Campusvision Den fortsatta utvecklingen av Växjö universitetsområde

Transkript

1 Campusvision 2004 Den fortsatta utvecklingen av Växjö universitetsområde

2 Växjö universitet, augusti Reviderad mars 2005

3 Campusvision 2004 Den fortsatta utvecklingen av Växjö universitetsområde Innehållsförteckning Förord Den fysiska utbyggnaden Universitetets verksamhet och visioner Fysisk miljö Information och marknadsföring Bostäder Växjö universitet Videum Science Park Service på campus Kultur- och fritidsutbud Infrastruktur och kommunikationer Samarbete med kommun och landsting Bilagor ff Omslagsbild: Stadsarkitekt Erland Ullstad, Växjö Sidan 9, 11 och 18: Henrik Jais-Nielsen & Mats White Arkitekter, Helsingborg Övriga illustrationer: Magnus Petersson, Illustrationsbolaget, Växjö 3

4 Förord Campusvision 2004 är det tredje visionsdokumentet som utarbetats för att inspirera vid utformningen av universitetsområdet i Växjö. Syftet är att säkerställa och vidareutveckla den yttre och inre miljö som campus erbjuder studenter och personal inom Växjö universitet samt anställda inom de företag som är verksamma inom området. Målet är att campus ska vara en attraktiv miljö av högsta nationella och internationella snitt. Attraktionskraften ska innebära att Växjö universitet kan bibehålla kompetent personal samt vara framgångsrik i rekryteringen av såväl personal som studenter. Campusvision 2004 innebär också att alla inblandade parter är förberedda på fortsatta utvecklingssteg när möjligheter ges. Det första visionsdokumentet för campus utarbetades 1995 och behandlade endast de centrala delarna av området och dess utbyggnadsmöjligheter. Campusvision 2001 beskrev den snabba expansionen som blev en följd av att högskolan blev universitet Campusvision 2004 skiljer sig från tidigare visionsdokument genom att inte enbart fysiska utbyggnadsmöjligheter redovisas. I denna vision redovisas i större utsträckning tankar för området i ett bredare perspektiv med stor hänsyn till den sociala dimensionen service, kultur- och fritidsutbud samt friskvård/hälsa. Visionen, som skisserar utvecklingen i ett kort och ett längre perspektiv, har utarbetats av en arbetsgrupp med representanter för områdets olika intressenter. Arbetet har pågått under drygt ett år. I slutet av projektet gjorde gruppen en studieresa till campusområden i Odense i Danmark samt i Kristiansand och Tromsö i Norge. Dessa besök har tillsammans med alla givande samtal under processen med campusvisionen givit gruppen värdefull inspiration och bidragit till att vi kunnat formulera högt ställda gemensamma mål. Ett stort tack till alla som lämnat bidrag till visionsarbetet, särskilt till representanterna i arbetsgruppen från Hyresbostäder i Växjö AB, Länstrafiken Kronoberg AB, Studentkåren i Växjö, Videum AB, Växjö kommun och Växjö universitet. Genom att förverkliga Campusvision 2004 kommer Växjö universitet och företagen inom området att bidra till Växjös fortsatta utveckling och till regional tillväxt. Växjö den 21 juni 2004 Christel Olsson Sektionschef, lokal- och servicesektionen, Växjö universitet 4

5 Campusvision 2004 Under de fem år som gått sedan Växjö universitet fick universitetsstatus har verksamheten nästan fördubblats sett till innehåll, antal studenter, personal och omsättning. Denna period har präglats av fysisk expansion i form av nya lokaler för undervisning och forskning, studentbostäder och grönområden. De närmaste åren kommer den fortsatta expansionen ske genom innehåll och kvalitet, vilket i sin tur ställer andra krav på utbyggnaden av campus än vad som tidigare varit fallet. Det innebär att den nya campusvisionen i större utsträckning än tidigare redovisar tankar kring service, kultur, friskvård, kommunikationer samt yttre miljö. Växjö universitets attraktionskraft för studenter, personal och företagen inom Science Park är starkt beroende av den miljö campus kan erbjuda. En attraktiv miljö innebär också att Växjö universitet kan stärka sin roll som regional kraft och bidra till Växjö kommuns fortsatta utveckling. Av dessa skäl behövs en ny campusvision, så att kraven på den fysiska miljön så långt möjligt överensstämmer med universitetets långsiktiga visioner. Sedan Campusvision 2001 antogs har de centrala delarna av campus gradvis blivit alltmer välfyllda. En utbyggnad av universitetsbiblioteket kommer ytterligare att förtäta miljön runt Universitetsplatsen navet på campus. I närheten mellan Stallvägen och Georg Lückligs väg finns fortfarande utrymme för ytterligare två institutionsbyggnader. I sina centrala delar har campus fått en väl fungerande trafikmatning med den nya Trummenvägen och dess anslutning till Stallvägen, medan Slottsallén har kunnat stängas av för genomgående trafik. I Campusvision 2004 är ambitionen att formulera både kortsiktiga och långsiktiga mål för den fysiska miljön. Visionen tar sin utgångspunkt i den förväntade utvecklingen av verksamheten vid universitetet. I den nya visionen formuleras de gemensamma mål för Nästa expansionsområde för campus är Brände udde och en broförbindelse kommer att förverkligas. Växjö universitet, Studentkåren i Växjö, Växjö kommun, Videum AB, Hyresbostäder i Växjö AB samt Länstrafiken Kronoberg som har utarbetats i en arbetsgrupp med representanter för respektive huvudman (bilaga 1). När samtliga huvudmän har godkänt visionen blir den formellt och reellt underlag för kommande detaljplanering och respektive part förväntas då bidra till målens uppfyllelse inom sina ansvarsområden. Obs! De kortsiktiga och långsiktiga mål som presenteras i texten räknas inte upp i någon inbördes prioriteringsordning. Den fysiska utbyggnaden Campusvision 2004 utgår från två perspektiv för den fysiska utbyggnaden: Ett närliggande perspektiv där campus utvidgas till östra sidan av sjön Trummen (Brände udde) samt området söder och väster om sjön. Det är ett perspektiv inriktat på byggprojekt, gestaltning, miljö och kommunikationer men även på hur innehållet i olika typer av serviceutbud kan förbättras 5

6 Ett långsiktigt perspektiv där campus utvecklas runt Trummen. Det är ett perspektiv som visar möjligheter och ambitioner. Men dessa fastläggs inte i några säkra tidsplaner eller utbyggbara volymer Universitetets verksamhet och visioner Universitetet har under den senaste femårsperioden genomgått en mycket expansiv fas. Sedan 1999 till 2004 har grundutbildningen ökat med närmare 50 procent. Fakultetsanslagen för forskning och forskarutbildning har under samma period ökat med 180 procent. Antalet anställda har ökat med 60 procent. Universitetets verksamhet bedrivs huvudsakligen samlat på campus. Verksamheten under åren har grundats i en utvecklingsplan som utarbetades 1999 sedan högskolan blivit universitet. I denna plan uttrycktes universitetets vision i mottot Ett internationellt universitet i Småland med stor lyskraft. Fokus vid Växjö universitet ligger traditionellt inom det humanistiskt-samhällsvetenskapliga området. Expansionen har emellertid inte bara gällt en ökning av den befintliga verksamheten. Den har också inneburit att nya verksamhetsområden kommit till tillkom polisutbildningen som ges på uppdrag av Rikspolisstyrelsen och som medfört flera studenter och fler undervisningslokaler på campus. En pågående satsning inom teknikvetenskap har till syfte att bygga ut forskning, forskarutbildning och grundutbildning inom detta område. En ny utvecklingsplan för perioden håller på att utarbetas och kommer att vara färdig i slutet av Utan att i allt för stor grad föregripa den färdiga planen kan man förutspå att de närmaste åren kommer att medföra en fortsatt uppbyggnad av universitetet. Planen kommer att inriktas på att: Stärka universitetets forskning och forskarutbildning Konsolidera och kvalitetsutveckla universitetets grundutbildning Profilera forskning och forskarutbildning Samverka med omvärlden för att förstärka kärnverksamheterna Samverka med andra universitet och högskolor nationellt och internationellt Öka internationaliseringen Universitetets avsikt är att genom en satsning främst på kvalitet men, i vissa stycken, även på kvantitet, ytterligare förstärka universitetets attraktivitet och konkurrenskraft. Viktiga faktorer för att vi ska lyckas är att vi även kan erbjuda en attraktiv miljö för studenter och anställda samt goda kommunikationer. En vidare utveckling av campus och fortsatta möjligheter att erbjuda boende för och service till ett växande antal studenter är därför mycket viktigt. Fysisk miljö Campusidén Campusidéns styrka och kvalitet är ett samlat område med universitetets lokaler, service och kulturutbud, bostäder och företag. Området ska ha en grön karaktär, i möjligaste mån vara bilfritt i sina centrala delar och ta vara på kulturlandskapet och sjöläget. Campus ska erbjuda stödjande och utvecklande miljöer och speciell hänsyn ska tas till den sociala dimensionen. Då universitetet växer är det viktigt att kunna se vad som måste prioriteras i de centrala delarna av campus och vad som kan ligga inom eller utanför campus. De stora institutionsvolymerna bör även fortsättningsvis byggas centralt på campus, medan specialinstitutioner, lokaler för uppdragsutbildning med mera även kan placeras på andra delar av campus. Lokaler för Videum Science Park måste ligga intill universitetet medan lokaler för annat företagande som attraheras av universitetet kan fylla sin funktion på olika delar av campus. Området är en stadsdel med behov av och rättigheter till samhällets servicefunktioner i samma utsträckning som övriga stadsdelar i Växjö. Den åldersstruktur, den mångfald och de särskilda behov som finns på campus, där studenterna i stor utsträckning finns både under studietid och fritid kräver dock att speciell hänsyn tas. Ett utvidgat campus En särskild studie av Trummenparken, söder och väster om sjön, har gjorts Området reserveras helt för universitetsändamål. Anslutningen mot Teleborgsvägen bör göras stadsmässig, med flervåningsbebyggelse och eventuellt med bostäder i de övre planen. Campus är inom kort moget att utvidgas och ta steget över Trummen till Brände udde. Där kan en kombination av bostäder, institutioner och företag byggas. En första etapp kräver en kraftfull etablering, med bostäder och någon verksamhetslokal för universitet. Fortsatt utveckling på Sigfridsområdet är en långsiktig expansionsmöjlighet. På sikt kan olika institutioner och företag inrymmas i befintliga bebyggelser eller nya byggnader, eftersom Sigfridsområdet har stora miljökvaliteter. Dessa ska tas tillvara vid en expansion. Bebyggelse på området Välle Broar, väster om Teleborgsvägen, är under utredning. Området är intressant för campusnära ändamål och den fortsatta stadsbyggnadsutredningen ska därför följas nära. Entréer till området I takt med att universitetet expanderar får det allt fler entréer. Den ursprungliga infarten vid P G Vejdes väg är alltjämt den naturliga huvudinfarten/besöksentrén. Behovet av en rondell i korsningen med Teleborgsvägen ska utredas. Vid planering bör en rondell ges en storlek och utsmyckning som knyter an till universitetets verksamhet. Trummenvägen som öppnades 2003 har snabbt blivit en naturlig infart för trafik från Växjö centrum och från väster. När vägen Södra länken byggs får universitetet ytterligare en viktig tillfart, vilket kommer att öka trafiken till och från universitetet via Stallvägen. Teleborgsvägen kommer att utvecklas till en central gata där staden och universitetet möts. Utvärdering av trafikintensitet och flöde ska ske kontinuerligt och gatans utformning anpassas efter behoven. Vid utformning av tillfartsvägar ska jämförelse göras med andra universitetsstäder. 6

7 Många kommer till campus på cykel eller till fots. Från Sigfridsområdet och fram till campus är det bitvis ganska ödsligt längs gång- och cykelvägarna. Området bör rustas upp och vägen in på campus präglas av bebyggelse och parker samt av ljus och människor. Samma behov av att ha en väl markerad entré till campus gäller för buss- och bilburna besökare som kommer via Trummenvägen. Varken idrottshallen eller universitetsbiblioteket är anpassade för entré från detta håll. När campus utvidgas på östra sidan av Trummen skapas en östlig entré och möjligheter till en ny tågstation vid Kust-till-Kustbanan, med namnet Växjö universitet. Denna nya entré kan få mycket stora miljökvaliteter i den befintliga allén, i sjöläget och i bron över till slottsparken. Grönplan En grönplan för campus antogs 2002 och genomförs successivt. Syftet med planen är att ge en samlad syn på hur den yttre miljön kan utformas. Den omfattar även de områden som gränsar till Trummen. Sjön utgör en strategisk del av campus och bör i samband med utvidgningen av campus och exploateringen av Sigfridsområdet ägnas speciell uppmärksamhet. Inriktningen ska vara att utnyttja närheten till sjön. Grönplanen revideras och utvecklas kontinuerligt (planen kan rekvireras från Stadsbyggnadskontoret, Växjö kommun). Sjö och naturvårdsområde Campus stora miljökvalitet är sjöläget, odlingslandskapet och reservaten. Telestadsåkrarna med sina betande hästar utgör en vacker och lite överraskande miljö. Det täta och relativt hårdexploaterade inre i campus möter de fria ytorna och vattnet. Stenladugårdarna och hästhagarna öster om dessa ingår inte i reservatet men är en naturlig del i miljön och är av stort värde för campus karaktär. Naturreservatet är en långsiktig investering i rik natur och ses som en värdefull resurs för campus och för universitetets verksamhet. Det ger goda möjligheter till naturstudium, rekreation och upplevelser för såväl studenter som personal vid universitetet. En naturstig planeras i området. God information och tillgänglighet är viktigt för att lyfta fram reservatets kvaliteter. På naturvårdsområdet, ett stenkast från studentbostäderna, finns fågeltorn och anlagda promenadstråk. Skötseln av naturreservatet och övriga naturmarker ska bli mer omsorgsfull och vara anpassad till universitetets behov, samtidigt som områdets naturvärden värnas. Samråd ska ske mellan reservatsförvaltning och campusskötsel för att nå samsyn om skötselprinciper. Eftersom universitetet riktar sin expansion mot Brände udde och mot staden finns inte någon konflikt mellan expansionsbehoven och reservatet. Teleborgs slott Teleborgs slott och parkområdet med grindstugor, slottsstallar och brygghus är en unik och viktig del av campus. Området ska bevaras som en vacker miljö och grön oas för olika evenemang och fritidsaktiviteter. Lokalutformning Den framtida lokalutformningen ska gynna en fortsatt integration mellan olika delar av universitetets verksamhet. Lokalerna ska ha en öppen karaktär för flexibelt utnyttjande. Utformningen ska präglas av ambitionen att skapa kreativa miljöer och mötesplatser för samvaro samt trivsamma och funktionella lokaler som bidrar till den stödjande miljön. 7

8 Delar av universitetets lokaler ska kunna användas för annan verksamhet, exempelvis teaterföreställningar, konserter eller utställningar. Nya huskroppar i området ska vara fristående byggnader men i möjligaste mån förbindas med hjälp av förbindelsegångar och kulvertsystem. Erfarenheterna av upphandling genom parallella uppdrag har hittills varit mycket goda. Detta tillvägagångssätt innebär att flera arkitekter samtidigt inbjuds att lämna förslag till en utformningen av en ny byggnad eller del av campus. Denna modell bör fortsatt tillämpas och bedömning av förslag ska ske genom en noga sammansatt grupp för att olika kriterier ska kunna bedömas med hög kvalitet. Orienterbarhet Orienterbarheten inom campus ställer gradvis krav på mer omfattande skyltning. Nya rörelser uppstår i och med att flera infarter har öppnats till området och att området har expanderat. För att underlätta orienterbarheten kan möjligen Universitetsplatsen tillåtas att få svälla ut och omfatta platsen där Trummenvägen och Stallvägen möts. Översyn bör göras vad gäller skyltning och namngivning av byggnader. Universitetets huvudentré bör markeras och tydliggöras. Kortsiktiga mål Genomför planarbete inklusive grönplan för Brände udde Studera och planera för området söder om Trummen Genomför befintlig grönplan söder och väster om Trummen Synliggör naturreservatet och dess kvaliteter Utred Universitetsplatsens anslutning mot Trummenvägen/Stallvägen Utred rondell vid P G Vejdes väg/ Teleborgsvägen Se över skyltning och namngivning av byggnader Synliggör entrén till campus via Trummenvägen Långsiktiga mål Campus ska utnyttja närheten till Trummen Hela Sigfridsområdet ska bli ett campusnära område Förbättra vattenkvaliteten i Trummen Information och marknadsföring En unik miljö med höga kvalitetsambitioner är av stor betydelse för möjligheterna att rekrytera nya studenter. Minst lika viktigt är att befintliga studenter är nöjda med sin studietid i Växjö och förmedlar en positiv bild av miljön till andra intresserade studiesökande. Övriga viktiga målgrupper för vilka campusmiljön har stor betydelse är: Befintlig personal vid universitetet och i de företag som finns inom Videum Science Park Personer som ska rekryteras till universitetet eller företagen Arrangörer av och deltagare i konferenser och seminarier på campus De senaste två åren har campus lyfts fram systematiskt i Växjö universitets marknadsföring. Det har skett både direkt, det vill säga med universitetet som avsändare, men också indirekt, med tredje person som uttalar sig, vilket ofta är mycket starkt. Själva innebörden i begreppet campus har dessvärre under senare år degenererats. Det används som begrepp för studie- och forskarmiljöer utan kopplingar till parkytor och studentboende. Ofta används campus istället för filial (exempelvis Helsingborg, Norrköping). En långsiktig ambition vore att försöka styra tillbaka till den ursprungliga innebörden. Effekten av detta skulle bli att Växjö universitets campus framstår som helt unikt och att andra får ersätta sina namn med något annat. Ambitionen kring marknadsföringen av campus är att konceptet campus ska vara så bra att det i sig genererar publicitet och intresse. Det innebär att campuskonceptet hela 8 tiden måste förädlas och att varje ny del i campus, det kan vara förskola, utveckling av idrottsanläggningar, campushotell eller annat måste utformas unikt och därmed bidra till den samlade attraktionskraften. Precis som tanken är med arbetet i campusvisionsgruppen. Ett aktivt arbete krävs för att förvalta och utveckla vår unika position som campusuniversitet. En annan utvecklingsväg, som exempelvis Göteborg valt, är att vara ett stads-, eller cityuniversitet mitt i centrum. Vägvalet som Växjö universitet sedan lång tid tillbaka gjort måste man slå vakt om. På lång sikt innebär det att campus inte får bli helt ihopväxt med staden, eftersom vi då varken kan kalla oss campus eller cityuniversitet. En viktig del av marknadsföringen är att befolkningen i regionen har kännedom om och är stolta över Växjö universitet och dess campus. För att uppnå detta måste campus utvecklas så att attraktionskraften för gemene man ökar. Särskild vikt bör läggas på aktiviteter som kan locka publik i regionen, exempelvis musik och konst och idrott och på aktivitetslokaler såsom Stiftelsen X-perimenthuset vid järnvägsområdet i centrala Växjö. Kortsiktiga mål Skapa system där kartor kan nås och navigation kan ske via webben Ordna återkommande seminarier där temat är campusmiljö Gör PR kring campus i facktidskrifter Bearbeta opinionsbildare om utveckling av campus Långsiktiga mål Verka för att begreppet campus återfår sin ursprungliga betydelse: ett område med universitetslokaler, studentboende, service och parkområden. Handplocka systematiskt verksamhet till campus som förstärker attraktionskraften Verka för att den internationella inriktningen framkommer tydligare

9 Bostäder Utbudet av studentbostäder är en viktig faktor för att få studenter att välja Växjö. Tät dialog mellan universitetet och kommunen med genomgång av prognoser över behovet både på kort och lång sikt är viktig. Bostäder på campus är det som studenter främst efterfrågar när de ska påbörja sina studier. Studentboendet i befintliga lägenhetsområden i Växjö har ökat för att klara av boendesituationen för studenter. Eftersom Växjö inte har något bostadsöverskott betyder detta att det vanliga bostadsbyggandet måste öka. Med anledning av att flera nya program med hög andel riksintag har tillkommit och att universitetets marknadsföring siktar till ökad nationell rekrytering av studenter bör en översyn göras av beräkningen av behovet av studentbostäder. Idag bygger beräkningarna på att 30 procent av registrerade studenterna behöver bostad i Växjöområdet. På det campusnära Sigfridsområdet, kommer 145 lägenheter att färdigställas under 2005 och planering görs för ytterligare 150 lägenheter. I planarbetet för en utvidgning av campus kommer även studentbostäder på Brände udde att ingå. Övriga naturliga utbyggnadsområden för student- och vanliga bostäder är Sigfridsområdet, mark vid vattentornet, Välle broar, Biskopshagen, Vallen, Bäckaslöv samt centrum. Korttidsboende och långtidsboende I ett första steg har cirka 20 övernattningsrum med en årskapacitet om gästnätter skapats i anslutning till Teleborgs slott inklusive grindstugorna. Utifrån den efterfrågan som uppnås bör en noggrannare analys göras om det framtida behovet. Volymtoppar i samband med större arrangemang måste kortsiktigt lösas med boende i stadskärnan. För forskarstuderade med flera finns behov av logi för längre perioder (längre än cirka en månad) och i lägenhetsform. Företrädesvis kan detta behov lösas i samarbete med något av bostadsbolagen genom att långtidsförhyrning av 9

10 Studentkåren pekar på några åtgärder som bör övervägas: Flera större lägenheter skapar en möjlighet för studenter som har barn att flytta in. Samtidigt är det viktigt att dessa hittar andra föräldrar med barn i närheten, så att barnen kan få lekkamrater. Sandlådor och gungor i närheten av de större lägenheterna är ett led i att synliggöra behovet av att göra området barnvänligt. Många nya studenter väljer gärna det som ter sig som det säkraste alternativet när man flyttar hemifrån, exempelvis genom att bo ensam i en etta. Då slipper man dela lokaler med andra studenter. Studenthälsan varnar dock för att en del studenter som har egen lägenhet upplever sig isolerade på campus. Därför är det fortsatt angeläget att bygga korridorbostäder om man långsiktigt ska kunna erbjuda olika boendealternativ, även om korridorboende för närvarande är studenternas sistaval. Ett campushotell vid Trummens strand skall kunna erbjuda boende för kortare eller längre perioder och med varierande servicegrad. möblerade rum inom de delar av nyproduktionen som just nu produceras utan riktat statsbidrag. I anslutning till campus bör förhyrning ske av ett antal mindre lägenheter i en samlad enhet för att kunna komplettera det utbud som finns via bostadsbolagen. Hotellverksamhet Universitetets verksamhet omfattar även fortbildning i uppdragsform för yrkesverksamma, samt en fortsatt utveckling av seminarier och konferensaktiviteter. Behovet av gästbostäder kommer att öka. Utredning av hotellverksamheten på området bör ske. Det finns sannolikt underlag för ett campushotell med olika nivåer på boende och servicegrad. Utformningen bör ske med stor omsorg så att det även blir en attraktiv internationell mötesplats för gäster och anställda. Bostadsmiljö Kommunen och universitetet måste vara med om att förändra den speciella struktur som präglar campus, bland annat med hänsyn till hushållsstorlek och de boende ålder. Kortsiktiga mål Se över studentbostadsbehovet och sträva efter god framförhållning när det gäller att bedöma kommande behov Finn en samlad enhet lämplig för hotellverksamhet Projektera för studentboende på ett utvidgat campus Långsiktiga mål Bygg studentbostäder/vanliga bostäder i samklang med universitetets expansion Skapa ett campushotell på området Växjö universitet Videum Science Park Teknik- och forskarparker (normalt benämnda Science Parks) kring universitet och högskolor är en internationell företeelse. Den gemensamma nämnaren är kunskapsorienterade företag. Idag finns cirka 90 företag med omkring 400 anställda i Videum Science Park. 10

11 Vy mot stationen Bostäder i skogsbrynet BRÄNDE UDDE nästa stora expansionsområde för Växjö universitet Entréplats vid bron 11 Kartan och illustrationer ingår i ett planförslag för Brände udde av arkitekt Mats White Reviderad mars 2005, Stadsbyggnadskontoret, Växjö kommun.

12 Videum antog i februari 2002 en utvecklingsplan för de kommande fyra åren. Utvecklingsplanen utmynnar i tre visioner: Ett utvecklat campusuniversitet med internationell lyskraft En Science Park med internationell status ett tillväxtcentrum för företagande och organisationer. En tydlig profilering och marknadsföring Videum har tillsammans med Växjö universitet tagit fram en samverkansstrategi inom området Science Park. Denna finns med som en del av universitetets förslag till ny utvecklingsplan. Sammanfattningsvis gäller att det är en gemensam uppgift att fylla Videum Science Park med spännande och intressanta kunskapsföretag. Service på campus Områdets serviceutbud ska komplettera och samspela med det som idag finns på Teleborg samt i Växjö centrum. Serviceutbudet bör vara flexibelt och kunna anpassas efter skiftande behov och efterfrågan. I det längre perspektivet när campus utvidgas till Brände udde kommer det att finnas olika servicebehov i olika delar av campus. Centralt finns behov av restauranger, caféer, friskvårdslokaler, resebyrå, bokhandel och bankomat men även av biograf, blomsterhandel, fotoaffär, frisör samt andra butiker vars utbud vänder sig främst till studenter och personal på området. I de yttre delarna av campus och i campusnära områden kan med fördel serviceutbud finnas som gagnar både studenter, universitetspersonal liksom boende på Teleborg eller i övriga Växjö. En ny byggnad, Studenternas hus, med placering öster om huvudbyggnaden ska utredas. Byggnaden kan ge plats för Studentkåren och Studentcentrum (inklusive Studenthälsan) men även erbjuda utrymmen för caféer och restauranger med olika inriktning. Förskola på campus med anpassad inriktning ska kunna underlätta för studerande föräldrar samt personal inom området. I denna byggnad kan även bokhandel och mindre butiker med fördel inrymmas. I samband med att nya byggnader för boende och verksamhet färdigställs på Brände udde måste plats beredas även för de behov av service som uppstår, till exempel en närbutik. Förskoleverksamhet på området ska enligt planerna starta våren Här finns möjligheter att utveckla nya verksamhetsformer inom barnomsorgen kopplade till de specifika behov som finns i stadsdelen. Avgörande för utvecklingen av servicen är hur de säsongsmässiga variationer som följer av läsårsrytmen vid universitetet kan kompenseras. Konferensverksamhet Konferensverksamheten vid Växjö universitet har utvecklats kraftigt sedan högskolan blev universitet Särskilt tydligt har detta blivit de senaste tre åren. Konferenserna som arrangeras är kopplade till universitetets verksamhet och är såväl nationella som internationella. Konferensverksamheten är viktig både för universitetet och regionen. Deltagarna bidrar till regionens intäkter genom bland annat logi, mat och nöjesaktiviteter. Växjö universitets forskning kommer fortsatt att expandera. Huvuddelen av de konferenser som arrangeras är inom de utbildnings- och forskningsområden där universitetet är 12

13 verksamt. Det finns därför goda skäl för att planera också för en fortsatt ökning av konferensverksamheten. För att kunna attrahera vetenskapliga konferenser till campus i Växjö i konkurrens med arrangörer på andra platser ställs speciella krav: På infrastruktur, speciellt flyg och tåg, på hotell, restaurang och catering, på lokaler och teknik samt på intressanta utflyktsprogram. När campus utvecklas vidare är det därför av största vikt att även ta hänsyn till konferensverksamhetens behov. Restauranger/caféer/pubar Samtidigt som det finns betydande problem med långa matköer dagligen gäller att restaurangerna dras med dåligt utnyttjande och lönsamhetsproblem då utnyttjandet varierar över dagen. Säsongsvariationerna är också betydande. Även om studenterna är många är betalningsförmågan låg vilket måste beaktas såväl när det gäller restauranger och caféer. Dock måste priserna ligga på en sådan nivå att verksamheten går runt. Utredning gällande alternativa lösningar för att öka kapaciteten speciellt vid lunchtid ska göras. Olika alternativ och lösningar kan vara att: Sätta in fler mobila enheter av typ som idag finns i Gallerian Ordna servering i Slottsstallarna (en i sammanhanget dold resurs) Ta tillvara snabbmatsmöjligheterna i Pressbyrån, Café Karl-Oskar och Josefs pizzeria Bygga ut restaurang Kristina, både vad gäller kök och platsantal Bygga en central byggnad, Studenternas hus, bland annat med utrymmen för mat- och/eller caféservering Kvällstid håller endast pubarna på området öppet. Som komplement finns stort intresse för att skapa en genuin cafémiljö med ett attraktivt utbud som alternativ till pubarna. Tänkbar placering kan vara Tufvan, vilket ska utredas. Friskvård/hälsa Utbyggnad av friskvårdsmöjligheterna kopplade till den befintlig idrottshallen utreds. På längre sikt bör ett friskvårdscentrum kunna erbjuda gym och lokaler för exempelvis spinning, aerobics, massage, testning och undervisning i kost/motion. Ett sådant centrum bör kunna bli en naturlig mötesplats och bilda underlag för ett café. Den utvändiga miljön kring ett friskvårdscentrum bör omfatta även beachvolleyplaner, grusplan, motionsslinga, hinderbana och friluftsbas. Nära campus finns även ridverksamhet, något som förstärker den samlade miljön. Ryttarföreningen planerar också att bygga ett ridhus. Även en campusnära golfbana skulle gynna områdets utveckling. Kortsiktiga mål Komplettera serviceutbudet på campus bland annat genom förskola samt utökat utbud av näringsställen Skapa cafémiljöer Utred och skapa friskvårdsmöjligheter Långsiktiga mål Planera service även på Brände udde och på det campusnära Sigfridsområdet Skapa ett friskvårdscentrum på campus Kultur- och fritidsutbud En attraktiv cafémiljö utvecklas i studenthuset Tufvan som alternativ till befintliga pubmiljöer. Universitetets framtida utveckling är intimt förknippad med våra möjligheter att utveckla verksamhetens kvalitet. Undervisningens kvalitet är viktig för att rekrytera studenter och arbetsmiljöns kvalitet är betydelsefull vid rekrytering av intressanta medarbetare. Det som skapar kvalitet i såväl undervisning som arbetsmiljö har i hög grad koppling till kultur och bildning. Att utveckla kulturen på universitetet innefattar flera olika aktiviteter. I första hand handlar det om att förstärka möjligheterna att bedriva undervisning och forskning i kulturrelaterade ämnen såsom bild, musik, teater och litteratur, men även andra ämnen av betydelse för universitetets förmåga att ge utrymme för en levande samhällelig debatt. 13

14 Dessutom handlar kultur och bildning om att ha möjlighet att ta del av olika kulturyttringar. Vår vision är att det på campus ska finnas ett varierat utbud av teater, konstutställningar, musik och litteraturevenemang samt öppna debatter. Men minst lika viktigt är att det ska vara självklart för studenter, medarbetare och allmänhet att gemensamt skapa sin egen kultur. Detta oavsett om det gäller bild, musik, teater eller annan konst. Verksamheten ska bygga på de deltagande aktörernas egna initiativ. Därför bör de fysiska miljöer som skapas erbjuda maximal flexibilitet. Lokaler och miljö Studenternas hus öster om huvudbyggnaden ska planeras så att den kan användas som flexibel kulturlokal. Byggnaden kan innehålla flexibel lokal för teater, musik, konst, utställningar med mera men även en större hörsal som kan användas företrädesvis som föreläsningssal men även vid vissa kulturella evenemang. Diskussion förs även att Västra Stenladugården vid en ombyggnad skulle kunna användas för kulturaktiviteter i olika former. Kortsiktigt mål Använda redan befintliga lokaler och miljöer på ett flexiblare sätt Långsiktigt mål Bygga nya byggnader med utrymme för flexibla kulturlokaler Infrastruktur och kommunikationer Bra kommunikationer och förbindelser både inom Sverige och internationellt med flyg, tåg och buss är viktigt för universitetets utveckling. En bro till Brände udde kommer att skapa en attraktiv slinga runt Trummen och länkar därmed Sigfridsområdet närmare till universitetet. Möjlighet till tågförbindelser utan byte från Växjö universitet till och från Kalmar, Karlskrona, Göteborg, Lund, Malmö och Köpenhamn Kopplingar till tågtrafiken En ny tågstation vid Kust-till-Kustbanan med namnet Växjö universitet är angelägen. Behovet av denna accentueras i takt med att universitetet växer. Den är också av stor vikt för att stärka kommunikationsmässiga förutsättningar för en utvidgad samverkan med högskolorna i Kalmar och Blekinge. Kopplingar till riksvägarna På sikt kommer en sydlig ringled (Södra länken) att koppla samman Malmö-/Älmhultsvägen med Teleborgsvägen söder om Torpavägen. Därmed får universitetet en huvudinfart också från söder. Enligt översiktsplanen (samrådshandlingen) kan ringleden vara färdigställd inom tjugo år. En prioritering av denna ringled är önskvärd. Kopplingar till andra delar av Växjö Utbyggda kommunikationer ökar i betydelse med utvidgningen av campus. Förutom Växjö centrum framstår Väster/ Samarkand vid sidan av campus som en allt viktigare nod i en grundläggande lokal kommunikationstriangel. Denna utveckling bör bekräftas genom en målmedveten utbyggnad av vägar, gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik mellan noderna. Utformning av gator och vägar Teleborgsvägen fångas allt mer in av staden och håller på att byta karaktär. Utbyggnaden av rondeller ökar tillgängligheten till omgivande kvarter och dämpar hastigheten. Längs nuvarande campusområde kommer Teleborgsvägen att bli 50-gata med esplanadkaraktär. Inne på campus utformas gatorna för 30 km/h, vilket innebär smalare gator och tydliga korsningspunkter för gångoch cykeltrafiken, men så att kollektivtrafiken inte hindras. Universitetsplatsen och norra delen av Georg Lückligs väg är bilfria. Den kommande bron över till Trummen är främst tänkt för gång- och cykeltrafik, men den ska utformas så att även 14

15 kollektiva kommunikationsmedel och servicefordon kan köra över den. Trådlöst campus Mer och mer av all datakommunikation blir trådlös och gränserna mellan olika typer av utrustning suddas ut. Datorer, telefoner och liknande utrustning erbjuder i växande utsträckning samma funktioner. För mobil telefoni används idag GSM, men en övergång till 3G kommer att ske. Användningen av mobiltelefoner är redan idag stor på campus och kommer att öka. För att ge bra funktionalitet måste man inom campus sträva efter att ha ett modernt mobilt nät med god täckning och hög prestanda. För olika former av datakommunikation kan ett trådlöst datanätverk vara ett bra komplement till det fasta nätverket. Ett trådlöst nätverk ger nya möjligheter för studenter och personal och kommer att påverka hur och var man bedriver studier och undervisning. Olika typer av trådlösa nätverk kan också ge möjligheter för forskning, både inom teknik och andra områden, exempelvis kring tjänster i nätet och hur de används. Alla trådlösa nätverk leder till en ökning av radiotrafiken i omgivningen. Med en i grunden positiv syn på behovet bör varsamhet iakttas vid placering av antenner och valet av utrustning. Kommunikationer För att utveckla och stärka universitetets roll krävs bland annat väl utbyggda kommunikationer. Planering och investeringar bör ha sin utgångspunkt i hela resan, det vill säga hur kommunikationerna fungerar från dörr till dörr. Det är viktigt med kortare restider och bättre pendlingsmöjligheter med kollektiva färdmedel. Teleborgsvägen utgör ryggraden i gatunätet och från den sker anslutningar till olika delar av campus. Gång- och cykelnätet är väl utbyggt och kommer att förstärkas västerut i takt med att området väster om Teleborgsvägen Biskopshagen/ Vallen/ Bäckaslöv bebyggs. En ny tågstation vid Kust-till-Kustbanan skapar kommunikationsmässiga förutsättningar för en utökad samverkan med högskolorna i sydost. Inne på de centrala delarna av campus ska gång- och cykeltrafiken prioriteras framför biltrafiken. Ju närmare campus centrum, desto större restriktioner bör gälla för biltrafiken avseende mängd och hastighet. En kombination av större och fria infartsparkeringar med mindre, delvis avgiftsbelagda parkeringar i mer centrala delar eftersträvas. För befintliga och planerade studentbostäder måste också behovet av parkeringsplatser tillgodoses enligt vedertagen norm. Ett helhetsgrepp för parkeringsbehoven krävs liksom en effektiv övervakning av befintliga parkeringar behövs för att skydda miljön och säkerställa framkomligheten. Bron till Brände udde kommer att erbjuda en attraktiv slinga runt Trummen och förbinder därmed även de östra delarna av Sigfridsområdet med campus. Pendeltrafik mellan tågstationen och centrum på campus ska utredas. I samband med men den årliga översynen av busslinjer ska hänsyn tas till det utökade behovet för campus vad gäller linjesträckning och tidtabell. Flera befintliga gång- och cykelvägar är ödsliga/mörka och därmed otrygga. Förbättring sker när bebyggelse färdigställs längs med Teleborgsvägen, men en översyn av belysningen är nödvändig. Kortsiktiga mål Komplettera parkeringar inklusive boendeparkeringar enligt vedertagen norm Bygga bron till Brände udde en förutsättning för ett utvidgat campus Verka för en tågstation, Växjö universitet, i östra kanten av Brände udde Starta pendeltrafik mellan olika delar av ett kommande utökat campus Skapa en slinga runt Trummen för gång- och cykeltrafik Förbättra belysning på gång- och cykelvägar Förstärka gång- och cykelnätet västerut Långsiktiga mål Prioritera en sydlig ringled Skapa ett trådlöst campus Samarbete med kommun och landsting På campus finns i nuläget cirka studentbostäder vilket innebär omkring boende på området. I verksamheterna på området fungerar totalt cirka anställda samt studenter. Dagligen finns också ett stort antal gäster på området. Området är alltså en stadsdel med behov och rättigheter till servicefunktioner i samma utsträckning som övriga stadsdelar i Växjö. Speciell hänsyn måste dock tas till de särskilda behov och förutsättningar som finns på campus. Samarbete kring hälsofrågor Hur högskolor och universitet hanterar det förebyggande och utåtriktade arbetet med hälsofrågor styrs av Högskoleförordningen kapitel 1, paragraf 11: Högskolorna ska ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Detta krav uppfyller Växjö universitet genom Studenthälsan. Den verksamhet som bedrivs där borde främst vara av förebyggande karaktär men mottagningsverksamheten tar alltmer tid i anspråk. En växande ohälsa bland studenterna och långa kötider i primärvården gör att dessa i större utsträckning söker till studenthälsan med akuta besvär. Insatser görs på individ-, grupp- och organisationsnivå för att studenterna ska förbättra och bibehålla sin fysiska och psykiska hälsa för en god livskvalitet och med väl genomförda studier som resultat. Vid Studenthälsan finns sjuksköterska och kuratorer, men någon egentlig sjukmottagning förekommer inte. Personalen hänvisar till Vårdcentralen Teleborg för sådana behov. Det stora studentantalet har självfallet påverkat arbetssituationen på vårdcentralen markant och man försöker ha kontinuerlig kontakt för att underlätta samarbetet. Det som under åren blivit mer påtagligt är den markanta ökning av de psykiskt relaterade problemen som studenterna har. I dessa frågor finns en ambition att förbättra kommunikationen mellan Studenthälsan och berörda enheter inom landsting och kommun. 15

16 Målsättningen med ett utökat samarbete med landstinget skulle kunna vara att vårdcentralen bibehåller sitt ansvar för all primärvård inom området men att ett vårdavtal inom psykiatrin skulle komma till stånd. Den ökade ohälsan i samhället och de långa väntetiderna till psykiatrin får naturligtvis olyckliga konsekvenser för den grupp unga vuxna som befinner sig inom universitetsvärlden. Det är angeläget att få till stånd snabb behandling av dessa grupper. Samverkan med kommunen kring hälsofrågorna sker idag främst genom samarbete i AND-gruppen (alkohol, narkotika och dopning) och Livsstil Kronoberg. Studenthälsan ansvarar för universitetsdelen i det nya alkoholpolitiska program som håller på att tas fram. Enligt Studenthälsans bedömning finns ingen anledning till annorlunda arbetssätt i framtiden. Samarbete kring kommunal service Samarbete kring exempelvis biblioteksservice finns redan. I anslutning till att nytt bibliotek på campus står färdigt kan säkert detta arbete utvidgas i form av gemensamma aktiviteter och utställningar. Samarbete kring distansstudenters behov pågår intensivt i en lärsamverkansgrupp med folkoch länsbibliotek i regionen. Även samarbete kring olika former av kommunal rådgivning skulle kunna utvecklas. Kortsiktiga mål Förbättra kommunikation och samarbete gällande psykiatrivården Tag särskild hänsyn inom primärvården till studenternas mångfald och särskilda behov Öka den kommunala servicen och rådgivningen på området Långsiktiga mål Verka för att en läkartjänst kopplas till Studenthälsan någon/några dagar i veckan 16

17 Campusvision 2004 Arbetsgrupp I arbetsgruppen för Campusvision 2004 har följande personer deltagit: Hyresbostäder i Växjö AB Erik Hallonsten, VD Kommunfastigheter i Växjö AB Lars Sjöqvist, koncernchef Länstrafiken i Kronoberg AB Thomas Nilsson, VD Studentkåren i Växjö Jakob Ejeson, vice ordförande Videum AB Göran Fremrot, VD Mats Kollind, fastighetschef Växjö kommun Ulf Agermark, trafikplaneringschef Ove Dahl, chef, tekniska förvaltningen Anders Franzén, planeringschef Marita Svensson, kommunchef Erland Ullstad, stadsarkitekt Pehr Ånelius, planingenjör Växjö universitet Håkan Jalling, informationschef Christel Olsson, sektionschef Johan Sterte, rektor 17