Regeringen får gult kort inför ordförandeskapet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regeringen får gult kort inför ordförandeskapet"

Transkript

1 Regeringen får gult kort inför ordförandeskapet Den 1:a juli tar Sveriges regering över ordförandeklubban i EU. Som ordförandeland måste Sverige visa starkt ledarskap och driva ett flertal frågor inom miljöområdet framåt. Greenpeace har analyserat regeringens nuvarande position i frågor som rör: klimatförhandlingarna inför FN:s toppmöte i Köpenhamn. havsförvaltning och fiskeripolitik. utfasning av giftiga kemikalier. ett hållbart jordbruk fritt från genmanipulerade grödor. Den sammanlagda bedömningen av regeringens arbete hittills ger en varning. Sverige har dock chansen att under det kommande halvåret använda ordförandeskapet för att göra flera viktiga framsteg inom dessa områden - men det krävs en ordentlig uppryckning för att regeringen inte ska få underkänt och därmed ett rött kort. Säkerställ ett avtal i Köpenhamn som faktiskt räddar klimatet Klimatförändringarna är det mest omfattande och akuta hotet mot vår planet idag. I slutet av 2009 samlas världens ledare i Köpenhamn för ett möte som mycket väl kan bestämma planetens öde. Utkomsten av toppmötet kan bli startskottet som sätter igång de stora och nödvändiga utsläppsminskningarna, eller så kan planeten bli fastlåst vid katastrofala och oåterkalleliga klimatförändringar. Som EU:s ordförandeland har Sverige både en möjlighet och skyldighet att visa vägen i förhandlingarna genom ett starkt ledarskap. Utsläppsminskningar med minst 40 % till 2020 För att undvika de värsta klimatscenarierna måste höjningen av den globala medeltemperaturen hållas så långt under 2 C som möjligt. Ska vi klara ett sådant mål bör de globala utsläppen av växthusgaser nå sin topp 2015, för att därefter kraftigt börja minska. Ett rättvist klimatavtal - baserat på nuvarande utsläpp, på ländernas historiska ansvar, deras kapacitet att agera samt individuella förutsättningar skulle innebära att industriländerna som grupp minskar sina utsläpp med minst 40 procent till 2020 (jämfört med 1990 års nivåer). Av dessa utsläppsminskningar bör minst tre fjärdedelar ske på hemmaplan. Åtagandena bör dock fortsatt vara kopplade till femårsperioder så att utsläppsmålen kan justeras i takt med att nya forskningsrön presenteras av FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC. Sverige måste under sitt ordförandeskap säkerställa att EU: - minskar sina utsläpp med minst 40 procent till verkar för att nästa åtagandeperiod under klimatavtalet blir fem år lång så att framtida åtaganden kan reflektera den senaste forskningen. - skickar medlemsstaternas stats- och regeringschefer personligen till Köpenhamnsmötet för att försäkra att ett ambitiöst klimatavtal blir av.

2 Den svenska regeringen har tydligt visat att klimatfrågan prioriteras. Det är bra. Men trots att miljöministern medgett att de globala utsläppen måste nå sin topp 2015 agerar han inte därefter. EU:s mål är i dagsläget otillräckliga, men regeringen har än så länge inte visat någon ambition att förbättra dem, med motiveringen att andra länder har ännu sämre mål. Under ordförandeskapet måste Sverige så snart som möjligt se till att EU antar en gemensam position som är betydligt starkare än idag. Regeringen får gult kort och en varning för sin ovilja att verka för striktare utsläppsmål inom Sverige och inom EU. Sverige måste se till att EU kommer till Köpenhamn med en starkare laguppställning och ambitiösare positioner. Investera i ett räddningspaket för klimatet Utan ett tillförlitligt och långsiktigt pengaflöde för klimatåtgärder från världens rika länder till utvecklingsländerna, blir det ytterst svårt för att inte säga omöjligt - att nå ett klimatavtal i Köpenhamn. Pengarna behövs för investeringar i förnybar energi, skydd av regnskog och anpassningsåtgärder mot klimatförändringarna. Sverige måste tillsammans med EU:s övriga länder visa att man trots finanskrisen är beredd att investera i ett räddningspaket också för klimatet. Sverige måste under sitt ordförandeskap säkerställa att EU: - medger att runt 110 miljarder euro i offentliga medel behövs årligen till utvecklingsländerna. - enas om att pengarna ska genereras genom att utsläppsenheter auktioneras ut eller beskattas. - avsätter tillräckligt med pengar för utvecklingsländernas omedelbara behov av anpassningsåtgärder och strategier för minskade utsläpp innan Pengarna får dock inte tas ifrån biståndsbudgeten utan måste vara additionella. Det svenska ordförandeskapet måste nu se till att EU:s miljö- och finansministrar träffas snarast möjligt, så att ett konkret finansieringsförslag från EU kan ligga på bordet i god tid före FN:s generalförsamlingsmöte i september. Sverige pratar gärna om att bära ledartröjan i klimatfrågan och framhäver ofta vikten av en överenskommelse kring finansieringen. Men samtidigt väntar man till synes på att något annat land ska agera först. Regeringen vill inte diskutera något belopp, inte heller vill man öppet ta ställning för något av de finansieringsförslag som presenterats av andra länder. Regeringen får gult kort och en varning för maskning och för att man inte skyndar på förhandlingarna om klimatfinansieringen. Säkerställ ett skydd av världens regnskogar: Global avskogning står för så mycket som en femtedel av världens koldioxidutsläpp, vilket är mer än hela transportsektorn släpper ut. För att utvecklingsländerna ska kunna minska sina utsläpp krävs att skövlingen av de tropiska skogarna stoppas. I prioriterade regnskogsområden som

3 Amazonas, Kongo och Sydostasien bör detta ske redan till Industriländerna måste därför skapa en finansieringsmekanism för att få fram de pengar som behövs. Samtidigt får inte skyddet av utvecklingsländernas skogsområden och de följande utsläppsminskningarna ske på bekostnad av de nödvändiga klimatåtgärder som också behöver göras i de rika länderna. Med andra ord: rika länder kan inte strunta i sina egna utsläppsminskningar för att de bidrar till skyddet av regnskog. Inte heller får utsläppskrediter från skogen tillåtas bli en handelsvara på växthusgasmarknaden eftersom sådana utsläpp är betydligt mer osäkra än utsläppen från andra sektorer. Sverige måste under sitt ordförandeskap säkerställa att EU: - tillför offentliga medel till skogsskydd utan att det sker på bekostnad av utsläppsminskningar på hemmaplan. - prioriterar skydd av skogsområden med höga naturvärden och verkar för att ursprungsbefolkningars rättigheter erkänns. - verkar för att oansvarig handel med illegalt avverkat timmer på den europeiska marknaden kriminaliseras. - lever upp till sitt löfte att låta kommissionen undersöka och presentera konsekvenserna av EU:s konsumtion av importerade livsmedel (som kött, sojabönor och palmolja) som bidrar till avskogningen. I frågan om finansiering av regnskogsskydd gömmer sig den svenska regeringen även här bakom ursäkter om att det är för tidigt att bestämma sig. Man har inte svarat på om industriländer med utsläppsrestriktioner ska få fortsätta pumpa ut koldioxid från kolkraftverk så länge som de betalar för att samma mängd bevaras i skogen. Gällande frågan om illegalt timmer snuddar jordbruksministern vid rött kort på grund av sitt motstånd mot att förbjuda virkesprodukter som härstammar från olagligt avverkade skogar. Regeringen får gult kort som en varning för att man inte tar ansvar för sin ohållbara konsumtion av timmer och för otydligheten kring vilka regler som ska gälla när det kommer till skogsskydd. Reformera EU:s gemensamma fiskeripolitik och skapa marina reservat Längs Europas kuster ser vi hur havens fiskebestånd och ekosystem kollapsar. Ofta beror det på mänsklig påverkan, exempelvis ohållbart och destruktivt fiske, olje- och gasexploatering, övergödning, grus- och sandutvinning, sjöfart och klimatförändringar. Fiskeriförvaltningen är i konflikt med målet att nå naturvårdsstatus i marina s.k. Natura 2000-områden. Under 2009 står en reform av EU:s gemensamma fiskeripolitik på dagordningen. Det huvudsakliga målet för reformeringen måste vara återhämtade och hållbara marina ekosystem. En typ av skyddsmekanismer, upprättandet av marina reservat med fiskeförbud, har visat sig vara effektiva som bevarandeåtgärd. Därför kräver Greenpeace ett nätverk av marina reservat. Sverige bör arbeta för att EU:s jordbruks- och fiskerådsmöte förbättrar fiskeripolitiken så att skyddsvärda och känsliga områden faktiskt får ett fullgott skydd. Den kommande reformen ska

4 möjliggöra för medlemsstaterna att uppnå sina skyldigheter i enlighet med EU:s habitat- och fågeldirektiv. Sverige bör föra jordbruks- och fiskerådet in på en ambitiös, öppen och transparent linje till en reform av fiskeripolitiken, och själv gå samma väg för att uppnå ett starkt marint skydd. Sverige bör föreslå att rådsslutsatserna om Östersjöstrategin ser reformen av den gemensamma fiskeripolitiken som ett viktigt tillfälle att lösa konflikten mellan fiske och naturvård. Med anledning av detta kräver Greenpeace att den svenska regeringen håller en rådsdebatt om fiskereformen och bjuder in intressenter för att debattera framtiden för EU:s fiskeripolitik med fiskeri- och miljöministrar under ett rådsmöte. Mot bakgrund av att regeringen lovat att ordförandeskapet ska vara det mest öppna och transparenta bör dessutom alla rådsdebatter om fisket - inklusive de om TAC och kvoter - sändas eller publiceras öppet. Sverige har inte lyckats skapa marina reservat eller strategier för en hållbar havsförvaltning. Särskilt tydligt är misslyckandet med att lösa de underliggande konflikterna, i synnerhet sektorsförbannelsen (dvs. den förlamande konflikten mellan sektorerna, t.ex. mellan fiskeri- och miljöförvaltning). Det haltande spelet på egen planhalva är ett oroande tecken som ger upphov till starka tvivel om regeringens möjligheter och ambitioner att reformera EU:s havs- och fiskeripolitik. Bra initiativ har tagits när det gäller Östersjön, i synnerhet Östersjöstrategin. Men varken Östersjön eller de andra haven i Europa kan räddas om kortsiktiga ekonomiska vinster fortsätter att prioriteras framför levande hav. Sverige får därför ett gult kort. Men, en offensiv position inom reformarbetet och djärva initiativ som utmanar fiskeripolitikens grepp om bevarandeåtgärder kan upphäva varningen. Fasa ut fler giftiga kemikalier Miljögifter i naturen hotar våra floder och sjöar, luft, land och hav - och i slutändan oss själva. Produktionen, handeln, användandet och spridandet av syntetiska kemikalier är ett välkänt globalt hot mot människors hälsa och mot miljön. Exponeringen för farliga kemikalier är en konsekvens av lagstiftning som tillåter att kemikalier sprids i miljön och används i konsumentprodukter, som om de inte vore skadliga. Den nya kemikalielagen REACH är ett första steg mot ett nytt sätt att reglera kemikalier och ersätta några av de mest farliga kemikalierna när det finns säkrare alternativ. REACH innebär ett nytt sätt att kontrollera tillverkningen, importen och användningen inom EU. Den första kandidatlistan, en lista över 15 kemikalier med ämnen med särskilt farliga egenskaper som blir aktuella för hårdare kontroll, har nyligen publicerats av den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA. Men tyvärr utgör den befintliga listan endast en droppe i havet när man beaktar de hundratals välkända, farliga kemikalierna som finns i produkter som europeiska konsumenter använder dagligen. Bara sex medlemsländer (Österrike, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Sverige och Storbritannien), samt Norge, har än så länge bidragit med kemikalier till kandidatlistan. En orsak till varför en del länder inte varit aktiva med att föreslå ämnen är helt enkelt resursbrist.

5 Greenpeace kräver att den svenska regeringen aktivt lyfter frågan och arrangerar en formell debatt i miljörådet under ett av ministermötena som behandlar REACH och syft yftar till att betona vikten av utfasning av farliga kemikalier och nödvändigheten en av att regeringar investerar mer i denna process. För att visa tydligt ledarskap, bör den svenska regeringen, i egenskap av ordförandeland, omgående lägga fram fler farliga substanser till kandidatlistan. Sverige har hittills föreslagit ett par ämnen till kandidatlistan, ett bromerat flamskyddsmedel (HBCDD) och en plastmjukgörare (DEHP). Det är bra, men listan måste utökas med tanke på de hundratals välkända farliga ämnen som existerar. Det finns inte någon tydlig signal från regeringen om att de vill lyfta frågan under ordförandeskapet. Sverige får ett gult kort och varning för farligt spel eftersom regeringens passivitet i kemikaliefrågan medför stor risk för både natur och människors hälsa. Sluta godkänna genmanipulerade grödor Genetisk manipulering möjliggör för forskare att skapa växter, djur och mikroorganismer genom att modifiera organismernas gener på ett sätt som inte förekommer i naturen och som inte kan uppnås med traditionella förädlingstekniker. När genetiskt modifierade grödor (GMO) odlas kan deras gener överföras till andra organismer och därmed påverka ekosystem och framtida generationer av växter, med oförutsägbara och okontrollerbara följder. Att odla eller släppa ut GMO i naturen är en genetisk förorening och ett allvarligt hot eftersom det är ett oåterkalleligt beslut. Inom EU finns det idag ett fundamentalt problem med den process som utvärderar och godkänner GMO. Utlåtanden från en enda organisation, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA), förvandlas till beslut utan något resonemang kring de sociala och ekonomiska argumenten för och emot en introduktion av nya GMO-grödor och -produkter i Europa. Detta går i klinch med EU:s lagstadgade krav på att riskerna och GMO-produkternas påverkan ska diskuteras utifrån en bred grund, baserat på flera olika informationskällor. Under hösten 2008 genomförde miljöministerrådet en debatt om GMO. Rådets slutsatser antogs enhälligt och innebar att EU:s system för godkännande av GMO måste förbättras. Men kommissionen har inte tagit några initiativ för att införa ett sådant förbättrat system. Greenpeace uppmanar därför regeringen att skynda på införandet av ett förbättrat system för godkännande och att inte ta upp några nya GMO-grödor för godkännande på dagordningen alltmedan systemet revideras. Sex länder har ett nationellt förbud mot att odla GMO-majsen MON810, den enda grödan som hittills godkänts för odling i EU. Det är troligt att miljöministerrådet kommer att rösta om kommissionens förslag att upphäva de flesta av dessa förbud.

6 Greenpeace kräver att den svenska regeringen arbetar för Frankrikes, Greklands, Tysklands, Luxemburgs,, Ungern och Österrikes rätt att behålla sina förbud mot att odla GMO-grödor grödor. Tyvärr har den svenska regeringen utmärkt sig själv genom att systematiskt rösta för ett godkännande av GMO. Sverige var också ett av länderna som under ett miljörådsmöte nyligen röstade för att få bort förbudet i Frankrike, Grekland, Ungern och Österrike. Även 2006 och 2007 försökte Sverige tvinga på andra länder GMO mot deras vilja. Regeringen arbetar aktivt för att sprida mer GMO i naturen, vilket måste bestraffas med utvisning. Greenpeace välkomnar regeringen tillbaka i spelet när de fullständigt omarbetat sin strategi.

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015

Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015 Rådspromemoria Miljö, dp. 5 2015 06 11 Miljödepartementet Reviderad version Klimatenheten Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015 Dagordningspunkt 5 Rubrik: Vägen mot UNFCCCs partsmöte (Paris, 30 november

Läs mer

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för

Läs mer

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag

SV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag 12.3.2019 B8-0184/36 36 Punkt 17c (ny) 17c. Europaparlamentet påminner om att EU:s företag, tack vare att EU är den första större ekonomi som satsar på klimatneutralitet, kommer att kunna erhålla initiativtagarfördelar

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 642 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Andra tvåårsrapporten från Europeiska unionen inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar

Läs mer

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Det är en av denna världs många tragiska ironier att de länder som smutsar ned minst är de som drabbas värst av klimatförändringarna. De flesta är bekanta med

Läs mer

Internationellt ledarskap för klimatet

Internationellt ledarskap för klimatet Internationellt ledarskap för klimatet 1) Inför klimatavgifter inom EU mot länder som lämnat Parisavtalet Klimatet kan inte vänta. Torka, skogsbränder och andra extrema väderhändelser är en konsekvens

Läs mer

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 18 september 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0028 (COD) 11505/15 ADD 1 CODEC 1120 ENV 522 AGRI 439 MI 527 COMER 114 PECHE 271 I/A-PUNKTSNOT från: till:

Läs mer

Rådets möte (miljöministrarna) den 26 juni 2019

Rådets möte (miljöministrarna) den 26 juni 2019 Kommenterad dagordning rådet 2019-06-13 Miljödepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte (miljöministrarna) den 26 juni 2019 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen 2. A-punkter

Läs mer

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.6.2018 COM(2018) 453 final 2018/0239 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet om att förebygga oreglerat fiske på det

Läs mer

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 11 maj 2017

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 11 maj 2017 Slutlig rev Kommenterad dagordning rådet 2017-05-02 Näringsdepartementet Rådets möte (jordbruksministrarna) den 11 maj 2017 Ansvarigt statsråd: Sven Erik Bucht Kommenterad dagordning 1. Godkännande av

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrar) den 6 mars 2017

Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrar) den 6 mars 2017 Slutlig Kommenterad dagordning rådet 2017-02-24 Näringsdepartementet Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrar) den 6 mars 2017 Ansvarigt statsråd: Sven-Erik Bucht Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0178/3. Ändringsförslag. Jacques Colombier, Angelo Ciocca, Olaf Stuger för ENF-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A8-0178/3. Ändringsförslag. Jacques Colombier, Angelo Ciocca, Olaf Stuger för ENF-gruppen 28.5.2018 A8-0178/3 3 Skäl P P. Under de senaste åren har jordbrukarna drabbats av en allt större prisvolatilitet till följd av prisfluktuationer på världsmarknaderna och osäkerhet orsakad av den makroekonomiska

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet

Läs mer

Allmänna uppgifter om dig

Allmänna uppgifter om dig Offentligt samråd om EU-lagstiftningen om växtskyddsmedel och bekämpningsmedelsrester Fält märkta med * är obligatoriska. Allmänna uppgifter om dig Observera: Den här enkäten riktar sig till allmänheten,

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken

Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken Bakgrund 2010-03-12 Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken CITES-listning kan vara enda sättet att förhindra utrotning Med 175 länder som skrivit under är Konventionen för internationell

Läs mer

BILAGOR. till. förslaget till rådets beslut

BILAGOR. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.3.2019 COM(2019) 103 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till förslaget till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Nordatlantiska

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm Knäckfrågorna inför Köpenhamn Cemus, 2/12 2008 Behovet av ledarskap i klimatpolitiken Temperaturkoll svensk klimatpolitik Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm FN-förhandlingarna: Poznan och vidare

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0360/37. Ändringsförslag

SV Förenade i mångfalden SV B8-0360/37. Ändringsförslag 27.4.2015 B8-0360/37 37 Skäl A A. Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet, och utställningen kan kraftigt sporra diskussionen om hur man ska förbättra produktionen och distributionen

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 291 final 2014/0152 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och

Läs mer

UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING

UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING Utkastförbudet - en historisk möjlighet för Östersjöns fiskebestånd År 2013 var en milstolpe för det europeiska fisket. EU tog beslut om en ny gemensam fiskeripolitik

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet

ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet Lärarhandledning Klimattoppmöte 2011 ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet Under FNs klimattoppmöte i Sydafrika i december 2011 träffas världens ledare för att hitta en lösning på klimatutmaningarna.

Läs mer

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Därför ska du leta efter grodan på kaffe Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Press-PM: Regeringens prioriterade frågor inför Havskonferensen

Press-PM: Regeringens prioriterade frågor inför Havskonferensen Promemoria 2017-05-15 Press-PM: Regeringens prioriterade frågor inför Havskonferensen Sverige har tillsammans med Fiji tagit initiativ till en unik konferens för att rädda världshaven. Havskonferensen,

Läs mer

7495/17 ehe/np 1 DGG 1A

7495/17 ehe/np 1 DGG 1A Europeiska unionens råd Bryssel den 21 mars 2017 (OR. en) 7495/17 LÄGESRAPPORT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna ECOFIN 223 ENV 276 CLIMA 67 FIN 205 Europeiska revisionsrättens

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter. Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 9/2019 Ina Müller Engelbrektson Er referens/dnr: M2019/00116/K1 2019-02-20 Remissvar Meddelande från kommissionen: En ren jord åt alla en

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 290 final 2014/0151 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar

Läs mer

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen

Läs mer

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala risker 2017 Stor påverkan Massförstörelsevapen Händelser med extremt väder Vattenkriser 2017 Stor sannolikhet Händelser med

Läs mer

Genteknik som tar skruv

Genteknik som tar skruv Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling

Läs mer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer MEMO/10/325 Bryssel den 13 juli 2010 Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer Varför antar kommissionen det här lagstiftningspaketet idag och vad ingår? I mars 2010

Läs mer

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN WASAS LÖFTE VÅRT VARUMÄRKE ÄR NU 100% KLIMATKOMPENSERAT 1 Vi vill sätta våra värderingar till handling och ta vårt ansvar för planeten. För Wasa ligger några saker varmt

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.3.2019 COM(2019) 101 final 2019/0050 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Kommissionen för bevarande och

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2016/2903(RSP) 21.10.2016 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0000/2016

Läs mer

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95 Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen

Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen Sju av åtta riksdagspartier har antagit ett mål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären,

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8361/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7783/17 + ADD 1 Ärende: FIN 266

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Mer EU för klimatets skull

Mer EU för klimatets skull Mer EU för klimatets skull DE SVÅRA FRÅGORNA LÖSER VI BÄST TILLSAMMANS Mer EU för klimatets skull Klimatförändringarna leder till extremväder och naturkatastrofer, både i Sverige och i resten av världen.

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Frågor och svar om Europeiska kommissionens meddelande: Parisprotokollet en plan för att möta de globala klimatförändringarna efter 2020

Frågor och svar om Europeiska kommissionens meddelande: Parisprotokollet en plan för att möta de globala klimatförändringarna efter 2020 Europeiska kommissionen - Faktablad Frågor och svar om Europeiska kommissionens meddelande: Parisprotokollet en plan för att möta de globala klimatförändringarna efter 2020 Bryssel, 25 februari 2015 1.

Läs mer

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet JANUARI 2005 Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden Marina initiativet Största producenten av globala nyttigheter Samverkan kring globala, gemensamma

Läs mer

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Regeringskansliet Faktapromemoria Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Näringsdepartementet 2015-05-21 Dokumentbeteckning KOM (2015)177

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Inget beslut ska fattas vid rådsmötet.

Inget beslut ska fattas vid rådsmötet. SLUTLIG Kommenterad dagordning kompletterad Landsbygdsdepartementet Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet 13 och 14 maj 2013 JORDBRUK 4. Reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

Uttalande från Lettland och Litauen. Våtmarkernas betydelse som effektiva ekosystem för lagring av koldioxid bör erkännas.

Uttalande från Lettland och Litauen. Våtmarkernas betydelse som effektiva ekosystem för lagring av koldioxid bör erkännas. Europeiska unionens råd Bryssel den 2 maj 2018 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0230 (COD) 8216/18 ADD 1 REV 1 CODEC 607 CLIMA 66 ENV 244 AGRI 185 FORETS 14 ONU 30 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende:

Läs mer

Att leda eller inte leda? USA och den globala klimatpolitiken

Att leda eller inte leda? USA och den globala klimatpolitiken Att leda eller inte leda? USA och den globala klimatpolitiken Frågan är om någon tillträdande amerikansk president haft större förväntningar på sig än Barack Obama. Det råder inte någon brist på inrikespolitiska

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2016/2222(INI) 3.11.2016 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om palmolja och avverkning av regnskogar (2016/2222(INI)) Utskottet för

Läs mer

Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Henrik Johansson miljösamordnare Tel. 0470-413 30 Kommunstyrelsen Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

För delegationerna bifogas den reviderade versionen av slutsatserna från Europeiska rådet den oktober 2010.

För delegationerna bifogas den reviderade versionen av slutsatserna från Europeiska rådet den oktober 2010. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 30 november 2010 (2.12) (OR. en) EUCO 25/1/10 REV 1 CO EUR 18 CONCL 4 FÖLJENOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna EUROPEISKA RÅDET DEN 28-29

Läs mer

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet

Läs mer

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014 Slutlig Kommenterad dagordning Landsbygdsdepartementet 20141008 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 1314 oktober 2014 Icke lagstiftande verksamhet FISKE 4. Förslag till rådets förordning

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5. SV Förenade i mångfalden SV. PE497.932v01-00 15.10.2012. Utkast till fråga för muntligt besvarande Eva Joly (PE497.

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5. SV Förenade i mångfalden SV. PE497.932v01-00 15.10.2012. Utkast till fråga för muntligt besvarande Eva Joly (PE497. EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.10.2012 PE497.932v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5 Eva Joly (PE497.792v01-00) Belo Monte-dammprojektet i Brasilien AM\915933.doc PE497.932v01-00 Förenade

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0581/2016 4.5.2016 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0365/2016 i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen om spårbarhet

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen

Läs mer

Kompletterande handlingar

Kompletterande handlingar Kompletterande handlingar Innehåll Grön Ungdoms representant i Miljöpartiet i Stockholmsregionens valbrednings verksamhetsberättelse 3 Motion 1 DivesteraStockholmsregionen nu! 4 Årsbokslut 6 Representant

Läs mer

Stoppa GMO-potatisen Amflora

Stoppa GMO-potatisen Amflora Stoppa GMO-potatisen Amflora För andra året i rad vill företaget Plant Science Sweden, ett dotterföretag till tyska kemijätten BASF, odla den genmodifierade potatissorten Amflora i Sverige. Odlingen ska

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART

L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART Med regnskog i tanken? I höst blir Sverige testmarknad för en ny diesel som innehåller palmolja. Det är bensinbolaget OKQ8 som lanserar

Läs mer

Giftfri miljö. Motion till riksdagen 2016/17:2559. Förslag till riksdagsbeslut. KD133 Kommittémotion

Giftfri miljö. Motion till riksdagen 2016/17:2559. Förslag till riksdagsbeslut. KD133 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2559 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) Giftfri miljö Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en

Läs mer