Byggnadsvårdscentrum för Skåne

Transkript

1 2007:89 Byggnadsvårdscentrum för Skåne Förstudie 2007 Katarina Olsson välj bilden du vill använda. Bilden i denna

2

3 Rapport 2007:89 Byggnadsvårdscentrum för Skåne -en möjlighet för Simrishamn Förstudie 2007 Simrishamns kommun Skåne län Katarina Olsson

4 Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad Lund Tel vx, Fax Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Rapport 2007:89 ISSN Omslagsfoto: Katarina Olsson Regionmuseet Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

5 Byggnadsvårdscentrum för Skåne Innehåll Inledning och bakgrund...5 Varför ett byggnadsvårdscentrum i Skåne?...5 Förslag på verksamhetsinnehåll...7 Effekter av ett regionalt byggnadsvårdscentrum...11 Samordning och utveckling av tjänster inom sektorsområdet...11 Effekter för besöksnäringen...12 Effekter för kulturmiljövården...13 Fortbildning till olika grupper...14 Förslag på lokalisering i Gislöv...15 Förslag på organisationsform...18 Kostnadsberäkning samt möjliga finansieringsformer...18 Byggnadsvårdsresurser för Skåne i dagsläget...20 Byggnadsvårdsbutiker...20 Hantverksresurser...21 Byggnadsvårdscentrum runt om i landet...22 Hur vi går vidare...25 Bilagor...26

6 Simrishamns kommun och Gislöv

7 Byggnadsvårdscentrum för Skåne Inledning och bakgrund Region Skåne har beviljat pengar till Simrishamns kommun som ett led i det regionala utvecklingsarbetet att utreda frågan huruvida ett Byggnadsvårdscentrum kan etableras i kommunen. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne har fått uppdraget att genom en fördjupad förstudie undersöka möjligheterna för ett sådant inom Simrishamns kommun. Förstudien skall, enligt avtal parterna emellan, behandla följande: En övergripande beskrivning av de byggnadsvårdsresurser som finns i Skåne i nuläget. En analys av vilka effekter ett regionalt byggnadsvårdscentrum kan ge för kulturmiljövården, fortbildning till olika grupper, samordning och utveckling av tjänster inom sektorsområdet, samt besöksnäringen. Förslag på organisationsformer. Förslag på verksamhetsinnehåll. Förslag på lämpliga befintliga lokaler i kommunen. Företrädesvis i Simrishamns tätort. En kostnadsberäkning av den förslagna verksamheten, samt möjliga finansieringsformer. Förslå och besöka lämpliga studieobjekt Förstudien har utarbetats i samverkan med Simrishamns kommun och en referensgrupp bestående av Eva-Maria Persson Samhällsbyggnadschef, Gunilla Janlert Kultur-och fritidschef, Lars Persson Näringslivsutvecklare har under året bistått arbetet med sina respektive specialkompetenser. Varför ett byggnadsvårdscentrum i Skåne? Allmänintresset för byggnadsvård och vård av kulturmiljöer i en vidare bemärkelse har ökat markant de senaste åren. Detta tar sig uttryck i olika radio och teveprogram med bl.a. byggnadsvård, inredning och trädgård som utgångspunkt. Flera olika exklusiva månadsmagasin ges ut såsom, Gods & gårdar, Gårdar och torp, flera trädgårdstidningar och inte minst magasinet Skåne som lyfter fram det skånska allt från mat till byggnadstraditioner och det skånska kulturlandskapet. Facklitteratur i byggnadsvård blir allt vanligare och mer lättåtkomlig likaså rådgivning på olika hemsidor. Försäljningen av kulturbyggmaterial och byggnadsvårdsbutiker med specialkompetens ökar i hela landet. Intresset ökar ständigt för nyproducerade traditionella byggnadsdetaljer samtidigt som åldersgränsen för vad som nyproduceras hela tiden skjuts framåt. Handsmidda beslag i en

8 Byggnadsvårdscentrum talsmodell säljs parallellt med repliker av Saturnuslampor från 1950-talet. Antalet restaureringar med traditionella förtecken ses allt oftare. Skåne har inget byggnadsvårdscentrum i dag, det närmaste ligger i Göteborgstrakten och nästa i Värmland. Däremot finns det ett antal byggnadsvårdsbutiker, duktiga hantverkare, arkitekter m.fl. och en stor presumtiv kundkrets i länet. Tanken är att centrats placering skall vara inom Simrishamns kommun men behandla hela regionens byggnadstradition och skiftande landskapstyper. Slättbygdens korsvirkeslängor och skogsbygdens bålehus är lika traditionella och representativa för Skåne som de många små stationssamhällenas tegelhus och godsens mangårdsbyggnader och de praktfulla slotten. I olika delar av regionen är det i dag ett mycket högt nybyggnadstryck, i andra delar är det den omvända problemantiken. Men ett har de gemensamt, de befinner sig i ett kulturhistoriskt sammanhang som står under förändring på det ena eller andra sättet. För att utveckla och odla bygders särart och byggnadsskick och stimulera till användningen av äldre sunda tekniker i nya hus, har ett byggnadsvårdscentrum en uppgift att fylla. Det kan förmedla länken mellan det gamla och det nya på ett entusiasmerande och nytt sätt. Hur det låter sig göras skall föreliggande rapport svara på. Ett byggnadsvårdscentrum kan ta ansvar för en rad viktiga uppgifter: stimulera intresset för att vårda och förvalta kulturhistorisk bebyggelse samt sprida kunskap till allmänhet och yrkesutövare om de bästa lösningarna för vården av gamla och nya hus. sprida kunskap om och öka intresset för skånsk byggnadskultur och det skånska kulturlandskapet och den rika trädgårdskultur som finns i regionen. underlätta för människor att få tillgång till kvalitativt byggnadsvårdsmaterial, speciallitteratur och underlätta sökandet efter kunniga hantverkare och byggnadsvårdsmaterial genom att tillhandahålla register och databaser. stimulera och berika besöksnäringen i regionen. bidra till regional utveckling genom att ge ökade förutsättningar för befintliga företag och ge upphov till nyetablering. väcka intresse för att använda sunda byggnadsmaterial, återvinning och pröva gammal beprövad byggteknik i modern byggnation. 6

9 Byggnadsvårdscentrum för Skåne Förslag på verksamhetsinnehåll Verksamhetsinnehållet i ett byggnadsvårdscentrum bör vara mångfasetterat, kunskapsorienterat och tilltalande. Gå på både djupet i vissa frågor och visa bredden i andra. En bärande del i verksamheten är att i utställningsform på ett lustfyllt och inspirerande sätt berätta om den skånska byggnadskulturen och dess olika byggnadsskick genom tiderna. Utställningen skall också förmedla kunskap om tekniker och metoder för hur man tar till vara och vårdar husens kulturhistoriska kvaliteter. Utställningen presenterar regionens olika byggnadsskick, hur de är byggda och med vilka material samt på ett pedagogiskt sätt förmedlar råd och tips om hur man kan vårda, underhålla och eventuellt återställa byggnader av olika slag. Vidare kan utställningen peka på samband mellan landskapstyper, byggnadsskick och sociala mönster som utvecklats i olika delar av länet för att ge djupare insikter i kulturhistorien och därmed skapa förståelse och intresse för att bevara lokala särarter och uttryck. Byggnader skall ses som en del i ett större samhällsmönster som är stadd i ständig förändring. Utställningar bör därför visa på att byggnaderna som sådana ingår i ett större sammanhang där både funktion och estetik i interiörer som skötsel av trädgårdar och omgivande landskap är av stor vikt för helhetssynen på byggnadsvård. Det är angeläget att verksamheten har detta breda anslag och inte bara fokuserar på byggnadernas konstruktion och fasader utan även behandlar interiören med alla dess delar, trädgården med gamla kulturväxter, staket, grindar, lusthus, trädgårdsmöbler samt det omgivande landskapet. Det känns också angeläget att anknyta till inredning, slöjd och hantverk för att skapa en helhet. För det senare är det önskvärt med ett samarbete med Skånes hemslöjdskonsulenter. De är informerade och har framfört ett stort intresse för ett samarbeta och med allt det kan medföra för såväl traditionellt hantverk som traditionellt i ny tappning. För att ytterligare betona helheten är en kontakt med exempelvis Skånes Naturskyddsförening och Skånes Hembygdsförening mycket värdefulla. Den ovan nämnda utställningen är av mer permanent karaktär och skall finnas som ett basutbud för husägare och andra besökare. För att stimulera till besök och locka nya grupper behövs tillfälliga utställningar på olika tema. Att fokusera på det Simrishamnska eller det typiska för Österlen kan vara ett sådant tema. Dessa kan produceras och skräddarsys efter verksamhetens egna behov och önskemål eller hyras in som vandringsutställningar då lämpliga sådana finns att tillgå. Till verksamheten bör också ingå en hantverks- och produktmässa där regionens företag och entreprenörer kan hyra en monterplats och presentera sina produkter och tjänster. 7

10 Byggnadsvårdscentrum Fönterrestaurering och lerklining Foto: Regionmuseet Kristianstad En sådan presentation underlättar för besökare att få en överblick av utbudet och på ett enkelt sätt hitta kvalificerade yrkesutövare och ändamålsenliga produkter inom byggnadsvården. Här kan också verksamheter som Hemslöjden få ett publikt fönster. En produkt- och hantverksmässa bidrar med årliga intäkter till verksamheten. Råd och anvisningar Många fastighetsägare väljer att självständigt arbeta med sina hus men alla har inte kunskap om hur man gör för att kulturhistoriska värden inte skall skadas eller försvinna. När det gäller byggnader med högt kulturhistoriskt värde finns det regelverk om bland annat vad och hur man bör göra men också särskilda ekonomiska stöd. Ett byggnadsvårdscentrum kan ge information, råd och anvisningar av olika slag och vid behov hjälpa till med hänvisningar till myndigheter, institutioner med flera. Enkla förfrågningar skulle kunna vara kostnadsfria medan större insatser erbjuds mot ersättning. I informationsarbetet och kunskapsförmedlingen ingår att tillhandahålla trycksaker av olika slag, allt ifrån enklare information och praktiska gör-detsjälv -instruktioner till kataloger, häften och böcker om byggnadskultur och byggnadsvård som rör både lokala, regionala och nationella förhållanden. På en egen hemsida kan en del av materialet laddas ner kostnadsfritt 8

11 Byggnadsvårdscentrum för Skåne Interiörbilder från byggnadsvårdsbutiken i Centrum för byggnadsvård Gysinge. Foto Regionmuseet Kristianstad Visningar, demonstrationer och kurser I likhet med andra besöksmål kan ett byggnadsvårdscentrum erbjuda programaktiviteter som visning av olika praktiska arbetsmoment. Det kan både inrymma demonstrationer av hantverk, som svårligen kan utövas av amatörer men som ändå kan vara av allmänt intresse, och sådant som kan fungera som inspiration till att själv pröva på. Till de förra hör t ex kakelugnsmurning, timring och tillverkning av takspån, till de senare fönsterrenoveringar, schablonmåleri samt pappspänning i tak och på väggar. Denna typ av program ger hantverkare i länet möjlighet att få möta en stor publik och kunna visa upp sina färdigheter. Ett byggnadsvårdscentrum kan också erbjuda kurser och konferenser, föreläsningar och seminarier som arrangeras i egen regi eller i samarbete med olika samarbetspartners. Den folkbildande delen av verksamheten är viktig. Den permanenta utställningen om skånsk byggnadskultur utgör en sådan del som bör kompletteras med föreläsningar, kurser och seminarier. När allt fler människor visar intresse, som fallet är just nu, för gamla hus och äldre byggnadstekniker är det angeläget att möta upp med adekvat information och förutsättningar för restaurering, ombyggnader och underhåll. 9

12 Byggnadsvårdscentrum Butik med kulturbyggnadsmaterial Till verksamheten hör en butik som arbetar med försäljning av kulturbyggnadsmaterial i vid bemärkelse. Här kan man köpa specialprodukter som annars kan vara svåra att få tag i men även få rådgivning av sakkunnig personal inom området. Specialbutiker av detta slag har en stor attraktionskraft i sig självt och är en viktig del av byggnadsvårdscentrat. Efter att besökaren tillgodogjort sig kunskap, information och råd är det en självklar service att anläggningen tillhandahåller ett brett sortiment av byggnadsvårdsprodukter. Det finns i regionen i dag ett antal byggnadsvårdsbutiker av olika slag men det bedöms finnas plats för ytterligare en utifrån den efterfrågan som finns i dag. Butik på nätet för byggnadsvårdscentrats del kan vara av stort värde. Fördelarna är flera, dels kan en sådan butik förmedla större gods vilket innebär att man inte behöver lagerföra stora mängder tegel, timmer, dörrar, fönster, spisar osv som är mycket skrymmande, dels sprider det möjlighet för fler intressenter. Därmed blir krav på lokaliteten en helt annan än med en stor lagerhållning. Det finns ingen motsättning mellan en butik på nätet och en på plats, båda kan drivas parallellt. En butik på plats är en förutsättning då råd om byggnadsvård ofta kräver personkontakt och att ha möjlighet att känna på materialet. Men det hela är avhängigt tillgången på lokaler och diskussioner bör föras när lokalitetsfrågan är aktuell. Trädgårdsarbete och landskapsvård har fått ett rejält uppsving de senaste åren. Skåne med sina danskinfluerade have-traditioner och sitt gynnsamma växtodlingläge passar alldeles förträffligt in i ett sammanhang som detta. Kopplingen mellan byggnad och omgivande trädgård är mycket starkt men för lite uppmärksammat i dessa sammanhang. Kurser kopplade till odlingar, guidade trädgårdsrundor, föreläsningar kan hållas i centrats regi. Här finns möjligheter för förtagare att presentera sig och hålla i viss kursverksamhet. Kopplingen till det omgivande kulturlandskapet är inte långt borta. Då handlar det om större strukturer i landskapet som omfattar traditionella odlingssystem, inhägnader, äldre kulturvägar och den biologiska mångfalden. Här finns stora möjligheter att profilera ett skånsk byggnadsvårdscentrum som vågar sig utanför husets väggar. En uppdaterad och lättillgänglig hemsida är en självklarhet i dag. Den är en viktig del av konceptet då den förmedlar verksamheten på ett adekvat sätt. Kopplingen mellan butik på nätet, databaser med produkter och hantverkare, samt centrats egen information som kunskapsspridare är en väsentlig del i profileringen. Hemsidan är aktivt fönster mot besökaren på flera sätt, rådgivning kan med fördel ges via hemsidan likaså försäljning, annonsering produktanvisningar och andra spörsmål. 10

13 Byggnadsvårdscentrum för Skåne Strandbete. Foto: Regionmuseet Kristianstad Effekter av ett regionalt byggnadsvårdscentrum Via ett regionalt byggnadsvårdscentrum nås en stor intressegrupp, allt från kommuner till privatpersoner. På ett lättillgängligt sätt kan byggnadsvård kommuniceras på olika nivåer till skilda målgrupper. Här finns möjligheten att visa bredden, sammanhangen, det representativa och det unika inom det som kulturmiljövården omfattar. Samordning och utveckling av tjänster inom sektorsområdet Centrum för byggnadsvård Gysinge har besökare per år och en väl utvecklad butik- och postorderhandel, vilket har haft en betydelse för det lokala näringslivet. Ett etablerat byggnadsvårdscentrum i Skåne har stora möjligheter att generera samma effekt och de förväntade besökssiffrorna ligger mellan besök när centrat är i full gång. Hantverks- och tillverkningsföretag knyts tidigt till centrat och utgör stommen i ett webbaserat hantverks-och produktregister som är ett måste för att etablera ett vitt fungerande nätverk. Utvecklandet av ett sådant kan eventuellt tas fram med hjälp av regionalt stöd. Byggnadsvårdscentrum Nääs har mångårig erfarenhet av ett hantverks- och produktregister på nätet. Registren administreras av dem och betalas av hantverkarna mot en årlig avgift. Andra typer av register är exempelvis ByggfaktaDocu. Tjänsten, ByggFaktaDocu, är ett samarbete mellan Reed Business Information Sweden (Byggfakta) och Docu Group. Docu Group har bygginformationsverksamhet i flertalet europeiska länder där liknande tjänst har lanserats. 11

14 Byggnadsvårdscentrum Tjänsten omfattar all byggverksamhet men vid sökordet byggnadsvård dyker fyra välkända byggnadsvårdsföretag upp, varav två är skånska företag. Den ekonomiska föreningen Bygg Igen skapade redan 1996 sin databas ByggIgen för förmedling av begagnat byggmaterial. Det är 6 anslutna företag med egna byggnadsvårdsbutiker som driver försäljning via ByggIgens databas Effekter för besöksnäringen Vad det gäller övernattningar så har sydöstra Skåne god tillgång på olika varianter av semesterboende. Allt från bed & breakfast, tält, fyrlängade gårdar till pensionat och hotell. Turistnäringen i Simrishamns kommun har fördubblat antalet anläggningar (hotell, pensionat vandrarhem B&B osv) mellan Detsamma gäller för gårdsbutiker, kaféer och restauranger. Dessa besöksmål och/eller näringsställen är spridda runt om i kommunen. 1,8 miljoner turister bevistar årligen Österlen och kan ta del av de 538 listade besöksmål, evenemang etc som erbjuds den besökande. Det finns i dag ett engagerat nätverk med gemensamma strategier, samverkan mellan olika kompetenser och gemensam marknadsföring. Att koppla ett byggnadsvårdscentrum till en redan etablerad turistnäring är en förstärkning av Österlens varumärke, där pittoreska miljöer värderas högt av besökare. Det finns redan begrepp som simrishamns-dörrar som är väl kända utanför Skåne. Det finns en stark koppling mellan pittoreska miljöer och byggnadsvård som man kan bygga vidare på i trakten. Med tanke på att husägare i Simrishamn är en väldefinierad och känd kundgrupp för Centrum för byggnadsvård Gysinge finns det helt klart ett underlag för en byggnadsvårdsbutik. Ett byggnadsvårdscentrum blir ett starkt besöksmål i sig vilket Gysinges besökssiffror talar för. I Skåne finns ca 170 byggnadsminnen och ett stort antal andra mycket intressanta kulturhistoriska miljöer och byggnader. Dessa miljöer kan erbjudas som mindre temaresor där lyckade exempel på hus och miljöer som vårdats rätt visas upp. Andra teman som besök hos de anslutna leverantörerna som kan visa sin tillverkning på plats kan vara aktuella. Besök som dessa bidrar till värdefulla kontakter och medverkar till ökad kunskap om det byggda kulturarvet. Att tydliggöra kulturarvet som en resurs är inte angeläget bara för regionen. Upptagningsområdet för ett byggnadsvårdscentrum i Simrishamn kommun är inte bara en skånsk angelägenhet utan berör även de angränsande länen liksom resten av landet. Tillströmningen av turister och sommarboende är stor i regionen Det samma kan gälla för Danmark när en allt större del av danskarna hittar skånska sommarhus runt om i länet. Möjligheterna att nå en lokal, regional, nationell och i viss mån nordisk marknad finns det ett stort utrymme för. 12

15 Byggnadsvårdscentrum för Skåne Slåttergubbe och återläggning av skadad stengärsgård. Foto: Regionmuseet Kristianstad Effekter för kulturmiljövården För att kunna vårda kulturmiljön krävs ett antal redskap för att nå kunskap och förståelse för exempelvis kulturlandskapet eller att nå materialkännedom. Det gäller såväl den enskilde fastighetsägaren, företagaren och till den kommun som vill vårda kulturmiljön och skapa framtidens boende och samhälle. Det handlar främst om att förmedla kunskap, handens duglighet och tradition på ett inspirerande och kunnigt sätt. För den enskilde kan goda effekter för kulturmiljövården nås på ett ganska enkelt sätt. Det kan röra sig om ett rådgivande samtal inför en förestående restaurering eller förmedling av skickliga hantverkare som arbetar med äldre tekniker. Vidare har föreläsningar, kursverksamhet och inspirerande utställningar i byggnads- och landskapsvård har också en stor roll att spela. Erfarenheterna visar att en kurs, i exempelvis fönsterrestaurering, har en stor betydelse för den enskilde. Det samma gäller landskaps- och trädgårdsskötsel, har man lärt sig hur och varför man hamlar träd, odlar äldre kulturväxter eller återlägger stengärsgårdar på rätt sätt har det en omedelbar effekt på landskapet. För företag inom hantverksbranschen kan goda effekter för kulturmiljön också uppnås. Det handlar främst om tillvaratagande av gamla hantverk och vidareutbildning för redan verksamma. Men det kan också handla om att fånga intresserade hantverkare som vill ställa om och jobba med kulturhistoriska metoder. Ju större utbud desto större effekt för kulturmiljövården. 13

16 Byggnadsvårdscentrum I Skånes skogrika områden har vissa skogsägare och sågverk redan insett vikten av att producera kvalitetsvirke för restaurering av äldre byggnader och timmermän utbildas i konsten att timra korsvirke och skiftesverk. Dessa liksom andra yrkesgrupper och entreprenörer kan beredas möjlighet att på olika sätt visa upp och marknadsföra sina färdigheter och tjänster på ett byggnadsvårdscentrum. En ökad efterfrågan leder också till nyanställningar och nyetableringar. I Skåne finns redan idag ett antal tillverkare som producerar kulturbyggnadsmaterial av olika slag. Här finns utrymme för att utveckla fler produkter gärna baserade på lokala och regionala traditioner. I Gysinge har man sedan starten utvecklat ett leverantörsnät som idag uppgår till 160 lokala leverantörer inom en 10 mils radie. Produkterna omspänner allt från specialhyvlat listverk till handvävda gardiner. Fortbildning till olika grupper Att ha en bred kursverksamhet som spänner över det mångfacetterade kulturmiljövårdbegreppet är ett sätt att nå hög kulturmiljönytta. Kurs- och föreläsningsverksamheten kan bedrivas på flera nivåer och vända sig till olika grupper. För att väcka intresse hos den enskilde fastighetsägaren finns kurser på basnivå i olika tekniker. Snickeri för livrädda kan vara ett kursmoment som kan rikta sig till den ovane amatörhantverkaren. Kurser på avancerad nivå ges till den mer kunnige. Som exempel på kursverksamhet kan nämnas de kurser som Regionmuseet Kristianstad har i dag. Följande utbud lockar ett stort antal deltagare till kurser ibland annat fönsterhantverk, timring, måleri, kalkputs, läggning av stengärsgårdar. Kurserna får överlag mycket god respons och gott betyg. I nationella jämförelser får kurserna bland de bästa betygen i landet vad det gäller antalet nöjda kursdeltagare. 1 Specialföresläsningar i exempelvis tapeter, isolering, golv, takmaterial och värmekällor är andra intressanta ämnesområden. Fördjupningskurser för såväl hantverkare som för skogsägare kan exempelvis vara en kurs i skötsel av timmermansskogar, virkesval, knuttimmring, skiftesverk och korsvirke. Regionmuseet Kristianstad har i dag en stor kursverksamhet och omfattande rådgivningverksamhet för aktiva jordbrukare eller för ägare av jordbruksfastighet. För kommuners planarbete och andra visionära arbeten kan förläsningar, seminarier och debatter om kulturmiljövård ge en injektion åt kulturmiljövården och utvecklingsaspekterna i kommunerna. En hemsida som bemöter de kommunala frågeställningarna runt kulturmiljövård är en annan möjlighet. 1 Utvärderingar av kurserna sker via länsstyrelsens utvärderingsblanketter och nationella betygssystem 14

17 Byggnadsvårdscentrum för Skåne Ett tänkbart samarbete vore att knyta kontakter med gymnasie- och KYutbildningar i Skåne. Österlengymnasiet har exempelvis en lärlingsutbildning som kan vara en intressant samarbetspartner när det gäller kunskap och utbildning i gamla hantverkstekniker. Ansvarig för lärlingsprogrammet på Österlengymnasiet ser stora möjligheter för ett eventuellt samarbete mellan ett byggnadsvårdscentrum, hantverksbranschen och skolan. För att starta en KY-utbildning måste tre kriterier vara uppfyllda: tydlig kompetens eller ett yrke som utbildningen leder till. Ett tydligt behov eller efterfrågan med koppling till branschorganisation, företag osv. som leder till kompetenshöjning i en bransch/yrkeskategori. Det måste finnas ett eller flera företag att samarbeta med. På Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning meddelade man att det under hösten 2007 kommer att starta en 80-veckors kurs till byggnadsvårdstekniker. Det är ett samarbete mellan tre västkustkommuner i samverkan med byggnadsvårdscentrum Nääs. De har knutit ett antal fastighetsförvaltare till sig bland annat Statens Fastighetsverk och HIGAB som båda är stora ägare av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Möjligheterna är stora för fortbildning till olika slags grupper och sammansättningar, de ovan nämnda skall ses som exempel på grupper man vill nå. I ett initialt skede bör kanske de enskilda fastighetsägarna ses som den prioriterade målgruppen, därefter kan en utbildningsstrategi utvecklas som inbegriper andra målgrupper. Förslag på lokalisering i Gislöv Verksamheten ställer vissa krav på lokaliteterna och dess placering. För att bedriva den verksamhet som planeras krävs en utställningsyta för att visa det skånska byggnadsarvet, en yta för tillfälliga utställningar samt en mässdel för företagare att presentera sig. Det kräver arbetslokaler/verkstad, administrativa lokaler, köksoch personalutrymmen och en större samlingslokal för kurser och konferenser, restaurang och/eller kafé. Det har varit svårigheter att finna lämpliga lokaler i kommunen men under utredningens gång har det visat sig att Gislövs smidesmuseum motsvarar en del av dessa behov. Där finns lokaler som är lättillgängliga och relativt ändamålsenliga, parkeringsmöjligheter, trädgård, smedja samt en stor samling av smide från olika tider och användningsområden. I dag ägs fastigheten av Föreningen Gislövs Smidesmuseum och Byagille och smidet ägs av Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne, där ett samarbetsavtal dem emellan reglerar ägoförhållandena. Museet består av inalles fyra byggnader; gamla skolan, lärarbostaden, smedjan och uthuset. Gamla skolan är museets huvudbyggnad och där återfinns merparten av de befintliga smidesutställningarna, en del allmänna utrymmen och mindre förvaringsutrymmen. 15

18 Byggnadsvårdscentrum Situationsplan över Gislövs smidesmuseum och dess närmaste omgivning. I lärarbostaden finns en större samlingslokal, kök och vävstuga. Under vintern skall vindslokalen inredas så att vävstugan får en stor sammanhållande lokal att hysa sina vävstolar i. Föreningen driver sedan ett par år tillbaka ett renoveringsprojekt som åsyftar till att tillgängliggöra byggnaderna och inreda källare och vind i lärarbostaden. Smedjan är en gammal museismedja som används tillfälligt vid uppvisningar och andra aktiviteter. I uthuset finns en utställning med jordbruksredskap. För att husera den verksamhet som planeras för ett byggnadsvårdscentrum krävs så gott som samliga ytor. Föreningen Gislövs Smidesmuseum och Byagille är införstådda med det och kan tänka sig att lämna större delen av sina lokaler till förfogande. Vässtugan, däremot som inreds på vindsplanet i lärarbostaden är inte förhandlingsbart. Att den finns kvar ses som en tillgång av båda parter. I utbyte mot att de upplåter en stor del av sina lokaler till ett byggnadsvårdscentrum förväntas ett samarbete när det gäller utställningsverksamheten av smidet. 16

19 Byggnadsvårdscentrum för Skåne Skolan och lärarbostaden i november Foto: Regionmuseet Kristianstad De smidesföremål som finns där är absolut en tillgång för ett byggnadsvårdscentrum, i synnerhet byggnadssmidet som har en lång tradition. Det råder därför inga motsättningar i det önskemålet, dock måste det regleras i samarbetsavtal eller liknande i ett senare skede. För att etablera sig i lokalerna krävs viss ombyggnad och iordningsställande av dem samma. Vid en okulärbesiktning i november 2007 visade det sig att den invändiga isoleringen, som tillkom i gamla skolan för ett antal år sedan, troligtvis förorsakar ventilationsproblem och behöver åtgärdas. Flera andra mindre fel noterades som läckage vid skorsten och ett visst insektsangrepp av strimmig trägnagare. En mer omfattande besiktning och projektering är därför nödvändig. De lokaler som föreningen äger räcker endast i ett startskede, verksamheten behöver mer och större utrymmen för att utvecklas optimalt. Inledningsvis nämndes bland annat både kafé och restaurang och utställningslokaler. I Gislöv och i museets omedelbara närhet finns en stor utvecklingspotential i form av för tillfället tomma byggnader samt en bed & breakfast med restaurangverksamhet som håller hög kvalité. Byggnader som är av intresse är två ladugårdar, en ateljébyggnad med bostadsdel, en modernare smedja/mekaniskt verkstad med bostad. Dessa byggnader tillsammans ger ett mycket bra utgångsläge för att bedriva den verksamhet som planeras för ett Skånskt byggnadsvårdscentrum. 17

20 Byggnadsvårdscentrum Kontakt har tagits med några av de aktuella fastighetsägarna som har visat ett stort intresse och ställt sig positiva till idén och ser möjligheter för byns utveckling. Ett möte är planerat med dem under våren 2008 för att föra diskussionen vidare. Dessa komponenter tillsammans utgör ett realistiskt alternativ för förverkligandet av ett skånskt byggnadsvårdscentrum. Att Gislöv dessutom är en vacker liten by med en väl sammanhållen bykärna med flera kulturhistoriskt intressanta byggnader måste ses som en ovärderlig tillgång. Förslag på organisationsform Ett byggnadsvårdscentrum som det här har skisserats ger möjligheter för enskilda entreprenörer och företag att driva delar av verksamheten som butik, kurser och konferenser och försäljning av tjänster. Men de bör verka inom ett givet huvudmannaskap som successivt kan överlåtas till privata aktörer inom en 2 till 3 år. En lämplig organisationsform, är att Region Skåne, Simrishamns kommun, Regionmuseet Kristianstad och Gislöfs smidesmuseum och byagille och eventuellt andra intressenter bildar ett gemensamt utvecklingsbolag. Efter en etableringsfas när verksamheten nått en stabilitet kan förutsättningar skapas för att en privat entreprenör helt eller delvis skall kunna driva anläggningen som en kommersiell näringsverksamhet. En annan möjlighet är en ekonomisk förening likt den som äger och driver Byggnadsvård Qvarnarp i Eksjö. Det är helt föreningsägt av 16 medlemmar, samtliga egna företagare. Inom en period på 2 till 3 år beräknas centrat uppnått stabilitet och verksamheten hittat sin form. Den första fasen är produktionsfasen och beräknas ta cirka 1 år i anspråk. I detta inledande arbete planeras och iordningsställs lokaler och utställningar. Den andra fasen på cirka 2 år är etableringsfasen, dvs. nätverksutbyggnad, leverantörs- och hantverkskontakter, kursverksamhet och övrig publik verksamhet mm. Den tredje och sista fasen innebär förberedande för ett övertagande av verksamheten till lämplig huvudman. 18 Kostnadsberäkning samt möjliga finansieringsformer Nedan presenteras en mycket översiktlig och grov kalkyl för investeringar och drift. Kalkylen är på inget sätt heltäckande utan dess värde ligger i att den identifierar olika typer kostnader som är förenat med verksamheten. I investeringsbudgeten ingår t ex inte iordningställande av lokaler och driftsbudgeten tar inte upp hyra för lokaler. Driftsbudgeten bygger på ett antagande om en helårsanställd personal för övergripande ansvar, planering, utveckling och genomförande och för ett öppethållande året om. Därtill kommer timanställda för öppethållande, lokalvård och teknikerhjälp.

21 Byggnadsvårdscentrum för Skåne Preliminär investeringsbudget Projektledare Produktion av basutställning minst 100 m Monterutställning ca 50 m Reception och lokal för administration, utrustning Utrustning till personalutrymme Marknadsföring initialkostnader Summa kr Preliminär driftsbudget Kostnader Intendent, lön helår Övriga tjänster Tim anställda Marknadsföring och hemsida Programverksamhet och kurser Nätverk och lokal produktutveckling Summa kr Preliminära intäkter de tre första åren Annonsintäkter/provision Monterhyra Kurser Uthyrning av lokaler för hantverkare Entréintäkter till utställningar* Summa kr *En eventuell entréavgift kan diskuteras men bör hållas öppet för. Visionen är att besökare av de inalles förväntade , skall betala en entréavgift om 40 kronor för att bese vissa utställningar. Vissa delar av finansieringen kan täckas av Mål 2 medel och landsbygdsmedel. Men det återstår en fördjupad detaljplanering som inte kan redovisas till dags dato, för mera precisa siffror måste det planerade utvecklingsbolaget/ekonomiska föreningen ha fakta att förhålla sig till och en annan detaljeringsnivå. 19

22 Byggnadsvårdscentrum Byggnadsvårdsresurser för Skåne i dagsläget För att sätta ett Skånskt byggnadsvårdscentrum i ett sammanhang behövs dels en länsöverblick och dels ett nationellt perspektiv. De byggnadsvårdsresurser som finns i Skåne med omnejd kan delas in i tre kategorier. Det ena är tillgång till hantverkare inom olika yrkeskategorier som behärskar de gamla och alternativa teknikerna. Det andra tillgången på antikvarisk kompetens i form av antikvarier, restaurerings och nybyggnads- trädgårdsarkitekter, tekniker och planerare samt konsulter av olika slag. Det tredje är tillgång och försäljning av material såsom linoljefärg, återbyggmaterial, gamla spisar och kaminer o dyl. Det finns byggnadsvårdsbutiker som specialiserat sig på exempelvis färg medan andra har ett bredare sortiment med återvunnet byggmaterial och inredningsdetaljer. Nedan följer några exempel på byggnadsvårdsbutiker som för olika sortiment inom sektorn och de hantverksresurser som finns. Detta är endast ett urval av de butiker i Skåne som för byggnadsvårdsmaterial i någon form. De kompletterar varandra och i vissa fall finns redan ett etablerat samarbete. Ett av målen med ett byggnadsvårdscentrum är att samverka med etablerade företagare inom branschen och erbjuda dem ett samlande resurscentrum och därigenom skapa bättre förutsättningar för företagare inom byggnadsvård. Byggnadsvårdsbutiker Byggfabriken i Malmö har specialiserat sig på nytillverkning av gamla byggdetaljer. Det är allt från strömbrytare till köksinredningar. Nytillverkningen omfattar material från sekelskiftet till funkis. Boställets lin, tillverkar både kokt och rå linolja av lin som odlas i Kävlingetrakten. Enetorpets färg baserar sin färgtillverkning på denna linolja. Enetorpets färg, Höör. Tillverkar egen linoljefärg och säljer allt till målning förkommande attiraljer. Har viss kursverksamhet och utför målningsuppdrag. Folkes kulturbyggmaterial i Hanaskog har stor sortering av begagnat byggmaterial som exempelvis bjälkar, tegel, fönster, dörrar. Har även inredningsdetaljer som gångjärn, lås, kakel, dörrtrycken osv. Färg från Förr, byggnadsvårdsbutik, Kagarps boställe Hörby. Baserar sitt sortment på färg och därtill tillhörande attiraljer. För även inredningsdetaljer såsom beslag, gångjärn osv. Utför även måleriuppdrag med ådringsmåleri och marmorering som specialitet 20

23 Byggnadsvårdscentrum för Skåne Gorm Byggnadsvård i Rörum, butiken har både nya produkter och äldre tillvarataget byggmaterial samt försäljning av antikviteter. Malmö återbyggdepå i Malmö. Har ett stort lager av återvunnet byggmaterial, företrädesvis nyare material såsom sanitetsporslin, tegel, dörrar och fönster mm.. Morfars kammare i Tollarp, specialiserad på att restaurera spisar och kaminer samt försäljning av begagnade spisar Målarkalk i Hyllinge, tillverkar och importerar traditionella kalkbaserade byggprodukter. De har även rådgivning och bedriver kursverksamhet i puts och kalkmåleri Ottossons färgmakeri i Genarp. Tillverkar och försäljer linoljefärg i stora mängder. Håller föreläsningar i linoljefärgsmåleri och arbetar som färgkonsult Qvesarum byggnadsvård, Löberöd. För ett sortiment både med gamla och nya produkter, allt från stall- och köksinredningar till smidesbeslag. Station Nord i Norra Vram, fokus ligger på värmekällor och skorsten. Har försäljning av såväl nya som gamla spisar och kaminer. För även kalkprodukter, färger och trädgårdsmöbler med mera i sitt sortiment. Spiken i kistan i Lövestad, för olika typer av färger och pigment. Även specialpenslar och verktyg för att utöva de traditionsrika hantverken. De säljer även nytillverkade trädgårdsurnor och lyktstolpar m.m., gjutna efter gamla modeller. Tapetorama i Malmö, köper in och säljer äldre tapeter, främst från 1950-talet och framåt. Har landets största utbud av gamla tapeter. Hantverksresurser Bevis, Byggnadsvård i Skåne, är en samarbetsorganisation för aktörer inom byggnadsvården, verksamma i Skåne län. Bevis vill ta till vara och förmedla medlemmarnas yrkeskunskaper och verka för en samordning mellan beställare, entreprenörer, konsulter och leverantörer inom byggnadsvården. Bevis arbetar också för att sprida kunskap om traditionella material och metoder i samverkan med den officiella kulturmiljövården genom föreläsningar, exkursioner och praktiska visningar av olika tekniker och metoder. Medlemmarna i Bevis representerar ett stort antal yrkeskategorier. Se medlemsförteckning i bilaga 1. 21

24 Byggnadsvårdscentrum För att bli medlem krävs att man som person eller företag är yrkesverksam, inom sitt arbetsområde är förtrogen med begreppet byggnadsvård och har goda vitsord från utförda projekt eller arbeten. Föreningen tillämpar två former av medlemskap; intressemedlemskap eller aktivt godkänt medlemskap. Medlemskap beslutas av föreningens styrelse. Föreningen har sitt kansli i Jularps Skola utanför Höör. Här finns en utställning som presenterar medlemmarnas verksamheter och kompetenser. Bevis har 33 företag som är fullvärdesmedlemmar Ett samarbete med Bevis i någon form gynnar båda parter och ger stora möjligheter att nå ett stort antal hantverkare. Givetvis finns det många kunniga och duktiga hantverkare som inte är anslutna i vare sig bransch-eller intresseorganisationer. De olika hantverk som kan omfattas av benämningen kulturhantverkare eller byggnads- och landskapsvårdare är mycket intressanta att upprätta en varaktig kontakt med. Det gäller även konsulter, arkitekter, trädgårdsarkitekter osv. Detta kan exempelvis ske via ett hantverks- och produktregister och annat närverksarbete. Byggnadsvårdscentrum runt om i landet Från 1990 och framåt har det etablerats en rad verksamheter med inriktning på byggnadskultur och byggnadsvård. Verksamheterna skiljer sig åt beträffande innehåll men också när det gäller ägare, organisation och finansiering. Det som förenar är att de alla är uttryck för ett växande intresse för byggnadsvård. Detta växande intresse genererar ett behov av kunskap och rådgivning som ett byggnadsvårdscentrum mycket väl kan tillgodose. Under 2007 har två studiebesök företagits av Eva-Maria Persson Samhällsbyggnadschef, Gunilla Janlert Kultur- och fritidschef, Lars Persson Näringslivsutvecklare samtliga från Simrishamns kommun samt undertecknad till Centrum för byggnadsvård i Gysinge och Byggnadsvård Qvarnarp i Eksjö. Besöken var mycket givande och gav inblick i två helt skilda sätt att arbeta, driva och äga ett dylikt. Byggnadsvårdscentrum Nääs utanför Göteborg har inte besökts på plats men kontakter har skett via e-post och telefon. Centrum för byggnadsvård i Gysinge i Gävleborgs län, är bland det tidigaste och största byggnadsvårdsanläggningen i landet. Verksamheten startade 1990 och var inledningsvis en del av länsmuseet i Gävleborg och tog sin utgångspunkt i en stor byggnadsvårdsutställning med namnet Bevara mig väl. Verksamheten utvecklades med regionalekonomiskt stöd från länsstyrelsen. På ett tidigt stadium, men efter den grundläggande uppbyggnaden, gick verksamheten över i privat regi. Verksamheten har en nationell inriktning och fokuserar på bebyggelse från mitten av 1700-talet fram till det tidiga 1900-talet och omfattar husens exteriör, interiör, inredning och utemiljö som armatur och trädgårdsmöbler. 22

25 Byggnadsvårdscentrum för Skåne De arbetar inte med regionala och lokala byggnadsskick utan håller sig till en generellt hållen byggnadsvård. Centrum för byggnadsvård har en stor fast utställning som är placerad i en äldre arbetarbostad. Utställningen är disponerad så att besökaren pedagogiskt steg för steg kan följa hur man på ett varsamt sätt renoverar ett gammalt hus. På exteriören kan besökaren t ex få se prover på slam- och linoljefärger uppmålade i flera olika kulörer, inomhus visas olika typer av golvbehandling, dörrar från olika tidsepoker med mera. Centrum för byggnadsvård har en stor försäljningsverksamhet som dels sker genom en butik i anslutning till utställningen dels via postorder. Försäljningen är stor och till stor del baserad på produkter från lokala tillverkare, som på detta sätt fått en rikstäckande, i viss mån nordisk och europeisk, marknad. Förutom nytillverkade produkter har man också försäljning av begagnade byggnadsdelar som dörrar, fönster, gammalt glas med mera. Postorderkatalogen är en kombination av varukatalog och handbok i hur man renoverar gamla hus. Katalogen, Gysinges Handbok nr 8 är på över 300 sidor och kostar 160 kronor. Gysinge lockar besökare varje år och drar således in mycket pengar till turistnäringen i trakten då många besökare är från andra delar av landet. För dem är Simrishamn välkänt då de redan har en stor kundkrets från kommunen och resten av Skåne. Byggnadsvård Qvarnarp är belägen i Eksjö, Jönköpings län och är en verksamhet som från början drevs i kommunal regi. Verksamheten startade i mitten på 1990-talet och övergick till att bli föreningsägt Det är en ekonomisk förening med 16 medlemmar som alla är verksamma inom byggnadsvård på något sätt, det är både hantverkare, konsulter och arkitekter. Även kommuner och andra juridiska personer kan bli medlemmar hos dem. De har en bred kontaktyta och vänder sig både till enskilda som till kommuner. De erbjuder både företag och privatpersoner kvalificerad byggnadsvårdsutbildning och information inom byggnadsvård. De åtar sig större restaurerings- och projekteringsuppdrag på entreprenad. Byggnadsvård Qvarnarp arbetar för att visa möjligheterna med att tillämpa adekvata material och hantverksmetoder för äldre hus, som ekonomiska, ekologiska och kvalitetsmässigt alternativ till dagens byggindustri. De har en egen kompetens- och vidareutbildning inom medlemsföretagen, men de har även kurser för allmänhet i praktisk byggnadsvård och något som de kallar Plantskolan. I Plantskolan är det meningen att blivande och nyetablerare företagare som övergår till byggnadsvårdsverksamhet skall få råd och stöttning i samband med det. De kan få hjälp med rådgivning i frågor som exempelvis prissättning, kvalitet, leverantörer, eller med praktikplatser och förmedling av arbetsuppgifter. Genom Plantskolan hoppas de att kunna stimulera till fler företagare att börja jobba med byggnadsvård. 23

26 Byggnadsvårdscentrum Byggnadsvård Qvarnarp arbetar för att öka dialoger med Länsstyrelse, museum, kommuner, myndigheter, föreningar samt privatpersoner. De har samarbetsavtal med flera ideella föreningar t ex Broarps Vänner, Svenska Byggnadsvårdsföreningen m fl. På Qvarnarps gård finns även en byggnadsvårdsbutik som sedan starten har drivits av en privat entreprenör. Byggnadsvårdsbutiken vänder sig till den som renoverar äldre hus och söker genuina material och detaljer. Det finns såväl nytillverkade artiklar som begagnade varor. Ägaren är starkt engagerad i byggnadsvårdsfrågor och arbetar aktivt med rådgivning och praktisk byggnadsvård. Byggnadsvård Nääs är Västra Götalandsregionens informationscentrum för byggnadsvård och var landets första byggnadsvårdscentrum när det startade De är en del av Västarvet, kulturförvaltningen i Västa Götaland och sorterar under Regionmuseet Västra Götaland och drivs huvudsakligen av offentliga medel. Regionmuseet Västra Götaland har ett samverkansavtal med August Abrahamsson Stiftelse som förvaltar kulturmiljön Nääs slott där centrat ligger. Byggnadsvårdscentrum Nääs fungerar som en resurs både för allmänheten och professionella yrkesutövare i frågor om traditionella byggnadsmaterial och byggmetoder. De har ett omfattande bibliotek och databaser där man kan hitta kunniga hantverkare och tillverkare av byggnadsvårdsprodukter. De bedriver kurser, seminarier och arrangerar temadagar samt svarar för rådgivning i byggnadsvårdsfrågor. Nääs har tre typer av utställningar. En permanent byggnadsvårdsutställning som med pedagogiska exempel visar hur man renoverar hus med traditionella metoder och material. I produktmässan visar tillverkare och återförsäljare byggvaror för byggnadsvård. Byggnadsvård Nääs producerar också varje år en sommarutställning med särskilda teman. De senare är ofta producerade som vandringsutställningar och hyrs ut till andra intressenter. Nääs har också försäljning av böcker och faktablad om byggnadsvård över disk. I anslutning till Byggnadsvård Nääs finns en bygghandel med försäljning av nytillverkade och begagnade byggnadsdelar samt material som färg, pigment med mera. Butiken drivs i privat regi. 24

27 Byggnadsvårdscentrum för Skåne Hur vi går vidare Gislövs smidesmuseum och byagille är mycket positiva till ett byggnadsvårdscentrum placerat i sina lokaler. De ser möjligheter att den egna verksamheten kan vitaliseras betydligt med en extern samarbetspartner. Dessutom är smide i alla former, i synnerhet byggnadssmide, intimt sammankopplat med byggnadsvård och skötsel av kulturlandskapet. Det är således en tillgång för båda parter etablera sig i lokalerna. Det finns stora möjligheter att driva en del av uppbyggnadsfasen med hjälp av landsbygdsutvecklingspengar och mål 2- pengar. Det skånska landsbygdsprogrammet möjliggör flera olika aktiviteter inom dess programområde under perioden Ett större möte med företagare i kommunen och branschorganisationer skall genomföras våren 2008 för att informera och skapa nätverk. Det är viktigt att de byggnads- och landskapsvårdare som finns i Skåne känner ett förtroende för idén och vill ingå ett samarbete. Ett möte med berörda politiker i Simrishamn är också inplanerat under våren och innan dess delges KSUB föreliggande rapport. Önskemål finns att få ett möte till stånd med den Regionala utvecklingsledningen, Region Skåne samt Katarina Carlsson chef för operativa verksamheter på Kultur Skåne. Ett byggnadsvårdscentrum placerat i Gislöv har stor potential att på ett verkligt intresseväckande sätt åstadkomma uppmärksamhet för kulturmiljöns värden och betydelse hos en stor publik i hela landet. Kristianstag Katarina Olsson 25

28 Bilagor Medlemsföretag i Bevis Adam Ooms AB, Klagstorp Bedbo Måleri, Eslöv Brandts Fönster & Möbelhantverk, Harlösa Auro Norden AB, Kivik Bjartmar och Hylta Arkitekter AB, und BM Plåtslageri AB, Lomma Boställets Lin HB, Kävlinge Dekor & Fönster i Ludvigsborg, Höör Eko Isolering AB, Kristianstad Eko Isolering AB, Höör Ernst Wigrens Målerifirma AB, Simrishamn Folke Carlssons Byggnads AB, Hanaskog Fönsterateljén i Skåne, Hjärup Helges Kakelugnsservice, Hörby Hellbergs Snickeri, Vellinge Klingströms Plåtslageri AB, Hässleholm Knadriks Kulturbygg, Kristianstad Krister Wall Arkitektkontor, Knislinge Kultursnickeriet, Färlöv Lindberg & Priebe AB, Färlöv Mattiassons Kakelugnsmakeri, Ängelholm Mur och Puts Bygg AB, Fjälkinge Målarkalk AB, Hyllinge Målarmästare Scharfe AB, Bromölla Naturligtvis Byggnadshantverk, Simrishamn Ottosson Färgmakeri AB, Genarp Regionmuseet/ Landsantikvarien i Skåne, Kristianstad och Lund Restaurator AB, Malmö Senn Arkitekter AB, Åhus Vä El AB, Kristianstad Västerstads Sätes Gård AB, Hörby WSP Byggprojektering, Lund 26

29 Regionmuseets rapportserie 2007 Kulturmiljö 1. Hässleholms filfabrik, AK, Henrik Borg, Barsebäck kyrka, Barsebäcks sn, FU, Lars Salminen, Hovdala slott hus E, L329-förstärkningsåtgärder, Brönnestads sn, AK, Kristina Nilén 2006/ Tånga kvarn, Välinge sn, AK och DK, Henrik Borg, Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka, Kiaby sn, AK & FU, Jan Kockum, 2004& Kävlinge gamla kyrka, 8 ½ sekler av hemligheter, Byggnadsarkeologisk undersökning, Petter Jansson, Tåstarps kyrka, Tåstarps sn, AK, Lotta Eriksson, Sankt Ibb gamla kyrka, BAD & FU, Cecilia Pantzar & Lars Salminen, Vä kyrkogård gammal och ny, Vä sn, FU, Tony Björk, Härlövs industriområde boplats och grav, N Åsum och Kristianstad, AU&FU&UN, Helén Lilja, Heliga Trefaldighetskyrkan restaurering av fönster, AK, Helena Nilsson, Gånggriften i Odarslöv, Odarslöv sn, UN, Anders Edring, Källna kyrka, Källna sn, AF, Lotta Eriksson och Helena Nilsson, En kongemoseboplats i Yngsjö, AU & FU, Anders Edring, Börringe kyrkogård ett verkligt fridens rum i skuggan av lummiga trädkronor., Börringe sn, Svedala kommun, DK, Helena Nilsson, Lotta Eriksson, Cissela Olsson och Åsa Jakobsson, Östra Ljungby kyrka, Östra Ljungby sn, AF, Lotta Eriksson och Helena Nilsson, Södervidinge kyrkogård, Södervidinge sn, DK, Lotta Eriksson, Sankt Mikaels kapell i Helsingborg, UN, Lars Salminen, Skånska ruinvårdsprojektet, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Virke kyrkogård, Virke sn, DK, Lotta Eriksson, Några arkeologiska undersökningar i Åhus, Åhus sn, FU & AK, Jan Kockum, Kulturreservat i Skåne -en översiktlig utredning, Paul Hansson, S:t Jörgen i Åhus. Åhus 30:5. Åhus sn, FU, Jan Kockum, Bronsåldersbrunnar i Näsby, Kristianstad, UN, Tony Björk, Stora Harrie kyrkogård, Stora Harrie sn, DK, Lotta Eriksson, Österslöv gamla prästgård, Österslövs sn, AK, taktäckning, Jimmy Juhlin Alftberg, Månstorps gavlar- säkringsarbeten, V Ingelstad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg & Henrik Borg, Skarhults slott - vårdplan, Skarhults sn, PJ, Kristina Nilén, Tjörnarps kyrka, Tjörnarps sn, AK, Lars-Göran Strömbom, Mia Jungskär & Lotta Eriksson, Universitetet 2, f.d. Anatomen, Värdebeskrivning 2007, BD, Henrik Borg Bäckaskog slott L356 renovering av västra längans fasad och tak, samt nytillverkning av grindar, AK, Kristina Nilén, Korsbackakyrkans kyrkogård, DK, Lotta Eriksson och Emelie Petersson, Kust och historia i Skåne En förstudie med naturperspektiv, PJ, Åsa Jakobsson, Sporrakulla gård tak- och timmerarbeten, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Rivning på gång, norra kyrkogården i Lund, AK& BD, Petter Jansson, Röddinge kyrka utvändig renovering, Röddinge sn, AK, Petter Jansson Flädie kyrka utvändig renovering, Flädie sn, AK, Petter Jansson Hallamölla, Eljaröds sn, AK, Emelie Petersson, Kävlinge gamla kyrkas kyrkogård, DK, Lotta Eriksson och Emelie Petersson, Magnaröds stenvalvsbro, Östraby socken, AK, Jimmy Juhlin Alftberg Stora Herrestad säteri - antikvarisk förundersökning, huvudbyggnaden, Stora herrestads sn, AF, Kristina Nilén, Arilds missionshus - fönsterrenovering, AK, Helena Nilsson, Öllsjö by - Fastigheten Öllsjö 33:2, Skepparslöv sn, FU, Jan Kockum, Ausås församlingshem, Ausås sn, AK, Emelie Petersson, Nämndemansgården, Sankt Ibbs sn, AK, Emelie Petersson, Lilla Harrie kyrkogård, Lilla Harrie sn, DK, Lotta Eriksson & Katarina Olsson, Öllsjö 67:1, Skepparslöv sn, UN, Catherine Svensson, Stiby kyrka läkatarunderbyggnad, Stiby sn, AK, Helena Nilsson, Glimmebodagården, Brösarps sn, AK, Emelie Petersson, Hustoftagården, Väsby sn, AK, Emelie Petersson, 2007 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation