Indikatorer för profilområdenas engagemang och avtryck i det omgivande samhället. Rapport från Kultur och samhälle

Transkript

1 Indikatorer för profilområdenas engagemang och avtryck i det omgivande samhället Rapport från Kultur och samhälle Arbetsgrupp: Monika Edgren (GPS) Carina Listerborn (US) Jonas Löwergren (K3) Philip Muus (IMER) Pernilla Severson (K3) , MAH 1

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Genomförande Rapportens upplägg 2. Förslag till indikatorer 3. Reflektioner och underlag för vidare diskussioner Relationen mellan Mode 1 och Mode 2 1. Bakgrund Genomförande Enligt beslut (Dnr /651) har forskare/lärare inom varje profilområde fått i uppdrag av rektor på Malmö högskola att ta fram indikatorer för profilernas engagemang och avtryck i det omgivande samhället. Detta utgör ett led i högskolans arbete med att komplettera de indikatorer för vetenskaplig produktion som föreslås i Resursberedningens betänkande. Med beslutet från högskolan bifogades en bilaga som innehöll uppdragets bakgrund, författad av Peter Jönsson. Denna text utgjorde grund för ett första möte på Kultur och samhälle den 15 januari under ledning av dekan. På mötet beslutades att en arbetsgrupp inom Kultur och samhälle skulle bildas med en representant från varje institution. Representanter utsågs på mötet. Arbetsgruppen har därefter sammanträtt två gånger för att arbeta med vidareutvecklandet av indikatorer för profilområdet. På det första mötet (28/1) fattades ett gemensamt beslut att organisera arbetet kring tre nivåer; Aktivitet, Avnämare och Indikatorer. Sorteringen av de olika aktiviteterna lämnades dock öppet för varje profilområde att själv formulera för att på bästa sätt lämna öppet för de olika profilernas kvaliteter och arbetsmetoder. Modell för inventering som formulerades på KS-mötet: Aktivitet och samverkansformer (olika former och arenor för samverkan) Avnämare Indikatorer - Effekt (kort/långsiktigt) - Förändringar - Kontaktytor 2

3 Därefter skrev respektive institution en separat inventeringsrapport som diskuterats och bearbetas inom varje profilområde (se bilagor 1, 2 och 3). På ett KS-övergripande uppföljningsmöte (25/2) diskuterades institutionernas och profilområdenas skillnader och likheter samt möjligheten att sammanföra de olika delrapporterna till en gemensam skrivelse för området Kultur och samhälle. Ett gemensamt beslut fattades att till utgångspunkt ta rapporten Att mäta samverkan förslag till indikatorer vid resurstilldelning och akademisk meritvärdering från föreningen Vetenskap & Allmänhet, men med kompletteringar som är specifika för just Kultur och samhälles verksamheter. Detta beslut fattades då vi såg att det fanns många beröringspunkter i angreppssätt mellan vad vi utformat på egen hand och vad de föreslagit som modell i sin rapport. Rapportens upplägg Föreliggande rapport har följande upplägg. Inledningsvis under kapitel 2 avrapporteras våra förslag till indikatorer som baseras på respektive profilområdes inventering. Dessa indikatorer struktureras med hjälp av rekommendationerna i kapitel 5 i rapporten Att mäta samverkan förslag till indikatorer vid resurstilldelning och akademisk meritvärdering från föreningen Vetenskap & Allmänhet (bilaga 9 i Resursutredningen) och dess kategoriseringar; I. Samverkan med samhället, II. Samverkan med näringsliv/avnämare, III. Samverkan med skolan och IV. Intäkter. Vi har dock valt att fördjupa kategori 1 och 2 med fler underrubriker (se nedan i kapitel 2), och lagt in kategori IV. Intäkter som en mätmetod istället för en kategori. Vi har också noterat en avsaknad av vissa, för oss viktiga, kategorier. Dessa är i huvudsak 1. Formaliserade samarbeten och institut (t.ex. Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU), Centrum för Fastighetsföretagande (CFFF), Samfundet för fastighetsekonomi (SFF)) i 2. Statliga rapporter och utvärderingar och 3. Varumärken. Vi har också valt att poängtera betydelsen av geografisk spridning i samverkansanalysen och illustrerar i kapitel 2 vad vi avser med detta. Det är till exempel av vikt huruvida samverkan med det omgivande samhället har en lokal, nationell eller internationell förankring. I allt högre grad kommer forskningsfinansiering att organiseras på EU-nivå, och internationella nätverk kan då få stor betydelse för framtida forskningsfinansiering. Det framgår med tydlighet av Resursutredningsbetänkandet att all typ av externfinansierad forskning ingår i Mode 1 och inte Mode 2, därför har vi exkluderat all form av externfinansierad forskning i denna rapport, dock inte de rubriker som ingår i de föreslagna kategorierna från Vetenskap & Allmänhet, t.ex. industridoktorander. Denna uppdelning är enligt vår uppfattning inte helt tydlig i deras modell. Relationen mellan Mode 1 och Mode 2 kom också upp till diskussion inom KS-gruppen och vi har därför valt att under en separat rubrik nedan problematisera frågan vidare. Slutligen konstaterade vi att det inom Kultur och samhälle redan finns kompetens att arbeta vidare med kvantitativa analyser av styrka och bredd i nätverk och som man skulle kunna använda för att utveckla modeller för framtida inventeringar. (Ledarskap och organisation/us). 3

4 2. Förslag till indikatorer Baserat på förslaget från Vetenskap och Allmänhet, med kompletteringar och fördjupningar utgående från KS specifika erfarenheter av och syn på samverkansarbete. Våra tillägg finns med kursiv stil. I. Samverkan med samhälle/allmänheten Aktivitet Mätmetoder a) "Öppet Hus" på lärosätet, dvs. större evenemang riktade till Antal aktiviteter, en bred allmänhet antal besökare b) Öppna föreläsningar (ej kopplade till större evenemang vid Antal aktiviteter, lärosätet) antal besökare c) Populärvetenskapliga böcker/artiklar Antal publikationer, 1. Redaktionellt bedömda fora intäkter från försäljning av 2. Andra fora egenpublicerat material d) Medverkan i arrangemang där dialog med allmänheten Antal aktiviteter, möjliggörs antal besökare eller motsvarande e) Medverkan vid produktion av museiutställning Antal aktiviteter, antal besökare f) Medverkan i reportage i TV, radio, tidning enstaka Antal publikationer, uttalanden undantaget räckvidd, etablerade mediebevaknings- g) Medverkan i den offentliga debatten, idealt grundat på vetenskaplig kunskap 1. Medverkan i redaktionellt bedömda offentliga fora, t.ex. genom debattartiklar 2. Medverkan i andra fora som bloggar eller motsvarande h) Statliga utredningar eller hearings där forskare producerar eller medverkar i produktion av underlag för politiskt beslutsfattande i) Lära om samhället: Forskare engagerar sig i aktiviteter som syftar till att inhämta kunskap om omgivande samhälle för att informera framtida forskning 1. Empirisk forskning 2. Omvärldsanalys 3. Deltagande i branscharrangemang 4. Systematisk kunskapsinhämtning via alumni (ej enstaka kontakter) tjänster Antal publikationer, räckvidd, etablerade mediebevakningstjänster Antal publikationer, antal aktiviteter Antal aktiviteter 4

5 II. Samverkan med näringsliv/avnämare Aktivitet Mätmetod(er) a) Licensavtal eller patent Antal avtal eller patent, intäkter från licensavtal b) Startade (avknoppnings)företag med mer än en anställd Antal företag c) Samarbetsprojekt med näringsliv/avnämare Antal projekt, mängd resurser som externa deltagare satsar i projekt d) Industridoktorandavtal (varje doktorand kan bara räknas en Antal avtal gång) e) Examens-/projektarbeten inom näringslivet Antal studentarbeten x studiepoäng efter godkänt betyg, antal studenter som efter genomfört (examens)arbete får anställning hos extern samarbetspartner f) Medverkan i konferens riktad mot avnämare Antal aktiviteter g) Person från icke-akademisk organisation gästar lärosätet som Antal vistelser lärare/forskare under längre sammanhängande tid h) Forskare tjänstgjort som gästforskare i en icke-akademisk Antal vistelser organisation under längre sammanhängande tid och är åter på lärosätet i) Uppdragsutbildning där lärosätet arrangerar skräddarsydd Antal aktiviteter x studietid, utbildning eller kompetensutveckling för avnämare, även intäkter för insatser omfattande forskningsresultat j) Påverkan på utbildningar avnämare kan delta i utbildningsplanering genom t.ex. medverkan i externa referensgrupper k) Institut: Lärosäte och avnämare som t.ex. företag och branschorganisationer engagerar sig gemensamt i uppbyggnaden av en självständig organisation för forskning och branschutveckling l) Nätverk: Lärosäte och avnämare upprätthåller kontakter och kommunikationsytor genom ett mer eller mindre formaliserat nätverk som drivs av ett gemensamt intresse för ett forskningsområde m) Utvärderingar där forskare producerar eller medverkar i utvärderingar som tjänar som underlag för beslutsfattande eller verksamhetsförändring Antal aktiva avnämardeltagande i utbildnings-påverkande fora Antal etableringar Antal etableringar, antal deltagare per nätverk, nätverksstyrka Antal aktiviteter, intäkter för uppdrag III. Samverkan med skolan Aktivitet a) Författande av (eller medverkan i) läromedel 1. Redaktionellt bedömda läromedel 2. Övriga läromedel b) Samarbetsprojekt av långsiktig karaktär med grund- eller gymnasieskolan Mätmetod(er) Antal publiceringar Antal aktiviteter 5

6 För att sätta in indikatorerna i en större diskussion om räckvidd ger vi också följande bedömningar. De tre kolumnerna Regional, Nationell och Internationell avser de olika aktiviteternas räckvidd. Ett Ja i en sådan kolumn betyder att den aktuella aktiviteten normalt kan omfatta den räckvidden, medan ett (Ja) betyder potentiell räckvidd eller räckvidd i undantagsfall. Aktivitet Regional Nationell Internationell I.a) Öppet Hus Ja (Ja) Nej I.b) Öppna föreläsningar Ja (Ja) Nej I.c) Populärvetenskapliga Nej Ja Ja böcker/artiklar I.d) Arrangemang för dialog Ja Ja Ja I.e) Museiutställning Ja (Ja) Nej I.f) Reportage massmedier Ja Ja (Ja) I.g) Offentlig debatt Ja Ja (Ja) I.h) Statliga Nej Ja Nej utredningar/hearings I.i) Lära om samhället Ja Ja Ja II.a) Licensavtal, patent Nej Ja Ja II.b) Avknoppningsföretag Ja Ja (Ja) II.c) Samarbetsprojekt Ja Ja Ja II.d) Industridoktorandavtal Ja Ja (Ja) II.e) Examens-/projektarbeten Ja Ja (Ja) II.f) Avnämarkonferens Ja Ja Ja II.g) Extern gäst på lärosäte Ja Ja Ja II.h) Forskare på extern vistelse Ja Ja Ja II.i) Uppdragsutbildning Ja Ja (Ja) II.j) Påverkan på utbildning Ja Ja (Ja) II.k) Institut Ja Ja (Ja) II.l) Nätverk Ja Ja Ja II.m) Utvärderingar Ja Ja (Ja) III.a) Läromedel för skolan Ja Ja (Ja) III.b) Samarbete skolan Ja Ja (Ja) 3. Reflektioner och underlag för vidare diskussioner Varumärken Det låter kanske mycket icke-konventionellt men den här delen handlar om vikten att namn av ämnen, institutioner, områden/fakulteter, högskola (till exempel: K3, IMER, GPSD, US, KS och Mah) ska sträva efter att blir ett varumärke för båda den forskarvärlden och på allmänt sätt för samhället (på alla nivåer: lokal, nationell och inter-/supranationell nivå). Tänkande är att varumärken kan vara viktig på åtminstone 2 olika sätt: (1) Ett ämne, institution, område/fakultet, högskola/universitet som har blivit ett välkänt/stark varumärke ska få mer chans att vara bjuden att delta i gemenskapliga forskningsprojekt (med 6

7 andra partner), och högst sannolikt också får mer uppdragsforskningsmöjligheter och externa forskningspengar, i jämförelse med ett ämne, institution, område/fakultet, högskola/universitet som är mindre välkänt eller är svagt som varumärke. (2) Stimulering av tänkande att utveckla varumärken på alla relevante nivå (ämne, institution, område/fakultet och högskola) för (forskar)världen är mycket viktig. Den här tänkande ska automatisk ge några bi-effekter. En förebild av positiva bi-effekter kan vara att (med hänsyn till den forskningsstrategi) ett ämne/institution/område-fakultet/högskola automatisk tvingas att hålla sig inom ramen av utvalda kärnverksamheter. Relationen mellan Mode 1 och Mode 2 Delar av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning vid Mah har bara i mycket liten utsträckning någon anknytning till verksamhet som kan sortera inom Mode2. För att bättre värdera den forskning som bedrivs inom dessa områden behöver mätinstrumenten för Mode1 modifieras. Det skall vara möjligt för högskolan att även presentera sig som ett lärosäte för vanlig kritisk akademisk forskning. Den konkurrensutsatta delen av universitetens anslag skall fördelas efter prestation och kvalitet, enligt förslag i RUT2. De indikatorer som föreslås för att mäta kvalitet är: - fältnormaliserade citeringar av internationell vetenskaplig produktion - externa medel - antal disputerade lärare - antal kvinnliga professorer Antalet indikatorer behöver öka och några av de i RUT2 föreslagna modifieras. förslag på mer subtila "Mode 1"-indikatorer: A Publiceringsfrekvens uppdelat på - monografier (oavsett språk) en central publikationsform inom H/S - artiklar i internationella vetenskapligt granskade tidskrifter - artiklar i svenska vetenskapligt granskade tidskrifter - forskningsrapporter. Detta kvalitetsinstrument diskuteras i RUT2, men inga förslag presenteras. Det anses vara svårtillämpat. B. Könssammansättningen i forskarkollektivet, från doktorander till professorer Andel disputerade, docenter, professorer. Utredningen framhåller att starka forskningsmiljöer kräver en stor mängd forskare som är väl rankade och föreslår att det är Antal disputerade och kvinnliga professorer som skall mätas vilket missgynnar minde lärosäten C. Genomströmning i forskarutbildningen D. Internationella forskningssamarbeten i form av - medlemskap i internationella forskningsnätverk - deltagande i internationella projekt, t.ex. EU-finansierade 7

8 E. Försänkning i det svenska och internationella forskarsamhället, t.ex. genom - vetenskapliga uppdrag (fakultetsopponent, betygsnämnd, sakkunniguppdrag, mm) G. - Fellowships, gästforskningsvistelser - Hedersdoktorat och vetenskapliga utmärkelser Slutnoter i I. Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU) med två anställda och en rådgivare. ISU finansieras genom ett årligt anslag från Malmö stad och Malmö högskola med 1 Mkr vardera. Verksamheten leds av en styrelse med representanter från staden och högskolan och institutets verksamhet kretsar framför allt kring kunskapsutbyte och kunskapsutveckling för hållbar stadsutveckling ( II. Centrum för fastighetsföretagande (CFFF) är en förening som består av representanter från Malmö Högskola, Lunds Tekniska Högskola och fastighetsbranschen (ca 30 företag) och utgör ett samarbete mellan företag och forskare, utifrån företagens behov. Styrelsen väljer föreståndare (som idag är den ena prefekten på Urbana studier som arbetar halvtid på CFFF) ( III. Samfundet för fastighetsekonomi (SFF) ( är en förening för yrkesverksamma som arbetar med fastighetsfrågor med inriktning på fastighetsekonomi, fastighetsmarknad och fastighetsvärdering som sätter upp riktlinjer för auktorisering av fastighetsvärderare, vilket är viktigt för grundutbildningen. TRE BILAGOR 1. Indikatorer Urbana studier 2. Indikatorer K3 3. Indikatorer GPS 8