Instruktion till ombudet i Kommunassurans Syd Försäkrings AB vid extra ägarsamråd 2017

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer KLK 2017/167 Handläggare Kanslichef Elisabeth Aidemark Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen Instruktion till ombudet i Kommunassurans Syd vid extra ägarsamråd 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner följande instruktion till ombudet. Instruktion Styrelsen medges bevilja delägarskap i Kommunassurans för de kommuner inom Förenade Småkommuners Försäkringsbolag (FSF), som ansöker om att bli delägare, under förutsättning att dessa tecknar aktieägaravtal, godkänner gällande ägardirektiv, bedöms ha ett gott skaderesultat, accepterar att direktplacera sitt försäkringsskydd i bolaget och är beredda att delta i det skadeförebyggande arbetet samt Styrelsen ges i uppdrag att utreda frågan om obligatorisk direktplacering av delägarnas försäkringsskydd i Kommunassurans enligt de riktlinjer arbetsgruppen framfört. Beskrivning av ärendet Kommunassurans Syd Försäkringsombud har kallat till extra ägarsamråd tisdagen den 21 mars kl i Gamla Börssalen på Malmö Börshus. Inför det extra ägarsamrådet föreslås ovanstående instruktion till Ombudet Lena Wallentheim (S) med ersättare Ulf Erlandsson (SD). Sändlista: Ombudet med ersättare Hässleholms kommun / KommunledningskontoretKlikk her for å skrive inn tekst. Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

2 2 (2) Kommunledningskontoret Elisabeth Aidemark Kanslichef JAV

3 Från: Skickat: Ämne: Bifogade filer: Kallelse till extra Ägarsamråd KSFAB Förslag avtal och direktiv till ägarsamråd.pdf Kallelse till extra ägarsamråd med Kommunassurans Syd Extra ägarsamråd kommer att äga rum tisdagen den 21 mars kl i Gamla Börssalen på Malmö Börshus. Start kl med kaffe på Ljusgården. Efterföljande lunch kl på Ljusgården. Bifogar resultatet av den utsedda arbetsgruppens arbete. Tacksam för deltagande med namn på ombud senast den 10 mars och även då också svar om deltagande i efterföljande lunch. Med vänlig hälsning, Mats Ekbäck VD genom Med vänlig hälsning Ingrid Andersson vd-assist ent/administratör Kommunassurans Syd Göran Olsgatan 1, 4:e vån, M almö tel Epost: ingrid.andersson@ksfab.se Hemsida:

4 Ägarkommunerna i Kommunassurans Syd Styrelsens förslag om ändring av aktieägaravtal och ägardirektiv Kommunassurans Syd (KSFAB) bildades för drygt 10 år sedan av 30 skånska kommuner som en reaktion på att kommunerna hade allt svårare att få ett gott försäkringsskydd för sin egendom och sitt ansvar. Bolaget har sedan dess fått ytterligare 22 delägare godkände samtliga delägare att det geografiska området för bolaget skulle utökas till att omfatta kommuner och landsting i Götaland. I olika sammanhang har det på senare år framhållits att KSFAB bör ö för att långsiktigt kunna vara en stark aktör som garanterar ägarkommunerna ett gott försäkringsskydd och en resurs för att stärka kommunernas skadeförebyggande arbete. Bolagsstyrelsen har bedömt att ett 70-tal delägare kan hanteras inom ramen för nuvarande administrativa resurser. Vid årsstämman den 10 maj 2016 i Alvesta redovisade styrelsen muntligen vilka diskussioner som förts inom styrelsen och med presumtiva delägare det senaste året. Med ledning av de inlägg som gjordes under stämman fann styrelsen anledning att fördjupa utredningen om bolagets eventuella utökning av ägarkretsen, även utanför Götaland. På senare år har KSFAB fått förfrågningar från dels kommuner utanför Götaland men även från kommunerna inom systerföretaget Förenade Småkommuners Försäkringsbolag (FSF) om samarbete eller fusion. Hittills har diskussionerna mellan KSFAB och FSF inte resulterat i mer än erfarenhetsutbyte och kollegiala samtal. FSF har för närvarande 24 kommuner som delägare, alla med ett invånarantal under invånare, i huvudsak i de geografiska områdena Svealand och Götaland. Delvis sammanfaller alltså KSFABs och FSFs verksamhetsområden. Eftersom det fortfarande finns ett intresse från flertalet av FSFs delägare att övergå till att bli delägare i KSFAB gjorde styrelsen en grundlig genomgång av förutsättningarna för och konsekvenserna av att KSFAB öppnar för att även kunna anta kommuner utanför sitt nuvarande geografiska verksamhetsområde som delägare. sid 1(6)

5 I sina överväganden hade styrelsen inte enbart FSF-kommunerna i åtanke utan hade ett generellt perspektiv på konsekvenserna av att ta emot delägare utanför Götaland. När sådana förfrågningar kommit har bolaget hittills varit tvunget att tacka nej till delägarskap för dessa. Styrelsen kallade därför till en extra bolagsstämma den 15 november 2016, varvid ett förslag om ändring av aktieägaravtal och ägardirektiv presenterades. De ändringar som föreslogs innebar i huvudsak att bolagets geografiska verksamhetsområde även skulle kunna vara kommuner utanför Götaland. Bolagsstämman beslutade att återremittera ärendet för ytterligare beredning, att utse en arbetsgrupp för denna ytterligare beredning, att arbetsgruppen utformas enligt ordförandens förslag ( arbetsgruppen skall bestå av bolagsstyrelsen och vardera en representant för delägarkommunerna i Skåne, Blekinge, Småland, Halland/Västra Götaland, och att valberedningen får i uppdrag att utse representanterna utanför styrelsen i denna arbetsgrupp ), samt att styrelsen inbjuder till ett extra ägarsamråd innan frågan tas upp till beslut på en bolagsstämma. Styrelsen utsåg för sin del att ordföranden Stig Ålund, vice ordföranden Lars Niklasson, försäkringssakkunnige Anders Bjärnehäll och verkställande direktören Mats Ekbäck skulle ingå i arbetsgruppen, med vice verkställande direktören Per-Olof Derborn som administrativt stöd. Valberedningen utsåg Ola Nyberg, finanschef, Malmö, Irene Robertsson, kommunchef, Olofström, Annika Borling, ekonomichef, Markaryd, Ingemar Nilsson, ekonomichef Laholm och Tünde Petersson, kommunjurist, Vänersborg, att ingå i arbetsgruppen. Arbetsgruppen har hållit två sammanträden och enats om följande rapport. Varför behöver bolaget utöka sitt geografiska område? En förutsättning för att bolaget ska kunna drivas med en ambition om konkurrenskraftiga premier och hög servicenivå, är att bolaget har en gedigen och god premiemassa. Logiken säger att om premiemassan är för liten, så ökar andra kostnader per capita, t ex kostnader för återförsäkring och administration, och givetvis tvärtom om premiemassan ökar. Kostnadsmässigt är det inte något problem för KSFAB att kunna hantera ytterligare uppemot ett 20-tal delägare utan att behöva bygga ut administrationen nämnvärt. På sikt, om bolaget lyckas få in betydligt fler delägare (och försäkringskunder), blir det naturligtvis nödvändigt att förstärka administrationen. Men i det läget är premiemassan också så stabil att den kan bära utökade kostnader för att driva bolaget. sid 2(6)

6 En annan fråga som också måste belysas är vilka övriga konsekvenser det får om KSFAB får fler delägare högre upp i landet. Exempelvis kan skaderegleringen behöva ses över. Bolaget anlitar idag ett i och för sig rikstäckande skaderegleringsbolag, som i relationerna till KSFAB utgår från Malmö. Men i och med att skaderegleringsbolaget är rikstäckande ser vi det inte som ett större problem att anlita skadereglerare med säte på andra platser i landet, närmare våra försäkringstagare. Vidare finns det anledning att vid ett utökat geografiskt område vara observant på vilka konsekvenser det kan få för delägarnas kontakter med styrelse och bolagets personal. Konstitutionellt blir det ingen skillnad. Bolagsstämmor och ägarsamråd bibehålls givetvis. Möjligen kan det finnas anledning att utöka antalet ägarsamråd och ge dem en geografisk spridning. Tätare nyhetsbrev, videokonferenser och nya e-tjänster är i dagens samhälle instrument som med framgång används av organisationer och företag med en större geografi. KSFABs ledning har påbörjat ett arbete i den riktningen. Fördelar och osäkerhetsfaktorer med en ökning av antalet delägare genom att ta in delägare utanför Götaland kan sammanfattas i följande punkter: Fördelar De kommuner som uttalat intresse av att bli delägare i KSFAB är väl förtrogna med hur ett kommunägt försäkringsbolag arbetar KSFAB tillförs sannolikt omkring 20 nya delägare utan stora marknadsföringsinsatser, vilket skulle ge bolaget en kraftig ökning av aktiekapitalet och därmed en större kapitalbas. Med uppemot 20 nya delägare skulle KSFABs premieinkomster öka med cirka 20%. KSFAB får en stabilare grund för sin verksamhet. Riskspridningen ökar, vilket våra återförsäkrare välkomnar (risk för skada i relation till inkommen premie minskar). Administrationskostnaderna skulle bli lägre per capita (styrelsen bedömer att administrationen ej behöver öka nämnvärt med ytterligare 20 delägare). Kostnader för återförsäkring skulle bli lägre per capita. Kommunerna blir mindre beroende av en övrig försäkringsmarknad som visat skiftande intresse för att erbjuda kommunerna försäkringslösningar. Osäkerhetsfaktorer Den utökade geografiska spridningen av ägarkommunerna kan medföra svårigheter att hålla kontakt med alla. Formerna för ägarsamråd m.m. bör ses över. Vidare finns det anledning att inrikta alltmer av kommunikationen med delägarna på digitala system och att öka frekvensen av nyhetsbrev, arbeta med videokonferenser, nya e-tjänster m.m.. Skaderegleringensresursen måste sannolikt omorganiseras (f.n. finns KSFABs skaderegleringsresurser huvudsakligen i Malmö). Ekonomisk analys En ekonomisk analys av att få in ett 20-tal nya delägare är inte helt enkel att göra. Vi har, utifrån vissa förutsättningar, gjort nedanstående bedömning av hur bolagets sid 3(6)

7 ekonomi påverkas av att nya delägare tas in. Här har inte hänsyn tagits till nytt aktiekapital. 1. Samma försäkringsportfölj som idag men med 20 nya delägare från FSF ger cirka 11,5 mkr i ökade premier. Den gruppens skaderesultat de tre senast åren är ca 8 mkr (egendom och ansvar). 2. Effekt på återförsäkringens premierate torde bli ca %. 3. Samma försäkringsportfölj som idag men med redan uppflaggad höjning av återförsäkringsraten p g a stora skador 2016 torde ge en effekt på återförsäkringens premierate på ca %. 4. Om fem delägare lämnar direktplaceringen och väljer LOU-upphandling, som KSFAB förlorar, ger det en uppskattad premieförlust på 6-8 mkr och effekt på återförsäkringens premierate ca %. 5. Om 10 delägare lämnar direktplaceringen och väljer LOU-upphandling, som KSFAB förlorar, ger det en uppskattad premieförlust på mkr och effekt på återförsäkringens premierate ca % 6. Skulle 15 eller fler delägare lämna direktplaceringen skulle bolaget närma sig en kritisk massa och återförsäkringen antagligen hamna på en minipremie (samma läge som 2012) och då bli upp till 50 % av inkommen premie. Om scenarierna 3-5 inträffar uppstår frågan: kan affären vinnas tillbaka via LOUupphandling? Kanske någon, men vi måste påminna om att ju högre återförsäkringens andel av total inkommen premie blir, desto sämre blir våra möjligheter att lämna konkurrenskraftiga offerter vid LOU-upphandling. Bolaget skulle också kunna hamna i en situation med s k moturval, d v s endast de kommuner med dåligt skaderesultat skulle attraheras av våra offerter. Direktupphandling När Kommunassurans bildades 2005, var den ursprungliga tanken att samtliga delägare skulle placera sina kommunförsäkringar i bolaget. Det visade sig emellertid att det stred mot Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). Istället blev placering av försäkring i bolaget något som kunde ske först om bolaget vann en upphandling. Men 2010 infördes de s.k. Teckalkriterierna i EU-rätten och något senare i den svenska lagen om offentlig upphandling. Dessa innebär, förenklat, att en kommun kan frångå kravet på upphandling på marknaden om man har ett eget bolag som tillhandahåller de tjänster som kommunen efterfrågar. Denna möjlighet har de flesta av Kommunassurans ägare tillämpat. Men ett antal kommuner föredrar att göra upphandlingar av sin kommunförsäkring. För KSFAB s del är s.k. direktupphandling, enligt de ursprungliga intentionerna, fördelaktigt av flera skäl. Gentemot återförsäkrare är det en fördel vid förhandlingar om återförsäkring eftersom premieinkomsterna är givna. Vidare är det en fördel när bolaget sid 4(6)

8 skall bedöma vilka resurser som behövs för administration och service. För de kommuner som valt direktplacering är fördelen en smidigare hantering av försäkringsomfattningen samt möjligheten att få del av bolagets premieåterbäringssystem vid goda skaderesultat. Sistnämnda har visat sig innebära en verklig premiesänkning på % årligen, alltså betydligt mer än den aktieutdelning som bolaget kunnat ge ägarna. När delägare väljer att lämna direktplaceringsalternativet för att istället upphandla sitt försäkringsskydd enligt LOU har vi kunnat konstatera att marknaden fortfarande är instabil. Konkurrensen är mycket begränsad. Nya aktörer dyker upp och köper marknadsandelar genom att initialt offerera orealistiskt låga premier. I sådana lägen är det svårt för KSFAB att konkurrera. Efter en tid har sådana nya aktörer tvingats höja sina premier till en normal nivå. Långsiktigt kan en sådan utveckling äventyra bolagets existens. Med fler delägare, som helst är direktplacerade, blir bolaget mindre sårbart, för svängningar på marknaden. Direktplacering är huvudregeln inom de svenska kommunägda försäkringsbolagen, exempelvis inom Svenska Kommun och Stockholmsregionens Försäkring AB. Slutsatser Arbetsgruppen har kommit fram till att fördelarna med att göra det möjligt för kommuner utanför nuvarande geografiska verksamhetsområde att bli delägare i KSFAB, är avsevärt större än nackdelarna. Arbetsgruppen vill dock framhålla att Kommunassurans huvudsakliga geografiska verksamhetsområde även i fortsättningen bör vara Götaland men att avsteg från detta kan göras i begränsad omfattning. Arbetsgruppens anser att förutsättningarna för införande av obligatorisk kommunförsäkring i KSFAB för delägare bör utredas. Systemet skulle tidigast kunna införas under Riktlinjer för ett sådant system bör vara en konsekvent tillämpning av självkostnadsprincipen. Vidare att delägarna när som helst ska kunna modellera sitt försäkringsinnehåll och använda förmedlare som rådgivare och förhandlare gentemot bolaget. Varje delägares försäkringsinnehåll ska vara individuellt och premieåterbäring/premiesänkning/premiehöjning ska baseras på individuellt skadeutfall. Fördelarna som arbetsgruppen ser med en obligatorisk direktplacering av delägarnas försäkringsskydd är: * En tydlig och konsekvent försäkringsportfölj med en given premiemassa. * Förutsebara kostnader per capita för bolaget och servicenivån kan anpassas efter en given premievolym. Arbetsgruppens förslag innebär ingen ändring av gällande aktieägaravtal eller ägardirektiv i övrigt. Inte heller bolagsordningen berörs. Att se över bolagsordningen ingick inte i arbetsgruppens uppdrag. Däremot pågår inom styrelsen ett arbete med att se över bolagsordningen för att anpassa den till senare års ändringar i kommunallagen m.m. sid 5(6)

9 Arbetsgruppens förslag Bolagsstämman beslutar att medge att styrelsen får bevilja delägarskap i Kommunassurans för de kommuner inom Förenade Småkommuners Försäkringsbolag (FSF), som ansöker om att bli delägare, under förutsättning att dessa tecknar aktieägaravtal, godkänner gällande ägardirektiv, bedöms ha ett gott skaderesultat, accepterar att direktplacera sitt försäkringsskydd i bolaget och är beredda att delta i det skadeförebyggande arbetet, samt att uppdra åt styrelsen att utreda frågan om obligatorisk direktplacering av delägarnas försäkringsskydd i Kommunassurans enligt de riktlinjer arbetsgruppen framfört. På arbetsgruppens vägnar Stig Ålund Styrelseordförande sid 6(6)