offerten finns som bilaga): - Menumat hemmåltidsservice som ett likvärdigt alternativ till kommunens hemmåltidsservice

8 Sida 8 - I samband med bedömningen av servicebehovet för nya klienter presenterar servicehandledningen också Menumat hemmåltidsalternativen - Vid behov deltar Menumat i av kommunen ordnade evenemang och presenterar sina tjänster åt äldre personer inom område - Ifall en klient inte är berättigad till hemvårdens service kan Menumat erbjuda tjänster åt sådana klienter som privatservice. Priset på den måltidsservice som kommunen nu erbjuder är 10,80 /måltid och i priset ingår huvudrätt, efterrätt och transport. Medelpriset på den måltidsservice som Menumat erbjuder är 9,83 /måltid och där ingår huvudrätt, efterrätt och serviceavgift. Bilagor och kompletterande material: - som bilaga 1 offert, Menumat Oy:n ateria-automaattipalvelu - som kompletterande material resultaten från klientenkät Beredning: förman för omsorgstjänster Katja Palkoranta, tfn , e-post: katja.palkoranta@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar att ta hemmåltidsservicen Menumat i bruk som ett likvärdigt alternativ till kommunens måltidsservice. Klientavgiften för måltidsservicen är 8,90 /måltid och där ingår huvudrätt, efterrätt och serviceavgift. Klientavgiften är den samma som för den måltid som för närvarande transporteras hem. kommun fakturerar klienten. Detta utesluter inte hemmåltidsservicen men erbjuder ett urvalsalternativ för klienten.

9 Sida 9 PERUSTLTK:268 /2015 GRTRN 30 SOCIALOMBUDSMANNENS UTREDNING FÖR ÅR 2014 Bilaga 2 Under år 2014 omfattades socialombudsmannaverksamheten av sju städer/kommuner: Hyvinge, Lojo,, Vichtis, Högfors, Mäntsälä och Borgnäs. Socialombudsmannen är heltidsanställd av Socialkompetens, beläget i Järvenpää. Vid behov reserverar kommunerna utrymmen för klientbesök till socialombudsmannens förfogande. Tjänsterna är avgiftsfria för klienterna. Utredningen beskriver hur klientens rättigheter och ställning utvecklats i kommunerna utgående från de kontakter som kommuninvånarna har tagit till socialombudsmannen. Socialombudsmannen kontaktas oftast då klienten upplevt missnöje med den erhållna socialservicen, eller då socialservicen inte motsvarade förväntningarna. Den bild som utredningen ger är således mera negativ än om man skulle granska klientens ställning och rättigheter i en respons bland alla klienter inom socialväsendet. Socialombudsmannen är en opartisk och oberoende aktör. Ombudsmannen gör inga beslut, utan hon informerar och vägleder klienterna samt bistår vid behov vid ändringssökande i samband med beslut. Socialombudsmannens verksamhet sträcker sig inte till folkpensionsanstaltens, arbets- och näringslivsbyråns, hälsovårdens, skuldrådgivnings eller förmånsövervakningstjänster. I ärenden som gäller kontakter till dessa vägleder socialhandledaren till rätt myndighet. Socialombudsmannen gör årligen en utredning till kommun- eller stadsstyrelsen gällande de ärenden som under året har lyfts fram vid klientkontakterna. Utgående från detta material presenteras utvecklingsförslag med vilka socialservicens strukturer och verksamhetsmetoder kunde utvecklas. Klienternas kontakter till socialombudsmannen har vuxit rätt jämt till och med år Under år 2013 har antalet kontakter för första gången minskat jämfört med året innan (10 %). Klientmängderna för år 2014 är inte helt jämförbara med tidigare år eftersom praxis för statistikföring förändrats under året i samband med personalbyte. Den största skillnaden är att fr.o.m. april 2014 statistikförs ett enskilt ärende som ett ärende så länge klientkontakten pågår. Tidigare har varje kontakt statistikförts som skilda kontakter. Det nya sättet att statistikföra ärendena följer den nationella modellen. Denna ändring bör beaktas i granskningen av statistiken för Andelen kontakter som gällde utkomststöd var 43 %, barnskydd 16 %, service för äldre 7 % samt handikappservice 15 %. Märkas bör dock att även

10 Sida 10 patientombudsmannen får sköta väglednings- och handledningsärenden för äldre och emotta utlåtanden om missnöje. Under år 2014 tog man från kontakt till socialombudsmannen 5 gånger (14 ggr år 2013). Av dessa var 3 nya klienter, 1 gammal och en hänvisades till annan instans. Av kontakterna gällde hälften (2) utkomststöd och hälften (2) barnskydd. På grund av den blygsamma mängden kontakter kan inga större slutsatser dras. s individsektion behandlade i fjol fyra rättelseyrkanden. Ingen klagade över kö- och behandlingstider eller osakligt bemötande. Under 2014 gjordes det i inte en enda anmärkning enligt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Ett besvär anfördes till förvaltningsdomstolen och ett klagomål anfördes till regionförvaltningsverket. Inga klagomål anfördes till riksdagens justitieombudsman. Enligt socialombudsmannens bedömning verkar man i kommunerna på ett allmänt plan utvecklat och förbättrat kundservicen och beaktande av klienterna. Socialombudsmannen uppmanar kommunen att fästa uppmärksamhet vid följande faktorer: 1. Informationsskyldigheten, d.v.s. skyldigheten att ge ändamålsenlig service samt informera och rådgiva klienterna om serviceutbudet. 2. De lagstadgade behandlingstiderna för utkomststödet bör följas. 3. Besluten bör motiveras grundligt och förståeligt för klienten. 4. Skriftliga beslut bör göras inom rimlig tid utan att klienten behöver be om dem. 5. Möjliggörandet av klientens delaktighet i klientprocessen, också visavi anhöriga. 6. Ge motiverade svar på påminnelser gjorda enligt Socialvårdslagen inom rimlig tid. kommun beaktar dessa faktorer vid förverkligandet och utvecklandet av servicen. Bilagor: - som bilaga 2 Socialombudsmannens rapport från 2014 Beredning: socialservicechef Karin Heerman, tfn , e-post: karin.heerman@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar anteckna socialombudsmannens utredning för år 2014 för kännedom och skickar den vidare till kommunstyrelsen för kännedom.

11 Sida 11 PERUSTLTK:284 /2015 GRTRN 31 AKTIVERING AV ARBETSLÖSA I SJUNDEÅ KOMMUN Bakgrund: Grundtrygghetsavdelningens i kommun strategiska mål för år 2015 är att minska på arbetslösheten samt att aktivera långtidsarbetslösa och förbättra den service som erbjuds dem. Arbetslöshetsgraden i har stigit från år 2014 och för närvarande är arbetslöshetsgraden 6,7 % (mars 2015). Från och med början av år 2015 trädde en ny lag i kraft där kommunernas kostnadsansvar gällande arbetsmarknadsstödet för långtidsarbetslösa definieras. Kommunen måste ersätta 50 % av kostnaderna för arbetsmarknadsstödet efter 300 dagar av arbetslöshet. Efter 1000 arbetslöshetsdagar stiger kostnadsansvaret till 70 procent. För kommuns del betyder detta att kostnaderna kommer att stiga. I mars 2015 hade 44 % av det budgeterade arbetsmarknadsstödet använts. Detta innebär att de totala kostnaderna för arbetsmarknadsstödet utan nya åtgärder kommer att vara ca för år Procentuellt innebär detta 178 % av de budgeterade kostnaderna. Åtgärder: I november 2014 tillsattes en arbetsgrupp som bestod av representanter från olika avdelningar och vars uppgift var att utreda den nuvarande arbetslöshetssituationen i samt att fundera vilka åtgärder kommunen kunde vidta för att minska på arbetslösheten. I arbetsgruppen dryftade man olika metoder för att aktivera långtidsarbetslösa. Som centrala metoder ansågs vara den rehabiliterande arbetsverksamheten samt arbetsprövning både inom kommunens avdelningar och genom ett intensifierat samarbete även inom den privata sektorn och tredje sektorn. För personer som deltar antingen i arbetsprövning eller rehabiliterande arbetsverksamhet behöver kommunen inte betala sin andel av kostnadsansvaret för arbetsmarknadsstöd. Kommunen får dessutom av staten en ersättning för de dagar som arbetslösa har deltagit i rehabiliterande arbetsverksamhet. En intensifiering av samarbetet har gett goda erfarenheter då man inom kommunens ungdomsverksamhet ordnade ett jippo Nollställning av ungdomsarbetslösheten där målgruppen var ungdomar inom ramen för ungdomsgarantin. Man kommer att utnyttja erfarenheterna i samband med åtgärder som berör ungdomsarbetslösheten och också i viss mån för en bredare målgrupp. I kommun har hittills erbjudits rehabiliterade arbetsverksamhet åt ungdomar under 29 år i de ungas arbetsverkstad Virta. Verkstaden har fungerat sedan början av år 2014 inom bildningsavdelningens resultatenhet

12 Sida 12 ungdomsverksamhet. Då man planerade rehabiliterande verksamhet även för en målgrupp av vuxna konstaterade arbetsgruppen att det var klokt att göra ett komprimerat samarbete mellan grundtrygghets- och bildningsavdelningarna. Från och med hösten 2015 kommer man att börja förverkliga rehabiliterande arbetsverksamhet som ett samarbete avdelningarna emellan. Verksamheten kommer att bedrivas som verkstadsverksamhet både åt unga och vuxna. I verkstadsverksamheten arbetar två arbetare inom ungdomsväsendet som verkstadsledare samt en av socialkansliet anställd arbetslöshetsledare under tiden Verksamheten och samarbetsmodellen utvecklas och utvärderas under slutet av år En målsättning är att i och med utvecklingsarbetet kunna stabilisera verksamheten och organiseringen av den så att man i 2016 års budget kunde reservera medel för den. Beredning: socialservicechef Karin Heerman, tfn , e-post: karin.heerman@siuntio.fi fritidschef Tapio Lepikkö, tfn , e-post: tapio.lepikko@siuntio.fi Förslag: beslutar anteckna ärendet för kännedom.

13 Sida 13 GRTRN 32 GRUNDTRYGGHETSNÄMNDENS MÖTESTIDTABELL UNDER HÖSTEN 2015 s möten hålls en gång i månaden. Mötena hålls huvudsakligen i kommunhuset i kommunstyrelsens mötesrum. Som mötesdagar för hösten 2015 föreslås följande: onsdag kl onsdag kl onsdag kl onsdag kl onsdag kl Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg tfn e-post: benita.oberg@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar hålla sina möten under höstperioden: onsdag kl onsdag kl onsdag kl onsdag kl onsdag kl

14 Sida 14 GRTRN 33 GRUNDTRYGGHETSNÄMNDENS EKONOMISKA UTFALL 04/2015 Kompletterande material Utfallet av grundtrygghetsnämndens driftsbudget för de fyra första månaderna är 35,0 %. Inkomsterna är 28,4 % och utgifterna 34,5 %. Enligt denna prognos överstiger grundtrygghetsnämnden resultatet på årsnivå med ca Specialsjukvården är dock svår att uppskatta i och med att kommunerna debiteras för den verkliga användningen i efterskott då vårdperioden avslutats och kostnaderna för extra dyr vår är beaktade. Verksamhetsbidraget för hälsoservicens fyra första månaderna är totalt 36,2 % Detta inkluderar även specialsjukvården som för de fyra första månaderna är 38,0 %. I denna uppskattning är inte beaktat avdrag för extra dyr vård som görs två gånger per år. Verksamhetsbidraget för hälsoservicens övriga verksamhet för de fyra första månaderna är 31,4 %, vilket utgör en inbesparing på ca på årsnivå. Inkomsterna är 37 % och utgifterna 31,9 %. Verksamhetsbidraget för seniorservicens första fyra månaderna är 32,6 %. Trots att inkomsterna inte kommer att uppnå de budgeterade medlen så estimeras seniorservicen att hållas inom de budgeterade ramarna. Inkomstbortfallet beror främst på att bäddavdelningsvården har använts mindre av utomstående kommuner, vilket lett till att försäljningsintäkterna minskat. Användningen av köptjänsterna uppskattas minska med ca på årsnivå. Verksamhetsbidraget för socialservicens fyra första månaderna är 33,5 %. Kostnaderna för utkomststöd är i detta skede mindre än budgeterat och utgör 22 % av de budgeterade medlen. Kostnaderna för rusmedelsrehabilitering överskrider budgeten, verksamhetsbidraget ligger efter det första kvartalet på 53,2 %. Handikappservicen beräknas överstiga budgeten med ca , vilket beror på ökad användning av boendeservice. Verksamhetsbidraget för barn och familjevård överskrider budgeten med ca Orsaken är ökad användning av lagstadgade barnskyddstjänster inom öppenvården. En stor utmaning är sysselsättningsservice för långtidsarbetslösa. Estimeringen av överskridningen i budgeten är ca , ifall inte målet för sysselsättande verksamhet uppnås. Genom att anställa en koordinator kan man få en sänkning av kostnaderna med ca för år Kompletterande material: - som kompletterande material finns det ekonomiska utfallet 4/2015 Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , e-post: benita.oberg@siuntio.fi

15 Sida 15 Förslag: Nämnden beslutar - anteckna ärendet för kännedom

16 Sida 16 GRTRN 34 ÖVRIGA ÄRENDEN diskuterar aktuella ärenden Förslag: Nämnden beslutar - anteckna de aktuella ärendena för kännedom.