Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 (M och S) gällande elevhälsaarbete

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Linge BUN 2013/ Barn- och ungdomsnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 (M och S) gällande elevhälsaarbete som lyder under hälso- och sjukvårdslagen 3 HSL (1982:763) Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner kvalitetsplanen för den elevhälsa som bedrivs inom kommunens hälso- och sjukvårdsverksamhet. Sammanfattning Enligt 31 i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skall kvaliteten i vården systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialstyrelsen framhåller i en särskild författning (SOSFS 2011:9) att vårdgivare skall upprätta ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och Ungdomsnämnden/BUN föreslås godkänna kvalitetsplanen där vårdgivaren Kalmar kommun har dokumenterat hur ett Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården kan säkerställa och utveckla kommunens elevhälsaarbete. Ärendets beredning Ärendet har initialt beretts av legitimerade psykologerna Eva Fristorp och Maria Ingelsson Sgroi i samarbete med advokat Åke Hjelm och legitimerade psykologen Christina Sääf. Föreliggande kvalitetsplan är reviderad av legitimerade psykologerna Eva Fristorp och Anna-Lena Ekholm samt skolöverläkare och verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats Karin Linge. Bakgrund Bakgrund Kalmar kommun bedriver elevhälsaarbete med av Socialstyrelsen legitimerad personal. I arbetet ingår även att utveckla metodik samt att ge handledning, konsultation och utbildning inom såväl hälso- och sjukvårdsområdet som inom det sociala och pedagogiska området. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Lillian.Alvero@kalmar.se

2 BUN 2013/ (3) I uppgifterna ingår även planering av och deltagande i organisationsutveckling och kvalitetsarbete, fortbildningsinsatser, arbetslagsutveckling, metodutveckling samt krishantering. För elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola ska det finna en organiserad elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elever får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. Enligt Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS, står hälso- och sjukvårdspersonalen under tillsyn av Socialstyrelsen. Enligt HSL och LYHS är vårdgivaren, Kalmar kommun, ansvarig för att verksamheten följer de bestämmelser om kvalitetssäkring som finns i lagen. Kommunen är även skyldig att följa de föreskrifter och allmänna råd som utges av tillsynsmyndigheten Socialstyrelsen. Enligt 31 Hälso- och sjukvårdslagen skall kvaliteten i vården systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Detta har även kommit till uttryck i Socialstyrelsens bindande föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9 ). Av föreskriften framgår att ledningssystemet skall omfatta alla delar av kommunens elevhälsaarbete som lyder under Hälso- och Sjukvårdslagen samt hur ansvaret för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet skall fördelas mellan vårdgivare, verksamhetschef och hälso- och sjukvårdspersonal. Föreskriften anger vidare att ledningen av hälso- och sjukvården skall tillgodose kravet på patientsäkerhet och god kvalitet. Patientsäkerheten lyfts fram som ett grundläggande krav på god vård. Elevhälsaarbete Vid insatser som avser undersökning, utredning, bedömning, diagnostik, vård/stöd samt behandling och/eller rådgivning skall legitimerad elevhälsapersonal följa de bestämmelser som följer av LYHS, HSL och Patientdatalagen. Elevhälsans insatser till underåriga skall vara säkra och ändamålsenliga. Utredning, stöd och behandling skall ha hög kvalitet. Underåriga och vårdnadshavare ska visas omtanke och respekt, vara delaktiga och ges ett förtroendeskapande bemötande. Det är viktigt att arbetet utförs på ett kompetent och förtroendeskapande sätt, och med beaktande av rättsäkerhet för individen. Arbetsuppgifterna innebär ofta en djupgående påverkan på andra människor varför det ställs stora krav på professionell kompetens. Elevhälsan arbetar enligt yrkesetiska principer. De yrkesetiska principerna skall främja förmågan att identifiera, reflektera över och hantera etiska dilemman. Verksamhetschefens ansvar Kalmar kommun, tillika vårdgivare, ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt ledningssystem. Verksamhetschefen har det samlade ansvaret enligt 29 HSL samt svarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet. Vidare an-

3 BUN 2013/ (3) svarar denne för att det finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, dokumentera, följa upp och utveckla kvaliteten för att nå verksamhetens mål. Ledningssystemet har dokumenterats i en kvalitetsplan som bifogas ärendet. Utarbetad kvalitetsplan gäller för allt individinriktat arbete som utförs. Planen är övergripande och ger utrymme för enskilda initiativ. Planen skall kontinuerligt ses över och revideras av verksamhetschefen. Verksamhetschefen skall säkerställa att kvalitetsplanen även gäller för externt upphandlad elevhälsapersonal. Syftet med ledningssystemet är att det ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla verksamhetens kvalitet. Se vidare på Mats Linde Förvaltningschef

4 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats Karin Linge (7) Ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 (M och S) gällande elevhälsaarbete som lyder under Hälso- och sjukvårdslagen 3 (1982:763) Ett ledningssystem är ett system för att fastställa grundprinciper för ledning av verksamheten sätta upp mål i enlighet med kvalitetskraven följa upp och utvärdera dessa mål Föreliggande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är utarbetat med utgångspunkt i SOSFS 2011:9 (M och S) kap 3-7. Bemötande av patienter 4 kap. 2 Krav i författningen Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner så att patientens värdighet och integritet respekteras, se dokument om bemötande. patienten och närstående visas omtanke och respekt, oavsett kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning patienten och närstående informeras och görs delaktiga, om det inte finns hinder för detta enligt sekretesslagen (1980:100) eller lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område(1998:531) Vårdgivarens mål Barn- och ungdomsförvaltningens mål är att underåriga och vårdnadshavare skall känna sig respekterade och värdigt bemötta känna sig trygga med den vård och behandling som erbjuds vara delaktiga i frågor som berör dem och få den information de behöver informeras om att all utredning, vård och behandling ges med patientens och i förekommande fall vårdnadshavarens samtycke få information om hur man kan framföra klagomål

5 2 (7) Hur nås målen Vid besök skall legitimerad personal inom elevhälsan bemöta vuxen, underårig och vårdnadshavare med respekt och omtanke se dokumentet bemötande informera om olika utrednings-/behandlingsalternativ informera patienten och i förekommande fall vårdnadshavarna om vad en kontakt kan innebära och att vården/behandlingen är frivillig informera patienten och i förekommande fall vårdnadshavarna om att individinriktade åtgärder regleras av hälso- och sjukvårdslagstiftningen informera patienten och i förekommande fall vårdnadshavarna vart man vänder sig och hur klagomål hanteras Hur utvärderas målen årligen tillsammans med elevhälsans legitimerade personal diskutera bemötande i de fall där så är motiverat görs utvärdering av bemötande, behandlingsutfall och måluppfyllelse med patienten och i förekommande fall vårdnadshavarna efter avslutat uppdrag utvärdering av bemötande görs med berörd personal i det verksamhetsområde i kommunen där elevhälsapersonal varit verksamma Metoder för diagnostik, vård och behandling 4 kap. 2-4 Krav i författningen Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner för hur fastställda metoder tillämpas, kontinuerligt följs upp och vid behov revideras hur nya metoder för diagnostik, vård och behandling tas fram, provas ut och introduceras så att patientsäkerheten säkerställs vilka åtgärder som vidtas när tillämpningen av metoderna behöver förändras och inaktuella metoder skall identifieras och avvecklas Vårdgivarens mål Kalmar kommuns mål är att diagnostik, vård och behandling utförs med hög kvalitet och metoder som grundar sig på vetenskap och beprövad erfarenhet att det finns riktlinjer för hur metoder används, följs upp och revideras såväl anställd som externt upphandlad legitimerad elevhälsapersonal är väl informerad om aktuell forskning inom metodområdet

6 3 (7) Hur nås målen nödvändiga riktlinjer tas fram, se dokumentet test och metoder som används i Kalmar kommun samt skolhälsovårdens metodbok de metoder som används är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet nya metoder för diagnostik, vård och behandling introduceras i verksamheten planer för fortlöpande kompetensutveckling för anställd legitimerad elevhälsapersonal finns elevhälsans legitimerade personal fortlöpande arbetar med metodutveckling för att möta framtidens krav och utmaningar Hur utvärderas målen diskutera de metoder som används med anställd legitimerad elevhälsapersonal de metoder som används kontinuerligt uppdateras i enlighet med aktuell forskning Kompetens 4 kap. 2 Krav i författningen Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna rutiner som anger personalens ansvar och befogenheter planer för personalens kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov Vårdgivarens mål Kalmar kommuns mål är att anställd och externt anlitad legitimerad elevhälsapersonal har adekvat kompetens för att fullgöra sina arbetsuppgifter. anställda och externt anlitad elevhälsapersonal är legitimerade och står under Socialstyrelsens tillsyn. anställd och externt anlitad legitimerad elevhälsapersonal har kännedom om sitt professionella ansvar och sina befogenheter. anställd legitimerad elevhälsapersonal får den kompetensutveckling som verksamhetens behov kräver. arbetsuppgifter som Barn- och ungdomsförvaltningen förväntar sig att legitimerad elevhälsapersonal utför framgår av funktionsbeskrivningar och metodbok

7 4 (7) Hur nås målen legitimerad elevhälsapersonal med fördjupad kunskap inom olika specialområden finns att tillgå. kompetensen inom elevhälsan ses över inför nyanställningar så att kompetensen motsvarar verksamhetens behov och att rätt kompetens rekryteras. stadigvarande hålla anställd legitimerad elevhälsapersonal informerad om gällande lagar och föreskrifter som rör verksamheten. skriftlig rutin finns för introduktion av nyanställd legitimerad elevhälsapersonal. Se dokumentet introduktion av nyanställd samt skolhälsovårdens metodbok anställd legitimerad elevhälsapersonal ges möjlighet till yrkesspecifik handledning planer för anställd legitimerad elevhälsapersonal kompetensutveckling tas fram. kompetensen upprätthålls genom deltagande i möten för nationella yrkesföreningar, t.ex. Psykologer i förskola och skola (Psifos), Svenska Skolläkarföreningen, Riksföreningen för skolsköterskor Hur utvärderas målen årligen följa upp kompetens och behov av kompetensutveckling med legitimerad elevhälsapersonal uppföljning av introduktion för nyanställda genomförts i kommunen dokumenteras vilka kompetensbehov som föreligger vid olika tidpunkter och som ska ingå i verksamhetsplanen för kompetensutveckling Samverkan och samarbete 4 kap. 6 Krav i författning Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner som klargör ansvaret för samarbetet kring och planeringen av vården av enskilda patienter för samverkan i vårdprocesserna gällande olika yrkesgrupper, funktioner, enheter, nivåer, verksamheter, ansvarsområden och vårdgivare Vårdgivarens mål Kalmar kommuns mål är hög patientsäkerhet för patienterna. Detta uppnås genom god diagnostik, vård och behandling

8 5 (7) väl fungerande samverkan mellan olika yrkeskategorier, olika verksamheter och olika nivåer inom och utom kommunen väl fungerande samverkan med vårdgrannar och intressenter såsom Barn- och ungdomspsykiatri, Barnhabilitering, Barnhälsovård, Barn och Ungdomsklinik och Socialtjänst Hur nås målen informationsöverföringen från legitimerad elevhälsas verksamhet till patienter, vårdnadshavare, kollegor, vårdgrannar, intressenter och andra följer föreskrifterna i 2 kap Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på Hälso- och sjukvårdens område (LYHS) Hur utvärderar målen tillsammans med anställd legitimerad elevhälsapersonal diskutera och följa upp hur samverkan och samarbete fungerar med vårdgrannar och intressenter legitimerad elevhälsapersonal dokumenterar den individinriktade patientvården i patientjournal i enlighet med gällande lagar och förordningar så att uppföljning och utveckling blir möjlig systematiskt följa upp kvaliteten på samverkan och samarbetet Systematiskt förbättringsarbete Kap.5 och Kap.6, 1-8 Krav i författningen Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda orsakerna och följa upp vidtagna åtgärders effekt utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada anmäla till myndigheter i enlighet med gällande författningar sammanställa och återföra negativa och positiva erfarenheter från avvikelsehanteringen till verksamhetens personal och andra berörda ta tillvara förslag och klagomål från patienter, närstående, personal, föreningar och församlingar använda erfarenheterna från avvikelsehanteringen i det förebyggande riskhanteringsarbetet göra en särskild riskbedömning vid väsentliga förändringar i verksamheten utföra egenkontroller med den frekvens och i den omfattning som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet

9 6 (7) Vårdgivarens mål Kalmar kommuns mål är att anmälningsskyldighet enligt Lex Maria fullgörs det finns en plan för analys och riskbedömning för verksamheten det finns en plan för att åtgärda riskerna det vid verksamhetsförändring görs en riskbedömning det finns rutiner för hur arbetet med egenkontroll genomförs det finns rutiner för att hantera klagomål och synpunkter det finns rutiner för att ta emot, rapportera och utreda händelser som medfört vårdskada eller inneburit risk för sådan det finns rutiner för att sammanställa och analysera risker och synpunkter och att detta arbete leder till förbättringar av verksamheten Hur nås målen det upprättas rutiner för anmälan enligt Lex Maria det upprättas skrivna regler för patientjournalföring det upprättas skrivna riktlinjer för riskhantering, se dokumentet riskhantering och avvikelsehantering informera varje enskild legitimerad elevhälsapersonal om ansvaret för att förebygga allvarliga händelser arbeta för att hälso- och sjukvårdspersonal tänker förebyggande vad gäller risker och arbetar med riskanalyser riktlinjer och rutiner är väl kända för anställd elevhälsapersonal och vid behov erbjuda dem utbildning avvikelserapportering genomförs genomföra regelbunden granskning och uppföljning, föreslå åtgärder samt återföra resultaten till de anställda inom elevhälsan Hur utvärderas målen följa upp anmälningar, dokumentation och avvikelser uppföljningarna används för att förbättra det förebyggande riskarbetet tillsammans med legitimerad elevhälsapersonal systematiskt följa upp kvaliteten på arbetet med riskhanteringen och löpande dokumentera detta samt omedelbart redovisa anmälda avvikelser till administrativ chef och Barn- och Ungdomsnämnden diskutera egenkontroll och erfarenhetsåterföring med de anställda inom elevhälsan samt systematiskt följa upp detta elevhälsans arbete följs upp i relation till verksamhetsplan och riktlinjer systemet med egenkontroll följs

10 7 (7) Dokumentationsskyldighet Kap.7, 2-3 Krav i författningen Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner för att arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet dokumenteras i en patientsäkerhetsberättelse att patientsäkerhetsberättelsen är så utformad att där framgår ansvarfördelning, hur samverkan har möjliggjorts för att förebygga vårdskada och hur arbetet med egenkontroll har hanterats att patientsäkerhetsberättelsen även omfattar hur rapporter, klagomål och synpunkter har hanterats och att detaljeringsgraden är sådan att det går att bedöma hur arbetet har bedrivits och att externa intressenters informationsbehov tillgodosetts Vårdgivarens mål Kalmar kommuns mål är att öka patientsäkerheten inom elevhälsans arbetsområde det senast den 1 mars varje år upprättas en patientsäkerhetsberättelse som tillgodoser ovan beskrivna krav i författningen Hur nås och utvärderas målen patientsäkerhetsberättelsen utgör grunden för det fortsatta utvecklingsoch förbättringsarbetet för ökad patientsäkerhet patientsäkerhetsberättelsen upprättas enligt krav i författningen och är färdigställd senast 1 mars varje år

11 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förvaltningschef Mats Linde Verksamhetsansvarig Karin Linge (2) Elevhälsa BEMÖTANDE Kommunens mål är att alla som berörs av elevhälsans arbete ska känna sig respekterade och värdigt bemötta känna sig trygga med den vård och behandling som erbjuds vara delaktiga i frågor som berör dem och få den information de behöver informeras om att all utredning, vård och behandling ges med elevens och i förekommande fall vårdnadshavarnas samtycke få information om hur man kan framföra klagomål Vid psykologkontakt gäller följande rutin Inledning av behandlingskontakt Varje elevkontakt inleds med ett informations- och bedömningssamtal tillsammans med vårdnadshavarna. Vid detta möte förs en dialog runt syfte och målsättning med psykologkontakten. Utifrån aktuella frågeställningar formulerar psykologen en behandlingsplan. Vårdnadshavarnas samtycke till denna är en förutsättning för vidare kontakt. En överenskommelse träffas om ramarna för behandlingen, t.ex. antal tillfällen, på vilket sätt vårdnadshavarna ska vara delaktiga och vad som gäller vid förhinder. Information ges också om rätten att när som helst säga nej till den erbjudna och fortsatta behandlingen. Därefter möter psykologen barnet/eleven och förklarar syftet med kontakten och ramarna runt arbetet. Barnets/elevens samtycke utgör en förutsättning för fortsatt arbete. Inför varje nytt möte Inför varje nytt möte följs föregående möte upp och psykologen förvissar sig om att eleven och vårdnadshavarna är delaktiga, informerade och accepterar den fortsatta behandlingen. Klagomål Om eleven och/eller vårdnadshavarna vid någon tidpunkt är missnöjd med pågående behandling eftersträvar psykologen att finna orsakerna till detta för att därefter om möjligt i samråd genomföra en ny behandlingsplanering. Om detta inte lyckas vänder sig psykologen till verksamhetschefen för att få hjälp att förstå vad som gått fel och rätta till detta.

12 2 (2) Om psykologen inte lyckas lösa den uppkomna situationen så att eleven och vårdnadshavarna blir nöjda erbjuder psykologen eleven samtal med annan psykolog i verksamheten. Remiss I de fall, där elevens svårigheter kräver behandling av annat slag än vad som ligger inom ramen för det uppdrag som psykologerna vid Barn- och Ungdomsförvaltningen har, hänvisar psykologen till lämplig vårdgivare. Finns behov av informativ remiss bifogas psykologisk bedömning efter vårdnadshavarnas medgivande. Integritet Psykologernas mottagningar är belägna så att elevens integritet skyddas och kravet på sekretess respekteras. Tidsbokningen sköts så att risken för sammanstötning mellan elever minimeras.

13 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förvaltningschef Mats Linde Verksamhetansvarig Karin Linge (1) Elevhälsa TEST OCH METODER SOM ANVÄNDS I KALMAR KOMMUN Begåvningstest 1) WISC lv, Wechsler Intelligence Scale for Children 2) WNV, Wechsler Nonverbal Scale of Ability 3) Ravens Standard Progressive Matrices 4) Leiter International Performance Scale-revised 5) Rey Complex Figure Test and Recognition Trial 6) WPPSI, Wechsler Preschool and Primary Scale of Itelligence Exekutiva funktioner 1) D-KEFS, Delis Executive Function System Adaptiva färdigheter 1) ABAS ll, Adaptive Behavior Assessment System (föräldra- och pedagogskattning) 2) 5-15, Nordiskt Formulär för utredning av Barns Utveckling och Beteende 3) Asperger Syndrom Testet för Barn 4) Historier från vardagslivet Emotionell status 1) Beck Ungdomsskalor 2) Jag tycker jag är

14 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förvaltningschef Mats Linde Verksamhetsansvarig Karin Linge (1) Elevhälsa INTRODUKTION AV NYANSTÄLLD I ELEVHÄLSAN KALMAR KOMMUN 1) Genomgång av elevhälsans organisation 2) Genomgång av placering i linjeorganisationen 3) Genomgång av den yrkesmässiga ansvarsorganisationen 4) Genomgång av de lagar och föreskrifter som gäller för hälso- och sjukvårdspersonal 5) Genomgång av kommunens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 6) Introduktion i det dagliga arbetet av en erfaren kollega som därefter fungerar som mentor utifrån behov.

15 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förvaltningschef Mats Linde Verksamhetasvarig Karin Linge (1) Elevhälsa RISKHANTERING OCH AVVIKELSEHANTERING Om en patient i samband med hälso- och sjukvård har drabbats av eller har utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom måste den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen föra detta vidare. Denna bestämmelse kallas Lex Maria. Bestämmelsen finns i 2 kap 7 Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS. Enligt denna lag skall den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som i sin verksamhet arbetar med utredning, diagnostik, vård och behandling av patient rapportera till verksamhetschefen om patient i samband med hälso- och sjukvård har drabbats av eller har utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom. Med allvarlig skada eller sjukdom avses allvarlig kroppslig eller psykisk skada, allvarlig sjukdom eller död som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd. Med allvarlig skada menas även att skadan eller sjukdomen har medfört behov av väsentligt förändrade vårdinsatser eller har lett till bestående men. Sedan en sådan rapport har kommit in till vårdgivaren, Kalmar kommun, skall verksamhetschefen snarast göra en anmälan till Socialstyrelsen om patienten i samband med den givna vården har drabbats av eller har utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Sedan den 1 februari 2006 skall en anmälan också göras till Socialstyrelsen, om en patient i samband med undersökning, utredning, vård eller behandling har begått självmord eller inom 4 veckor efter en vårdkontakt har begått självmord och detta har kommit till vårdgivarens kännedom (4 kap 2 SOSFS 2005:28 ) För närmare redovisning av rutinerna vid Riskhantering och Avvikelsehantering hänvisas till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria SOSFS 2005:28 Om användningsområdet eller tolkningen av SOSFS 2011:9 är oklar skall omedelbart kontakt tas med verksamhetschefen.