Göran Björklund

Transkript

1 KALLELSE 1 (5) Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Kommunstyrelsens sessionssal i Stadshuset, måndagen den 7 januari 2013 kl Ulf Olsson Göran Björklund Kommunstyrelsens sammanträde är öppet för allmänheten (utom vid behandling av ärenden som avser myndighetsutövning eller sekretess)

2 FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (5) Stadskansliet: Kc Kommunchefen PF Personal och förhandling I Information KU Kvalitet och utveckling M Markavdelningen E Ekonomistyrning N Näringsliv SP Samhällsplanering

3 FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (5) Val av protokolljusterare Kc 1 Anmälningsärenden: a) Klagomål på AB Bostäder. (Skrivelse (sekretess) ställd till bl.a. Kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S). Skrivelsen översänd den 20 november 2012 till AB Bostäder) (2012/KS ) b) Möjlighet till kontakt med kommunalråden i Borås (Kommunalrådet Lena Palmén (S) har besvarat breven) (2012/KS ) (Förslag: a b till handlingarna) Kc 2 Energimyndigheten, Inbjudan att delta i Global Sustainable Cities Network. (2012/KS ) (Bil) I 1 Inbjudan till Earth Hour 2013 (2012/KS ) (Bil) KU 1 Anmälningsärenden: a) Vi vill ha vårt julbord kvar. (Klass tre på Borgstenaskolan har skrivit till kommunalrådet Lena Palmén (S) angående skolans julbord. Lena Palmén (S) har besvarat skrivelsen) (2012/KS ) (Bil) b) Skolan i Borås, ett föräldraperspektiv (En privatperson har skrivit till kommunalråden angående elevs behov av särskilt stöd. Skrivelsen har besvarats av Lena Palmén (S) (2012/KS ) (Förslag: a b till handlingarna)

4 FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (5) E 1 Anmälningsärenden: a) Protokoll från Etableringsrådet, Boråsregionens Etableringscenter. (Protokoll från Etableringsrådets sammanträde den 19 november 2012 har lämnats av Boråsregionens Etableringscenter. Ärendet är översänt till Arbetslivsnämnden för handläggning). (2010/KS ) b) Sjuhärads samordningsförbund, kvartalsrapport per (Sjuhärads samordningsförbund har översänt kvartalsrapport per Ärendet är översänt till Arbetslivsnämnden för handläggning). (2012/KS ) c) Ansökan om ekonomiskt bidrag till Stiftelsen Vitryssland (Stiftelsen Vitryssland har ansökt om ekonomiskt bidrag för Ärendet är översänt till Arbetslivsnämnden för handläggning) (2012/KS ) (Förslag: a c till handlingarna) E 2 Svar på motion av William Petzäll (SD) angående att säga upp avtal med Migrationsverket om mottagande av nyanlända. (2010/KS ) (Bil) E 3 Svar på motion av Lennart Andreasson (V) om att införa möjligheten till dator och internetuppkoppling i de lokala riktlinjerna för ekonomiskt bistånd i Borås Stad. (2012/KS ) E 4 Hemlöshetssamordnarens förslag för Borås. (2012/KS ) E 5 Borås Energi och Miljö AB, utökad investeringsplan (2012/KS ) (Bil) (Bil) (Bil)

5 FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (5) SP 1 Anmälan av delegationsbeslut: a) Yttrande över lokaliserings- och lämplighetsprövning utanför detaljplanelagt område (nr 10/2012). (2012/KS ) b) Yttrande över lokaliserings- och lämplighetsprövning utanför detaljplanelagt område (nr 11 och 12/2012) (2012/KS ) c) Strandskyddsdispens: (Beslut att bevilja strandskyddsdispenser i ärende; 2012/KS , 2012/KS , 2012/KS , 2012/KS , 2012/KS och 2012/KS under perioden ) (2012/KS m.fl. - 2) (Förslag: a c till handlingarna) SP 2 Svar på remiss angående föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag. (2012/KS ) (Bil) SP 3 Svar på begäran om avslut av detaljplaneuppdrag för del av Frufällan, Längjum 2:15 (P05/05). (2005/KS ) (Bil)

6 Kc 1a-b) anmälningsärenden (Förslag: a-b till handlingarna)

7 Kc 2 BESLUTSFÖRSLAG Inbjudan att delta i Global Sustainable Cities Network Energimyndigheten har inbjudit Borås Stad att delta som en av sex svenska städer i nätverket Global Sustainable Cities Network. Nätverket, GSCN. Borås Stad har valts ut på grundval av sin kompetens inom fokusområdet Waste - to Energy. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att tacka ja till inbjudan att delta i nätverket Global Sustainable Cities Network. Att delegera uppgiften att vara kontaktperson gentemot Energimyndigheten och nätverket GSCN till Borås Energi och Miljö AB Tom Andersson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2012/KS Programområde: 001 Handläggare: Nanna Siewertz Tulinius, tfn Datum/avdelningschef: Anders Glemfelt

8 I1 BESLUTSFÖRSLAG Inbjudan till Earth Hour 2013 Kommunstyrelsen föreslås besluta: Kommunstyrelsen beslutar att Borås Stad ska delta i Earth Hour Tom Andersson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja Nej Kommentar: Diarienummer: 2012/KS0664 Programområde: 1 Handläggare: Marie Ingvarsson, tfn Datum/avdelningschef: /Annica Berg

9 Datum Sida 1(1) Dnr 2012/KS Marie Ingvarsson Miljö- och konsumentnämnden Lokalförsörjningsnämnden Fritids- och folkhälsonämnden Tekniska nämnden Earth Hour 2013 Earth Hour är en global manifestation i klimatfrågan. Denna kan innehålla olika arrangemang, men sker främst genom att deltagarna släcker elektriskt ljus under en timme. Earth Hour startade i Australien Sverige har deltagit i fem år. År 2012 deltog 7000 städer i 152 länder i Earth Hour. Sverige är ett av länderna med högst deltagande där nästan 80 procent av kommunerna är med. Världsnaturfonden står bakom arrangemanget. Det finns ett antal organisationer som kan ha liknande önskemål om deltagande från kommunernas sida. Borås Stad bör vara restriktiv med detta. I Earth Hour har Borås dock sedan 2010 valt att vara med. Lämpliga objekt som Borås släckt vid tidigare deltagande är Rådhuset, Stadshuset, Kulturhuset, Sven Eriksonsgymnasiet och Borås Arena. Kommunstyrelsen anmodar Lokalförsörjningsnämnden, Fritids- och folkhälsonämnden och Tekniska nämnden att släcka dessa och andra lämpliga objekt under 2013 års Earth Hour, som infaller 23 mars kl Miljö- och konsumentnämnden får i uppdrag att samordna detta och eventuella andra engagemang samt information kring Earth Hour Kommunstyrelsen förutsätter att nämndernas insatser för Earth Hour ryms inom givna budgetramar. Förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar att Borås Stad ska delta i Earth Hour KOMMUNSTYRELSEN Tom Andersson Kommunalråd Annica Berg Kommunikationschef POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON vx FAX

10 Kära kommun, lördag 23 mars 2013 kl är det dags att släcka! År 2012 deltog 7000 städer i 152 länder i Earth Hour. Det gör kampanjen till världens i särklass största miljömanifestation. Earth Hour har blivit en gemensam symbol för miljöengagemang över hela världen. Vår utvärdering visar att ni tycker att manifestationen är en hjälp för att kommunicera ert klimatarbete. Det är vi mycket glada för, eftersom det förstås är en av anledningarna till att Earth Hour finns. Tillsammans med er ser vi varje år till att människor firar de framsteg vi redan gjort och tänder sitt engagemang på nytt inför det kommande året. Temat för 2013 med fokus på klimataktiviteter bortom timmen. Sverige är ett av länderna med högst deltagande där nästan 80 procent av kommunerna är med. Samtidigt är vi ständigt utmanade att bli ännu bättre, av länder där samtliga städer deltar. Nästan alla svenskar vet vad Earth Hour är och enligt SIFO deltar varje år över hälften i manifestationen. Fler än hälften av dessa rapporterar också att Earth Hour inspirerar dem till fler miljöhandlingar än att släcka ljuset. Varmt välkommen att anmäla dig på: Tillsammans gör vi skillnad, och fortsätter göra det så länge som det behövs. Anna Bodlund Anna Almberg Kommunikationschef Projektledare Earth Hour Världsnaturfonden WWF Världsnaturfonden WWF

11 KU 1a-b) anmälningsärenden KU 1 a) bilagorna finns tillgängliga på webben under rubriken anmälningsärenden) (Förslag: a-b till handlingarna) E 1 a-c) anmälningsärenden (Förslag: a-c till handlingarna)

12 E2 BESLUTSFÖRSLAG Svar på motion av William Petzäll (SD) angående att säga upp avtal med Migrationsverket om mottagande av nyanlända Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Motionen avslås Lena Palmén Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2010/KS Programområde: 3 Handläggare: Lena Frygne, tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

13 /KS (1) Kommunfullmäktige Svar på motion av William Petzäll (SD) angående att säga upp avtal med Migrationsverket om mottagande av nyanlända William Petzäll (SD) har vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 19 augusti 2010 inlämnat rubricerad motion. I motionen föreslås att Borås Stad inte förnyar avtalet med Migrationsverket för mottagande av invandrare/flyktingar och att flykting- och invandrarmottagning till kommunen stoppas helt. Motionen har varit remitterad till Socialnämnden. Inkommet remissvar, se bilaga. Kommunstyrelsen anser att det finns fördelar med att mottagandet av nyanlända sker genom avtal. Borås Stad kan planera bosättningen och samverka med andra i etableringsprocessen. Borås Stads överenskommelse med Staten genom Länsstyrelsen i Västra Götalands län om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande m. fl. gäller tills vidare. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Motionen avslås. KOMMUNSTYRELSEN Lena Palmén Kommunalråd Christer Johansson Ekonomichef

14 Motion angående att säga upp avtal med Migrationsverket om mottagande av nyanlända Sverige har under lång tid haft en mycket stor invandring vida överlägset våra europeiska grannar sett i både absoluta och relativa tal. Detta har medfört stora problem, såväl ekonomiska som sociala. Sverigedemokraterna vill därför agera mot den vettlösa invandringen till Sverige. En bråkdel är riktiga flyktingar Endast en liten del av de som kommer till Sverige är riktiga flyktingar. Enligt vissa beräkningar är så lite som 5-15% reellt skyddsbehövande. Resterande 85%-95% faller inte in under FN:s definition av flyktingar. Urholkning av asylprocessen Genom att Sverige tar in invandrare som inte kan betraktas som flyktingar urholkas asylprocessen. För varje person som ges uppehållstillstånd och som inte är en flykting försvinner en plats för de som verkligen behöver skydd och därmed är Sveriges flyktingpolitik att betrakta som inhuman. Borås måste markera mot denna ansvarslösa politik! Hjälp i närområdet I debatten hör man ofta att invandringen ökar välfärden i samhället och att invandrarna behövs. Trots detta är det allt fler kommuner som inte vill ta emot invandrare på grund av de problem och kostnader det medför. Som exempel kan man nämna att UNHCR hade en årskostnad på 116,5 dollar per år för en flykting medan det i Sverige kostade dollar nästan 100 gånger mer. Sverigedemokraterna vill att hjälp till flyktingar ska ges i deras närområde för att maximera antalet hjälpta personer. Ett otryggare samhälle Det har länge varit praxis att invandrarna som kommer till Sverige inte ska assimileras in i den svenska kulturen. Istället lägger man stora pengar på att de ska behålla sin egen särart, kultur och värderingar. Robert Putnam, statsvetare och forskare, skriver att den så kallade mångfalden minskar invånarnas tro på samhället; politiker har lägre förtroende, lägre valdeltagande och mindre benägenhet att delta i gemensamma projekt. Putnam menar också att människor i mångkulturella samhällen har färre nära vänner och upplever sämre livskvalitet. Putman varnar också för att han kanske underskattat dessa negativa effekter. Invandringspolitiken är idag ansvarslös, ogenomtänkt, kostsam och ställer inga krav på anpassning för alla de som söker sig hit. Istället visar det sig att det i mycket stor utsträckning rör sig om en ekonomisk invandring ett utnyttjande av de möjligheter som idag allt för lättvindigt ges bort. Sverigedemokraterna föreslår därför kommunfullmäktige besluta - att inte förnya avtalet med Migrationsverket för mottagande av invandrare/

15 flyktingar, - att flykting- och invandrarmottagning till kommunen helt stoppas. William Petzäll (SD)

16 REMISSVAR 1 (1) /SN Samlad sysselsättning Liisa Larsson Tfn Kommunstyrelsen Motion angående att säga upp avtal med Migrationsverket om mottagande av nyanlända Kommunstyrelsens diarienummer: 2010/KS0588 Nämndens beslut Socialnämnden avstyrker motionen. Nämndens yttrande Socialnämnden anser att en enskild kommun inte har ansvaret för hur flyktingpolitiken drivs i Sverige. Borås Stad har alltid ställt upp på de beslut som Sveriges riksdag har fattat angående flyktingmottagandet och integrationspolitiken. Det finns kommuner i Sverige som inte har avtal med Migrationsverket om ett årligt mottagande av flyktingar. Ändå flyttar varje år ett antal nyanlända till dessa kommuner. Ett närliggande exempel är Göteborgs Stad som under några år, i början 2000-talet, inte hade avtal om flyktingmottagande vilket bl.a. ledde till att det blev stor brist på bostäder, barnomsorg och utbildning p.g.a. en okontrollerad inflyttning av flyktingar. Numera har Göteborgs Stad, som de flesta kommunerna i Västra Götaland, avtal med Migrationsverket. Liknande utveckling kan förmodas att ske även i Borås om avtalet med Migrationsverket sägs upp. Fördelen med avtalet är att antalet nya flyktingar kan hållas på den nivå som kommunledningen beslutat om och att inflyttningen, genom dialog med Migrationsverket, kan styras av Introduktionscenter. Dessutom har Borås Stad personal i beredskap att ta emot och ge introduktion till ett i förväg bestämt antal flyktingar. Socialnämnden delar inte motionärens förslag till att avtalet med Migrationsverket inte förnyas och att Borås Stad stoppar flykting- och invandrarmottagning. Socialnämnden avstyrker motionärens förslag till Kommunfullmäktige. Ingegerd Nyborg Ordförande Dan Persson T.f. Socialchef

17 E3 BESLUTSFÖRSLAG Svar på motion av Lennart Andreasson (V) om att införa möjligheten till dator och internetuppkoppling i de lokala riktlinjerna för ekonomiskt bistånd i Borås Stad. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Motionen förklaras besvarad Lena Palmén Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2012/KS Programområde: 3 Handläggare: Lena Frygne, tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

18 /KS (2) Kommunfullmäktige Svar på motion av Lennart Andreasson (V) om att införa möjligheten till dator och internetuppkoppling i de lokala riktlinjerna för ekonomiskt bistånd i Borås Stad. Lennart Andreasson (V) har vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 12 april 2012 inlämnat rubricerad motion. I motionen föreslås att Borås Stad utreder förutsättningarna för att införa en möjlighet till ersättning för dator och internetuppkoppling i de lokala riktlinjerna för ekonomiskt bistånd. Motionen har varit remitterad till Arbetslivsnämnden, Utbildningsnämnden, Ungdomsrådet och samtliga stadsdelsnämnder. Utbildningsnämnden avstår från yttrande. Av remissinstanserna tillstyrker samtliga övriga nämnder, inklusive Ungdomsrådet, utom stadsdelsnämnd Öster som avstyrker motionen. Reservationer har gjorts i flertalet nämnder. Sammanställning av inkomna remissvar redovisas i bilaga. Kommunstyrelsen anser att frågan är viktig. Det är betydelsefullt för den enskilde att ha tillgång till dator och internetuppkoppling. En ny riksnorm för försörjningsstöd gäller från Riksnormen anger numera totalsummorna för varje personkategori och hushållsstorlek. Varje kommun bestämmer vilken fördelning man vill ha på behovsposterna. Konsumentverkets beräkningar av hushållskostnader kan ge vägledning. Månadskostnaden för medier (bredband, tv-licens, fast telefoni m. m.) för ett hushåll med 4 personer är beräknad till kr. Arbetslivsnämnden har, liksom ett antal andra kommuner, utgått från Socialstyrelsens meddelandeblad från 2011 och räknat upp till 2012 års rambelopp, vilket gör kr per månad för aktuell behovspost. Inom riksnormen för försörjningsstöd finns ett visst utrymme som kan användas för dator och internetuppkoppling. I dag finns möjlighet för den enskilde att till en låg kostnad köpa dator från Återbruk, Arbetslivsförvaltningen.

19 /KS (2) Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Motionen förklaras besvarad. KOMMUNSTYRELSEN Lena Palmén Kommunalråd Christer Johansson Ekonomichef

20 Motion om att införa möjligheten till dator och internetuppkoppling i de lokala riktlinjerna för ekonomiskt bistånd i Borås Stad. Många familjer är, under en kortare eller längre period, beroende av kommunens försörjningsstöd. De kan bero på en mängd olika orsaker, men gemensamt för dem alla är att de utestängs från stora delar av samhällets utbud på grund av fattigdom. Det kan gälla deltagande i föreningslivet likväl som det omfattande kulturella utbud som finns i dagens samhälle. För barn och ungdomar som lever i en familj som är beroende av kommunens försörjningsstöd innebär det ofta att de saknar tillgång till det som är en självklarhet för de flesta av deras klasskamrater - en internetuppkopplad dator i hemmet. Det innebär dels att de ges sämre möjligheter att uppnå skolans mål, dels att de utestängs från det enorma informationsflöde och det omfattande sociala nätverk internet ger dem tillträde till. Även för de vuxna är avsaknaden av en internetuppkopplad dator i hemmet ett socialt handikapp. Det minskar förutsättningarna att följa barnens skolgång och ta del av det informationsutbyte som sker på skolans och kommunens hemsidor. En internetuppkopplad dator skulle underlätta kommunikationen mellan skolan och föräldrarna, liksom mellan de internetbaserade föräldranätverk som finns i dagens moderna samhälle. Arbetslösheten är för många den huvudsakliga orsaken till att de är beroende av samhällets försörjningsstöd. För att underlätta för dem i jakten på ett arbete är en internetuppkopplad dator i hemmet en stor tillgång. Det ger dem tillträde till en mängd olika jobbsökarsidor på nätet och ger även tillgång till en smidig mejlfunktion. Att ta cykeln till biblioteket för att skicka en jobbansökan, och sedan cykla tillbaka till biblioteket med jämna mellanrum för att se om det kommit något besked i inkorgen, är både tidsödande och föga effektivt. En dator skulle göra stor skillnad i kampen för ett nytt arbete. Oavsett vilket arbete man söker idag är en viss datavana en merit. Med en dator i hemmet ges även en datanovis en chans till en viss arbetsmarknadsutbildning på egen hand. Det skulle ha stor betydelse för barn och ungdomar i fattiga familjer om det i det ekonomiska biståndet ingick kostnader för en dator med internetuppkoppling. Barnen skulle ges mer likvärdiga förutsättningar att klara skolans mål och kontakten mellan skolan och föräldrarna skulle underlättas. Även de vuxna i familjen skulle ges större möjligheter att förkovra sig genom att ta del av internets enorma utbud. Rent mänskligt är en internetuppkopplad dator till fattiga familjer betydelsefull på många sätt, men jag är dessutom övertygad om att förslaget i grunden är samhällsekonomiskt lönsamt, även om alla vinster inte kan specificeras eller plockas hem på kort sikt. Det finns idag ett stort utbud av billiga internetuppkopplingar och datorerna kan med fördel inhandlas hos vårt eget Återbruk. Där samlar de in överblivna och utfasade datorer från bl.a. kommunen. Datorerna renoveras och uppgraderas därefter till väl fungerande datorer för privat bruk. Kostnaden för en renoverad dator är ytterst blygsam i förhållande till den nytta den skulle göra för att förbättra villkoren för fattiga familjer.

21 Med hänvisning till ovanstående föreslår jag: - Att Borås Stad utreder förutsättningarna för att införa en möjlighet till ersättning för dator och internetuppkoppling i de lokala riktlinjerna för ekonomiskt bistånd. Borås den 10 april 2012 Lennart Andreasson ( V )

22 REMISSAMMANSTÄLLNING 1 (3) /KS0333 Ekonomistyrning, Lena Frygne, tfn Motion av Lennart Andreasson (V) om att införa möjligheten till dator och internetuppkoppling i de lokala riktlinjerna för ekonomiskt bistånd i Borås Stad Remissinstansernas yttrande i sammanfattning och eventuella reservationer Arbetslivsnämnden Arbetslivsnämnden tillstyrker motionen. Nämnden tillstyrker att utreda möjligheten att rymma dator och internetuppkoppling i riktlinjerna för ekonomiskt bistånd i Borås Stad, men vill också påpeka utredningen att ta hänsyn till vissa synpunkter som nämnden har. Utredningen bör ta fasta på att försörjningsstödet redan idag går ca 5,5 mnkr back i förhållande till budgeterade medel, normen för barntillägg har för 2012 fastställt av regeringen att räknas upp med 17 % mot föregående år i syfte att minska barnfattigdomen. Redan i dagens norm finns ett visst utrymme som kan användas för dator och internetuppkoppling om klienten prioriterar detta. Utredningen bör även ur ett rättviseperspektiv ta hänsyn till att vi har grupper med låginkomsttagare, främst ensamstående med barn, som idag inte har ekonomiskt bistånd, men som ändå inte har råd med dator och internetuppkoppling. Allianspartierna avstyrker motionen. Allianspartierna anser att idag ligger försörjningsstödet ca 5,5 mnkr back i förhållande till budgeterade medel, normen för barntillägg har för 2012 fastställt av regeringen att räknas upp med 17 % mot föregående år i syfte att minska barnfattigdomen, kostnader som i sin helhet landar på kommunerna. Allianspartierna ser i nuläget inga förutsättningar att räkna upp försörjningsstödsnormen med ytterligare kostnader för datorer och Internetanslutning. Man bedömer heller inte att detta skulle ge några positiva effekter om att fler går till jobb. All forskning visar att skolan har större betydelse

23 REMISSAMMANSTÄLLNING 2 (3) /KS0333 Ekonomistyrning, Lena Frygne, tfn för elevens resultat än vad den socioekonomiska bakgrunden har. Skolans kompensatoriska uppdrag betonas också i nationella styrdokument. Stadsdelsnämnd Norr Stadsdelsnämnd Norr tillstyrker motionen. Nämnden anser att det är viktigt att utredningen beaktar frågeställningen utifrån begreppet skälig levnadsnivå samt att utredningen även omfattar de som inte har ekonomiskt bistånd men inte har råd med datorinköp. Stadsdelsnämnden har gjort en barnkonsekvensanalys och konstaterar att beslutet kommer att beröra barn och ungdomar i familjer i behov av ekonomiskt bistånd om det blir en förändring av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd. Barn och ungdomar som kan komma att beröras av beslutet har inte fått uttrycka sin mening. Stadsdelsnämnd Väster Stadsdelsnämnd Väster tillstyrker motionen. Nämnden anger i sin sammanfattning att utifrån samhällsutvecklingen och internets omfattande betydelse har i stort sett alla människor, oberoende av ålder och sysselsättning, behov av internet i hemmet. Det är ett viktigt redskap för vardagsadministration samt för möjligheten att ta del av kommunikation och verka socialt. Det borde därför kunna anses ligga inom begreppet skälig levnadsnivå. Kan biståndet inte ges som försörjningsstöd så kan det ligga inom begreppet livsföring i övrigt. Det är positivt att en utredning görs om att införa möjlighet till ersättning för dator och internetuppkoppling i de lokala riktlinjerna för ekonomiskt bistånd. Allianspartierna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Allianspartierna avslår motionen och anser att det är viktigt att i varje beslut gällande ekonomiskt bistånd se till de individuella förutsättningarna som gäller i varje specifikt ärende. Därför anser Allianspartierna att man inte kan införa dator och internetuppkoppling i de lokala riktlinjerna för ekonomiskt bistånd som norm. Alliansens viljeinriktning är att individuella bedömningar är att föredra. Vilket också sker i dagsläget. Stadsdelsnämnd Öster Stadsdelsnämnd Öster avstyrker motionen.

24 REMISSAMMANSTÄLLNING 3 (3) /KS0333 Ekonomistyrning, Lena Frygne, tfn Nämnden delar inte motionärens uppfattning utan vill lyfta fram den ökade tillgången på datorer i våra skolor samt möjligheten att uppmuntra användandet av datorer vid stadens befintliga mötesplatser, till exempel biblioteken. Nämnden bedömer inte heller att det skulle leda till att fler får arbete och egen försörjning. Arbetsförmedlingen och Borås Stad erbjuder omfattande resurser för att stödja målgruppen försörjningsstödtagare med olika insatser där tillgång till jobbsökaraktiviteter är en del av insatserna. Detta minskar det egna behovet av dator och tillgång till internetuppkoppling. Stadsdelsnämnden har gjort en barnkonsekvensanalys och konstaterar att barn och ungdomar i familjer som erhåller ekonomiskt bistånd berörs om det blir en förändring av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd. Inom stadsdelsnämndens verksamhetsområde finns möjligheter att arbeta kompensatoriskt genom god tillgång på datorer inom skolverksamheten. Barn och ungdomar som kan komma att beröras av beslutet har inte fått uttrycka sin mening. Mot beslutet reserverar sig (S), (V) och (MP) till förmån för sitt eget förslag att motionen tillstyrkes i sin helhet. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden avstår från yttrande. Majoritetsgruppen yrkar att nämnden avstår från yttrande med anledning av att riktlinjer för ekonomiskt bistånd inte faller under Utbildningsnämndens ansvarsområde. Minoritetsgruppen i Utbildningsnämnden reserverar sig mot beslutet och yrkar att nämnden tillstyrker motionen med hänvisning till att det är viktigt att samtliga elever har tillgång till dator och internetuppkoppling i hemmet. Ungdomsrådet Ungdomsrådet tillstyrker motionen. Ungdomsrådet är medvetna om att det finns familjer som under en kortare eller längre period är beroende av kommunens försörjningsstöd och att dessa familjer sällan har råd med en dator och internetuppkoppling i hemmet. Rådet ser både för- och nackdelar med förslaget, och påpekar att det kan leda både till en kostnad och en investering för kommunen.

25 E4 BESLUTSFÖRSLAG Hemlöshetssamordnarens förslag för Borås Kommunstyrelsen föreslås besluta: Avstår från föreslagen överenskommelse Lena Palmén Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2012/KS0468 Programområde: 3 Handläggare: Lena Frygne, tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

26 Datum Dnr 2012/KS0468 Sida 1(1) Ekonomistyrning Lena Frygne, tfn Maria Boustedt Hedvall Ämnessakkunning Enheten för familj och sociala tjänster Socialdepartementet Regeringskansliet Stockholm Hemlöshetssamordnarens förslag för Borås Borås Stad har mottagit Letter of intent, men avstår från överenskommelsen. I överenskommelsen framkommer inte hur regeringen ger bättre förutsättningar för byggnation av hyresrätter. Borås Stad har brist på hyresrätter, vilket försvårar arbetet med att lösa hemlöshetsproblematiken. Borås Stad arbetar aktivt med frågorna kring hemlöshet. Program mot hemlöshet som utgår från de nationella målen är nu ute på remiss hos nämnderna. Till programmet kopplas en handlingsplan som tydliggör samverkan. KOMMUNSTYRELSEN Lena Palmén Kommunalråd Christer Johansson Ekonomichef

27 S2012/3029/FST Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Ämnessakkunnig Maria Boustedt Hedvall Telefon +46 (0) Mobil +46 (0) E-post Kommunstyrelsens ordförande, Borås stad Möte med hemlöshetssamordnaren Borås29 november 2012 Den 29november 2012 träffaderegeringens hemlöshetssamordnare Michael Anefur företrädare för Borås stad. Vid mötet deltogett stort antal personer, både beslutsfattare, chefer och tjänstemän från både kommun, kommunala bostadsbolag och privata fastighetsägare. Dessutom deltog personliga ombud, LP-stiftelsen, diakoner från Svenska kyrkan, representanter från Länsstyrelsen i Västra Götalands län, samt lokalmedia. Borås stad har cirka invånare. Det finns flera allmännyttiga bostadsbolag och ett stort antal privata fastighetsägare. Sextio procent av Borås hyresrätter finns hos privata hyresvärdar.för närvarande råder det brist på bostäder. Enligt Socialstyrelsens senaste hemlöshetskartläggning uppgavs383 personer vara hemlösa i kommunen (= 37 hemlösa personer per invånare).ett stort antal, 150 personer, befann sig under mätveckan i situation 3, det vill säga i olika boendelösningar (ofta med andrahandskontrakt)som ordnats via kommunen. Borås stad genomför egna, kontinuerliga kartläggningar av hemlöshet, som utgår från Socialstyrelsens definition. Den senaste räkningen genomfördes vecka 36, och visade att cirka 280 personer var hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden. De flesta personerna befann sig i situation 3. Även i övrigt stämmer resultatet från Borås egna kartläggning väl överens med resultatet från den nationella undersökningen. Något som sticker ut är att det i Borås finns en förhållandevis stor andel utrikes födda personer, 44 procent (jmf med 34 procent i den nationella kartläggningen). I Borås arbetar man på ett medvetet sätt med vräkningsförebyggande metoder. Här finns ett bra samarbete med hyresvärdar som ger kommunen tidiga signaler om det förekommer problem i boendet för vissa hushåll. Socialtjänsten arbetar uppsökande och gör sålunda hembesök hos hyresgäster som exempelvis är sena med sina hyresbetalningar. Målet är att i mesta möjliga mån undvika avhysningar, framför allt när det handlar om hyresgäster med barn. Postadress Telefonväxel E-post: registrator@social.ministry.se Stockholm Besöksadress Telefax Fredsgatan

28 Letter ofintent Utifrån den dialog som fördes under mötet föreslår hemlöshetssamordnaren följande inriktning för Borås stadunder det kommande året för att bättre kunna motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden: 1. Att Borås stad fortsätter det redan påbörjade arbetet med att vidareutveckla ett strategisktstyrdokument/handlingsplan där kommunens principer för arbete med hemlöshetsrelaterade frågor klart framgår. Häri kan exempelvis ansvarsfördelningen mellan stadens ledning och olika förvaltningar förtydligas, samt riktlinjer för både intern och extern samverkan anges. 2. Att Borås stadundersöker möjligheterna för att i någon form pröva Bostad Först som ett komplement till andrahandsuthyrningar för personer som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. 3. Att Borås stad arbetar för att öka samarbetet mellan kommunen och hyresvärdarna, både de kommunala och de privata, i syfte att få fram fler lägenheter för sociala ändamål, samt att bredda det vräkningsförebyggande arbetet. Ett ökat samarbete kan även önskas mellan kommunen och idéburna organisationer, såsom LPstiftelsen. Ett exempel på vad som kan förbättras är att hyresvärdar och andra aktörer får en tydligare ingång till kommunen då det gäller hemlöshets- och bostadsrelaterade frågor. 4. Att Borås stad arbetar för att förbättra dialog och samordning mellan olikaaktörerinternt inom kommunen, vad gäller hemlöshets- och bostadsrelaterade frågor. 5. Att Borås stad arbetar för att införa Personliga Ombud även för hemlösa personer. Regeringens hemlöshetssamordnare kommer att följa hur arbetet fortgår, och en återkoppling sker under hösten 2013 med ett nytt besök i staden. 2 Lena Palmén Kommunalråd,Borås stad Michael Anefur Regeringens hemlöshetssamordnare

29 E5 BESLUTSFÖRSLAG Borås Energi och Miljö AB, utökad investeringsplan 2012 Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Kommunfullmäktige godkänner en utökad investeringsplan 2012 för Borås Energi och Miljö AB med kronor i enlighet med av bolaget upprättat beslutsförslag avseende biobränsleeldad hetvattencentral på Viared samt rökgaskondenseringsanläggning på Ryaverket Ulf Olsson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2012/KS Programområde: 1 Handläggare: Martin Jakobsson, tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

30 /KS (3) Kommunfullmäktige Borås Energi och Miljö AB, utökad investeringsplan 2012 Borås Energi och Miljö AB har inkommit med begäran om utökad investeringsplan för Bolaget önskar genomföra två investeringar som kommer att förbättra bolagets ekonomi, samt att närmiljön förbättras genom att det nuvarande fossila utsläppet från bolagets produktionsanläggningar kommer att reduceras till hälften. I bilagda utredning framgår att bolaget önskar investera i en pelletseldad hetvattencentral på Viared, total investeringskostnad kronor, samt en rökgaskondenseringsanläggning på befintliga avfallspannor vid Ryaverket till en total investeringskostnad på kronor. Sammanlagt uppgår den utökade investeringsplanen till kronor. Föreslagna anläggningar kommer att minska användningen av spetslastbränslen med cirka 45 GWh/år. Hetvattencentralen avser spetslast, att användas när Ryaverkets baslastproduktion vid låg temperatur inte räcker till. När hetvattencentralen används innebär det att minskade fossila spetslaster behöver användas, samt att bränslekostnaderna för spetslast kommer att minska. Anläggningen för rökgaskondensering ingår i baslastproduktionen. Anläggningen tillförs befintliga avfallspannor vid Ryaverket och innebär att mer effekt kommer att utvinnas med oförändrad bränslekostnad, genom att värmen i utgående rökgaser tas tillvara och blir en gratis energikälla. Borås Energi och Miljö AB redovisar positiva kalkyler med relativt korta återbetalningstider. Om båda investeringarna genomförs ökar investeringarnas återbetalningstid något jämfört med om enbart en av investeringarna görs. Detta beror på att en kombination av investeringarna inte ger samma effekt som var för sig eftersom de till viss del konkurrerar om att ersätta samma spetsproduktion. Bolaget föreslår dock båda investeringarna då de bidrar med olika styrkor vid olika driftscenarier, genom att hetvattencentralen är en ren spetslastanläggning och rökgaskondenseringen främst är en baslastanläggning. Investeringarna är som mest lönsamma innan ett eventuellt nytt kraftvärmeverk vid Sobacken är igång, men även efter att det nya planerade kraftvärmeverket är driftsatt visar kalkylerna på lönsamhet.

31 /KS (3) Inför beslutet har Kommunstyrelsen låtit en extern part, Profu i Göteborg AB (nedan kallat Profu), låtit utföra en second opinion för att granska och kommentera beslutsunderlaget från Borås Energi och Miljö ur ett ekonomiskt perspektiv. Som framgår av Profus kommentarer anser de att beslutsunderlaget från Borås Energi och Miljö generellt sett är heltäckande och gediget, och menar att utfallet vid investering i antingen en hetvattencentral eller en rökgaskondensor är stabilt och robust. Däremot anser Profu utfallet vid samtidig investering i båda anläggningarna som inte lika robust. Den invändning Profu främst anför är att vid samtidig investering i såväl hetvattencentral som rökgaskondensor så är inte vinsterna additiva, vilket medför att det vid ett minskande fjärrvärmeunderlag är lönsammare att enbart investera i hetvattencentralen. Därför menar Profu att det är av vikt att Borås Energi och Miljö utreder det framtida fjärrvärmeunderlaget vidare. Som framgår av Borås Energi och Miljös kommentarer tyder inget på en sjunkande volym under medellång sikt (5-10 år), utan snarare på en ökad leveransvolym. Enligt kalkylerna är föreslagna investeringar återbetalda på ca 7 år med konstant värmebehov. Om värmebehovet trots allt skulle börja minska om exempelvis 5 år skulle investeringen till stor del redan vara återbetald då. Förutom framtida fjärrvärmeunderlag pekar Profu på ett antal osäkerhetsfaktorer i kalkylerna. Dessa osäkerhetsfaktorer ska dock snarare ses som möjligheter då de ger en uppsida på kalkylerna. Borås Energi och Miljö har således varit försiktiga vid upprättandet av kalkylerna. Kalkylerna visar heller inget scenario med ökande fjärrvärmeleveranser, vilket skulle visa på största lönsamhet för samtidig investering. Kommunstyrelsen är positiv till föreslagna investeringar. Kalkylerna visar på god ekonomisk lönsamhet. De miljömässiga vinsterna är också betydande, då hetvattencentralen minskar användandet av fossila spetslastbränslen och rökgaskondensorn tar tillvara på spillvärme och ger gratis värme. Kommunstyrelsen vill i sammanhanget betona vikten av att bolaget gör en noggrann ekonomisk uppföljning av investeringarna, och att denna delges Kommunstyrelsen.

32 /KS (3) Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Kommunfullmäktige godkänner en utökad investeringsplan för Borås Energi och Miljö AB med kronor i enlighet med av bolaget upprättat beslutsförslag avseende biobränsleeldad hetvattencentral på Viared samt rökgaskondenseringsanläggning på Ryaverket. KOMMUNSTYRELSEN Tom Andersson Kommunalråd Christer Johansson Ekonomichef

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47 Profu p r o j e k t i n r i k t a d f o r s k n i n g o c h u t v e c k l i n g Kommenterer till beslutsunderlaget för utökad investering 2012 Borås Energi & Miljö (BEM) önskar uppföra en ny hetvattenpanna samt komplettera befintlig avfallspanna med en rökgaskondensor. I detta PM presenteras Profus kommentarer på det beslutsunderlag som vi har tagit del av. Profu anser att underlaget är väl genomarbetat och med tanke på den relativt stora användningen av dyr topplast bedöms investeringen i en pelletspanna eller rökgaskondensor som rimlig och robust. Det i beslutsunderlaget presenterade utfallet för samtidig investering i pellets och rökgaskondensor är i beslutsunderlaget inte lika robust, och vid minskande fjärrvärmeunderlag är nettonuvärdet för samtidig investering lägre än nettonuvärdet för endast pelletspanna. Här anser Profu att det finns anledning att se över viktiga parameterar i investeringskalkylen för att bättre kunna avgöra den totala lönsamheten för samtidig investering. Bakgrund Borås Energi & Miljö (BEM) levererar fjärrvärme till Borås stad. I sin produktionspark har man, något förenklat beskrivet, ett avfallseldat kraftvärmeverk som baslast, biobränsleeldade kraftvärmeverk (bio-kvv) och värmepump för mellanlast, samt olja och gas för topplast och backup. Då värmeleveranserna gradvis har ökat används nu dyr topplast i relativt stor omfattning. På längre sikt vill man ersätta befintlig bio-kvv med ny storleksanpassad KVV (kallat EMC). EMC är en större investering som man utreder just nu. För att på kortare sikt minska på dyr, och huvudsakligen fossil, topproduktion önskar BEM att så snart som möjligt investera i en pelletseldad hetvattenpanna (Pellets) samt komplettera befintlig avfallspanna med en rökgaskondensor (RGK). BEM har utrett dessa alternativ och i bolagsstyrelsen har man fattat beslut om att investera i båda Pellets och RGK, varför man lagt fram investeringsförslaget även för kommunstyrelsen. Borås Stad, Stadskansliet, har gett Profu i uppdrag att granska och kommentera beslutsunderlaget. Profu har tagit del av det skriftliga beslutsunderlag som föreligger. Liksom för styrelsen har Anders Brodén från BEM presenterat det mer fullständiga OHmaterialet även för Profu. Därtill har Profu fått ta del av antagna energipriser för att kunna bedöma om kalkylen vilar på rimliga antaganden. Som förtydligande kan nämnas att vi inte mer än i undantagsfall genomfört några egna beräknar, utan våra kommentarer avser endast olika antaganden och resultat i utredningen. Vidare utvärderar vi endast ekonomin för investeringarna och då i form av nettonuvärde. Det finns även andra sätt att värdera ekonomin för dessa investeringar, såsom återbetalningstid och rörelseresultat, men dessa alternativ beaktar vi inte i detta PM. Därtill kan det finnas andra nyttor, t.ex. miljöaspekter och nättekniska frågor, som vi inte heller beaktar. Profu i Göteborg AB Götaforslide n 13,ned re Mölndal tel: e-post: profu@pro fu.se w w w.profu.se Org. nr: B ankgiro:

48 Nedan presenteras Profus kommentarer på beslutsunderlaget. I sammanhanget bör påpekas att EMC påverkas av föreslagna investeringar men Profu har inte beaktat detta i granskandet eftersom EMC ligger långt fram i tiden (tidigast 2018) och inte är beslutat. Inledningsvis ges mer generella kommentarer på underlaget och övergripande antaganden. Därefter ges kommentarer på respektive investering (pellets och RGK), samt på alternativet samtidig investering i både Pellets och RGK. Generellt Profu har tagit del av det skriftliga och muntliga underlaget och bedömer generellt underlaget som heltäckande och gediget, och på en generell nivå har vi bara två synpunker. Som en mindre allvarlig punkt noterar vi att man väljer att inte ta med den ekonomiska effekten av minskat behov av utsläppsrätter. Även om priset är osäkert bör detta tas med, vilket skulle bidra positivt till den ekonomiska kalkylen, dvs. utfallet av investeringen blir något bättre än redovisat. En faktor som dock eventuellt kan påverka utfallet negativt är leveransvolymen. Då denna parameter är viktig kan det finnas anledning att fördjupa analysen av leveransvolymen ytterligare. Mer om leveransvolymen diskuteras i Samtidig investering nedan. Pellets Beslutsunderlaget visar att en pelletspanna på Viared är en investering med god lönsamhet. Med tanke på den relativt stora användingen av dyr topplast talar allt för att beslutsunderlaget är korrekt. Profu har även gjort en överslagberäkning för den aktuella investeringen och anser att både antagna förutsättningar och resultat är rimliga. I underlaget presenteras ingen separat känslighetsanalys för pelletspannan, utan endast för fallet samtidig investering. En enkel scenarioanalys där de viktigaste parametrarna (såsom pelletspris, topplastpris och investeringskostnad) varieras på lämpligt sätt (t.ex. +/-10 % eller på mer sofistikerat sätt) skulle kunna undanröja allt tvivel. Dylik scenarioanalys kan vara intressant ifall man inriktar sig på att investera endast i pelletspannan (och inte tar med RGK). Profus bedömning är dock att pelletspanna är lönsam även i mer ogynnsamma fall, t.ex. med högre pelletspris och lägre oljepris. Vidare är osäkerheterna för en dylik pelletspanna ganska små; både prestanda och kostnad är relativt välkända. I den muntliga presentationen visades även flis som ett alternativ till ny hetvattenpanna på Viared. Enligt den presentationen visade flispanna något bättre nuvärde. Som också nämns i presentationen har dock pellets andra fördelar som enkelhet och bättre egenskaper för intermittent drift, vilket i slutändan har ekonomiskt värde även om det kan vara svårt att värdera i direkta ekonomiska termer. Vidare kan egenskaperna för intermittent drift bli än mer viktigt efter en investering i EMC, vilket sammantaget indikerar att pelletspannan kan vara det bättre alternativet trots något lägre nettonuvärde. RGK Pelletspannan visar alltså ett positivt och robust utfall med begränsade osäkerheter. Även investering i RGK presenteras som en god investering med robusta positiva nettonuvärden, vilket Profu ser som en rimlig bild. I jämförelse med pellets är dock spannet för möjligt resultat större för RGK. Exempelvis beror prestanda på vilken returtemperatur man har, investeringskostnaden är mer svårbedömd då det rör sig om komplettering av befintlig anläggning och inverkan på kalkförbrukning och därmed driftkostnad för befintlig avfallspanna är inte säkerställd. Dessa osäkerheters inverkan på den ekonomiska kalkylen

49 diskuteras i avsnitt Samtidig investering nedan. Vidare ser Profu två andra osäkerheter: livslängd och miljötillstånd. Livslängden för RGK är satt till 20 år trots att befintlig avfallspanna kommer att vara ca 10 år vid driftstart av RGK. I sammanhanget är det alltså viktigt att ha en tydlig långsiktig plan för avfallspannan. Vidare nämns det att nytt miljötillstånd kanske kommer att behövas för RGK, vilket kan försena starten för RGK och därigenom försämra ekonomin. Ovanstående osäkerheter gäller främst fram till att RKG är tagen i drift. Därefter är osäkerheterna mindre för RGK än Pellets, eftersom man i RGK tar vara på spillvärme istället för använda något bränsle. För Pellets kommer däremot framtida rörelsevinst att bero bland annat på pelletspriset. Liksom för pellets skulle man kunna göra en känslighetsanalys för detta alternativ för att säkerställa investeringens robusthet om inriktningen blir att enbart investera i RGK. Om det blir frågan om val mellan Pellets och RGK ska man välja det mest lönsamma alternativet. Som framgår ur bildpresentationen är det inte självklart vilket som är det mest lönsamma alternativet, då det exempelvis beror på kalkbehovet till befintlig avfallspanna efter installation av RGK (mer om denna och andra parametrar i avsnittet Samtidig investering nedan). Vid behov får man alltså reda ut vilket alternativ som är mest lönsamt. Förslaget från BEM är dock samtidig investering i Pellets och RGK, varför detta diskuteras nedan. Samtidig investering BEM föreslår samtidig investering i Pellets och RKG. Som framgår ur beslutsunderlaget är dock inte vinsterna för respektive investering additiva; den ena investeringen minskar nyttan med den andra. I fallet med konstant fjärrvärmeunderlag ökar dock nettonuvärdet av samtidig investering i jämförelse med att bara investera i en av enheterna, vilket indikerar att det är korrekt att investera i både pellets och RGK samtidigt. I scenariot med minskande fjärrvärmeunderlag minskar dock nettonuvärdet i jämförelse med att endast investera i pellets, vilket indikerar att det inte är korrekt att investera i båda alternativen samtidigt i ett sådant fall. En slutsats av ovanstående resonemang är att det är angeläget att ha en så bra bild som möjligt av det framtida fjärrvärmeunderlaget. Således anser Profu att det kan finnas anledning att ta den frågan ett steg vidare och bland annat bedöma vilken framtidsbild som är mest representativ och trolig. I sammanhanget bör nämnas att Profu utifrån tillhandahållet underlag inte kan bedöma vilken utveckling som är troligast, utan anser att detta görs bäst av BEM. Då samtidig investering inte ger positivt bidrag i nettonuvärde vid sjunkande fjärrvärmeunderlag kan det även vara lämpligt att noggrannare titta på de osäkerheter som råder för investeringarna. Som Profu ser det råder det huvudsakligen osäkerheter runt investeringen av RGK, och exempelvis följande punkter skulle kunna utredas ytterligare: Investeringskostnaden för RGK. Utifrån Profus tidigare erfarenheter verkar investeringskostnaden hög. Flera anläggningar i samma storleksordning som byggts på senare tid har betydligt lägre specifik investeringskostnad. De fall vi känner till har byggnationen skett samtidigt som pannan, vilket normalt gör det billigare, men om det inte är särskilt besvärliga förutsättningar i Borås så kan antagen investeringskostnad vara hög. Kalkbehov. Om kalkbehovet kan minskas ändras kalkylen påtagligt.

50 Storlek på RGK. Eventuellt är det lönsamt att investera i en större RGK för att även utnyttja (viss del av) rökgaserna från befintliga bio-kvv. Marginalkostnaden för en större RGK bör vara ganska låg. Startår för EMC. Om EMC startar ett eller två år senare ökar lönsamheten för RGK avsevärt, särskilt i kombination med ovanstående punkt. Prestanda för RGK. Eventuellt kan prestanda för RGK vara högre, t.ex. om man ytterligare kan sänka returtemperaturen. DoU för RGK är satt till 3,8 MKr/år, vilket eventuellt är högt. Enligt Profus erfarenheter brukar DoU för RGK vara lägre. För samtliga ovanstående osäkerheter ligger nuvarande antaganden åt det försiktiga/negativa hållet, dvs. nettonuvärdet för RGK kan mycket väl öka efter att osäkerheterna har minskats. Om osäkerhet fortfarande råder efter genomgång kan detta markeras t.ex. med ett osäkerhetsintervall. Efter en genomgång och eventuell justering av ovanstående parameterar är det möjligt att nettonuvärdet för samtidig investering är högre än investering i det enskilda alternativ som har högst nettonuvärde (observera att nettonuvärde för enbart RGK också ökar) även med sjunkande fjärrvärmeunderlag. I sammanhanget kan även kommentarerna angående utsläppsrätter i avsittet Generellt beaktas, samt livslängd och miljötillstånd i avsnittet RGK Profu / Erik Axelsson och John Johnson

51

52

53

54

55

56

57

58 SP 1 a-c) anmälan av delegationsbeslut (Förslag: a-c till handlingarna)

59 SP2 BESLUTSFÖRSLAG Svar på remiss ang föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag Kommunstyrelsen föreslås besluta: Avge Tekniska nämndens yttrande som sitt eget Tom Andersson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2012/KS Programområde: 2 Handläggare: Charlotta Tornvall, tfn Datum/avdelningschef: xx / bh

60 1 (1) /KS Charlotta Tornvall Havs- och vattenmyndigheten Dnr Svar på remiss ang föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag Borås Stad har fått föreskrifterna på remiss. Tekniska nämnden ansvarar genom sin Skogsavdelning för kalkning av sjöar och vattendrag. Nämndens synpunkter har inhämtats och översänds i sin helhet som kommunens yttrande. KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Kommunstyrelsens ordförande Bengt Himmelmann Samhällsplaneringschef Bifogas: Tekniska nämndens yttrande

61 REMISSVAR Datum Diarienummer 2012/ Sida 1(2) Kjell Johansson, tel Kommunstyrelsen Remiss av föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag Kommunstyrelsens diarienummer: 2012/KS0741 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden tillstyrker remissen. Tekniska nämndens yttrande i sammanfattning Tekniska nämnden är positiv till remissen men anser att det skall vara länsstyrelsen som ansvarar för att ta fram kalkspridningsplaner. Nämnden ställer frågan om man inte behöver behandla även de ekonomiska förutsättningarna. Tekniska nämndens yttrande i sin helhet Havs- och vattenmyndigheten har skickat ett förslag på föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag. Kalkningsverksamheten styrs av förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Föreskrifterna skall tydliggöra förordningen. Dessutom finns en handbok (NV 2010:2) som redogör för det praktiska utförandet. Tekniska nämnden tycker att det är bra att föreskrifterna slår fast gemensamma definitioner och klargör ansvarsfördelningen. Tekniska nämnden anser att vi som huvudman snarare på uppdrag av länsstyrelsen ser till att kalkningarna i vårt område utförs på det sätt som länsstyrelsen beslutat än att själva planera kalkningsåtgärderna. Det är länsstyrelsen som fastställer målen, kalkplanerna och beviljar statsbidrag. Det är därför mest lämpligt att länsstyrelsen även ansvarar för att ta fram kalkspridningsplanerna (i samråd med huvudmännen). Normalt är det konsulter som gör kalkspridningsplanerna och de skall handlas upp efter LOU. Det är mer rationellt och sparar tid och pengar om länsstyrelserna gör dessa upphandlingar istället för att de skall göras av ett stort antal huvudmän. Tekniska förvaltningen instämmer med remissförslagets åsikt att man inte skall kalka våtmarker med höga naturvärden och tycker att det skall gälla nykalkningar. Om det finns sådana våtmarker som kalkas idag kan det finnas skäl att fortsätta och då bör man först undersöka konsekvenserna av att avsluta kalkningen och se vilka alternativ som finns.