! " # $ % &' (( # ) * + ) ) + ) +

Transkript

1 ! "#$ %&' ((#) * +)) +) +

2 ,-./.%010% # 6# + 1# ) ) + 7) ) ( +

3 ,-./.%010% )(' +5 * +9(9&&: ;4<4 7' + 9 &9!"#$% ; =4,+5>* + + +!1*' %* *? 0@: ;433A & 1 1*' B3 ;AA=A & " +5 8 ) )9'*): &! ' %!"#$'! ("#$% ;43<A3 & * &9!#(( ) )&& %! '! % % "#$ ;4AA3,+5>* +

4 ,-./.%010%12 = #9* +9!&9+ * +: #!)'! * %! ' )' +, - %''+ ' ;4A4333 * ' +#*!)((( <3: (% ' % && &+*+. - %''+ ' ;4= 43 * + # 8 3: / % '. - %''+ ' ;433,+5> + )(9 )C 6D/+9+(( )7 + )+): ; 333 & 3 )(9 )8 # ' + (((( + '# * 9 &9: ;3334 =3 & = B#+#&9: ;=A4 <3 & &9+ 7 '&! ) +(: ;A4 4 &

5 ,-./.%010% )+ *5 E) +( + () +#'(+9 =;: ;AAA * E) +( + () +#'(+9 ; ;AAA (5 ( & 0 123* * ,%16724 & ; 4=4:#:,+5> + 6 )(9 +9# # +)' )+: ;4==3 & 6 3 )(9*+))'(((+#),#!+'5 6 ; : ;A= &

6 Kc 1a-b) anmälningsärenden

7 Kc 2 BESLUTSFÖRSLAG Inbjudan att delta i Global Sustainable Cities Network Energimyndigheten har inbjudit Borås Stad att delta som en av sex svenska städer i nätverket Global Sustainable Cities Network. Nätverket, GSCN. Borås Stad har valts ut på grundval av sin kompetens inom fokusområdet Waste - to Energy. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att tacka ja till inbjudan att delta i nätverket Global Sustainable Cities Network. Att delegera uppgiften att vara kontaktperson gentemot Energimyndigheten och nätverket GSCN till Borås Energi och Miljö AB Tom Andersson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2012/KS Programområde: 001 Handläggare: Nanna Siewertz Tulinius, tfn Datum/avdelningschef: Anders Glemfelt

8 I1 BESLUTSFÖRSLAG Inbjudan till Earth Hour 2013 Kommunstyrelsen föreslås besluta: Kommunstyrelsen beslutar att Borås Stad ska delta i Earth Hour Tom Andersson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja Nej Kommentar: Diarienummer: 2012/KS0664 Programområde: 1 Handläggare: Marie Ingvarsson, tfn Datum/avdelningschef: /Annica Berg

9 Datum Sida 1(1) Dnr 2012/KS Marie Ingvarsson Miljö- och konsumentnämnden Lokalförsörjningsnämnden Fritids- och folkhälsonämnden Tekniska nämnden Earth Hour 2013 Earth Hour är en global manifestation i klimatfrågan. Denna kan innehålla olika arrangemang, men sker främst genom att deltagarna släcker elektriskt ljus under en timme. Earth Hour startade i Australien Sverige har deltagit i fem år. År 2012 deltog 7000 städer i 152 länder i Earth Hour. Sverige är ett av länderna med högst deltagande där nästan 80 procent av kommunerna är med. Världsnaturfonden står bakom arrangemanget. Det finns ett antal organisationer som kan ha liknande önskemål om deltagande från kommunernas sida. Borås Stad bör vara restriktiv med detta. I Earth Hour har Borås dock sedan 2010 valt att vara med. Lämpliga objekt som Borås släckt vid tidigare deltagande är Rådhuset, Stadshuset, Kulturhuset, Sven Eriksonsgymnasiet och Borås Arena. Kommunstyrelsen anmodar Lokalförsörjningsnämnden, Fritids- och folkhälsonämnden och Tekniska nämnden att släcka dessa och andra lämpliga objekt under 2013 års Earth Hour, som infaller 23 mars kl Miljö- och konsumentnämnden får i uppdrag att samordna detta och eventuella andra engagemang samt information kring Earth Hour Kommunstyrelsen förutsätter att nämndernas insatser för Earth Hour ryms inom givna budgetramar. Förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar att Borås Stad ska delta i Earth Hour KOMMUNSTYRELSEN Tom Andersson Kommunalråd Annica Berg Kommunikationschef POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON vx FAX

10 Kära kommun, lördag 23 mars 2013 kl är det dags att släcka! År 2012 deltog 7000 städer i 152 länder i Earth Hour. Det gör kampanjen till världens i särklass största miljömanifestation. Earth Hour har blivit en gemensam symbol för miljöengagemang över hela världen. Tillsammans med er ser vi varje år till att människor firar de framsteg vi redan gjort och tänder sitt engagemang på nytt inför det kommande året. Sverige är ett av länderna med högst deltagande där nästan 80 procent av kommunerna är med. Samtidigt är vi ständigt utmanade att bli ännu bättre, av länder där samtliga städer deltar. Nästan alla svenskar vet vad Earth Hour är och enligt SIFO deltar varje år över hälften i manifestationen. Fler än hälften av dessa rapporterar också att Earth Hour inspirerar dem till fler miljöhandlingar än att släcka ljuset. Vår utvärdering visar att ni tycker att manifestationen är en hjälp för att kommunicera ert klimatarbete. Det är vi mycket glada för, eftersom det förstås är en av anledningarna till att Earth Hour finns. Temat för 2013 med fokus på klimataktiviteter bortom timmen. Varmt välkommen att anmäla dig på: Tillsammans gör vi skillnad, och fortsätter göra det så länge som det behövs. Anna Bodlund Anna Almberg Kommunikationschef Projektledare Earth Hour Världsnaturfonden WWF Världsnaturfonden WWF

11 KU 1a-b) anmälningsärenden E 1 a-c) anmälningsärenden

12 ! "#"#"$ % & ' ( ) * #+"#,"#,"$ - ' ( *. )/0! '!#+"+1+2$$"33 % (!3 4 (! 5+33,322$2+ ' 1 *(67!#+"#,"#,"85-7.7

13 !"#$$!##%$!&!'!#( )*!$+$,!+$#*!-!"#.!$"!*! #""#!!-!' -' "#!! $//$ (.!"!!!#'#( )!$$"!0$&( $-!$$!#$*!#!##"-# $!"(,!+$#/!&$' $"!##! &!$/!'$$(,!+$#$*"!$$# 1$$-!$2$!3*#$#"-!' #! $-##$& *"#((!$"#!( $-!$*!$+!&$ :1:6 1;!+# <!$!= $$ :'

14 Motion angående att säga upp avtal med Migrationsverket om mottagande av nyanlända Sverige har under lång tid haft en mycket stor invandring vida överlägset våra europeiska grannar sett i både absoluta och relativa tal. Detta har medfört stora problem, såväl ekonomiska som sociala. Sverigedemokraterna vill därför agera mot den vettlösa invandringen till Sverige. En bråkdel är riktiga flyktingar Endast en liten del av de som kommer till Sverige är riktiga flyktingar. Enligt vissa beräkningar är så lite som 5-15% reellt skyddsbehövande. Resterande 85%-95% faller inte in under FN:s definition av flyktingar. Urholkning av asylprocessen Genom att Sverige tar in invandrare som inte kan betraktas som flyktingar urholkas asylprocessen. För varje person som ges uppehållstillstånd och som inte är en flykting försvinner en plats för de som verkligen behöver skydd och därmed är Sveriges flyktingpolitik att betrakta som inhuman. Borås måste markera mot denna ansvarslösa politik! Hjälp i närområdet I debatten hör man ofta att invandringen ökar välfärden i samhället och att invandrarna behövs. Trots detta är det allt fler kommuner som inte vill ta emot invandrare på grund av de problem och kostnader det medför. Som exempel kan man nämna att UNHCR hade en årskostnad på 116,5 dollar per år för en flykting medan det i Sverige kostade dollar nästan 100 gånger mer. Sverigedemokraterna vill att hjälp till flyktingar ska ges i deras närområde för att maximera antalet hjälpta personer. Ett otryggare samhälle Det har länge varit praxis att invandrarna som kommer till Sverige inte ska assimileras in i den svenska kulturen. Istället lägger man stora pengar på att de ska behålla sin egen särart, kultur och värderingar. Robert Putnam, statsvetare och forskare, skriver att den så kallade mångfalden minskar invånarnas tro på samhället; politiker har lägre förtroende, lägre valdeltagande och mindre benägenhet att delta i gemensamma projekt. Putnam menar också att människor i mångkulturella samhällen har färre nära vänner och upplever sämre livskvalitet. Putman varnar också för att han kanske underskattat dessa negativa effekter. Invandringspolitiken är idag ansvarslös, ogenomtänkt, kostsam och ställer inga krav på anpassning för alla de som söker sig hit. Istället visar det sig att det i mycket stor utsträckning rör sig om en ekonomisk invandring ett utnyttjande av de möjligheter som idag allt för lättvindigt ges bort. Sverigedemokraterna föreslår därför kommunfullmäktige besluta - att inte förnya avtalet med Migrationsverket för mottagande av invandrare/

15 flyktingar, - att flykting- och invandrarmottagning till kommunen helt stoppas. William Petzäll (SD)

16 !!"# $%&' (' )#*" Motion angående att säga upp avtal med Migrationsverket om mottagande av nyanlända )#*""*"+ )' #,-"."##/ #,"..#*0"-"%1"0*" %. 2#."--" /3#"40"*22245* #-" ". 0"% 4%. # #,0 "#2#./ 6%.#*"-" #0"- "#-".# 4" # -%. "/74%"-"84".#*"/" 92":15#" #*"4 "4"; 51"8;0-#%. # -.5// 5-#"5"245#";5"##" #,0*5 2/ // #.#"#"% -%. "/*"0":15#" ;# %.#*"":1;- "#-"./!.*-,..%1"#.-3#"4#- "#-". *22/<1"-"%. " #.#* 5*##,0% ; ## "#-".;."-"#*.#,"/ 6*#0"3#"42"#5".2##,0 "#*.# %1"- 5%. "/ #,"##"%1" - "#-".%1"#,03#"4#22"%. #,0 -""# / #,-"."##"%1" )#*%*. / "5#" ="%1" 6>"# $/%/#,,0%

17 ! "#"#"$ % & ' ( ) * #+"#,"#,"$ - ' ( *. /01! '!#+"# % (!3 7 (! 8+33, ' 2 *(:;!#+"#,+$,+58-;.;

18 !" #$% &'()(''' '* '$ """"* '#(% +!#!,-#, -($ %-#!((.%!.'!,! -(,/!.% 0! *%!!!#%.(!%1#.' ($ """"% 2.'''*'(%0 '!*"$ (%* #!'! "(#!"%! #! (!%+(' ##,!$,%%' (3" # %#!,, (($.#($ "" (#"",!'"('#!"% &'''*'!.! '$ """"% &'* '('"( 4#,#!'!%

19 .'(# : ( ; < 2$

20 Motion om att införa möjligheten till dator och internetuppkoppling i de lokala riktlinjerna för ekonomiskt bistånd i Borås Stad. Många familjer är, under en kortare eller längre period, beroende av kommunens försörjningsstöd. De kan bero på en mängd olika orsaker, men gemensamt för dem alla är att de utestängs från stora delar av samhällets utbud på grund av fattigdom. Det kan gälla deltagande i föreningslivet likväl som det omfattande kulturella utbud som finns i dagens samhälle. För barn och ungdomar som lever i en familj som är beroende av kommunens försörjningsstöd innebär det ofta att de saknar tillgång till det som är en självklarhet för de flesta av deras klasskamrater - en internetuppkopplad dator i hemmet. Det innebär dels att de ges sämre möjligheter att uppnå skolans mål, dels att de utestängs från det enorma informationsflöde och det omfattande sociala nätverk internet ger dem tillträde till. Även för de vuxna är avsaknaden av en internetuppkopplad dator i hemmet ett socialt handikapp. Det minskar förutsättningarna att följa barnens skolgång och ta del av det informationsutbyte som sker på skolans och kommunens hemsidor. En internetuppkopplad dator skulle underlätta kommunikationen mellan skolan och föräldrarna, liksom mellan de internetbaserade föräldranätverk som finns i dagens moderna samhälle. Arbetslösheten är för många den huvudsakliga orsaken till att de är beroende av samhällets försörjningsstöd. För att underlätta för dem i jakten på ett arbete är en internetuppkopplad dator i hemmet en stor tillgång. Det ger dem tillträde till en mängd olika jobbsökarsidor på nätet och ger även tillgång till en smidig mejlfunktion. Att ta cykeln till biblioteket för att skicka en jobbansökan, och sedan cykla tillbaka till biblioteket med jämna mellanrum för att se om det kommit något besked i inkorgen, är både tidsödande och föga effektivt. En dator skulle göra stor skillnad i kampen för ett nytt arbete. Oavsett vilket arbete man söker idag är en viss datavana en merit. Med en dator i hemmet ges även en datanovis en chans till en viss arbetsmarknadsutbildning på egen hand. Det skulle ha stor betydelse för barn och ungdomar i fattiga familjer om det i det ekonomiska biståndet ingick kostnader för en dator med internetuppkoppling. Barnen skulle ges mer likvärdiga förutsättningar att klara skolans mål och kontakten mellan skolan och föräldrarna skulle underlättas. Även de vuxna i familjen skulle ges större möjligheter att förkovra sig genom att ta del av internets enorma utbud. Rent mänskligt är en internetuppkopplad dator till fattiga familjer betydelsefull på många sätt, men jag är dessutom övertygad om att förslaget i grunden är samhällsekonomiskt lönsamt, även om alla vinster inte kan specificeras eller plockas hem på kort sikt. Det finns idag ett stort utbud av billiga internetuppkopplingar och datorerna kan med fördel inhandlas hos vårt eget Återbruk. Där samlar de in överblivna och utfasade datorer från bl.a. kommunen. Datorerna renoveras och uppgraderas därefter till väl fungerande datorer för privat bruk. Kostnaden för en renoverad dator är ytterst blygsam i förhållande till den nytta den skulle göra för att förbättra villkoren för fattiga familjer.

21 Med hänvisning till ovanstående föreslår jag: - Att Borås Stad utreder förutsättningarna för att införa en möjlighet till ersättning för dator och internetuppkoppling i de lokala riktlinjerna för ekonomiskt bistånd. Borås den 10 april 2012 Lennart Andreasson ( V )

22 !" #$%!#"&''('!" )#*+,-#** # #.,-#** # $/ #-$01*!2##$ $-$ 32 # #/4444*! *1# $&0 #)5-6 5$-"#+** 35454#$/ #-!#$$2,**+$4/#,-#2$. 7 #-!#)0 $&$$45$&0 0 1!0-# #-$-$!!5 3$'"' )$3&0 25**$-#**)/-!## $-##-#*" #&0 )$ **,!!2$ &0 &$,**$+ #!#!#$,$/44#-8&0 #!5#-#5 &#$ $)$ &$!-#.#-$-$!# &#+/ #$ $+,-$&0 -$ 32# #/4444*!*##4 # $ -#$. 7 #-!#)0,+#/ #,+#4# 4#+$2,**$+2$! /44# #-*5!$!$ #"&,#$5#-##-)$ "-$!#2$ #)5-"#,-5#2$ 5-#--$ 32 # #/4444*!. **$4$ # $$+ # #. **$4$ # $$# $-$!*!!# &0 0 1!0-#3$'"' )$3 &0 25**$-#**)/-!## $-##-#*" #&0 )$ **,!!2$ &0 &$,** $+ #!#!#$,$/44#-8&0 #!5#-#5 &#$$ )$ &$!-#"$-# 2#*2#*$-$ 45/# $. **$4$ # $# /*,!#!$&0 /,!$ $,$/44 &0 0 1!0- ##-# *!$ #$-# &0 -$ # 32 # #$*/!.$)#-0# 2#**# #$-#$/**#!#5! $4+$ #&&## $&*#!5 **1)).**&!+$ $*$2$ 0 #)#-#*#

23 !" #$%!#"&''(' &0 #*#+# #/*$,+$--#3#$)$! /-#2$.*$ 4#$ $/44- $!)#$35$#**$ -/#. $--#*,- ** # #.,-#$# $-#, +!$/ #-!#)#$$ & 5!#,**!#/& 5 )#! #44#,*!*#+$-+5$$/ #-!#,+#&$$ -##2$ #)5-##2$ 5-#--$ 04. $--#*,-#2$!1 #)$ #+#$$*32$# $ $ )#*/## $)# 0 $)$ 32/!-$ &$*1# )#2+$+# )5--#)* #&0,-!$+ *1# $&0 #)5-.6$ 32/!-$ $$$)# 0 $$+)#*/#2$ #&5/ 3$ #!. $--#*,-9,# ** # #.,-#$!# $$&$!$/& 5$2,**/+#3*!#32 # #&$$-#)#-#*#2$ #$**$, ")# #-#$+5*-# 32#*,!")#2+$+# #2##.:#, #+! #-$4&0 +$ -$!$- $$&0 01*!2##$$-#*$+/$32 +# $3$*.:#) -#-, &0 /$$#*!!$)#! #44#,*! *#+$-+5.$)5-##!#&0 0 1!0-5$-#*!!$ )#! #44#;*+&0!0+!;.:#, 4+$#/ #-!!0 $&0 $ 01*!2#**#,!&0 -$ 32# #/4444*!-#*$*$ *1# $ &0 #)5-. **$4$ # $ ## +# $!)#*/#**&0 5&0 #!#&0 *$!. **$4$ # $$+*5 #32$# $-#, +!$+$ 1#)#*/!,**$-##)5-#**-#-+-/#**$&0 /,!$ $!,**# +$ 1#4#3&, #-#.:, &0 $# **$4$ # $$$#$&0 $-$ 32# #/4444*!-#*$*$ *1# $&0 #)5-.**$#+*1#!, $-+-/#**$)#-0!$, $&0 #- $. 9*#35# -$!*,!#. $--#*,-<# $+ # #.

24 !" #$%!#"&''(',-#-#*$ #, #/44&$!/$+***&$& $-#0$-# **!5!#45-$ # +5 $* $01*!2##$/44/ $$+,-$-# $+-$ # +-$-#)#&*!$0#4*$# "**#=#4#*))*##.,-# )#-0# #2#**# $-#/**#*#-$**$&*# &5 $ )##32#!#&0 0 1!. )#&0 #-*!#326 5$-# )1/-# &$$-# #/ # &0 $0-1$ 5*! /44#&0 0 1!0-$!$ ##-*$$# -, **!5!** 1))0$ $+##, #-#*$+$# $.:#$$ -##!$)#2+#$+ -$ 32**!5!**# #/4444*!. $--#*,-#2$!1 #)$ #+#$$*32$# $ $)$ 32/!-$ &$*1# # 25**# #)5-)# 0 -#)* # &0,-!$+ *1# $&0 #)5-.$--#*,-# +# $2# 5-#&01*!2## $$ )#$4#$!#!- **!5!45-$ # *+# $2##.6$ 32/!-$ $$ $)# 0 $$+)#*/#2$ #&5/ 3$#!. )#*/# ## +# $!"932>**&0 5&0 #!#&0 *$!?$ #** #2#*2#. 7)*-!,-#$+5 & 5 $-#. $1 #! /44# $ $,-#$+5 & 5 $-##-$*#-!$+$ *1# &0 #)5-#&$**# /-# 7)*-!,-# $+$ 5-#. #! /44#7)*-!,-# ## +# $!)#*/#32 $ $,-#** # ##-2,+!**$-#, +!$$*!$ #*#+# 2$ **!5!**-$ 32# #/4444*!2##. 7!- 5-#** # #. 7!- 5-#, #-+#$$-#&&$*1# /-# # $ ##**# *,! #4# -, )# #-#$+/#&0 0 1!0-32$-#$&$*1#,**$2$ 5-#-#-$ 32# #/4444*!2##.5-## )5-# &0 32$3-#*$ #-&0 *$!#"32454#$ $-#$*#-$)5-#**# $-32#+##!&0 /#.

25 !" # $ %& %'( # $ '& ) * +, #%% -./0!($1 2$3((( #-'$%( %)8

26 Datum Dnr Sida 1(1) Ekonomistyrning Lena Frygne, tfn Maria Boustedt Hedvall Ämnessakkunning Enheten för familj och sociala tjänster Socialdepartementet Regeringskansliet Stockholm Hemlöshetssamordnarens förslag för Borås!" #$%#% $&&%!$'&% $ '$!$! # %##' %!( ''' ' &! )**+,(-.//, 0 1 # 23 /4

27 S2012/3029/FST Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Ämnessakkunnig Maria Boustedt Hedvall Telefon +46 (0) Mobil +46 (0) E-post Kommunstyrelsens ordförande, Borås stad Möte med hemlöshetssamordnaren Borås29 november 2012 Den 29november 2012 träffaderegeringens hemlöshetssamordnare Michael Anefur företrädare för Borås stad. Vid mötet deltogett stort antal personer, både beslutsfattare, chefer och tjänstemän från både kommun, kommunala bostadsbolag och privata fastighetsägare. Dessutom deltog personliga ombud, LP-stiftelsen, diakoner från Svenska kyrkan, representanter från Länsstyrelsen i Västra Götalands län, samt lokalmedia. Borås stad har cirka invånare. Det finns flera allmännyttiga bostadsbolag och ett stort antal privata fastighetsägare. Sextio procent av Borås hyresrätter finns hos privata hyresvärdar.för närvarande råder det brist på bostäder. Enligt Socialstyrelsens senaste hemlöshetskartläggning uppgavs383 personer vara hemlösa i kommunen (= 37 hemlösa personer per invånare).ett stort antal, 150 personer, befann sig under mätveckan i situation 3, det vill säga i olika boendelösningar (ofta med andrahandskontrakt)som ordnats via kommunen. Borås stad genomför egna, kontinuerliga kartläggningar av hemlöshet, som utgår från Socialstyrelsens definition. Den senaste räkningen genomfördes vecka 36, och visade att cirka 280 personer var hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden. De flesta personerna befann sig i situation 3. Även i övrigt stämmer resultatet från Borås egna kartläggning väl överens med resultatet från den nationella undersökningen. Något som sticker ut är att det i Borås finns en förhållandevis stor andel utrikes födda personer, 44 procent (jmf med 34 procent i den nationella kartläggningen). I Borås arbetar man på ett medvetet sätt med vräkningsförebyggande metoder. Här finns ett bra samarbete med hyresvärdar som ger kommunen tidiga signaler om det förekommer problem i boendet för vissa hushåll. Socialtjänsten arbetar uppsökande och gör sålunda hembesök hos hyresgäster som exempelvis är sena med sina hyresbetalningar. Målet är att i mesta möjliga mån undvika avhysningar, framför allt när det handlar om hyresgäster med barn. Postadress Telefonväxel E-post: registrator@social.ministry.se Stockholm Besöksadress Telefax Fredsgatan

28 Letter ofintent Utifrån den dialog som fördes under mötet föreslår hemlöshetssamordnaren följande inriktning för Borås stadunder det kommande året för att bättre kunna motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden: 1. Att Borås stad fortsätter det redan påbörjade arbetet med att vidareutveckla ett strategisktstyrdokument/handlingsplan där kommunens principer för arbete med hemlöshetsrelaterade frågor klart framgår. Häri kan exempelvis ansvarsfördelningen mellan stadens ledning och olika förvaltningar förtydligas, samt riktlinjer för både intern och extern samverkan anges. 2. Att Borås stadundersöker möjligheterna för att i någon form pröva Bostad Först som ett komplement till andrahandsuthyrningar för personer som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. 3. Att Borås stad arbetar för att öka samarbetet mellan kommunen och hyresvärdarna, både de kommunala och de privata, i syfte att få fram fler lägenheter för sociala ändamål, samt att bredda det vräkningsförebyggande arbetet. Ett ökat samarbete kan även önskas mellan kommunen och idéburna organisationer, såsom LPstiftelsen. Ett exempel på vad som kan förbättras är att hyresvärdar och andra aktörer får en tydligare ingång till kommunen då det gäller hemlöshets- och bostadsrelaterade frågor. 4. Att Borås stad arbetar för att förbättra dialog och samordning mellan olikaaktörerinternt inom kommunen, vad gäller hemlöshets- och bostadsrelaterade frågor. 5. Att Borås stad arbetar för att införa Personliga Ombud även för hemlösa personer. Regeringens hemlöshetssamordnare kommer att följa hur arbetet fortgår, och en återkoppling sker under hösten 2013 med ett nytt besök i staden. 2 Lena Palmén Kommunalråd,Borås stad Michael Anefur Regeringens hemlöshetssamordnare

29 !!! " """ # $%& "#$"%$"%"# & ' ( ) * "#$"%$"%"# + ' ( *, -./! '!"#$"0#123$#2 4 (!$ 5 (!6, 7#88%832$$" ' 0 *(9:!"#$"%$"%#;7+:,:

30 !"#$%!&'(&$&' )*&$+&$&$&))& &$(&(&,&&#$$(&& ')&&'&**(&*'&& &' &!+ -(&'&'&&(&$&)&*'&'!)& &*.&',&)&',& $&'&*(&&)&*&)'/0&) &)&'* +&&&**'$&' )*&+1$&&&&& &&)'&)*&(' &234!+ 5)& &&)*&,&&)'&/0&) (&&*')'*& +6!)& & &)'('&&'&*&(!$)&)'&,&& (&'&$*&&&+ %$$&'(&&*'+% $(&&)&*&)'/0&)!(& &)&'$'&'(&',&)' $&&)&&!(7&7&+!"#$%')&*)&&0'&)& (&'+8('&)&&$$&)&& (&'#$'(&&))&&$+9& (*&(&&))&&&&)& $')'&&&&& **'+&$' ('&)&&''('&' &0)'&' &,&!)& & *&&!$&'(&&&+ -)&&$&&&)0&)) )'(&,)&'0&*&&'&)) '&)&&0&*$&!+

31 -$(!&0:*&,;3$(% '&&&;,$& '*$&&&! &('&!"#$ **)+&&);&&'&('&!"#$! &'!',!& &&)')&!)& & $&'&(!(+9&;&)'&' )('&&&&7&(7+9)'; &$&)'&'))!)& & $&')&&'')&,)'$&')' &'#)'&$&&&(&)&!)& &+9$&;&'&))&! "#$''&'&#)'&)'&+ &&)!"#$&0'* #&')0'',&&&*$&' )&)0+&0&$&&)&(&'&* & '&)(!)+8)(!)&($#&& :*))''&)&&(&''+ 1$&'&#)'&*&;*&&!& &0&+9&!&&' &&$#!' '7**'&7*&0&+!"#$!&')& $&)'**&'&)&0&+&0&)&! & '$&'#))&,))&*$&$&!$ &')+ 0*)$&&)&+&0&)&*' $&!+9#$&)& (0'&','!)& &&&)'&'&)&*&(! $&'&)&&**)!7&7)+ 0)&&!&(&)&)&(&$ &**$#&))&&,!&'&' 0+

32 0$(&!!!!" #$ % 8""<6=>/?6 =%'

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47 Profu p r o j e k t i n r i k t a d f o r s k n i n g o c h u t v e c k l i n g Kommenterer till beslutsunderlaget för utökad investering 2012 Borås Energi & Miljö (BEM) önskar uppföra en ny hetvattenpanna samt komplettera befintlig avfallspanna med en rökgaskondensor. I detta PM presenteras Profus kommentarer på det beslutsunderlag som vi har tagit del av. Profu anser att underlaget är väl genomarbetat och med tanke på den relativt stora användningen av dyr topplast bedöms investeringen i en pelletspanna eller rökgaskondensor som rimlig och robust. Det i beslutsunderlaget presenterade utfallet för samtidig investering i pellets och rökgaskondensor är i beslutsunderlaget inte lika robust, och vid minskande fjärrvärmeunderlag är nettonuvärdet för samtidig investering lägre än nettonuvärdet för endast pelletspanna. Här anser Profu att det finns anledning att se över viktiga parameterar i investeringskalkylen för att bättre kunna avgöra den totala lönsamheten för samtidig investering. Bakgrund Borås Energi & Miljö (BEM) levererar fjärrvärme till Borås stad. I sin produktionspark har man, något förenklat beskrivet, ett avfallseldat kraftvärmeverk som baslast, biobränsleeldade kraftvärmeverk (bio-kvv) och värmepump för mellanlast, samt olja och gas för topplast och backup. Då värmeleveranserna gradvis har ökat används nu dyr topplast i relativt stor omfattning. På längre sikt vill man ersätta befintlig bio-kvv med ny storleksanpassad KVV (kallat EMC). EMC är en större investering som man utreder just nu. För att på kortare sikt minska på dyr, och huvudsakligen fossil, topproduktion önskar BEM att så snart som möjligt investera i en pelletseldad hetvattenpanna (Pellets) samt komplettera befintlig avfallspanna med en rökgaskondensor (RGK). BEM har utrett dessa alternativ och i bolagsstyrelsen har man fattat beslut om att investera i båda Pellets och RGK, varför man lagt fram investeringsförslaget även för kommunstyrelsen. Borås Stad, Stadskansliet, har gett Profu i uppdrag att granska och kommentera beslutsunderlaget. Profu har tagit del av det skriftliga beslutsunderlag som föreligger. Liksom för styrelsen har Anders Brodén från BEM presenterat det mer fullständiga OHmaterialet även för Profu. Därtill har Profu fått ta del av antagna energipriser för att kunna bedöma om kalkylen vilar på rimliga antaganden. Som förtydligande kan nämnas att vi inte mer än i undantagsfall genomfört några egna beräknar, utan våra kommentarer avser endast olika antaganden och resultat i utredningen. Vidare utvärderar vi endast ekonomin för investeringarna och då i form av nettonuvärde. Det finns även andra sätt att värdera ekonomin för dessa investeringar, såsom återbetalningstid och rörelseresultat, men dessa alternativ beaktar vi inte i detta PM. Därtill kan det finnas andra nyttor, t.ex. miljöaspekter och nättekniska frågor, som vi inte heller beaktar. Profu i Göteborg AB Götaforslide n 13,ned re Mölndal tel: e-post: profu@pro fu.se w w w.profu.se Org. nr: B ankgiro:

48 Nedan presenteras Profus kommentarer på beslutsunderlaget. I sammanhanget bör påpekas att EMC påverkas av föreslagna investeringar men Profu har inte beaktat detta i granskandet eftersom EMC ligger långt fram i tiden (tidigast 2018) och inte är beslutat. Inledningsvis ges mer generella kommentarer på underlaget och övergripande antaganden. Därefter ges kommentarer på respektive investering (pellets och RGK), samt på alternativet samtidig investering i både Pellets och RGK. Generellt Profu har tagit del av det skriftliga och muntliga underlaget och bedömer generellt underlaget som heltäckande och gediget, och på en generell nivå har vi bara två synpunker. Som en mindre allvarlig punkt noterar vi att man väljer att inte ta med den ekonomiska effekten av minskat behov av utsläppsrätter. Även om priset är osäkert bör detta tas med, vilket skulle bidra positivt till den ekonomiska kalkylen, dvs. utfallet av investeringen blir något bättre än redovisat. En faktor som dock eventuellt kan påverka utfallet negativt är leveransvolymen. Då denna parameter är viktig kan det finnas anledning att fördjupa analysen av leveransvolymen ytterligare. Mer om leveransvolymen diskuteras i Samtidig investering nedan. Pellets Beslutsunderlaget visar att en pelletspanna på Viared är en investering med god lönsamhet. Med tanke på den relativt stora användingen av dyr topplast talar allt för att beslutsunderlaget är korrekt. Profu har även gjort en överslagberäkning för den aktuella investeringen och anser att både antagna förutsättningar och resultat är rimliga. I underlaget presenteras ingen separat känslighetsanalys för pelletspannan, utan endast för fallet samtidig investering. En enkel scenarioanalys där de viktigaste parametrarna (såsom pelletspris, topplastpris och investeringskostnad) varieras på lämpligt sätt (t.ex. +/-10 % eller på mer sofistikerat sätt) skulle kunna undanröja allt tvivel. Dylik scenarioanalys kan vara intressant ifall man inriktar sig på att investera endast i pelletspannan (och inte tar med RGK). Profus bedömning är dock att pelletspanna är lönsam även i mer ogynnsamma fall, t.ex. med högre pelletspris och lägre oljepris. Vidare är osäkerheterna för en dylik pelletspanna ganska små; både prestanda och kostnad är relativt välkända. I den muntliga presentationen visades även flis som ett alternativ till ny hetvattenpanna på Viared. Enligt den presentationen visade flispanna något bättre nuvärde. Som också nämns i presentationen har dock pellets andra fördelar som enkelhet och bättre egenskaper för intermittent drift, vilket i slutändan har ekonomiskt värde även om det kan vara svårt att värdera i direkta ekonomiska termer. Vidare kan egenskaperna för intermittent drift bli än mer viktigt efter en investering i EMC, vilket sammantaget indikerar att pelletspannan kan vara det bättre alternativet trots något lägre nettonuvärde. RGK Pelletspannan visar alltså ett positivt och robust utfall med begränsade osäkerheter. Även investering i RGK presenteras som en god investering med robusta positiva nettonuvärden, vilket Profu ser som en rimlig bild. I jämförelse med pellets är dock spannet för möjligt resultat större för RGK. Exempelvis beror prestanda på vilken returtemperatur man har, investeringskostnaden är mer svårbedömd då det rör sig om komplettering av befintlig anläggning och inverkan på kalkförbrukning och därmed driftkostnad för befintlig avfallspanna är inte säkerställd. Dessa osäkerheters inverkan på den ekonomiska kalkylen

49 diskuteras i avsnitt Samtidig investering nedan. Vidare ser Profu två andra osäkerheter: livslängd och miljötillstånd. Livslängden för RGK är satt till 20 år trots att befintlig avfallspanna kommer att vara ca 10 år vid driftstart av RGK. I sammanhanget är det alltså viktigt att ha en tydlig långsiktig plan för avfallspannan. Vidare nämns det att nytt miljötillstånd kanske kommer att behövas för RGK, vilket kan försena starten för RGK och därigenom försämra ekonomin. Ovanstående osäkerheter gäller främst fram till att RKG är tagen i drift. Därefter är osäkerheterna mindre för RGK än Pellets, eftersom man i RGK tar vara på spillvärme istället för använda något bränsle. För Pellets kommer däremot framtida rörelsevinst att bero bland annat på pelletspriset. Liksom för pellets skulle man kunna göra en känslighetsanalys för detta alternativ för att säkerställa investeringens robusthet om inriktningen blir att enbart investera i RGK. Om det blir frågan om val mellan Pellets och RGK ska man välja det mest lönsamma alternativet. Som framgår ur bildpresentationen är det inte självklart vilket som är det mest lönsamma alternativet, då det exempelvis beror på kalkbehovet till befintlig avfallspanna efter installation av RGK (mer om denna och andra parametrar i avsnittet Samtidig investering nedan). Vid behov får man alltså reda ut vilket alternativ som är mest lönsamt. Förslaget från BEM är dock samtidig investering i Pellets och RGK, varför detta diskuteras nedan. Samtidig investering BEM föreslår samtidig investering i Pellets och RKG. Som framgår ur beslutsunderlaget är dock inte vinsterna för respektive investering additiva; den ena investeringen minskar nyttan med den andra. I fallet med konstant fjärrvärmeunderlag ökar dock nettonuvärdet av samtidig investering i jämförelse med att bara investera i en av enheterna, vilket indikerar att det är korrekt att investera i både pellets och RGK samtidigt. I scenariot med minskande fjärrvärmeunderlag minskar dock nettonuvärdet i jämförelse med att endast investera i pellets, vilket indikerar att det inte är korrekt att investera i båda alternativen samtidigt i ett sådant fall. En slutsats av ovanstående resonemang är att det är angeläget att ha en så bra bild som möjligt av det framtida fjärrvärmeunderlaget. Således anser Profu att det kan finnas anledning att ta den frågan ett steg vidare och bland annat bedöma vilken framtidsbild som är mest representativ och trolig. I sammanhanget bör nämnas att Profu utifrån tillhandahållet underlag inte kan bedöma vilken utveckling som är troligast, utan anser att detta görs bäst av BEM. Då samtidig investering inte ger positivt bidrag i nettonuvärde vid sjunkande fjärrvärmeunderlag kan det även vara lämpligt att noggrannare titta på de osäkerheter som råder för investeringarna. Som Profu ser det råder det huvudsakligen osäkerheter runt investeringen av RGK, och exempelvis följande punkter skulle kunna utredas ytterligare: Investeringskostnaden för RGK. Utifrån Profus tidigare erfarenheter verkar investeringskostnaden hög. Flera anläggningar i samma storleksordning som byggts på senare tid har betydligt lägre specifik investeringskostnad. De fall vi känner till har byggnationen skett samtidigt som pannan, vilket normalt gör det billigare, men om det inte är särskilt besvärliga förutsättningar i Borås så kan antagen investeringskostnad vara hög. Kalkbehov. Om kalkbehovet kan minskas ändras kalkylen påtagligt.

50 Storlek på RGK. Eventuellt är det lönsamt att investera i en större RGK för att även utnyttja (viss del av) rökgaserna från befintliga bio-kvv. Marginalkostnaden för en större RGK bör vara ganska låg. Startår för EMC. Om EMC startar ett eller två år senare ökar lönsamheten för RGK avsevärt, särskilt i kombination med ovanstående punkt. Prestanda för RGK. Eventuellt kan prestanda för RGK vara högre, t.ex. om man ytterligare kan sänka returtemperaturen. DoU för RGK är satt till 3,8 MKr/år, vilket eventuellt är högt. Enligt Profus erfarenheter brukar DoU för RGK vara lägre. För samtliga ovanstående osäkerheter ligger nuvarande antaganden åt det försiktiga/negativa hållet, dvs. nettonuvärdet för RGK kan mycket väl öka efter att osäkerheterna har minskats. Om osäkerhet fortfarande råder efter genomgång kan detta markeras t.ex. med ett osäkerhetsintervall. Efter en genomgång och eventuell justering av ovanstående parameterar är det möjligt att nettonuvärdet för samtidig investering är högre än investering i det enskilda alternativ som har högst nettonuvärde (observera att nettonuvärde för enbart RGK också ökar) även med sjunkande fjärrvärmeunderlag. I sammanhanget kan även kommentarerna angående utsläppsrätter i avsittet Generellt beaktas, samt livslängd och miljötillstånd i avsnittet RGK Profu / Erik Axelsson och John Johnson

51

52

53

54

55

56

57

58 SP 1 a-c) anmälan av delegationsbeslut

59 SP2 BESLUTSFÖRSLAG Svar på remiss ang föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag Kommunstyrelsen föreslås besluta: Avge Tekniska nämndens yttrande som sitt eget Tom Andersson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2012/KS Programområde: 2 Handläggare: Charlotta Tornvall, tfn Datum/avdelningschef: xx / bh

60 1 (1) /KS Charlotta Tornvall Havs- och vattenmyndigheten Dnr Svar på remiss ang föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag Borås Stad har fått föreskrifterna på remiss. Tekniska nämnden ansvarar genom sin Skogsavdelning för kalkning av sjöar och vattendrag. Nämndens synpunkter har inhämtats och översänds i sin helhet som kommunens yttrande. KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Kommunstyrelsens ordförande Bengt Himmelmann Samhällsplaneringschef Bifogas: Tekniska nämndens yttrande

61 REMISSVAR Datum Diarienummer 2012/ Sida 1(2) Kjell Johansson, tel Kommunstyrelsen Remiss av föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag Kommunstyrelsens diarienummer: 2012/KS0741 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden tillstyrker remissen. Tekniska nämndens yttrande i sammanfattning Tekniska nämnden är positiv till remissen men anser att det skall vara länsstyrelsen som ansvarar för att ta fram kalkspridningsplaner. Nämnden ställer frågan om man inte behöver behandla även de ekonomiska förutsättningarna. Tekniska nämndens yttrande i sin helhet Havs- och vattenmyndigheten har skickat ett förslag på föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag. Kalkningsverksamheten styrs av förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Föreskrifterna skall tydliggöra förordningen. Dessutom finns en handbok (NV 2010:2) som redogör för det praktiska utförandet. Tekniska nämnden tycker att det är bra att föreskrifterna slår fast gemensamma definitioner och klargör ansvarsfördelningen. Tekniska nämnden anser att vi som huvudman snarare på uppdrag av länsstyrelsen ser till att kalkningarna i vårt område utförs på det sätt som länsstyrelsen beslutat än att själva planera kalkningsåtgärderna. Det är länsstyrelsen som fastställer målen, kalkplanerna och beviljar statsbidrag. Det är därför mest lämpligt att länsstyrelsen även ansvarar för att ta fram kalkspridningsplanerna (i samråd med huvudmännen). Normalt är det konsulter som gör kalkspridningsplanerna och de skall handlas upp efter LOU. Det är mer rationellt och sparar tid och pengar om länsstyrelserna gör dessa upphandlingar istället för att de skall göras av ett stort antal huvudmän. Tekniska förvaltningen instämmer med remissförslagets åsikt att man inte skall kalka våtmarker med höga naturvärden och tycker att det skall gälla nykalkningar. Om det finns sådana våtmarker som kalkas idag kan det finnas skäl att fortsätta och då bör man först undersöka konsekvenserna av att avsluta kalkningen och se vilka alternativ som finns.

62 2 Tekniska nämnden vill också ställa frågan om man inte i föreskrifterna bör nämna något om de ekonomiska förutsättningarna som gäller. Det är högst olyckligt om kalkningsverksamheten inte har ett eget öronmärkt anslag på Havs och vattenmyndigheten. Länsstyrelserna och huvudmännen måste få tillräckligt med anslag för att kunna genomföra de beslutade planerna. Statsbidrag har tidigare utgått med minst 85 %. Nämnden utgår ifrån att inte beslutade bidragsnivåerna inte kommer att minskas. TEKNISKA NÄMNDEN Alexis Mouschopanis Gunnar Isackson

63 1/ Remiss Datum Dnr Mottagare Handläggare Direkt Per Olsson Enligt sändlista Remiss av Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag Bakgrund Havs- och vattenmyndigheten har genom 11 förordning (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag bemyndigande att meddela föreskrifter om planering, genomförande samt uppföljning av kemiska och biologiska effekter. Naturvårdsverket har tidigare meddelat föreskrifter i ämnet genom Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:18) och allmänna råd om kalkning av sjöar och vattendrag. De nu remitterade föreskrifterna ersätter Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd som kommer att upphävas i och med att Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter träder i kraft. Föreliggande remiss Havs- och vattenmyndigheten önskar inför det fortsatta arbetet ta del av era synpunkter avseende det remitterade förslaget till föreskrifter. Remissvar ska ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten senast den 18januari Havs- och vattenmyndigheten ser helst att svaret skickas med e-post till havochvatten@havochvatten.se i wordformat. Vänligen ange ärendets diarienummer i e-postmeddelandets ärendemening. Eventuella frågor under remisstiden kan ställas till Per Olsson tel: Beslut om denna remiss har fattats av avdelningschefen Björn Sjöberg efter föredragning av handläggaren Per Olsson. I den slutliga handläggningen av ärendet har även deltagit enhetschefen Inger Dahlgren, handläggaren Ingemar Abrahamsson och verksjuristen Karin Wall. Björn Sjöberg Per Olsson

64 2/ Bilagor: Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag Konsekvensbeskrivning Sändlista: Samtliga länsstyrelser med kalkningsverksamhet: Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Östergötlands läm Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Jämtland län Länsstyrelsen i Västerbottens län Kommuner och kommunförbund: Ale kommun Bergs kommun Borås kommun Dalslands miljökontor Falkenbergs kommun Falu kommun Gislaveds kommun Gnosjö kommun Gnosjö Göteborgsregionens kommunalförbund Halmstads kommun Hofors kommun Härjedalens kommun Hässleholms kommun Jönköpings kommun Lessebo kommun Ljungby kommun Norrköpings kommun Ronneby kommun Skellefteå kommun Sundsvalls kommun Sveriges kommuner och landsting

65 3/ Tanums kommun Timrå kommun Värnamo kommun Värmlands kalkningsförbund Växjökommun Örnsköldsviks kommun Universitet: ArtDatabanken ITM, Stockholms universitet Institutionen för vatten och miljö, SLU Zoologiska inst., Göteborgs universitet Ekologiska inst., Lunds universitet, Inst. för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Limnologiska inst., Uppsala universitet Konsulter: IVL Kalkningsentreprenörer: Movab AB SMA Mineral AB Övriga myndigheter: Naturvårdsverket Kemikalieinspektionen Skogsstyrelsen Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt Intresseorganisationer: Greenpeace Luftförorenings- och klimatsekretariatet Naturskyddsföreningen Sportfiskarna Svenska Kalkföreningen Sveriges fiskevattenägarförbund Världsnaturfonden WWF

66 Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag 1 ; HVMFS 2013:XX Utkom från trycket den beslutade den Med stöd av 11 förordning (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag föreskriver Havs- och vattenmyndigheten följande. Inledande bestämmelser 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om planering och genomförande av kalkningsverksamhet samt om uppföljning av kemiska och biologiska effekter av denna verksamhet. Definitioner 2 I denna föreskrift avses med biologiskt mål: förekomst av arter som indikerar att kalkningen har uppnått kemisk och biologisk effekt vattenkemiskt mål: riktvärden för parametrar som indikerar att kalkningen har fått avsedd kemisk effekt åtgärdsområde: planeringsområde för kalkningsåtgärder som omfattar ett avrinningsområde med målområden och åtgärdsobjekt målområde: en sjö eller en vattendragssträcka där utförd kalkning syftar till att uppfylla de uppföljningsbara biologiska och vattenkemiska målen åtgärdsobjekt: en sjö, ett vattendrag eller en våtmark där kalk avses spridas uppföljningsbara mål: mätbart biologiskt eller vattenkemiskt mål som avses att uppnås efter kalkning målpunkt: provpunkt eller provsträcka med koppling till ett uppföljningsbart mål huvudman: mottagare av statsbidrag för åtgärder enligt förordning (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag Ansvarsfördelning 3 Länsstyrelsen ska planera och följa upp den kalkningsverksamhet som bedrivs i länet. Huvudmannen ska planera och genomföra kalkningsåtgärderna inom respektive åtgärdsområde. 1 För tidigare bestämmelser i ämnet se Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:18) och allmänna råd om kalkning av sjöar och vattendrag

67 HVMFS 2012:XX Länsstyrelsen och huvudmannen ska leverera underlag för varandras planering. Planering 4 Länsstyrelsen ska upprätta en länsomfattande åtgärdsplan till grund för planeringen av kalkningsverksamheten i länet. Planen ska innehålla en redovisning av försurningssituationen, åtgärdsområden, åtgärdsobjekt, motiv till kalkning, målområden, uppföljningsbara mål samt kalkmängder. Vid start av nya kalkningsprojekt ska en försurningsbedömning göras enligt gällande bedömningsgrunder för försurning i vattendrag och sjöar i bilaga 2, 5 och 6 kap. i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, samt en avvägning mellan åtgärdernas nytta och risken för skada eller olägenhet för miljön. Den länsomfattande åtgärdsplanen ska upprättas efter samråd med huvudmännen. Redovisning ska ske i form av kartor med förklarande text. 5 Huvudmannen ska för varje målområde ange biologiska och vattenkemiska mål. Målen ska fastställas av länsstyrelsen. 6 Huvudmannen ska utarbeta en kalkspridningsplan för varje åtgärdsområde. Planen ska utgöra underlag för kalkningsåtgärderna och innehålla en karta med förtydligande beskrivning. Planen ska fastställas av länsstyrelsen. 7 Länsstyrelsen ska ansvara för att kalkningen avslutas när satta mål uppnås utan kalktillförsel. Genomförande 8 Kalkprodukt och kalkningsmetod ska väljas med utgångspunkt från hur målen kan uppnås med minsta negativa effekt för miljön. Vid valet av produkt och metod ska en avvägning göras mellan åtgärdens nytta och risken för skada eller olägenhet. 9 Vid val av metod enligt 8 ska i första hand sjökalkning eller kalkning av tidigare kalkade våtmarker väljas. I andra hand ska kalkning med doserare ske. I sista hand kan kalkning av ej kalkade våtmarker ske. 10 Vid våtmarkskalkning ska dammande kalkprodukter inte användas. 11 Vid kalkning med doserare ska larm och driftorganisation anpassas till längsta tolererbara driftstopp. Vad som är längsta tolererbara driftstopp avgörs av länsstyrelsen. 12 Kalkdoserare ska vara utrustade med teknik där vattenflödet automatiskt styr kalkdoseringen samt med i övrigt tillfredsställande teknik för att säkerställa utdosering av kalk. Doseraren ska vara försedd med driftlarm som larmar om kalktillförseln till vattendraget upphör. Huvudmannen ska ansvara för kontroll av kalkdoserare. 2

68 13 Våtmarker som har höga eller mycket höga naturvärden ska inte kalkas. Med detta avses våtmarker som har bedömts som klass 1 eller 2 i Naturvårdsverkets våtmarksinventering VMI (SNV PM 1680) eller andra våtmarker som länsstyrelsen bedömt ha höga eller mycket höga naturvärden. HVMFS 2012:XX Uppföljning 14 Länsstyrelsen ska ansvara för att följa upp och utvärdera biologiska och vattenkemiska mål. Uppföljning och utvärdering ska utföras på ett sådant sätt och med sådana metoder att kvaliteten säkras. Målpunkter ska placeras i den del av målområdet där förutsättningar för måluppfyllelse är sämst. För sjöar innebär det att prov ska tas vid minst ett tillfälle vid högflöde, direkt efter islossning. För vattendrag ska minst sex prov per år insamlas vid höga flöden. Resultatet av effektuppfyllningen ska ske enligt länsstyrelsens anvisningar. 15 Länsstyrelsen ska årligen till Havs- och vattenmyndigheten redovisa kalkningsverksamhetens omfattning, inriktning och måluppfyllelse i länet. Länsstyrelsens redovisning av kalkningsverksamheten ska ske i form av nyckeltal och verksamhetsberättelse enligt Havs- och vattenmyndighetens anvisningar. Dessa föreskrifter träder i kraft den XXjanuari På Havs- och vattenmyndighetens vägnar FÖRNAMN EFTERNAMN Förnamn Efternamn 3

69 1/ Datum Dnr Mottagare Handläggare Direkt Per Olsson Enligt sändlista Konsekvensutredning avseende Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag 1. Bakgrund och beskrivning av regeländringar Havs- och vattenmyndigheten har haft bemyndigande att meddela föreskrifter om om planering, genomförande samt uppföljning av kemiska och biologiska effekter av kalkning enligt förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag sedan 1 juli Havs- och vattenmyndigheten har från Naturvårdsverket övertagit ansvaret för detta område och för föreskrifterna, varför föreskrifterna trycks på nytt i HVMFS. men avvaktat att skriva föreskrifter p g a resursbrist i och med verksamhetsövergången från NV till HaV. 1.1 Förslag på ändringar av föreskrift Innehållet i det förslag till föreskrift som Havs- och vattenmyndigheten nu remitterar överensstämmer i stort med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:18) och allmänna råd om kalkning av sjöar och vattendrag. Havs- och vattenmyndigheten har emellertid valt att införliva innehållet i de tidigare allmänna råden i föreskriftstexten och kommer inte att ha separata allmänna råd. Vissa mindre förändringar i övrigt jämfört med Naturvårdsverkets föreskrift görs. I 4 görs ett tillägg att försurningsbedömning ska göras genom tillämpning av gällande bedömningsgrunder för försurning i vattendrag och sjöar enligt NFS 2008:1 innan start av nya kalkprojekt. 2. Vad är problemet och vad vill man uppnå? Vissa regler i förordningen (1982:840) är allmänt hållna och ger utrymme för tolkningar. Genom föreskrifter och handbok definieras termer och tydliggörs ansvarsfördelning och regler, vilket gör planering, genomförande och uppföljning mer harmoniserad mellan

70 2/ länsstyrelser och huvudmän än om regleringen inte hade funnits. På nationell nivå medför det en lättare kontroll och styrning och uppföljning av verksamheten. Genom att allmänna råden försvinner blir det tydligare vad som ska göras. Handboken (NV 2010:2) ger en vägledning i det praktiska genomförandet. 3. Finns det några alternativa lösningar och vilka effekter skulle det få om någon reglering inte kommer tillstånd? Havs- och vattenmyndigheten kan inte se att det finns några alternativa lösningar i fråga om regler som behöver förtydligas. Regionala och lokala skillnader i planering, genomförande och uppföljning riskerar att öka om regelverket skulle försvinna. 4. Vilka berörs av regleringen? Länsstyrelser, huvudmän och kalkspridningsentreprenörer. 5. Vilka kostnader och andra konsekvenser kan regleringen medföra med alternativa lösningar? Ändringarna av regelverket bedöms inte leda till ökade kostnader för stat, kommun eller privata företag. Detta eftersom det till övervägande del rör sig om ett regelverk som redan gäller och tillämpas idag. 6. Överensstämmer regleringen med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen eller går den utöver? Förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag är ett nationellt regelverk och följer inte av skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 7. Behöver någon särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Tidpunkten för ikraftträdande ska synkroniseras med regeringens upphävande av NFS 2001:18. Tidpunkten för ikraftträdande bör mot bakgrund av de mindre ändringar som genomförts kunna ske en vecka efter beslut om regeländringar. Havs- och

71 3/ vattenmyndigheten avser att informera via websida, riktade mejl och vid träffar med länsstyrelser, kommuner och kalkspridningsentreprenörer. 8. Beskriv antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen. Ändringarna berör endast i mycket begränsad omfattning företag som levererar kalkprodukter, sprider kalkprodukter eller genom för planering och eller uppföljning. Föreskriften reglerar främst länsstyrelsens och huvudmännens arbete. 9. Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Den föreslagna regeländringen kommer inte att föra med sig någon ökad tidsåtgång eller förändring för företagens administrativa kostnader. 10.Finns andra kostnader som den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka ändringar i verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna ändringen? Nej, regleringen medför inga övriga kostnader eller ändringar i verksamheten för företagen såvitt kan bedömas. 11. Kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Nej, regleringen påverkar inte konkurrensförhållanden. 12. Kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Nej, regleringen ger ingen övrig påverkan såvitt kan bedömas. 13. Behöver särskilda hänsyn tas till små företag vidreglernas utformning? Nej, ingen särskild hänsyn behöver tas till små företag.

72 4/ 14. Övrigt. Vilka övriga kostnader och besparingar kan regleringen medföra för myndigheten? Nej, regleringen ger inga övriga kostnader eller besparingar för myndigheten såvitt kan bedömas. 15. Kontaktperson Per Olsson, , Kopia till:

73 SP3 BESLUTSFÖRSLAG Svar på begäran om avslut av detaljplaneuppdrag för del av Frufällan, Längjum 2:15 (P05/05) Kommunstyrelsen föreslås besluta: Kommunstyrelsen är positiv till att detaljplaneuppdraget avslutas Tom Andersson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2005/KS Programområde: 2 Handläggare: Karin Johansson, tfn 7057 Datum/avdelningschef: / bh

74 1 (1) /KS Karin Johansson Samhällsbyggnadsnämnden Svar på begäran om avslut av detaljplaneuppdrag för del av Frufällan, Längjum 2:15 (P05/05) Kommunstyrelsen samtycker till Samhällsbyggnadsnämndens bedömning. Vi är positiva till att planuppdraget avslutas. KOMMUNSTYRELSEN Tom Andersson Kommunalråd Bengt Himmelmann Samhällsplaneringschef

75