Kallelse till sammanträde med beredningen för demokrati, jämställdhet och integration

Transkript

1 Administrativa avdelningen Peter Helgesson Tfn E-post Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Kallelse till sammanträde med beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Tid: onsdagen den 23 november, kl Plats: Eldaren, Storgatan 27, Uppsala (anmälan i receptionen). Lokal: Fagerviken plan 4 samt Aspbo plan 0 (oppositionen). Dagordning (hålltider) Gruppmöten Mikael Landsten HR-strateg, information angående beslut kring likabehandlingsplan ur ett arbetsgivarperspektiv Behandling av ärenden på föredragningslistan Vid återbud eller frågor, vänligen kontakta beredningens sekreterare. Vid frågor kan också beredningens ordförande Mohammed Tahir kontaktas: Tfn: eller via E-post mohammed.tahir@pol.uppsala.se Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration onsdagen den 23 november 2016 kl Eldaren, Storgatan 27 Uppsala Nr Ärenden 52 Öppnande av sammanträdet 53 Anmälan av övriga frågor 54 Fastställelse av föredragningslista 55 Val av justerare 56 Föregående protokoll (bilaga) 57 Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan underlag för revidering (bilaga) 58 Sammanträdestider för Fråga och Tyck till Landstingets webbplats (bilaga)

3

4

5

6

7

8

9 Likabehandlingsplan ur ett medborgarperspektiv VERSION FÖR REVIDERING Antagen av Landstingsfullmäktige 2016-xx-xx, 1 xx , 37. 1

10 Likabehandlingsplan ur ett medborgarperspektiv Planen för likabehandling utgår från landstingets Region Uppsalas likabehandlingspolicy. Landstingets Region Uppsalas roll som tjänsteproducent har fokus på medborgarperspektivet, där alla människor ska få likvärdig service och tjänster av samma kvalitet, gott bemötande, tillgänglighet, god vård och lika möjligheter. Samspelet mellan patient eller brukare och hälso- och sjukvårdens personal är grunden för en konstruktiv och effektiv vård och behandling. Samspelet bygger på respekt för patienter och brukare. Detsamma gäller för landstingets Regions Uppsalas övriga verksamheter, till exempel kollektivtrafik och kultur. Landstingsfinansierade Av Region Uppsala finansierade verksamheter ska vara tillgängliga och användbara för alla. Alla ska kunna ta del av landstingsfinansierad verksamhet som är finansierad av Region Uppsala,, komma in i och kunna använda lokaler och åka kollektivt. Alla ska också kunna ta del av och kommuni-cera landstingets information. God vård och lika möjligheter innebär att alla människor ska ha lika tillgång till vård, omsorg och behandling utifrån sina behov. Utifrån likabehandlingspolicyn har landstinget Regon Uppsala valt att lyfta fram några områden som är särskilt angelägna att arbeta med de närmaste åren. De avser att säkerställa att likabehandlingsperspektivet finns i alla styrdokument och beslutsprocesser, att relevant kunskap finns i verksamheten och att ett systematiskt arbetssätt utvecklas. Likabehandlingsarbetet är ett förändrings- och utvecklingsarbete i syfte att förbättra, utveckla och utvärdera beslutsprocesser. Det handlar om att synliggöra, acceptera och ta till vara människors olikheter. Mål och aktiviteter Det övergripande målet är att bemötande, kommunikation och service ska ges utifrån människors lika värde och individuella förutsättningar och behov i enlighet med policyn. Kunskap om att människor har olika förutsättningar och olika behov och att likvärdig vård inte är detsamma som lika vård är grunden. 1. Likabehandlingsperspektivet ska finnas i alla styrande dokument Likabehandlingsperspektiv ska finnas i allt beslutsfattande och på alla nivåer. I alla styrdokument och beslut ska likabehandlingsperspektivet vara synliggjort. Det innebär att strategiskt arbete med likabehandling i enlighet med det övergripande målet ska ske i politiska och verkställande verksamheter på alla nivåer och inom alla områden Det åligger varje förvaltning och verksamhet att kommunicera och göra likabehandlingsplanen känd för medarbetare, patienter och brukare. Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen ansvarar för att likabehandlingsplanen finns tillgänglig för medborgarna, exempelvis som lättläst dokument, i punktskrift eller på CD-skiva och presenterad på olika språk. 2. Kunskap utbildning Kompetensutveckling är en nyckelfråga och likabehandlingsperspektivet ska lyftas fram i all utbildning och fortbildning. Det handlar om introduktionsutbildning av nyanställda, chefsutbildningar och medarbetarutbildningar. Även i grundutbildningar inom vården ska likabehandlingsperspektivet vara en naturlig del. Kunskapen om likabehandling ska öka i organisationen på alla nivåer. 2

11 3. Varje förvaltning utarbetar en likabehandlingsplan för den egna verksamheten och utifrån dess förutsättningar Likabehandlingsperspektiv på den egna verksamheten ska vägas in i planer, aktiviteter och beslut. Utvecklingsområden ska identifieras och förbättringar genomföras. Planen ska innehålla mål och prioriteringar, resurser för genomförandet samt en tidplan för arbetet på kort och lång sikt. En mall för planen är: Kartläggning och analys görs av likabehandlingsarbetet. Sätt upp långsiktiga och kortsiktiga uppföljningsbara mål under rubrikerna Bemötande, Tillgänglighet och användbarhet, God vård på lika villkor. Prioritera något/några mål som är särskilt angelägna för verksamheten. Följ upp/utvärdera målen och resultaten av insatserna. Målen ska kunna mätas och följas upp, genom att ange exempelvis hur och i vilken grad bemötande, tillgänglighet och användbarhet eller god vård på lika villkor ska förbättras och dokumenteras. Några verktyg kan vara patient- och medarbetarenkäterna. Redovisa insatser och resultat i årsrapporterna. Arbetet ska rymmas i den ordinarie verksamheten och utföras av dem som normalt deltar i planering, åtgärder och beslutsfattande. 4. Uppföljning Avgörande för likabehandlingsarbetets utveckling är att likabehandlingsplanen finns med i den årliga planeringen av budget och verksamhet och följs upp varje år. Årsrapportering sker i respektive förvaltnings och verksamhets delårsrapport och årsredovisning. I samband med årsredovisningen ska målen i handlingsplanen följas upp på förvaltningsnivå och en redovisning ges av graden av måluppfyllelse, vilka konkreta åtgärder som vidtagits och hur implementeringen gått. Utskottet Berdningen för demokrati, jämställdhet och integration följer kontinuerligt likabehandlingspolicy/-plan och implementeringsarbetet. Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen ansvarar för att landstingets likabehandlingsplan revideras. En utvärdering av tidigare plan och en nulägesanalys görs vid planperiodens slut, för att stämma av hur likabehandlingsarbetet har utvecklats. Analysen och utvärderingen utgör utgångspunkten för nästkommande likabehandlingsplan. Respektive förvaltningschef ansvarar för att en utvärdering görs på den egna förvaltningen. För den övergripande utvärderingen ansvarar landstingets ledningskontorregionkontoret. I detta utvärderingsarbete är det angeläget att samverka med exempelvis Patientnämnden och Diskrimineringsombudsmannen (DO) och att resultaten av patient- och personalenkäter analyseras. Resultatet av utvärderingen ska årligen återföras till landstingsstyrelsen. 3

12 Referenser FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Ds 2008:23. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Regeringsformen, SFS 1974:152. Diskrimineringslagen, SFS 2008:567. Länkar FN.s högkommissarie Regeringen Diskrimineringsombudsmannen Diskrimineringsbyrån Uppsala Handikapprörelsen i Uppsala län/hso) Landstinget i Uppsala län 4

13 VERSION FÖR REVIDERING Likabehandlingspolicy Antagen av Landstingsfullmäktige 2016-xx-xx, xx , 37. 1

14 Förord Av drygt anmälningar som kommit till Patientnämnden i Uppsala län handlade cirka om bemötande och kommunikation där bemötande utgör drygt 100 av dessa anmälningar. Den siffran borde vara noll. Utskottet Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration har arbetat med att revidera landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan. Den ska vara en del av det arbete som all landstingsfinansierad verksamhet gör för att ingen, varken patient, anhörig eller anställd, ska bli utsatt för kränkningar eller diskriminering. En policy måste vara ett levande dokument och det är utskottets beredningens mål att hålla policyn och planen kortfattad, lättförståelig och användbar. Genom att inte peka ut specifika områden eller detaljfrågor vill vi att verksamheterna själva identifierar vad som är viktigt för just dem att arbeta med. Vi utgår därför ifrån att landstingets Region Uppsalas verksamheter, både som arbetsgivare och vårdgivare, tar sitt ansvar att ta reda på, prioritera, åtgärda och följa upp det som måste göras. Detta dokumenterar verksamheterna i egna likabehandlingsplaner, som ligger till grund för verksamhetens planering och utformning samt är ett stöd vid uppföljning och utvärdering. Vår förhoppning är att policyn omsätts i praktiken och är ett användbart verktyg för all landstingsfinansierad verksamhet. Anna ManellMohammed Tahir (MP) Ordförande, Utskottet Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration 2

15 Likabehandlingspolicy Landstingets likabehandlingspolicy grundar sig på principen om alla människors lika värde. I regeringsformen slås fast att det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och den svenska diskrimineringslagen (SFS 2008:567) understryker likavärdesprincipen. I Landstinget i Uppsala län ska bemötande, kommunikation, vård och service ges utifrån människors lika värde och individuella förutsättningar och behov. Diskriminering som kan finnas inbyggd i regler, normer och rutiner eller i vedertagna förhållningssätt och beteenden ska motverkas. Ett kraftfullt och strategiskt likabehandlingsarbete är en utmaning för landstinget och avser att skapa bästa möjliga kvalitet och effektivitet i verksamheterna. Diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Det är enligt lagen förbjudet att missgynna någon utifrån följande diskrimineringsgrunder: Kön: att någon är kvinna eller man. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Religion eller annan trosuppfattning: alla som har en religion eller annan trosuppfattning som är att likställa med en religion. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Ålder: uppnådd levnadslängd Bakgrund Dåligt bemötande och diskriminering kan förekomma överallt där människor möts, också i vården. Det visar undersökningar av länets befolkning, av patienter som sökt hjälp inom hälso- och sjukvården och av landstingets medarbetare. Uppgifter från års folkhälsoundersökning, Liv och hälsa 2008Hälsa på lika villkor, visar att cirka 2024 procent av länets befolkning mellan 18 och 84 år upplevt att någon behandlat dem på ett nedlåtande sätt, att jämföra med siffran 24 procent i 2008 års motsvarande undersökning. Fler kvinnor än män anger att de bemötts nedlåtande. Fler kvinnor än män uppger också att de i kontakt med vården bemötts nedlåtande av personalen. I den nationella patientenkäten (NPE) ger mellan 91 och 96 procent av de svarande ett positivt svar på frågan om man känner sig bemött med respekt och värdighet oavsett: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det finns ingen uppenbar skillnad i svaren mellan könen. NPE omfattar inte habilitering och tandvård, endast primärvård och sjukhusvård. 3

16 Av svaren på de patientenkäter som använts i vården de senaste åren framgår att de flesta patienter anser sig ha blivit bra bemötta vid såväl mottagande som behandling inom sjukvården, tandvården och habiliteringen. Något färre patienter, som i enkäten uppgivit annat språk än svenska som modersmål, är emellertid nöjda med bemötandet än patienter med svenska som modersmål. Patientnämnden tog 2015tar emot cirka 1100 drygt 1300 ärenden anmälningar per år där patienter upplever sig ha fått fel vård och behandling eller att organisation, regler och resurser inte fungerar. Av de drygt 1300 anmälningar som kommit till Patientnämnden i Uppsala län 2015 handlade cirka 260 om kommunikation, där bemötande utgör drygt 100 av dessa anmälningar. Cirka 140 personer upplever dåligt bemötande eller bristande kommunikation. Diskriminering motverkar en framgångsrik samhällsutveckling och är ett allvarligt hot mot folkhälsan. Även upplevelser av diskriminering kan leda till ohälsa (Särbehandlad och kränkt en rapport om sambandet mellan diskriminering och hälsa, Statens folkhälsoinstitut 2005; HBT-personers hälsosituation, Statens folkhälsoinstitut 2005). Likabehandling skapar samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för befolkningen. En kartläggning har genomförts av likabehandlingsarbetet i landstinget 1. Den omfattar dels vad som åläggs verksamheterna enligt regelböcker 2 och vårdavtalverksamhetsuppdrag, dels det aktuella arbetsläget för likabehandlingsarbetet och om verksamheterna utarbetat egna likabehandlingsplaner. Sammanfattningsvis visar kartläggningen att regelböckerna och vårdavtalen verksamhetsuppdragen anger att landstingets likabehandlingspolicy/-plan ska följas av alla landstingsfinansierade verksamheter. De flesta verksamheter följer den landstingsgemensamma policyn. Några har utarbetat eller håller på att utarbeta egna likabehandlingsplaner. Andra har integrerat likabehandling i annat styrande dokument, som exempelvis styrkort, värdegrund, etiska riktlinjer, kvalitetsledningssystem eller kvalitetshandbok. Flera verksamheter har lyft likabehandlingsfrågan inom sina utvecklingsområden, i utbildning och informationsinsatser, i utvecklingen av patienters och anhörigas medinflytande och i personal- och rekryteringsarbetet. Kommenterad [PH1]: Ny kartläggning genomförs Likabehandling i motsats till särbehandling Likabehandling i landstinget innebär att alla länsinvånare ska ha samma möjligheter att få vård och behandlas lika, oavsett faktorer som kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller ålder. God tillgänglighet till vården och ett gott bemötande är grunden för en hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Alla människor har olika förutsättningar och olika behov och detta styr vilken vård som ges och i vilken omfattning. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska sjukvården sträva efter att uppnå en god hälsa och vård på lika villkor och prioritera dem som har störst behov. Omfattning och tillämpning Likabehandlingspolicyn är ett styrande dokument och ska användas i planering, uppföljning och i den löpande verksamheten. Likabehandlingspolicyn är giltig inom alla landstingets verksamheter och inom de som är landstingsfinansierade och ska beaktas i avtal och överenskommelser med andra verksamheter och vid bidragsgivning av olika slag. Det innebär att likavärdesprincipen ska vara tydlig vid upphandling av tjänster, i personal- och arbetsmiljöarbetet, vid bidragsgivning till ideella organisationer och föreningar, inom kulturområdet och kollektivtrafiken. 1 Sammanställning av likabehandlingsarbetet i Landstinget i Uppsala län Regelböckerna är landstingets anbudsunderlag vid upphandling enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV 2008:962). 4

17 Ansvar Landstingsfullmäktige Regionfullmäktige fastställer likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan utifrån medborgarperspektivet. Utskottet Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration ansvarar för uppföljning av likabehandlingspolicy/-plan ur ett medborgarperspektiv och för implementeringsarbetet. Landstingsstyrelsen har det yttersta arbetsgivaransvaret för att det bedrivs ett målinriktat likabehandlingsarbete i landstinget. Produktionsstyrelsen ansvarar för likabehandlingsarbetet inom de förvaltningar den svarar för. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ansvarar för att likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan beaktas i vårdavtal med landstingets förvaltningar och i regelböckerna för externa vårdgivare. Kollektivtrafiknämnden ansvarar för att likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan beaktas i alla frågor den svarar för. Kulturnämnden ansvarar för att likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan beaktas i alla frågor den svarar för.styrelser och nämnder inom Region Uppsala anvarar för likabehandlingsarbetet inom sina ansvarsområden. Förvaltningschefer och verksamhetschefer har det yttersta ansvaret för att likabehandling integreras i verksamheten och att en likabehandlingsplan utarbetas för den egna förvaltningen/verksamhetenr. De ansvarar också för att driva likabehandlingsfrågor, att vidta åtgärder för likabehandling inom sina respektive områden samt att kommunicera och göra likabehandlingsplanen känd för medarbetarna och medborgarna. I årsredovisningarnarapporter ska insatserna följas upp och resultaten redovisas. Varje enskild medarbetare har skyldighet och ansvar för att arbeta utifrån likabehandlingspolicyn och likabehandlingsplanen och motverka diskriminering i det dagliga arbetet. Strategier Strategiskt arbete med likabehandling innebär att både den politiska och verkställande verksamheten på alla nivåer och inom alla områden ska ha ett likabehandlingsperspektiv. Landstinget Region Uppsala har ansvar för likabehandlingsarbetet både som tjänsteproducent och som arbetsgivare. Rollen som tjänsteproducent behandlas i likabehandlingsplanen ur ett medborgarperspektiv och ansvaret i egenskap av arbetsgivare ska hanteras systematiskt och som en integrerad del i regionens olika verksamheter. behandlas i likabehandlingsplanen ur ett arbetsgivarperspektiv. Planering, styrning och uppföljning Likabehandlingsarbetet ska vara en självklar del i den årliga planeringen och styrningen av budget och verksamhet och följas upp i årsredovisningen. Målen i handlingsplanen ska följas upp på förvaltningsnivå och en redovisning ges av vilka konkreta åtgärder som vidtagits och hur implementeringen av handlingsplanen genomförts. Formaterat: Teckensnitt:(Standard) Times New Roman, 12 pt Formaterat: Teckensnitt:(Standard) Times New Roman, 12 pt Vart vänder man sig vid diskriminering? Patienter och brukare i landstingsfinansierade verksamheter, som upplever sig diskriminerade utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna, kan vända sig till relevant verksamhetschef eller till Patientnämnden. Alla som upplever sig diskriminerade kan också vända sig direkt till Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller till Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU). 5

18 Kommunikationsenheten Martina Melander Kommunikationschef Förslag om att stänga funktionen Fråga och tyck till Kommunikationschefen föreslår att vi stänger Fråga och tyck till-funktionen på lul.se. Främsta anledningen är för att den oftast används för vårdrelaterade frågor och enskilda patientärenden. Den senaste tiden har vi fått in följande frågor: Värk i benen (Jag har värk i benen under natten. Vad ska jag göra? ) Min upplevelse av drop-in (Klagomål på väntetiden) Återbesök (frågor om listning och remisser) Asperger diagnos (Hur ska jag gå tillväga för att få en diagnos? ) De rätta forumen för dessa frågor borde vara att ringa 1177, besöka 1177.se eller kontakta Patientnämnden. Andra brister är att funktionaliteten inte anpassad för mobil eller surfplatta Inga eller få frågor är direkt riktade till politiker eller tjänstemän funktionen fungerar inte alltid bra för administratörer utan är oftast tidskrävande då det ibland inte är självklart att förstå frågan och sammanhanget Funktionen syns på alla sidor på lul.se. En besökare kan alltså klicka på Fråga och tyck till på en specifik sida och kan vilja ha synpunkter eller frågor om informationen på just den sidan. Men när frågan kommer till administratörerna ser vi inte vilken sida frågan kommer från och det blir svårt att både förstå sammanhanget och besvara. Syfte med Fråga och tyck till Funktionen Fråga och tyck till är landstingets funktion för att skapa dialog mellan medborgare och landstingets politiker och tjänstemän. Syftet är att öka tillgängligheten till landstinget och erbjuda medborgarna en kanal för att ställa frågor eller lämna synpunkter. Syftet fylls inte idag. Vi har idag flera kanaler där vi möter upp medborgarna som flera Facebookkanaler inom landstinget, epostbrevlådor till landstinget, lul.se, kundcentrum, 1177 vårdguiden, twitter är några exempel som är aktiva idag. Träffas gärna och diskuterar behov och utvecklingsmöjligheter för medborgardialog. Kostnad: kr. En årlig licenskostnad för funktionen Fråga och Tyck till. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr