Behovet av brand i skogen (preliminär)
|
|
- Bo Eriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Behovet av brand i skogen (preliminär) Lars-Ove Wikars & Mats Niklasson Innehåll Sammanfattning... 1 Brand förr och nu i svensk skog... 2 Naturgivna förutsättningar... 2 Människans påverkan...2 Brandens betydelse för biologisk mångfald... 3 Direkt brandberoende arter... 3 Sekundärt brandgynnade arter: brandpåverkad mark och skoglig struktur... 4 Behov av brand: ungefärlig omfattning och inriktning... 5 Vad vet vi om hittillsvarande effekter av de senaste årens bränning?... 5 Viss kvantifiering av behov... 7 Vad en fördjupad behovsanalys kan ge svar på... 7 Kunskapsbrister... 7 Lokalisering av bränning...8 Referenser... 8 Sammanfattning Branden har en fundamental roll i (den absoluta) merparten av våra skogars ekologi, en roll som nästan totalt försvunnit i och med framväxandet av ett industriellt skogsbruk. Detta medför att såväl direkt brandberoende arter försvinner eller minskar som att skogens markförhållanden och struktur, inkluderande variabler som trädslagssammansättning, åldersfördelning, öppenhet och död ved, förändras. Indirekt påverkar detta många hotade arter negativt eftersom brandpräglad skog utgör optimala miljöer för en mängd arter t.ex. som är beroende av tunna humustäcken, mer basiska markförhållanden, höga tätheter av död ved, öppnare och flerskiktad skog, samt boreal lövskog. Det senaste decenniets omfattande naturvårdsbränning och skydd av spontant brunna områden har förmått gynna vissa spridningsstarka arter såsom direkt brandberoende insekter och svampar. Dessutom finns indikationer på de kan vara viktiga för vissa arter som är beroende av färsk död ved (hackspettar) och höga tätheter av solexponerad död ved (vedinsekter och vedsvampar). Ett medvetet återskapande av en brandpräglad skogsstruktur har dock ej skett alls (i skogsbruket) eller i mycket liten omfattning (i skyddade områden). Detta behov är stort och kan antas öka med tiden. Dessutom sker endast undantagsvis lokalisering av bränning till områden med kända förekomster av hotade arter. Sannolikt kräver ett mycket stort antal arter såväl restaurering av skogstillstånd som en preciserad lokalisering, helst i kombination, för att medge dessas långsiktiga överlevnad. Behovet av brand är i vissa stycken fristående från andra åtgärder genom dess unika effekter och den mängd direkt brandberoende arter som finns. I stora stycken är dock behovet för att uppnå vissa önskvärda effekter, t.ex. att hindra vissa hotade arter att dö ut, starkt avhängig andra åtgärder
2 Brand förr och nu i svensk skog Naturgivna förutsättningar Samstämmig forskning från hela det boreala biomet visar att bränder varit den viktigaste återkommande storskaliga störningen under postglacial tid. Den boreala utposten i Skandinavien och Sverige utgör i detta avseende inget undantag. De flesta av våra skogstyper har varit underkastade bränder med ungefär 20 till 200 års mellanrum. Generellt sett blir brandintervallen kortare söderut och längre norrut och upp mot fjällkanten. På regional nivå eller på landskapsnivå är dock brandintervall synnerligen varierande och till synes svagt kopplat till vegetationstyp (Niklasson & Granström 2000). Det kan inte nog understrykas att stor variation i brandintervall varit norm snarare än tvärtom. Brandintervallsbaserade modeller för skötsel av bestånd eller landskap utifrån vissa intervall måste av samma anledning tolkas med försiktighet. Siffror på brandintervall skall därför tolkas försiktigt. På en enskild plats/punkt i landskapet kan dessutom variationen i brandintervall sett över tiden dessutom vara mycket stor, från omkring 10 år till mer än 250 år. Djupare analyser till denna stora spännvidd saknas i princip helt. Det är troligt att till synes rena slumpfaktorer, som var och när blixtar slår ner och antänder skogen, är en stor orsak till detta. Den rumsliga variationen i brandintervall är förmodligen en komplicerad blandning av antändningar, vegetationstyp men kanske framförallt brandhinder. Lågt liggande, blöta delar av landskapet (myrar, kärr, åar, bäckar, surdrog, raviner, etc.) torkar ut mer sällan än torrare mark och kunde därför förbli obrända även i stora bränder, ofta kallade brandrefugier (Zackrisson & Östlund 1995). I vår del av den boreala zonen är dessa biotoper ofta helt öppna (sjö, myr) eller domineras av tall på fattigare mark eller av gran under bättre förhållanden. Det är dock endast sjöar, och då helst överstigande någon km i bredd som kan betecknas som helt hindrande för brand. Många undersökta våtmarker och sumpskogar har bevisligen utsatts för brand en eller flera gånger under holocen, t.o.m. i nordligt belägna områden. Dessa resultat kan dock inte tas som intäkt för att brand är en framträdande eller viktig faktor i denna naturtyp. De extremt långa brandfria perioderna de bevisligen haft, har under mycket långa tidsrymder kunnat erbjuda en ur arters synvinkel stor stabilitet och förutsägbarhet som varit mycket ovanligt i omgivande landskap. Det är mycket möjligt att sumpskogar (etc.) brunnit i sällsynta jättebränder under år med extrem uttorkning som utmynnat i mycket stora brännbara områden ( landskapssjok ) utan brandhinder. I en studie i Härjedalen kunde man visa att myrrika landskap har totalt sett en lägre brandfrekvens av denna orsak (dvs. myrarna fungerar ofta som brandhinder och stoppar bränder innan de vuxit sig för stora. Sjöar och djupa ådalar m.m. kan effektivt stoppa bränder. Av denna anledning kan även till synes torra områden undgå långa perioder. Ett landskap med många/stora sjöar och älvar kan därför tänkas ha haft områden med långa brandintervall. Istället är stora variationen i brandintervall på en plats har flera orsaker. I vår del av den boreala skogen har antändningarna till stor del verkat begränsande, till synes också utan mänsklig påverkan. Människans påverkan Den svenska boreala skogens brandhistoria är starkt kopplad till människans historik. Särskilt gäller detta under de sista, för oss överblickbara seklerna. Människan har direkt och indirekt under lång tid påverkat utbredningen av bränder i tid och rum. Under långa perioder har
3 mänsklig aktivitet ökat antalet bränder. I mer utvecklade delar av världen har brand nästan fullständigt eliminerats under de senaste seklet. Detta gäller särskilt i mer befolkade delar med god infrastruktur och utan extrema torrvädersperioder, såsom i norra Europa. Här användes dock periodvis bränning storskaligt inom skogsbruket för att underlätta föryngring efter slutavverkning. Under vissa år på 1950-talet brändes över hektar årligen i landet, särskilt i Bergslagen och i norra Sveriges inland (Kardell 2004). Från och med 1990-talet har branden återinförts i mindre skala av miljö- och naturvårdsskäl inom det miljöcertifierade skogsbruket. Årligen bränns mellan 500 och 4000 ha (Wikars 2004). Dessutom har naturvårdsbränningar påbörjats i skyddade skogsområden, och torde uppgå till ca hektar årligen de senaste åren (Nilsson 2005). Faktum är att även många okontrollerade bränder uppkommer, särskilt till följd av människans slarv (>90%, statistik från Räddningsverket). Vissa år står dock blixtantändningar för en ansenlig del av den brända arealen. Normalt upptäcks och släcks okontrollerad brand mycket snabbt. Sommartorra år (tex. 1992, 1997, 1999 och 2006) brann dock några tusen hektar vardera. Spontant brunna områden uppmärksammas numer för deras naturvårdsvärde, och ges ofta ett tillfälligt eller permanent skydd. Den prognostiserade klimatförändringen kommer att öka brandbenägenheten i södra Sverige (Flannigan m.fl. 1998). Anledningen är ett genomsnittligen torrare sommarklimat, medan ökad nederbörd ger minskad brandbenägenhet i norra Sverige. Detta kan komma att förstärka den redan befintliga fördelningen av att kontrollerad brand dominerar i norr, och okontrollerad i söder. Brandens betydelse för biologisk mångfald Skogsbränder påverkar såväl arter, strukturer, naturtyper och processer. Bränder utgör ett unikt selektionstryck, och många arter har under lång tid evolverat anpassningar till att överleva brand och/eller att utnyttja nybränd skog. Brandens verkningar är såväl momentana som mycket långvariga. Skogsbrand skapar unika miljöer med avseende på lokalklimat, markförhållanden, död ved och skoglig struktur. Brandpräglad skog är i sig skyddsvärd. Denna genomgång fokuserar på arters behov, genom att detta är lättare att konkretisera, och därmed lättare att göra operativt. Förutom att färska brandfält är nödvändiga för brandberoende arter, är såväl unga som äldre brandfält optimala för många andra arter genom brandens effekter på skogen. Tillgången på nybränd och brandpräglad skog kan vara avgörande även för dessas överlevnad. Direkt brandberoende arter Ett ganska stort antal arter är direkt beroende av bränder. Dessa s.k. pyrofila arter visar på utpräglade anpassningar till brand, och är enbart eller huvudsakligen påträffade i nybränd skog. Främst insekter och svampar hyser direkt brandberoende arter, och omfattar vardera ca 50 kända pyrofiler (Wikars 2006). Även bland lavar, mossor och kärlväxter finns enstaka arter med stark associering till brand. Bland insekterna är det främst skalbaggar som är kända att vara beroende av brand, men även skinnbaggar, fjärilar och tvåvingar rymmer sådana arter. Flertalet pyrofila insekter är knutna till brandskadade träd medan pyrofila svampar till största del består av marklevande arter. Troligtvis är antalet pyrofila arter starkt underskattat såväl bland insekter (särskilt bland tvåvingar) som bland svampar (särskilt sporsäckssvampar). Såväl särskilda utvecklingssubstrat skapade av brand (brända träd, bränd mark) och en konkurrensfri miljö anses avgörande för pyrofila arter. Idag är ett drygt tiotal pyrofila insektsarter rödlistade, varav några sannolikt är utdöda från landet. Förhållandevis färre pyrofila svampar anses hotade, måhända för att dessa har en större spridningsförmåga och främst utnyttjar bränd mark. Vissa pyrofila arter kräver upprepad brand i samma eller intilliggande bestånd, tex. vissa
4 svampar med sporbank i marken samt brand- och svedjenäva. Dessas spridningsförmåga kan vara mycket begränsad. Sekundärt brandgynnade arter: brandpåverkad mark och skoglig struktur Många indirekta effekter av brand på såväl markförhållanden som skogliga strukturer kan kopplas till förekomst av skyddsvärd biologisk mångfald. De här beskrivna effekterna kan till viss del även skapas i samband med andra typer av störningar tex. skogsbruk. I många avseenden är dock brandens effekter unika. Mark Såväl markens struktur som dess kemiska sammansättning påverkas av brand, både på kort och lång sikt. I olika hög grad förbrukas markens organiska skikt vid en brand. Om bränningsdjupet är grunt eller djupt har ytterligt stor betydelse för dess effekter (Schimmel & Granström 1996, Wíkars & Schimmel 2001). Bränder minskar markens vattenhållande förmåga, och genom minskad avdunstning ökar markens temperatur. Förmågan att absorbera solstrålning genom svärtning ökar likaledes temperaturen. Näring frigörs ur askan, vilket normalt även höjer ph i marken och avrinningen. Kväveinnehållet i marken kan minska kraftigt vid djupa bränder, genom att majoriteten av organiskt bundet kväve då förgasas. Nytt kväve görs dock tillgängligt vid den ökade nedbrytningen av oförbränt, dött organiskt material. Vid branden bildas normalt träkol av olika storlek. Detta har visat sig vara viktigt för den mikrobiella aktiviteten i marken, och därmed markens produktionsförmåga (Zackrisson m.fl. 1996). Intressant så reaktiveras även äldre träkol i marken vid en djupare brand, medan den tappar sin mikrobiella effekt efter drygt 100 år. En annan subtil effekt branden kan bestå med är att s.k. allelopatiska ämnen avlägsnas. Dessa utsöndras särskilt av olika bärris i skogsmark, och hindrar bl.a. groning av frön. Troligtvis kan bränder, åtminstone temporärt, förskjuta hela vegetationssamhällen från friska - fuktiga till torra och mer näringsfattiga. Rimligen gynnas arter som kräver basiska jordar och tunna humustäcken av brand. Exempel är fjälltaggsvampar (Nitare 2006) och kärlväxten ryl. Arter som är beroende av öppen sand i skogsmark kan även gynnas av brand. Exempel är sandödla, många gaddsteklar, och vissa kärlväxter såsom mosippa. Trädslag, öppenhet och struktur Innan industrialiseringen befann sig huvuddelen av skogen i ett relativt kort successionsstadium efter brand. Dessa skogar var betydligt glesare och granen saknades helt eller var starkt tillbakaträngd (Östlund & Linderson 1995, Linder m.fl. 1997). Granen har mycket svårt att överleva även lågintensiva markbränder främst förmodligen p.g.a. den betydligt tunnare barken men den lägre kronan gör den också mycket mer utsatt för kronbrand (Granström 2001). I landskap eller under perioder med höga brandfrekvenser kan granens invandring möjligen ha försenats, t.ex. i delar av södra Sverige. Upprepade bränder gallrade i allmänhet bestånden och igångsatte samtidigt nya föryngringar. Detta gjorde att typiska skogar bestod av distinkta kohorter av olika ålder, ofta med en utpräglad flerskiktning. Sådana bestånd dominerade i Norrlands inland ända långt in på 1900-talet (Östlund & Linderson 1995, Niklasson m.fl opubl., Axelsson 2001). Flerskiktade bestånd är gynnsamt för många fågelarter, inte minst skogsmesar. Tall och vissa lövträd gynnades på bekostnad av granen. Särskilt björk, asp och sälg, men även gråal, kan bilda ganska trädslagsrena bestånd efter brand, ibland även på ganska torr mark. Asp och sälg har mycket små frön vilka har svårt att överleva groddplantsfasen på obränd mark (Granström m.fl. 1995). De rester vi ser av lövrika bestånd i t.ex. Norrlands är i allmänhet uppkomna efter brand. Ibland skapades dessa genom en kombination av storskaliga avverkningar och brand (Hellberg m.fl. 2003). Men även i ett naturtillstånd skapas lövrika
5 bestånd, särskilt efter stora och intensiva bränder (Granström 2001). Sådana bestånd hyser ofta en avvikande rik sammansättning av arter jämfört med omgivningen, inte minst när det gäller skalbaggar (Ås 1993), men även av svampar, kärlväxter och fåglar (t.ex. Lundqvist 1986). En bidragande orsak till tex. vitryggiga hackspettens starka minskning i landet är dagens brist på denna typ av bestånd. Skogsbete i kombination med anlagda eller spontana bränder förlängde troligen den öppnare fasen efter brand. Den upphörda branddynamiken tillsammans med upphört skogsbete och aktiv skogsskötsel har minskat skogens öppenhet. Detta har en fundamental betydelse för skogens ekologi, och påverkar särskilt arter som kräver ett varmt mikroklimat negativt, t.ex. många insektsarter. Brist på mer kontinuerligt öppen skog på produktiv mark torde vara ett minst lika stort hot för många hotade arter som t.ex. avsaknad av död ved. Död ved och brandpräglade träd På kort sikt kan branden skapa stora mängder solexponerad död ved. Träd som branddödas får normalt ett annorlunda nedbrytningsförlopp än träd som dör av andra orsaker. Exempelvis avlägsnas barken snabbare, och typen av dominerande rötsvampar är starkt skild från den i obränd ved. Svärtning av mark och ved gör att veden blir betydligt varmare än obränd ved i obränd miljö. Detta tillsammans gör att insektssamhällena skiljer sig starkt mellan bränd och obränd ved (Wikars 2002). Färska brandfält verkar attraherande på ett mycket stort antal vedlevande insekter, och även många icke-pyrofila arter attraheras t.ex. specifikt till ämnen i brandrök (Schütz m.fl. 1999). Det är välkänt att bränd ved föredras av flera sällsynta vedlevande skalbaggar och svampar. Avsaknad av bränd ved anges som ett hot för flertal arter, utöver de pyrofila arterna. Efter intensiva bränder i någorlunda stamtäta bestånd kan mycket höga tätheter av död ved uppstå (Siitonen 2001). Alltmer framstår det som att vissa krävande arter kräver just höga tätheter av död ved, vilket gäller såväl vedlevande skalbaggar (Schiegg 2000, Wikars & Orrmalm 2005) som vedsvampar (Edman 2003). Normalt dör träd långsamt och successivt efter brand, vilket gynnar populationsuppbyggnad av arter som lever på nydöda träd. Även bland dessa finns många hotade arter. Detta gynnar även insektsätande arter, t.ex. hackspettar. En betydligt mer långsiktig effekt på framtida död ved ges av den brandprägling av levande träd som branden kan bidra med. Bränder skadar ofta trädens basala delar. Inte sällan utbildas begränsade partier med död bark (brandljud), där barken sedan faller och veden exponeras. Vissa skalbaggar kräver eller föredrar sådana stamskador uppkomna efter brand. Än viktigare är dock att träden, särskilt tallar, på detta sätt stimuleras till en stor produktion av kåda och andra extraktivämnen i veden. Detta gör att de basala partierna av veden impregneras och blir mycket beständiga, även lång efter att träden dött. Äldre död tallved är ett nyckelsubstrat för en mängd hotade arter, och brand är troligen nödvändigt för att särskilt beständig ved ska kunna bildas. Exempelvis utgjorde ett slumpmässigt prov av tolv tallhögstubbar som användes som boplats av slaguggla av träd som stått döda i genomsnitt 266 år (Bartholin m.fl. 2003). Denna beständiga ved skapas troligen enbart från träd som tidigare brandpåverkats medan de levde. Behov av brand: ungefärlig omfattning och inriktning Behovet av brand för bevarandet av biologisk mångfald kan delas in i två delar: gynnande av brandberoende arter och gynnande av indirekt brandberoende arter, där det senare inkluderar återskapande av brandpräglade strukturer och bestånd. Vad vet vi om hittillsvarande effekter av de senaste årens bränning? Kortfattat har hittillsvarande åtgärder lyckats ganska bra att gynna brandberoende arter, men betydligt sämre med att återskapa brandpräglade strukturer och bestånd (tabell 1)
6 Tabell 1. Viktiga mål med bränning, och i vilken grad de hittills uppfyllts vid naturvårdsbränning. Mål Substrat för pyrofila arter Död ved Brandpåverkad mark Brandgenererad lövskog Brandpåverkade levande träd Brandpräglad struktur Uppfyllelse Ja, för spridningsbenägna arter, i delar av landet Ja, ca 25% av bränningar skapar rikligt med död ved Sällan pga. grunt bränningsdjup, maskinell beredning Sällan pga. olämpligt brandbeteende, löv röjs bort. Sällan pga. att hyggesbränning dominerar Nästan aldrig pga. olämpligt objektsval och typ av bränning För flera arter av pyrofila insekter har en klar positiv respons observerats de senaste åren, såväl som en ökad populationsstorlek, som en ökad utbredning (Wikars 2004, Bohman m.fl. 2005, Wikars 2006). Detta kan direkt sättas i samband med den ökade bränningen i framförallt skogsbruket. Ökningar av mer ovanliga brandinsekter har särskilt konstaterats i delar av landet där förhållandevis mycket bränning utförts och där bränning haft en högre kvalité, och/eller där kontinuitet av brand funnits sedan tidigare av olika anledningar (t.ex. järnvägsantändningar, militära skjutfält eller obruten kontinuitet av hyggesbränning). Flera brandinsekter togs bort från den senaste rödlistan då de uppvisat starkt positiva ökningar (Gärdenfors 2005). Flera hackspettsarter har även svarat positivt på naturvårdsbränning. Finns rikligt med branddödade och brandskadade träd häckar nästan undantagslöst en eller flera arter på eller invid brandfälten under en följd av år. Särskilt tretåig hackspett genomför ofta lyckade häckningar på brandfälten. Likaså har vitryggig hackspett setts aktivt uppsöka nybrända områden, och bränning anses som ett av de effektivaste sätten att gynna denna art på både kort och lång sikt (Mild & Stighäll 2005). I flera av de tidigast brända områdena (första halvan av 1990-talet) har under senare år konstaterats ovanliga vedlevande arter som kräver solexponerad ved. Detta gäller t.ex. raggbock, större flatbagge och större svartbagge, alla hotade skalbaggar. Populationerna av dessa i obränd skog är i allmänhet mycket små. Förekomsten av lämpliga brandfält kan öka deras populationsstorlek betydligt, och i förlängningen minska risken att de dör ut. Dessa arter återfinns på brandfält enbart i vissa områden till följd av en idag begränsad utbredning. Ny forskning i naturvårdsbrända områden i nordöstra Finland visar att även många ovanliga ickepyrofila vedsvampar gynnas av brand (Junninen m.fl. 2006). Sett till markpåverkan är dagens naturvårdsbränning sällan tillräcklig. Normalt väljs alltför fuktiga förhållanden för att någon substantiell reduktion av humuslagret ska ske. Som en konsekvens av detta tvingas man till mekanisk markberedning, om beståndet ska utnyttjas för skogsproduktion. Detta sänker värdet på den eventuella markpåverkan man lyckats åstadkomma vid bränningen. Punktvis uppstår inte sällan mer djupbränd mark intill stubbar, under rishögar och täta granar. I en jämförelse mellan vilda och kontrollerade bränder konstaterades det att den största kvalitetsskillnaden mellan dessa två var en kraftigare markpåverkan efter vilda bränder (Wikars 2004). P.g.a. det dåliga bränningsdjupet gynnas sällan lövföryngring från frö efter naturvårdsbränning. För att särskilda marklevande arter ska gynnas måste valet av bränningsbestånd ske vid eller nära förekomster av sådana arter, något som normalt aldrig görs idag. Naturvårdsbränning gynnar sällan uppkomst av lövbestånd pga. en svag markpåverkan Ytterst få bränningar förmår restaurera fram ett ursprungligare brandpräglat skogsbestånd. Den uppenbara anledningen är att bränning arealmässigt till 95% görs i slutavverkade bestånd. P.g.a. certifieringsregler, som premierar areal på bekostnad av kvalité, väljer skogsbruket att bränna hyggen istället för avsatta områden typ nyckelbiotoper och
7 förstärkningsområden. Detta är mycket olyckligt eftersom skogsbestånd som brandpräglats i sen tid är en stor bristvara. Vid slutavverkning produceras mycket stora mängder ris, samt så bränns ofta stora arealer samtidigt vilket framtvingar en aggressiv antändning. Detta leder till ett intensivt brandförlopp och huvuddelen av beståndet dör momentant (Granström 2001). Ett vanligt scenario är att oavverkade partier av bestånd, särskilt kanter mot våtmarker och fuktsänkor, ingår i bränningsobjektet. Tyvärr blir dessa i allmänhet mycket svagt brandpåverkade. De bränningsförhållanden som medger brand på hygget ej räcker till för att antända trädbevuxen skogsmark, särskilt om denna är fuktig. Även vilda bränder sker till stor del på hyggen p.g.a. den större antändningsrisken och spridningshastigheten på dessa (Granström 2005). I en jämförelse mellan vilda och kontrollerat brända områden skilde sig ej dessa i täthet av brandskadade och branddödade träd (Wikars 2004). I formellt skyddad skog har restaureringsbränning påbörjats i liten skala (Nilsson 2005). Även helt oavverkade bestånd har bränts med lyckat resultat. I de fall man avverkat innan bränning, har inte sällan avverkningsavfallet gjort att mortaliteten blivit alltför hög ur ett restaureringsperspektiv. För att råda bot på detta har avverkningsavfall, och ibland även hela stammar av gran, plockats ut innan bränning, vilket givit ett förbättrat resultat. Viss kvantifiering av behov Riktlinjer för brand och bränning (Nilsson 2005) är en nationell sammanställning över mål av bränd skog i formellt skyddad skog. På länsnivå utarbetas för närvarande regionala brandstrategier, i vilka målen regionaliseras och särskilda bränningstrakter inom länen pekas ut. Försök till kvantifieringar av behov av bränd skog för enskilda arters överlevnad har gjorts i samband med de nationella åtgärdsprogram för hotade arter vilka Naturvårdsverket successivt tar fram. Det gäller de redan färdiga programmen om vitryggig hackspett (Mild & Stighäll 2005) brandinsekter (Wikars 2006a) och fjälltaggsvampar (Nitare 2006), samt några program som är på remiss: skalbaggar i äldre tallved (Wikars 2006b) och brandgynnad flora (Granström 2006). I dessa pekas på behovet av olika typer av bränning som krävs för att uppnå olika mål (tabell 2). Tabell 2. Åtgärdsprogram där naturvårdsbränning är en viktig föreslagen åtgärd. För remissversioner är förslagen preliminära och ej fastställda av Naturvårdsverket. Arealmål gäller i allmänhet ett begränsat geografiskt område. Program Typ av brand Arealmål Vitryggig hackspett Skapa död ved samt lövföryngring ca 100 ha/år Brandinsekter Skapa bränd ved och mark ha bränd skog /år och län Fjälltaggsvampar Återkommande brand, sandmark Ej spec. Brandgynnad flora Återkommande brand Ej spec. Skalbaggar i äldre tallved Restaurering, skapa död ved ca 100 ha/år Vad en fördjupad behovsanalys kan ge svar på Kunskapsbrister Största bristen när det gäller brand idag är utan tvekan att restaurering m.h.a. bränning sker i mycket liten grad. Naturvårdsbränning har hittills varit en starkt schablonmässig aktivitet där tidigare hyggesbränning utgör mallen. För att kunna bränna i bestånd bör såväl forskning
8 utföras som informationsmaterial tas fram om hur oavverkade eller partiellt avverkade bestånd bör brännas för att gynna biologisk mångfald. Lokalisering av bränning Den näst största bristen med dagens naturvårdsbränning är att lokalisering och typ av naturvårdsbränning ej styrs av arters förekomster i tillräcklig grad. Såväl inom skogsbruket som inom officiell naturvård saknas idag ofta kunskap om hur och var det helst bör naturvårdsbrännas för att stärka biologisk mångfald. Att fortsätta med dagens schablonmässiga bränning kommer att vara ett ineffektivt sätt att gynna hotade arters populationer. Referenser Axelsson, A.-L Forest landscape change in boreal Sweden a multi-scale approach. Doktorsavhandling, Silvestria 183, Sveriges Lantbruksuniversitet Umeå. Bartholin, T., Delin, A., Englund, Å. & Wikars, L.-O Hur länge står död tallved i skogen? Växter i Hälsingland och Gästrikland 21(1): Bohman, P., Rydkvist, T. & Wikars, L.-O Inventering av tallkapuschongbaggar i södra Norrland. Länsstyrelsen i Västernorrland, Härnösand. Rapport. (även pdf Edman, M Dispersal ecology of wood-decaying fungi implications for conservation. Doctoral Thesis, Department of ecology and environmental science, Umeå University. Ehnström, B., Långström, B. & Hellqvist, C Insects in burned forests - forest protection and faunal conservation (preliminary results). Entomol. Fenn. 6: Flannigan, M.D, Bergeron, Y., Engelmark, O. & Wotton, B.M Future wildfire in circumboreal forests in relation to global warming. J. Veg. Sci. 9: Granström, A Fire management for biodiversity in the European boreal forest. Scandinavian J. Forest research Suppl. No. 3: Granström. A Skogsbrand. Brandbeteende och tolkning av brandriskindex. Statens Räddningsverk, Karlstad. Granström. A Åtgärdsprogram för bevarandet av brandgynnad flora. Remissversion, höst Granström. A., Ericsson, O. & Schimmel, J Fröet, grodden och fienderna. Skog & Forskning 1/95: Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken, SLU, Uppsala. Hellberg, E., Hörnberg, G., Östlund, L. & Zackrisson, O Vegetation dynamics and disturbance history in three deciduous forests in boreal Sweden. J. Veg. Scien. 14: Junninen, K., Similä, M., Kouki, J. & Kotiranta, H Assemblages of wood fungi along the gradients of succession and naturalness in boreal pine-dominated forests in Fennoscandia. Ecography 29: Kardell, L Svenskarna och skogen del 2. Från baggböleri till naturvård. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping. Linder, P., Elfving, B. & Zachrisson, O Stand structure and successional trends in virgin boreal forest reserves in Sweden. For. Ecol. Manag. 98: Lundqvist, R Gåsberget - en skogsbiologisk inventering. Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen i Dalarna, Falun. Mild, K. & Stighäll, K Åtgärdsprogram för bevarandet av vitryggig hackspett och dess livsmiljöer. Rapport 5486, Naturvårdsverket, Stockholm. Niklasson, M. & Drakenberg, B A 600-year tree-ring fire history from Norra Kvills National Park, southern Sweden: implications for conservation strategies in the hemiboreal zone. Biol. Cons. 101:
9 Niklasson, M. and Granström, A Numbers and sizes of fires: long-term spatially explicit fire history in a Swedish boreal landscape. Ecology 81: Nilsson, M Naturvårdsbränning. Vägledning för brand och naturvårdsbränning i skyddad skog. Rapport Naturvårdsverket, Stockholm. Nitare, J Åtgärdsprogram för bevarandet av rödlistade fjälltaggsvampar (Sarcodon spp.). Naturvårdsverket, Stockholm. Schiegg, K Are there saproxylic beetle species characteristic of high dead wood connectivity? Ecography 23: Schimmel, J. & A. Granström Fire severity and vegetation response in the boreal Swedish forest. Ecology 77: Schütz, S., Weissbecker, B., Hummel, H.E., Apel, K-H., Schmitz & H., Bleckmann, H Insect antennae as a smoke detector. Nature 398: Siitonen, J Forest management, coarse woody debris and saproxylic organisms: Fennoscandian boreal forests as an example. Ecological Bullentins 49: Zachrisson, O Influence of forest fires on the North Swedish boreal forest. Oikos 29: Zackrisson, O., Nilsson, M.-C., & Wardle, D. A Key ecological function of charcoal from wildfire in the boreal forest. Oikos 77: Zackrisson, O & Östlund, L Wikars, L.-O Skogsbränder och insekter (Forest fires and insects). Entomol. Tidskr. 113(4): Wikars, L.-O Brandinsekter i Orsa Finnmark. Utbredning, biologi och naturvårdsproblem. Entomol. Tidskr. 118: Wikars, L.-O Dependence on fire in wood-living insects; an experiment with burned and unburned spruce and birch logs. J. Insect Conservation 6: Wikars, L.-O Brandberoende insekter: respons på tio års naturvårdsbränningar. Fauna och Flora 99: Wikars, L.-O. 2006a. Åtgärdsprogram för bevarandet av boreala brandinsekter. Rapport 5610, Naturvårdsverket, Stockholm. Wikars 2006b Åtgärdsprogram för bevarandet av skalbaggar i äldre tallved. Remissversion, höst Wikars, L.-O. & Orrmalm, C Större svartbaggen (Upis ceramboides) i norra Hälsingland: en hotad vedskalbagge som behöver stora mängder aggregerad död ved. Ent. Tidskr. 126: Wikars, L.-O. & Schimmel, J Immediate effects of a varied fire-severity on soil invertebrates in cut and uncut pine forest. Forest Ecol. Manag. 141: Ås Are habitat islands islands? Wood-living beetles (Coleoptera) in deciduous forest fragments in boreal forest. Ecography 16: Östlund, L. & Linderson, H A dendroecological study of the exploitation and transformation of a boreal forest stand. Scand. J. For. Res. 10:
Behovet av brand i skogen
Behovet av brand i skogen Lars-Ove Wikars & Mats Niklasson Innehåll Sammanfattning... 1 Brand förr och nu i svensk skog... 2 Naturgivna förutsättningar... 2 Människans påverkan... 2 Brandens betydelse
Läs mer1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö
Landskapseffekter av skogsbruk på vedskalbaggar, varför försvinner arter fast rester av livsmiljöerna finns kvar? Lasse Wikars 1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö Otillräckligt med livsmiljö
Läs merUTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE
UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE 2009-11 - 25 Beställning Beställarens namn Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 Omslagsfoto: Vedkyrkogård vid Sickla
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Läs merNaturvårdsbränning svar på vanliga frågor
Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs merVad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken
Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merNaturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Tågsjöbrännan SE0710075 Namn: Tågsjöbrännan Sitecode: SE0710075 Områdestyp: psci 1995-01 enligt Art- och habitatdirektivet Area: 19 hektar Skyddsform: Naturreservat Kommun: Örnsköldsvik
Läs mer1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Läs merBOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder
BOSTADSBRIST I SKOGEN - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder Bostadspolitik för skogen I och med den ökade exploateringen av skogen och det intensivare skogsbruk som började utövas under andra
Läs merTorbjörn Josefsson Inst. för Skogens Ekologi & Skötsel Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå
Torbjörn Josefsson Inst. för Skogens Ekologi & Skötsel Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå Stor andel formellt skyddad skogsmark Hög kvalitet, många kända värdekärnor Naturvärden kopplade till trädkontinuitet
Läs merSkogsbrand har varit ett genomgripande och återkommande
Brandberoende insekter respons på tio års naturvårdsbränningar Foto: Lars-Ove Wikars Skogsbränder bekämpas idag effektivt och under 1900-talet har naturliga bränder nästan eliminerats. Ett hundratal av
Läs merPelagia Miljökonsult AB
KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)
Läs merTomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.
Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med
Läs merHur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?
Klimatförändringarnas påverkan på den biologiska mångfalden i skogslandskapet ulrika.siira@skogsstyrelsen.se Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen? Klimatförändringen i Sverige
Läs merSvenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn
Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,
Läs merInventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06
Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se
Läs merSkötselplan inom detaljplanen Del av Brunnsvik 1:68
Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(10) Skötselplan inom detaljplanen Del av Brunnsvik 1:68 Uppdragsgivare: Annas Skaef, Plansektionen Uppdragsgivare: Annas Skaef, Plansektionen
Läs merSkogens miljövärden Medelpad
Skogens miljövärden Medelpad Mjösjön 1:1, Ånge kommun Beskrivning: Ett självföryngrat bestånd på ca 33 hektar med blandskog som uppkommit efter skogsbrand och dimensionshuggning på 1800-talet. Numera domineras
Läs merNyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo
511-4607-05 t Viggesbo enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330245 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari
Läs merLöv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum
Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet
Läs merFramtiden för skogens arter
Framtiden för skogens arter Tord Snäll, ArtDatabanken Foto: Ola Borin Vad jag ska prata om - Scenarioanalys, ett metodramverk som kan förbättra nyttjandet av skogens ekosystemtjänster och framtiden för
Läs merSKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård
Läs merTäkternas biologiska värden
Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd
Läs merPraktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.
Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet
Läs merSKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
Läs merÖVERSIKTLIG INVENTERING
NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget
Läs merKan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen
Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen 1 Vad är en Nyckelbiotop? Nyckelbiotopsinventeringen är en biologisk kartläggning av
Läs merBevarandeplan Natura 2000
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare
Läs merARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper
Läs merAsp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Läs merVattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,
Läs merStort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland
Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras
Läs merBESLUT 2010-06-14. Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från 2010-06-14 även om de överklagas.
BESLUT 2010-06-14 Sidan 1 av 7 Dnr 07.0346.336 DOS-id 2022949 Bildande av Gådeåbergsbrännans naturreservat Härnösands kommun Objektnummer 1025246 Län Västernorrland Kommun Härnösand Socken Säbrå Fastighet
Läs merBilaga 3 Naturinventering
GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs merLevande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.
Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i
Läs merSamarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
Läs merPraktisk naturvård 15hp
Karl-Olof Bergman, maj 2016 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 160829-151028 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet
Läs merAnna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial
Anna-Lena Axelsson Anna-Lena Axelsson Forest Landscape Change in Boreal Sweden Forest 1850-2000 Landscape - a multi-scale Change in approach Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach Historiska
Läs mer1(9) 2005 Stormyran-Lommyran 0,5 hektar
2005 Stormyran-Lommyran 0,5 hektar 1(9) Under 2005 brändes endast 0,5 hektar i samband med en kurs i naturvårdsbränning som hölls in Ånge. Kursen anordnades av Naturvårdsverket med bistånd av länsstyrelsen
Läs merNaturvärden i Hedners park
Naturvärden i Hedners park Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Resultat... 3 Förslag till hänsyn vid restaurering... 6 Förstasidan visar beståndet med gamla tallar, den norra granbersån
Läs merNaturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Läs merBild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas
Läs merÖVERSIKTLIG INVENTERING
ÖVERSIKTLIG INVENTERING samt åtgärdsplan för aspskalbaggar i naturreservatet Svanhusskogen 2016 Pär Eriksson Författare Pär Eriksson Foto Samtliga bilder där ej annat är angivet är tagna av författaren.
Läs merTorvmarkers funktion för biologisk mångfald. Henrik von Stedingk
Torvmarkers funktion för biologisk mångfald Henrik von Stedingk KSLA 14 december 2011 Torvmarker - ett brett ekologiskt begrepp ph Ljus Näring Vatten Kärr minerotrof myr Mosse ombrotrof myr Tall Kärrknipprot
Läs merNaturvärden på Enö 2015
Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö
Läs merBiotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017
JO1402 SM 1801 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2017 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017 I korta drag Mindre skogsareal i nya biotopskydd
Läs merRestaureringsplan Värmlandsskärgården
RESTAURERINGSPLAN Datum 2018-11-12 Referens 512-255-2016 1(7) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle
Läs merBilaga 5 Rapport hönsfåglar
Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF
Läs merSkötselplan. Rökland 1:144. Samråd
Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans
Läs merNATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Läs merAsp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU
Asp, klövviltbetning & trädbildning Lars Edenius, SLU Disposition Aspens föryngring i ett längre perspektiv Aspens demografi - betningens påverkan Demografi och populationsdynamik Implikationer för förvaltningen
Läs merFältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.
Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan
Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan 2 (7) Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan. 2013 Diarienummer: Text: Lars Arvidsson, Emil Nilsson och Lennart
Läs merKalkbarrskogar i Uppsala län 13 års erfarenheter
Naturvårdskurs: svampar i ett förändrat landskap 16 september 2017 Kalkbarrskogar i Uppsala län 13 års erfarenheter Maria Forslund Länsstyrelsen Uppsala Gunbyle, Cecilia Rätz. Foton i presentationen Länsstyrelsen
Läs merSvårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!
Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt! Mängden naturhänsyn ökar samtidigt som arealen kontinuitetsskog minskar Vi förbättrar naturhänsynen på dagens hyggen i jämförelse med hyggen från 1950-1980
Läs merDELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN
SAMARBETSPROJEKT Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN 2011 Pär Eriksson PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 www.upplandsstiftelsen.se Upplandsstiftelsen
Läs merEkosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR
Läs merNaturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?
Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald? Per Angelstam Stockholm 2011-03-22 Arter Biotoper Processer Landskap i region Bestånd i landskap Träd i bestånd Global Krävs = Konventioner
Läs merDen svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?
Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Börje Pettersson NATURVÅRDSSTRATEGIER I SKOGEN 1) RESERVATSSTRATEGIN Ex. 20 % reservat och 80 % plantage 2) ÖVERHÅLLNINGSSTRATEGIN Ex. 20 % håller dubbla
Läs merÅtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och
Läs merhur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Läs merBiotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018
JO1402 SM 1901 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2018 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018 I korta drag Stor ökning av skyddad skog i biotopskydd
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merFrågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019
2019-04-17 Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019 Sommaren 2018 var extremt torr och varm. Det skapade en situation med torkstressade granar, och omfattande granbarkborreangrepp.
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun
Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE0 0420137 i Kristianstad kommun Öppen glänta med bar sand i varmt söderläge inne i de trädklädda sanddynerna. Foto: Johanna Ragnarsson. Bilaga 1
Läs merGranskningsversion. Naturvärdesinventering vid Kragstalund, Vallentuna kommun
Naturvärdesinventering vid, Vallentuna kommun 2 Beställning: Structor Miljöbyrån Stockholm AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: Uppdragsansvarig:
Läs merKompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun
Datum 2015-05-04 PM Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon
Läs merAnders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer
Betydelsen av skoglig miljöhänsyn för ett urval rödlistade arter samt skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektivet Anders Dahlberg, Illustration: Martin Holmer
Läs merNaturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017
Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad
Läs merKalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala
På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller
Läs merBild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.
Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder
Läs merÖversiktlig inventering av brandberoende insekter
Länsstyrelsen Västernorrland, avdelningen för Miljö och Natur 2009:2 Översiktlig inventering av brandberoende insekter Brandberoende skalbaggar (Coleoptera) och barkskinnbaggar (Aradidae) på nio brandfält
Läs merTrädinventering av Allégatan i Mönsterås
2014-12-16 Trädinventering av Allégatan i Mönsterås Ecocom AB på uppdrag av Mönsterås kommun Inledning Ecocom AB har fått i uppdrag av Mönsterås kommun att genomföra en inventering av träden längs Allégatan
Läs merUntra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018
Untra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018 Ringbarkning av björk samt gransanering som pågår i svämskog på Rämsön 2018. Foto Pär Eriksson Pär
Läs merSkog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring
Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs merINVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27
INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Bödakustens västra, SE , Borgholms kommun, Kalmar län
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Bödakustens västra, SE0330119, Borgholms kommun, Kalmar län Äldre vindpinade tallar som står som torrakor vid Byrums sandfält
Läs merSå skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län
Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Drakamöllan och Kumlan. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merVåra nordiska smådjur
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merBevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Läs merBilaga 8. Döda och döende träd
Bilaga 8 Döda och döende träd Döda och döende träd i området. Hela det område som vi är intresserade av, tillhörigt Sallerup 5:10, innehåller massor av öd ved och döende träd. Död och döende ved är mycket
Läs merBeskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök
Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök 2019-09-01 Fältbesök sammanfattning Naturskyddsföreningen Sörmland har noterat att markägaren beviljats dispens/ tillstånd att färdigställa
Läs merNaturvärdesinventering (NVI)
Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning
Läs merSkogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
Läs merLustigkulle domänreservat
Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om
Läs merNy kapitelindelning behövs för ökad transparens
1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning
Läs merRådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten
RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.
Läs merFörord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer
Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN
Läs mer