FÖRSTUDIE Trafiksäker lösning för passage av Tunavägen, väg 568 i Nolby

Transkript

1 FÖRSTUDIE Trafiksäker lösning för passage av Tunavägen, väg 568 i Nolby Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Samrådshandling Projektnummer:

2 Titel: Förstudie Trafiksäker lösning för passage av Tunavägen, väg 568, i Nolby Diarienummer: TRV 2012/29608 Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Ann Blixt, Trafikverket Uppdragsansvarig: Jimmy Dahlbom, Vectura Tryck: Distributör: Trafikverket, Box 186, Härnösand, telefon: Medverkande Beställare: Trafikverkets investeringsdivision Projektledare: Ulrika Sundgren Projektingenjör: Ann Blixt Konsult: Vectura Uppdragsledare: Jimmy Dahlbom Ansvarig författare/miljö: Maria Hortlund Förutsättningar: Camilla Gradin GIS: Elin Oja Olyckor: Cristine Waessman Väg: Jimmy Dahlbom Geoteknik: Tomas Björnehall Risker: Gisela Liss Interngranskning: Bodil Öhman 2

3 Innehåll 1 Bakgrund Brister, problem och syfte Aktualitet Tidigare förslag på passage över Tunavägen Avgränsning av förstudieområdet Vägplaneringsprocessen Befintliga förhållanden Vägnätet Vägstandard Trafik Befolkning och bebyggelse Näringsliv, föreningar och sysselsättning Kommunala och andra planer Miljö Geologiska förhållanden Byggnadstekniska förutsättningar Materialförekomst Övergripande mål Transportpolitiska mål Miljökvalitetsmål Regional utvecklingsstrategi Miljöbalkens hänsynsregler Miljökvalitetsnormer Funktionsanalys av transportsystemet Hänsynsanalys av transportsystemet Projektmål Tänkbara åtgärder Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen Effekter och konsekvenser Riskhantering Kostnader Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder Samråd Väghållnings-myndighetens ställningstagande Fortsatt arbete Nästa steg i planeringsprocessen Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Prövning enligt annan lagstiftning Referenser Tryckta referenser Elektroniska referenser Muntliga referenser Bilaga 1 Samrådsredogörelse

4 Sammanfattning Projektet E4 Sundsvall innebär byggnation av ny E4 mellan Myre i söder och Skönsberg i norr. I Nolby kommer en ny trafikplats att byggas och i samband med det föreslås nya ridvägar i området. förutsättningar för hästekipage att förflytta sig säkert i området. Aktuellt område, förstudiens avgränsning, befintliga trav- och ridstråk, ny E4 samt föreslagna nya ridvägar framgår av översiktskartan nedan. I nära anslutning till kommande trafikplats finns Njurunda ryttareförening och travtränare som idag passerar Tunavägen, väg 568, med hästekipage utan att det finns någon särskild anordnad passage, vilket kan leda till trafikfarliga situationer. Målet med projektet är att utreda hur en trafiksäker passage av Tunavägen för hästekipage kan anordnas. De alternativa förslag på åtgärder som föreslås för en trafiksäker passage är en bro över Tunavägen, en port under Tunavägen eller passage i plan i två lägen. Alla föreslagna alternativ innebär att de befintliga rid- och travstråken i området knyts ihop med de ridvägar som anläggs i samband med bygget av ny E4. Alternativen innebär att trafiksäkerheten ökar och att barriäreffekterna av Tunavägen minskar. Det ger Översiktskarta med bland annat förstudieområdet, ny E4, befintliga ridstråk och nya ridvägar markerade. 4

5 1 Bakgrund E4 Sundsvall är ett projekt som syftar till att förbättra framkomligheten, trafiksäkerheten och miljön på ett 2o kilometer långt vägavsnitt från Myre till Skönsberg i Sundsvalls kommun. Bygget av den nya vägen startade under 2011 och hela den färdiga sträckan beräknas kunna öppnas och invigas hösten Projektet omfattar 20 kilometer ny E4 och sammanlagt 33 broar. Dessutom tillkommer ca 14 kilometer ersättnings- och anslutningsvägar. På delsträckan Myre-Skönsmon som är 17 kilometer kommer tre trafikplatser att byggas, Njurunda, Nolby och Stockvik. I nära anslutning till trafikplatsen i Nolby finns Njurunda ryttareförening med ca 500 medlemmar och aktiva travtränare. Inom E4 projektet byggs en ridport norr om trafikplatsen i Nolby för att trafiksäker passage av E4 ska kunna ske för hästekipage. Ridvägar som ansluter till port under E4 kommer att anläggas. Det finns även ett behov av en trafiksäker passage av Tunavägen, väg 568, för hästekipage vilket den här förstudien behandlar. Figur 1.1; Översiktskarta över E4 Sundsvall projektet. Ny E4 är markerad med violett streck. 1.1 Brister, problem och syfte I området finns Njurunda ryttareförening med många aktiva barn och ungdomar samt aktiva travtränare som idag passerar Tunavägen, väg 568, med hästekipage utan att det finns någon anordnad trafiksäker passage. Detta kan leda till trafikfarliga situationer. När ny E4 och trafikplats Nolby är byggda kommer trafiken att öka på Tunavägen vilket innebär att risken för att trafikfarliga situationer ska uppkomma ökar. Syftet med den här förstudien är därför att utreda en trafiksäker passage över Tunavägen i Nolby för hästekipage. 1.2 Aktualitet Efter upprättad förstudie tar Trafikverket ställning till om projektet ska gå vidare till utredning eller arbetsplan. 1.3 Tidigare förslag på passage över Tunavägen Vid framtagande av arbetsplan för ny E4 delen Myre-Stockvik skissade Trafikverket på en port för ridväg under Tunavägen utifrån ett förslag från Sundsvalls kommun. Även en utformningsskiss för passage i plan och en ridväg på en bro över Tunavägen har tagits fram. Trafikverket bedömde att ytterligare utredning behövdes varför aktuell förstudie har tagits fram. 1.4 Avgränsning av förstudieområdet Förstudieområdet är avgränsat enligt karta i figur 3.3 nedan. 5

6 2 Vägplaneringsprocessen Förstudien är ett tidigt steg i Trafikverkets fysiska planering. Genom förstudien skapas en plattform för den fortsatta processen. Förstudien arbetas därför fram med en öppen attityd och i nära samarbete med berörda myndigheter, organisationer och allmänheten. Förstudien syftar till att översiktligt: klargöra viktiga förutsättningar inom angivet utredningsområde avseende trafik, miljö och markanvändning. eller enklare projekt, där alternativa lösningar saknas, kan vägutredningen utgå och projektet gå direkt till arbetsplan. Arbetsplanen preciserar åtgärden och ger efter fastställelse rättighet att ta mark i anspråk för att genomföra byggandet. Även arbetsplanen ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. Bygghandlingen innehåller de detaljerade ritningar och beskrivningar som används för entreprenadupphandling och beställning av genomförandet. identifiera brister och problem. visa på alternativa, möjliga åtgärder som kan medverka till att uppsatta mål uppfylls. I förstudien samlas material som underlag för beslut om att fortsätta eller avbryta planerings- och projekteringsprocessen. Berörda myndigheter och allmänhet ges möjlighet att påverka innehållet. I vägutredningen analyseras alternativa lösningar om flera möjliga sådana framkommit under förstudiearbetet. Miljökonsekvensbeskrivning för projektet upprättas. I mindre Figur 2.1; Trafikverkets planeringsprocess från idéskede till byggskede. Aktuellt skede är markerat med grön färg. 6

7 3 Befintliga förhållanden 3.1 Vägnätet Väg 568, Tunavägen, går i öst-västlig riktning mellan Kvissleby, Nolby och Matfors. Parallellt med vägen löper en gång- och cykelväg från Kvissleby fram till Njurunda ryttareförening. Se figur 3.1 och 3.5. Inom förstudieområdet pågår arbete med att bygga ny E4 och trafikplats Nolby. Ny E4 kommer att passera på bro över Tunavägen och en stor del av Nolby industriområde (figur 3.11) kommer att tas i anspråk av vägen och trafikplatsen. Den befintliga gång- och cykelvägen parallellt med Tunavägen kommer att gå under E4 och korsa trafikplatsens tillfartsramper i plan. (figur 3.6). De befintliga rid- och travstråken som finns i området kommer att brytas när ny E4 byggs vilket medför behov av nya stråk. Därför byggs en port för ridväg under E4 norr om trafikplatsen och nya ridvägar är föreslagna i området (figur 3.5 och 3.6). När ny E4 byggs försvinner större delen av Byvägen väster om Apollovägen och del av Apollovägen får ny stäckning. Arbete med Apollovägen i ny sträckning pågår vid den östra av- och påfartsrampen till ny E4. Se figur Vägstandard Allmänt Tunavägen, väg 568, är 6,5 m bred med en skyltad hastighet 50 km/h inom förstudieområdet. Vägen är sliten i höjd med Njurunda ryttareförening och västerut. Figur 3.1; Väg 568, Tunavägen med parallell gång- och cykelväg. Sidoområden I sidoområdet finns ett antal fasta oeftergivliga föremål i form av kraftledningsstolpar. Väster om infarten till Njurunda ryttareförening ligger vägen på bank i lutande terräng och är försedd med skyddsräcken. Anslutande vägar I dagsläget finns det utfarter till Tunavägen från Västbovägen, Apollovägen och Byvägen (som även utgör in- och utfart till Njurunda ryttareförening). Efter att ny E4 är byggd kommer dessa inoch utfarter finnas kvar, Apollovägen får nytt läge och Byvägen kommer endast att fungera som in- och utfart till Njurunda ryttareförening. Se figur3.6. Busshållplatser Inom förstudieområdet finns inga busshållplatser. Ledningar Inom förstudieområdet finns en kylvattenledning under mark som förser Akzo Nobels fabriker i Stockvik med kylvatten från Ljungan. Kylvattenledningen anlades 1965 och den består av Sentabrör (tryckrör av betong, 900 mm i diameter). Se figur 3.6. Eon har både hög-och lågspänningskablar i förstudieområdet. Två luftburna högspänningskablar korsar Tunavägen direkt väster om Njurunda ryttareförening, och en markbelagd som löper längs Byvägen. Ytterligare en luftburen ledning korsar Tunavägen. Ledningen är en lågspänningskabel och korsar Tunavägen 7

8 söder om Njurunda ryttareförening. Sundsvalls Elnät har en mellanspänningskabel i mark som löper längs Tunavägen genom hela förstudieområdet. Järnväg Inom förstudieområdet finns ingen järnväg. 3.3 Trafik Nuläge På väg 568 genomfördes mätningar av årsdyngstrafik, ÅDT, under För sträckan väster om infarten till Njurunda ryttareförening var ÅDT 850 fordon (varav 70 tunga fordon) och för sträckan öster om ryttareföreningens infart fordon (varav 210 tunga fordon). ÅDT visar det under ett år genomsnittliga trafikflödet per dygn. Se figur 3.2. Vägen trafikeras främst av boende längs sträckan men även av besökare till Njurunda ryttareförenings anläggningar, industriområde med byggföretag och bildemontering och närliggande motorcrossbana. Korsningen Tunavägen och Västbovägen används för passage med hästar av privatryttarna alla dagar i veckan och av ridskolan på helgerna. Barngrupper passerar över Tunavägen vid infarten vid Njurunda ryttareförening över till vägen mot vattenverket för Nolby Vattentäkt. Vägen till vattenverket används vid nybörjarträning. Det saknas idag en trafiksäker passage över Tunavägen. Två travtränare kör sulky till träning vid Njurunda ryttareförening och tillhörande rid- och travstråk, den ena från Västbovägen och den andra från Byvägen. Figur 3.2; Platser för trafikmätning. Karta från Trafikverkets Trafikinformation 8

9 Trafiksituation efter att ny E4 har tagits i bruk år 2015 Enligt beräkningar från 2010 som Trafikverket har låtit göra av hur trafiksituationen kommer att se ut 2015 när ny E4 har tagits i bruk uppgår trafiken väster om trafikplats Nolby till cirka fordon (ÅDT, årsdygnstrafik) och öster om trafikplats Nolby. Trafikmängden på Tunavägen kommer år 2015 (när ny E4 har tagits i bruk) att vara beroende av framkomligheten på Tunavägen i förhållande till framkomligheten på nuvarande E4 (framtida lokalväg). Blir framkomligheten relativt hög på Tunavägen kommer en del av trafikanterna till och från Klockarberget och Njurundabommen att välja trafikplats Nolby istället för trafikplats Stockvik som ska byggas norr om trafikplats Nolby. I beräkningen antas att 500 trafikanter per dygn till och från Njurundabommen och Klockarberget kommer att köra via trafikplats Nolby, vilket förutsätter en relativt låg framkomlighet på Tunavägen. Se figur 3.3 och 3.4 för trafikmängder 2010 och beräknade trafikmängder Figur 3.3; Uppmätta trafikmängder. Angivna mängder avser årsdygnstrafik år 2010/tung trafik i procent. Figur 3.4; Beräknade trafikmängder år 2015 med förutsättningen att ny E4 tagits i bruk. Angivna mängder avser årsdygnstrafik år 2015/tung trafik i procent. 9

10 Figur 3.5; Av kartan framgår förstudieområdet, Njurunda ryttareförening och infart till anläggningen. Befintliga rid- och travstråk samt befintlig gång- och cykelväg parallell med Tunavägen. 10

11 Figur 3.6; Av kartan framgår förstudieområdet, ny E4 med trafikplats Nolby och föreslagna ridvägar. Även Akzo Nobels kylvattenledning framgår. 11

12 Viktiga målpunkter Inom förstudieområdet finns två större målpunkter, Njurunda ryttareförening och industriområdet med bland annat NT Byggmaterial AB och Svartviks bildemontering AB. Njurunda ryttareförening med ridskola är en viktig målpunkt för gående, cyklister, bilister och för hästekipage. Även de rid- och travstråk som finns inom området är målpunkter som används av ryttareföreningen och travtränarna, se figur 3.5. Inträffade olyckor På Tunavägen inom förstudieområdet har det från 2003 till och med 2011 inträffat tre olyckor. Två olyckor var singelolyckor med bil och en var en singelolycka med motorcykel. Samtliga olyckor var av lindrig karaktär, Se figur 3.7. Trafiksäkerhet Hästekipage passerar idag Tunavägen, väg 568, utan någon anordnad passage. Korsningen Tunavägen och Västbovägen används för passage med hästekipage. Barngrupper passerar över Tunavägen vid infarten vid Njurunda ryttareförening. Travtränare kör sulky till träning vid Njurunda ryttareförening och tillhörande rid- och travstråk. Se figur 3.5. In- utfart till Njurunda ryttareförening är en siktskymd plats. Sikten försämras ytterligare vintertid av upplagda snöhögar. Det saknas idag en trafiksäker passage över Tunavägen. Det kan leda till trafikfarliga situationer. Figur 3.7; Olyckskarta visar olyckstyper inom förstudieområdet, samtliga olyckor är av lindrig karaktär. 12

13 3.4 Befolkning och bebyggelse Inom förstudieområdet finns ett fåtal bostäder i form av enbostadshus. Njurunda ryttareförening har anläggningar och tillhörande rid- och travstråk inom området. Många barn och ungdomar besöker ridskolan inom Njurunda ryttareförenings verksamhet. Inom förstudieområdet finns delar av ett industriområde. Ett antal av fastigheterna är inlösta av Trafikverket med anledning av bygget av ny E Näringsliv, föreningar och sysselsättning Njurunda Ryttareförening är en förening med ca 500 medlemmar som bedriver ridskola. Anläggningen består av stall, paddock, hagar, klubbstuga med café, samt ridhus och tillhörande rid- och travstråk. Föreningen arbetar med att bygga ett nytt ridhus. Verksamheten riktar sig mot barn, ungdomar och vuxna, fem dagar i veckan. Det är många barn som rider och deltar i verksamheten. Sammantaget finns 40 hästar (i april 2012) på ridskolan. Ett privatstall med 11 hästar och ett stall med 19 ridskolehästar samt 10 hästplatser som är uthyrda till privatryttare. Föreningen har tre anställda instruktörer samt en stallskötare som tar hand om stallet. I anslutning till området finns två privata travtränare. De har hästarna på sina respektive gårdar på Västbovägen och på Byvägen i Nolby. Travtränare kör sulky och häst till travbanan och till de rid- och travstråk som finns i anslutning till ridskoleanläggningen. Ponderosa är en gård närmare Hemmanet som har fem hästar med fodervärdar och de använder delvis samma ridstråk som ryttareföreningen och travtränarna. Svartviks Bildemontering AB bedriver verksamhet i Nolby på ett område av m 2. De tar emot, hämtar, demonterar och skrotar bilar och lastbilar. Lagerytan är m 2 under tak och de säljer både begagnade och nya bildelar (figur 3.8). Figur 3.8; Tunavägen, gång- och cykelväg och Svartviks Bildemontering AB till höger. I Nolby industriområde i anslutning till förstudieområdet finns bland annat NT Byggmaterial AB. 3.6 Kommunala och andra planer En översiktsplan för Sundsvalls kommun antogs av kommunfullmäktige den 19 december I planen anges en ny sträckning av E4. En fördjupad översiktsplan finns för Njurunda tätortsområde, antagen 17 november I den anges Njurunda ryttareförenings område och huvuddelen av förstudieområdet som befintlig tätortsbebyggelse och tätortsutbyggnad. Enligt planbestämmelserna avser tätortsutbyggnad större anläggningar inklusive möjliga utvecklingsområden i form av utbyggnad eller förnyelse. Detaljplan som avser ny infart till Nolby industriområde och byggande av nya Apollovägen antogs Fastställd arbetsplan (maj 2009)för ny E4 ligger inom förstudieområdet. Entreprenadgräns för nya E4 framgår av figur

14 3.7 Miljö Viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Nedan beskrivs miljöförutsättningar inom området såsom områdets allmänna karaktär, kulturmiljö, naturmiljö, friluftsliv och skyddade områden. Områdets allmänna karaktär Området domineras av öppen åkermark och utgörs av landsbygd i anslutning till ett mer tätbebyggt område. Marken är svagt kuperad och väster om in- och utfarten till Njurunda ryttareförening finns en svacka. Ett mindre industriområde finns norr om Tunavägen. Skyddade och skyddsvärda områden I miljöbalkens 3 och 4 kapitel finns bestämmelser om skydd av områden som har så högt värde för natur- och kulturmiljö, friluftsliv, olika näringar med flera faktorer att de antas ha ett nationellt intresse. Dessa områden kallas för riksintressen. Riksintressena enligt 3 kapitlet ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada deras värden. De områden som anges i 4 kapitlet är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Förstudieområdet ligger inom riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö. Ljungans dalgång är av riksintresse för både naturvård och friluftsliv enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken. Ljungan är dessutom av riksintresse enligt 4 kapitlet 6 miljöbalken och avser skydd mot vattenkraftutbyggnad. Området kring Nolby omfattas av två områden av riksintresse för kulturmiljö enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken. De är riksintresseområdet Ljungan (utredningsområde) samt riksintresseområdet Kvissle-Nolby- Prästbolet. Se figur Inga Natura 2000-områden finns inom eller i närheten av förstudieområdet. Nolby vattentäkt ligger i anslutning till förstudieområdet, se figur 3.9 till Vattentäkten drivs av MittSverige Vatten AB och försörjer sydliga delar av Sundsvall och Njurunda tätorter med vatten. Vattentäktsområdet i Nolby är via sammankoppling med bolagets grundvattentäkter Grönsta och Wifsta även reservvattentäkt för Sundsvalls och Timrå kommuner. Vattentäkten är därmed av stor vikt för vattenförsörjningen inom de båda kommunerna. Täkten producerar över 1,5 miljoner kubikmeter vatten per år. Vattnet är av hög kvalitet och behöver inte renas innan det pumpas ut i ledningsnätet. Vattnet tas från Ljunganåsen som är en isälvsavlagring som löper i öst-västlig riktning längs Ljungans dalgång. Ljunganåsen har mycket stort värde som vattenresurs och tillgången är i den högsta klassen på Sveriges geologiska undersöknings (SGU) grundvattenkarta. Åsen finns också redovisad som en mycket stor vattentillgång enligt länsstyrelsens inventering av så kallade grundvattenförande vattengeotoper (figur 3.11). En grundvattenförande geotop är ett område som har ett betydande grundvattenmagasin. Vattentäktens skyddsföreskrifter uppdaterades 6 februari 2009 (Länsstyrelsens föreskrifter 22 FS 2009:8). I föreskrifterna definieras vad som gäller för vattentäktszon, primär, sekundär samt tertiär skyddszon. Förstudieområdet ligger inom sekundär och tertiär skyddszon för vattentäkten. Se figur För sekundär skyddszon finns följande föreskrifter som är relevanta för projektet: 5 d) Anläggning för infiltration av dagvatten kräver tillstånd. Utläggning av fyllnadsmassor som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten kräver tillstånd. 14

15 e) Tillstånd krävs för schaktningsarbete, grundläggning, pålning, spontning, borrning och liknande underjordsarbete som kan leda till att täta skyddande jordlager genombryts. g) Anläggande av allmän väg är förbjudet. Anläggande av enskild väg kräver tillstånd. För tertiär skyddszon finns följande föreskrift som är relevant för projektet: 6 e) Inom tertiär zon nedströms (norra sidan av Ljungan) vattentäkten krävs tillstånd av länsstyrelsen för anläggande av allmän väg eller bro. Anläggande av enskild väg kräver tillstånd. Figur 3.9; Ungefärlig avgränsning av vattenskyddsområdet markerad med röd färg. Figur från Vägverkets Ansökan om tillstånd för byggande av ny E4 inom vattenskyddsområdet. Figur 3.10; Vattentäktszon, primär, sekundär och tertiär skyddszon för Nolby vattenskyddsområde. Figur från Vägverkets Ansökan om tillstånd för byggande av ny E4 inom vattenskyddsområdet. Förstudieområde är inlagt (Cerise färg). 15

16 Figur 3.11; Naturmiljö, befintligt industriområde och potentiellt förorenade områden. 16

17 Naturmiljö Förstudieområdet ligger inom riksintresse för naturvård. Inom förstudieområdet finns främst jordbruksmarker och området omfattas av bevarandeplan för odlingslandskapet (figur 3.11). Naturresurser Enligt Sveriges geologiska undersöknings, (SGU) brunnsarkiv finns inga brunnar inom förstudieområdet. Nolby vattentäkt ligger i anslutning till förstudieområdet. Inom förstudieområdet finns en kylvattenledning under mark som förser Akzo Nobels fabriker i Stockvik med kylvatten från Ljungan, se kapitel 3.2. Jijnjevaerie fjällsameby i Jämtlands län har vårvinterland, förvinterland och vinterland inom förstudieområdet. Voernese (före detta Frostviken Norra sameby) fjällsameby har vinterland inom området. Det innebär att samebyarna har möjlighet att nyttja området. Inga riksintressen, strategiska platser eller viktiga områden för renen finns inom förstudieområdet. Miljöbelastning Inom förstudieområdet har länsstyrelsen identifierat ett område som skulle kunna vara förorenat i viss mån, Svartviks bildemontering AB som har tilldelats preliminär branschklass 3, måttlig risk enligt Naturvårdsverkets branschkartläggning. I förstudieområdets närhet finns ytterligare två identifierade områden som kan vara förorenade i viss mån enligt branschkartläggningen. Se figur Buller och luft Under byggtiden av ny E4 kan transporter, arbetsmaskiner och sprängning orsaka bullerstörningar som kan vara mycket störande även om de är tillfälliga. För ny E4 kommer bullerbegränsande åtgärder att genomföras för att minska buller från trafiken i driftsskedet. Tunavägen kommer att få ökad trafik då vägen får anslutning till E4 via trafikplats Nolby. Vägtrafiken orsakar utsläpp till luft. Beräkningar av de utsläpp till luft som ny E4 kommer att alstra visar att halterna kvävedioxid och partiklar 10 meter från vägen med god marginal understiger miljökvalitetsnormerna för luft och att de inte bedöms medföra några lokala hälsoeffekter enligt Miljökonsekvensbeskrivning för E4. Rekreation och friluftsliv Hela området ligger inom riksintresse för friluftsliv (figur 3.13). Nedre Ljungan är ett riksintresse med bra möjligheter till naturupplevelser till exempel i form av fritidsfiske, jakt, bad, bär- och svampplockning. Figur 3.12; Häst på ridskolan Inom förstudieområdet förekommer rekreation främst i form av olika hästsporter och ridning. Inom området finns rid och häststråk, se figur 3.5. Stråken används frekvent av Njurunda ryttareförening, travtränare och andra hästintresserade i området. Det finns inga skoterleder inom förstudieområdet. 17

18 Kulturmiljö Området kring Nolby är ett riksintresseområde för kulturmiljö (figur 3.13) och riksintresset motiveras på följande sätt av Riksantikvarieämbetet: Kvissle - Nolby - Prästbolet: Unik fornlämningsmiljö där kombinationen av ett gravfält med flera storhögar, varav en är Norrlands största, en runsten och en tidig medeltida gårdskyrkoruin representerar en sannolik stormannabebyggelse under järnålder och tidig medeltid och utgör en av de tydligaste markeringarna av förhistorisk och tidig medeltida makt och status norr om Dalälven. Det finns ett rikt bestånd av husgrundsterrasser gravgrupper och gravfält från järnålder, inslag av storhögar på två platser samt gårdskyrkoruin. Området avgränsas i norr av väg 568. Det småskaliga jordbrukslandskapet har en gång utgjort havsbotten som genom landhöjningen blivit bördiga slätter i Ljungans dalgång. Det gav goda förutsättningar för odling och kommunikationsläget var bra. De monumentala gravhögarna som finns i trakten indikerar tydligt att här legat minst en hövdingagård under järnåldern. Detta var en politisk, religiös och ekonomisk viktig bygd under järnålder och medeltid. Ortnamn, traditioner och fysiska lämningar kan berätta om hur människorna levde och nyttjade sina naturresurser. Inom förstudieområdet finns enligt FMIS tre registrerade fornlämningar, se figur RAÄ-nummer Njurunda 146:1 är en är en högliknande lämning 6 m i diameter och 0,4 m hög. Lämningen ligger i dagsläget invid väg 568, väster om ryttareföreningens anläggning där en kraftledning korsar Tunavägen. RAÄ-nummer Njurunda 846 är en fast fornlämning med en boplats som är 55x35 m. Vid en förundersökning år 2011 påträffades sex stycken stolphål, en härd, flera mörkfärgningar och en ränna/dike. Lämningen ligger norr om Tunavägen väster om Svartviks Bildemontering AB. Om länsstyrelsen fattar beslut enl. KML 2 kap 12 kommer fornlämningen att slutundersökas och borttas sommaren 2012 p.g.a. intrång av planerad E4. RAÄ-nummer Njurunda 151:1 är en fast fornlämning i form av en hög som ligger i förstudieområdets västra del. 18

19 Figur 3.13; Kulturmiljö, friluftsliv, odlingslandskap och fornminnen. 19

20 3.8 Geologiska förhållanden Inom hela förstudieområdet utgörs jordarterna av finsediment av lera och silt, underlagrat av isälvsmaterial av sand (figur 3.14). Delar av finsedimenten innehåller troligen sulfid. Inom förstudieområdet är marken svagt kuperad och väster om in- och utfarten till Njurunda ryttareförening finns en svacka. Grundvattenytan i de övre finsedimenten antas ligga på 1-2 m djup. Inom förstudieområdet finns även ett vattenskyddsområde för (Nolby vattenskyddsområde, se figur 3.10) grundvattenuttag som sker från grundvatten i det underliggande isälvsmaterialet. 3.9 Byggnadstekniska förutsättningar För konstruktionsbyggnader inom förstudieområdet gäller att de anläggs på tjälfarlig och sättningsbenägen jord vilket måste beaktas vid konstruktionsarbetet så erforderligt tjälskydd utförs och sättningskrav uppfylls. Förstudieområdet ligger inom Nolby vattenskyddsområde varför utformning av konstruktioner och åtgärder behöver ske så att underliggande vattentäkt skyddas från föroreningsrisk. Vid schaktarbeten bör beaktas att de ytliga finsedimenten är flytbenägna vid vattenförekomst, varför grundvattensänkning kan erfordras. I området finns även en kylvattenledning som kan kräva skyddsåtgärder för att inte påverkas av t.ex. sättning på grund av grundvattensänkning. Då sulfidhaltig jord som kan förekomma i området kommer i kontakt med syre får den försurande egenskaper. Detta medför att kostnader för speciell hantering som t.ex. anpassade upplagsplatser eller deponi måste beaktas vid schakt av sulfidhaltig jord. Vid grundläggning av konstruktionsbyggnader behöver sättningsoch stabilitetsförutsättningar beaktas med avseende på underliggande sättningskänsliga jordar och lutande terräng. Förstärkningsåtgärder vid grundläggning av stöd och tillfartsbankar kan vara t.ex. pålning, bankpålning, utskiftning, lättfyllning eller förbelastning. Schaktning och grundläggning med pålar, kan dock behöva särskilt tillstånd från ansvarig myndighet med avseende på de krav som gäller för grundvattenskydd inom vattenskyddsområdet. Underliggande lager av isälvssediment Tunt eller osammanhängande jordtäcke på berg Älvsediment, sand Postglagical sand Lera Isälvssediment Isälvssediment, sand Underliggade lager av lera-silt Älvsediment Morän Svallsediment, grus Berggrund Vatten Torv Figur 3.14; Jordartskarta, SGU. Med inlagt förstudieområde (cerise färg) 3.10 Materialförekomst Täkter med material i form av grus och jord finns i närområdet som kan användas till de åtgärder som kan bli aktuella inom projektet. Silt 20

21 4 Övergripande mål 4.1 Transportpolitiska mål Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportlösning för medborgarna och näringslivet i landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål, ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmål för transportpolitiken Funktionsmålet handlar om tillgänglighet genom resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till ökad utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Preciseringar av funktionsmålet Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar då förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång- och cykel förbättras. Hänsynsmål för transportpolitiken Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning och användning anpassas till att ingen omkommer eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen och ökad hälsa uppnås. Preciseringar av hänsynsmålet Målet är att antalet omkomna inom vägtransportområdet ska halveras och antalet allvarligt skadade ska minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. 4.2 Miljökvalitetsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utöver detta generationsmål finns 16 nationella miljökvalitetsmål. Målet är att Sverige ska uppnå dessa mål fram till Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 21

22 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen Fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Regionala mål De nationella miljökvalitetsmålen har brutits ner till regional nivå. I Västernorrland finns inga fjäll varför miljömålet Storslagen fjällmiljö inte är aktuellt. Länet har istället ett eget regionalt miljömål, Geologisk mångfald. De mål som främst berörs av anläggandet av en trafiksäker passage över Tunavägen är grundvatten av god kvalitet, god bebyggd miljö, ett rikt odlingslandskap, giftfri miljö, frisk luft och begränsad klimatpåverkan. 4.3 Regional utvecklingsstrategi Den regionala utvecklingsstrategin, RUS är ett övergripande programdokument för Västernorrlands framtida utveckling. I strategin formuleras mål och visioner för länet. Visionen är: Ett stolt Västernorrland med funktion och attraktivitet. Visionen har med sig hållbarhetsperspektivet i alla ambitioner. Hållbar utveckling utgår från en helhetssyn på människans och samhällets behov, förutsättningar och problem. Den grundläggande principen är att de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna är integrerade. De är både varandras förutsättningar och stöd. Fyra prioriterade fokusområden har valts för att konkretisera de övergripande målen i strategin: Människan som drivkraft. Kompetens som drivkraft. Innovationsförmåga som drivkraft. Tillgänglighet och infrastruktur som drivkraft. 4.4 Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens allmänna hänsynsregler återfinns i 2 kapitlet miljöbalken och de ska förebygga negativa effekter och öka miljöhänsynen. De ska följas av alla som berörs av miljöbalkens regelsystem. Följande av de allmänna hänsynsreglerna är särskilt viktiga att beakta i aktuellt projekt. Kunskapskravet Den som bedriver en verksamhet ska skaffa sig kunskap om verksamhetens miljö- och hälsorisker. Bland annat ska relevanta kompetenskrav ställas vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader. Försiktighetsprincipen Verksamhetsutövaren ska vidta skyddsåtgärder och iaktta försiktighet för att motverka skador på hälsa eller miljö. Att utforma skyddsåtgärder och hänsyn är en del i arbetet med planering, projektering och byggande. Lokaliseringsprincipen Val av plats och läge för verksamheten ska göras så att ändamålet uppnås med minsta intrång och olägenhet. Hushållningsprincipen Verksamhetsutövaren ska hushålla med råvaror och energi. I processens alla skeden ska energieffektiva lösningar och metoder eftersträvas. Produktvalsprincipen Bland annat kemiska produkter ska ersättas med mindre farliga alternativ om så är möjligt. Principen är tillämpbar i bygg- och driftsskede. 22

23 4.5 Miljökvalitetsnormer En miljökvalitetsnorm är en föreskrift om lägsta acceptabla miljökvalitet hos exempelvis mark, vatten eller luft inom ett geografiskt område. Det finns miljökvalitetsnormer för: olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477). olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660). olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554). omgivningsbuller (SFS 2004:675). De miljökvalitetsnormer som berörs i mycket begränsad omfattning under byggtiden av vald lösning är miljökvalitetsnormer för olika föroreningar i utomhusluften och omgivningsbuller. Bedömningen är att föroreningar i fisk och musselvatten inte kommer att uppstå. 5 Funktionsanalys av transportsystemet Hästekipage passerar Tunavägen utan särskild anordnad passage. Vintertid är det dålig sikt vid passage över vägen på grund av upplagda snöhögar i området. Tillgänglighet och trafiksäkerhet för fordon påverkas negativt av att hästekipage passerar vägen utan anordnad passage. I dagsläget används gång- och cykelbanan på norra sidan om Tunavägen av en del hästekipage. Det råder ett generellt förbud att rida på gång- och cykelvägar. Strävan mot ett jämställt transportsystem bör beakta samtliga trafikanters behov av att transportera sig. Det betyder att det finns behov av lösningar som ger ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet för fordonstrafik, oskyddade trafikanter, barn och hästekipage. 6 Hänsynsanalys av transportsystemet Nuläge I nuläget när hästekipage rör sig längs med väg 568 finns risk för möten med fordonstrafik. Vid passage av Tunavägen med hästekipage kan trafikfarliga situationer uppstå. Korsningen Tunavägen och Västbovägen används för passage med hästar av privatryttarna alla dagar i veckan och av ridskolan på helgerna. Barngrupper passerar över Tunavägen vid infarten vid Njurunda ryttareförening över till vägen mot vattenverket för Nolby Vattentäkt. Vägen till vattenverket används vid nybörjarträning. Två travtränare kör sulky till träning vid Njurunda ryttareförening och tillhörande rid- och travstråk, den ena från Västbovägen och den andra från Byvägen. In- och utfart till Njurunda ryttareförening är en siktskymd plats. Sikten försämras ytterligare vintertid av upplagda snöhögar. Eftersom hästekipage i viss mån använder befintlig gång- och cykelväg möts hästar och gång- och cykeltrafikanter, vilket inte är lämpligt. Det saknas idag en trafiksäker passage över Tunavägen. 23

24 När ny E4 är byggd Ny E4 och föreslagna ridvägar innebär att hästekipage kan förflytta sig på ridväg i port under E4 norr om trafikplats Nolby. Ridvägen ansluts mot nya Apollovägen och är separerad från fordonstrafiken. Ridväg föreslås även på södra sidan om Tunavägen vilket innebär att ridväg och gång- och cykelväg kommer att vara separerade. Trafiksäker passage av Tunavägen för hästekipage saknas i nuläget och när ny E4 och föreslagna ridvägar är byggda. 7 Projektmål Målet med projektet är att utreda hur en trafiksäker passage av Tunavägen för hästekipage kan anordnas. 8 Tänkbara åtgärder Fyrstegsprincipen beskriver ett förhållningssätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. Trafikverket använder sig av principen vid planering av transportsystemet. Principen bör ses som ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser och inte som modell som ska tillämpas i något specifikt planeringsskede. Den har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av transportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgärder för vägar ska analyseras i följande ordning: Steg 1, Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Steg 2, Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Steg 3, Vägförbättringsåtgärder och begränsande ombyggnadsåtgärder. Steg 4, Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Punkterna sammanfaller delvis med Miljöbalkens hänsynsregler (se kapitel 4.4). I förstudiens kapitel 9 redovisas översiktligt vilka möjliga effekter och konsekvenser som kan förväntas med de olika lösningsförslagen. 8.1 Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen Ingen åtgärd (0-alternativet) innebär att ingen trafiksäker passage över Tunavägen, väg 568, anordnas för hästekipage. Steg 1, åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Transportbehovet och behovet för hästekipage att passera Tunavägen går inte att påverka via olika informations- och samhällsplaneringsinsatser för minskat transportbehov. Steg 2, åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät För att förbättra trafiksäkerheten kan hastigheten sänkas och ytterligare information- och varningsskyltar sättas upp. Steg 3, förbättringar och begränsande ombyggnadsåtgärder Ett antal olika alternativ med begränsade byggnadsåtgärder har studerats för att skapa trafiksäkra lösningar vid passage av Tunavägen för hästekipage. En planskild korsning ger en ökad tillgänglighet, framkomlighet och ökad trafiksäkerhet för de flesta trafikslag jämfört med en korsning i plan. 24

25 I VGU (Vägar och Gators utformning, VGU är ett hjälpmedel för att utforma vägar och gator, publikationen har getts ut gemensamt av Vägverket och Sveriges Kommuner och Landsting) finns parametrar att ta hänsyn till för val av korsningslösning för separering av gångoch cykeltrafik såsom trafikmängder, hastighet, siktförhållande, antal korsande oskyddade trafikanter mm. Det finns inget specifikt beskrivet för ridvägar utan måste utredas från fall till fall och med hjälp av rekommendationer från svenska ridsportförbundet. Inom förstudieområdet har flera tänkbara lägen för passagemöjligheter identifierats. Alternativen beskrivs utförligare nedan. Se även figur 8.7 nedan med de olika alternativen markerade inom förstudieområdet. Alternativ med port för ridväg under Tunavägen En planskild ridväg genom en port under Tunavägen kan förläggas väster om Njurunda ryttareförenings infart. Tidigare skisskede visar möjligt läge och utformning. Utformningen bör följa ridsportförbundets rekommendationer vad gäller en minimihöjd av 2,75 m. Ridvägar bör vara 2,5 m breda med en minimibredd på 2,0 m för att säkerställa möten. Figur 8.1; Visar tidigare skissat förslag (se kap 1.3), för port med ridväg under Tunavägen, läge inom rastrerad område samt skyddsområde för kylvattenledning (markerad med blå färg). Alternativ med bro för ridväg över Tunavägen Med en bro för ridväg över Tunavägen sker korsning av vägen planskilt. Tidigare skissskede har belyst hur en bro kan uppföras inom förstudieområdet och hur utformning av denna kan se ut. Se figur 8.2. Figur 8.2; Förslagsskiss bro för ridväg ca 30 m lång och med en fri bredd av ca 3m. En bro kan placeras med anslutning till Njurunda ryttareförening vid befintlig inoch utfart och uppställningsyta invid stall (figur 8.3). Figur 8.3; Uppställningsyta utanför stall. Vägen till höger i bild är inutfart till Njurunda ryttareförening och kan komma att tas i anspråk om ridbro byggs. 25

26 Ridvägar bör vara 2,5 m breda med en minimibredd på 2,0 m för att säkerställa möten. Vid en anläggning av bro kan en ny inutfart till anläggningen behöva anläggas, förslagsvis längre västerut. Se figur 8.4 och 8.7 för möjlig placering. Ett annat alternativ är att infartsvägen dras bakom stallen, figur 8.5. Korsning i plan vid befintlig in- och utfart till Njurunda ryttareförening Övergången kan utformas enligt figur 8.6 där storleksanpassade väntboxar upprättas och där man med visuell ledhjälp med hjälp av kontrasterade markering tvärs vägen ger hästen en riktning för passagen. Beläggning bör dras ut vid passageplatsen så att hästekipaget är förberett på underlaget innan passage av vägen sker. Utfarten ligger början av kurva med svacka västerut. ÅDT är beräknat till 1300fordon med 10 % tung trafik år refug för att passera vägen är inte aktuellt för hästekipage på grund av utrymmesskäl och på grund av ökad risk för olycka av skrämd häst. Korsning i plan vid nya Apollovägen Platsen ligger mitt på en lång raksträcka som gör det lätt att ha uppsikt över trafiken och med förberedande skyltning och belysning gör man fordonsförare uppmärksammad på passageställe. Övergången kan utformas enligt alternativ ovan med eller utan väntbox, se figur 8.6 och 8.7. ÅDT är beräknat till 3600 fordon med 8 % tung trafik år Figur 8.4; Möjlig läge för ny in-och utfart till Njurunda ryttareförenings anläggning, kan bli aktuellt om ridbro byggs. Figur 8.5; Alternativ till ny in-och utfart är omdragning av tillfartsväg, bakom stall från befintlig in-och utfart till Njurunda ryttareförening. Vid låg andel (<5GC/Dh)* korsande flöde av oskyddade trafikanter (hästekipage) måste siktförhållandena på platsen minst uppfylla kraven för stoppsikt (avstånd till korsning som behövs vid viss hastighet för att kunna stanna). Vid högre andel (<50GC/Dh)* korsande flöde av oskyddade trafikanter (hästekipage) kan hastighetssäkring (se till att fordon inta kan köra snabbare än skyltad hastighet) till 30km/h vara en åtgärd samt riskreducerande åtgärder i form av belysning. Riskreducerande utformning i form av spärrområde eller Vid lägre andel (<50GC/Dh)* korsande flöde av oskyddade trafikanter (hästekipage) kan hastighetssäkring till 30km/h vara en åtgärd vid högre andel (>50GC/Dh)* korsande flöde av oskyddade trafikanter (hästekipage) kan ett planskilt alternativ vara aktuellt. En riskreducerande åtgärd är belysning. *GC/Dh, där GC står för gång- och cykeltrafikanter (oskyddade trafikanter) och Dh står för dimensionerande timme, Den eller de timmar under en trafikanläggnings förväntade livstid som den dimensioneras för. Andelen korsande flöde utreds i senare skede. 26

27 Steg 4, nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Inga nyinvesteringar och större ombyggnader bedöms nödvändiga för att nå projektmålet. Figur 8.6; Principskiss, övergång för hästekipage med väntbox. Syftet är att hästekipage kan inom den inhägnade väntboxen invänta tidpunkt för säker passage. Väntboxen ger ryttaren/kusken möjlighet till kontroll av hästen och ge den stöd, så att risken att hamna på fel ställe minimeras, i väntan på att kunna korsa en trafikerad väg. 27

28 Figur 8.7; Tänkbara åtgärder. 28

29 9 Effekter och konsekvenser Varje tänkbar åtgärd för med sig effekter av olika slag, vilka i sin tur ger konsekvenser för trafikanter, hästekipage, verksamheter med flera. Ingen åtgärd 0-alternativet Positiva effekter av nollalternativet att ingen åtgärd genomförs är att ingen mark behöver tas i anspråk. Ingen ytterligare påverkan på vattenskyddsområdet uppstår vid nollalternativet. Ingen ytterligare negativ påverkan på riksintressena för naturvård och kulturmiljö kommer att uppstå. Negativa konsekvenser med nollalternativet blir att ingen trafiksäker passage för hästekipage av Tunavägen ordnas vilket leder till negativa konsekvenser för trafiksäkerheten och för barnperspektivet eftersom många barn och ungdomar rider och passerar Tunavägen med häst. Hästekipage kommer även fortsättningsvis att använda gång- och cykelvägen vilket inte är lämpligt. Tunavägen kommer att fortsätta ge en barriäreffekt för hästekipage. Det ger försämrade möjligheter till friluftsliv i form av hästaktiviteter. Nollalternativet uppnår inte de transportpolitiska målen eller projektmålen. Alternativa förslag till åtgärd Alla föreslagna alternativ innebär att anordnade passager över Tunavägen byggs vilket gör att barriäreffekterna minskar. Åtgärderna ger förbättrade möjligheter till friluftsliv i form av hästaktiviteter. Ingen negativ påverkan på riksintressena för naturvård kommer att uppstå för något av de föreslagna alternativen. Det är viktigt att försiktighet vidtas vid arbete inom riksintresset för kulturmiljövård och i närheten av kända fornlämningarna. Om hittills okända fornlämningar, kulturlager eller fynd påträffas i samband med arbetena ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsen och åtgärder vidtas för att förhindra ytterligare eventuell skada. När det gäller miljöbelastning finns det inga potentiellt förorenade områden som har identifierats eller inventerats som berörs direkt av något av de föreslagna alternativen. Hårdgjorda ytor kan utgöra problem för skodda hästar eftersom de kan halka och gå omkull. Ju blankare en yta är desto sämre är den ur ridsynpunkt. Vid anordnande av trafiksäker passage över Tunavägen kan även visst buller från arbetsmaskiner och transporter uppkomma i begränsad omfattning. När en trafiksäker passage för hästekipage över Tunavägen är anordnad kommer inte bullersituationen att påverkas. Arbetet med att bygga en trafiksäker passage för hästekipage över Tunavägen kommer endast att påverka utsläppen till luft marginellt under den begränsade byggtiden. Att genomföra en begränsad byggnadsåtgärd i form av en trafiksäker passage av Tunavägen bedöms inte påverka möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålen eller miljökvalitetsnormerna. Föreslagna åtgärder bidrar till att uppnå projektmålet, visionerna i länets utvecklingsstrategi och de transportpolitiska målen. 29

30 Alternativ med port för ridväg under Tunavägen Alternativet ger bra trafiksäkerhet och framkomligheten för fordonstrafiken på Tunavägen. Trafiksäkerheten är även bra för hästekipage och bra ur barnperspektiv eftersom en port helt är separerad från trafiken. Utformningen bör följa ridsportförbundets rekommendationer vad gäller en minimi höjd av 2,75 m. Hästar tycker inte om trånga passager där utrymme till instinktiv flykt begränsas samt att hästen måste kompensera för ljusskiftningar mörk tunnel/dagsljus, detta skapar ett orosmoment, särskilt för ovana hästar, vid passage i port. Hästens ögon behöver även längre tid på sig att ställa om sig från ljus till mörker, oftast så lång tid som en timme. Därför kan även många hästar reagera negativt om de ska in i ett mörkt stall, eller lastas i en transport. Det är viktigt att hästen förstår var öppningen är och att den inte blir instängd på alla sidor. Det är svårt för hästen att gå in i en port som är mörkare än omgivningen, eftersom den då måste anpassa sin syn till mörkret. Hästen bör kunna se igenom porten eller ljus i andra änden. Anläggning av port för ridväg under Tunavägen sker på tjälfarlig och sättningsbenägen jord vilket måste beaktas vid konstruktionsarbetet så erforderligt tjälskydd utförs och sättningskrav uppfylls. Eftersom konstruktionen ligger inom sekundär skyddszon i vattenskyddsområde behöver utformning ske så att underliggande vattentäkt skyddas från föroreningsrisk. I närheten av föreslaget läge för port med ridväg under Tunavägen finns även kylvattenledningen som kan kräva skyddsåtgärder för att ej påverkas av t.ex. sättning på grund av eventuell grundvattensänkning. Vid schaktarbeten bör beaktas att de ytliga finsedimenten är flytbenägna vid vattenförekomst, varför grundvattensänkning kan erfordras. Det kan finnas sulfidhaltig jord i området och när den kommer i kontakt med syre får den försurande egenskaper. Detta medför att kostnader för speciell hantering som t.ex. anpassade upplagsplatser eller deponi måste beaktas vid schakt av sulfidhaltig jord. Om sulfidjord påträffas i samband med schakten för bro under Tunavägen kommer tillsynsmyndigheten att kontaktas för samråd och erforderliga åtgärder vidtas för att förebygga att skada uppkommer. Vid grundläggning behöver sättnings- och stabilitetsförutsättningar beaktas med avseende på underliggande sättningskänsliga jordar och lutande terräng. Förstärkningsåtgärder vid grundläggning kan t.ex. vara utskiftning, lättfyllning eller förbelastning. En port för ridväg under Tunavägen kan innebära att grundvatten måste hanteras under byggtiden och under driftstiden. Det finns en osäkerhet i alternativet eftersom schakt inom sekundärt skyddsområdet för Nolby vattentäkt kräver tillstånd från kommunens miljönämnd. Anläggande av enskild väg kräver tillstånd av kommunens miljönämnd och anläggandet av allmän väg inom vattenskyddsområdets sekundära skyddszon är förbjudet. Det innebär att Trafikverket inte kan bygga och drifta ridväg genom tunnel som allmän väg. Alternativet kan endast genomföras som enskild väg efter att tillstånd har sökts och erhållits. Alternativet innebär att mark måste tas i anspråk. 30

31 Alternativ med bro för ridväg över Tunavägen Alternativet ger bra trafiksäkerhet och framkomligheten för fordonstrafiken på Tunavägen. Hästar vill inte gärna gå upp på broar varför det finns en risk att ridbron inte kommer att användas av alla hästekipage. Hästar kan även bli skrämda av de ljud som de kommer att höra från vägen under dem, vilket innebär viss risk för att olyckor med hästar inträffar. Hästar kan bli skrämda av plötsligt uppdykande föremål som inte hörs eller vissa ljud. Svischande ljud är ofta mer problematiska än skrammel. Travtränare i området har påtalat att bron bör vara så bred att hästekipage kan mötas och vända om en häst med vagn/sulky blir skrämd. Vid en anläggning av bro i föreslaget läge tas befintlig väg till ridskolan i anspråk. Njurunda ryttareförening har påtalat att det inte är önskvärt att dra ridvägen över planen framför stallen då den ytan används som uppställningsyta. Alternativet innebär att en enskild väg fram till bron behöver anläggas. Enligt gällande skyddsföreskrifter för Nolby vattentäkt kräver anläggandet av enskild väg tillstånd av kommunens miljönämnd vilket innebär en osäkerhet. Vid anläggning av bro för ridväg över Tunavägen gäller samma byggnadstekniska förhållanden som alternativet med port för ridväg under Tunavägen som beskrivs ovan. Grundläggning med pålar kräver tillstånd från kommunens miljönämnd inom sekundär skyddszon för Nolby vattentäkt. Vid eventuellt behov av en ny infart till Njurunda ryttareförening (figur 8.4 och 8.7) skulle den till exempel kunna placeras längre västerut jämfört med idag vilket innebär att ankommande österifrån får ca 150m längre körsträcka för att nå ryttareföreningen. Anläggning av ny in- och utfart sker på tjälfarliga finsediment. Vid grundläggning behöver tjälfarlighets- och sättningsförhållanden beaktas så att erforderligt tjälskydd utförs och sättningskrav uppfylls. Eftersom anläggningen ligger inom ett vattenskyddsområde behöver utformning ske så att underliggande vattentäkt skyddas från föroreningsrisk. Vid profilhöjning kan lämpliga förstärkningsåtgärder vara t.ex. förbelastning eller lättfyllning. Korsning i plan vid befintlig in- och utfart till Njurunda ryttareförening Passage över vägen i detta läge är inte optimalt då det ligger i en kurva. Vintertid försämras sikten av upplogade vallar speciellt för korsande från ridskolesidan. Passageplats bör märkas ut och skyltas, hastighetsdämpande åtgärder bidrar till en säkrare passage. Även belysning av passageställe bidrar till en mer trafiksäker miljö. Åtgärd med hastighetssäkring inverkar negativt på framkomligheten för fordonstrafik på Tunavägen. Övergången kan utformas enligt figur 8.6 med väntboxar. Väntboxar kan användas som hjälp för ryttare/kusk att kontrollera och ge hästen ett stöd, så den inte riskerar att hamna på fel ställe i väntan på att kunna korsa en trafikerad väg. Alternativet innebär att hästekipage och fordonstrafik inte är separerad vilket innebär vissa risker. Anläggning av ny plankorsning i denna del av förstudieområdet sker på tjälfarliga och sättningsbenägna finsediment. Vid grundläggning behöver tjälfarlighets- och sättningsförhållanden beaktas så att 31

32 erforderligt tjälskydd utförs och sättningskrav uppfylls. Eftersom anläggningen ligger inom tertiärt skyddszon i vattenskyddsområdet behöver utformning ske så att underliggande vattentäkt skyddas från föroreningsrisk. Vid profilhöjning kan lämpliga förstärkningsåtgärder vara t.ex. förbelastning eller lättfyllning. Anläggandet av en enskild väg kräver tillstånd av kommunens miljönämnd inom skyddsområde för Nolby vattentäkt. Korsning i plan vid nya Apollovägen Platsen är mitt på en lång raksträcka som gör det lätt att ha uppsikt över trafiken, med förberedande skyltning och belysning gör man fordonsförare uppmärksamma på passagestället. Väntboxar kan används som hjälp för ryttare/kusk att kontrollera och ge hästen ett stöd, så den inte riskerar att hamna på fel ställe i väntan på att kunna korsa en trafikerad väg. Alternativet innebär att hästekipage och fordonstrafik inte är separerad vilket innebär vissa risker. Beräknad trafikmängd för 2015 (figur 3.4) innebär att ett planskilt alternativ kan vara aktuellt. Åtgärd med hastighetssäkring inverkar negativt på framkomligheten för fordonstrafik på Tunavägen. Anläggning av ny plankorsning i detta läge av förstudieområdet sker på tjälfarliga och sättningsbenägna finsediment. Vid grundläggning behöver tjälfarlighetsoch sättningsförhållanden beaktas så att erforderligt tjälskydd utförs och sättningskrav uppfylls. Anläggningen ligger utanför vattenskyddsområdet. Vid profilhöjning kan lämpliga förstärkningsåtgärder vara t.ex. förbelastning eller lättfyllning. Anläggandet av en enskild väg kräver inte tillstånd eftersom korsningens placering ligger utom skyddsområdet för Nolby vattentäkt. 10 Riskhantering Nedan redovisas skydds- och riskobjekt i förstudieområdet samt riskscenarier som kommer att ingå i projektets riskanalys. Syftet med att redovisa dessa här är att säkerställa att förutsättningarna för kommande element inom riskhanteringen är klarlagda (se figur 10.1). Figur 10.1: Riskhantering 32