Avfallsanläggningar och avslutade deponier

Transkript

1 Bilaga 4 Avfallsanläggningar och avslutade deponier Avfallsplan för Lomma kommun

2 Avfallsplan för Lomma kommun SYSAV:s avfallsanläggningar (Avfallsanläggningar i hela SYSAV-regionen) Anläggningens namn Hedeskoga avfallsanläggning Lokalisering, t.ex. fastighetsbeteckning eller ort Hedeskoga 3:10 Ystads kommun SNI-kod Avfallstyp/typer Metod för återvinning eller bortskaffande (Avfallsförordningen, Bilaga 4 eller Bilaga 5) Huvudkod Brännbart industri- och hushållsavfall. Omlastning och mellanlagring (R13) Mottagen avfallsmängd 2009, ton/år Totalt in: Kapacitet, ton/år* Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd, ton/år Övriga Blandat industriavfall, grovavfall från hushåll, inert material. Park och trädgårdsavfall från hushåll och verksamheter, rötslam. Sortering och mellanlagring (R13) Kompostering (R3) Ej specificerat i tillstånd Träavfall Asbesthaltigt avfall, fettavskiljarslam, grovavfall. Förorenade jordar. Flisning och mellanlagring (R13) Deponering (D1 och D5) Behandling förorenad jord (D2) Måsalycke avfallsanläggning Måsalycke 4:3 Simrishamns kommun Huvudkod Brännbart industri- och hushållsavfall. Omlastning och mellanlagring (R13) Totalt in: Övriga Blandat industriavfall, grovavfall från hushåll, inert material. Park och trädgårdsavfall från hushåll och verksamheter, rötslam. Sortering och mellanlagring (R13) Kompostering (R3) 2(12) Ej specificerat i tillstånd

3 Avfallsplan för Lomma kommun Anläggningens namn Lokalisering, t.ex. fastighetsbeteckning eller ort SNI-kod Avfallstyp/typer Metod för återvinning eller bortskaffande (Avfallsförordningen, Bilaga 4 eller Bilaga 5) Träavfall Flisning och mellanlagring (R13) Mottagen avfallsmängd 2009, ton/år Kapacitet, ton/år* Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd, ton/år Asbesthaltigt avfall, grovavfall. Spillepengs avfallsanläggning Alnarp 1:57 Lomma kommun Arlöv 22:188 Burlövs kommun Hamnen 31:2 Malmö stad Tågarp 21:1 Tågarp 21:14 Tågarp 21:102 Svalövs kommun Huvudkod Övriga Blandat industriavfall, grovavfall från hushåll, slagg, inert material. Park och trädgårdsavfall från hushåll och verksamheter. Träavfall Sortering och mellanlagring (R13) Kompostering (R3) Flisning och mellanlagring (R13) Totalt in Sortering (varav max ton slagg) Mek. Bearbetning (exkl. inert) varav skrot varav IFA och FA Askor, asbesthaltigt avfall, slaggrester, slam, fettavskiljarslam, bildrör, grovavfall. Deponering (D1 och D5) Övrigt Behandling FA varav förorenade massor (FA+IFA) Mellanlager bränsle Trelleborgs avfallsanläggning Ståtorp 7:14 Trelleborgs kommun Huvudkod Brännbart industri- och hushållsavfall. Omlastning och mellanlagring (R13) Totalt in Övriga Blandat industriavfall, grovavfall från hushåll, slagg, inert material. Sortering och mellanlagring (R13) Park och trädgårds- Kompostering (R3) avfall från hushåll och verksamheter. 3(12) Ej specificerat i tillstånd

4 Avfallsplan för Lomma kommun Anläggningens namn Lokalisering, t.ex. fastighetsbeteckning eller ort SNI-kod Avfallstyp/typer Metod för återvinning eller bortskaffande (Avfallsförordningen, Bilaga 4 eller Bilaga 5) Mottagen avfallsmängd 2009, ton/år Kapacitet, ton/år* Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd, ton/år Träavfall Flisning och mellanlagring (R13) Bunkeflo ÅVC Bunkeflostrand 3:1 och 8:2 Malmö stad Huvudkod Övriga Asbesthaltigt avfall och grovavfall. Brännbart avfall, grovavfall, trädgårdsavfall, trä/ virke, papper/well, glas, metallskrot, farligt avfall och loppis. Mellanlagring (R13) Gastelyckan ÅVC Stora Råby 32:33 Lunds kommun Gunnesbo ÅVC Nöbbelöv 5:36 Lunds kommun Huvudkod Övriga Huvudkod Övriga Brännbart avfall, grovavfall, trädgårdsavfall, trä/ virke, papper/well, glas, metallskrot, farligt avfall och loppis. Brännbart avfall, grovavfall, trädgårdsavfall, trä/ virke, papper/well, glas, metallskrot, farligt avfall och loppis. Mellanlagring (R13) Mellanlagring (R13) Hedeskoga ÅVC Ingår i tillståndet för Hedeskoga avfallsanläggning Brännbart avfall, Mellanlagring (R13) Ej specificerat grovavfall, trädgårdsavfall, trä/ virke, papper/well, glas, metallskrot, farligt avfall och loppis. 4(12)

5 Avfallsplan för Lomma kommun Anläggningens namn Lokalisering, t.ex. fastighetsbeteckning eller ort SNI-kod Avfallstyp/typer Metod för återvinning eller bortskaffande (Avfallsförordningen, Bilaga 4 eller Bilaga 5) Mottagen avfallsmängd 2009, ton/år Kapacitet, ton/år* Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd, ton/år Kävlinge ÅVC John 1 Kävlinge kommun Huvudkod Övriga Brännbart avfall, grovavfall, trädgårdsavfall, trä/ virke, papper/well, glas, metallskrot, farligt avfall och loppis. Mellanlagring (R13) Lilla Hammar ÅVC Lilla Hammar 49:1 Vellinge kommun Huvudkod Övriga Brännbart avfall, grovavfall, trädgårdsavfall, trä/ virke, papper/well, glas, metallskrot, farligt avfall och loppis. Mellanlagring (R13) Lunds avfallsanläggning Plogen 1 Lunds kommun Huvudkod Brännbart industri- och hushållsavfall. Omlastning brännbart avfall Ej specificerat Övriga Förpackningar av papper, kartong, glas och plast Omlastning förpackningsmaterial Måsalycke ÅVC Simrishamns ÅVC Ingår i tillståndet för Måsalycke avfallsanläggning Simrishamns kommun Sågen 1 Simrishamns kommun Huvudkod Övriga Brännbart avfall, grovavfall, trädgårdsavfall, trä/ virke, papper/well, glas, metallskrot, farligt avfall och loppis. Mellanlagring (R13) Ej specificerat Brännbart avfall, Mellanlagring (R13) Ej specificerat grovavfall, trädgårdsavfall, trä/ virke, papper/well, glas, metallskrot, farligt 5(12)

6 Avfallsplan för Lomma kommun Anläggningens namn Lokalisering, t.ex. fastighetsbeteckning eller ort SNI-kod Avfallstyp/typer Metod för återvinning eller bortskaffande (Avfallsförordningen, Bilaga 4 eller Bilaga 5) avfall och loppis. Mottagen avfallsmängd 2009, ton/år Kapacitet, ton/år* Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd, ton/år Sjöbo ÅVC Omma 2:3 Sjöbo kommun Sjölunda ÅVC Hamnen 32:1 Malmö stad Huvudkod Övriga Huvudkod Övriga Brännbart avfall, grovavfall, trädgårdsavfall, trä/ virke, papper/well, glas, metallskrot, farligt avfall och loppis. Brännbart avfall, grovavfall, trädgårdsavfall, trä/ virke, papper/well, glas, metallskrot, farligt avfall och loppis. Mellanlagring (R13) Ej specificerat Mellanlagring (R13) Skurup ÅVC Skurup 45:39, 45:61 och 45:65 Skurups kommun Huvudkod Övriga Brännbart avfall, grovavfall, trädgårdsavfall, trä/ virke, papper/well, glas metallskrot, farligt avfall och loppis. Mellanlagring (R13) Ej specificerat Staffantorp ÅVC Brågarp 1:16 Staffanstorps kommun Huvudkod Övriga Brännbart avfall, grovavfall, trädgårdsavfall, trä/ virke, papper/well, glas metallskrot, farligt avfall och loppis. Mellanlagring (R13) Svedala ÅVC Svedala 305:6 Svedala kommun Huvudkod Övriga Brännbart avfall, grovavfall, trädgårdsavfall, trä/ virke, papper/well, Mellanlagring (R13) (12)

7 Avfallsplan för Lomma kommun Anläggningens namn Lokalisering, t.ex. fastighetsbeteckning eller ort SNI-kod Avfallstyp/typer Metod för återvinning eller bortskaffande (Avfallsförordningen, Bilaga 4 eller Bilaga 5) glas, metallskrot, farligt avfall och loppis. Mottagen avfallsmängd 2009, ton/år Kapacitet, ton/år* Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd, ton/år Tomelilla ÅVC Ullstorp 1:23 Tomelilla kommun Trelleborg ÅVC Ståtorp 3:1 och 7:3 Trelleborgs kommun Huvudkod Övriga Huvudkod Övriga Brännbart avfall, grovavfall, trädgårdsavfall, trä/ virke, papper/well, glas, metallskrot, farligt avfall och loppis. Brännbart avfall, grovavfall, trädgårdsavfall, trä/ virke, papper/well, glas, metallskrot, farligt avfall och loppis. Mellanlagring (R13) Ej specificerat Mellanlagring (R13) Avfallskraftvärmeverk Sjölunda 7 Malmö stad Brännbart hushållsoch verksamhetsavfall, visst farligt avfall, kliniskt avfall, sekretess- och specialavfall, döda sällskapsdjur Förbränning med energiutvinning (R1) Anläggning för farligt avfall Brännoljan 9 Malmö stad Farligt avfall (ej elavfall) från verksamheter). Farligt avfall (ej elavfall) från hushåll). Mottagning av farligt avfall (kemikalier) Småbatterier Sjölunda Matavfall Mottagning och > (12)

8 Avfallsplan för Lomma kommun Anläggningens namn förbehandlingsan läggning för matavfall Lokalisering, t.ex. fastighetsbeteckning eller ort Malmö stad SNI-kod Avfallstyp/typer Metod för återvinning eller bortskaffande (Avfallsförordningen, Bilaga 4 eller Bilaga 5) förbehandling Mottagen avfallsmängd 2009, ton/år Kapacitet, ton/år* Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd, ton/år Avfallsanläggningarna och återvinningscentralernas tekniska kapacitet är svår att avgöra och går att variera med öppettider, antal skift, antal maskiner som sätts in, etc. Anmälningspliktiga aktiva avfallsanläggningar i Lomma kommun Anläggningens namn Fastighet Kod/mottagen avfallsmängd Typer av avfall Metoder för återvinning eller bortskaffande Malmö Metallteknik Lomma kommun Önnerup 8: , 90.60, och Mottagen avfallsmängd:9583ton Tillåten avfallsmängd:10000ton blandat, metall, trä, elektronik, bygg- och rivningsavfall, farligt avfall mm Mellanlagring avfall, mellanlagring farligt avfall, sortering av avfall, förbehandling av avfall och återvinning genom mekanisk bearbetning Lomma Entreprenad och Transport Lomma kommun Vinstorp 4: och Mottagen avfallsmängd:8346ton Tillåten avfallsmängd:10000ton rivnings- och schaktmassor, asfalt, betong och tegel Mellanlagring avfall, mellanlagring farligt avfall, återvinning genom mekanisk bearbetning Ingenjörsfirman G Dahlqvist AB Lomma kommun Tekniska förvaltningen Lomma kommun Lomma 31: Mottagen avfallsmängd:0.5ton Tillåten avfallsmängd:90.60 Lomma 33: Mottagen avfallsmängd:1200ton Tillåten avfallsmängd:90.40 olja, använda köldmedium schakt- och muddermassor, tång mm Mellanlagring farligt avfall Mellanlagring avfall 8(12)

9 Avfallsplan för Lomma kommun Tekniska förvaltningen Lomma kommun Miljöstation för privatpersoner (Sysav Kemi) Lomma kommun Förpacknings och tidnings insamlingen. Återvinningsstation Lomma kommun Lomma 27:37 90:40 och 90:60 Mottagen mängd 1000 ton Mottagen mängd 785 ton Tillåten mängd 90:40 Mottagen mängd 0 ton Tillåten mängd 90:60 asfaltkross stenkrossmaterial kemikalier och oljor Lomma 33: kemikalier och oljor från privata hushåll mm Mellanvångsvägen Tennisvägen Bäckvägen Svanetorpsvägen Sandstensgatan Glas, metall, kartong, plast, tidningar. Mellanlagring avfall Mellanlagring avfall Mellanlagring farligt avfall Mellanlagring farligt avfall Mellanlagring avfall Uppgifter som ska lämnas till länsstyrelsens sammanställning: 1. Adminstrativa uppgifter Kommun: Lomma År: 2010 Datum när planen antogs: Ansvarig nämnd: Tekniska Övriga medverkande nämnder: Miljö- och byggförvaltningen 2. Kommunens befolkning och struktur Befolkning, totalt: Datum: Antal hushåll I småhus: 6002 I flerbostadshus: Avfall som kommunen ansvarar för Insamlad mängd restavfall: 2432 ton Insamlad mängd matavfall: 1293 ton 9(12)

10 Avfallsplan för Lomma kommun Insamlad mängd farligt avfall: 4. Avfall som omfattas av producentansvar Insamlad mängd FTI-avfall: 1870 ton 5. Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Se bilaga 4 6. Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål Se avfallsplanen 10(12)

11 Avfallsplan för Lomma kommun AVSLUTADE DEPONIER I LOMMA KOMMUN INKL BEDÖMNING AV RISK I Lomma kommun finns minst 23 kända avfallsupplag eller deponier som använts under 1900-talet. En inventering av de gamla avfallsupplagen genomfördes 1986 (f d soptippar i Lomma kommun, dnr MB ). Vid inventeringen gjordes intervjuer med personer som är eller varit anlitade av kommunen samt med personal på åkerier och vissa industrier. Upplagen besiktigades okulärt varvid de geohydrologiska förhållandena översiktligt bedömdes. Provtagning på lakvatten samt en geoteknisk undersökning genomfördes vid upplagen vid Habo som består av flera olika områden där avfall har deponerats. Samtidigt med inventeringen 1986 gjordes en riskbedömning i huvudsak baserad på de uppgifter som fanns om vilka avfall som deponerats i respektive upplag. Deponierna klassades utifrån risker och behov av åtgärder i fyra riskgrupper. Bedömningen utföll så att tre av upplagen vid Habo tillfördes riskgrupp 2 (stor risk). Elva upplag bedömdes tillhöra riskgrupp 3 (liten risk) och övriga upplag placerades i grupp 4 (försumbar risk). Upplagen vid Habo har undersökts vidare under de senaste åren. Bland annat finns rapporter framtagna av J&W AB ( ) samt av SWECO VIAK ( ). Det är Länsstyrelsen i Skåne som handlägger frågan angående undersökningar och efterbehandlingsåtgärder beträffande Habo deponiområde. Länsstyrelsen har utrett ansvarsförhållanden avseende förorenad mark inom Lomma hamn och Habo deponiområde. Länsstyrelsen har i november 2004 bl a ansett att det finns behov av ytterligare provtagning för att bättre kartlägga föroreningssituationen i ytvatten inom deponiområdet inklusive Fyrkantsdammen. Länsstyrelsen anser även att det framgår av de utredningar som finns i ärendet att nuvarande övertäckning av delar av deponiområdet där framförallt inert avfall har deponerats är bristfällig. De åtgärder Länsstyrelsen anser erforderliga ska ses mot bakgrund av en riskbedömning vid nuvarande markanvändning. Beroende på vad för slags exploatering som eventuellt görs inom området kan andra och längre gående åtgärdsinsatser bli nödvändiga. Lomma kommun har under 2005 låtit SWECO VIAK ytterligare utreda ovan nämnda frågeställningar vilket resulterat i en rapport ( ) som även ger åtgärdsförslag till kompletterande täckning för att säkerställa nuvarande markanvändning. Dessa täckningsåtgärder har under sommaren 2005, efter anmälan till länsstyrelsen, utförts och därefter besiktigats av SWECO VIAK. Vid denna besiktning deltog även länsstyrelsen. Lomma kommun har vidare anmält till länsstyrelsen att föreslagna åtgärder är vidtagna. Länsstyrelsen har beslutat att ärendet föranleder med nuvarande kännedom om områdets föroreningsförhållanden inte någon ytterligare åtgärd från Länsstyrelsens sida. Länsstyrelsen anger att ändrad markanvändning som innebär att mark inom området tas i anspråk för andra ändamål, t.ex. rekreation eller bostadsbebyggelse, kommer enligt Länsstyrelsens uppfattning att behöva föregås av miljötekniska utredningar om markens lämplighet för ändamålet samt mer långtgående åtgärder ur hälso- och miljösynpunkt än vad som genomförts. Utredning har genomförts om möjligheterna samt åtgärdsbehoven för att, på östra sidan av Södra Västkustvägen, låta utföra en uppställningsyta för vinterförvaring av båtar. Denna utredning har utgjort underlag för vidare anmälan till länsstyrelsen om annan markanvändning, d.v.s. båtuppläggningsplats, på östra sidan av deponiområdet. Båtuppställningsplatsen färdigställdes år (12)

12 Avfallsplan för Lomma kommun Förteckning över avslutade deponier i Lomma kommun, med beskrivning, klassning och kommentarer. DEPONI Påbörjad Avslutat Beskrivning/ Deponerat avfall 1 Fd Skandinavisk Eternit 10 avfallsplatser. A-K 2 Eternittippen vid Höje å 4 avfallsplatser A-D 3 Lergravar o tipp. 12avfallsplatser A-M 4 Lergrav Prästberga 5 Domedajlamossen i Borgeby Erik Larssons gård 6 Märgelgrav Leråkra Industriavfall Miljöfarligt avfall såsom asbestcemant Kross o slam Industriavfall Miljöfarligt avfall Asbestcement Hushållsavfall Industriavfall Miljöfarligt avfall talets början 2009 Mellanlagar trädgårdsavfall o asfaltmassa Klass* 40-talet 50-talet Hushållsavfall Nej ~1930 ~1975 Hushålls- o industriavfall 7 Fjelie 3 ~ Hushållsavfall 8 Östra Habo Båtuppläggningsplats 9 Lomma hamn Trädgårdsstaden 10 Borgeby Idrottsplats 11 Sammanställning av utfyllda lertäkter i Lomma kommun ~ Hushållsavfall Trädgårdsavfall Slagg o aska Rötslam Metallskrot Kontrollprogram JM har ett utarbetat kontrollprogram. Kanske Nej Nej Hushållsavfall CA har ett utarbetat kontrollprogram?? Trädgårdsavfall Mullhaltig jord Till viss del schakt o rivningsmassor av jord, tegel, betong mm Sanering under jan-maj 2010 Kommentar Saneras av JM i samband med utbyggnaden i Lomma hamn. Sanerades i samband med byggnation i slutet av 80-talet. A-C ligger kvar under påbyggnad för båtuppställningsplats. D-K saneras i samband med byggnation Kommunal tipp 12(12)

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52 Hr Lomma kommun ÖSTRA HABO - BÅTUPPLÄGGNINGSPLATS Förstudie avseende förutsättningarna att anordna båtuppläggningsplats inom Habo deponiområde, Lomma Version 1.0 Malmö SWECO VIAK AB Södra regionen ra02s Peter Englöv Uppdragsnummer SWECO VIAK Geijersgatan 8, Malmö Telefon Telefax Jan Molin Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

53 Hr Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Omfattning Underlag 1 2 Beskrivning av området Läge och storlek Fastighets- och planförhållanden Topografiska förhållanden Vegetationsförhållanden Utfyllnader och jordlagerförhållanden Grundvattenförhållanden Föroreningsförhållanden Gasavgång Miljö- och hälsorisker Skydds- och bevarandeintressen 12 3 Förutsättningar för båtuppläggning Kravspecifikation för båtuppläggning Geotekniska aspekter Hälso-, miljö- och säkerhetsaspekter 16 4 Sammanfattande bedömning 20 5 Kostnader och tidplan 22 6 Rekommendationer 23 ra02s Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

54 Hr 1 Inledning 1.1 Bakgrund Befintlig uppläggningsplats för småbåtar i Lomma kommer att tas i anspråk för andra ändamål, som en följd av den nyexploatering som sker inom Lomma hamn- och industriområde. Olika alternativa lokaliseringar av en ny båtuppläggningsplats har varit föremål för utredningar inom kommunen. Ett av dessa alternativ är det tidigare deponiområdet vid Östra Habo. SWECO VIAK har på uppdrag av Lomma kommun genomfört en förstudie beträffande möjligheterna att anlägga en båtuppläggningsplats inom Östra Habo-området. Förstudien redovisas i denna rapport. 1.2 Syfte Syftet med förstudien är att med stöd av befintliga utredningar och tillgänglig information bedöma möjligheten att anordna plats för båtuppläggning inom Östra Habo-området. Bedömningarna ska avse geotekniska samt hälso- och miljömässiga aspekter. Vidare är syftet att förstudien ska redovisa förslag till kompletterande undersökningar, om möjligheter bedöms föreligga för båtuppläggning inom området. 1.3 Omfattning Förstudien omfattar det område som definieras i kapitel 2. Det tillgängliga underlaget redovisas i kapitel Underlag Underlaget för förstudien omfattar: Kravspecifikation daterad 16 november 2004 för planerad båtuppläggning på Östra Habo, Lomma Hamn, upprättad av Kjell-Åke Holmgren, Projektledare Lomma Hamn-projektet. ra02s Lomma Habo. Bedömning av behov av åtgärder för Habo deponiområde i Lomma. Utredning utförd av SWECO VIAK, daterad Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 1 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

55 Hr Länsstyrelse i Skåne län. Ansvarsutredning avseende förorenad mark inom Lomma hamn och Habo deponiområde i Lomma kommun ( ). Lomma kommun. Fördjupad miljöundersökning inom Lomma hamn och Haboområdet. Utredning utförd av J&W, daterad Provgropsgrävning Haboområdet. PM upprättad av J&W, daterad CA-Fastigheter AB. Lomma, Habo deponiområde. Översiktlig miljöundersökning. Utredning utförd av J&W, daterad Lomma Euroc- Geoteknisk undersökning. Utredning utförd av VBB, daterad ra02s Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 2 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

56 Hr 2 Beskrivning av området 2.1 Läge och storlek Det aktuella området är beläget inom norra delen av Lomma, figur 1. Det begränsas i väster och söder av Södra Västkustvägen och i öster av Höje å. Mot norr saknas naturlig avgränsning. Den norra gränsen utgör en förlängning mot öster av den stora Fyrkantsdammens södra kant. Figur 1. Översiktskarta. Underlag: Illustrationsplan för Lomma Hamn. ra02s Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 3 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

57 s: Hr Områdets begränsningslinjer bildar en triangel med en bas (norra gränsen) på ca 250 m längd och en höjd på ca 400 m längd. Den totala ytan uppgår till ca m 2. I en första etapp erfordras en effektiv båtuppläggningsyta på ca m 2, varav m 2 avser ersättning för de platser som ingår i nuvarande avtal mellan kommunen och LommaBuktens Seglarklubb. Därtill kommer också en ca 5 m bred skyddszon mot Södra Västkustvägen och en ca 20 m bred remsa för ett promenad- och friluftsstråk längs Höje å. 2.2 Fastighets- och planförhållanden Fastighetsförhållandena framgår av figur 2. Områdets norra del ( m 2 ) tillhör Lilla Habo 3:2/1, medan den södra delen tillhör Lomma 25:2/2 ( m 2 ). Längst i söder tillhör ca 400 m 2 fastigheten Lilla Habo 3:3/ Områdesgräns :3>2 3:2 1 2:15 25:1 Södra Västkustvägen s:15 25:2 25: : m 100m 200m LILLA HABO 3:3 2 26: :2 s:16 29:3 29:6 29:5 25:3 25:1 2 29:4 29:8 29:10 2 ra02s :2>2 Figur 2. Fastighetsförhållanden Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 4 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

58 Hr I Översiktsplan 2000 för Lomma kommun och i Fördjupad översiktsplan för Lomma tätort, 2002, redovisas Habo deponiområde som utredningsområde. Deponiområdet faller inom intresseområden för naturskydd och friluftsliv. Naturskyddsintressena avser Höjeåns dalgång. Området närmast Höje å omfattas dessutom av strandskydd. I översiktsplanen framhålls avsikten att utveckla gröna stråk utmed bl.a. Höje å. De gröna stråken bör omfatta en planteringszon om minst 40 m bredd. Tillgängligheten avses underlättas genom anläggandet av enklare stigar längs ån. Området för den planerade uppläggningsplatsen omfattas inte av detaljplan men väl av strandskydd längs Höje å. 2.3 Topografiska förhållanden Området utgörs av en plan yta, svagt lutande mot söder, på nivån Inom områdets södra del finns några mindre, periodvis fuktiga svackor med en markytenivå strax under +2. Det föreligger viss översvämningsrisk inom områdets södra del, eftersom vattenytan i Höje å vid extremflöden kan stiga upp till ca +2. Det högsta noterade vattenståndet i närbelägna Lomma hamn är +2, Vegetationsförhållanden Området är gräsbevuxet med enstaka träd och buskar. I fuktiga svackor växer vass och liknande. Längs ån samt vid områdets södra gräns finns ett stråk med träd- och buskvegetation. ra02s Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 5 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

59 Hr 2.5 Utfyllnader och jordlagerförhållanden Utfyllnadsområdet har undersökts i omfattning som framgår av tabell 1 och figur 3. Tabell 1. Utförda underökningar inom den planerade båtuppläggningsplatsen. ra02s Referens Lomma Euroc. Geoteknisk undersökning. VBB utlåtande daterat , reviderat CA-Fastigheter AB. Lomma, Habo deponiområde. Översiktlig miljöundersökning. - J&W Gasundersökningar. DeponiGas Teknik, Information Undersökningen omfattade utfyllnadsområdet norr om f d Eternitfabriken. Vid tidpunkten för utredningen var området öster om Södra Västkustvägen utfyllt med avfall. Här anges att fyllningen inom detta område består av malet avfall och slagg samt att deponeringen avslutades under början av år I utredningen redovisas även kartor utvisande nivåförhållanden omkring 1965, innan deponering påbörjades. Inga geotekniska undersökningar utfördes inom aktuell båtuppläggningsplats. Skruvborrningar (3 och 4) utfördes dock norr om området genom avfall ner till underlaget (moränlera) på m djup. Undersökningen omfattade hela deponiområdet. Inom aktuell båtuppläggningsplats utfördes två skruvborrningar med installation av grundvattenrör (JW4, JW5) samt installation av fyra gasprovtagningsspetsar (7-10). JW4: 0-0,55 F/saMu, LeMn; 0,55-0,6 legy 0,6-0,8 musa; 0,8-1,2 Sa; 1,2-1,3 legy; 1,3-4,8 (si)le. GW-rör: L=5,0m (4m filter). Ök = 0,35 m ö my. JW5: 0-0,4 F/muLeMn; 0,4-0,9F/LeMn; 0,9-1,3 F/saMu; 1,3-6,0 F/Sopor, LeMn, grsa. GW-rör: L=4,0m (2m filter). Ök = 0,25 m ö my. Gvy=1,05 m u my. Två grundvattenprov (JW4, JW5). Metangasmätningar i punkterna 7-10 (djup 0,5-1 m) och 2 grundvattenrör (JW4, JW5) 60% metan i JW5, övriga punkter mellan 0,5 och 4,7% metan. I utredningen anges att lertäktens vall mot Höje å användes som skjutvall före deponering. Fyra gasdräner anlades inom områden med hushållsavfall för undersökning av gasproduktion. Två av dessa utfördes inom aktuell båtuppläggningsplats. I ett fall minskade produktion efter 2 veckor till en tiondel. Vid de övriga platserna fick man ej något gasflöde, troligen pga hög grundvattennivå. Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 6 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

60 Hr Referens PM Provgropsgrävning Haboområdet. J&W Information Undersökningen omfattade provgropsgrävningar inom främst området väster om Södra Västkustvägen, men fyra provgropar utfördes den aktuella båtuppläggningsplatsens södra del: PG 20: 0-0,3 F/mulljord, 0,3-3 F/aska blandat med hushållssopor. Skakningar i marken vid schaktning. Försiktig grundvattentillförsel. PG 21: 0-0,3 F/mulljord, 0,3-4 F/aska med avfall (i huvudsak skrot). Mjukt avfall på nivå ca 1 m u my. Lermorän med avfall på nivå ca 2,5 m u my. Grundvattentillrinning ca 1 m u my. PG 22: 0-0,3 F/Mulljord; 0,3-4 F/Aska med avfall på nivå ca 1,5m u my. Avfall med skrot och bränt trädgårdsavfall. Grundvattentillrinning ca 1 m u my. PG 23: 0-0,2 F/Mulljord; 0,3-4 F/Avfall (papper och plast). Överst blandat med aska. Ställvis lite tegel och trä. Låg grundvattentillrinning ca 0,4 m u my. Lomma Habo. Bedömning av behov av åtgärder för Habo deponiområde i Lomma. - SWECO VIAK, Undersökningen omfattade hela deponiområdet med renspumpning och nivåmätning av alla observationsrör samt kartering av utströmningsområden. Inom aktuell båtuppläggningsplats utfördes installation av rör 0301 vid Höje å samt analys av grundvattenprov från Analys utfördes även av ett prov på dräneringsvatten (DR1) från ett rör som mynnar i Höje å ca 100 m norr om området. Området utgörs av en tidigare lertäkt som efter avslutad täktverksamhet nyttjats som avfallsupplag. Ursprungligen var området sannolikt täckt av ett tunt lager med svallgrus och -sand, som avbanades innan leran utvanns. Fyllningen består av malet hushållsavfall, trädgårdsavfall, slagg, aska och rötslam. Eventuella lokala skillnader i avfallets sammansättning är inte kända, men i områdets södra del (provgrop PG 20-23) har förutom hushållsavfall påträffats metallskrot och bränt trädgårdsavfall. Mängden deponerat avfall (inkl täckning) inom båtuppläggningplatsen kan grovt uppskattas till ca m 3. ra02s Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 7 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

61 1:23 1: : s: : :2 1 s: : : :1 2 22:15 29: :3 29: : :6 29:8 29: Hr Q JW1 B 3 Q JW2 B LILLA HA BO 3:9 DR1 >2 Södra Västkustvägen JW3 B 7 F 8 F 9 F 5407 Områdesgräns 3:3> JW5 F B JW4 B :1 JW7 B 0m 100m 200m Pg20 s:15 J JPg21 Pg22 J 0301 B J JW8 Pg23 LILLA H ABO B 26: Figur 3. Provtagningspunkter. Deponeringen påbörjades omkring Inom den aktuella båtuppläggningsplatsens södra del avslutades deponeringen omkring 1969, medan den pågick fram till ca 1971 inom den norra delen av området. Norr om området (öster om Fyrkantsdammen) pågick deponeringen fram till Övertäckning och återställande pågick fram till Avfallets övertäckning i områdets norra del (vid JW5 samt vid JW3, norr om områdets gräns) består av ca 1,3 m lerig morän. I områdets södra del (vid PG 20-23) är övertäckningen betydligt tunnare och består av cm mulljord. ra02s I VBB (1977) redovisas nivåkartor över lertagen, innan avfallsdeponeringen påbörjades. Med stöd av dessa kartor och aktuell grundkarta har fyllningens mäktighet bedömts. Som framgår av figur 4 Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 8 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

62 s: : : :15 s:16 29:6 29: : Hr varierar fyllningens mäktighet mellan 0 och 7 m. Medelmäktigheten bedöms uppgå till ca 4 m. Större mäktigheter (upptill 12 m) förekommer norr om området, t ex vid borrpunkt 3 och 4 (se figur 3). Södra Västkustvägen 3:9 LILLA H ABO 5407 Områdesgräns > :3> : s: m 100m 200m LILLA H ABO 26: Figur 4. Fyllningens mäktighet (m). 2.6 Grundvattenförhållanden Grundvattnets nivåförhållanden i fyllningen har undersökts av SWECO VIAK (2003). Avrinning från området sker i två huvudriktningar. Den nordvästra delen avvattnas mot Fyrkantsdammen, medan övriga delar av området dräneras mot Höje å (se figur 5). ra02s Utläckage mot Höje å och Fyrkantsdammen sker främst via synliga läckageområden, längs åns högra strand ca m uppströms bron samt i Fyrkantsdammens sydöstra del. Områdets nordöstra del avvattnas troligen via ett dräneringsrör som mynnar i Höje å ca 100 m norr om områdesgränsen. Inom övriga strandavsnitt sker troligen ett diffust läckage på bred front. Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 9 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

63 s: : : :15 29: Hr 3:9 LILLA H ABO 5407 >2 Södra Västkustvägen ,4 1,2 0,8 0,2 1 Områdesgräns 3:3> ,8 1,2 25:1 Vattendelare s: m 100m 200m LILLA H ABO 26: Figur 5. Grundvattennivåer (november 2003) med vattendelare och flödesriktningar. Grundvattenytan är belägen 1-2 m under markytan. I den sydöstra delen är avståndet något mindre, omkring 1 m eller strax därunder. 2.7 Föroreningsförhållanden Det har inte utförts några kemiska analyser av fasta prov (jord och avfall) från området. Däremot har grundvattenanalyser utförts vid ett par tillfällen (se tabell 1). Grundvattnets beskaffenhet inom deponiområdet har undersökts i endast en punkt (JW5). I denna punkt noterades bl a mycket hög halt ammoniumkväve samt påverkan av aromatiska kolväten. ra02s Läckageområden vid Höje å har lokaliserats och grundvattnets beskaffenhet har undersökts inom dessa områden. Undersökningen utförd 2004 visar att det grundvatten, som dräneras mot Höje å (DR1, 0301), håller höga halter av syreförbrukande ämnen (COD), kväve i form av ammonium (33-35 mg/l) samt klorid. Något utläckage av Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 10 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

64 Hr tungmetaller eller organiska föroreningar har inte påvisats. Bidraget i Höje å av syreförbrukande ämnen och kväve genom läckage från deponiområdet har bedömts understiga Gasavgång Gasundersökningar utförda av Deponigasteknik (J&W, 1999) har visat att det förekommer metan inom området. Hög metanhalt (60%) har dock registrerats endast i en av sex punkter (JW5). I övriga punkter var halterna lägre än 5%. Försök utförda under 2001 visade på låg metangasproduktion. Det är också naturligt att gasbildningen nu sannolikt är förhållandevis låg med tanke på att nedbrytningen av det organiska materialet har pågått under mer än 25 års tid. 2.9 Miljö- och hälsorisker I den senast genomförda utredningen om Habo deponiområde (SWECO VIAK, 2004) utfördes en översiktlig bedömning av miljö- och hälsorisker under nuvarande förhållanden. Härvid konstaterades: att sannolikheten är låg att människor exponeras direkt mot föroreningar i deponerat avfall, på grund av att avfallet i allt väsentligt är övertäckt med minst 0,5 m jord (med undantag för områdets sydligaste del där jordtäckningen är tunnare) och att människor inte vistas inom området särskilt frekvent, att huvuddelen av möjlig produktion av metangas i upplaget redan skett. Metangasen är i sig inte hälsofarlig, men kan utgöra en risk (explosion och kvävning) om den ansamlas i slutna utrymmen. Även en ringa gasbildning kan dock med tiden ge en farlig gasansamling i ett slutet utrymme, att lakvatten från området dräneras mot Höje å och Fyrkantsdammen. Lakvattnet kännetecknas av högt innehåll av organiskt material och kväve, vilket är typiskt för lakvatten från deponier med hushållsavfall. Påverkan på ån bedöms dock vara mycket låg. Innehållet av tungmetaller och organiska föroreningar är lågt varför påverkan på ån i detta avseende också blir låg, ra02s att risk för påverkan på det djupare belägna grundvattenmagasinet (Alnarpsdalen) inte bedöms föreligga, då detta täcks av mäktiga lager lermorän. Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 11 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

65 Hr 2.10 Skydds- och bevarandeintressen Som framgår av kapitel 2.2 redovisas i Lomma kommuns översiktsplan uttalade intressen avseende naturskydd och friluftsliv, som berör området för den planerade båtuppläggningen. Grunden för dessa intressen är de naturvärden Höjeåns dalgång utgör. Ett grönt stråk med promenadstigar planeras att anordnas längs ån. ra02s Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 12 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

66 Hr 3 Förutsättningar för båtuppläggning 3.1 Kravspecifikation för båtuppläggning Kravspecifikation för planerad båtuppläggning upprättad av Kjell-Åke Holmgren, Lomma Hamn-projektet, återfinns i bilaga Geotekniska aspekter Befintligt geotekniskt underlag Inom det aktuella området har tidigare utförts undersökningar redovisade i kapitel 2.5. Dessutom har en tryckbank utlagts inom det aktuella områdets norra del för studium av sättningsförhållandena. I samband med den utredningen, som genomfördes av J&W , utfördes sonderingar genom tryckbanken och avvägning av tryckbankens krön för kontroll av sättningseffekten av tryckbanken. Mätresultaten från undersökningarna föreligger, men någon närmare beskrivning av hur tryckbanken och mätningarna utförts är inte känd. Av de utförda undersökningarna framgår: att fyllningens mäktighet varierar mellan 0 och 7 m med medelmäktighet ca 4 m, att fyllningen består av avfall av malet hushållsavfall, trädgårdsavfall, slagg, aska och rötslam, att avfallet har övertäckts med lermorän och mulljord och övertäckningens tjocklek varierar mellan ca 1,3 m i norr till 0,2-0,3 m i söder, att markytan inom det aktuella området i huvudsak är plan och varierar mellan nivåerna +2 och Sättningar ra02s Den utförda provbelastningen i områdets norra del kan utvärderas närmare först när detaljerna kring dess utförande är kända. De redovisade avvägda nivåerna avser markytan i tryckbankens krön och av dessa kan dock vissa grova slutsatser dras förutsatt att deformationerna i tryckbanken varit väsentligt mindre än sättningarna i undergrunden. Tryckbankens krön låg ursprungligen ca 3,8 m över Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 13 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

67 Hr befintlig markyta. Under mätperioden, som varade mellan juni 2001 och juni 2002, sjönk krönet ca 0,2 m. Sättningarna utbildades huvudsakligen under de 5-7 första månaderna och tycks därefter ha utvecklats betydligt långsammare. Om hela sättningen antas ha utbildats i fyllningen under befintlig markyta (fyllningens mäktighet är ca 6-7 m vid tryckbanken), indikerar mätningarna att fyllningens deformationsmodul är av storleksordningen 1-2 MPa. Om belastningen på markytan av båtar, uppställda under ett halvår, antas uppgå till ca 20 kpa (2 ton/m 2 ) kan de sättningar som orsakas av denna belastning preliminärt bedömas bli av storleksordningen 5-10 cm vid 6 m fyllningsmäktighet. Därtill kommer de sättningar som kan orsakas av nedbrytning av organiskt material i fyllningen. De utförda mätningarna under tryckbanken indikerar dock att dessa sättningar, åtminstone där, är ganska långsamma och kan förväntas bli väsentligt mindre än belastningssättningarna, med tanke på den tid som nu gått sedan utfyllningen skedde. Det måste här understrykas att de ovan angivna förhållandena gäller i det undersökta området, som endast täcker en liten del av det aktuella uppställningsområdet. Variationerna inom området kan vara stora och de måste klarläggas bättre för att en bättre bedömning av sättningarnas storlek och variation skall kunna göras. En viss osäkerhet om sättningsvariationerna över området kommer dock alltid att finnas kvar varför beredskap för sättningsutjämnande åtgärder måste finnas i driftskedet Överbyggnad För att klara belastningarna från uppställda båtar och framför allt från de transportfordon (tung kranbil + 8 tons båt enligt kravspecifikationen) som kommer att användas behövs en överbyggnad med tillräcklig tjocklek och bärighet. Enligt befintliga undersökningar utgörs ytlagret av fyllning av lermorän och mulljord och dess tjocklek är omkring 1 m i områdets norra del medan den i söder endast är ca 0,2-0,3 m. ra02s Störst belastning från kranbilen bedöms uppstå under ett stödben vid av- och pålastning av båten, medan störst belastning under en uppställd båt vanligtvis uppstår under kölen. Om maximal båtvikt är 80 kn (8 ton) är detta också den största belastning som kan uppstå under en uppställd båt. Maximallasten på ett av kranbilens stödben vid avoch pålastning antas preliminärt kunna uppgå till ca 100 kn (10 ton). Kranbilen bedöms således bli dimensionerande för överbyggnadens tjocklek. Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 14 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

68 Hr Med ledning av sonderingsresultat från de enstaka punkter som föreligger från det aktuella området bedöms preliminärt en överbyggnad bestående av grusslitlager, bärlager och förstärkningslager behöva utföras med totaltjockleken 0,5-0,7 m. Under överbyggnaden förutsätts då att fyllningen utgörs av ett lager bärkraftig lermorän eller liknande jordart med låg genomsläpplighet med minst 1,0 m tjocklek. Detta innebär att befintligt täckskikt av lermorän i söder måste ökas med ca 0,7-0,8 m. Ett alternativ till ovan beskrivna konventionella uppbyggnad av överbyggnad och undergrund kan vara kemisk stabilisering av jorden genom inblandning av kalk, cement eller andra stabiliseringsmedel. På detta sätt kan överbyggnaden ur bärighetssynpunkt göras med mindre tjocklek än vid konventionellt utförande. Som exempel på denna typ av överbyggnad kan nämnas SwePave, ett vägbyggnadskoncept framtaget av PEAB, som karaktäriseras av att de ingående vägbyggnadsmaterialen används på ett optimalt sätt och att jorden stabiliseras med kalk, cement, merit och /eller andra stabiliseringsmedel (citat från PEABs metodbeskrivning). För att säkerställa att delar av området helt säkras mot uppträngande gas kan dessa förses med tätskikt av gummiduk Avvattning För att säkerställa avvattningen av ytan bör den utföras veckad med lutningen 1:100. I låglinjerna bör anordnas grunda svackdiken, 2 3 m breda, som kläs med gräs och dräneras genom makadamfyllning under gräsets växtbädd. Makadamfyllningen förses med dränerande ledning i botten. I strategiska punkter, t ex där körvägar korsar, placeras intagsbrunnar i svackdiket. Ledningarna kopplas samman och leds mot Höje å. Utsläpp av vattnet bör ske till vegetationsklädd yta, innan det slutligen dräneras till ån. Ledningarna läggs med fördel med svag lutning, ca 2 promille. Även om sättningar skulle uppstå lokalt torde genom svackdikets magasineringsförmåga inga direkta olägenheter med stående vatten uppstå. ra02s Genom att man utformar avvattningsanläggningen på ovan angivet sätt kan man uppnå såväl avskiljning av föroreningar, främst i svackdikenas vegetationsskikt och i övrigt i översilningsytan, som Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 15 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

69 Hr fördröjning/utjämning av flödet genom den magasineringskapacitet som svackdikena innebär Byggnader Med tanke på att undergrunden inom området till stor del består av avfall måste möjligheten att uppföra byggnader inom området bedömas med beaktande av att den aktuella fyllningen har en begränsad bärighet och att risken för ojämna sättningar är betydande. Det kan i detta skede därför inte tillrådas att tunga byggnader eller byggnader vars stomme eller fasad är känsliga för ojämna sättningar planeras inom området. Däremot torde det vara möjligt att uppföra enklare, lätta enplansbyggnader av trä eller liknande förutsatt att de utformas så att ansamling av underifrån eventuellt uppträngande gas ej kan ske i byggnaden, i dess grundkonstruktion eller i anslutande ledningar. Detta gäller såväl för permanenta byggnader som för temporärt uppförda båthus för enskilda, uppställda båtar. 3.3 Hälso-, miljö- och säkerhetsaspekter Underlag för bedömning Underlaget för bedömning av hälso-, miljö- och säkerhetsaspekter (med avseende på förekomsten av metangas) utgörs av det utredningsmaterial som refereras i kapitel 2. Vidare baseras bedömningarna på de åtgärder, som erfordras enligt kapitel 3.2, för att en bärkraftig och fungerande marköverbyggnad ska erhållas Hälsoaspekter I den modell, som Naturvårdsverket har tagit fram för riskbedömning av förorenade områden (NV s rapport 4639: Development of generic guidline values), beaktas hälsorisker till följd av följande typer av exponering: Intag av jord Hudkontakt ra02s Inandning av damm Inandning av gaser Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 16 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

70 Hr Intag av vegetabilier som odlas på det förorenade området Intag av grundvatten Intag av fisk som fångas i ytvatten i anslutning till det förorenade området För den planerade båtuppläggningsplatsen kan man utgå från att följande förutsättningar gäller: Avfallet täcks med minst 1,5 m jord (lerjord och överbyggnad) för att tillräckligt god bärighet ska uppnås Att odling inte sker, annat än ställvis av prydnadsbuskar och träd Att det ytliga grundvattnet inte utgör en potentiell resurs för vattenförsörjning Dessa förutsättningar medför att sannolikheten är utomordentligt låg att människor kan komma att exponeras för föreningar i avfallsfyllningen genom direktexponering (intag av jord, hudkontakt eller inandning av damm), intag av grödor som odlats i avfallsfyllningen eller intag av grundvatten. Exponering av föroreningar från området genom intag av fisk som fångas i Höje å torde också vara mycket låg. De föroreningar som påvisats i utläckagepunkter i anslutning till ån har främst en miljöpåverkande effekt (syreförbrukande ämnen och närsalter). Det bör dock framhållas att några längre eller mer omfattande mätserier saknas som underlag för bedömning av föroreningsspridningen. ra02s Inandning av gaser från flyktiga föroreningar i avfallsfyllningen utgör en exponeringsväg som inte kan uteslutas. Analys av grundvattnet från JW5 (figur 3) inom området visar på förekomst av aromatiska kolväten i grundvattnet i den aktuella punkten. Det är inte sannolikt att det sker en spontan gasavgång av denna typ av flyktiga ämnen i någon större omfattning från grundvattnet via ovanför liggande omättade jordlager till omgivningen. Omsättningen av föroreningar i gasform kommer att begränsas av den låga genomsläppligheten för täckskiktet. I anslutning till områden där läckage sker av metan och andra gaser, som bildas vid nedbrytningen av avfallet, kan dock avgång av flyktiga föroreningar (t.ex. aromatiska och klorerade Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 17 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

71 Hr alifatiska kolväten) tänkas ske tillsammans med nedbrytningsprodukterna Miljöaspekter I den ovan nämnda riskbedömningsmodellen beaktas två typer av miljörisker: Störningar på markmiljön Störningar på närliggande sötvattenrecipient Vad gäller markmiljön kan konstateras att området genom den överbyggnad, som måste anordnas av bärighetsskäl, inte kommer att rymma de markfunktioner som ett naturområde gör. Oavsett detta torde ett täckskikt och en överbyggnad på sammanlagt ca 1,5 m ge ett relativt gott skydd mot störningar i de övre marklagren. Påverkan och störningar på Höje å till följd av utläckage av föroreningar från området, utgör den viktigaste potentiella miljörisken. Med stöd av utförda analyser av utläckande grundvatten bedöms dock riskerna under nuvarande förhållanden som mycket låga. Vattenomsättningen inom området kan förväntas ändras till följd av den överbyggnad som måste anordnas. Avdunstningen kommer att minska, med ökad avrinning som följd. Hur stor förändring av grundvattenomsättningen i avfallet, som åtgärderna kommer att medföra, är svårt att bedöma i nuvarande skede. Utformningen av täckskikt och överbyggnad samt avvattningssystem kommer att spela avgörande roll i detta avseende. Om täckskiktet och överbyggnaden utformas enligt ovan redovisade förslag bedöms lakvattenbildningen att minska i förhållande till dagens situation. Effekterna på Höje å bedöms därför även fortsättningsvis vara små mycket små. Något särskilt omhändertagande av lakvattnet bedöms inte erfordras, men möjligheterna att ytterligare begränsa påverkan på Höje å genom t.ex. etablering av lämplig vegetation längs utläckageområdena med bör belysas i fortsatt utredningsarbete. ra02s En miljöaspekt, som bör beaktas i det fortsatta utrednings- och projekteringsarbetet, är den påverkan som kan ske till följd av oljespill och spridning av miljöfarliga ämnen från framför allt båtbottenfärger. Med ovan redovisat principförslag avseende avvattningen, som Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 18 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

72 Hr innebär anordnande av tröga system med uppsamling och slutlig avledning till recipient via vegetationsklädda ytor, uppnås ett skydd mot föroreningsspridning till följd av den planerade verksamheten Säkerhetsaspekter med avseende på metangas Metangas bildas vid nedbrytning av det organiska avfallet. Huvuddelen av metangasproduktionen bedöms redan ha ägt rum under de mer än 25 år som förflutit sedan deponeringen upphörde. Utförda tester visar att metangashalterna generellt sett är låga. Lokalt kan det dock förekomma höga halter i jordens porluft. Testerna visar också att det är förenat med stora tekniska svårigheter att samla upp den bildade gasen. Även om metangasproduktionen är låg utgör metangas en potentiell säkerhetsrisk. Risk för explosion kan uppstå om gas ansamlas i slutna utrymmen under byggnader eller i ledningssystem. Eftersom gasproduktionen inte går att förhindra eller bildad gas på ett säkert sätt samlas upp och avledas, måste utformning av grundkonstruktioner till byggnader samt ledningssystem ske med beaktande av risker till följd av gasförekomst. Samma synsätt och tekniska lösningar som används vid skydd mot radoninträngning i byggnader bör tillämpas. ra02s Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 19 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

73 Hr 4 Sammanfattande bedömning Enligt kravspecifikationen för den planerade båtuppläggningen ska markytan tåla belastning av tung kranbil + båt på 80 kn (8 ton) och sättningsdifferensen för båtvaggor får uppgå till max 25 cm/år. Med nuvarande kunskap om de geotekniska förhållandena inom området är det vår bedömning att de ovan angivna bärighets- och sättningskraven kan klaras. Erforderlig överbyggnadstjocklek har bedömts till ca 0,5-0,7 m. I söder behöver det befintliga täckskiktet av lermorän, som där endast är ca 0,2-0,3 m tjockt, byggas på så att det täckande jordlagrets tjocklek blir ca 1,0 m. Det bör dock framhållas att täckskiktets tjocklek inom området är dåligt känd och en närmare kontroll av detta bör utföras. Det kan här nämnas att ett utförande med stabilisering av jorden genom inblandning av kalk, cement eller andra stabiliseringsmedel, skulle kunna medföra att överbyggnadstjocklek och tjocklek på det täckande jordlagret kan minskas. Detta måste utredas särskilt. För att säkerställa avvattningen av ytan bör den utföras veckad med lutningen 1:100. I låglinjerna bör överbyggnaden förses med grunda svackdiken, 2 3 m breda, som kläs med gräs och dräneras genom makadamfyllning under gräsets växtbädd. Makadamfyllningen förses med dränerande ledning i botten. Utsläpp av dag- och dräneringsvattnet bör ske i vegetationszonen i anslutning till ån. Enkla, lätta träbyggnader bedöms kunna uppföras på fyllningen förutsatt att de utformas så att eventuellt uppträngande gaser från marken inte kan ansamlas i byggnaden eller i anslutande ledningar. Detta gäller såväl permanenta byggnader som temporärt uppförda båthus för enskilda båtar. ra02s Metangas bildas under nedbrytning av det deponerade organiska avfallet, men gasproduktionen bedöms på grund av avfallets höga ålder vara låg. Även om produktionen är låg kan det utläckande gasen utgöra en säkerhetsrisk (explosion eller kvävning), om den ansamlas i slutna utrymmen. Anordnande av ett heltäckande uppsamlingssystem för gas bedöms inte vara ekonomiskt rimligt i förhållande till det förväntade låga utbytet och knappast heller miljömässigt motiverat. Ett sådant system torde inte heller kunna helt eliminera risken för gastransport till omgivningen. Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 20 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

74 Hr Den överbyggnad som måste anordnas med hänsyn till bärighet bedöms ge gott skydd mot med avseende på olägenheter för människors hälsa. Om täckskiktet och överbyggnaden utformas enligt ovan redovisade förslag bedöms lakvattenbildningen att minska i förhållande till dagens situation. Effekterna på Höje å bedöms därför även fortsättningsvis vara små mycket små. Något särskilt omhändertagande av lakvattnet bedöms inte erfordras. Omlokalisering av båtuppläggningsplatsen till den aktuella ytan innebär inte i sig en ökad belastning på Höje å, eftersom ån redan i dag utgör recipient för densamma. Genom ovan skisserad avledning av nederbörd via gräsklädda dräneringsstråk och översilningsytor i anslutning till ån bör föroreningsspridning orsakad av verksamheten (t.ex. oljespill och rester av båtbottenfärger) kunna begränsas väsentligt i förhållande till dagens situation. ra02s Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 21 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

75 Hr 5 Kostnader och tidplan Underlaget för bedömning av kostnaderna för anordnade av båtuppläggningsplatsen är i nuvarande skede bristfälligt, men följande grova uppskattning kan göras: Post Avbaning av matjordslager och komplettering av täckskikt Bedömd kostnad (MSEK) Grus- och körytor (4,7 ha) 9 Avvattningssystem 1 Undersökningar, projektering 1 Oförutsett 20% 1,5 Plantering och insynsskydd 1 Summa 16 2 Ovan redovisade kostnader avser utbyggnad av båtuppläggningsplats över hela området om ca m 2. Vid ordningsställande av en första etapp om ca m 2 bedöms den initiala kostnaden uppgå till storleksordningen 10 MSEK. Vad gäller tidplanen för iordningsställande av området i Östra Habo för båtuppställning bedömer vi det möjligt att anläggningen ska kunna tas i drift senast inom ca 2 år efter den tidpunkt marken blivit tillgänglig för kompletterande undersökningar och projektering. ra02s Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 22 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

76 Hr 6 Rekommendationer Som underlag för kostnadskalkyl och projektering av anläggningarna bör kompletterande geotekniska undersökningar utföras eftersom de befintliga endast täcker en mindre del av det aktuella området. Vi föreslår att följande undersökningar utförs: ra02s Undersökning Jordprovtagning med skruvborr i ca 40 punkter (c/c ca m) CPT-sondering i ca 20 punkter. Installation av ca 10 observationsrör. Rören installeras i de djupa skruvprovtagningshålen. Provbelastning genom utläggning av tryckbank i område med lös fyllning. Behovet av provbelastning och läget för tryckbanken bestäms med ledning av borrningsresultaten. Mätning av sättningarna utförs genom avvägning av dubbar grundlagda på fyllningens yta under tryckbanken. Avvägning görs också av några punkter på markytan utanför tryckbanken för kontroll av egensättningarna i fyllningen. Mätning utförs under minst ett års tid. Provbelastning utförs endast i det fall att väsentligt sämre förhållanden än vad som gäller vid de befintliga tryckbankarna påträffas i samband med de kompletterande borrningarna. Geofysiska undersökningar. (Markradar och/eller resistivitetsmätningar.) Det är osäkert om metoderna fungerar i den aktuella miljön och förtester bör därför föregå ett eventuellt beslut om att genomföra dessa undersökningar. Kommentar Ger upplysning om täckskiktets tjocklek och fyllningens sammansättning. Ca 10 av provtagningspunkterna placeras i den gamla vallen mot Höje å för bestämning av förekomst av vattenförande lager och lokalisering av möjliga läckagepunkter. Provtagning utförs till 4-6 m djup i dessa ca 10 punkter. Inom uppläggningsområdet utförs provtagning till 2 m djup i ca 20 punkter och till underkant fyllning (4-6 m) i ca 10 punkter (om möjligt). Ger upplysning om fyllningens fasthet och viss indikation på fyllningens karaktär. Ger en förbättrad kunskap om flödesbilden i grundvattnet. Ger upplysning om fyllningens sättningsegenskaper på kort och lång sikt. Dessa undersökningar kan eventuellt ge en mer sammanhängande information om tjockleken på den befintliga jordtäckningen. Lomma kommun Version 1.0 Östra Habo - Båtuppläggningsplats 23 (23) Uppdrag ; PENG p:\1224\ \19original\båtuppläggningsplats\ver1.0.doc

77

78

79

80

81

82

83 PQ GEOTEKNIK & MILJÖ C766 Lomma, del av Flädie 23:4 Borgeby Idrottshall Markmiljö EFTERBEHANDLING Slutrapport PQ Geoteknik & Miljö AB Adress Telefon Bankgiro Järngatan Lomma E-post Org.nr

84 PQ GEOTEKNIK & MILJÖC766_Lomma Borgeby Idrottshall_Sanering_ docx 1 (3) C766 Lomma, del av Flädie 23:4 Borgeby Idrottshall Markmiljö EFTERBEHANDLING Slutrapport Härtill: *Bilaga 1 Miljöanalyser-jord, PQAB, saneringskontroll samt *Bilaga 2 Materialredovisning, hanterade massor. 1. Orientering Uppdragsgivare Objekt Uppdrag Syfte Anmälan Lomma kommun, Tekniska förvaltningen genom ombud Göran Olsson. Lomma, del av Flädie 23:4, Borgeby idrottshall. Nybyggnad av idrottshall. Marksanering av jordfyllning med förhöjda halter av PAH. PQ Geoteknik & Miljö AB (PQAB) har fått i uppdrag att vara miljökontrollant/projektledare i samband med saneringsarbetena för objektet. Arbetena omfattar allmän miljökontroll samt provtagning. Denna rapport beskriver utförda kontrollarbeten i samband med saneringsschakt av jord med förorening av PAH. Saneringen har utförts i enlighet med Lomma kommun, Tekniska förvaltningens Anmälan, enligt miljöbalken om avhjälpande av förorenad mark (diarienr TN2007:183292) daterad samt Miljö- och byggnadsnämndens Beslut om föreläggande gällande avhjälpandeåtgärder vid Borgeby Idrottsplats, Flädie 23:4 med diarienr MB daterad Laboratorium Miljöanalyser har utförts av ALS Scandinavia AB, se bilaga B2. Entreprenör Transportör Byggnadsentreprenör för idrottshallen har varit Byggmästar n i Skåne AB. För marksaneringen (och övriga markarbeten) har en underentreprenör anlitats, Sjöbo Schakt AB, ombud Leif Mårtensson. Transportör av förorenade massor har varit AkkaFrakt och Malmö LBC. D:\PQ-Geoteknik\ PQAB\AWORD\KOMMUNER\LOMMA\C766_Borgeby Idrottshall\Sanering\C766_Lomma Borgeby Idrottshall_Sanering_ docx

85 PQ GEOTEKNIK & MILJÖC766_Lomma Borgeby Idrottshall_Sanering_ docx 2 (3) Mottagare, massor Bakgrund Skrot, trä, stubbar m.m. Sysav AB. Betong- och tegelkross etc Sjöbo Schakt AB. Mullhaltig jord, <NV-KM* - Lomma kommun, återanvändning i arbetsområdet samt till pulkabacke och bullervall nord/nordost om idrottshallen i Borgeby. Sjöbo Schakt, externt. *NV-KM = NaturvårdsVerkets generella riktvärden för Känslig Markanvändning. Utbyggnadsområdet utgörs av f.d. sandtäkt. Innan saneringen av området var täkten igenfylld med mestadels trädgårdsavfall och mullhaltig jord men även en del schakt- och rivningsmassor av jord, tegel, betong m.m. Fyllningen hade en mäktighet av mellan ca 1 och 2,5 m. I samband med markundersökning av fastigheten under hösten 2008 påträffades förhöjda halter av PAH i rivningsmassorna emedan övrig fyllning klassades som opåverkad av föroreningar, hade halter <NV- KM. Även de fasta inerta massor av tegel och betong som påträffats har okulärt klassats som opåverkade/ rena, <NV-KM. Rapportering och anmälan om sanering av den förorenade jorden utfördes som nämnts ovan till Miljöförvaltningen och anmälan godkändes av Miljö- och byggnadsnämnden Sanering Åtgärdsmål Sanering Målet med saneringen av föroreningen har enligt anmälan och Miljönämndens beslut varit bortgrävning av befintliga fyllnadsmassor under byggnad samt i t.ex. va-schakter som avlägsnar förorening ned till Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (NV-KM). Övriga ytor lämnas orörda. Saneringen utfördes huvudsakligen under januari-maj 2010 men andra arbeten har pågått fram t.o.m. oktober varför denna slutrapport utförts i november. Under januari 2010 schaktades all fyllning inom läget för idrottshallen ut, sorterades, siktades vid behov och lades i upplag inom arbetsområdet. Schakten fylldes och packades med grusig sand (s.k. B-grus) från täkt, d.v.s. <NV-KM. Schaktbotten under fyllningen provtogs medelst två blandprover och analyserades m.a.p. PAH och tungmetaller. Ett prov togs i väster under förmodat förorenad rivningsfyllning (SB V 1,7-2,3 m) och ett togs i öster under förmodat rent trädgårdsavfall och mullhaltig jord (SB Ö 1-2 m). Schaktbottnen utgjordes av naturligt lagrad sand. Se bild på rapportens framsida. Proverna visade halter klart under NV-KM. D:\PQ-Geoteknik\ PQAB\AWORD\KOMMUNER\LOMMA\C766_Borgeby Idrottshall\Sanering\C766_Lomma Borgeby Idrottshall_Sanering_ docx

86 PQ GEOTEKNIK & MILJÖC766_Lomma Borgeby Idrottshall_Sanering_ docx 3 (3) Prover har därefter tagits på avsiktat finmaterial från hela schakten. Dels på material från den förmodat förorenade delen med en del rivningsmassor, prov S1-S6, (se bild t.v), samt upplag 2 prov väster, mitten och öster, dels på material från övriga delar med trädgårdsavfall och mullhaltig jord, prov väster, mitten och öster. Provsvaren visade halter under NV-KM för alla analyserade ämnen och i samtliga prov och utom ett där PAH-H-halten och ett där Hghalten något översteg respektive riktvärde. Medelhalten, medianhalten och 90%-kvartilen för ämnena ligger dock under eller i paritet med riktvärdena. Det skall även påpekas att för alla provsvar m.a.p. Hg utom det ovan nämnda med något förhöjd halt understegs rapporteringsgränsen för analysmetoden, d.v.s. halten är sannolikt mycket låg. Laboratorieanalyserna återfinns i bifogad bilaga 1, Miljöanalyser, verifikat Saneringskontroll. Ca ton rena (<NV-KM) mullhaltiga massor har återanvänts inom arbetsområdet, externt i närområdet och av Sjöbo Schakt. Ca 570 ton betong och tegel har/kommer att återanvändas externt av Sjöbo Schakt. Ca 35 ton ris, stubbar, skrot m.m. har transporterats till Sysav. Se även bilaga 2, Materialredovisning, hanterade massor. 3. Kommentarer, slutsatser, rekommendationer Allmänt Samtliga fyllnadsmassor inom den nya idrottshallens yta har avlägsnats och schaktbottnen konstaterats som ren, d.v.s. halter <NV-KM, varför åtgärdsmålen anses vara uppfyllda. Härvid rekommenderas att området skall anses som sanerat enligt de uppsatta åtgärdsmålen och utan restriktioner godkännas för planerad användning för idrottsanläggning. Lomma PQ Geoteknik & Miljö AB Erik Palmquist D:\PQ-Geoteknik\ PQAB\AWORD\KOMMUNER\LOMMA\C766_Borgeby Idrottshall\Sanering\C766_Lomma Borgeby Idrottshall_Sanering_ docx

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114