NV:s utgångspunkter för efterbehandling Praktikfall Banverkets f d impregneringsanläggning i Nässjö

Transkript

1 NV:s utgångspunkter för efterbehandling Praktikfall Banverkets f d impregneringsanläggning i Nässjö Mälarlänsutbildningen Lidingö 14 november 2012 Mikael Stark och Maria Carling, SGI På säker grund för hållbar utveckling

2 Upplägg Introduktion till gruppdiskussion om NV:s utgångspunkter för efterbehandling Gruppdiskussion Återblick Banverkets f d imp. Anläggning, Nässjö Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

3 NV:s utgångspunkter för efterbehandling Markmiljön bör skyddas så att ekosystemets funktioner kan upprätthållas i den omfattning som behövs för den planerade markanvändningen. Grund- och ytvatten är naturresurser som i princip alltid är skyddsvärda. Spridning av föroreningar från ett förorenat område bör inte innebära vare sig en höjning av bakgrundshalter eller utsläppsmängder som långsiktigt riskerar att försämra kvaliteten på ytvatten och grundvattenresurser. Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

4 Skydd av markmiljö Diskussionspunkter 1. Vilka argument används för att helt ta bort skyddet av markmiljön i ett MKM-område? Hur kan de bemötas? 2. Vilka argument används för att ha olika skyddsnivå för markmiljön i yt- eller i djupled? Hur kan de bemötas och/eller hanteras i handläggningen? 3. Är det ok att minska markmiljöskyddet till 10-25% för ett MKM-område? Argumentation för och emot? 4. Kan det vara aktuellt med ett högre markmiljöskydd (t ex 75%) för ett MKM-område? Under vilka förutsättningar och hur argumenterar du då? 5. Hur ska man förhålla sig till storstadsriktvärden med ett betydligt lägre markmiljöskydd? Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

5 Skyddsnivån i marken. bör motsvara en nivå där marken kan uppfylla de funktioner som förväntas vid den planerade markanvändningen Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

6 Bedömning av risker - markmiljön Skydd av markmiljö Förorenad mark (NV-rapport 5977) Avfall som konstruktionsmaterial vid anläggningsbyggande (NV handbok 2010:1) Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

7 Skydd av markmiljö utgår från markanvändningen Känslig markanvändning (KM) 75 % av arterna skyddas Mindre känslig markanvändning (MKM) 50 % av arterna skyddas Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

8 PAF (potentially affected fraction) Riktvärden för skydd av markmiljön Värden beräknade statistiskt från labförsök Tar inte hänsyn till lokal artsammansättning Svåra att göra platsspecifika HC Concentration in soil (mg/kg) Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

9 Generella riktvärden - jord Förutsätter att marken i övrigt har sådana egenskaper att det kan finnas en fungerande markmiljö Fyllnadsmaterial (rivningsrester, slagg) inte alltid lika motiverat med höga skyddskrav på markmiljön (se NVrapport 5977, sid 25) Storstadsriktvärden - Stockholm, Göteborg, Malmö Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

10 Skydd av markmiljö helhetssyn Aktuell markanvändning Långsiktighet Undvik djupindelning Återfyllnad Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

11 Vanliga argument för att ta bort eller minska skyddet av markmiljön Redan påverkat av industriell verksamhet Fyllning, slagg begränsningar för markmiljön av andra orsaker än föroreningsgrad Ytan är hårdgjord Säkerhetsskäl det är bra att det inte växer Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

12 Skydd av grund- & ytvatten Diskussionspunkter 1. Vilka argument är vanliga för att bortse från skyddet av grundvatten? Hur kan de bemötas? 2. Är det OK att ändra på indata i NVs riktvärdesmodell? Vilka kan vara platsspecifika? 3. Hur kan man granska sådana ändringar? 4. Vilka fakta/utredningar/undersökningar skulle kunna krävas av en verksamhetsutövare för att kontrollera rimligheten i sådana ändringar? Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

13 Grund- och ytvatten är i princip alltid skyddsvärda. Ingen höjning av bakgrundshalter eller utsläppsmängder som långsiktigt riskerar att försämra kvaliteten på ytvatten och grundvatten. Sediment och vattenmiljöer bör skyddas så att inga störningar uppkommer på det akvatiska ekosystemet och att särskilt skyddsvärda och värdefulla arter värnas. Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

14 Generella riktvärden skydd av yt- och grundvatten Skyddsobjekt KM MKM Människor som vistas på området Grundvatten (50% av dricksvattennorm) Heltidsvistelse Grundvatten intill området skyddas Deltidsvistelse Grundvatten 200 m nedströms området skyddas Ytvatten Skydd av ytvatten Skydd av ytvatten 14 Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

15 Skydd av grundvatten även om brunnar inte finns Två möjligheter: 1. Dricksvattenbrunn: exponering ingår i det hälsoriskbaserade riktvärdet 2. Punkt där grundvatten skyddas Haltkriterier i grundvatten = 50% av dricksvattennorm Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

16 Skydd av ytvatten - förutsättningar Begränsad haltökning av metaller Haltökning av organiska ämnen ska inte medföra negativa miljöeffekter Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

17 Vad kan påverka beslutet? Hälsa Miljöskydd Naturresurs Socioekonomi Grundvatten Dricksvatten (på plats/nedströms) Ånga till byggnader Dusch/tvätt (ånga, hudkontakt) Bevattning (grödor, markorganismer) Dricksvatten - djur Ytvattenekosystem nedströms Framtida vattenresurs (på plats & nedströms) Påverkan annan fastighet Bevattning (grödor) Badvatten nedströms Ytvatten Fiske Bad (hudkontakt, intag, lukt/synintryck) Bevattning Pelagiska (vatten) & bentiska (sediment) organismer Dricksvatten - djur Dricksvatten Rekreation & Näring (Badvatten, Fiskevatten) Bevattning Påverkan annan fastighet Rekreation & Näring (Badvatten, Fiskevatten) Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

18 Vanliga argument för att ta bort/ändra skyddet av yt- och grundvatten Grundvattnet är redan förorenat Grundvattnet är inte skyddsvärt Låg uttagskapacitet Ej dricksvattenkvalitet av naturliga orsaker Tätortsläge Grundvattnet används inte som dricksvatten Direkt invid vattendrag inga brunnar nedströms Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

19 Spridning av föroreningar Diskussionspunkter 1. Vilket haltkriterium är bäst att tillämpa för skydd av ytvatten? Riktvärden för effekter i ytvatten eller bakgrundshalter. 2. Hur kan effekten av och rimligheten i justeringar av t.ex. Kd-värde, grundvattenbildning, vattenomsättning i recipienter, belastning från dagvatten, naturmark och andra källor granskas? 3. Vilka fakta/utredningar/undersökningar skulle kunna krävas av en verksamhetsutövaren för att kontrollera rimligheten i föreslagna justeringar? Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

20 Spridning av föroreningar - ytvatten är i princip alltid skyddsvärda. Ingen höjning av bakgrundshalter eller utsläppsmängder som långsiktigt riskerar att försämra kvaliteten på ytvatten. Sediment och vattenmiljöer bör skyddas så att inga störningar uppkommer på det akvatiska ekosystemet och att särskilt skyddsvärda och värdefulla arter värnas. Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

21 Spridning av föroreningar Att tänka på Bakgrundshalter eller effektbaserade riktvärden? Har recipienten/recipienter nedströms ett annat skyddsvärde (högre eller lägre)? Mängden föroreningar och andra utsläppskällor? Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

22 Spridning av föroreningar Att tänka på Sker det en fastläggning i sedimenten? Effekten av, helheten och vikten av att verifiera olika resultat Vad är styrande för riktvärdena? Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

23 Bakgrundsinformation Banverkets f d impregneringsanläggning, Nässjö - Impregnering mellan Beläget i utkanten av Nässjö tätort. Marken planeras att användas för industriell (järnvägs-) ändamål. Impregneringsmedel: Kreosotolja samt Bolidenindustrisalt (CCA-medel) under 2:a världskriget. Anläggningen är belägen mellan två sjöar (Höregölen och Rynnerydsjön) och högt upp i Nässjöåns avrinningsområde. Området är ca 7 hektar stort och området är förorenat av bl.a. 40 ton arsenik och 40 ton PAH. Mängden jord som är förorenad är ca m 3, vilket motsvarar ca ton. Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

24 Undersökningar och resultat Omfattande undersökningar systematisk slumpmässig provtagning i 500 punkter och analys av 3200 jordprover m a p metaller och drygt hälften m a p PAH. Analys av ytvatten, grundvatten, dricksvatten, dagvatten, sjösediment, dikessediment och bottenfauna. Densitetsbestämningar, siktförsök, flödesmätningar, tillgänglighetstester och nedebördsmätningar är ex på mätningar som gjorts. Förhöjda halter av arsenik, PAH och fenol förekommer i grundvattnet inom hela området. Sedimenten i Höregölen och Runnerydssjön är förorenade av bl.a. metaller (Ni, Cr, Zn och As) samt PAH. Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

25 Riskbedömning Riskbedömningens slutsatser utmynnar i platsspecifika riktvärden och att det finns ett behov av att vidta åtgärder för att undvika negativa hälso- och miljöeffekter. Inom den angränsande bostadsmarken krävs även åtgärder för att skydda miljön. Inom impregneringsområdet förekommer ställvis arsenik i så höga halter att det finns akuta hälsorisker. Risken för exponering via ex intag av dricksvatten eller fisk bedöms som liten. Åtgärder behöver vidtas för att minimera påverkan på enskilda arter eller ekosystem i de två närliggande recipienterna. Belastningsberäkningarna visar på att det finns åtgärdsbehov med avseende på belastningen av Zn, Ni, antracen och flouranten i recipienterna men inte m a p As, Cr och naftalen. Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

26 Platsspecifika riktvärden och åtgärdsnivå enligt Banverkets åtgärdsalternativ 36 Riskbedömningens slutsatser utmynnar i bl.a. följande förslag till platsspecifika riktvärden: Täckt industrimark (0,5 m) Arsenik 830 mg/kg TS (MKM 25 mg/kg TS) samt PAH canc resp. övriga 80 mg/kg TS (f d MKM 7 resp. 40 mg/kg TS). Återfyllnad upp till samma haltnivåer. Tretton åtgärdsalternativ har studerats och utvärderats m.a.p. volymer, kvarlämnade halter och mängder, belastningsminskning, typ av omhändertagande, hanterbarhet, behov av ersättningsmassor och kostnader. Åtgärdsalternativen har värderats mot ett antal kriterier såsom skydd av hälsa och miljö efter åtgärd och under genomförandet, teknik, framtida begränsningar eller krav, allmänna och enskilda intressen, reduktion av föroreningen samt kostnaden. Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

27 Åtgärdsutredning Tretton åtgärdsalternativ har studerats och utvärderats m.a.p. volymer, kvarlämnade halter och mängder, belastningsminskning, typ av omhändertagande, hanterbarhet, behov av ersättningsmassor och kostnader. Åtgärdsalternativen har värderats mot ett antal kriterier såsom skydd av hälsa och miljö efter åtgärd och under genomförandet, teknik, framtida begränsningar eller krav, allmänna och enskilda intressen, reduktion av föroreningen samt kostnaden. Banverket förordade att åtgärdsalternativ 36 skulle genomföras, vilket omfattar en enkel övertäckning samt urschaktning av jord baserat på de platsspecifika riktvärden. Medelkostnaden för detta alternativ uppskattades till Mkr (exkl. delområde Jernhusen). Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

28 Myndighetsbeslut Länsstyrelsen förelade Banverket att utföra åtgärder enligt åtgärdsalternativ 12, vilket omfattar urgrävning av jord baserat på följande platsspecifika riktvärden inom industrimark: Arsenik 38/65 mg/kg TS (MKM 25 mg/kg TS) samt PAH canc resp. övriga 50/80 mg/kg TS (f d MKM 7 resp. 40 mg/kg TS). Återfyllnad upp till samma haltnivåer. Medelkostnaden för detta alternativ uppskattades till Mkr (exkl. delområde Jernhusen). Miljödomstolen och miljööverdomstolen har inte ändrat föreläggandet i fråga om att åtgärdsalternativ 12 skall gälla. Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

29 Skyddet av markmiljön Banverket (BV) Tar ej hänsyn till skyddet av miljön på industriområdet med hänsyn till att växlighet inte är önskvärd på området av säkerhetsskäl. Länsstyrelsen (Lst) Man kan inte utesluta skyddet av miljön med de argument som BV framför. Marken under bärlagret måste kunna ha ett fungerande ekosystem och Lst hänvisar till det miljöriskbaserade riktvärdet för 40 mg/kg TS för As för MKM. Naturvårdsverket Markmiljön bör skyddas för att möjliggöra en växtetablering i framtiden. Miljödomstolen och miljööverdomstolen Inga specifika argument rörande markmiljön. Trycker på behovet av långsiktighet i de åtgärder som skall vidtas, spridningsrisken, att arseniken inte ligger fast bunden samt att den föreslagna täckningen med bergkross inte är en tillräckligt långsiktig efterbehandlingsåtgärd. Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

30 Skyddsvärde Grund- och ytvatten Banverket (BV) Har beaktats vid riskbedömningen. Vissa av de beräknade acceptabla maxhalterna för metallerna har varit styrande för de platsspecifika riktvärdena. Den närmsta brunnen är belägen 100 m sydväst om imp.platsen. BV har utgått från livsmedelsverkets gränsvärden för tjänligt dricksvatten. Länsstyrelsen (Lst) Inga synpunkter. Beräkningar och antagandena följer NV:s rekommendationer. Naturvårdsverket Inga kommentarer. Miljödomstolen och miljööverdomstolen Inga kommentarer. Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

31 Banverket (BV) Spridningen av föroreningar Riskbedömningen visar att det finns ett åtgärdsbehov vad gäller att minska belastningen av Zn, Ni, antracen och flouranten i de närliggande recipienterna. Belastningen av arsenik, krom och naftalen medför ingen eller endast en låg risk för recipienterna. Laktesterna visar att belastningen kan komma att pågå i tusentals år. De platsspecifika riktvärdena för samtliga PAH:er har beräknats utifrån en maximalt tillåten belastning på omgivande recipienter. Vid beräkningarna har de holländska riktvärdena för skydd av akvatiskt ekosystem i sötvatten tillämpats (s k RIVM-värdena). Beräkningarna har validerats och de ger samma svar och man har följt Naturvårdsverkets vägledningar. De framtida belastningarna kommer inte att medföra några påvisbara effekter på de omgivande recipienterna. Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

32 Länsstyrelsen (Lst) Spridningen av föroreningar Lst delar inte BV:s uppfattning om riskerna med kvarlämnade föroreningar samt att åtgärdsförslaget reducerar förekomsten av arsenik i tillräckligt hög utsträckning. Argument: Belastningsberäkningarna avseende såväl den nuvarande som den uppskattade belastningen efter vidtagna åtgärder avseende arsenik bedöms inte ge rimliga resultat och den bedöms som för låg med hänsyn till bl.a. Impregneringsområdet är den dominerade källan till belastningen. Det finns inga andra källor (som skulle stå för 46 % av den totala belastningen). På impregneringsområdet finns 41 ton As. Antaganden och ingående parametrar i beräkningarna bedöms inte som trovärdiga (bl.a. misstänkt för höga Kd-värden, för låg As-halt i grundvattnet, för hög avrinning, för lågt antagen mängd avskiljd As i reningsverket, risk för att löst arsenik filtrerats bort). Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

33 Länsstyrelsen (Lst) Spridningen av föroreningar Riskbedömningen borde utgått från bakgrundshalten av As i sjöar och vattendrag (0,3 ug/l) som i NV:s vägledningsledningsmaterial och inte det effektbaserade riktvärdet för arsenik från Nederländerna (24,3 ug/l). Belastningen, i detta fall källområdena för ytvatten, skall inte leda till en mätbar höjning av den normala bakgrundshalten. Motivet till detta är att bl.a. arsenik anrikas i miljön och riskerna med en permanent höjning av halterna i ekosystemet är svåra att förutse. Långsiktiga effekter av halthöjningar beaktas ej heller i de effektbaserade riktvärdena som utgår från laboratorieförsök på vattenlevande organismer. Undersökningarna visar att utläckaget av metaller och PAH:er medfört en betydande ansamling av dessa föroreningar i sedimenten i närliggande recipienter. Det finns inget stöd för att tillförseln har minskat under senaste åren och provtagningen av bottenfauna visar på en påverkan som kan bero på föroreningsinnehållet. Seminarium Mälarlänsutb 14 nov

34 Naturvårdsverket Spridningen av föroreningar Pekar på att stora mängder (11 ton arsenik) och mycket höga halter av framför allt arsenik lämnas kvar på platsen med BV:s åtgärdsförslag samtidigt som en spridning kommer att fortgå. Risken för urlakning är större i framtiden på grund av risken för större nederbörd till följd av klimatförändringar. Målsättningen bör vara att reducera källtermen så långt som möjligt för att få till en långsiktigt hållbar efterbehandling. Miljödomstolen och miljööverdomstolen Arseniken inom området ligger inte fast. Påverkan syns i recipienterna. Det är troligt att merparten av arseniken kommer från impregneringsområdet. Vid bedömning av riskerna för spridning av arsenik har MÖD gjort en jmf med kraven som gäller för deponering av avfall (som även lst gjort). MÖD slutsats är att avfallsbestämmelserna skulle ha ställt betydligt strängare krav på inkapsling än vad som blir följden av BV:s åtgärdsalternativ. Seminarium Mälarlänsutb 14 nov