Till stora utskottet. ARBETSMARKNADS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 19/2002 rd

Transkript

1 ARBETSMARKNADS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 19/2002 rd Statsrådets utredning med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om EG-typgodkännande av jordbruks- och skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbar dragen utrustning till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon Till stora utskottet INLEDNING Remiss Stora utskottet sände den 19 juni 2002 statsrådets utredning med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om EGtypgodkännande av jordbruks- och skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbar dragen utrustning till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon (E 68/2002 rd) till arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet för eventuella åtgärder. Sakkunniga Utskottet har hört - utvecklingschef Markus Pyykkönen, socialoch hälsovårdsministeriet - överingenjör Esko Kärki, kommunikationsministeriet - sektionschef Ilpo Mattila, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter - planeringschef Jari Piispanen, Nokka-Tume Oy. STATSRÅDETS UTREDNING E 68/2002 rd Förslagets huvudsakliga innehåll Syftet med förslaget är att ersätta de nationella typgodkännandena med ett EG-typgodkännande. Det skall gälla alla jordbruks- och skogsbrukstraktorer och släpvagnar till dem samt dragna arbetsmaskiner. Dessutom möjliggör förslaget typgodkännande av system, komponenter och separata tekniska enheter i enlighet med de relevanta särdirektiven. I förslaget erkänns även alternativ i form av vissa internationella bestämmelser, som de som antagits inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa samt OECD. Genom förslaget införs ett förfarande för undantag för fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som genom sin nya konstruktion inte bokstavligen uppfyller kraven i särdirektiven men som garanteras uppfylla minst likvärdiga krav på säkerhet och miljöskydd. Version 2.0

2 I förslaget ingår skyddsklausuler som skall tillämpas om en medlemsstat fastställer att i direktivet avsedd utrustning utgör en allvarlig fara för trafiksäkerheten eller arbetsmiljön trots att den är försedd med ett giltigt överensstämmelseintyg eller korrekt märkning. Regeringens ståndpunkt Inom ramen för en total harmonisering ersätter direktivet traktordirektivet, 74/150/EEG, som nu tillämpas frivilligt. Samtidigt faller de nationella traktorbestämmelserna bort. Finland understöder denna ändring. Direktivets tillämpningsområde får större räckvidd. Det nya direktivet tillämpas på både hjultraktorer och bandtraktorer och s.k. trafiktraktorer (snabba traktorer med en hastighet som överstiger 40 km/h) samt släpvagnar till traktorer och av traktorer dragen utbytbar utrustning (tunga dragna arbetsmaskiner). Det gamla direktivet, 74/150/EEG, tillämpas endast på hjultraktorer konstruerade för en maximal hastighet på 40 km/h. En utvidgning av direktivets tillämpningsområde är förenlig med Finlands intresse om skogsmaskinerna (s.k. skotare och avverkningsmaskiner enligt ISO 6814:2000) lämnas utanför. Finland accepterar inte att skogsmaskinerna omfattas av traktordirektivet och anser att de också i framtiden bör ingå i maskindirektivets 98/37/EG tillämpningsområde därför att maskindirektivet bättre än traktordirektivet tryggar säkerheten i arbetet för skogsmaskinsförarna. I övrigt godkänner Finland utvidgningen av tillämpningsområdet. Bestämmelserna om obligatoriska bromsar på släpvagnar till traktorer är nya för Finland och förorsakar kostnader. Av de släpvagnar som finns till salu är mindre än fem procent försedda med bromsar. Vid beredningen har Finland motsatt sig bestämmelserna om obligatoriska bromsar på släpvagnar till traktorer men har inte fått stöd av de övriga medlemsstaterna eller kommissionen. Finland är dock berett att godkänna kravet på bromsar eftersom den totala nyttan av direktivets godkännande är större än de kostnader som kravet på bromsar förorsakar. Dessutom ökar släpvagnarnas bromsar trafiksäkerheten speciellt i fråga om tunga släpvagnar. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Motivering Förslaget till direktiv om typgodkännande I den första fasen förutsätter direktivförslaget EG-typgodkännande för traktorer vars hastighet är högst 40 km/h. Det nya direktivet skall tillämpas på nya traktormodeller från och med den 1 juli I praktiken introduceras de nya hjultraktorerna redan nu på marknaden försedda med EG-typgodkännande vilket innebär att läget till denna del inte ändras. I den andra fasen omfattas trafiktraktorer och släpvagnar samt dragna arbetsmaskiner av typgodkännandet, i praktiken kring 2010 när särdirektiven har blivit uppdaterade. Enligt förslaget ersätts det nationella typgodkännandet från och med 2005 med ett EG-typgodkännande och alla nya traktorer som säljs skall vara EG-typgodkända från 1 juli Harmoniseringen av typgodkännandet av traktorer med en hastighet på över 40 km/h (nationell trafiktraktor) träder i kraft först tre år efter att de särdirektiv som gäller dessa fordonstyper har blivit godkända. EG-typgodkännandet skall gälla släpvagnar och dragna arbetsmaskiner tre år efter att de särdirektiv som gäller dem har blivit antagna (bl.a. ljus, bromsar, underkörningsskydd och däck). Utskottet omfattar regeringens ståndpunkt att det är viktigt att typgodkännandet av jord- och skogsbrukstraktorer, släpvagnar till dessa fordon och dragna arbetsmaskiner harmoniseras inom EU, och finner direktivförslaget behövligt och lämpligt. På längre sikt är det förenligt både med den inhemska traktor- och jordbruksma- 2

3 skinsindustrins och deras intresse som skaffar dessa maskiner att det inom EU finns enhetliga bestämmelser om typgodkännande. Det gör det möjligt att samordna den produktion som är avsedd för hela EU:s område. Dessutom blir marknadsföringen lättare och kostnaderna lägre. Den föreslagna ändringen i bromsdirektivet Krav på bromsar skall ingå i typgodkännandet av släpvagnar och arbetsmaskiner som kopplas till traktor. En av kommissionen tillsatt bromsarbetsgrupp har berett ändringen av särdirektivet om bromsar. Förslaget till bromsdirektiv innebär att bromsar blir obligatoriska på traktorsläpvagnar med en massa på över kg och på traktorkopplade arbetsmaskiner som väger över kg. Enligt en utredning till utskottet har Finlands representanter i arbetsgruppen bland annat föreslagit att kravet på obligatoriska bromsar bara skall gälla traktorsläpvagnar på 16 ton och dragna arbetsmaskiner på 24 ton och att kravet på parkeringsbromsar inte tas med. Arbetsgruppens övriga medlemmar har enhälligt motsatt sig Finlands förslag. I Finland ingår bestämmelser om kraven på bromsar på släpvagn till traktor i förordningen om användning av fordon på väg (1257/1992), som föreskriver att en släpvagns massa enligt huvudregeln får vara högst två gånger och om vissa krav uppfylls högst 2,6 gånger så stor som traktorns egen massa. Om släpvagnen är försedd med bromsar får släpvagnens massa vara tre gånger så stor som traktorns egen massa. Extrakostnaden för bromsar är i dagsläget cirka euro för en medelstor 9 12 tons släpvagn. Årligen säljs det i Finland ca släpvagnar av vilka ungefär 10 % är försedda med bromsar. Redan nu kan släpvagnarna till de flesta traktorerna förses med bromsar. Reparations- och underhållskostnaderna för släpvagnar ökar en aning när de förses med bromsar. I dagsläget registreras inte släpvagnar till traktorer men kravet på bromsar på alla traktorsläpvagnar som väger över kg gör att de för övervakningens skull måste registreras. Utskottet konstaterar att detta förorsakar extra trafik på de allmänna vägarna när släpvagnar transporteras för besiktning. Den största delen av traktorsläpvagnarna används endast för interna transporter på jordbruksfastigheter. I det finska klimatet blir släpvagnar och arbetsmaskiner utsatta för fukt och köld med den påföljden att bromssystemen ofta fryser och lätt angrips av rost. Trasiga bromssystem utgör ett hinder för arbetet och gör det långsammare. Under de kalla och regniga årstiderna leder detta lätt till att bromssystemet kopplas bort och då går den eftersträvade nyttan för trafik- och arbetssäkerheten förlorad. Kravet i bromsdirektivförslaget att alla hjul på en släpvagn med boggy skall förses med bromsar kan också leda till att fordonet blir svårare att styra på hala vägar. Särdirektivet om bromsar innehåller krav på bromsars funktion och prestation. Bromsdirektivet tar inte ställning till vilken teknik som skall användas när fordon förses med bromsar utan det viktigaste är att de uppfyller kraven. I praktiken kan fordonen förses med tryckluftsbromsar, hydrauliska bromsar eller elektriska bromsar. Traktorernas släpvagnar är i dagsläget försedda med tryckluftsbromsar eller hydrauliska bromsar. I Finland har hydrauliska släpvagnsbromsar traditionellt använts. Enligt en utredning till utskottet utgör det nya bromsdirektivförslaget inte något hinder för att Finland också i fortsättningen kan använda hydrauliska släpvagnsbromsar förutsatt att tekniken utvecklas på ett sådant sätt att de fyller de nya kraven. Utskottet finner det viktigt att Finlands klimatförhållanden beaktas vid beredningen av direktivförslaget och att bestämmelserna inte hindrar tilllämpningen av sådana tekniska lösningar som bäst lämpar sig i våra förhållanden. Statistiken visar att det dog 56 och skadades 675 personer i Finland vid trafikolyckor på områden som enligt vägtrafiklagen är avsedda för allmän trafik eller allmänt används för trafik och i vilka en traktor var inblandad. I dessa fall skadades tre personer när en traktor drog ett annat fordon eller en arbetsmaskin. Två personer dog och 19 skadades vid olyckor där en traktor drog en släpvagn. Skillnaderna var stora mellan olyckor i olika delar av landet vid olika 3

4 årstider. Flest olyckor skedde det i norra Finland på våren och vintern. En analys av alla traktorolyckor i hela landet visar att det sker minst olyckor på sommaren. Utskottet framhåller att traktorerna blir snabba, tyngre och kraftigare i och med att tekniken utvecklas och att deras egenskaper blir allt mer lika bilarnas. När traktorerna blir större blir också de släpvagnar som de drar tyngre. Ju snabbare och tyngre fordonen blir, desto viktigare är det hur en traktor med släpvagn klarar sig bland den övriga trafiken. Särskilt viktigt med bromsar på släpvagnar är det under dåliga trafikförhållanden. Eftersom det sker flera olyckor vid vissa årstider kan man dra den slutsatsen att dåliga väderleksförhållanden ofta bidrar till uppkomsten av en olycka. Av denna orsak finner utskottet att bromsar på släpvagnar till traktorer kan öka arbets- och trafiksäkerheten och omfattar till denna del regeringens ståndpunkt. Men det är viktigt att tillräckligt långa övergångstider lämnas för bestämmelserna för att den inhemska traktor- och jordbruksmaskinsindustrin och jordbruksnäringen skall kunna anpassa sig till de nya kraven och bereda sig för kostnaderna. Statistiken över olyckor visar att arbetsmaskiner som är kopplade till en traktor endast sällan är involverade i olyckor som ledde till personskador. I fråga om arbetsmaskiner som kopplas till en traktor omfattar utskottet jord- och skogsbruksutskottets och trafikutskottets överväganden (JsUU 12/2002 rd och TrUU 15/2002 rd) och anser att åtgärder bör vidtas för att åstadkomma en sådan ändring i bromsdirektivförslaget att kravet på obligatoriska bromsar inte utvidgas till arbetsmaskiner som kopplas till traktorer. Utlåtande Arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet meddelar som sitt utlåtande att utskottet omfattar regeringens ståndpunkt men finner det viktigt att åtgärder vidtas vid beredningen av förslaget till ändring av bromsdirektivet för att se till att kravet på obligatoriska bromsar inte utvidgas till arbetsmaskiner som kopplas till traktorer och inte till traktorsläpvagnar som väger under 16 ton. 4

5 Helsingfors den 14 november 2002 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Jouko Skinnari /sd vordf. Raija Vahasalo /saml medl. Tuula Haatainen /sd Pertti Hemmilä /saml Leea Hiltunen /kd Anne Holmlund /saml Anne Huotari /vänst (delvis) Kyösti Karjula /cent Esa Lahtela /sd (delvis) Pertti Mäki-Hakola /saml Sekreterare var utskottsråd Ritva Bäckström. ers. Petri Neittaanmäki /cent Lauri Oinonen /cent Pirkko Peltomo /sd Tero Rönni /sd Jouko Skinnari /sd Osmo Soininvaara /gröna Raija Vahasalo /saml Jaana Ylä-Mononen /cent Niilo Keränen /cent. 5