2005:21. Paul Jönska gården. Antikvarisk kontroll, Anna Ligoura. Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

Transkript

1 2005:21 Paul Jönska gården Antikvarisk kontroll, 2004 Anna Ligoura Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

2

3 Rapport 2005:21 Paul Jönska gården - tapetkonservering och exteriör målning Antikvarisk kontroll, 2004 Vikens socken Höganäs kommun Skåne län Anna Ligoura

4 Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad Lund Tel vx, Fax Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2005:21 ISSN Omslagsfoto: Farstun i Paul Jönska gården. Anna Ligoura. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

5 Paul Jönska gården Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 5 Utförda åtgärder 7 Tapeten i farstun 7 Tapeten i vindskammaren 8 Gavelrösten 9 Avvikelser från arbetshandlingar 9 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 9 Iakttagelser under restaureringen 10 Övriga handlingar med relevans för ärendet 10

6 Paul Jönska gården ligger i Viken, Höganäs kommun. Höganäs kommun.

7 titel Sammanfattning av utförda åtgärder Åtgärderna omfattar konservering av tapeter i farstun och vindskammaren i boningshuset på Paul Jönska gården. Boningshusets gavelrösten samt gårdshusets östra gavelröste har målats. Administrativa uppgifter Objekt Paul Jönska gården, Loggen 1 Socken Viken Kommun Höganäs Arbetshandlingar Skadeinventering samt åtgärds- och kostnadsförslag av två tapeter i Paul Jönska gården, Viken, Anna Celander. Länsstyrelsens beslut , dnr Byggherre/beställare Stiftelsen Skepparegården i Viken Byggledare/arkitekt Papperskonservator Anna Celander (tapeter); Per- Johan Holmbeck, Möllemålarna AB (gavelrösten) Entreprenörer Papperskonservator Anna Celander; Möllemålarna AB Antikvarisk kontrollant Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne genom Anna Ligoura Byggnadstid till Bidrag för antikvariska överkostnader Ja (tapetkonservering) Slutbesiktning Byggnadshistorik med relevans för ärendet Paul Jönska gården är byggnadsminne sedan Gården uppfördes av skepparen Paul Jönsson och består av ett bostadshus, gårdshus, ekonomibyggnader och trädgård från I bostadshuset finns större delen av 1800-talets interiör bevarad med ursprunglig rumsindelning, fast inredning och inventarier. Bostadshuset och uthuset restaurerades på 1970-talet. På boningshuset restaurerades fönstren 1999 och 2002 gjordes bl a omputsning av fasad och sockel samt bättringsmålning på takfotslist. Enligt en beskrivning gjord 1984 av Aina Mandahl och John Oltin, finns det i bostadshuset ursprungliga tapeter i matsalen och salongen. Tapeter som satts upp under senare tid finns i köket, herrns sovrum, herrummet och vardagsrummet. I fruns sovrum sitter en tapet från talen. 5

8 titel Bild 1.Farstun med ytterdörren till höger. Bild 2. Dörrar till klädkammaren och till vinden. Tapeten i farstun är inte ursprunglig, men kan ha satts upp ganska snart efter husets uppförande, då denna typ av tapet blev populär redan på 1840-talet. Tapeten är träimiterande och efterliknar ekträets utseende med ett vertikalt ådringsmönster i mörkare brunt, som har kammats på en gulbrun botten. Träimiterande tapet fanns både hantverksmässigt gjord och i maskintillverkad form. Tapeten på Paul Jönska gården är hantverksmässigt gjord. Den har två typer av ådringsmönster, det ena med tät ådringsstruktur och det andra med gles ådring. Ovanpå ådringen har s k märgstrålar gjorts, dvs böljande streck som imiterar ekvirkets ytvedsstruktur. Tapeten är schellakerad, vilket ger en glansig yta. Längst upp mot taket sitter en randig bård i brunt och rosa, vilken kan vara samtida med tapeten. Tapeten i vindskammaren är en s k naturelltapet, dvs pappret som är ofärgat utgör tapetens bottenfärg på vilken mönstret har tryckts. Det är också en s k spänntapet vilken inte har klistrats mot väggen utan spänts mellan väggkanterna. Vid revor i tapeten syns hyvlade brädor under. Tapeten har ett medaljongmönster i kraftigt blått och vitt. Det blåa är ett blommönster och det vita ett textilimiterande tryck av stiliserade blomslingor. Den kraftigt blåa medaljongtapeten kom redan 1850 och blev populär kring 1800-talets senare del. Det textilimiterande mönstret samt papprets kvalitet tyder på att tapeten är från senare 1800-talet, men denna dekor återkom även på 1920-talet. Under gavelfönstret mot norr sitter en sent tillkommen tapet, av samma sort som sitter i herrns sovrum på bottenvåningen. 6

9 titel Vindskammaren med medaljongtapet. I nedre högra hörnet syns slitage efter möbler. Bostadshusets och gårdshusets gavelrösten är klädda med träpanel och profilerade locklister. På bostadshuset är panel och locklist spetsiga i nederkant och hål har gjorts som dekor i panelen. På gårdshuset är panelkanten rak och avslutas med en vattbräda. Gavlarna har senast varit målade med en alkydoljefärg men under denna finns linoljefärg. Utförda åtgärder Tapeten i farstun Innan konservering satt tapeten i stora delar utan någon större vidhäftning mot underlaget och buktade därmed ut från väggen. Tapeten har tidigare lagats vid olika tillfällen, vilket är tydligt i det avvikande utförandet på dessa lagningar - ådringsmönstret är inte likadant som tapeten i övrigt, lagningsbitarna har raka kanter och har klistrats över skadorna utanpå tapeten. Vissa tidigare lagade partier har klistrats fast mot underlaget, vilket gör att tapeten är orörlig i dessa avsnitt. Vid skador i tapeten fästes nytt papper antingen enbart på baksidan av den befintliga tapeten, eller med fästning både på fram- och baksida. Lagningarna syns på nära håll, då de skiljer sig något i papprets kulör. I övrigt målades lagningarna in likt det befintliga ådringsmönstret. Lagningarna har en något mindre glansig yta än tapeten och behandlades med hudlim för att efterlikna den 7

10 titel Bild 1. Farstun innan åtgärd, äldre lagningar med avvikande ådringsmönster. Här syns den blåa färgen på putsen under tapeten. Bild 2. Samma parti efter åtgärd. befintliga tapetens schellakering. Tapeten fästes inte ner mot underlaget, för att möjliggöra rörelse i materialet och minska risken för sprickbildning. Tapeten i vindskammaren Tapeten var främst skadad i rummets hörn och kring/på dörrarna till vindsförråden mot öster och väster, det senare pga bruksslitage. Tapeten ger ett flammigt intryck, då pappen ändrat färg till följd av ålder och fuktpåverkan. Vid västra väggen har tapeten fått ett slitage i mönstertrycket, förmodligen pga den säng som stått utmed denna sida av kammaren, men tapeten var i övrigt hel i detta parti. Sydöstra hörnet i rummet hade använts till att sätta hattnålar i och var därför perforerat längs med skarven. Tidigare lagningar har gjorts med likadan tapet, som klistrats mot väggen. På förrådsdörrarna hade tidigare lagningar gjorts med plåtskoning runt kanterna och utanpå detta en gråblå väv som fästs med spik med flata huvud. För att behålla spåren av rummets användning retuscherades inte slitage och lagningarna gjordes främst utan att mönstermålas, dvs enbart med ofärgat papper i kulör liknande det befintliga. Vid skador i tapeten fästes nytt papper antingen enbart på baksidan av den befintliga tapeten, eller med fästning både på framoch baksida. Väven fick sitta kvar, nytt papper fästes utanpå väven för att uppnå enhetligt material och kulör samt löst sittande tapet fästes ner. Vid hålen efter 8

11 titel Bild 1. Vindskammarens tapet före åtgärd. Foto av skarven mellan vägg och vindsförråd. Bild 2. Tapeten efter åtgärd. hattnålarna i sydöstra hörnet lagades de sköra partierna men i övrigt lämnades spåren efter dess användning kvar. Gavelrösten Bostadshusets gavelrösten målades med linoljefärg i en grågrön kulör, enligt recept från Ottossons färgmakeri. I denna ingick titanvitt, zinkvitt, bensvart, grön umbra, järnoxidgul och kromoxidgrön. Gårdshusets östra gavel fick samma kulör fast med en mindre mängd zinkvitt i, dvs en något mörkare nyans. De två byggnaderna har historiskt sett inte haft exakt samma kulör och därför gjordes denna distinktion. Vindskivor och underslag målades med zinkvitt. Avvikelser från arbetshandlingar Den träimiterande tapeten rengjordes både vått med terpentin och/eller lacknafta samt torrt med pensel. Revor stabiliserades både bakifrån och med omlotteknik, både vad gäller den träimiterande tapeten och medaljongtapeten. Kompletteringar retuscherades endast i liten utsträckning på medaljongtapeten. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Konserveringen av de två tapeterna på Paul Jönska gården har utförts med hänsyn till byggnadens och interiörens kulturhistoriska värde. I farstun syns de 9

12 titel Bild 1.Bostadshusets södergavel före målning. I bakgrunden syns gårdshusets östra gavel. Bild 2. Bostadshusets södra gavel efter målning. nya lagningarna enbart på nära håll, vilket gör att helheten behåller sin karaktär. I vindskammaren finns det naturliga slitaget efter rummets användning kvar, vilket gör att interiörens historiska värde bibehålls. Målningen av gavelröstena har utförts med traditionella färger och med hänsyn till byggnadernas kulturhistoriska värde. Iakttagelser under restaureringen Inga tidigare tapetlager framkom under arbetets gång, varken i farstun eller i vindskammaren. I farstun kunde man under skadade partier i tapeten se spår av en bemålning av den underliggande putsen, på väggarna mot norr, öster och söder. Målningens kulör är gråblå, med inslag av ultramarin. Tapeten i farstun tycks alltså inte vara ursprunglig, men har förmodligen satts upp tidigt i husets historia, dvs. under 1800-talet. Vid borttagning av lös färg på boningshusets gavelrösten framkom spår av en blå linoljefärg. Övriga handlingar med relevans för ärendet Rapport gällande åtgärder på två tapeter i Paul Jönska Gården, Viken av Anna Celander. 10

13 Farstun med det tätare ådringsmönstret och märgstrålar till vänster, samt glesare ådring till höger. Vid skador syns den blåa färgen på putsen under tapeten. Bild 1. Vindskammaren, tidigare gjorda lagningar med plåtkant på vindsförråd och väv under tapeten. Bild 2. Slitage i sydöstra hörnet, där hattnålar har suttit. 11

14 Regionmuseets rapportserie 2004 Kulturmiljö 1. Restaurering av dörrar på Bålamöllan, Stehags sn, AK, Mia Jungskär, Boplatsen mittemellan Bromölla 12:19, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, Slottshagen i Helsingborg schaktövervakning vid trädplantering, FU, Lars Salminen, Fjärrvärme i Helsingborg- arkeologiska schaktningsövervakningar , FU, Lars Salminen, Ekeby kyrkogård arkeologisk schaktövervakning 2002, FU, Lars Salminen, Häglinge - kulturhistorisk beskrivning, Häglinge sn, KA, Cissela Olsson, Warmbadhuset i Torekov, Torekovs sn, AK + BMU, Paul Hansson, Onslunda kyrka invändig restaurering, Onslunda sn, AK, Lotta Eriksson, E22 Gualöv Bromölla, Ivetofta och Gualövs sn, AU steg 2 + FU, Ivan Balic, Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl- Magnus Melin, Björn Nilsson (red), UV-Syd rapport nr 2005:1 10. Skabersjö kyrka, Skabersjö sn, BAD, Petter Jansson, Arilds kapell, Brunnby sn, BAD, Petter Jansson, Norra Åkarp kyrka, N Åkarp sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Ramstorps trädgård, Fulltofta sn, DK, Cissela Olsson, Icke fiktiv film i Skåne - avslutande rapport om inventering, insamling och tillgängliggörande, Lina Ålenius, Pär Bjelvehammar, Sankta Maria kyrka i Ystad, Ystad stad, FU, Jan Kockum, Ulla Molins trädgård i Höganäs, Höganäs sn, BMU, Kristina Nilén, Bronsåldersgravar och järnåldershus, Ivetofta sn, UN, Tony Björk, Skogliga utemuseer i Skåne - en förstudie, Bertil Helgesson och Olof Hermelin, Hotell Båstad en interiör från talet, AF, Mia Jungskär och Kristina Nilén, Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Anna Ligoura, Paul Jönska gården, Viken sn, AK, Anna Ligoura, 2004 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkeologisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

15