Branschprojekt BSAB 2.0 presenterar CoClass

Transkript

1 Branschprojekt BSAB 2.0 presenterar CoClass

2 Felix Krause, SKL Välkomna!

3 Agenda 16 juni förmiddag Frukost Felix Krause, SKL Välkomna! Helena Dahlberg, Svensk Byggtjänst Bristande kommunikation kostar Rogier Jongeling, BIM Alliance Bakgrund till projekt BSAB Julie Gunnarsson, Svensk Byggtjänst Från BSAB 2.0 till CoClass Ingemar Lewen, Trafikverket Trafikverkets BIM-satsning och implementering av CoClass Kafferast Klas Eckerberg, Projektengagemang och Björn Rangdén, Trafikverket Principer och uppbyggnad av CoClass Tillämpningsexempel Julie Gunnarsson och Rogier Jongeling Om den offentliga remissen

4 Agenda 16 juni eftermiddag Felix Krause, SKL Välkomna! Helena Dahlberg, Svensk Byggtjänst Bristande kommunikation kostar Rogier Jongeling BIM Alliance Bakgrund till projekt BSAB Julie Gunnarsson, Svensk Byggtjänst Från BSAB 2.0 till CoClass Ingemar Lewen, Trafikverket Trafikverkets BIM-satsning och implementering av CoClass Kafferast Klas Eckerberg, Projektengagemang och Björn Rangdén, Trafikverket Principer och uppbyggnad av CoClass Tillämpningsexempel Julie Gunnarsson och Rogier Jongeling Om den offentliga remissen

5 Helena Dahlberg, Svensk Byggtjänst Bristande kommunikation kostar

6

7 Koncept Utveckling Produktion Drift och Underhåll Avveckling

8 Koncept Utveckling Produktion Drift och Underhåll Avveckling 20 år > 370 år

9 Bristande kommunikation fördyrar produktionen i större byggprojekt i Sverige med cirka 13 procent cirka 40 miljarder per år

10 Förvaltning då?

11

12 Problem med informationsöverföring Otydliga underlag Olika information till inblandade parter Otydligt definierade behov

13 Förbättrad kommunikation Bättre tidhållning Minskad risk för störningar/förseningar Bättre samarbetsklimat Minskad risk för fel och skador

14 15 25 % 9 miljarder

15 15 20 % 8 miljarder Skanska pressmeddelande: Gångaren 16 och Gångaren 20 vid Lindhagensterrassen

16 18 % 3 miljarder

17 Bättre kommunikation i bygg- och förvaltningsprocessen KAN SPARA CIRKA 60 MILJARDER VARJE ÅR Källa: Svensk Byggtjänst/Industrifakta

18

19 KAN SPARA MILJARDER VARJE ÅR Källa: Svensk Byggtjänst/Industrifakta

20 Rogier Jongeling, BIM Alliance Bakgrund till projekt BSAB 2.0

21 Foto: Lennart Forsberg Behov av standardisering Anläggningsägare Arkitekt Byggentreprenör Byggherre Konstruktör Installationskonsult Materiallev. produktionsmodell Installations entreprenör Material leverantör Förvaltare

22 Förstudie Översikt av behov Sammanställning av (inter)nationella initiativ Rekommendationer för prioriterade utvecklingsinsatser 10 utvecklingsprojekt

23 10 utvecklingsprojekt 1. Nationella riktlinjer för BIM 2. Utveckling av klassifikation för BIM 3. Samordning av informationsstrukturer för BIM och GIS 4. Informationsleveranser för egenskapsredovisningar 5. Applikationsgränssnitt mot gemensamma informationskällor 6. Formatstandarder och deras tillämpning internationellt nationellt 7. Utveckling och sammanslagning av LandXML och IFC-standarden 8. Utveckling och tillämpning av obcf open BIM Collaboration Format 9. Utveckling av digitala begreppsbestämningar i standardavtal 10. Offentlig upphandling med krav på BIM-leveranser.

24

25 Projekt 2 Mål Utvidga BSAB för livscykelhantering Definiera egenskaper Anpassa enligt ISO Möjliggöra tillämpning inom BIM Mappning mot andra klassifikationssystem Organisation Samarbete med Svensk Byggtjänst, BIM Alliance, Trafikverket, TK269, Samverkansforum, m.fl. Omfattning Systematik 4 manår, experter 8 manår 18 MSEK

26 Parterna som ansvarat för utvecklingen av CoClass i branschprojekt BSAB 2.0:

27 12-årigt program Mkr för en startperiod till och med 2018 Bakom satsningen står nära 40 företag och organisationer i sektorn Programmets mål är att minska samhällsbyggnadssektorns miljöpåverkan, förkorta planerings- och byggtiden, minska de totala byggkostnaderna och möjliggöra en ny affärslogik i sektorn.

28 Framtiden börjar nu Stort fokus inom BIM Alliance Möjlighet att börja implementera redan till hösten Det är en fördel för dig och din organisation att ligga i framkant

29 Julie Gunnarsson, Svensk Byggtjänst Från projekt BSAB 2.0 till CoClass

30 Klassifikation ger förutsättningar för bättre kommunikation Samma begrepp, terminologi och språk för hela branschen.

31 Foto: Lennart Forsberg BSAB hittills systemet för att klassificera byggnader/anläggningar och dess beståndsdelar Nya förutsättningar och behov kräver ett nytt system BSAB räcker inte längre till.

32 Därför har 150 specialister utvecklat: Den nya generationen BSAB som kan bidra till att spara miljardbelopp

33 Arbetssätt Inventering av objekt, egenskaper och aktiviteter Insortering av dessa i CoClass Struktur för identifikation Provtryckning på bland annat Trafikverket Remiss internt och externt

34 Sex viktiga värden i systemet: Digitalt Hela livscykeln Gemensamt Internationellt All byggd miljö Framtidssäkert

35 Sex viktiga värden i systemet:

36 Digitalt Objekten är digitala informationshållare, från koncept till förvaltning Standardiserad kodning gör det lätt att bygga digitala informationsmodeller Länkat till internationell standard för dataöverföring (IFC)

37 Gemensamt språk Benämningar av objekt och egenskaper på alla nivåer: från samhälle till skruv och mutter I alla skeden Hos alla parter I alla programvaror och databaser I alla informationsleveranser

38 All byggd miljö Byggnad Väg Järnväg, tunnelbana, spårväg Flygplats, hamn Bro och tunnel Mark och landskap Tekniska installationer Mediaförsörjning

39 Hela livscykeln För alla aktörer i alla faser: Fysisk planering Tidiga skeden Projektering Upphandling Varuproduktion och leverans Byggproduktion Drift och underhåll Rivning och återvinning

40 Internationellt Grundat, anpassat och översatt: Baserat på internationell standard för klassifikation och referensbeteckningar Länkat till ISO-standard för dataöverföring Objekt och definitioner på svenska och engelska

41 Framtidssäkert Öppna strukturer Fokus på funktion öppnar för framtida tekniska lösningar Flexibelt för utveckling i framtiden Versionshantering på tabellnivå med spårbarhet

42 Från BSAB96 till CoClass Koncept Utveckling Produktion Drift och Underhåll Avveckling Koncept Utveckling Produktion Drift och Underhåll Avveckling BSAB 96: Objekt Byggnadsverk Utrymmen Byggdelar Produktionsresultat CoClass Objekt Byggnadsverkskomplex Byggnadsverk Utrymmen Funktionella system Konstruktiva system Komponenter Produktionsresultat Landskapsinformation Egenskaper Aktiviteter BIM-anpassat Svenska och engelska Hela livscykeln

43 Foto: Lennart Forsberg ISO/IEC Standarder för klassifikation IFC ISO-standard för överföring av byggnadsinformation bsdd buildingsmart Data Dictionary BIP Svenskt system för benämning av objektegenskaper vid IFC-export AFF Svenskt metod för avtal inom fastighetsförvaltning CoClass Klassifikation och identifikation Fi2 Svensk metod för hantering av fastighetsinformation PBL Definitioner för byggd miljö EU-standarder Definition av underhållsaktiviteter BEAst svenskt format för e-affärer i bygg- och förvaltningssektorn ETIM, BK04 m.fl Gruppering av varor

44 Status och tidplan Extern remiss 16 juni - 9 september 2016 Remissvaren inarbetas september-oktober 2016 Projektet BSAB 2.0 avslutas i 26 oktober 2016 Första version av CoClass lanseras senhösten 2016 Ledande offentliga byggherrar inleder implementering under hösten 2016 BSAB 96 ersätts successivt av CoClass

45 Ingemar Lewén, Trafikverket Trafikverkets BIM-satsning och implementering av CoClass

46 Sveriges vägar och järnvägar km järnvägsspår 560 stationer för på- och avstigning km enskilda vägar med statsbidrag 40 färjeleder växlar km statliga vägar broar (3 781 järnvägsbroar) km kommunala gator och vägar

47 Verksamhet på Trafikverket projekt, 13 stora projekt (< 4 miljarder kr) nystartade projekt varje år Lappberg Bangårdsförlängning Nord Koskivaara Bangårdsförlängning Malmbanan Driftplats Mertainen Gransjö Bangårdsförlängning Gullträsk Bangårdsförlängning Verksamhetsvolym År 2015: kr Varav investeringar 20,2 miljarder Drift, underhåll, trafikledning 22,2 miljarder Övrigt, 9,0 miljarder Väg 50, Nykyrka Brattebro Backe Kilafors Bangård Jakobshyttan Väst Väg 44 Lidköping-Källby Västlänken Marieholmsförbindelsen E20 Genomfart Alingsås Göteborg - Borås Hamnbanan Varbergstunneln Hallandsås Ängelholm - Maria Flackarp- Arlöv Mitt Syd Öst Malmtransporter Bergslagen Stenkumla- Dunsjö Trafikplats Vega Getingmidjan Mälarbanan Förbifart Stockholm Stockholm Ostlänken Trafikplats RoslagsNäsby Dubbelspår Hallsberg Nynäsbanan E22 Sätraröd och Vä E22 förbi Linderöd

48 2012 Produktivitetskommittén & Digitaliseringskommisionen 2013 GD fattar beslut om implementering 2014 GD fattar beslut om Trafikverkets BIM-strategi 2015 GD beslutar om CoClass 2016 EU BIM Task Group

49 Foto: Lennart Forsberg Gemensamma processer För systematisk hantering av anläggningens data Drift IT-system Planering IT-system Anläggningsregister IT-system Underhåll IT-system Investering

50 Foto: Lennart Forsberg Trafikverkets Informationshantering Concept standards ISO (BSAB - Decided) ISO (bsdd) SS-EN :2010 IEC/CD ISO/DIS ISO (PLCS - Decided) RDF/OWL (Learning how to make use of) Framework ISO (Decided) PAS 1192 (Considered) Exchange formats & services ISO IFC (ifcxml) ISO 191xx InfraGML/CityGML WMS/WFS (Inspire - Requriments) SPARQL

51 Verktyg Livscykelhantering Nivå 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 ibim Interoperabilitet Data Mognad CAD 2D Svensk byggtjänst BH90 BSAB, TEiP etc BIM-guide 3D BIM IFCInfra InfraGML CityGML IDM MVD Gemensamma modeller, begrepp och processer ISO-BIM Processer Ritningar, linjer, texter etc Modeller, objekt, samarbete Integrerad, interoperabel data Dokument Filbaserat samarbete Filbaserat samarbete & databashantering Integrerad webbservice BIM-hub

52 Verktyg Livscykelhantering Nivå 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Mognad CAD 2D Svensk byggtjänst BH90 BSAB, TEiP etc BIM-guide 2015 Basnivå BIM i 3D investeringsverksamhet Informationstyp: Utformning 2018 Förutsättningar för initial nivå av livscykelhantering klart Informationstyp: BIM Beslutade utv. projekt; ANDA, NTL, MPK, GUS, SSP CoClass ibim Interoperabilitet IFCInfra InfraGML CityGML IDM MVD Livscykelhantering av information bygger på öppna standarder Gemensamma modeller, begrepp och processer ISO-BIM Data Informationstyp: Data för Transportsystemet Processer Ritningar, linjer, texter etc Modeller, objekt, samarbete Integrerad, interoperabel data Dokument Filbaserat samarbete Filbaserat samarbete & databashantering Integrerad webbservice BIM-hub

53 Öka förståelsen Basnivå 2015

54 Foto: Lennart Forsberg Vad innebär basnivån för BIM? Investeringsprojekt ska använda sig av en eller flera objektorienterade modeller framför ritningar och förteckningar. Datatyp: Geometrisk utformning Attribut: Kvalitetssäkrande Format: Öppna eller neutrala 32.F 33.C BSAB 96

55 Upphandlingsdokument Foto: Lennart Forsberg

56 Verktyg Livscykelhantering Nivå 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 ibim Interoperabilitet Data Mognad CAD 2D Svensk byggtjänst BH90 BSAB, TEiP etc BIM-guide 3D BIM IFCInfra InfraGML CityGML IDM MVD Gemensamma modeller, begrepp och processer ISO-BIM Processer Ritningar, linjer, texter etc Modeller, objekt, samarbete Integrerad, interoperabel data Dokument Filbaserat samarbete Filbaserat samarbete & databashantering Integrerad webbservice BIM-hub

57 Verktyg Livscykelhantering Nivå 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Mognad CAD 2D Svensk byggtjänst BH90 BSAB, TEiP etc BIM-guide 2015 Basnivå BIM i 3D investeringsverksamhet Informationstyp: Utformning 2018 Förutsättningar för initial nivå av livscykelhantering klart Informationstyp: BIM Beslutade utv. projekt; ANDA, NTL, MPK, GUS, SSP CoClass ibim Interoperabilitet IFCInfra InfraGML CityGML IDM MVD Gemensamma modeller, begrepp och processer ISO-BIM Data Processer Ritningar, linjer, texter etc Modeller, objekt, samarbete Integrerad, interoperabel data Dokument Filbaserat samarbete Filbaserat samarbete & databashantering Integrerad webbservice BIM-hub

58 Foto: Lennart Forsberg Principer för livscykelhantering Principer för livscykelhantering av data kräver gemensamma överenskommelser om hur data ska hanteras Data används under utredning Data används under projektering Data skapas under förvaltning Data skapas under projektering Data används under förvaltning

59 Objektorienterad värld Objekten utgör grundpelaren för Klassificering av vår världs företelser så att både människor och system får en entydig beskrivning av företeelsen Till varje objekt kopplas egenskaper/ information inklusive krav för objektet

60 Livscykelperspektiv av anläggningsdata Anläggningsförekomst Livscykel för ett dataobjekt Skapas Modifieras Gallras Re-investera Koncept Utveckling Produktion Drift och Underhåll Avveckling Anläggningstillgång Förflytta Livscykel för ett dataobjekt Skapas Modifieras Gallras Individ

61 Data under livscykeln Koncept Utveckling Produktion Drift och Underhåll Avveckling Egenskaper = Referens och identifikation = Oväntad händelse = Används eller finns tillgänglig = Arkiveras = Gallras = Används i flera skeden

62 Foto: Lennart Forsberg Hur många objekt finns? 4 stycken eller 4 miljarder? Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsbanor i Södra Sverige

63 Foto: Lennart Forsberg Objektorienterad informationshantering Byggnadsverkskomplex Byggnadsverk Utrymmen Byggdelar Individ Förbrukningsartikel Brofäste Bro Fundament Hastighetsskylt Stolpe TRV anläggning Vägnät E4 E18 Vägbana Tunnel Vägbelysning körbana Armatur K.HH04.EAZ Philips 400W Järnvägsnät Trafikplats Pump VA-anläggning Apparatskåp Givare

64 Byggdelar Referensstruktur Funktionsstruktur Exempel på strukturer Individ + Placeringskod = Individ Individ Individ Tillämpningsstruktur (TRV) Funktionellt system Komponent Konstruktivt system Individ # Individ Löpnummer Individ Tillämpningsstruktur av Byggdelar (TRV) Funktionellt system Består av Har funktion Har teknisk lösning Komponent Konstruktivt system Består av Klassifikation CoClass Funktionellt system Konstruktivt system Byggnadsverk Byggnadsverkskomplex Förvaltningsaktiviteter Komponent Utrymmen Egenskaper

65 Foto: Lennart Forsberg Aktiviteter för standardisering Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 År Standarder och format dxf dwg pdf dgn BSAB 96 2D/3D lager dwg, dgn laddmallar 2D/3D objekt landxml CoClassbyggdelar Påbörja införande av: CoClass bsdd InfraGML CityGML IFCinfra IFC s multipla filer mvdxml CoClass bsdd InfraGML CityGML IFC s och GML s BCF - BIM Collaboration Format

66 Foto: Elin Gårdestig Foto: Lennart Foto: Forsberg Lennart Forsberg målet är att vi år 2018 fullt ut ska ställa krav på våra leverantörer att använda CoClass Lena Erixon, Generaldirektör Trafikverket

67 Branschprojekt Kafferast BSAB 2.0 presenterar CoClass 10.40

68 Klas Eckerberg, Projektengagemang och Björn Rangdén, Trafikverket Principer och uppbyggnad av CoClass samt tillämpningsexempel

69 Vad är klassifikation? Objekt är varje del av den uppfattade eller tänkbara världen Byggobjekt är objekt av intresse i bygg och förvaltning Alla objekt har egenskaper Att klassificera är att indela en mängd objekt utifrån ett visst syfte En klass är en grupp av objekt med en eller flera gemensamma egenskaper

70 Klassifikation är enkelt och svårt Vår första intellektuella förmåga? Naturgiven, men också baserad på erfarenheter och kultur Olika tolkningar trots samma utgångspunkt ISO 12006:2 gav oss BSAB 96, Uniclass, Omniclass, Norsk Standard,

71 Principerna Tydlig indelningsgrund Funktion, form eller läge, eller valfri kombination Hierarkiska klasser Entydiga klasser Klasskoden och klassdefinitionen styr, inte benämningen Få men stabila klasser Funktionell indelning öppnar för alternativa konstruktioner

72 Principerna Lättanvänt Synonymer som följer teknikområdets val av benämning Flexibelt Fristående tabeller öppnar för lokal anpassning Internationellt gångbart Bygger på och påverkar internationell standard

73 Tydlig indelningsgrund Hitta två klasser!

74 Tydlig indelningsgrund ULD Pelare långsträckt byggkonstruktivt objekt som överför primärt axiell trycklast mellan andra strukturella objekt Hitta tre klasser! FQD Skyddsräcke förebyggande skyddande objekt mot fall eller kollision NCC Golvbeläggning beklädnadsobjekt för golv Beläggning NCA Markbeläggning beklädnadsobjekt för icke vegetationsklätt utrymme på mark

75 Entydiga klasser Klass och klassdefinition Q Styrande eller reglerande objekt objekt avsett att öppna eller stänga eller variera flöde eller tillträde QQ Styrande objekt till utrymme styrande objekt för tillträde till utrymme QQA Fönster styrande objekt till utrymme för? QQA Fönster styrande objekt till utrymme för enbart ljus

76 Få men stabila klasser Klass + egenskap = flexibilitet NCC Golvbeläggning beklädnadsobjekt för golv NCC Golvbeläggning (linoleum) beklädnadsobjekt för golv av linoleum Bytt beläggning? Behåll klassen, men uppdatera egenskapen! NCC Golvbeläggning (plastmatta) beklädnadsobjekt för golv av plastmatta NCC Golvbeläggning (laminat) beklädnadsobjekt för golv av laminat NCC Golvbeläggning (lamellparkett) beklädnadsobjekt för golv av lamellparkett NCC Golvbeläggning (MCC.23) beklädnadsobjekt för golv av lamellparkett inomhus på skivor av cellplast

77 Lättanvänt Kärt barn har många namn KFD Styr- och regleringsenhet! elektrisk signalbehandlande objekt som oberoende kontrollerar ett system lokalt utan mänsklig inverkan

78 Öppen struktur med lokal anpassning Flexibelt

79 Internationellt gångbart Baserat på, och påverkar standarder ISO ger principer för klassifikation IEC ger principer för referensbeteckningar IEC ger klasser för komponenter och utrymmen ISO ger klasser för funktionella och konstruktiva system Objekt och egenskaper mappas mot IFC Förberett för mappning mot bsdd

80 Fet linje visar en typ-avrelation och en icke fet linje andra typer av relationer. Verksamhet, aktivitet Infrastrukturell Byggnadsverkskomplex enhet Klassificering av verksamheter och aktiviteter omfattas inte av standarden. Alla objekt har egenskaper som går att ställa krav på. använder Utrymme helhet av Byggnadsverk ISO omfattar hela livscykeln del av definieras av del av Arbetsresultat beskrivning av (vy mot) Byggresultat Byggdel del av Livscykel har resulterar i del av kontrollerar Management Produkt, vara Bygg- och förvaltningsprocess Förstudier, planering Hjälpmedel använder Projektering Resurs Aktör Produktion Information Förvaltning SS-ISO (2015), med inofficiell översättning av engelska termer.

81 Två relationer mellan objekt Ett äpple är en typ-av frukt Skal, fruktkött, kärnhus och frön är del-av äpplet En motorväg är en typ-av väg Terrass, överbyggnad, slitlager, vägbelysning, belysningsstolpe och LED-lampa är alla del-av motorvägen 1: Exempel: en ytterväggskonstruktion är en typ-av väggkonstruktion utformad för att vara klimatskiljande

82 Vad finns i CoClass? BSAB 2.0 inventering BSAB 96 CoClass Lantmäteriet , -12 BH90 landskapsinformation

83 Utrymmen En avgränsad tredimensionell utsträckning definierad fysiskt eller språkligt. En byggd, tänkt eller planerad del av ett byggnadsverk, avsett för ett visst ändamål. Indelas efter funktion för verksamheten och form. Tabellen bygger på förslag i IEC/ISO , med svenska ändringar och tillägg.

84 Utrymmen

85 Utrymmen

86 Byggnadsverk En självständig enhet i den byggda miljön med en karaktäristisk rumslig struktur, avsedd att betjäna minst en funktion eller brukaraktivitet. Indelas efter funktion för verksamheten och efter form. Huvudtyper: Byggnad: byggnadsverk med tak Anläggning: byggnadsverk som inte är byggnad

87 Byggnadsverk

88 Byggnadsverk

89 Byggnadsverk Synkroniserat med Lantmäteriet

90 Byggnadsverkskomplex En samling av ett eller flera byggnadsverk avsedda att betjäna minst en funktion eller brukaraktivitet. Indelas efter funktion för verksamheten och efter form. Tabellen är en aggregering av tabellen för byggnadsverk, som i sin tur är baserad på tabellen för utrymmen. Den senare bygger på förslag till tabell i IEC/ISO

91 Byggnadsverkskomplex

92 Byggnadsverkskomplex

93 Byggdelar Byggdelar kan vara del av byggdelar Exempel: en skiva kan vara en del av en vägg Sammansatta och samverkande byggdelar kan benämnas system Exempel: ventilationssystem, väggsystem Del av byggnadsverk med karaktäristisk funktion, form eller läge System: samverkande system av byggdelar med funktion för en verksamhet.

94 Byggdelar I tur och ordning bestämmer man: 1. byggdel med bruksfunktion, till exempel en innervägg (funktionellt system) 2. dess tekniska lösning, till exempel träregelvägg med dubbla gipsskivor (konstruktivt system) 3. de ingående delarna i den tekniska lösningen till exempel reglar 45x90, gipsskivor 9 mm (komponenter) De tre nivåerna är oberoende av varandra!

95 Funktionella system

96 Funktionella system

97 Konstruktiva system

98 Konstruktiva system

99 Komponenter

100 Komponenter

101 Komponenter

102 Komponenter

103 Landskapsinformation Objekt för landskapsinformation är inkluderade i tabellerna för utrymmen och komponenter. Det handlar om naturmiljö och gränser av olika slag. Den byggda miljön är helt beroende av dessa objekt. Det är en utveckling och rensning i den Kodslista BH90 för landskapsinformation som togs fram till utgåva 2 av Bygghandlingar 90 Del 7.

104 Landskapsinformation

105 Landskapsinformation

106 Förvaltningsaktiviteter Förvaltning: verksamhet som har till syfte att upprätthålla en funktion, avsedd för en viss grupp, och att omhänderta de objekt som funktionen är beroende av. Underhåll: åtgärder som syftar till att bibehålla ett objekt i brukbart skick eller att återställa ett tillfälligt obrukbart objekt i brukbart skick Indelningsgrund är syftet Tabellen för förvaltningsaktiviteter är baserad på samråd med ett antal förvaltande organisationer, med grund i befintliga beskrivningar från bland annat Förvaltningslexikon och AFF.

107 Förvaltningsaktiviteter

108 Förvaltningsaktiviteter

109 Egenskaper Egenskaper är information knuten till ett objekt avsett att beskriva det. Klassifikationen baserad på förslaget i ISO Strukturen och klasserna har sedan byggts på, med underlag från arbetsgrupperna i BSAB 2.0 projekt Fokus I BIP-koder IFC Properties

110 Egenskaper

111 EGENSKAPER Luftflöde [l/s] Monteringssätt Frihängande Infällt i kassettundertak Infällt i fast undertak Infällt i vägg Injustering AKTIVITETER Rengöring Besiktning Spridningsbild Rotation 4-vägs 3-vägs 2-vägs 1-vägs

112 Livscykel-tillämpning av CoClass Koncept Utveckling Produktion Drift och Underhåll Avveckling Verksamheten ställer krav på: Byggnadsverk Utrymmen Krav ställs på: Byggdelar Produktionsresultat Krav ställs på: Varor Utförande av: Produktionsresultat Krav ställs på skötsel av: Byggnadsverk Utrymmen Byggdelar Kontroll av egenskaper hos: Byggdelar Kravställning = fastställande av önskade egenskaper

113 Foto: Lennart Forsberg Tillämpningar av CoClass Vad är syftet med CoClass? Möjliggöra användningen av strukturerad information över hela livscykeln för att öka produktivitet och kvalitet. Hur kan CoClass hjälpa? Processer kan optimeras och fel undvikas när information knyts till ett specifikt objekt, informationen behöver bara lämnas en gång och kan sedan hämtas när den behövs.

114 Bim är: Objekt

115 Informationsanvändare över livscykeln 3D planering och design Analyser Koordinering och kollisionskontroll Konstruktion Design Byggande Objekt Förvaltning Drift och underhåll Egenskaper / dokumentation Byggande Tillverkning Tidsplanering Geodata

116 Informationsanvändare över livscykeln Objekt Detta är bara i ett projekt, nästa kommer se helt annorlunda ut!

117 Informationsanvändare över livscykeln Objekt CoClass är det gemensamma språket för objekt över livscykeln Hantera och strukturera information Applicerar en gemensam standard i projekt och organisationer Detta leder till Minskad risk Ökad kvalitet

118 Krav för hantering över livscykeln Objektifierad Unik identifikation Vad? En enskild människa, inte en gruppering av människor Hur? Personnummer: Information Vilka egenskaper? Persondata: Namn Adress Ålder Kön

119 Gemensamt språk Klassifikation Vad pratar vi om? Dörr, Fönster, Kök Identifikation Vilket specifikt objekt pratar vi om? Typ? Funktion? Var finns det? Egenskaper Vilka egenskaper beskriver objektet? Längd, bredd, färg? Level of Information Vem behöver vilken information och när?

120 Björn Identifikation En viktig användning av klassifikationen är för att kunna identifiera byggdelar under hela livscykeln. Syftet är att ge en entydig identitet till en specifik individ, till en specifik typ, eller till vilken övergripande nivå en byggdel hör till. Genom identifikationen kopplas funktionella system till sina konstruktiva system, med tillhörande komponenter, som bidrar till den specifika huvudfunktionen i byggnadsverket. Rekommendationen är att identifikation görs enligt standarden för referensbeteckningar ISO/IEC

121 Identifikation Aspekter

122 Identifikation Aspekter Typ Funktionsaspekt Produktaspekt Placeringsaspekt

123 Identifikation Typ Prefix % Definition Användning typ av byggdel inom samma klass Beteckning för en grupp av byggdelar av samma typ. Vissa byggdelar har fastställda typkoder, andra är projekt- eller organisationsspecifika. Typ-ID är relevant för att beskriva byggdelar som har gemensamma och specifika egenskaper. Exempel Fönster typ 1, sidohängt: %QQA1 Fönster typ 2, topphängt: %QQA2 Väggkonstruktion typ yttervägg: %BB01 Tabell i CoClass Byggdelar

124 Identifikation Funktion Prefix = Definition Användning Exempel Tabell i CoClass vad byggdelen är avsedd att göra, eller vad den faktiskt gör Beteckning för den enskilda byggdelens funktion, och för de funktionsmässiga relationerna i en sammansatt byggdel. Ventilationssystem 1, Tunnelventilation 2, Fläkt 3: =N1.JJ05-2.GQA003 Byggdelar

125 Identifikation Produkt Prefix - Definition Användning Exempel Tabell i CoClass det sätt på vilken avsedd funktion hos en byggdel uppnås; med vilken eller vilka produkter Beteckning för en byggdel som en produkt och eventuell individ, och för att belysa de konstruktionsmässiga relationerna (sammansättningen) mellan byggdelarna. Produkten Fönster 316: -QAA316 Byggdelar

126 Identifikation Placering Prefix + Definition Användning Exempel Tabell i CoClass avsedd eller faktisk placering av ett byggobjekt Beteckning för geografisk lokalisering av ett byggobjekt, eller för placering av en byggdel på eller i ett annat byggobjekt. Placering på Väggkonstruktion 2: +BB2 Byggdelar, Utrymmen, Byggnadsverk, Byggnadsverkskomplex

127 Identifikation Förekomst Livscykel för ett dataobjekt Skapas Modifieras Gallras Re-investera Koncept Utveckling Produktion Drift och Underhåll Avveckling Anläggningstillgång Förflytta Livscykel för ett dataobjekt Skapas Modifieras Gallras Individ

128 Identifikation Förekomst En förekomst är användningen av ett typobjekt för en specifik funktion, som en specifik komponent eller på en specifik plats inom en anläggning eller ett system. Individ En individ är ett fysiskt exemplar av en typ. Individer identifieras genom serienummer, som hänger samman med tillverkningen av individerna eller genom inventarienummer som hänger samman med den organisation som använder dem. ISO

129 Identifikation - Referensbeteckning Unik stabil identitet över hela livscykeln för ett objekt Objekten kan identifieras så fort de slås fast Lättläst kod för människa och maskin Objektorienterad och BIM-anpassad

130 Identifikation - Referensbeteckning

131 Identifikation - Referensbeteckning +CAB10=K.HH07.UAA011 Aspekter och Referensbeteckningar ger möjligheten att se objekten i en hierarkisk struktur. Antingen inom en och samma aspekt, eller som del av en referensstruktur.

132 Byggdelar Referensstruktur Funktionsstruktur Exempel på strukturer Förekomst + Placeringskod = Förekomst Förekomst Förekomst Tillämpningsstruktur (TRV) Funktionellt system Komponent # Konstruktivt system Förekomst Förekomst Löpnummer Förekomst Tillämpningsstruktur av Byggdelar (TRV) Funktionellt system Består av Har funktion Har teknisk lösning Komponent Konstruktivt system Består av Klassifikation CoClass Funktionellt system Konstruktivt system Byggnadsverk Byggnadsverkskomplex Förvaltningsaktiviteter Komponent Utrymmen Egenskaper

133 Foto: Lennart Forsberg Övriga tillämpningsstrukturer Tillämpningsstruktur för byggdelar Klassifikation CoClass

134 Foto: Lennart Forsberg Alla måste bygga sin tillämpning av byggdelar! Funktionella system Har funktion Har teknisk lösning Konstruktiva system Består av Komponenter Består av

135 Foto: Lennart Forsberg Nedbrytning av vanligt spår Byggnadsverkskomplex GAP Järnvägsnät Komponenter ULI Bärande plan Ballast Förbrukningsvara Stödplatta Byggnadsverk CAD Spår Funktionellt system S Spårsystem Konstruktivt system CA Ballasterad banöverbyggnad ULE Balk Sliper WRA Räl Mellanlägg Fjäderbygel Utrymmen FBC Spårområde UQB Mekanisk reversibel fog

136 Foto: Lennart Forsberg Tunnelbanans struktur Byggnadsverkskomplex Byggnadsverk Utrymmen Byggdelar

137 Foto: Lennart Forsberg Verkstads, AEE servicedepå Tunnelbanenät CAP består av Byggnadsverkskomplex Perrong CBB Tågterminal CBD Resecentrum CGJ Byggnadsverk Spårutrymme FAH Sidoområde FBB Uppställningsfält FAL Utrymmen El-system E Spårsystem R Byggdelar Banunderbyggnad CE Spår DA01 Spårväxel DA02 Frostisoleringslager RQA FörstärkningslagerUMC Farräl WRA Befästning UQB Sliper ULT Spårväxel WQR Räl WRA Tunga WRG

138 Tillämpning Egenskaper Med CoClass egenskapstabell kan vi knyta relevanta egenskaper till objekt Klass: QQA Bredd: Höjd: Brandskyddsnivå: Etc:

139 Tillämpning egenskaper och identifikation Med identifikation och egenskaper kan vi identifiera vilket specifikt objekt vi pratar om, dess typ, funktion, placering, och övriga egenskaper. Referensbeteckning: +CAB10=B.AB02.QQA.001 Klass: QQA Bredd: 900 Höjd: 1200 Brandskyddsnivå: EL30 ProduktID: -QQA25 Fönster nr 25 i detta projekt TypID: %QQA1 Fönster typ 1, sidohängt, i detta projekt

140 Level of information Koncept Utveckling Produktion Drift och Underhåll Avveckling Egenskaper = Referens och identifikation = Oväntad händelse = Används eller finns tillgänglig = Arkiveras = Gallras = Används i flera skeden

141 Level of information Informationsnivån för ett visst skede säger vilka egenskaper som ska finnas på objektet vid detta tillfälle Referensbeteckning: +CAB10=B.AB02.QQA.001 Klass: QQA Bredd: 900 Höjd: 1200 Brandskyddsnivå: EL30 ProduktID: -QQA25 Fönster nr 25 i detta projekt TypID: %QQA1 Fönster typ 1, sidohängt, i detta projekt

142 Level of information Informationsnivån möjliggör krav på informationsleveranser mellan parter; exempelvis vad som behövs för kostnadsberäkning, för överlämning till Drift & Underhållsfasen, osv Referensbeteckning: +CAB10=B.AB02.QQA.001 Klass: QQA Bredd: 900 Höjd: 1200 Brandskyddsnivå: EL30 ProduktID: -QQA25 Fönster nr 25 i detta projekt TypID: %QQA1 Fönster typ 1, sidohängt, i detta projekt

143 Informationsnivåer i livscykeln Informationsnivåer Krav på information som behövs för att svara på de kritiska frågorna över livscykeln för en sak. Det kommer finnas egenskaper, dokument, 3D/4D/5D modeller, etc i många olika format innan vi vet vilken fysisk produkt/material uppfyller rollen. Vi identifierar det virtuella behovet, och dess plats, som ett objekt med referensbeteckning som länkar ihop alla instanser i alla skeden. Referensbeteckningen identifierar objektets funktion.

144 Informationsnivåer i livscykeln Objektets funktion är specifikationen på vad objektet behöver uppfylla I tidiga skeden vet vi väldigt lite om vad vi behöver, men det finns ett informationsbehov för att besvara de frågorna som finns.

145 Informationsnivåer i livscykeln Strategi Vi behöver tänka strategiskt och se över att vi uppfyller de sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekterna vi eftersöker. Objekten kommer beskriva Byggnadsverkskomplex och identifieras.

146 Informationsnivåer i livscykeln Koncept Utveckling Produktion Drift och Underhåll Avveckling Vi vet vilka byggnadsverk vi behöver, men ej hur de ser ut eller byggs upp. Vi behöver börja följa byggnadsverket i livscykeln, och vilken information som krävs för ta besluten. Objekt som beskriver byggnadsverk identifieras.

147 Informationsnivåer i livscykeln Koncept Utveckling Produktion Drift och Underhåll Avveckling Under utvecklingsfasen vet vi mer hur byggnadsverken byggs upp ner på byggdelsnivå. Vi kan skapa objekt ner på komponentnivå. Objekten efter spårbarhetsnivå identifieras. Dvs: Fönster, ej karm, glas, ram, gångjärn.

148 Informationsnivåer i livscykeln Koncept Utveckling Produktion Drift och Underhåll Avveckling Nu har vi alla objekt identifierade från Byggnadsverkskomplex -utrymme byggnadsverk byggdelar i en hierarkisk struktur. När vi kommer till produktionsfasen har vi byggt upp funktionskraven / informationen om objekten så vi kan gå ut och handla upp produkter och material som uppfyller kraven.

149 Informationsnivåer i livscykeln Koncept Utveckling Produktion Drift och Underhåll Avveckling Objekten hamnar i underhållsystemet tillsammans med information om individen som uppfyller funktionen. Här kopplas objekten till underhållsplaner, underhållskontrakt, till driftsdokumentation, till reservdelar etc.

150 Julie och Rogier Om den offentliga remissen Plan för implementeringen

151 Guide till remissen Remissperioden är den 16 juni tom den 9 september. Utgå ifrån ett riktigt projekt eller byggnadsverk från din verklighet identifiera delarna med hjälp av de nya klasserna för objekt. Vi tar emot synpunkter både från individer och organisationer. Har ni möjlighet att ta fram ett gemensamt svar från er organisation är det väldigt bra.

152 Underlag till remissen Allt underlag finns här

153 Extrainsatt presentation På grund av stort tryck så har vi möjligheten att erbjuda två extrainsatta presentationer av remissunderlaget avskalat format! Måndag 20 juni kl Tisdag 21 juni kl Plats: Svensk Byggtjänst Hör av er till mig om ni har någon kollega som vill komma!

154 Plan för implementeringen I vilken takt CoClass kommer att implementeras i branschen är svår att sia om, men flera av intressenterna bakom systemet har avsikten att börja tillämpa det med start under hösten Hos Trafikverket har implementeringen redan börjat i och med översynen av alla interna förvaltningssystem.

155 Framtiden börjar nu Ni kan vara med och påverka slutresultatet. Era specifika verksamhetskunskaper är viktiga för oss! CoClass är till för att förenkla ditt arbete, ju snabbare du kommer igång desto snabbare kan du skörda frukterna av det.

156 KAN SPARA MILJARDER VARJE ÅR Källa: Svensk Byggtjänst/Industrifakta

157 Kontakt och mer information Välkommen att höra av dig till projektet: Läs mer om projektet och CoClass här:

158 Branschprojekt BSAB 2.0 presenterar CoClass