Anders Goude Klas Pettersson. 17 januari 2007

Transkript

1 Öppen källkod som affärsidé Anders Goude Klas Pettersson 17 januari 2007 Handledare: Susanne Åberg Uppsats på C-nivå, 10 poäng Höstterminen 2006, Företagsekonomiska instutitionen, Uppsala Universitet

2 Sammanfattning När man släpper ett datorprogram som öppen källkod innebär det att man låter användarna använda programmet fritt. Dessutom får de göra förändringar av programmet. Normalt präglas dessa program av ideellt arbete. Nu finns det även företag som använder öppen källkod till sina produkter. Frågan som utreds är hur företag kan tjäna på detta när de låter användare använda programmet gratis. För att studera detta har databasföretaget MySQL undersökts. Jämförelser har sedan genomförts med kommersiella Linuxdistributioner. På databasmarknaden verkar det som att företagen som är kunder inte bryr sig om att programmen har öppen källkod eller inte. De är i huvudsak intresserade av vad programmet klarar av att göra samt vad det kostar. En viktig förutsättning är att produkten är så generell att en stor användargrupp kan skapas. Möjliga konkurrensfördelar med öppen källkod har identifierats. Bland fördelarna finns marknadsfördelar, utvecklingsfördelar och personalrekryteringsfördelar. Som marknadsfördel kan nämnas att produkten kan få stor spridning, men även att kostnaderna för marknadsföring minskas. Utvecklingsfördelar bygger på att man får extra hjälp från användarna med utvecklingen. Personalrekryteringsfördelar består av att man har möjlighet att rekrytera redan kompetent personal tack vare att man kan veta vilka som är duktiga på grund av hjälpen med utvecklingen. i

3 Innehåll 1 Terminologi 1 2 Introduktion Problem Syfte Teori Ett företags affärsidé Produktsystemet Marknadssegmentet Organisationsstrukturen Viktiga överensstämmelser Att skydda en affärsidé Nyckelfaktorer Att skapa nya marknader Personalrekrytering Tillvägagångssätt Hur teorin används Empiriska data Primärdata MySQL Teligent Amadeus Sekundärdata Öppen källkod i allmänhet 15 ii

4 5.1 Historik öppen källkod Öppen källkodsrörelsen Öppen källkod och licenser General Public License Icke-copyleft-licenser De olika licenserna För- och nackdelar med öppen källkod Metoder att tjäna pengar på öppen källkod Support och kringtjänster Dubbel licens Studerade företag MySQL AB - ett företag som utvecklar mjukvara Teligent AB - en kund till MySQL Amadeus - en kund till MySQL:s konkurrenter Sun Oracle Red Hat Novell Trolltech Analys Produkten Möjliga konkurrensfördelar med öppen källkod Marknadsfördelar Utvecklingsfördelar Personalrekryteringsfördelar Att skydda produkten iii

5 8.3 Vikten av en community Att skapa en ny marknad Öppen källkodsföretag blir mer kommersiella Skydda affärsidén Viktiga överensstämmelser Slutsats Referenser Personlig kommunikation Tryckt litteratur Artiklar Uppsatser Webbreferenser A Intervjufrågor till Teligent AB 60 B Intervjufrågor till MySQL AB 64 iv

6 1 Terminologi I denna uppsats förekommer ett antal ord och förkortningar som är relaterade till öppen källkod. I Tabell 1 finns en sammanställning av de vanligaste som nämns i denna uppsats i syfte att underlätta för läsaren. Ord Community Copyleft Copyright Databas Freeware FSF GNU Icke-copyleft Källkod LGPL Linux Maskinkod OSI Relationsdatabas Betydelse I sammanhanget avses den användargrupp ett program har. Kräver att licensen till programkoden inte får ändras, används för att bevara öppen källkod Upphovsrätt En databas är en samling data som lagras i en dator och är ordnad på ett sätt så att det är enkelt att söka och hämta information Gratisprogram - ett datorprogram som är gratis att använda Free Software Foundation GNU s Not Unix Licens som inte kräver att källkoden ska vara öppen om någon gör ändringar i programmet Instruktioner till en dator om vad ett datorprogram ska göra En öppen källkodslicens, mindre strikt variant av GPL Ett fritt operativsystem och ett av de mest kända öppen källkodsprogrammen Instruktioner till en dator Open Source Initiative - öppen källkodsorganisation En relationsdatabas är en databas där informationen är ordnad i så kallade relationer 1

7 Ord Shareware SQL Unix ZIP GPL Betydelse Licens som ger användaren möjlighet att utan kostnad testa ett datorprogram för en begränsad tidsperiod Structured Query Language, standardspråk för användandet av relationsdatabasen En grupp av operativsystem Ett filformat för komprimering av data En öppen källkodslicens, General Public Licens Tabell 1 Förklarade ord och förkortningar. 2

8 2 Introduktion I dag finns det datorer nästan överallt i vårt industrialiserade samhälle. Många företag lever på att tillhandahålla program till datorer, så kallad mjukvara. Traditionellt sett har mjukvaruföretag tagit betalt av användarna för att de ska få använda programmen. Ett av de mest kända mjukvaruföretagen av den typen är det amerikanska företaget Microsoft. Ett alternativ är att använda öppen källkod. Det innebär att man låter användarna fritt använda programmen. Dessutom delar man med sig av hur programmen är konstruerade. Paralleller kan dras till den långa traditionen av att dela med sig av forskningsresultat i den akademiska världen. Ett datorprogram är byggt utifrån en kod i vilken man talar om vad man vill att datorn ska göra. Denna kod kallas för källkod. Man kan se den som datorprogrammets ursprung varför benämningen källkod förekommer. Källkoden ligger semantiskt nära vårt dagliga språk. Detta förstår inte en dator. Därför måste källkoden översättas till ett språk som en dator kan förstå. Källkoden översätts till så kallad maskinkod som datorer förstår men är ett språk som semantiskt ligger långt ifrån vårt dagliga språk. Detta sker vanligtvis med hjälp av ett annat datorprogram. Traditionellt sett har företag som tillhandahållit mjukvara till datorer sålt enbart färdig maskinkod, det vill säga program som kans köra på en dator. Då har användaren inte tillgång till källkoden. För att ha tillåtelse att använda programmet har användaren också behövt betala upphovsmannen. Det man kallar för öppen källkod är då upphovsmannen till ett datorprogram låter andra ta del av och använda källkoden till programmet gratis under vissa förutsättningar. Öppen källkod finns i både ideella och kommersiella projekt. Ett exempel är Linux, som är ett operativsystem motsvarande Microsoft Windows. Då ett företag eller en verksamhet delar med sig av källkoden till ett datorprogram innebär det att de delar med sig av maskinkoden, det vill säga programmet som är 3

9 redo att köras på en vanlig dator. Om skaparen i fråga inte har översatt källkoden till maskinkod innebär det nödvändigtvis inte några stora problem för användaren. Gratis program för att översätta källkod till maskinkod finns tillgänglig i stor utsträckning. Öppen källkod innebär alltså i många fall att användaren inte behöver betala för att använda programmet. Distributionskostnaderna för mjukvara är idag, i och med Internet och övrig digital media, nästan obefintliga. Det finns lagar, som till exempel copyright, som skyddar upphovsmannen i den meningen att ingen får kopiera hans verk utan tillstånd. Upphovsmannen till ett program kan därmed formulera vad användaren tillåts göra med programmets källkod om den görs tillgänglig. Sådana formuleringar kallas för licenser. En licens till ett datorprogram har traditionellt sett varit av typen betala för att använda. En öppen källkodslicens är snarare av typen använd gratis under vissa förutsättningar. I dagligt språk används ordet licens ofta i sammanhanget att köpa en licens. I denna uppsats kommer ordet licens snarare att innefatta de förutsättningar som upphovsmannen klargjort för användandet av sitt verk. Det finns ingen anledning att tro att de traditionella licenserna kommer att försvinna. De flesta användare av datorprogram är intresserade enbart av funktionalitet och pris. Som exempel kan man tänka på alla hemanvändare av PC-datorer. Vad har då mjukvaruföretag att vinna på att göra källkoden tillgänglig för allmänheten? Man kan resonera att om företaget har öppen källkod kan användaren ta del av den utan att betala företaget och därmed kan de använda programmet fritt så länge de uppfyller de förutsättningar som återfinns i företagets licenser. Kan ett företag då ta betalt för något som berör programmet? Företaget har högst sannolikt kostnader i samband med till exempel forskning och utveckling. 4

10 2.1 Problem Det verkar som att allt fler företag låter sina program ha öppen källkod. Dessa företag befinner sig inte på en avskild marknad med enbart öppen källkodsföretag. Man kan fråga sig hur öppen källkodsföretagen klarar sig i konkurrensen med de traditionella företagen och vilka förutsättningar som förändras med licenstypen. Vilka fördelar och nackdelar finns med öppen källkod i kommersiella sammanhang? Detta bör ses i relation till det traditionella, och vanligaste, sättet att distribuera och göra förtjänst på mjukvara. Det vill säga att ta betalt för licenser som ger kunder rättighet att använda mjukvaran. Studerar man de affärsmodeller som används av mjukvaruföretag som arbetar med öppen källkod och jämför med de traditionella kan möjliga konkurrensfördelar med öppen källkod identifieras. 2.2 Syfte Syftet med denna studie är att få en överblick av hur öppen källkod kan användas i kommersiella sammanhang. En avgränsning som kommer att göras är att undersökningen fokuseras på ett företag och dess modell att tjäna pengar på öppen källkod. 5

11 3 Teori I det inledande avsnittet nämndes jämförelser mellan företags modeller för att tjäna pengar. För att göra detta möjligt införs begreppet affärsidé. Vidare kommenteras forskning inom området personaladministration för att understöda analysen av konkurrensfördelar. Strategier om att skapa nya marknader kan ses som viktiga då företag ska försöka hitta nya kunder, vilket är något som ständigt är aktuellt för företagen. Teori om att skapa nya marknader kan studeras i jämförelse med en beskrivning av ett företags affärsidé. Med hjälp av dessa teorier och deras resultat kan man söka efter konkurrensfördelar med öppen källkod. 3.1 Ett företags affärsidé Normann (1993) utgår ifrån begreppet dominans när han beskriver ett företags affärsidé. Affärsidén byggs upp som ett system för dominans. Detta system beskrivs som bestående av tre huvudingredienser: produktsystemet, marknadssegmentet och organisationsstrukturen. Normann menar det måste finnas en viss grad av överensstämmelse mellan dessa ingredienser för att företaget ska kunna vara framgångsrikt och effektivt (Normann 1993, s ) Produktsystemet Produktsystemet består av de produkter som företaget tillhandahåller. Det är viktigt för affärsidén eftersom det är ett viktigt medel för företaget för att erhålla dominans över marknadssegment. Denna dominans är enligt grundantagandena nödvändig för ett företag för att det ska bli effektivt. Här måste man ofta se något vidare än bara produkten man säljer. Exempelvis kontakter i branschen kan vara ett kritiskt inslag i den mening att det inte alltid räcker med en produkt som är överlägsen konkurrenternas rent praktiskt (Normann 1993, s. 45). 6

12 3.1.2 Marknadssegmentet Marknadssegmentet är den del av sin omgivning man valt att konkurrera på. För att beskriva marknadssegmentet ställer man sig frågor såsom vad är vår nisch?, vilken är vår marknad? och vilken funktion fyller vi?. Detta är viktigt eftersom företaget måste anpassa sina åtaganden till de resurser de förfogar över. I fallet då företaget inte klarar av att lära sig utbytesmiljön kommer den nödvändiga balansen i relation med omvärlden att bli ofördelaktig. Denna balans är nödvändig för att företaget ska kunna vara framgångsrikt och effektivt (Normann 1993, s. 45) Organisationsstrukturen Organisationsstrukturen består av organisationens uppbyggnad med avseende på resurser och kunskap. Vikten av denna struktur ges av sökandet efter ett överlägset system. Ett företag behöver hitta en struktur som passar den marknad de konkurrerar på och de kunder de har. Detta i syfte att bli effektiva och då söker man efter att bli bättre än konkurrenterna (Normann 1993, s. 46) Viktiga överensstämmelser För att affärsidén ska bli fullt utvecklad krävs att de tre huvudingredienserna produktsystemet, marknadssegmentet och organisationsstrukturen har en viss grad av överensstämmelse. Detta är inte svårt att förstå på grund av ingrediensernas natur. Det finns många exempel på hur icke-överensstämmelse mellan dessa kan anses vara anledningen till att ett företag misslyckats. Vidare kan man dela upp dessa huvudingredienser i delsystem som också har en viss grad av inneboende överensstämmelse eller effektivitet (Normann 1993, s. 46). Affärsidén har systemkaraktär. Det betyder att man kan se affärsidén som uppbyggd av en uppsättning komponenter. Dessa komponenter har kallats huvudingredienser ovan. Affärsidén kan alltså ses som ett system. Det är överensstämmelsen 7

13 mellan de olika delarna i systemet som är nödvändiga för en fungerande helhet (Normann 1993, s. 52ff) Att skydda en affärsidé Utgångspunkten är att ett företag når hög effektivitet om det finns en fullt utvecklad affärsidé och en dominans över marknadssegment. Dominansen leder till att man kan tala om företagets revir och det blir således en naturlig akt för företag att försöka skydda sina revir. Normann har identifierat två metoder som företag kan göra detta på. Den första går ut på att förbättra affärsidén och den andra går ut på att påverka maktrelationerna kring reviret (Normann 1993, s. 55) Nyckelfaktorer Axelsson (1996) menar att sätten att bilda ett överlägset system är många. Inom vissa verksamheter går det att hitta så kallade nyckelfaktorer. Med dessa avses, i vanliga fall konkreta, faktorer som kan anses vara nyckeln till framgång. Som exempel på detta hänvisar Axelsson till utlastningsgraden inom transportbranschen. Man har sett att andelen last per tidsenhet, det vill säga utlastningsgraden, är viktigare än att vid varje tidpunkt försöka lasta lastbilarna så mycket som möjligt. Detta är en typ av optimering som kan kännas mycket självklar. Axelsson skriver också att dessa nyckelfaktorer som skiljer sig mellan olika branscher är allmän kännedom inom en bransch (Axelsson 1996, s. 35). 3.2 Att skapa nya marknader Kim och Mauborgne (2005) beskriver strategier för att skapa nya marknader, där man är ensam utan konkurrens. En studie som de genomfört visar att 14 % av nysatsningarna hos företag går ut på att skapa nya marknader, men att 61 % av intäkterna kommer från dessa nya marknader (Kim och Mauborgne 2005, s. 19). 8

14 En viktig princip i teorin för att skapa nya marknader är att flytta gränserna för marknaden, så det är möjligt att komma åt tidigare icke-kunder, och göra om dessa till kunder (Ibid., s. 59). För att lyckas med att skapa en ny marknad är det viktiga att inte studera vad konkurrenterna gör, utan istället koncentrera sig på en värdeinnovation, där man erbjuder kunden någonting extra. Kim och Mauborgne betonar också skillnaden mellan värdeinnovation och teknikinnovation, och framhäver vikten av att teknikinnovationer som inte ger någon värdeinnovation är de som inte kommer att lyckas (Kim och Mauborgne 2005, s. 25). För att skapa en effektiv strategi finns det fyra åtgärder för att skapa värde åt kunderna. Vissa faktorer som är normala för branschen bör elimineras. Här handlar det ofta om faktorer som kunderna faktiskt inte bryr sig om, men som av någon anledning blivit viktiga inom branschen. Vissa faktorer bör även reduceras kraftigt under branschstandard. Anledningen till att man vill ta bort eller reducera faktorer är för att genomföra kostnadsbesparingar. Den tredje åtgärden är att öka vissa faktorer långt över branschstandard, och den fjärde åtgärden är att skapa nya faktorer som inte tidigare erbjudits av konkurrenterna. De två sista åtgärderna är de som står för värdeinnovationen, och som gör att man kan rekrytera nya kunder som tidigare inte varit intresserade av marknaden, och därmed kunna skapa en marknad som man är ensam på (Kim och Mauborgne 2005, s. 40ff). Det finns tre kännetecken som visar på en bra strategi. De är fokus, divergens och engagerande motto. Fokus innebär att strategin har ett tydligt mål. Divergens betyder att man skiljer sig från de aktörer som tidigare finns på marknaden. Strategin har ett engagerande motto om det finns ett budskap som är tydligt och som beskriver produkten på ett korrekt sätt (Kim och Mauborgne 2005, s. 50f). 9

15 3.3 Personalrekrytering Pfeffer (1994) har studerat hur personalsidan i ett företag kan ses som en viktig konkurrensfördel. Fördelarna med en effektiv personalrekrytering har visat sig vara mer betydelsefulla på senare år menar Pfeffer (Pfeffer 1994, s. 4-26). I studien Personalrekrytering en fallstudie av fyra företag lyfter Pellikkä et al (1999) fram att personalrekryteringen är en viktig del, rent ekonomiskt, i många företag. Det har visat sig vara av stor vikt för organisationen vilka människor som rekryteras. Aspekter som belyses är bland annat att rekrytering ofta kostar mer än vad företagsledarna tror och under rådande lagar i Sverige kan företag hamna i en situation där de inte kan bli av med undermålig arbetskraft. Några typer av kostnader som kan förknippas med personalrekrytering och ersättning av undermålig arbetskraft är utbildning, annonsering, tid, arvode till rekryteringskonsult och låg moral. Enligt Pellikkä et al kan ovarsamhet i rekryteringen kosta en tredjedel av ett nystartat företags vinst och att dessa kostnader kan komma att öka. Dessa resultat härstammar till stor del ifrån USA men Pellikkä et al refererar till resultat av bland annat Swensson (1997) och Lundberg (1992) och hävdar att det är samma situation i Sverige (Pellikkä et al 1999, s. 13). 10

16 4 Tillvägagångssätt I det här avsnittet presenteras de metoder som använts. Fokus ligger på företag som tillhandahåller programvara till datorer under licenser som hör till kategorin öppen källkod. Valet av denna fokus härrör från det faktum att öppen källkod uppstod i mjukvarukulturen med den direkta affärstillämpningen att ett företag tillhandahåller mjukvara i syfte att göra förtjänst. 4.1 Hur teorin används För att studera öppen källkod ur ett kommersiellt perspektiv används teorin om ett företags affärsidé. Huvudingredienserna i en affärsidé är produktionssystemet, marknadssegmentet och organisationsstrukturen. Dessa tre kommer att analyseras med hjälp av ytterligare teori och forskningsresultat. Företagets produktionssystem analyseras med hjälp av teorin om att skydda en affärsidé och genom att se på utvecklingsfördelar. Analysen av marknadssegmentet understöds av strategier om att skapa nya marknader. Forskningsresultaten om personaladministration ger en grund åt analysen av organisationsstrukturen. Med detta som utgångspunkt kan konkurrensfördelar respektive konkurrensnackdelar med öppen källkod i ett kommersiellt perspektiv identifieras. 4.2 Empiriska data För att göra den analys som beskrivits ovan, inhämtas empiriska data om företag som tillhör kategorin som uppsatsen fokuseras på. Ett öppen källkodsföretag med en kund respektive icke-kund studeras. Med icke-kund avses en kund till företagets konkurrenter. Valet av dessa aktörer görs utifrån en förberedande undersökning som beskrivs nedan. Vidare kommer information om öppen källkod i allmänhet att inhämtas. 11

17 Den förberedande studien utgjordes av bläddring, punktsökning och intervjuer. Bläddringen innebar genomgång av listor med företag som använder öppen källkod, primärt på Internet. Utöver bläddring användes också punktsökning i syfte att finna företag med anknytning till öppen källkod. I punktsökning användes sökmotorer på Internet, bland annat Google. En sista del av den förberedande studien utgjordes av samtal med representanter från företag på UTN:s arbetsmarknadsdag (UTNARM) i Uppsala ( ) och KTH:s arbetsmarknadsdagar (Armada) i Stockholm ( och ). Denna förberedande studie innebar att en mängd data samlades in. Någon analys med statistiska metoder gjordes inte. Syftet med studien var att undersöka huruvida den fokuserade kategorin av företag var tillräckligt stor för att vidare studier ska kunna få en mening. Metoden är lämplig för detta syfte främst på grund av att man kan täcka en stor grupp av företag inom en för hela studien rimlig tidsrymd och att avgöra om ett företag finns i kategorin kräver inte en djupare kvalitativ studie. Det sistnämnda påståendet kan styrkas genom att hänvisa till en lista över ett företags varor och tjänster med respektive pris och licens. Inte heller någon statistisk analys behövs för att uppfylla detta syfte. De aktörer som valdes utifrån denna studie var företagen MySQL, Teligent och Amadeus. De data som kommer att inhämtas kan delas in i primärdata respektive sekundärdata. 4.3 Primärdata De primärdata som samlas in baseras i huvudsak på intervjuer. Anledningen till att intervjuer används för denna studie är att mycket av den information som kan hjälpa till i förståelsen av situationen inte finns dokumenterad och tillgänglig för författarna i undersökande stund. Vid samtliga intervjuer antecknades svaren skriftligt. 12

18 4.3.1 MySQL Företaget MySQL använder idén öppen källkod. De primärdata som samlats in om företaget MySQL baseras på en direktintervju och e-postkorrespondens med Erik Granström. Granström är marknadschef på MySQL för Nordeuropa. Både intervjun och e-postkorrespondens skedde med Granström. Granström valdes på grund av tillgängligheten och att positionen som marknadschef bedömdes tillräcklig för att svara på våra frågor som är kopplade till produktionssystemet, marknadssegmentet och organisationsstrukturen. Som plats för intervjun användes en lunchrestaurang i Uppsala alldeles i närheten av företagets huvudkontor. De frågor som ställdes under intervjun baserades på intervjuguiden som återfinns i Bilaga A. För att garantera att respondentens svar refererades korrekt användes e-postkorrespondens efter sammanställningen av materialet. Det förvandlade också en del sekundärdata till primärdata Teligent Företaget Teligent är en kund till MySQL. De primärdata som samlats in om företaget Teligent baseras också den på en direktintervju och e-postkorrespondens. Den som intervju och e-postkorrespondens skedde med Klas Karlsson som arbetar som databasansvarig på Teligent. Som plats för intervjun användes Teligents lokaler i Stockholm. De frågor som ställdes under intervjun baserades på intervjuguiden som återfinns i Bilaga B. För att garantera att respondentens svar refererades korrekt användes e- postkorrespondens efter sammanställningen av materialet Amadeus Företaget Amadeus är inte en kund till MySQL men däremot en kund till MySQL:s konkurrenter. De primärdata som samlats in om företaget Amadeus kommer från 13

19 en direktintervju med Bernard Jeannin. Platsen för intervjun var KTH. 4.4 Sekundärdata De sekundärdata som samlats in består i huvudsak av information om öppen källkod och företag som använder öppen källkod. För insamlingen av dessa data användes framförallt Internet. Anledningen till detta är att det finns en brist på tryck material inom ämnet. Denna brist kan bero på att ämnet är nytt och relevant forskning saknas. När ämnet är nytt, förändras det också snabbt, och därför är det bra om informationen är aktuell. Av den anledningen kan Internet vara att föredra, då det kan vara lättare att få tag på aktuell information där. 14

20 5 Öppen källkod i allmänhet Med öppen källkod innebär det att källkoden till programmet är tillgänglig för användarna. För att ett program ska klassas som öppen källkod brukar man ställa ytterligare krav på koden (Open Source Initiative OSI - The Open Source Definition). Krav som finns är att programmet ska vara fritt att distribuera och använda, dvs. att man får använda programmet på hur många datorer man vill och ge bort det till vem man vill utan att någon utomstående kan kräva betalt för det. Det ska även vara tillåtet att genomföra förändringar av källkoden och även distribuera dessa förändringar under samma licens som originalet. Ytterligare ett villkor är att det inte får finnas några restriktioner på hur programmet får användas. Det går till exempel inte förbjuda företag från att använda programmet om man ska uppfylla kraven för öppen källkod. När termen öppen källkod används i fortsättningen av detta arbete kommer det automatiskt att innebära att även dessa villkor är uppfyllda (Ibid.). 5.1 Historik öppen källkod Öppen källkod började användas i universitetsvärlden redan på 60-talet (Kidd 2000). Som rörelse började öppen källkod växa fram i början av 80-talet. Här var det främst ideologer som Richard Stallman, grundaren av Free Software Foundation (FSF), som drev rörelsen framåt. FSF var grundarna bakom GNU projektet (Gnu s Not Unix), som hade som mål att utveckla ett helt fritt system, så att man skulle kunna köra en dator med enbart program som var öppen källkod. Detta blev möjligt i början av 90-talet i och med skapandet av Linux. (Kidd 2000) Projekt som använder öppen källkod har även börjat sprida sig utanför Linux-världen och idag kan de även ses på Windows till exempel genom webbläsaren Firefox (Firefox - Rediscover the Web), kontorsprogrammet OpenOffice.org (OpenOffice.org:Home) 15

21 etc. 5.2 Öppen källkodsrörelsen Hela principen bakom öppen källkodsrörelsen är att man delar med sig av det arbetet man gör, och får i gengäld använda andras program gratis. I början var det i huvudsak programmerare som var både användarna och skaparna av programmen. När man använde ett program, och insåg att det var någon funktion som saknades, hade man tack vare den öppna källkoden möjligheten att lägga till funktionen till programmet själv, och på det sättet förbättra programmet. För att ge sitt bidrag till utvecklingen kan man sen låta alla andra användare ta del av den förbättring man gjort. Sen kanske någon annan gör en annan förbättring, och på det sättet fortsätter programmet att utvecklas (The Open Source Movement). Jämför man detta med vanliga program med stängd källkod, så måste man skriva om hela programmet från början får att få till den extra funktionen man vill ha, alternativt försöka övertala företaget som ligger bakom programmet att lägga till den. Eftersom man kan läsa koden till andra projekt, innebär det också att man kan utnyttja lösningar som de har gjort i dessa projekt, och implementera dessa i det egna projektet (The Open Source Movement dot Org - What is Open Source?). Med detta i åtanke finns det många olika idéer på vilka rättigheter man faktiskt ska ge andra att använda koden. Här går meningarna isär bland öppen källkodsförespråkarna (Kidd 2000). En av de stora frågorna är vad som ska tillåtas när det handlar om ifall den öppna källkoden ska få användas i kommersiella program utan öppen källkod. Här finns FSF på den ena sidan, som i princip tycker att all mjukvara ska vara öppen, och att man i princip ska försvåra utvecklingen av mjukvara med stängd källkod, för att öka konkurrenskraften hos öppen källkod. Sen finns det de mer neutrala, som Open Source Initiative (OSI), som mer framtonar vilka fördelar öppen källkod har för programmen i fråga, och inte har en 16

22 antikommersiell attityd (Kidd 2000). 5.3 Öppen källkod och licenser Det finns massor med olika licenser för öppen källkod, men för att förenkla det hela kommer det att delas upp i två olika kategorier. Det ena är de så kallad copyleftlicenserna, och det andra är de som då saknar copyleft. Copyleft är en ordlek med ordet copyright som syftar på idén om att främja användarens rättigheter snarare än upphovsmannens (What is Copyleft 2006) General Public License General Public Licens (GPL), skapad av FSF, är den absolut vanligaste licensen som används av öppen källkodprojekt (FSF - The Free Software Foundation). Av denna anledning kommer denna licens att beskrivas för att förklara hur de så kallade copyleft-licenserna fungerar. Grundprincipen bakom denna licens är att den ska garantera att källkoden förblir öppen i alla framtida projekt. Därför innehåller licensen ett krav på att om man använder källkod som är licenserad som GPL, måste programmet man släpper också vara GPL, dvs. öppen källkod. Alla program som använder GPL får därmed använda varandras kod, men kommersiella program stängs ute (General Public License 2006; Frequently Asked questions about the GNU GPL 2007). Detta blir särskilt viktigt när det handlar om så kallade bibliotek med funktioner. Ett bibliotek är en samling funktioner som program kan använda. Ett exempel kan vara att någon har skrivit ett bibliotek för att packa upp ZIP-filer. Om en programmerare ska packa upp ZIP-filer i sitt program, kan denne helt enkelt använda bibliotekets funktion för detta, och behöver således inte ha en aning om hur det hela fungerar eftersom biblioteket sköter det hela själv. Om ett bibliotek är licensierat som GPL innebär det att alla program som använder biblioteket måste vara 17

23 licensierade som GPL. Här får alltså program under GPL tillgång till massa andra färdiga funktioner som kommersiella program inte har tillgång till (General Public License 2006; Frequently Asked questions about the GNU GPL 2007). Det finns en specialversion av GPL som heter LGPL (Lesser GPL) som faktiskt tillåter att kommersiella program länkar till dessa bibliotek, med enda kravet att just biblioteket förblir öppet (GNU Lesser General Public License 2005), men FSF rekommenderar att man i regel använder GPL även för bibliotek just för att ge andra GPL program en konkurrensfördel gentemot kommersiella program (Stallman 1999; Licenses 2006). GPL innehåller endast begränsningar på vad man får göra med källkoden. Det färdiga programmet får användas till alla syften, inklusive kommersiella. Det finns inte heller någonting som förhindrar att man faktiskt tar betalt för programmet. Däremot är det helt fritt för den som köpt programmet att själv sprida det vidare. Det finns inte heller några krav på att man faktiskt publicerar ändringarna man gjort. Företag kan därmed ta GPL program specialanpassa dem för egna syften, utan att ge bort koden, så länge man inte heller ger bort programmet till någon (General Public License 2006; Frequently Asked questions about the GNU GPL 2007) Icke-copyleft-licenser Det stora särdraget med icke-copyleft-licenser är just att det inte finns något krav på att förändringar av programmet måste publiceras som öppen källkod. Här har man alltså möjligheten att ta programmet, göra en modifikation av det och sedan sälja det som en kommersiell produkt med stängd källkod. Något som är värt att notera är att om man använder en av dessa licenser får man inte använda kod som är licensierade under GPL (Various licenses and comments about them 2007). 18

24 5.3.3 De olika licenserna I Tabell 2 finns en sammaställning av de olika licenstyperna för mjukvara som kommer nämns i denna uppsats (Categories of Free and Non-Free Software - GNU Project 2006). Licens Gratis Fri Källkod Modifierad Får att ladda användning tillgänglig kod länkas hem måste med kom- vara mersiella öppen program Kommersiell ( ) Shareware ( ) Freeware ( ) Icke-copyleft GPL LGPL Tabell 2 Licenstyper och deras egenskaper. egenskapen finns hos licensen ( ) beror på villkoren i licensen 5.4 För- och nackdelar med öppen källkod Det är svårt att ange några definitiva för- och nackdelar med öppen källkod, eftersom det varierar från projekt till projekt. Många av som finns argumenten för och emot öppen källkod är också egentligen bara myter och har ingenting med verkligheten att göra. Det sprids rykten både från anhängarna till öppen källkod 19

25 och från motståndare, till exempel stora mjukvaruföretag som ser öppen källkod som ett hot mot sin verksamhet. För program med öppen källkod har företagen möjlighet att själva gå in och ändra i programmen för att tillverka specialanpassade versioner (Gonzales- Barahona 2000). Har man speciella krav på en produkt, är det inte troligt att det finns någon standardmässig kommersiell produkt som verkligen uppfyller dessa krav. I öppen källkodfallet finns möjligheten att anlita programmerare som tar produkten som nästan fungerar som man vill och åtgärdar det sista. En av grundprinciperna som öppen källkodsanhängarna använder är att ju fler personer som läser igenom koden, desto större sannolikhet är det att felaktigheter och buggar upptäcks, vilket leder till stabilare och säkrare program. På säkerhetsfronten finns dock motargumentet att eftersom källkoden är öppen är det även lättare för någon att hitta fel och utnyttja dem (Is Open Source Good for Security). Eftersom öppen källkodbaserade program ofta har haft väldigt duktiga användare, har det blivit så att programmen också har blivit anpassade för dessa användare. Nackdelen med det är att programmen ofta kan vara svåra att använda för nybörjare (Open Source Usability: The birth of a movement 2005). På senare tid har visserligen en del arbete lagts ner på att göra dem lättare, men vissa har fortfarande problem (Nichols och Twidale 2003). För företagen kan avsaknaden av en säker leverantör vara en nackdel. Berglund och Stenlund (2003) genomförde en undersökning av svenska företag och kom fram till att detta var en stor nackdel. En annan viktig nackdel var att de saknade kompetens om de öppna programmen (Berglund och Stenlund 2003). En annan sak som ofta tas upp som nackdel till öppen källkod är bristen på support. För ett kommersiellt program finns det ett företag som står bakom hela programmet, och som oftast kan erbjuda support. Vid öppen källkod är man ofta 20

26 hänvisad till forum på Internet etc (Bloch). 21

27 6 Metoder att tjäna pengar på öppen källkod Det finns flertalet modeller för att tjäna pengar på öppen källkod. De som kommer att redovisas här är fokuserade på modellerna som används av de studerade företagen 6.1 Support och kringtjänster Support och tilläggstjänster är något som kan erbjudas till både kommersiella program och program med öppen källkod. Skillnaden är att när man inte tjänar pengar på licenser, blir andra inkomstkällor viktiga, och de flesta företag som tjänar pengar på öppen källkod erbjuder någon form av tilläggstjänst. För många företag är supporten till en produkt mycket viktig och normala kommersiella produkter spenderar företag ca 15 % till 25 % av licenskostnaderna för support (Woods och Guliani 2005, s. 96). En viktig anledning till att företag behöver support är att den kan ses som en trygghet för företag ifall någonting inte skulle fungera som de önskar. Har de inte support behöver de istället bygga upp egen kompetens för att kunna hantera alla eventuella problem som kan dyka upp (Woods och Guliani 2005, s. 97). Supporten är alltså ett sätt för företagen att slippa investera lika mycket i egen kompetens. En annan viktig faktor är hur programmet används inom företaget och hur viktigt det är att systemet hela tiden fungerar. Är ett system kritiskt för att företaget ska fungera är det givetvis mycket viktigare att detta system fungerar, än om något oviktigt program börjar krångla på en enskild dator. Det som är intressant är hur stor kostnad det innebär för företaget att systemet inte fungerar. Vid kritiska system är det mycket viktigt med support (Woods och Guliani 2005, s. 102). Även om det är väldigt sällsynt att systemen slutar fungera, vill företagen ofta ha supporten som en extra trygghet att vända sig till om någonting oväntat 22

28 händer. Förutom dessa faktorer är det relevant att man har ett stort antal användare för att få kunder till supporten. Även om alla dessa villkor är uppfyllda, behöver det inte betyda att man kommer att lyckas bra med att sälja support. Ett bra exempel på detta är företaget Namesys, som ligger bakom filsystemet ReiserFS till Linux. Även om de har en mycket avancerad produkt, då ett fel på filsystemet kan slå ut hela datorn, med informationsförlust som följd, och att filsystemet används på stora mängder datorer, då det följer med många Linuxdistributioner, lyckas företaget ändå inte med att tjäna pengar på support, utan kan bara ge sina programmerare ca 1000 US-dollar om året. Enligt dem själva är felet att när organisationer är ute efter support, vänder de sig till distributörerna (ofta Linuxdistributioner) och inte till programmerarna (Namesys). En av fördelarna med öppen källkod är att det finns möjlighet att själv modifiera koden för sina egna ändamål. Detta blir dock ett problem när det handlar om support. När ett företag tar på sig att leverera support är detta ofta ett avtal som skrivs företagen emellan, och detta avtal kräver ofta att den officiella versionen av programmet används. I fallet med MySQL försöker de hjälpa alla som genomfört egna förändringar av koden, men garantin försvinner då användaren ändrat koden själv (Granström 2006, intervju). 6.2 Dubbel licens Dubbel licens är en modell som används av företag som MySQL och Trolltech. Hela idén med dubbel licens är att erbjuda sin produkt under två olika licenser. Den ena licensen är en öppen källkodlicens och den andra är en kommersiell licens. Vanligt är att använda GPL eller liknande som den öppna källkodlicensen. GPL innehåller som bekant ett krav på att alla vidareutvecklingar av produkten också måste släppas under GPL licensen. Det är just detta krav man utnyttjar. Eftersom 23

29 många företag är intresserade av att sälja licenser till sina program, kan de inte acceptera att släppa programmet under GPL, då det automatiskt blir gratis att använda. Därför måste de betala för att slippa använda GPL (Meeker 2005). Något som är viktigt för att ett företag ska ha möjlighet att släppa sina produkter under två olika licenser är att de måste äga hela källkoden till programmet. Detta är helt naturligt för vanliga kommersiella program, men i öppen källkodvärlden är det vanliga att källkoden ägs av massvis med olika personer/företag. Att lyckas byta licens på ett öppet källkodprojekt från GPL till något annat är i praktiken mycket svårt, eftersom man måste få tillstånd av varenda person som varit med och utvecklat projektet. Alternativet är att om någon inte går med på det, måste man identifiera all kod som denne person skrivit, och ta bort det från projektet. Ska man ta hjälp av allmänheten vid utvecklingen av programmet, måste man därför kräva att alla som gör bidrag till koden skriver över rättigheterna för bidraget till en. Anledningar till att företag är beredda att ge bort rättigheterna till koden kan vara att de på det sättet slipper ta hand om underhållet av sina ändringar, och att de inte behöver göra om ändringarna varje gång en ny version släpps (Meeker 2005). Det finns begränsningar som gör att dubbel licens inte fungerar för alla projekt, i alla fall inte dubbel licens med GPL som öppen källkodlicens. För att dubbel licens ska fungera måste programmet man säljer vara av en sådan typ att kunderna använder programmet liknande ett bibliotek i sitt eget program. Det är vid detta fall som GPL kommer att tvinga företagen att öppna det program de skriver (General Public License 2006; Frequently Asked questions about the GNU GPL 2007). För att illustrera detta: tar man till exempel ett ordbehandlingsprogram är den huvudsakliga användningen av detta att skriva text. För att utnyttja denna funktion används endast programmet, och enligt GPL finns det inga begränsningar på hur programmet får användas. Här fungerar alltså inte dubbel licens eftersom det inte 24

30 finns något vidareutvecklat program som någon vill sälja. Det går inte att tvinga användarna att ge bort dokumenten som de skrivit med ordbehandlaren, bara för att den är GPL (Frequently Asked questions about the GNU GPL 2007). För att kunna använda dubbel licens med ordbehandlaren krävs till exempel att något annat företag vill utnyttja ordbehandlarens inre funktioner i sitt eget program. 25

31 7 Studerade företag Här presenteras företag som är relevanta för studien. 7.1 MySQL AB - ett företag som utvecklar mjukvara MySQL AB är ett företag med huvudkontor i Uppsala (Rudström 2006) som använder öppen källkod i sin huvudprodukt, relationsdatabashanteraren MySQL (MySQL:s hemsida). Hädanefter kommer namnet MySQL att användas vid både syftning på företaget i sig och på deras databashanterare. Vad som avses ska framgå av sammanhanget. Företaget grundades 1995 (Välimäki 2002). I dag är företaget är kraftigt växande och har för närvarande ca 340 anställda (Granström 2006, intervju). Från början användes en egen dubbel licens för Unix och en shareware-licens för Windows. År 2000 ändrades det till att använda dubbel licens med GPL som öppen licens på alla plattformar (Välimäki 2002). Jämför man MySQL med konkurrenterna, som Oracle och Microsoft, är MySQL ett litet företag. På andra sidan finns också konkurrenter som använder öppen källkod, till exempel PostgreSQL, och SQLite, vilka använder icke-copyleft-licenser och kan därmed användas gratis av företag i fall där de måste betala pengar till MySQL. Dessa är skapade av öppen källkodsrörelsen och har inga företag som står bakom produktionen på samma sätt som MySQL (SQLite; PostgreSQL:About). MySQL vill tillhandahålla en snabb och stabil databas som har de mest grundläggande funktionerna. På det sättet kan deras databas vara passande för 80 % av databasanvändarna. En del av MySQL:s konkurrenter, bland annat Oracle, har betydligt fler funktioner (Granström 2006, intervju). Eftersom MySQL finns som GPL har programmet fått stor spridning. Till exempel har det distribuerats tillsammans med flera Linuxdistributioner. De räknar 26

32 med att det finns 10 miljoner aktiva installationer av programmet (Granström 2007, e-post). Med aktiv installation menas en installation som faktiskt används. De som endast installerats automatiskt tillsammans med Linux räknas inte. Idag har MySQL endast ca en betalande användare på tusen (Rudström 2006). Eftersom MySQL är gratis kan tekniker ladda hem programmet och använda det, utan att gå igenom företagets inköpsprocedur. Sen när företaget upptäcker att de faktiskt använder MySQL kan det hända att de beslutar sig för att betala för programmet. Särskilt i början rekryterades flertalet kunder på detta sätt (Granström 2006, intervju). Antalet betalande användare vill MySQL öka samtidigt som de tycker att det är väldigt viktigt med öppen källkod. I ett försök att öka denna andel har de infört så kallade mervärdestjänster. Exempel på sådana är prenumerationstjänster, garantier och certifiering av program. Prenumerationstjänster kan bestå av regelbundna uppdateringar och support. Garantier kan bestå av juridiska garantier för att programmen ska fungera under vissa förutsättningar. Detta ger trygghet åt kunden. Certifiering är också en typ av garanti till kunden. Det handlar om att programmen certifieras så att kunden kan vara säker på att det är ordentligt testat och kan lita på att det kommer att fungera. Tidigare gick det att köpa support utan att köpa licenser eller andra tjänster av MySQL. Detta visade sig fungera dåligt på grund av att de flesta som köpte sådan support ringde väldigt få gånger och efter det att de märkt det själva valde vissa att sluta köpa support. Det var helt enkelt för dålig förnyelse bland kunderna för att support skulle anses vara tillräckligt lönsamt. MySQL har försökt skapa ett helt paket som innehöll alla dessa mervärdestjänster. Nu finns något som heter MySQL Enterprise som ska vara just detta (Granström 2006, intervju). Angående GPL tycker MySQL sig ha märkt att medelstora och stora företag vill betala för det de använder. Kunderna tycker att det är viktigt med ett företag 27

33 bakom programmen. Det finns en inbyggd osäkerhet i att något kostar mindre än det tidigare har gjort. Kunderna vill ha garanti från företaget de produkten ifrån. Kunderna betalar för licenser som används för att bygga applikationer och support som används som en slags garanti. För MySQL är det är en stor skillnad mellan prenumerationstjänster och bara support. När en prenumerationstjänst används, fungerar kommunikationen mellan kunden och MySQL som mer förebyggande än vid support. Många kunder till MySQL använder även MySQL som en konsult vid planering av diverse databasrelaterade insatser. Granström menar att det viktigaste för MySQL är communityn, dubbla licenser och prenumerationstjänster (Granström 2006, intervju). Personal rekryteras från communityn. MySQL rekryterar bara de som redan kan mycket om MySQL. Detta ser de som en stor fördel men säger också att om någon kan mycket om databaser men inte just MySQL tar det inte lång tid att lära sig MySQL. En annan fördel med öppen källkod är att de inte alltid behöver träffa de som de ska anställa. De tittar istället på vad de har gjort i communityn. Granström säger att de kan ha höga krav på sina anställda i och med detta sätt att anställa. Granström tror att det är stora summor pengar MySQL sparar på att ha öppen källkod och en aktiv community när det gäller personalrekrytering (Granström 2006, intervju). Till skillnad från en del andra öppen källkodsprojekt, som exempelvis Linux, gör MySQL all utveckling själva. Om någon användare eller kund har ett bra tillägg till MySQL avser MySQL köpa upp det och eventuellt anställa upphovsmannen för vidare utveckling. Att de utvecklar mest själva beror på att de måste äga källkoden för att kunna sälja med de licenser de använder i dagsläget, vilket utgör en stor del av deras inkomster (Granström 2006, intervju). De viktigaste fördelarna med öppen källkod, såsom Granström ser det, är kvalitetskontrollen och den stora användargruppen, det vill säga communityn. Kva- 28

34 litetskontrollen består av rapporter om felaktigheter och förbättringar gjorda av människor utanför MySQL. Den stora communityn ger också bra publicitet och med öppen källkod behöver man inte traditionell marknadsföring menar Granström. Med det avses reklam i TV och annonser i tidningar. MySQL annonserar mycket mindre än Microsoft och Oracle. Det är kundernas pengar som sparas när de gör så. MySQL är dock ofta med på events (Granström 2006, intervju). Granström menar att det är viktigt med bredd för produkter med öppen källkod. Med bredden följer möjligheten att få en stor commnuity (Granström 2007, e-post). Många kunder bryr sig inte om den öppna källkoden. Om man har en nischprodukt fungerar öppen källkod mindre bra (Granström 2006, intervju). I och med den öppna källkoden är det ingen hemlighet för omvärlden hur MySQL valt att konstruera sina tekniska lösningar i databashanteraren. Granström menar att MySQL aldrig varit rädda för att någon ska kopiera deras lösningar. MySQL har en öppen inställning till programvara som kan liknas vid den öppenhet som finns inom den akademiska världen där man söker ackumulera kunskapen genom att dela med sig av resultat (Granström 2006, intervju). 7.2 Teligent AB - en kund till MySQL Teligent AB är ett svenskt företag som grundades Teligent tillhandahåller tjänster till teleoperatörer, såväl mobil som fastnätsoperatörer. Några exempel på tjänster är mobilsvar, kontantkort och telefonomröstningar vid TV-shower (Teligents årsredovisning, 2005). I många av sina produkter använder de databaser för lagring av informationen i digital form. Teligent använder i stor utsträckning MySQL (Karlsson 2006, intervju). Den största delen av Teligents försäljning sker till mobiloperatörer. Några av kunderna är Deutsche Telekom, TeliaSonera och Vodafone (Teligents årsredovisning 2005). Teligent är alltså en kund till MySQL, och har använt det sedan år

35 De hörde talas om MySQL genom att några tekniker hade erfarenhet av det. Karlsson tror att det var bra för MySQL att deras databashanterare levererades av vissa distributioner av Linux. MySQL:s konkurrenter hörde Teligent talas om via traditionell marknadsföring. Även här avses reklam i tidningar och TV. Förutom MySQL använder de andra program med öppen källkod. Några exempel är JBoss, bibliotek (libraries) och Linux, Red Hat. De föredrar LGPL eftersom Teligent inte är ett öppen källkodsföretag (Karlsson 2006, intervju). Teligent har utnyttjat att MySQL har öppen källkod men Karlsson menar att det inte är avgörande för Teligents användning av MySQL. Om Teligent saknade en funktion i ett öppen källkodsbaserat program skulle de ta kontakt med företaget bakom programmet (Karlsson 2006, intervju). För Teligent är det en stor skillnad mellan om ett företag står bakom ett öppen källkodsprogram och när det handlar om ideell utveckling av privatpersoner. Skillnaden består huvudsakligen av Teligents kunders krav på Teligent. De kräver att Teligent har supportavtal. Det betyder att Teligent kan garantera kunden ett fungerande system inom en viss tidsrymd. Det är väldigt viktigt för dem att kunna säga till kunden hur lång tid det kommer att ta att få deras eventuella problem ur världen. En annan fördel med ett bakomliggande företag är att Teligent får trygghet av att de vet att ett företag jobbar med att förbättra programvaran. Egentligen används supporten ca två gånger per månad. De skulle klara sig utan detta också, men när de väl betalar för det kan de lika gärna använda det. I ett ideellt projekt vet de inte hur lång tid det kommer att ta innan uppdateringar och förbättringar görs. Den ideella supporten som ges, i form av till exempel. webbforum, är visserligen användbar i teknisk mening, men ger inte de garantier som behövs. Karlsson skulle däremot lita på ett kommersiellt företag som erbjöd dessa garantier, även om företaget inte utvecklat programmet själv. Inget annat företag än MySQL AB är däremot aktuellt för att ge support på MySQL (Karlsson 30