Företagshälsovårdens kompetensförsörjning. En förstudie om hur fler läkare ska vilja välja att utbilda sig inom tilläggsspecialiteten arbetsmedicin

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagshälsovårdens kompetensförsörjning. En förstudie om hur fler läkare ska vilja välja att utbilda sig inom tilläggsspecialiteten arbetsmedicin"

Transkript

1 Företagshälsovårdens kompetensförsörjning En förstudie om hur fler läkare ska vilja välja att utbilda sig inom tilläggsspecialiteten arbetsmedicin

2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till Artikelnummer Publicerad november, 2016

3 Förord Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att göra en förstudie avseende tilläggsspecialiteten arbetsmedicin, en av de sex nya tilläggsspecialiteter som tillkommit i den senaste föreskriften och allmänna råd (SOSFS 2015:8) om läkarnas specialiseringstjänstgöring. Uppdraget innefattar att göra en beskrivning av nuvarande utbildningsgång till att bli specialist i arbetsmedicin och hur den bäst bör utformas framöver utifrån målbeskrivningen. Socialstyrelsen ska även komma med förslag på hur fler läkare ska vilja välja att utbilda sig till och ansöka om specialistkompetensbevis i arbetsmedicin. Rapporten kan bidra både till intern utveckling på Socialstyrelsen, med till exempel utökad information, och förändring ute i verksamheterna för att underlätta för blivande specialister. I arbetet med rapporten ska Socialstyrelsen även ta i beaktande den rapport om specialistkompetenskurser (SKkurser) som Statskontoret genomfört och i vilken betonas vikten av de kurser som Socialstyrelsen tillhandahåller inom ramen för läkarnas specialiseringstjänstgöring. Parallellt med detta uppdrag pågår ett flertal andra utredningar, både inom Socialstyrelsen och utanför, som berör de höga sjukhälsotalen och den ökande psykiska ohälsan som råder i Sverige idag. Alla har på olika sätt anknytning till företagshälsovårdens arbetsområden. Socialstyrelsen vill rikta ett stort tack till alla dem som bidragit med information till rapporten och främst då företrädare för Svenska Företagsläkarföreningen och representanter från Sveriges Företagshälsor samt företrädare för Sveriges Läkarförbund. Stockholm den 28 juni 2016 Lars-Torsten Larsson Ställföreträdande generaldirektör Socialstyrelsen Charlotte Amilon Utredare Socialstyrelsen FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING 3

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Uppdraget... 8 Företagshälsovård i Sverige... 8 En historisk tillbakablick... 9 Tillkomsten av läkarspecialiteten arbetsmedicin Att utbilda sig till specialist i arbetsmedicin Genomförande och metod Omfattning och avgränsningar Bakgrundsinformation Kontakter med intressenter Intervjuer Kursstruktur Resultat Kursstruktur Intervjuer Slutsatser och diskussion Utformandet av en kursstruktur Hinder för att bli specialist i arbetsmedicin Referenser Bilaga 1. Intervjufrågor Bilaga 2. Kursförteckning Bilaga 3. Målbeskrivning 2015 arbetsmedicin FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING 5

6

7 Sammanfattning I Socialstyrelsens uppdrag ingår att beskriva hur utbildningsgången ser ut för den nya tilläggsspecialiteten arbetsmedicin som tillkom Det ingår även att peka på ett antal åtgärder för att få fler läkare att vilja välja att utbilda sig till specialist i arbetsmedicin. Det viktigaste är att skapa en tydlig struktur och en modell för hur vägen till specialist i arbetsmedicin ser ut. I detta ingår bland annat att tydliggöra vad som krävs för att få ut specialistkompetensbevis i arbetsmedicin när det gäller tillgodoräknande från tidigare specialistkompetensbevis, både avseende tjänstgöring, vetenskapligt arbete och kursintyg. Under själva utbildningstiden ingår att viss del av tjänstgöringen genomförs på en arbets- och miljömedicinsk klinik. Denna tjänstgöring behöver läggas upp på annat sätt än idag, då den upplevs som ett hinder av många av dem som genomgår specialiseringstjänstgöring i arbetsmedicin. De kurser som läkare under specialiseringstjänstgöring i arbetsmedicin kan delta i finns idag annonserade på en rad olika håll. Socialstyrelsen föreslår att en lämplig aktör annonseras alla kurser som vänder sig till målgruppen i en gemensam kurskatalog. Kurserna bör så långt som det är möjligt presenteras i ett enhetligt format. Vi förespråkar även att under en övergångsperiod kunna ha statligt finansierade kurser, SK-kurser, med blandad målgrupp till exempel kurser för både läkare under vidareutbildning och specialister eller med andra yrkesgrupper inom företagshälsovården. Flera kurser skulle kunna genomföras som webb- eller distansutbildningar. Sist men inte minst är det viktigt att marknadsföra specialiteten arbetsmedicin och belysa de viktiga och intressanta arbetsområden som specialiteten innefattar. De arbetsområden som läkare i arbetsmedicin idag arbetar kring är viktiga frågeställningar för samhället i stort och nämns i samband med höga sjuktal och psykisk ohälsa, som idag diskuteras på många håll. FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING 7

8 Inledning Här följer en kort beskrivning av uppdraget och bakgrunden när det gäller företagshälsovården i Sverige. Här redogör vi också för hur läkarspecialiteten arbetsmedicin tillkommit och hur den är utformad. Uppdraget Socialstyrelsen ska genomföra en förstudie om hur företagshälsovårdens kompetensförsörjning kan stödjas och, inom ramen för de medel som finns avsatta för ändamålet, komma med förslag på hur fler läkare ska vilja välja att utbilda sig inom tilläggsspecialiteten arbetsmedicin. I förstudien ingår också att kartlägga hur ST-utbildningen ser ut inom arbetsmedicin idag och hur den bäst bör utformas framöver utifrån målbeskrivningen. I arbetet med förstudien ska Socialstyrelsen beakta Statskontorets förslag som framkommit i uppdraget med att se över det statliga åtagandet för specialistkompetenskurser (SK-kurser) inom ramen för läkares specialiseringstjänstgöring (dnr S2015/07174/FS). Statskontoret slutredovisade sitt uppdrag den 16 maj 2016 och kom i sin rapport fram till att systemet med SK-kurserna har en stor legitimitet hos berörda aktörer och att det inte finns något som talar för att uppdraget skulle kunna utföras mer effektivt av någon annan aktör än Socialstyrelsen i dagsläget. Statskontoret bedömer därför att Socialstyrelsen tills vidare bör behålla uppdraget med SK-kurserna. Socialstyrelsen har också fått ett annat regeringsuppdrag från regeringen där vi ska komma med förslag på hur det nationella planeringsstödet (NPS) kan breddas till fler yrkesgrupper samt hur stödet kan ge största möjliga nytta för huvudmän och andra vårdgivare i planeringen av sin kompetensförsörjning (S2015/07804/FS). Uppdraget kan komma att ha betydelse för kompetensförsörjningen av läkare inom arbetsmedicin i en framtid. Företagshälsovård i Sverige Företagshälsovården i Sverige består av ungefär 150 företag i varierande storlek och organisationsform, med tillsammans cirka 600 mottagningar och runt anställda. Det finns både privata, landstings- och kommunägda enheter. I de olika enheterna arbetar flera olika yrkesgrupper varav företagssköterskor är den största. Därefter följer beteendevetare, företagsläkare, ergonomer, arbetsmiljöingenjörer, fysioterapeuter, hälsovetare med flera. Antalet företagsläkare uppgår till uppskattningsvis personer varav cirka 450 är medlemmar i Svenska Företagsläkarföreningen (SFLF) som är en yrkesförening inom Sveriges läkarförbund [1,2]. SFLF har även verkat som specialitetsförening för företagsläkare. Antalet företagsläkare har nästan halverats inom en tioårsperiod. I ålderspannet 44 till 64 år är fördelningen mellan män och kvinnor jämn men för 8 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING

9 de läkare som är över 65 år är andelen kvinnor hälften så många som männen [2]. Det som karaktäriserar företagshälsovården är det multidisciplinära arbetssättet med kombinationen av olika professioner och samarbetet dem emellan. Företagshälsovården arbetar teambaserat med frågor som rör arbetets och arbetsplatsens betydelse för hälsa och välmående, både förebyggande och med rehabilitering, på individ-, grupp- och organisationsnivå. Företagshälsovården kan också anlitas vid organisationsförändringar för att bidra med kunskap om hur förändringarna påverkar arbetet, vid planering av nya lokaler och arbetsmetoder, liksom vid inköp av maskiner och utrustning. Ungefär procent av alla sysselsatta i Sverige uppger att de har tillgång till företagshälsovård. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet och arbetet med rehabilitering, som är viktiga delar inom företagshälsovården, har stor betydelse för alla sysselsatta och har visat sig bidra till lägre sjuktal [1,3]. En historisk tillbakablick Den svenska företagshälsovården går så långt tillbaka som ett par hundra år när gruvdriften var viktig i Sverige och gruvägarna var måna om att gruvarbetarna skulle skyddas från skador, för arbetarnas välmående, men även för att det var viktigt ur ägarnas synvinkel att hålla driften igång. Det var kostsamt om driften stannade upp och den sjukvård som samhället kunde erbjuda vid den här tiden var begränsad. I och med det industriella genombrottet och brukssamhällenas framväxt i mitten av 1800-talet restes krav på att företagen skulle hålla med sjukvård och se över arbetsmiljön, som ofta var dålig och ledde till arbetsrelaterade skador och sjukdomar. Sveriges första lagstiftning om yrkesfara inom hantverk och industri kom år 1889 och fick namnet Yrkesfarelagen. Den innebar att arbetsgivaren blev skyldig att förebygga fara för hälsa och liv under arbetet. Lagen blev grunden för den princip som fortfarande gäller avseende en arbetsgivares ansvar och skyldighet. Samtidigt som lagen trädde i kraft startades en verksamhet med yrkesinspektioner som efter några år skulle inbegripa, förutom männens arbeten, även de arbeten som utfördes av kvinnor och barn. År 1912 kom ytterligare en lag som främst handlade om läkarkontroller och första hjälpen. Industrier började nu att ha egna läkare och sjuksköterskor eller anlita privata läkare. Under 30-talet samarbetade arbetsmarknadens parter och skapade tillsammans den svenska modellen om företagshälsovården. Den medicinska vården och den tekniska skyddsverksamheten inledde ett samarbete och de första företagshälsorna, som lade grunden till den moderna företagshälsovården, bildades. Länge drevs företagshälsovården främst på arbetsgivarens villkor men från 60-talet och framåt införlivades även arbetstagaren succesivt i arbetet. Idag ingår också det förebyggande arbetet och den psykosociala aspekten inom arbetsmiljö och hälsa. Under 80-talet byggdes företagshälsovården ut och understöddes under ett antal år av statsbidrag. Utvecklingen avstannade under 90-talet, dels på grund av att statsbidragen drogs in och att företagshäl- FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING 9

10 sorna skulle finansieras med andra medel, dels beroende på den nedgående konjunkturen som rådde under denna tidsperiod [1,2,4,5]. Företagshälsovårdsutredningen 2003 I samband med höjda ekonomiska och sociala kostnader för ohälsa i början av 2000-talet påbörjades en ny utredning som benämndes 2003 års företagshälsovårdsutredning. Slutsatsen av utredningen var bland annat att det behövs en lagstiftning inriktad på verksamheter som bedriver företagshälsovård och inte på användningen av företagshälsovård. Rapporten lyfte ett antal parametrar som fortfarande är relevanta; kvalitetssäkring av företagshälsovården, huvudmannaskapet och personalförsörjningen [6]. Ny företagshälsovård ny kunskapsförsörjning 2007 Under åren 1995 till 2007 ansvarade Arbetslivsinstitutet för utbildningarna inom företagshälsovården. Arbetslivsinstitutet var ett svenskt nationellt forskningsinstitut och kunskapscentrum med 400 anställda, varav de flesta var forskare inom området arbetsmedicin. Institutet inrättades år 1995 och lades ned den 30 juni 2007 eftersom regeringen menade att arbetslivsforskning främst skulle bedrivas vid universitet och högskolor [7]. I samband med att Arbetslivsinstitutet lades ned tillsatte regeringen år 2007 en kommitté för att utreda och lämna förslag om nytt huvudmannaskap för företagshälsovården. Kommittén skulle även lämna förslag på hur företagshälsovård skulle bedrivas och svara för en planerad företagshälsovårdsutbildning fram till dess att ny huvudman var utsedd. Regeringen poängterade att företagshälsovården tydligare behövde fokusera på förebyggande insatser och att den borde vara en länk mellan arbetsplatsen och hälsooch sjukvården, samt ha en roll i sjukskrivningsprocessen. Utredningen gällde hela företagshälsovården och inte specifikt gruppen läkare. Några slutsatser av utredningen var att: Regeringen bör inrätta en professur för företagshälsovård. De långa FHV-utbildningarna bör bedrivas på universitet och en ny huvudman bör i övergången upphandla dessa utbildningar. En nämnd bör inrättas där olika myndigheter bör ingå. Extra medel för en 3-årig utbildningssatsning för företagshälsovårdens utveckling bör tillsättas. Det konstaterades även att det är viktigt med en långsiktig lösning och man flaggade för att det framöver kommer att bli ett omfattande generationsskifte när det gäller företagsläkare [8]. Kunskapsområdet företagshälsovård. En rapport om utbildning, utveckling och forskning Regeringen inrättade i mars 2009 FHV-delegationen för kunskapsområdet företagshälsovård. Delegationen hade bland annat till uppgift att följa införandet av den då nya basspecialiteten arbets- och miljömedicin som infördes 2006 (en sammanslagning som ersatte de tidigare specialistutbildningarna i företagshälsovård samt yrkes- och miljömedicin) samt att bilda ett forum för utbildningen av företagsläkare. Avsikten var bland annat att få 10 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING

11 tillstånd diskussioner om hur ökad kvalitet skulle kunna uppnås inom området samt att öka relevant forskning inom företagshälsovård. Så skedde även, och kunskapsområdet företagshälsovård inrättades som ett nytt forskningsområde med egen professur. Ytterligare en uppgift för delegationen var att upphandla företagshälsovårdsutbildningar, bl.a. för de läkare som legitimerats före den 1 juli 2006 och som avsåg bli specialister i företagshälsovård (läkare som legitimerats före den 1 juli 2006 kunde fram till och med 2013 erhålla specialiteten företagshälsovård efter genomgången godkänd utbildning). Företagsläkarutbildningar, som motsvarade dem som Arbetslivsinstitutet tidigare erbjudit, upphandlades för detta ändamål i form av högskoleutbildningar på 22,5 poäng. Den nyinrättade grundspecialitetsutbildningen i arbets- och miljömedicin fick dock inte det genomslag som förväntats, men det fanns förhoppningar om att den modell man tagit fram skulle gå att utveckla vidare [9]. Tillkomsten av läkarspecialiteten arbetsmedicin I specialitetsindelningen från år 1996 fanns två olika specialiteter inom arbets- och miljöområdet, Företagshälsovård samt yrkes- och miljömedicin. I specialitetsindelningen från år 2006 slogs dessa två samman till den nya specialiteten arbets- och miljömedicin med motivet att skapa en specialitet med inriktning på sambandet mellan miljö och hälsa. Det skulle vara en utbildning jämförbar med andra specialitetsutbildningar och skulle locka läkare med intresse specifikt för områdena miljö och hälsa. Ytterligare motiv bakom beslutet var att skapa bättre förutsättningar för forskning inom området samt att liknande utbildningar finns i andra länder än Sverige [10,11,12]. I den delegation som regeringen inrättade 2009 framkom att det framöver skulle uppstå brist på specialister. För att stävja detta inrättades en försöksverksamhet med statlig finansiering mellan åren 2009 och 2011 för att locka fler läkare att utbilda sig inom specialiteten arbets- och miljömedicin. Men trots det statliga stödet, är det alltjämt en brist på läkare inom företagshälsovården. För att öka antalet specialister inom företagshälsovården bibehöll Socialstyrelsen den tidigare tilläggsspecialiteten företagshälsovård. Samtidigt ändrades namnet till arbetsmedicin för att bättre stämma överens med andra länders benämningar. Företagsläkare är ingen skyddad titel utan det går att arbeta som företagsläkare utan att vara specialist i arbetsmedicin eller motsvarande. I samband med införandet av specialiteten var det också viktigt att belysa hur handledningen inom företagshälsovård skulle bedrivas och att det skulle finnas tillgång till kurser i ämnet medicinska kontroller (för att kunna utfärda tjänstbarhetsintyg) [10]. FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING 11

12 Arbetsmedicin - Ny specialitet sedan 2015 I den senaste specialitetsindelningen SOSFS 2015:8, som trädde i kraft 1 maj 2015, ingår den nya specialiteten arbetsmedicin [11,13]. Arbetsmedicin är en tilläggsspecialitet och för att få specialistkompetensbevis i den ska läkaren sedan tidigare ha specialistkompetensbevis inom en klinisk patientnära specialitet som ingår i någon av följande grupper: barn- och ungdomsmedicinska specialiteter, enskilda basspecialiteter med undantag för klinisk farmakologi, klinisk genetik, rättsmedicin och socialmedicin, invärtesmedicinska specialiteter, kirurgiska specialiteter, neurologiska specialiteter med undantag för klinisk neurofysiologi eller psykiatriska specialiteter. I de fall den tidigare kliniska specialiteten inte motsvarar innehållet i målbeskrivningen kan det krävas kompletterande sidotjänstgöring. Fram till mars 2016 har två läkare fått specialistkompetensbevis i arbetsmedicin [14]. Uppskattningsvis kommer läkare att utbildas årligen när införandet av specialiteten är helt genomförd, enligt Svenska Företagsläkarföreningens beräkningar [15]. Arbetsmedicin är en tilläggspecialitet utan särskilda ST-block och alla ST-läkare arbetar på vanliga företagsläkartjänster med kontinuerlig handledning. Mer än hälften av dessa har allmänmedicin som basspecialitet. Sedan kommer följande specialiteter i fallande ordning; invärtesmedicinska specialiteter, psykiatri, ortopedi, kirurgi, rehabiliteringsmedicin, obstetrik och gynekologi, ögonsjukdomar med flera [15]. Att utbilda sig till specialist i arbetsmedicin I den senaste specialitetsindelningen SOSFS 2015:8 finns de nya föreskrifterna och allmänna råden om läkarnas specialiseringstjänstgöring med bestämmelser om att varje ST-läkare ska ha ett individuellt utbildningsprogram som utgår från målbeskrivningen för specialiteten. Utbildningsprogrammet ska omfatta den tjänstgöring och kompletterande utbildning som behövs för att uppfylla kompetenskraven i målbeskrivningen. Verksamhetschefen har ansvar för att ett sådant utbildningsprogram tas fram, följs upp och revideras i samråd med studierektor, och ST-läkaren (se 2 kap. 3 och 4 kap. 3 1 p.). Utbildningen är på minst fem år, men det går att tillgodoräkna sig specialiseringstjänstgöring på högst 2,5 år från tidigare specialitet. Den 1 september 2016 införs ett maxtak för hur mycket av tidigare genomförd specialiseringstjänstgöring det går att tillgodoräkna sig vid specialisering i en ytterligare specialitet. Konkret innebär detta att tjänstgöringstiden i den senare specialiteten är minst två och ett halvt år. Enligt nu gällande praxis ska huvuddelen av tjänstgöringen bedrivas inom företagshälsovården, men viss del på arbetsoch miljömedicinsk klinik på upp till fyra-sex månader enligt Handbok för ST Arbetsmedicin version Därtill ingår kurser och teoretiska studier för 12 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING

13 att säkerställa bredast möjliga utbildningsbas. Läkaren ska även uppfylla aktuella kompetenskrav enligt AFS 2005:6 8 paragrafen avseende medicinska kontroller och behärska att skriva tjänstbarhetsintyg [16]. Tjänstgöringen ska innefatta kontinuerlig handledning. För specialiteten arbetsmedicin framgår att den karaktäriseras av följande kompetenser: fördjupade kunskaper om hur faktorer i arbetsmiljön påverkar hälsotillståndet samt funktions- och arbetsförmågan hos individer och grupper i befolkningen, en inriktning på bedömning av sambanden mellan arbetsmiljö och hälsa, att den kopplar samman medicinsk kunskap med kunskap om arbetsorganisation, beteendevetenskap, ergonomi och kemiska och fysikaliska risker i arbetsmiljön, och en samordning av resurser och kunskaper från olika medicinska verksamhetsområden och andra samhällssektorer. Kompetensområdet omfattar hälsofrämjande arbete, prevention, utredning, behandling och uppföljning av arbetsrelaterade sjukdomar och skador, bedömning av arbetsförmåga samt arbetslivsinriktad rehabilitering. I likhet med andra specialistläkarutbildningar är utbildningen målstyrd. För att kunna få ut sitt specialistkompetensbevis ska ST-läkaren uppfylla tio breda och tolv specialitetsspecifika delmål, förutom den tvååriga tjänstgöringen enligt AFS 2005:6. Delmålen är indelade i tre olika kategorier, där a och b är specialitetsövergripande delmål och c är specialitetsspecifika. Det finns olika sätt att uppfylla målen på, till exempel klinisk tjänstgöring, deltagande i kurs, teoretiska studier eller deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp enligt målbeskrivningen i SOSFS 2015:8 (bilaga 3). Moment att genomföra under utbildningen inom företagshälsovården Under tjänstgöringen inom företagshälsovård bör ST-läkaren självständigt handlägga kliniska patientutredningar delta i teamarbete om individ, grupp och organisation delta i arbetsplatsbesök arbeta med arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmåga delta i kundföretagens arbetsmiljöarbete aktivt medverka i utbildningsverksamhet delta i arbetet med att genomföra lagstadgade medicinska kontroller och tjänstbarhetsbedömningar [17]. Lagstadgade medicinska kontroller ska genomföras i enlighet med föreskriften Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6) där det framgår vilka regler och råd om arbetsmiljörelaterade medicinska kontroller som finns. Det beskrivs även när och hur sådana kontroller ska ske eller bör anordnas, hur FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING 13

14 man hanterar resultaten av kontrollerna med mera. De ska utföras på personal som i sitt arbete exponeras för bly och kadmium, asbest, kvarts med mera, härdplaster, höjdarbete, rök- och kemdykning samt dykeriarbete. Dessutom ska arbetsgivaren erbjuda arbetstagaren medicinska kontroller vid vibrationsarbete och nattarbete. Den medicinska kontrollen innebär läkarundersökning, hälsoundersökning och tjänstbarhetsbedömning [18]. Normalt ska läkaren som gör tjänstbarhetsbedömningar vara specialist inom företagshälsovård, yrkes-/arbetsmedicin eller motsvarande. Moment att genomföra under utbildningen vid arbets- och miljömedicinsk enhet Inom tjänstgöringen vid arbets- och miljömedicinsk enhet bör ST-läkaren handlägga kliniska patientutredningar delta i arbetsplatsbesök medverka i olika utredningar av exponering och sjuklighet på arbetsplatser, inklusive riskbedömning och riskkommunikation till berörda parter [17]. I målbeskrivningen 2015 framgår det att 17 av de 22 delmålen delvis måste uppfyllas genom deltagande i kurs vilket definieras som en strukturerad utbildning som utgår från uppsatta utbildningsmål. Det finns inget som säger att det ska vara en kurs per delmål utan en kurs kan uppfylla flera delmål eller det kan behövas flera kurser för att uppfylla ett delmål. Det är STläkarens och/eller verksamhetschef som i första hand avgör när ST-läkaren uppfyllt de delmål som kräver kurs. Delmål a1 a2 a5 a6 b1 b2 b3 b4 c1 c2 c4 c5 c6 c7 Område Medarbetarskap och ledarskap Etik, mångfald och jämlikhet Medicinsk vetenskapligt arbete Lagar och andra föreskrifter samt hälso- och sjukvårdens organisation Kommunikation Sjukdomsförebyggande arbete Läkemedel Försäkringsmedicin Sambandsbedömning Patientutredning Exponeringsutredning Arbetets organisation och hälsa Riskbedömning Hälsofrämjande Jämförelse med våra grannländer Även våra grannländer har företagshälsovård som en egen läkarspecialitet. I Finland har specialiteten växt mycket de senaste åren och är idag den fjärde största specialiteten. År 2015 fanns i Finland specialister i företagshälsovård och av dessa var fler än två tredjedelar under 65 år. De flesta arbetar 14 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING

15 inom den privata sektorn. Där råder balans när det gäller tillgång och efterfrågan. I Danmark ser det inte ut på samma sätt. Där är endast 75 läkare verksamma inom företagshälsovården då många andra specialiteter också arbetar med arbetsrelaterade frågor. Majoriteten av dessa 75 läkare närmar sig pensionsåldern och de flesta arbetar inom den offentliga vården. I Danmark råder det stor brist på läkare inom företagshälsovården enligt representant från danska Laegeforeningen, och det är svårt att tillsätta de utbildningsplatser som finns. I Norge har företagshälsovården en lång historia och sysselsätter idag runt 215 specialister (under 70 år) inom arbeidsmedisin. Norska legeföreningen förutser framöver en minskning av antalet specialister baserat på kommande pensionsavgångar och att det inte i motsvarande grad tillkommer nya specialister i arbeidsmedisin [19]. FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING 15

16 Genomförande och metod Omfattning och avgränsningar Uppdraget är avgränsat till att göra en förstudie med bakgrundsbeskrivning av tilläggsspecialiteten arbetsmedicin, göra en beskrivning av nuvarande kurssituation för målgruppen och ge förslag på förbättringar. Målet är att få fler läkare att vilja välja att bli specialister i arbetsmedicin. Uppdraget innefattar inte att ta fram en lösning för hela uppbyggnaden av företagshälsovården inklusive handledar- och studierektorsfunktion eller att föreslå en ny huvudman för verksamheten. Uppdraget innefattar inte heller att i någon större grad belysa den kliniska tjänstgöringen, som ingår i en läkares specialiseringstjänstgöring. Bakgrundsinformation Området företagshälsovård har varit föremål för utredning under en lång tidsperiod ända så långt tillbaka som på 1960-talet och vi har kort redogjort för några av dessa i denna rapport. Annan information har inhämtats från branschorganisationen Sveriges Företagshälsor och från Svenska Företagsläkarföreningens webbplats. Viktigt har även varit att studera de olika målbeskrivningar för specialiteten som funnits genom åren och som haft olika regelverk. Kontakter med intressenter Under arbetet med rapporten har flera externa kontakter tagits. En första kontakt togs med Svenska Företagsläkarföreningen där även ett möte anordnades med delar av dess styrelse. Efter det första mötet har en kontinuerlig kontakt upprätthållits. Parallellt med Socialstyrelsens uppdrag har stiftelsen Arbetslivsforum tilldelats medel från staten på 9,5 miljoner kronor. Medlen ska användas i ett projekt där ett mindre antal ST-läkare ska ges möjligheten att fullgöra sin utbildning till specialist i arbetsmedicin. Även den obligatoriska tjänstgöring på arbets- och miljömedicinsk klinik, som idag ingår i utbildningen, ska bekostas med dessa medel. Socialstyrelsen ingår i den referensgrupp som bildats i samband med uppdraget. I deras uppdrag ingår att se över strukturen och utbildningsvägen till att bli specialist i arbetsmedicin, där funktionerna, studierektor och verksamhetschef är viktiga delar. Socialstyrelsen har även träffat Sveriges Läkarförbund och diskuterat uppdraget och närliggande frågor. Det som, bland annat framkom då, är att det finns en oro om hur blivande specialister i arbetsmedicin ska kunna få handledning, då så få utbildas, och det efter år 2020 krävs en specialistkompetent läkare för att handleda nya adepter. Svenska Läkarförbundet önskar att övergångsregler ses över avseende tidsfaktorn och då framförallt för de nya tilläggsspecialiteterna. 16 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING

17 Ytterligare en grupp i sammanhanget är de kursgivare som ger kurser för ST-läkare och där Svenska Företagsläkarföreningen spelar en viktig och sammanhållande roll. Vi har haft kontakt med två kursgivare som tidigare givit SK-kurser riktade mot basspecialiteten arbets- och miljömedicin, då specialiteten arbetsmedicin inte fanns vid den tidpunkt då kurserna gavs. Kursgivarna och övriga intressenter har framfört vikten av att kurserna finns och att vissa av dem med fördel kan ges som SK-kurser. Vi har även träffat företrädare för utredningen Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö (A 2016:2) som är tillsatt av regeringen. Utredningen ska ge förslag på hur ett nationellt centrum för samling och spridning av kunskap och forskningsresultat om arbetsmiljö och för utvärdering av arbetsmiljöpolitik bör inrättas och utformas. Intervjuer Utifrån uppdraget har vi skickat en förfrågan till tio personer om att delta i en intervju avseende sin utbildning till specialist i arbetsmedicin. Kontaktuppgifterna är hämtade från en deltagarlista från en nyligen genomförd kurs riktad till målgruppen. Av dessa tio, har åtta stycken tackat ja till att bli intervjuade, vilket har skett per telefon. Varje intervju har tagit mellan 30 och 40 minuter. De har fått svara på ett antal fördefinierade frågor kompletterade med frågor uppkomna under samtalen (se bilaga 2). Syftet med intervjuerna har varit att få svar på nedanstående punkter: utbildningsbakgrund motiv till varför de vill bli specialister i arbetsmedicin anställningssituation utbildningens utformning vilka hinder de upplever för att bli specialist i arbetsmedicin. De som deltagit i intervjuerna, både kvinnor och män, är födda mellan 1961 och 1971 och medelåldern är 50 år. De är alla specialister sedan tidigare vilket är ett krav för att ansöka om specialistkompetensbevis i arbetsmedicin. De intervjuade representerar olika specialiteter; fyra är specialister i allmänmedicin, en i ortopedi, en i neurologi, en i internmedicin och en i rehabiliteringsmedicin. Personerna befinner sig i olika faser av sin utbildning till specialist i arbetsmedicin; vissa är i början av sin utbildning och någon har redan tagit ut sin specialistkompetens enligt målbeskrivningen Personerna bor på olika håll i Sverige, några på orter där det finns arbets- och miljömedicinsk klinik medan andra har långa avstånd. De intervjuade personerna arbetar inom olika typer av företagshälsor; privata, landstingsägda eller företagsanknutna. Kursstruktur Läkare under specialiseringsutbildning måste genomgå ett antal kurser. Kurserna finns idag presenterade på många olika håll. De kan ges som SK- FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING 17

18 kurser, statligt finansierade kurser för läkare under vidareutbildning. De kan ges som certifierade kurser och finns då i kurskatalogen hos Lipus, en organisation som certifierar kurser som vänder sig till läkare eller team där läkare ingår. Många kurser presenteras på de åtta arbets- och miljömedicinska klinikernas webbplatser. Därtill annonseras kurser på Svenska Företagsläkarföreningens webbplats och på Sveriges Företagshälsors webbplats finns länkar till dessa. En del kurser ges på universiteten. Det som skiljer denna specialitet från andra specialiteter är att många kurser läses tillsammans med andra yrkesgrupper och med en blandad målgrupp som innefattar både ST-läkare och specialister. Kurserna kan således vara kurser både inom vidareutbildning och fortbildning samt rikta sig till de övriga yrkesgrupperna inom företagshälsovården vilket försvårar möjligheterna att ge dem som SK-kurser. I tabellen nedan finns de delmål som delvis måste uppfyllas genom deltagande i kurs under specialiseringstjänstgöring i arbetsmedicin. Delmål Område Befintlig kurs a1 Medarbetarskap och ledarskap X a2 Etik, mångfald och jämlikhet X a5 a6 Medicinsk vetenskapligt arbete Lagar och andra föreskrifter samt hälso- och sjukvårdens organisation b1 Kommunikation X b2 Sjukdomsförebyggande arbete X X b3 Läkemedel b4 Försäkringsmedicin X c1 Sambandsbedömning X c2 Patientutredning X c4 Exponeringsutredning c5 Arbetets organisation och hälsa X c6 Riskbedömning X c7 Hälsofrämjande X c9 Arbetsförmåga och rehabilitering X c10 Lag och rätt i arbetslivet X c11 Medicinska kontroller X 18 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING

19 Resultat Kursstruktur De kurser som vi har identifierat har vi sammanställt i en förteckning. I förteckningen har förutom kursnamnet även andra uppgifter förts in så som kursdatum, målgrupp för kursen, vilka delmål som uppfylls genom att delta i kursen om så är fallet, kostnad för kursen och (då detta varit möjligt) vem som ger kursen (se bilaga 2). Det finns ingen enhetlig struktur för hur och var kurserna presenteras. Några av kurserna finns på flera olika webbsidor och andra finns bara utlagda hos arrangören. Det är inte alltid tydligt vilken målgrupp kursen vänder sig till, eller om en ST-läkare uppfyller delmål genom att delta i en viss kurs. De kurser som Svenska Företagsläkarföreningens håller i visar tydligt vilka delmål som omfattas. Det skiljer sig även om det är medicinska kurser eller kurser som ska täcka a- och b-målen, det vill säga breda, specialitetsövergripande kurser. Det finns idag ingen tillgänglig information att tillgå om hur söktrycket ser ut för de kurser som efterfrågas. I samband med de externa kontakter som projektgruppen har haft under arbetet har det framkommit att högt söktryck råder för ett antal kurser, exempelvis för försäkringsmedicin, medicinska kontroller i arbetslivet, levnadsvanor i arbetslivet samt arbetsrätt och lagstiftning. För några av de kurser som Svenska Företagsläkarföreningen håller i, framförallt Levnadsvanor och Arbetsrätt har fler kunnat beredas plats genom byte till större lokal. Att hålla en kurs för målgruppen ST-läkare kräver oftast stora insatser från kursledningens sida. Tillgången på kursgivare är begränsad och en och samma kursgivare har inte alltid möjlighet att ge en kurs så många gånger som den är efterfrågad. Intervjuer Motiv till att vilja välja att bli specialist i arbetsmedicin och hinder på vägen På frågan om varför personen vill bli specialist i arbetsmedicin har flertalet intervjupersoner svarat att de har ett intresse för frågor som rör förebyggande vård och rehabilitering samt arbetsmiljöaspekter. Inom företagshälsovården finns möjlighet att se individen i ett större sammanhang vilket kan vara svårt inom den vanliga sjukvården. Några har även svarat att det beror på den arbetssituation de har idag med krävande arbetstider, långa jourpass och otillräcklig tid för patientkontakt. Vi har även ställt frågan om vilka hinder som finns på vägen till att bli specialist i arbetsmedicin. De flesta nämner den placering på arbets- och miljömedicinsk klinik som ingår i utbildningen och som idag sträcker sig över en tidsperiod på mellan fyra till sex månader. Bor man på en ort där en sådan klinik finns upplevs det inte som ett lika stort problem som för dem FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING 19

20 som har långt att resa till en sådan tjänstgöringsklinik. Ett annat stort problem är hur finansieringen av en sådan placering ska utformas samt möjligheten att få till stånd placeringar. I dagsläget är det fler under utbildning inom arbetsmedicin än de arbets- och miljömedicinska klinikerna kan erbjuda plats för. Den andra utmaningen, som flera intervjupersoner tar upp, är svårigheten att tolka Socialstyrelsens regelverk när det gäller vad som kan tillgodoräknas från tidigare specialitet avseende uppfyllande av a- och b-mål genom kurs. Man ställer sig till exempel frågan om huruvida en läkare som redan har god kunskap i ett ämne inom sin tidigare specialitet behöver uppvisa kursintyg för tidigare genomgångna kurser. Om dokumentationskraven är för omfattande menar de tillfrågade att de kanske avstår från att ta ut sitt specialistkompetensbevis men fortsätter att arbeta inom företagshälsovården inom ramen för sin nuvarande specialitet. Är det så att den administrativa delen av specialiseringstjänstgöringen blir för svårhanterlig är det flera som nämner att de avser att fortsätta arbeta som läkare inom företagshälsovården utan att ta ansöka om specialistkompetensbevis i arbetsmedicin. Förutom att detta kan ha konsekvenser för den enskilde kan det även leda till svårigheter att finna, studierektorer och verksamhetschefer med specialistkompetensbevis i arbetsmedicin framöver Utbildningsstruktur, studierektor, verksamhetschef och huvudman Flera av de tillfrågade lyfter osäkerheten kring rollerna, och den framtida tillgången, när det gäller, studierektorer, verksamhetschefer och ny huvudman. Det gäller framförallt tillgången på, studierektorer och verksamhetschefer som idag inte finns i tillräcklig omfattning. Bristen på dessa kan innebära svårigheter vid intygande om att en läkare under specialiseringstjänstgöring har tillräckliga kunskaper för att uppfylla delmål där det finns kurskrav. Framöver kan det komma att utgöra ett hinder för att få fram nya specialister inom specialiteten. Vi går dock inte närmare in på den frågan här då det inte ingår i vårt uppdrag. Tillgång till kurser Vidare har vi frågat de intervjuade om de har tillgång till relevanta kurser under utbildningstiden och om dessa kurser är lätta att hitta och få information om. De tillfrågade har även fått nämna om det är några särskilda kurser de tycker saknas i befintligt kursutbud. De flesta tycker att de fått information om kurser när de varit i kontakt med Svenska Företagsläkarföreningen som arrangerar flera av de kurser som målgruppen deltar i. Men flera framför att det vore önskvärt att ha det totala kursutbudet samlat på ett och samma ställe så att det blir tydligare vilket kursutbud som finns. Exempelvis annonseras några kurser endast på de arbets- och miljömedicinska klinikernas webbplatser. Flera kurser som vänder sig till målgruppen har en bredare målgrupp än endast ST-läkare i arbetsmedicin. Till exempel finns kurser som förutom ST-läkare även vänder sig till specialister eller andra yrkesgrupper inom företagshälsovården. Dessa kurser annonseras på flera olika håll. Det har även framförts att kurser är viktiga för att bygga nätverk. 20 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING

21 Under intervjuerna har det kommit fram att det är ett flertal kurser som efterfrågas i ökad utsträckning. Det kan vara så att en viss kurs inte finns att tillgå eller att befintliga kurser inte har tillräckligt med kursplatser för alla som vill delta. De kurser som nämnts är försäkringsmedicin, både grund- och fördjupningskurs, arbetsrätt, handledning för att kunna handleda nya STläkare inom arbetsmedicin och kurs i medicinska kontroller. Av de som deltagit i intervjuomgången avser alla utom en person att fortsätta arbeta inom företagshälsovården. FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING 21

22 Slutsatser och diskussion Utformandet av en kursstruktur Alla läkare som genomgår specialiseringstjänstgöring ska, som beskrivits ovan, genomgå ett antal kurser under sin utbildningsperiod. Det finns idag ingen gemensam plats där man kan finna alla kurser, vare sig för alla specialiteter i stort, eller specifikt för specialiteten arbetsmedicin. Enhetlig kursbeskrivning Socialstyrelsen menar att en tydlig struktur avseende kurser som riktar sig till arbetsmedicin bör skapas och synliggöras i en kurskatalog där alla kurser blir sökbara och presenterade på samma ställe. Idag finns information kring kurserna att tillgå på en rad olika håll och då kurser för denna specialitet ofta hålls tillsammans med andra yrkesgrupper inom företagshälsovården är de svåra att överblicka. Kurserna i katalogen bör vara beskrivna på ett enhetligt sätt och en rad uppgifter bör finnas med. Exempel på sådana uppgifter kan vara: kursbeskrivning, kursgivare, kursschema, målgrupp, vilka delmål som utbildningen avser att hjälpa deltagaren att uppfylla, praktisk information med mera. Förslagsvis kan kurskatalogen läggas upp på den kurssida som Svenska Företagsläkarföreningen idag tillhandahåller eller på annan lämplig webbplats. Är det så att kurserna är annonserade på annat håll kan en länk till en sådan beskrivning finnas istället. Utökat kursutbud När det gäller SK-kurser finns under år 2016 en rad kurser som täcker a- och b- mål för målgruppen, men ingen som vänder sig specifikt till målgruppen arbetsmedicin och som behandlar de medicinska delmålen. Till vissa kurser, både SK-kurser och andra, är söktrycket högt och det har även framgått i de intervjuer som genomförts att en del kurser saknas eller finns i för liten omfattning. Detta gäller till exempel kurs i medicinska kontroller, kurs i arbetsrätt och lagstiftning samt fördjupad kurs i försäkringsmedicin. I Statskontorets uppdrag har det framkommit att det särskilt ska vara möjligt att anordna kurser för nyligen inrättade specialiteter [20]. Därför finns en möjlighet att se över SK-kursutbudet för arbetsmedicin inför år 2017 och finna en lämplig leverantör som skulle kunna tillhandahålla kurser där sådana idag inte finns i tillräcklig omfattning. En sådan lämplig leverantör skulle kunna vara Arbetsmiljöverket. En möjlighet är att kurserna kan ges på olika håll i landet och att kurser kan genomförashelt eller delvis på distans [21]. 22 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING

23 Blandad målgrupp under en övergångsperiod SK-kurser har i dagsläget inte blandad målgrupp. En möjlig utveckling för dessa statligt finansierade kurser för läkare under vidareutbildning inom arbetsmedicin skulle därför kunna vara blandad målgrupp för vissa kurser. ST-läkares deltagande skulle då kunna finansieras med statliga medel medan övriga deltagare får betala en deltagaravgift. De andra deltagarna kan vara både specialister och komma från andra yrkesgrupper inom företagshälsovården. Detta är något som specialitetsföreningen tycker är väldigt positivt. På vissa kurser är det även lämpligt att ST-läkare och deltar i en och samma kurs. En särskild kvot skulle då kunna reserveras för ST-läkarna på dessa kurser. Detta skulle kunna vara en lösning fram till dess att tilläggsspecialiteten funnit sin form och det finns tillräckligt med deltagare som framöver kan delta i SK-kurser. För SK-kurser gäller alltid att Socialstyrelsen håller i den centrala antagningen, men även för övriga kurser riktade mot målgruppen skulle en sammanhållen antagning kunna vara en fördel. Hinder för att bli specialist i arbetsmedicin Socialstyrelsen har genom intervjuerna identifierat ett antal hinder vilka försvårar för läkare som vill utbilda sig till specialister i arbetsmedicin. Oklara regler/hur ska regler tolkas? Det första hindret, enligt de intervjuade, är att det upplevs som svårt att få en överblick över vad som går att tillgodoräkna sig från tidigare specialiseringstjänstgöring för att få ut ett specialistkompetensbevis i den nya tilläggsspecialiteterna. I regelverket avseende läkares specialiseringstjänstgöring framgår att varje ST-läkare ska ha ett utbildningsprogram som ska omfatta all tjänstgöring och kompletterande utbildning som behövs för att uppfylla kompetenskraven i målbeskrivningen. Verksamhetschefen har ansvar för att ett sådant utbildningsprogram tas fram, följs upp och revideras i samråd med studierektor, och ST-läkare. I den praktiska verksamheten upplever målgruppen det som en svårighet när strukturen kring studierektor, och verksamhetschef är oklar. De intervjuade efterfrågar även ett tydliggörande avseende kursintyg på de delmål som har kurskrav och på sådan kunskap som finns från den tidigare specialiteten och tjänstgöringen. Här behöver Socialstyrelsen i dialog med målgruppen, förbättra informationen för att tydliggöra vad som gäller. De tillfrågade upplever att det finns oklarheter kring hur tidigare vetenskapligt arbete får tillgodoräknas. Då alla som är under utbildning inom arbetsmedicin är specialister sedan tidigare har alla inom ramen för den tidigare specialiseringstjänstgöringen genomfört ett vetenskapligt arbete, om de utbildat sig enligt målbeskrivningen 2006 [22] och framåt, och därmed visat på ett vetenskapligt tankesätt. De som utbildat sig innan 2006 har ett annat regelverk att förhålla sig till. Även här behöver Socialstyrelsen ha en dialog med berörda för att klargöra vad som gäller. FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING 23

24 Ett förslag som samtliga intressenter framför är att under en övergångsperiod ha ett särskilt regelverk och se över befintliga övergångsregler kring utbildning inom de nya tilläggsspecialiteterna vad gäller tidigare tjänstgöring och tillgodoräknade av kurser. Tjänstgöring på arbets- och miljömedicinsk klinik Nästa svårighet som nämns i intervjuerna är den tjänstgöring som idag sker på de arbets- och miljömedicinska klinikerna och som rekommenderas ha en varaktighet på mellan fyra till sex månader. Det finns åtta arbets- och miljömedicinska kliniker i Sverige och de ligger framförallt i storstadsregionerna. De flesta som utbildar sig är runt år och har en familjesituation där det inte är möjligt att vara borta från hemmet under ett antal månader, vilket kan vara nödvändigt om boendeorten inte är samma som den ort där det finns en klinik. En annan svårighet i detta sammanhang är att de arbets- och miljömedicinska klinikerna har små möjligheter att bereda plats för de som är under utbildning i arbetsmedicin i den omfattning som är nödvändigt. De har inte ett uppdrag från sin huvudman dvs landstingen att utbilda läkare för företagshälsovården. I samband med placeringen råder idag även en problematik kring finansieringen och vem som ska stå för den under den tidsperiod som läkaren inte är i tjänst på hemmakliniken. Det sistnämnda är dock inte en frågeställning i denna rapport men ändå viktig att nämna i sammanhanget. Flera förslag har förts fram, till exempel att tjänstgöringen skulle kunna ske under en längre tidsperiod med tjänstgöring en dag i veckan och övrig tid inom ordinarie arbete i företagshälsovården, eller att viss del av tjänstgöringen skulle kunna genomföras på annat sätt, exempelvis genom distanskurser, e-learning, medsittning eller liknade. Marknadsföra specialiteten arbetsmedicin En utmaning för att få fler läkare att vilja välja att utbilda sig inom arbetsmedicin är att tydliggöra specialiteten och belysa de viktiga och intressanta arbetsområden som specialiteten innefattar. De arbetsområden som läkare i arbetsmedicin idag arbetar kring, som arbetsmiljöfrågor och rehabilitering, är viktiga frågeställningar för samhället i stort och nämns i samband med höga sjuktal och psykisk ohälsa, som idag diskuteras på många håll. Arbetet innebär även att se individen i ett helhetsperspektiv och att ha ett samspel med andra aktörer inom området. Arbetet har även ett större medicinskt innehåll än vad som kanske förväntas. Sammanfattning av slutsatser För att få fler läkare att vilja välja att utbilda sig inom tilläggsspecialiteten arbetsmedicin föreslår vi följande åtgärder. Vissa av åtgärderna är redan på gång att genomföras av Svenska Företagsläkarföreningen och branschorganisationen. skapa en tydligare struktur och modell för hur vägen till specialist i arbetsmedicin ser ut 24 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING

25 överväga att tydliggöra vad som krävs för att få ut specialistkompetensbevis i arbetsmedicin när det gäller tillgodoräknande från tidigare specialistkompetensbevis, både avseende tjänstgöring och intyg för kurs förändra upplägget av den kliniska tjänstgöringen på arbets- och miljömedicinsk klinik. skapa en gemensam kurskatalog utöka kursutbudet och skapa en kursserie på nationell nivå som täcker de medicinska delmålen undersöka möjligheten med blandade målgrupper inom den statliga kursverksamheten (SK-kurser) ta fram webb- och distansutbildningar marknadsföra specialiteten arbetsmedicin. FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING 25

26 Referenser 1. Sveriges Företagshälsor 2. Svenska Företagsläkarföreningen Framgångsrik företagshälsovård möjligheter och metoder 2011: Betänkande av 2003 års företagshälsovårdsutredning, SOU 2004: Rapporten 2007 SOU 2007:91 Ny företagshälsovård ny kunskapsförsörjning 9. Rapporten 2011 SOU 2011:79 Kunskapsområdet företagshälsovård. En rapport om utbildning, utveckling och forskning 10. Socialstyrelsen, Översyn av läkarnas specialitetsindelning 11. Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2015:8) om läkarnas specialiseringstjänstgöring 14. Socialstyrelsen, Enheten Behörighet 15. Svenska Företagsläkarföreningen 16. Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6), föreskrifter 17. Handbok för ST Arbetsmedicin Version Arbetsmiljölagen Sveriges läkarförbund, enkät 20. Statskontorets rapport Det statliga åtagandet för kurser inom läkarnas vidareutbildning 2016: Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring 26 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING

27 Bilaga 1. Intervjufrågor Intervjufrågor till läkare som avser att utbilda sig inom arbetsmedicin Vad har du för basspecialitet? När i tiden blev du klar med den? Varför avser du att ta ut en specialistkompetens i arbetsmedicin? Vilka hinder på vägen till att bli specialistläkare i arbetsmedicin ser du? Vad skulle kunna förändras/förenklas? Vilka fördelar ser du med att inneha en specialistkompetens i arbetsmedicin? Avser du att fullt ut arbeta inom företagshälsovården framöver? Vet du vad du kan tillgodoräkna dig från din tidigare specialitet? Vet du vilka kurser som finns att tillgå under din utbildningstid? Vilka saknas? Vem betalar för den tid du är på AMM-klinik och inte är i tjänst på företagshälsovården? Har du tillgång till och studierektor? Övrigt FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING 27

28 Bilaga 2. Kursförteckning Uppställning av kurser där läkare under utbildning inom arbetsmedicin ingår som målgrupp Tabell 1. Ett urval av kurser inom företagshälsovård 2016 Kursnamn Kursgivare Kursledare Annonsör Arbete med handhållna vibrerande verktyg Arbets- och miljödermatologi Arbetsrehabilitering (Return-To- Work AMM Lund Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi Svenska Företagsläkarföre ningen Kursdatum Kurskostnad Kurslängd? AMM Lund maj 1 dag Cecilia Svedman lipus 8500 Birgitta Gottfries Dahlberg lipus november januari, mars 5 dgr? 5 dgr Delmål a6, b1, b4, c9, c10 Målgrupp företagsfysioterapeuter, företagsläkare, arbetsmiljöingenjörer och arbetsmiljöinspektörer. läkare Arbetsrätt och lagstiftning för FHV Svenska Företagsläkarföre ningen Ragnhild I Walther lipus /9 2 dgr a6, b4, c9, c10 Arbetssjukdomar Detta behöver FHV veta om ergonomer, företagssköterskor, och hand-arm vibrationer - teori och Uppsala AMM Pia Rehfisch, Uppsala AMM apr 1 dag? företagsläkare praktik föreläsare Exponering i arbetslivet och i den allmänna miljön Företagshälsovård Hand- och armvibrationer, Luleå Umeå AMM? Umeå AMM mar 1 dag läkare, sjuksköterskor Inomhusmiljö på arbetsplatser med fhv-fokus Introduktion till Arbetsmedicin och Arbets- och Miljömedicin AMM Stockholm/Uppsala Svenska Företagsläkarföre ningen? AMM Stockholm/Uppsala Kristina Jakobsson lipus augusti oktober läkare 2 dgr bara arbetsmedicin 5 dgr a1, a2, a6, b1, c12 Lag och rätt, etik och försäkringsmedicin Levnadsvanornas betydelse för Svenska Ragnhild Ivarsson lipus maj 3 dgr b1, b2, c7 läkare FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET 2016-08-29 1 Historik 1938 Regler för läkarundersökning av vissa vuxna i särskilt riskabla

Läs mer

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Vad är syftet med regleringen av läkarnas specialiteter? Utgöra en kvalitetsgaranti i förhållande till patienter och allmänhet Direktiv om erkännande

Läs mer

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Nya bestämmelser om läkarnas ST Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2016-03-30 Agenda De nya bestämmelserna ansvarsfördelningen i ST Målbeskrivningarna Utbildningsstöd Frågestund Tidsplan De nya

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 Legitimation i Sverige före den 1 maj 2015, kan följa det gamla regelverket (SOSFS 2008:17) eller det

Läs mer

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Företagshälsovårdens kärnverksamhet ligger inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsa och arbetslivsinriktad

Läs mer

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön BIL 2. REVISION DELMÅL C1C12 FÖR ARBETSMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön vidare

Läs mer

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Nya bestämmelser om läkarnas ST Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2015-02-13 Agenda De nya bestämmelserna om läkarnas ST Målbeskrivningar Kort om utbildningsstöd Gemensam kunskapsbas Studierektorns

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ragnhild Mogren, utredare 2013-11-28 Ny struktur i målbeskrivningarna

Läs mer

Kurs för handledare och ST-läkare i Arbetsmedicin/Arbetsoch Miljömedicin

Kurs för handledare och ST-läkare i Arbetsmedicin/Arbetsoch Miljömedicin Kursnummer: 20170024 Kurs för handledare och ST-läkare i Arbetsmedicin/Arbetsoch Miljömedicin Kursdatum Kursorter Sista ansökningsdag 18 Sep, 2017-19 Sep, 2017Stockholms län01 Sep, 2017 Nivå Färdiga specialister

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål - Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål Ragnhild Mogren 2014-04-01 Ny struktur i målbeskrivningarna Område A Omfattar alla specialiteter

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun 1 (6) RIKTLINJE Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentet gäller för HSF Innehållsförteckning Specialiseringstjänstgöring (ST)...2 Bakgrund...2 Behov av ST på Gotland...2 Målsättning för ST-utbildning

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2015:X (M) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den 17 februari 2015. Socialstyrelsen föreskriver följande

Läs mer

ST-utbildningen i Arbetsmedicin. Att skapa förutsättningar för en framgångsrik specialitet. AM-Projektet

ST-utbildningen i Arbetsmedicin. Att skapa förutsättningar för en framgångsrik specialitet. AM-Projektet ST-utbildningen i Arbetsmedicin Att skapa förutsättningar för en framgångsrik specialitet AM-Projektet Bakgrund och problembeskrivning Akut brist på läkare inom tilläggsspecialiteten arbetsmedicin. Branschens

Läs mer

Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST

Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen Studierektorskonferens 2014-03-26 Vad är syftet med den offentligrättsliga regleringen av läkarnas medicinska specialiteter?

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 Branschstatistik 2015 Delrapport 1 Sveriges Företagshälsor 2015-06-25 Sveriges Företagshälsor I Sturegatan 11 I Box 55545 I 102 04 Stockholm I Telefon 08-762 67 46 info@foretagshalsor.se I www.foretagshalsor.se

Läs mer

Nytt i nynya ST (2015:8)

Nytt i nynya ST (2015:8) Nytt i nynya ST (2015:8) michael.andresen@regionorebrolan.se elina.sarasalo@sll.se Övergångsregler Man kan välja den gamla nya ST om man har fått legitimation före den 1 maj 2015 lämnar in ansökan före

Läs mer

Handbok för ST Arbetsmedicin Version 1.021

Handbok för ST Arbetsmedicin Version 1.021 Handbok för ST Arbetsmedicin Version 1.021 SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN (SFLF) OCH SVENSK ARBETS- OCH MILJÖMEDICINSK FÖRENING (SAMF) Version 1.021 Datum: 20150415 Sid. 2 Innehåll INLEDNING... 3 KOMPETENSKRAV

Läs mer

Handbok för ST Arbetsmedicin Version 2.01

Handbok för ST Arbetsmedicin Version 2.01 Handbok för ST Arbetsmedicin Version 2.01 SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN (SFLF) OCH SVENSK ARBETS- OCH MILJÖMEDICINSK FÖRENING (SAMF) Version 2.01 Datum: 2016-02-12 Handbok för ST i Arbetsmedicin 2016

Läs mer

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Vad har hänt 2013? Vad pågår och vad planeras 2014? Socialstyrelsen övertagit SK-kurser LIPUS tagit över Certifiering av ST-kurser samt SPUR UU

Läs mer

Handbok för ST Arbetsmedicin Version 3.14

Handbok för ST Arbetsmedicin Version 3.14 Handbok för ST Arbetsmedicin Version 3.14 SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN (SFLF) OCH SVENSK ARBETS- OCH MILJÖMEDICINSK FÖRENING (SAMF) Version 3.14 Datum: 2017-10-24 Handbok för ST i Arbetsmedicin version

Läs mer

FHV:s roll i rehabiliteringsprocessen. Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse

FHV:s roll i rehabiliteringsprocessen. Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse FHV:s roll i rehabiliteringsprocessen Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse FHV:s UPPDRAG (?)! Fristående expertresurs inom området arbetsmiljö, organisation och hälsa, med kunskap om hur dessa

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 eller ny-nya ST eller ST 2.0 Börja om från början, börja om på nytt... Börja om från början, börja om på nytt... Nja, inte helt Nya ST 2015= SOSFS 2015:8 Började gälla 1 maj 2015

Läs mer

Har företagsläkare bäst förutsättningar att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering?

Har företagsläkare bäst förutsättningar att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering? Har företagsläkare bäst förutsättningar att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering? Arbets- och miljömedicinskt vårmöte Uppsala 2014 04 10 Karin Nord, specialist i företagshälsovård 1 FHV:s UPPDRAG

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Målbeskrivningar 2008 (1) 1 ISBN 978-91-85999-55-2 Artikelnr 2008-126-2 Sättning Helen Eriksson, Edita Västra Aros AB Tryck Edita Västra

Läs mer

Ledarskap Patient läkarrelation Medicinsk etik och filosofi Arbetsmiljö Yrkes och miljömedicin Företagshälsovård

Ledarskap Patient läkarrelation Medicinsk etik och filosofi Arbetsmiljö Yrkes och miljömedicin Företagshälsovård 1. Titel 2. Sammanfattning 3. Ämnesområde 4. Målgrupp 5. Bakgrund 6. Kursmål 7. Program 8. Metodik 9. Uppföljning 10. Utvärdering 11. Formalia 12. Antagning 13. Relaterade kurser 14. Ansvariga 15. Finansiering

Läs mer

Om ansökan och antagning till SK-kurser

Om ansökan och antagning till SK-kurser Om ansökan och antagning till SK-kurser Här hittar du information kring om du är behörig att söka SK-kurser och om hur Socialstyrelsen fördelar platserna samt annat som rör ansökan, antagning och kursinformation.

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat

Läs mer

Uppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet

Uppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet Regeringsbeslut I:19 2013-05-30 S2013/4214/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet Regeringens

Läs mer

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur Klinisk fysiologi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Handbok för ST Arbetsmedicin Version 1.0

Handbok för ST Arbetsmedicin Version 1.0 Handbok för ST Arbetsmedicin Version 1.0 SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN (SFLF) OCH SVENSK ARBETS- OCH MILJÖMEDICINSK FÖRENING (SAMF) Socialstyrelsens föreskrift är ännu ej fastställd. Text för delmål

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för kunskapsområdet företagshälsovård. Dir. 2009:18. Beslut vid regeringssammanträde den 26 mars 2009

Kommittédirektiv. Delegationen för kunskapsområdet företagshälsovård. Dir. 2009:18. Beslut vid regeringssammanträde den 26 mars 2009 1a Kommittédirektiv Delegationen för kunskapsområdet företagshälsovård Dir. 2009:18 Beslut vid regeringssammanträde den 26 mars 2009 Sammanfattning av uppdraget En delegation för kunskapsområdet företagshälsovård

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt 1(6) UTB. PLAN HUND OCH KATT -UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se 2013-09-20 2(6) Denna utbildningsplan

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun 1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta

Läs mer

Appendix. A. Verksamheten

Appendix. A. Verksamheten Appendix Nedanstående checklista används som riktlinjer för poängbedömning, i enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. När inspektörerna använder checklistan gällandes räknas

Läs mer

Inför att skriva avtal med FHV respektive AMM-kliniker om deltagande i försöksprojektet viktiga klargöranden

Inför att skriva avtal med FHV respektive AMM-kliniker om deltagande i försöksprojektet viktiga klargöranden Utkast för synpunkter. Utkast 2011-06-22 Delegation för kunskapsområdet företagshälsovård S 2009:01 Huvudsekreterare Eva Lehndal Telefon 08-4054147 Mobil 070-698 4147 E-post eva.lehndal@social.ministry.se

Läs mer

Från student till specialist

Från student till specialist Från student till specialist Jens Schollin, utredare Uppdraget - Att genomföra en översyn av läkares specialiseringstjänstgöring och bl.a. analysera om en introduktion i hälso- och sjukvården inom ramen

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrifter

Läs mer

3. Bilaga Kravspecifikation - allmänna krav

3. Bilaga Kravspecifikation - allmänna krav 3. Bilaga Kravspecifikation - allmänna krav 3.1 Kravspecifikation 3.1.1 Ort som erbjuds samt mottagningar på erbjudna orter Anbudsgivaren ska ange vilka orter som offereras. Mottagningar ska finnas på

Läs mer

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Förstärkt familjehemsvård Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk kemi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg Lathund för Socialstyrelsens intyg 2015:8 målbeskrivning Allmänmedicin, Region Uppsala Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg A1 Medarbetarskap, VC (ev.

Läs mer

Urvalsprinciper för upphandling av specialistkompetenskurser

Urvalsprinciper för upphandling av specialistkompetenskurser Urvalsprinciper för upphandling av specialistkompetenskurser Hur verksamheten med SK-kurser ska utformas för att bidra till den långsiktiga kompetensförsörjningen av specialistläkare Denna publikation

Läs mer

Vad är Arbets- och miljömedicin?

Vad är Arbets- och miljömedicin? Vad är Arbets- och miljömedicin? Forskning, utbildning och patientverksamhet Teresia Nyman, Med Dr, Leg. sjukgymnast, Ergonom Verksamhetschef teresia.nyman@medsci.uu.se teresia.nyman@akademiska.se Fysioterapeuter

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Smärtlindring Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Målbeskrivning Rättspsykiatri Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Rekommendationerna är inklippta i fetstil i Socialstyrelsens text. Kompetensbeskrivning Specialiteten rättspsykiatri

Läs mer

Organisationens påverkan på individ och grupp

Organisationens påverkan på individ och grupp Kursnummer: 20170011 Organisationens påverkan på individ och grupp Kursdatum Kursorter Sista ansökningsdag 17 Okt, 2017-19 Okt, 2017Stockholms län19 Sep, 2017 Nivå Färdiga specialister (Fortbildning) Läkare

Läs mer

Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring

Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Maria Samuelsson Almén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-21 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 5 1 (2) HSN 1402-0216 Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring

Läs mer

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt SOCIALMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten socialmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om dels samhälls- och organisationsinriktad förebyggande

Läs mer

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 1097 Kompetensbeskrivning Specialiteten vårdhygien karaktäriseras av fördjupad kunskap om prevention av vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården. Kompetensområdet omfattar även färdigheter

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

KURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work)

KURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) KURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) Målgrupp Utbildningen vänder sig i första hand till läkare under specialistutbildning och läkare verksamma inom företagshälsovård/arbets-och miljömedicin.

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i Bilaga 1 : Personuppgifter som lämnas på denna ansökningsblankett registreras av Socialstyrelsen i ett ärendehanteringssystem. Med stöd av förordningen (2006:196) om register över hälsooch sjukvårdspersonal

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 9 10 november 2016 Värnamo sjukhus Värnamo Ögonmottagningen. Sjukhus Ort Klinik Kerstin Edlund och Kerstin Hallnäs. Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk genetik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Handbok för ST Arbets- och Miljömedicin Version 1.021

Handbok för ST Arbets- och Miljömedicin Version 1.021 Handbok för ST Arbets och Miljömedicin Version 1.021 SVENSK ARBETS- OCH MILJÖMEDICINSK FÖRENING (SAMF) OCH SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN (SFLF) Version 1.021 Datum: 20150415 Handbok för ST i Arbets och

Läs mer

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016.

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Kommittédirektiv Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö Dir. 2016:2 Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Årsberättelse Utbildningsutskottet KITM

Årsberättelse Utbildningsutskottet KITM Årsberättelse Utbildningsutskottet KITM Årsmötet 7 maj 2014 Kerstin Elvin Minimitider bl.a. 4år inom KITM Checklistor ST läkarna självständigt skall utföra våra vanligaste analysmetoder ROTEM / TEG Ref.litteratur

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

När dina anställda mår bra mår ditt företag bra

När dina anställda mår bra mår ditt företag bra När dina anställda mår bra mår ditt företag bra Ni ligger alltid Rubriken ovan är ett citat från en av våra kunder. Ett uttalande som vi är både stolta och glada över och som högst påtagligt speglar vår

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1 Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

2016:14. Det statliga åtagandet för kurser inom läkarnas vidareutbildning

2016:14. Det statliga åtagandet för kurser inom läkarnas vidareutbildning 2016:14 Det statliga åtagandet för kurser inom läkarnas vidareutbildning MISSIV DATUM DIARIENR 2016-05-11 2015/210-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2015-11-05 S2015/07175/FS (delvis) Regeringen Socialdepartementet

Läs mer

Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin

Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin FoU-avdelningen ST-enheten Landstingets ledningskontor Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin Överenskommelse om utbildningens genomförande under specialiseringstjänstgöring Kontraktet gäller ST-läkare

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Effektiv vård (SOU 2016:2)

Effektiv vård (SOU 2016:2) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-02-19 S2016/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning av Statskontorets remissvar Statskontoret delar

Läs mer

Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete

Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete Wimi FK90005_012_G Rättsavdelningen REMISS 1 (1) Diarienummer Regelrådet Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete Bifogat

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Rickard Carlhed Tobias Kjellberg 2015-06-11 2017-06-11

Läs mer

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST vad gäller? Ansökan om specialistkompetens enligt nya ST Inledning Ansökningstiderna för ansökning om specialistkompetens är för närvarande långa. Detta har flera

Läs mer

3 Kravspecifikation Stöd- och tilläggstjänster, Företagshälsan NLL. Dnr: Ansvarig: Josefine Barsk

3 Kravspecifikation Stöd- och tilläggstjänster, Företagshälsan NLL. Dnr: Ansvarig: Josefine Barsk 3 Kravspecifikation 2014 Stöd- och tilläggstjänster, Ansvarig: Josefine Barsk 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND 4 2. EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 4 2.1 Medicinska tjänster 4 2.2 Företagsläkare 5 2.3 Psykosocialt

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer