Klimatfrågan i ett. Anders Wijkman vid föreläsning

Transkript

1 Klimatfrågan i ett EU-perspektiv Anders Wijkman vid föreläsning på KTH 9 febr, 2009.

2 Finanskrisen överraskade många. Men varningsklockorna var tydliga. Varningsklockorna har varit än tydligare betr Klimatförändringen och Ekosystemkrisen Klimatförändringen allvarligare än vad debatten ger sken av. Ett farligt scenario är att de stora landisarna smälter ned havsnivån höjs men därtill kris i delar av vattenförsörjningen i Asien Enl Millenium Ecosystem Assessment är 2/3 av ekosystemen på jorden starkt överutnyttjade Vårt ekologiska fotavtryck ökar snabbt: 1960 var EU:s befolkning 12% av världens o vårt fotavtryck t c:a 10%; Idag är befolkningen 7% och fotavtrycket c:a 20%

3

4 The Planetary Response CO 2, N 2 O, CH 4 The concentrations Planetary Response Overfishing to global Land degradation change di drivers (Steffen et al., 2004) Loss of Biodiversity Water Depletion Unsustainable consumption

5 Human Pollinators Apple plantations in Southern Chine

6 Ingen tvekan längre att människans utsläpp av växthusgaser främsta orsaken till klimatförändringen Naturliga variationer, som förändringar i jordaxelns lutning mot solen,i jordens elliptiska bana runt solen, solfläckar mm kan inte förklara vad som nu sker! Av våra utsläpp på c:a 8 miljarder ton C. tar haven och vegetationen upp hälften. Resten bidrar till snabb ökning i atmosfären o stannar i hundratals år. Det nya är att naturens bufferkapacitet t börjat minska! Två stora utmaningar: - Hantera den uppvärmning som redan skett ( + 0,8 grader C.) och som är på gång även om vi stoppar alla utsläpp imorgon ( ytterl + 0,7 grader C.) - Att undvika dangerous climate change - hittills uttryckt som att undvika en större höjning av medeltemperaturen på jorden än 2 grader C. - Frågan är om < 2 grader C. räcker??

7 Why 2 degrees Celsius? Millions at risk

8 Klimatforskning = att läsa historien och datamodellering. Hansen m fl har visat att landisar först började bildas vid ungefär den temperatur vi har idag; Slutsats: ytterligare uppvärmning leder med stor sannolikhet till att isarna smälter ned Alltså: tvågradersmålet inte tillräckligt säkert Run away climate change är en uppenbar risk, p g a utsläppen men också positiva feed backmekanismer, som minskad albedo, läckande metan mm OBS Vi kan kontrollera utsläppen, dock ej feedbackmekanismer från haven och ekosystemen

9 OBS. Klimatsystemet är icke-linjärt. Flera tänkbara tröskeleffekter i framtiden - tipping points - oroar starkt: De stora landisarna på Grönland och Antarktis disintegrerar och glider ut i havet Metan i permafrosten och på havets botten läcker ut - förstärker uppvärmningen Golfströmmen mattas av Amazonas skogar kollapsar - enorma utsläpp av kol, bundna i skogen; därtill påverkas det regionala klimatet, vattenföringen mm starkt OBS. En havsnivåhöjning på flera meter redan detta århundrade möjlig - har hänt tidigare i historien

10

11 Debatten handlar mest om hur mycket utsläppen skall minska Men det helt centrala är koncentrationen av GHG i atmosfären Chansen att klara 2-gradersmålet < 50% om GHG planar ut på 450 ppm CO2e Koncentrationen ligger på c:a 430 ppm CO2e idag. Därför helt centralt att totala utsläppen måste börja minska senast 2015 Samtidigt ökar utsläppen idag snabbare än någonsin: USA ökat med 20% sedan 1990, Japan > 10%, Kanada >25%, Spanien > 45% Kina: 3 Bill ton CO2 år Bill ton CO2 år 2006 (hela EU drygt 4 Bill ton CO2/år)

12 Konsekvenserna för klimatet allvarliga även om utsläppen stoppas idag Hälften av u-ländernas befolkning bedöms 2025 leva i högriskområden för stormar och översvämningar. Stora områden kan bli obeboliga på grund av torkan antas miljoner afrikaner lida svår vattenbrist (IPCC 4th report). Produktionen från rainfed agriculture i Afrika beräknas minska m 30% under närmaste årtiondena En annan viktig faktor är höjningen av havsnivån; hundratals milj människor i riskzon Även Europa får problem via mera extrema vädersystem som stormar, skyfallsregn, torka, värmeböljor, minskade skördar

13 Milleniemålen hotas: De negativa effekterna av klimatförändringen drabbar LDCs hårdast Redan tidigare var katastrofriskerna ett hot mot fattigdomsbekämpningen Fattigdomen kan kanske halveras till 2015 i världen som helhet, men många regioner kommer att få stora svårigheter som en konsekvens av det instabilare klimatet

14 Säkerhetsriskerna ökar: FN:s Säkerhetsråd debatterade klimatfrågan nyligen Konkurrens om energi, vatten och odlingsmark Storskalig migration - upp till 200 miljoner människor displaced före 2050 Social stress - regeringar saknar kraft hantera påfrestningarna Humanitära kriser skapar konflikter Gränskonflikter hotar Obs att försvarsberedningen utnämnde klimatförändringen till det allvarligaste hotet på sikt mot Sveriges säkerhet!

15 Rader av studier har gjorts: Både IPCC och Sternrapporten manar oss att utsläppen måste börja minska före annars omöjligt klara 2- gradersmålet Kostnaderna för att inte agera kan om år vara 5-20% av BNP årligen Kostnaderna att agera beräknas till 1-2 % av BNP årligen; dock olika mycket i olika länder och branscher Det finns vinnare och förlorare Varje beräkning av kostnader på lång sikt är betingad med stor osäkerhet ; traditionella costbenefitanalyser fungerar ej ( inte minst beroende på tipping points )

16 Var finns utsläppen globalt? Energisektorn 25% källa IPPC 2004 Transporter 14% Industrin 19-20% Jordbruk 14% Skogar 17% Byggnader 8% Avfall 2-3% OBS att FAO i särskild analys beräknat att OBS att FAO i särskild analys beräknat att boskapsskötsel totalt svarar för 18% - om effekterna på skogsskövlingen räknas med.

17 Sveriges utsläpp av GHG: Basåret 1990 var utsläppen c:a 72,1 milj ton CO2e 2005 var utsläppen 66,9 milj ton CO2e, dvs en minskning med drygt 7% Men då har inte internationellt flyg och sjöfart räknats in Ej heller balansen mellan import och export av varor Försiktig skattning ger istället en ökad miljöpåverkan med c:a 5% Vi måste rimligen ta ansvar för hela vår konsumtion. Annars utnyttjar vi bara globaliseringens positiva effekter, dvs lägre priser, men tar ej ansvar för negativa effekter.

18 Räknat från konsumtionssidan: Bostaden 15% Transporter 20% Livsmedel 25-30% Fritid, kultur 20% Övrigt 15-20% Källa Sthlm Miljöförv.

19 Att tackla problemen svårt p g a: Reduktionismen i härskar - i forskning och utbildning i Stark sektorisering - vem ser till och förstår helheten? Kortsiktighet i både politiken och ekonomin Partierna präglade av industrisamhällets logik; tillväxt och ny teknik löser problemen Ekonomin fungerade så länge människans fotavtryck begränsat - Nu krävs nytänkande! Svårt med ekonomisk modell där allt som händer i Naturen ligger utanför. Modellen förutsätter att naturen är ett oändligt stort skafferi; därtill en oändligt stor sopstation Sättet att mäta framsteg begränsat; BNP säger ingenting om kvalitet och innehåll. Faktum är: Vi kör planeten utan en ordentlig balansräkning Globala regelverket brister Outsourcing ger lägre kostnader, men till priset av en gigantisk subventionering från NATUREN

20

21 Hur skapa hållbar politik i stort? Reform av FoU och utbildning för mer av systemtänkande - allting hänger ihop! Helt centralt: bredda ekonomutbildningen Omvärdera vår syn på Naturen: Vi må vara Skapelsens Krona men har då ett ansvar för övrigt liv på planeten Reformera/Utveckla ekonomiska modellen. Marknadslösningar bra - men bara om ramverket är rätt! Ge Naturkapitalet ett värde; speciellt viktigt nu att ge standing rainforests ett värde Tillämpa PPP; avskaffa miljöskadliga subsidier Komplettera BNP Stärk Global Governance

22 Vad kan vi då göra specifikt åt klimatförändringen? För att undvika farlig klimatförändring bör globala utsläppen minska med 80-90% till 2050 alltså långt mera än vad FN-förhandlingarna talar om Detta kräver en minskning 2050 ned till noll i de rika länderna, eller under noll! Partnerskap med de stora och snabbt växande u- länderna dom behöver inte upprepa våra misstag Både angripa utsläppen och satsa på anpassning, inte minst i u-länderna Ny teknik men också ändrade beteenden Energieffektivisering och förnybar energi Ökad energi- och resurseffektivitet central fråga Värna ekosystemen på samma gångg Sektorsvisa program för att reducera o förnya

23 Potentialen för energi-och resurseffektivitet stor: Jfr Toyota Prius el Ford Focus (=120 g CO2/km) med Mercedes, Volvo standardfordon (= g CO2/km) Och biarna måste gå mycket längre! Jfr Moore s lag Jfr konventionell byggnad (uppvärmning= 250 kwh/m2 o år) med energisnåla hus = kwh/m2 o år. Jfr modern cementfabrik med konventionell sådan; skillnad faktor 3 på CO2-utsläpp Jfr mest effektiva kylskåp, tvättmaskiner, datorer, TV- apparater etc med konventionella också en faktor 3-4 i skillnad

24 Greenhouse gas reductions saves money DUPONT reduced GHG 70% from 1990 levels and saved $2billion. IBM reduced emissions 65% on 1990 levels and saved US$791 million. BRITISH TELECOM reduced emissions 62% and saved 600 million between 1991 and ALCAN UK reduced emissions 65% below 1990 levels. l BAYER reduced emissions 60%. NORSKE CANADA reduced emissions 60% and is saving C$5 million a year. BP 10% below 1990; saved $650 million.

25 Klimatförändringen en högt prioriterad fråga inom EU. Ändå ökar utsläppen av GHG snabbt i de flesta medlemsländer Om det inte var för kollapsen av ekonomin i östra Tyskalnd och att Storbritannien bytt kol mot gas i sin elproduktion skulle Kyotomålet om - 8% vara omöjligt att nå! Sverige ett positivt undantag; f f a genom att fasa ut fossilenergi från uppvärmningssektorn Men statistiken visar bara del av problemet. Om Sverige skulle räkna på nettot av export och import av varor samt de snabbt ökande flygresorna utomlands så är det sannolikt att vår påverkan inte minskat med 9 %, snarare ökat

26 EU:s beslut i december 2008: GHG reduktion till 2020: -20% - alltför litet! Höj energieffektiviteten 20% till 2020 Öka förnybart i energimixen i fr 8,5% till 20% 2020 Öka förnybart inom vägtransporterna till 10% 2020 Tuffare CO2-krav på nya bilar g 2012/95 g 2020 Utveckla CCS (fånga in + lagra kol) 12 demo-plants Reformerad ETS - bl a auktionering dock svagt; bl a för stor andel i form av off-sets Ökad energiforskning + Teknikplattformar Climate Change Alliance del av biståndet Beredskap att öka reduktionen fr 20% till 30% om internationellt avtal i Köpenhamn

27 Räcker EU:s planer? 2-gradersmålet för svagt = old science Även om 2-gradersmålet vore OK, så är chansen nå detta liten med nuv politik Reduktionen för 2020 borde egentligen vara 50-60%, varav -40% på hemmaplan Med beslutet i december (ETS) tar det minst 60 år att få bort CO2 från elsektorn! Hur fånga upp investeringar på lång sikt, som byggnader, infrastruktur mm? - Ett mellanmål för 2035 behövs på nivån 70-80% Skydd av ekosystemen saknas som prioritet Land use ö h t illa hanterat

28 Räcker EU:s planer, forts?: Klimatpåverkan redovisas bara som fysiska utsläpp i resp land; globaliseringens skuggsidor ej med ETS svårt administrera -CO2-skatt istället? Auktionering bra - men för litet; transporter borde ingått; skogens roll oklar Förnybar energi- BRA! Kriterier för biobränslen bra! Saknas: tuff plan för energieffektivitet i i Energiforskningen för litet prioriterad Alltför svag öppning för elsamarbete; Sverige skulle kunna hjälpa Polen stänga kolkraft! Ny kolkraft utan CCS borde förbjudas; Starkt partnerskap med de stora u-länderna saknas

29 Global Contract! -Avtal Atlmellan Nord och hsd Syd ett måste för att skapa förtroende! -Viktiga komponenter är brett stöd för anpassning, investering i energi-och kolsnål teknik samt kompensation för att bevara de tropiska skogarna. Kort sagt: Gift ihop klimat, miljöoch biståndspolitiken!

30 Tekniksamarbete: Varje år investerar u-länderna miljarder US i ny energiproduktion I länder som Kina o Indien är merparten kolkondens - med enorma utsläpp som följd Medvetenheten t ökar i Kina och Indien om klimatkonsekvenserna och åtgärder vidtas - men långt ifrån tillräckligt Sternrapporten samt UNDP talar om ett behov om Bill US/år i extra kostnader för att klimatanpassa dessa investeringar; Industriländerna måste ta en väsentlig del av dessa kostnader

31 Anpassning: Många av de fattigaste länderna drabbas hårt av klimatförändringen. Ex är för litet vatten eller motsatsen, minskad jordbruksproduktion, d kti ökad spridning av tropiska sjukdomar, dyrare infrastruktur m m Industriländerna har ett moraliskt ansvar hjälpa till; kostnaderna beräknas till tiotals miljarder dollar årligen.

32 Avskogningen: Skövlingen av tropiska skogar svarar för c:a 20% av klimatpåverkan 14 miljoner hektar försvinner varje år; varje hektar lagrar ton CO2 Skogarna ger inkomst idag först när de avverkas; timret säljs och marken ger plats för odling av biff och soja Obs stor illegal avverkning Ekonomiskt incitament måste till kompensation för att bevara skogen

33 Vad kan individen göra? Hittills produktionsutsläpp mest i fokus Men konsumtionen driver på Handla o Res klimatsnålt Bilen, Biffen och Bostaden Livskvalitet?? - Knappast mer prylar! Flödet av energi o material måste ned Utsläppshandel på individnivå Tryck på politikerna

34 Slutsatser: Incremental change duger inte Vi behöver en genomgripande förändring av produktion och konsumtion Ekonomins ramverk centralt. Koncentrationen av GHG måste ned till 400 CO2e Innebär % till 2020; - 100% till 2050 (i-länder) Klimat och ekosystem måste lösas parallellt Åtgärder på hemmaplan centrala - historiskt i ansvar + visa u-länderna att det går U-länderna får inte repetera våra misstag Gift ihop klimat, miljö- och utvecklingspolitiken Brett stöd för anpassning + tekniksamarbete i u-land Avoided d deforestation ti i klimatavtalet t l t Etablera Global Energy Efficiency Standards Kraftfullt FoU-program med fokus på sol, effektivitet och CCS (fånga in o lagra CO2) Engagera individen!