Regeringen får gult kort inför ordförandeskapet
|
|
- Eva Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Regeringen får gult kort inför ordförandeskapet Den 1:a juli tar Sveriges regering över ordförandeklubban i EU. Som ordförandeland måste Sverige visa starkt ledarskap och driva ett flertal frågor inom miljöområdet framåt. Greenpeace har analyserat regeringens nuvarande position i frågor som rör: klimatförhandlingarna inför FN:s toppmöte i Köpenhamn. havsförvaltning och fiskeripolitik. utfasning av giftiga kemikalier. ett hållbart jordbruk fritt från genmanipulerade grödor. Den sammanlagda bedömningen av regeringens arbete hittills ger en varning. Sverige har dock chansen att under det kommande halvåret använda ordförandeskapet för att göra flera viktiga framsteg inom dessa områden - men det krävs en ordentlig uppryckning för att regeringen inte ska få underkänt och därmed ett rött kort. Säkerställ ett avtal i Köpenhamn som faktiskt räddar klimatet Klimatförändringarna är det mest omfattande och akuta hotet mot vår planet idag. I slutet av 2009 samlas världens ledare i Köpenhamn för ett möte som mycket väl kan bestämma planetens öde. Utkomsten av toppmötet kan bli startskottet som sätter igång de stora och nödvändiga utsläppsminskningarna, eller så kan planeten bli fastlåst vid katastrofala och oåterkalleliga klimatförändringar. Som EU:s ordförandeland har Sverige både en möjlighet och skyldighet att visa vägen i förhandlingarna genom ett starkt ledarskap. Utsläppsminskningar med minst 40 % till 2020 För att undvika de värsta klimatscenarierna måste höjningen av den globala medeltemperaturen hållas så långt under 2 C som möjligt. Ska vi klara ett sådant mål bör de globala utsläppen av växthusgaser nå sin topp 2015, för att därefter kraftigt börja minska. Ett rättvist klimatavtal - baserat på nuvarande utsläpp, på ländernas historiska ansvar, deras kapacitet att agera samt individuella förutsättningar skulle innebära att industriländerna som grupp minskar sina utsläpp med minst 40 procent till 2020 (jämfört med 1990 års nivåer). Av dessa utsläppsminskningar bör minst tre fjärdedelar ske på hemmaplan. Åtagandena bör dock fortsatt vara kopplade till femårsperioder så att utsläppsmålen kan justeras i takt med att nya forskningsrön presenteras av FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC. Sverige måste under sitt ordförandeskap säkerställa att EU: - minskar sina utsläpp med minst 40 procent till verkar för att nästa åtagandeperiod under klimatavtalet blir fem år lång så att framtida åtaganden kan reflektera den senaste forskningen. - skickar medlemsstaternas stats- och regeringschefer personligen till Köpenhamnsmötet för att försäkra att ett ambitiöst klimatavtal blir av.
2 Den svenska regeringen har tydligt visat att klimatfrågan prioriteras. Det är bra. Men trots att miljöministern medgett att de globala utsläppen måste nå sin topp 2015 agerar han inte därefter. EU:s mål är i dagsläget otillräckliga, men regeringen har än så länge inte visat någon ambition att förbättra dem, med motiveringen att andra länder har ännu sämre mål. Under ordförandeskapet måste Sverige så snart som möjligt se till att EU antar en gemensam position som är betydligt starkare än idag. Regeringen får gult kort och en varning för sin ovilja att verka för striktare utsläppsmål inom Sverige och inom EU. Sverige måste se till att EU kommer till Köpenhamn med en starkare laguppställning och ambitiösare positioner. Investera i ett räddningspaket för klimatet Utan ett tillförlitligt och långsiktigt pengaflöde för klimatåtgärder från världens rika länder till utvecklingsländerna, blir det ytterst svårt för att inte säga omöjligt - att nå ett klimatavtal i Köpenhamn. Pengarna behövs för investeringar i förnybar energi, skydd av regnskog och anpassningsåtgärder mot klimatförändringarna. Sverige måste tillsammans med EU:s övriga länder visa att man trots finanskrisen är beredd att investera i ett räddningspaket också för klimatet. Sverige måste under sitt ordförandeskap säkerställa att EU: - medger att runt 110 miljarder euro i offentliga medel behövs årligen till utvecklingsländerna. - enas om att pengarna ska genereras genom att utsläppsenheter auktioneras ut eller beskattas. - avsätter tillräckligt med pengar för utvecklingsländernas omedelbara behov av anpassningsåtgärder och strategier för minskade utsläpp innan Pengarna får dock inte tas ifrån biståndsbudgeten utan måste vara additionella. Det svenska ordförandeskapet måste nu se till att EU:s miljö- och finansministrar träffas snarast möjligt, så att ett konkret finansieringsförslag från EU kan ligga på bordet i god tid före FN:s generalförsamlingsmöte i september. Sverige pratar gärna om att bära ledartröjan i klimatfrågan och framhäver ofta vikten av en överenskommelse kring finansieringen. Men samtidigt väntar man till synes på att något annat land ska agera först. Regeringen vill inte diskutera något belopp, inte heller vill man öppet ta ställning för något av de finansieringsförslag som presenterats av andra länder. Regeringen får gult kort och en varning för maskning och för att man inte skyndar på förhandlingarna om klimatfinansieringen. Säkerställ ett skydd av världens regnskogar: Global avskogning står för så mycket som en femtedel av världens koldioxidutsläpp, vilket är mer än hela transportsektorn släpper ut. För att utvecklingsländerna ska kunna minska sina utsläpp krävs att skövlingen av de tropiska skogarna stoppas. I prioriterade regnskogsområden som
3 Amazonas, Kongo och Sydostasien bör detta ske redan till Industriländerna måste därför skapa en finansieringsmekanism för att få fram de pengar som behövs. Samtidigt får inte skyddet av utvecklingsländernas skogsområden och de följande utsläppsminskningarna ske på bekostnad av de nödvändiga klimatåtgärder som också behöver göras i de rika länderna. Med andra ord: rika länder kan inte strunta i sina egna utsläppsminskningar för att de bidrar till skyddet av regnskog. Inte heller får utsläppskrediter från skogen tillåtas bli en handelsvara på växthusgasmarknaden eftersom sådana utsläpp är betydligt mer osäkra än utsläppen från andra sektorer. Sverige måste under sitt ordförandeskap säkerställa att EU: - tillför offentliga medel till skogsskydd utan att det sker på bekostnad av utsläppsminskningar på hemmaplan. - prioriterar skydd av skogsområden med höga naturvärden och verkar för att ursprungsbefolkningars rättigheter erkänns. - verkar för att oansvarig handel med illegalt avverkat timmer på den europeiska marknaden kriminaliseras. - lever upp till sitt löfte att låta kommissionen undersöka och presentera konsekvenserna av EU:s konsumtion av importerade livsmedel (som kött, sojabönor och palmolja) som bidrar till avskogningen. I frågan om finansiering av regnskogsskydd gömmer sig den svenska regeringen även här bakom ursäkter om att det är för tidigt att bestämma sig. Man har inte svarat på om industriländer med utsläppsrestriktioner ska få fortsätta pumpa ut koldioxid från kolkraftverk så länge som de betalar för att samma mängd bevaras i skogen. Gällande frågan om illegalt timmer snuddar jordbruksministern vid rött kort på grund av sitt motstånd mot att förbjuda virkesprodukter som härstammar från olagligt avverkade skogar. Regeringen får gult kort som en varning för att man inte tar ansvar för sin ohållbara konsumtion av timmer och för otydligheten kring vilka regler som ska gälla när det kommer till skogsskydd. Reformera EU:s gemensamma fiskeripolitik och skapa marina reservat Längs Europas kuster ser vi hur havens fiskebestånd och ekosystem kollapsar. Ofta beror det på mänsklig påverkan, exempelvis ohållbart och destruktivt fiske, olje- och gasexploatering, övergödning, grus- och sandutvinning, sjöfart och klimatförändringar. Fiskeriförvaltningen är i konflikt med målet att nå naturvårdsstatus i marina s.k. Natura 2000-områden. Under 2009 står en reform av EU:s gemensamma fiskeripolitik på dagordningen. Det huvudsakliga målet för reformeringen måste vara återhämtade och hållbara marina ekosystem. En typ av skyddsmekanismer, upprättandet av marina reservat med fiskeförbud, har visat sig vara effektiva som bevarandeåtgärd. Därför kräver Greenpeace ett nätverk av marina reservat. Sverige bör arbeta för att EU:s jordbruks- och fiskerådsmöte förbättrar fiskeripolitiken så att skyddsvärda och känsliga områden faktiskt får ett fullgott skydd. Den kommande reformen ska
4 möjliggöra för medlemsstaterna att uppnå sina skyldigheter i enlighet med EU:s habitat- och fågeldirektiv. Sverige bör föra jordbruks- och fiskerådet in på en ambitiös, öppen och transparent linje till en reform av fiskeripolitiken, och själv gå samma väg för att uppnå ett starkt marint skydd. Sverige bör föreslå att rådsslutsatserna om Östersjöstrategin ser reformen av den gemensamma fiskeripolitiken som ett viktigt tillfälle att lösa konflikten mellan fiske och naturvård. Med anledning av detta kräver Greenpeace att den svenska regeringen håller en rådsdebatt om fiskereformen och bjuder in intressenter för att debattera framtiden för EU:s fiskeripolitik med fiskeri- och miljöministrar under ett rådsmöte. Mot bakgrund av att regeringen lovat att ordförandeskapet ska vara det mest öppna och transparenta bör dessutom alla rådsdebatter om fisket - inklusive de om TAC och kvoter - sändas eller publiceras öppet. Sverige har inte lyckats skapa marina reservat eller strategier för en hållbar havsförvaltning. Särskilt tydligt är misslyckandet med att lösa de underliggande konflikterna, i synnerhet sektorsförbannelsen (dvs. den förlamande konflikten mellan sektorerna, t.ex. mellan fiskeri- och miljöförvaltning). Det haltande spelet på egen planhalva är ett oroande tecken som ger upphov till starka tvivel om regeringens möjligheter och ambitioner att reformera EU:s havs- och fiskeripolitik. Bra initiativ har tagits när det gäller Östersjön, i synnerhet Östersjöstrategin. Men varken Östersjön eller de andra haven i Europa kan räddas om kortsiktiga ekonomiska vinster fortsätter att prioriteras framför levande hav. Sverige får därför ett gult kort. Men, en offensiv position inom reformarbetet och djärva initiativ som utmanar fiskeripolitikens grepp om bevarandeåtgärder kan upphäva varningen. Fasa ut fler giftiga kemikalier Miljögifter i naturen hotar våra floder och sjöar, luft, land och hav - och i slutändan oss själva. Produktionen, handeln, användandet och spridandet av syntetiska kemikalier är ett välkänt globalt hot mot människors hälsa och mot miljön. Exponeringen för farliga kemikalier är en konsekvens av lagstiftning som tillåter att kemikalier sprids i miljön och används i konsumentprodukter, som om de inte vore skadliga. Den nya kemikalielagen REACH är ett första steg mot ett nytt sätt att reglera kemikalier och ersätta några av de mest farliga kemikalierna när det finns säkrare alternativ. REACH innebär ett nytt sätt att kontrollera tillverkningen, importen och användningen inom EU. Den första kandidatlistan, en lista över 15 kemikalier med ämnen med särskilt farliga egenskaper som blir aktuella för hårdare kontroll, har nyligen publicerats av den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA. Men tyvärr utgör den befintliga listan endast en droppe i havet när man beaktar de hundratals välkända, farliga kemikalierna som finns i produkter som europeiska konsumenter använder dagligen. Bara sex medlemsländer (Österrike, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Sverige och Storbritannien), samt Norge, har än så länge bidragit med kemikalier till kandidatlistan. En orsak till varför en del länder inte varit aktiva med att föreslå ämnen är helt enkelt resursbrist.
5 Greenpeace kräver att den svenska regeringen aktivt lyfter frågan och arrangerar en formell debatt i miljörådet under ett av ministermötena som behandlar REACH och syft yftar till att betona vikten av utfasning av farliga kemikalier och nödvändigheten en av att regeringar investerar mer i denna process. För att visa tydligt ledarskap, bör den svenska regeringen, i egenskap av ordförandeland, omgående lägga fram fler farliga substanser till kandidatlistan. Sverige har hittills föreslagit ett par ämnen till kandidatlistan, ett bromerat flamskyddsmedel (HBCDD) och en plastmjukgörare (DEHP). Det är bra, men listan måste utökas med tanke på de hundratals välkända farliga ämnen som existerar. Det finns inte någon tydlig signal från regeringen om att de vill lyfta frågan under ordförandeskapet. Sverige får ett gult kort och varning för farligt spel eftersom regeringens passivitet i kemikaliefrågan medför stor risk för både natur och människors hälsa. Sluta godkänna genmanipulerade grödor Genetisk manipulering möjliggör för forskare att skapa växter, djur och mikroorganismer genom att modifiera organismernas gener på ett sätt som inte förekommer i naturen och som inte kan uppnås med traditionella förädlingstekniker. När genetiskt modifierade grödor (GMO) odlas kan deras gener överföras till andra organismer och därmed påverka ekosystem och framtida generationer av växter, med oförutsägbara och okontrollerbara följder. Att odla eller släppa ut GMO i naturen är en genetisk förorening och ett allvarligt hot eftersom det är ett oåterkalleligt beslut. Inom EU finns det idag ett fundamentalt problem med den process som utvärderar och godkänner GMO. Utlåtanden från en enda organisation, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA), förvandlas till beslut utan något resonemang kring de sociala och ekonomiska argumenten för och emot en introduktion av nya GMO-grödor och -produkter i Europa. Detta går i klinch med EU:s lagstadgade krav på att riskerna och GMO-produkternas påverkan ska diskuteras utifrån en bred grund, baserat på flera olika informationskällor. Under hösten 2008 genomförde miljöministerrådet en debatt om GMO. Rådets slutsatser antogs enhälligt och innebar att EU:s system för godkännande av GMO måste förbättras. Men kommissionen har inte tagit några initiativ för att införa ett sådant förbättrat system. Greenpeace uppmanar därför regeringen att skynda på införandet av ett förbättrat system för godkännande och att inte ta upp några nya GMO-grödor för godkännande på dagordningen alltmedan systemet revideras. Sex länder har ett nationellt förbud mot att odla GMO-majsen MON810, den enda grödan som hittills godkänts för odling i EU. Det är troligt att miljöministerrådet kommer att rösta om kommissionens förslag att upphäva de flesta av dessa förbud.
6 Greenpeace kräver att den svenska regeringen arbetar för Frankrikes, Greklands, Tysklands, Luxemburgs,, Ungern och Österrikes rätt att behålla sina förbud mot att odla GMO-grödor grödor. Tyvärr har den svenska regeringen utmärkt sig själv genom att systematiskt rösta för ett godkännande av GMO. Sverige var också ett av länderna som under ett miljörådsmöte nyligen röstade för att få bort förbudet i Frankrike, Grekland, Ungern och Österrike. Även 2006 och 2007 försökte Sverige tvinga på andra länder GMO mot deras vilja. Regeringen arbetar aktivt för att sprida mer GMO i naturen, vilket måste bestraffas med utvisning. Greenpeace välkomnar regeringen tillbaka i spelet när de fullständigt omarbetat sin strategi.
Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merSTUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok
STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merRådets möte (miljö) den 15 juni 2015
Rådspromemoria Miljö, dp. 5 2015 06 11 Miljödepartementet Reviderad version Klimatenheten Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015 Dagordningspunkt 5 Rubrik: Vägen mot UNFCCCs partsmöte (Paris, 30 november
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs merEtt fall framåt för svenskt skogsbruk?
Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika
Läs merHållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU
Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merU 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen
Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag
12.3.2019 B8-0184/36 36 Punkt 17c (ny) 17c. Europaparlamentet påminner om att EU:s företag, tack vare att EU är den första större ekonomi som satsar på klimatneutralitet, kommer att kunna erhålla initiativtagarfördelar
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 642 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Andra tvåårsrapporten från Europeiska unionen inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar
Läs merDet är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut
Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Det är en av denna världs många tragiska ironier att de länder som smutsar ned minst är de som drabbas värst av klimatförändringarna. De flesta är bekanta med
Läs merInternationellt ledarskap för klimatet
Internationellt ledarskap för klimatet 1) Inför klimatavgifter inom EU mot länder som lämnat Parisavtalet Klimatet kan inte vänta. Torka, skogsbränder och andra extrema väderhändelser är en konsekvens
Läs mer11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 september 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0028 (COD) 11505/15 ADD 1 CODEC 1120 ENV 522 AGRI 439 MI 527 COMER 114 PECHE 271 I/A-PUNKTSNOT från: till:
Läs merRådets möte (miljöministrarna) den 26 juni 2019
Kommenterad dagordning rådet 2019-06-13 Miljödepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte (miljöministrarna) den 26 juni 2019 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen 2. A-punkter
Läs mer12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.6.2018 COM(2018) 453 final 2018/0239 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet om att förebygga oreglerat fiske på det
Läs merRådets möte (jordbruksministrarna) den 11 maj 2017
Slutlig rev Kommenterad dagordning rådet 2017-05-02 Näringsdepartementet Rådets möte (jordbruksministrarna) den 11 maj 2017 Ansvarigt statsråd: Sven Erik Bucht Kommenterad dagordning 1. Godkännande av
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merRådets möte (jordbruks- och fiskeministrar) den 6 mars 2017
Slutlig Kommenterad dagordning rådet 2017-02-24 Näringsdepartementet Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrar) den 6 mars 2017 Ansvarigt statsråd: Sven-Erik Bucht Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0178/3. Ändringsförslag. Jacques Colombier, Angelo Ciocca, Olaf Stuger för ENF-gruppen
28.5.2018 A8-0178/3 3 Skäl P P. Under de senaste åren har jordbrukarna drabbats av en allt större prisvolatilitet till följd av prisfluktuationer på världsmarknaderna och osäkerhet orsakad av den makroekonomiska
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från
Läs merGöteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Läs merAllmänna uppgifter om dig
Offentligt samråd om EU-lagstiftningen om växtskyddsmedel och bekämpningsmedelsrester Fält märkta med * är obligatoriska. Allmänna uppgifter om dig Observera: Den här enkäten riktar sig till allmänheten,
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs merHandelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken
Bakgrund 2010-03-12 Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken CITES-listning kan vara enda sättet att förhindra utrotning Med 175 länder som skrivit under är Konventionen för internationell
Läs merBILAGOR. till. förslaget till rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.3.2019 COM(2019) 103 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till förslaget till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Nordatlantiska
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merOlle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige
Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merBehovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm
Knäckfrågorna inför Köpenhamn Cemus, 2/12 2008 Behovet av ledarskap i klimatpolitiken Temperaturkoll svensk klimatpolitik Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm FN-förhandlingarna: Poznan och vidare
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Läs merUNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015
UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet
Läs merRapport om Europeiska rådets möte Göteborg
63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0360/37. Ändringsförslag
27.4.2015 B8-0360/37 37 Skäl A A. Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet, och utställningen kan kraftigt sporra diskussionen om hur man ska förbättra produktionen och distributionen
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 291 final 2014/0152 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och
Läs merUTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING
UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING Utkastförbudet - en historisk möjlighet för Östersjöns fiskebestånd År 2013 var en milstolpe för det europeiska fisket. EU tog beslut om en ny gemensam fiskeripolitik
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen
Läs merett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet
Lärarhandledning Klimattoppmöte 2011 ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet Under FNs klimattoppmöte i Sydafrika i december 2011 träffas världens ledare för att hitta en lösning på klimatutmaningarna.
Läs merDärför ska du leta efter grodan på kaffe
Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merPress-PM: Regeringens prioriterade frågor inför Havskonferensen
Promemoria 2017-05-15 Press-PM: Regeringens prioriterade frågor inför Havskonferensen Sverige har tillsammans med Fiji tagit initiativ till en unik konferens för att rädda världshaven. Havskonferensen,
Läs mer7495/17 ehe/np 1 DGG 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 21 mars 2017 (OR. en) 7495/17 LÄGESRAPPORT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna ECOFIN 223 ENV 276 CLIMA 67 FIN 205 Europeiska revisionsrättens
Läs merSamråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet
Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merSvenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.
Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 9/2019 Ina Müller Engelbrektson Er referens/dnr: M2019/00116/K1 2019-02-20 Remissvar Meddelande från kommissionen: En ren jord åt alla en
Läs merFörslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 290 final 2014/0151 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merDE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Läs merArbetet med biologisk mångfald måste fortsätta
Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen
Läs merGlobala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017
Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala risker 2017 Stor påverkan Massförstörelsevapen Händelser med extremt väder Vattenkriser 2017 Stor sannolikhet Händelser med
Läs merGenteknik som tar skruv
Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling
Läs merFrågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer
MEMO/10/325 Bryssel den 13 juli 2010 Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer Varför antar kommissionen det här lagstiftningspaketet idag och vad ingår? I mars 2010
Läs merWASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN
WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN WASAS LÖFTE VÅRT VARUMÄRKE ÄR NU 100% KLIMATKOMPENSERAT 1 Vi vill sätta våra värderingar till handling och ta vårt ansvar för planeten. För Wasa ligger några saker varmt
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.3.2019 COM(2019) 101 final 2019/0050 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Kommissionen för bevarande och
Läs merUTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2016/2903(RSP) 21.10.2016 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0000/2016
Läs merTidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95
Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs merJordens Vänners paket
Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till
Läs merKlimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen
Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen Sju av åtta riksdagspartier har antagit ett mål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären,
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merBISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Läs mer8361/17 sa/ss 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8361/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7783/17 + ADD 1 Ärende: FIN 266
Läs merJORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR
JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN
Läs merhållbar affärsmodell för framtiden
hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter
Läs merMer EU för klimatets skull
Mer EU för klimatets skull DE SVÅRA FRÅGORNA LÖSER VI BÄST TILLSAMMANS Mer EU för klimatets skull Klimatförändringarna leder till extremväder och naturkatastrofer, både i Sverige och i resten av världen.
Läs merSvenska pärlor Världsnaturfonden WWF
TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser
Läs merFrågor och svar om Europeiska kommissionens meddelande: Parisprotokollet en plan för att möta de globala klimatförändringarna efter 2020
Europeiska kommissionen - Faktablad Frågor och svar om Europeiska kommissionens meddelande: Parisprotokollet en plan för att möta de globala klimatförändringarna efter 2020 Bryssel, 25 februari 2015 1.
Läs merJANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet
JANUARI 2005 Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden Marina initiativet Största producenten av globala nyttigheter Samverkan kring globala, gemensamma
Läs merMöjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet
Regeringskansliet Faktapromemoria Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Näringsdepartementet 2015-05-21 Dokumentbeteckning KOM (2015)177
Läs merMiljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Läs merInget beslut ska fattas vid rådsmötet.
SLUTLIG Kommenterad dagordning kompletterad Landsbygdsdepartementet Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet 13 och 14 maj 2013 JORDBRUK 4. Reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merUttalande från Lettland och Litauen. Våtmarkernas betydelse som effektiva ekosystem för lagring av koldioxid bör erkännas.
Europeiska unionens råd Bryssel den 2 maj 2018 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0230 (COD) 8216/18 ADD 1 REV 1 CODEC 607 CLIMA 66 ENV 244 AGRI 185 FORETS 14 ONU 30 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende:
Läs merAtt leda eller inte leda? USA och den globala klimatpolitiken
Att leda eller inte leda? USA och den globala klimatpolitiken Frågan är om någon tillträdande amerikansk president haft större förväntningar på sig än Barack Obama. Det råder inte någon brist på inrikespolitiska
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merSammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts
Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och
Läs merGMO på världsmarknaden
GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2016/2222(INI) 3.11.2016 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om palmolja och avverkning av regnskogar (2016/2222(INI)) Utskottet för
Läs merMiljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
Henrik Johansson miljösamordnare Tel. 0470-413 30 Kommunstyrelsen Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merFör delegationerna bifogas den reviderade versionen av slutsatserna från Europeiska rådet den oktober 2010.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 30 november 2010 (2.12) (OR. en) EUCO 25/1/10 REV 1 CO EUR 18 CONCL 4 FÖLJENOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna EUROPEISKA RÅDET DEN 28-29
Läs merKommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen
SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet
Läs merSlutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014
Slutlig Kommenterad dagordning Landsbygdsdepartementet 20141008 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 1314 oktober 2014 Icke lagstiftande verksamhet FISKE 4. Förslag till rådets förordning
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5. SV Förenade i mångfalden SV. PE497.932v01-00 15.10.2012. Utkast till fråga för muntligt besvarande Eva Joly (PE497.
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.10.2012 PE497.932v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5 Eva Joly (PE497.792v01-00) Belo Monte-dammprojektet i Brasilien AM\915933.doc PE497.932v01-00 Förenade
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0581/2016 4.5.2016 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0365/2016 i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen om spårbarhet
Läs merLärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012
Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merEU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet
Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen
Läs merKompletterande handlingar
Kompletterande handlingar Innehåll Grön Ungdoms representant i Miljöpartiet i Stockholmsregionens valbrednings verksamhetsberättelse 3 Motion 1 DivesteraStockholmsregionen nu! 4 Årsbokslut 6 Representant
Läs merStoppa GMO-potatisen Amflora
Stoppa GMO-potatisen Amflora För andra året i rad vill företaget Plant Science Sweden, ett dotterföretag till tyska kemijätten BASF, odla den genmodifierade potatissorten Amflora i Sverige. Odlingen ska
Läs merSkriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra
Läs merHÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING
HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen
Läs merL. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART
L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART Med regnskog i tanken? I höst blir Sverige testmarknad för en ny diesel som innehåller palmolja. Det är bensinbolaget OKQ8 som lanserar
Läs merGiftfri miljö. Motion till riksdagen 2016/17:2559. Förslag till riksdagsbeslut. KD133 Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2559 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) Giftfri miljö Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en
Läs mer