HUR VI HAR ARBETAT MULLSJÖ KOMMUN 8 ÖVERSIKTSPLAN 2000 BEREDNINGAR - ALLMÄNT BEREDNINGEN FÖR FYSISK PLANERING OCH MILJÖ MEDBORGARINFLYTANDE

Transkript

1 MULLSJÖ KOMMUN 8 ÖVERSIKTSPLAN 2000 HUR VI HAR ARBETAT BEREDNINGAR - ALLMÄNT I syfte att öka det politiska inflytandet för kommunfullmäktige och ge möjligheter för kommunfullmäktiges ledamöter att spela en mer aktiv roll har fullmäktigeberedningar införts i Mullsjö kommun från och med Utöver en vitalisering av kommunfullmäktiges politiska arbete förutsätts beredningarna öka det demokratiska inflytandet. Avsikten är att de politiska beredningarna skall arbeta med övergripande politiska frågor och visioner och kunna lämna förslag till förbättringar och förändringar. I sitt arbete förutsätts beredningarna bygga upp en bred kontaktyta med invånarna i kommunen, samt med organisationer och intressegrupper. BEREDNINGEN FÖR FYSISK PLANERING OCH MILJÖ Beredningen har bestått av 9 ledamöter från de politiska partierna: Birger Svensson (Beredningsledare) Mats Klarén (s) Kurt-Roland Svensson (s) Per Andersson (kd) Gunnel Engström (mp) Leif Andersson (m) Kurt Enell (kd) Jonny Lindh (c) Jonas Rolfart (v) Kommunens utredningschef Staffan Bäckelid har fungerat som sekreterare. I beredningen har som sakkunniga ingått kommunens tidigare Agenda21-samordnare Patrik Risberg och tidigare stadsarkitekt Tor Asbjörnsen. Projektledare för arbetet med översiktsplanen har varit Tor Asbjörnsen. Beredningens huvuduppgift har varit att vara styrgrupp för arbetet med kommunens nya översiktsplan - Översiktsplan I uppdraget har dessutom ingått att beakta planering av kommunikationer samt långsiktig miljöbevakning av luft, vatten, mark och natur. MEDBORGARINFLYTANDE Beredningen har försökt skapa ett brett medborgarinflytande kring arbetet med Översiktsplan Tidigt togs kontakt med folkbildningsförbunden i syfte att ordna med studiecirklar kring arbetet med översiktsplanen, men intresset bland kommuninvånarna var litet. Ungdomsfrågorna var av stor vikt för beredningen varför kontakt togs med skolorna i kommunen. Elevråden var med och utarbetade enkätfrågor som eleverna i 8:e och 9:e NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN

2 MULLSJÖ KOMMUN 9 ÖVERSIKTSPLAN 2000 årskurserna kunde besvara. I gymnasieskolan har elever haft framtidsfrågor för Mullsjö kommun som ämne för sista årets specialarbete i samhällskunskap. I december månad 1999 kallade beredningen kommuninvånarna till informationsmöten om det kommande arbetet med översiktsplanen. Kallelse gick ut i annons i Jönköpingsposten och Falköpings Tidning samt genom anslag på kommunens olika anlagstavlor. Möten anordnades i Sandhem, Bjurbäck och Mullsjö. Ca 30 personer från bland annat olika föreningar och organisationer anmälde under våren 2000 sitt intresse att deltaga i referensgrupper för översiktsplanearbetet. Två referensgrupper med vuxna och en med ungdomar blev resultatet. Referensgrupperna har var för sig haft 2 möten under 2000, ett under våren och ett under hösten. FÖRVALTNINGARNA Under våren 2000 genomfördes intervjuer med samtliga förvaltningschefer i kommunen om framtida anspråk och förväntningar samt hur de såg på samhällsutvecklingen i kommunen. Förvaltningscheferna har dessutom fungerat som referensgrupp för arbetet med Översiktsplan GIS (GEOGRAFISKT INFORMATIONSSYSTEM) Kommunen har beslutat att använda GIS i arbetet med Översiktsplan Fördelen är att all information kan läggas in på digitala kartskikt med textinformation kopplad till geografiska lägen på kartskikten. Översiktsplan 2000 med bakgrundsmaterial kommer därmed, i den mån GIS införs i de olika verksamheterna, att vara tillgänglig via kommunens datasystem och kan i framtiden göras tillgänglig över Internet. I GIS får man den bästa överblicken av de i översiktsplanen ingående samhällssektorerna och de motstridiga intressena framträder med stor tydlighet i sitt inbördes förhållande. Som ett hjälpmedel i fortsatt översiktsplanering och framförallt i bygglovsärendehanteringen kommer GIS att bli ett oumbärligt verktyg. I GIS systemet förenas möjligheten att få översiktlig och överskådlig information med möjligheten att få ut exakt och komplex information om enskilda objekt. NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN

3 MULLSJÖ KOMMUN 10 ÖVERSIKTSPLAN 2000 Lokalisering av ny bebyggelse kan avvägas bättre om man kan sammanställa t ex buller, hotade arter och nyckelbiotoper. En mängd andra sammanställningar kan göras efter behov. (I den offentliga varianten av databasen med hotade arter, som visas här, är art och lokal raderad m h t tjuvjakt, äggsamlare m m.) I Vägverkets trafikolycksdatabas kan detaljerade uppgifter om olyckor tas fram. I den variant som är offentlig (den som visas här) är dock personuppgifter och andra känsliga uppgifter raderade. NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN