Banverket Nässjö impregneringsanläggning, Nässjö kommun. Projektering av sanering.

Transkript

1 Banverket Nässjö impregneringsanläggning, Nässjö kommun. Projektering av sanering. Banverkets diarienummer F /SA60 PM MILJÖTEKNISK MARKUTREDNING WSP uppdrag nr: WSP Environmental

2 Uppdragsnr: (126) PM MILJÖTEKNISK MARKUTREDNING Nässjö impregneringsanläggning, Nässjö kommun. Projektering av sanering. WSP uppdrag nr Kund Banverket Box MALMÖ Konsult WSP Environmental Mark och Vatten Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Uppdragsansvarig Biträdande uppdragsansvarig Andy Petsonk Arnulf Hedenvind Tel Tel E-post: andrew.petsonk@wspgroup.se E-post: arnulf.hedenvind@wspgroup.se

3 Uppdragsnr: (126) PM MILJÖTEKNISK MARKUTREDNING Nässjö impregneringsanläggning, Nässjö kommun. Projektering av sanering. Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING UPPDRAG OCH SYFTE UNDERLAG OCH REFERENSER OMFATTNING LÄSANVISNING OMRÅDESBESKRIVNING MARK NEDERBÖRD OCH AVRINNING GRUNDVATTEN OCH BRUNNAR RECIPIENTER SPILL- OCH DAGVATTEN MILJÖNS SKYDDSVÄRDE MARKANVÄNDNING TIDIGARE OCH NUVARANDE VERKSAMHET PLANERAD MARKANVÄNDNING OMRÅDESINDELNING UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR JORDPROVTAGNING KEMISKA ANALYSER JORDENS KORNSTORLEKSFÖRDELNING BESTÄMNING AV ÖVRIGA JORDEGENSKAPER FÖRORENINGSSITUATION JORD GRUNDVATTEN SJÖ- OCH DIKESSEDIMENT BOTTENFAUNA YTVATTEN DAGVATTEN...50

4 Uppdragsnr: (126) 6 FÖRDJUPAD MILJÖ- OCH HÄLSORISKBEDÖMNING ANGREPPSSÄTT RISKPARAMETRAR RISKBEDÖMNING FÖR PLATSEN (MILJÖ OCH HÄLSA) RISKBEDÖMNING FÖR MILJÖ I OMGIVNINGEN RISKBEDÖMNING FÖR MÄNNISKOR I OMGIVNINGEN SLUTSATSER MILJÖ- OCH HÄLSORISKBEDÖMNING ÅTGÄRDSUTREDNING ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL FÖRUTSÄTTNINGAR TIDIGARE ÖVERVÄGDA ÅTGÄRDSTEKNIKER ÅTGÄRDSTEKNIKER OMHÄNDERTAGANDE AV FÖRORENAD JORD ÅTERFYLLNING OCH ERSÄTTNINGSMASSOR KOSTNADSBERÄKNINGAR RISKVÄRDERING ÅTGÄRDSALTERNATIV UTVÄRDERINGSKRITERIER UTVÄRDERING OMHÄNDERTAGANDE SAMMANFATTANDE UTVÄRDERING SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REKOMMENDERAD ÅTGÄRD FÖRSLAG TILL MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL ÖVRIGA REKOMMENDATIONER...126

5 Uppdragsnr: (126) Bilagor Bilaga 1.1 Underlag och referenser (5 sid.) Bilaga 2.1 Tolkad utbredning och mäktighet av jordarter (5 sid.) Bilaga 2.2 Avrinningsområden (1 sid.) Bilaga 2.3 Grundvattennivåer och tolkad grundvattenströmning (2 sid.) Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning (11 sid.) Bilaga 2.5 Naturvärdesklassning, hotade arter m.m. (1 sid.) Bilaga 4.1 Statistisk optimering (17 sid.) Bilaga 4.2 Korrelation mellan XRF- och laboratorieresultat (1 sid.) Bilaga 4.3 Jordens kornstorleksfördelning (3 sid.) Bilaga 4.4 Bestämning av jordegenskaper (9 sid.) Bilaga 5.1 Bakgrundshalter i jord (4 sid.) Bilaga 5.2a Föroreningssituation i fyllning metaller och PAH (10 sid.) Bilaga 5.2b Föroreningssituation i torv metaller och PAH (10 sid.) Bilaga 5.2c Föroreningssituation i friktionsjord metaller och PAH (10 sid.) Bilaga 5.2d Föroreningssituation i jord Hg och oljekolväten (6 sid.) Bilaga 5.3 Föroreningssituation i grundvatten (4 sid.) Bilaga 5.4 Analyser brunnar (1 sid.) Bilaga 5.5 Bakgrundshalter i sjösediment (1 sid.) Bilaga 5.6 Föroreningssituation i sjösediment (12 sid.) Bilaga 5.7 Förekomst av bottenfauna (1 sid.) Bilaga 5.8 Resultat från ytvattenprovtagning i Höregölen (2 sid.) Bilaga 5.9 Bedömning av förorenade volymer relativt bakgrundshalter (8 sid.) Bilaga 6.1 Motiv till angreppssätt för riskbedömningen (2 sid.) Bilaga 6.2 Antaganden för skydd av miljö och hälsa (8 sid.) Bilaga 6.3 Platsspecifika indata (4 sid.) Bilaga 6.4 Beräkning av platsspecifika K d -värden (8 sid.) Bilaga 6.5 Ämnesspecifika indata (2 sid.) Bilaga 6.6 Metodbeskrivning för beräkning av acceptabla maxhalter för platsen (4 sid.) Bilaga 6.7 Bestämning av acceptabla maxhalter för summa PAH (3 sid.) Bilaga 6.8 Förslag till acceptabla maxhalter för platsen (25 sid.) Bilaga 6.9 Riskbedömning för miljö i omgivningen (20 sid.) Bilaga 6.10 Beräkning av acceptabla maxhalter för miljö i omgivningen (3 sid.) Bilaga 6.11 Beräkning av acceptabla maxhalter för dricksvattenbrunnar (5 sid.) Bilaga 7.1 Bedömning av förorenade volymer relativt platsspecifika riktvärden (5 sid.) Bilaga 7.2 Hantering av schaktmassor som avfall (4 sid.) Bilaga 7.3 Kostnadsposter och antagna enhetspriser (2 sid.) Bilaga 7.4 Kostnadsbedömning (23 sid.) Bilaga 8.1 Riskvärdering frågor (2 sid.) Bilaga 8.2 Riskvärderingsmatris (3 sid.) Bilaga 9.1 Omfattning av föreslagna åtgärder (3 sid.)

6 Uppdragsnr: (126) PM MILJÖTEKNISK MARKUTREDNING Nässjö impregneringsanläggning, Nässjö kommun. Projektering av sanering. Sammanfattning Uppdrag och syfte WSP Environmental har på uppdrag av Banverket utfört en miljöteknisk markutredning kring Nässjö impregneringsplats. Utredningens huvudsyfte har varit att beskriva förekomst, utbredning och innebörden av de aktuella föroreningarna på platsen samt att utreda lämpliga efterbehandlingsåtgärder som underlag för en anmälan om efterbehandling enligt 28 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Utredningen har omfattat många steg, bland annat platsbesök och arkivstudier; fält- och analysarbeten; lagring, bearbetning och utvärdering av fält- och analysdata; hydrogeologisk utredning; fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning; åtgärdsförberedande undersökningar och utredningar; volym- och kostnadsberäkningar; åtgärdsutredning med utgångspunkt från tidigare åtgärdsförslag; samt riskvärdering och förslag till rekommenderade åtgärd. Utredningens resultat redovisas i två delar: en rapport med obearbetade undersökningsresultat, samt detta PM. Områdesbeskrivning Hela undersökningsområdet omfattar cirka tio hektar och inbegriper impregneringsområdet (sju hektar) samt några av de angränsande fastigheterna och närliggande sjöarna. Öster om impregneringsplatsen finns järnvägsverkstäder, i norr finns skog och en kraftstation, i väster flerbostadshus och enstaka villor samt i söder ett spårområde. Sjön Höregölen ligger nordost om impregneringsplatsen och Runnerydsjön sydost om platsen. Nässjöån rinner västerut från Runnerydsjön till Ryssbysjön. Markytan inom impregneringsplatsen är grusad och relativt plan. Västra delen är generellt något högre än östra delen. Lägst är området mot nordost och Höregölen. Generellt utgörs jordlagerföljden inom området av fyllning över torv som underlagras av siltig sandig morän eller issjösediment (friktionsjord). I de centrala delarna saknas torvlagret och friktionsjorden ligger direkt under fyllningen. Fyllningen och torven är mäktigast i de östra och västra delarna av området. Fyllning består av sand och grus med en del inslag av slagg, aska och träslipers. Impregneringsområdet är uppdelat i tre avrinningsområden: ett nordostligt område där Höregölen är recipient, ett sydostligt område som avrinner till Runnerydsjön och ett västligt område där Nässjöån är recipient. Förutom grundvatten från impregneringsområdet tar Höregölen och Runnerydsjön emot dagvatten från ett stort område med industrier och bostadsmark.

7 Uppdragsnr: (126) Områdets flackhet och avsaknad av växtlighet medför att alla avrinning inom icke hårdgjorda ytor antas infiltreras dvs. motsvarar grundvattenavrinningen. Inom hårdgjorda ytor antas endast ytavrinning via dagvatten. Inom impregneringsområdet finns inget grundvattenuttag. Det finns inget kommunalt vattenskyddsområde i närheten av undersökningsområdet. Väst och sydväst om impregneringsplatsen finns några fastigheter med dricksvattenbrunnar. Markanvändning Impregneringsområdet omfattade impregneringsverk, upplagsplatser, verkstäder, förråd och järnvägsspår. Merparten har nu rivits, men fyra byggnader kommer att bevaras. Väster om impregneringsverket dropptorkades sliprar och stolpar. Dropptorkningen upphörde 1988 då ett nytt impregneringsverk byggdes. Sammanlagt bedrevs impregneringsverksamheten under drygt 75 år och lades slutligen ned år Kreosotolja har använts som impregneringsmedel under större delen av verksamhetstiden, men under 2:a världskriget användes istället Bolidenindustrisalt. Inom och direkt intill undersökningsområdet har det också bedrivits andra industriella verksamheter, främst relaterade till järnvägsverksamheten. Nordost om Höregölen (utanför undersökningsområdet) ligger en ytbehandlingsindustri som tidigare har släppt ut zink och krom till Höregölen. Banverket byggde år 1999 ett reningsverk för förorenat grundvatten i syfte att förhindra spridning av förorening från det mest förorenade området. Grundvattnet samlas upp i en dräneringsledning som efter rening leds till en våtmark väster om Höregölen. Reningsverket är fortfarande i drift. Genom åren har området även påverkats av ett antal olyckor eller läckage samt dumpning av råvaror, avfall och annat förorenat material, inklusive omflyttning av förorenad jord. Nya järnvägsspår kommer att dras över området efter eventuell sanering. Hela den fria markytan blir därför grusad. Banverket planerar också att uppföra en verkstadsbyggnad inom området. Banverket planerar däremot inga förändringar av kringliggande områdens markanvändning. Utförda undersökningar Både nya och äldre undersökningar ligger till grund för bedömningarna i den här PM. Impregneringsområdet har sedan mitten av 1980-talet undersökts i flera omgångar. Föroreningar i mark, grundvatten och närliggande recipienter med deras bottensediment samt områdets hydrogeologi har undersökts. Olika efterbehandlingsmetoder har också utvärderats. Data från merparten av de äldre utredningarna finns sammanställda i rapportdelen av denna redovisning. Undersökningar som utförts i den här utredningen har utförts i två steg, en för- och en detaljundersökning. Dessa omfattade bl.a. provtagning av: jord med skruvborr och provgropar (sammanlagt över jordprov fördelade på cirka 500 provtagningspunkter); vatten i sjöar, grundvattenrör, dricksvattenbrunnar, och dagvattenrör; sjösediment; dikessediment; och bottenfauna. Densitetsbestämningar, siktförsök, flödesmätningar och nederbördsmätningar har också utförts.

8 Uppdragsnr: (126) Jordprovtagning har huvudsakligen skett med s.k. systematisk slumpmässig provtagning inom ett kvadratiskt rutnät om 20 x 20 m. För att optimera antalet provpunkter, analyser, lakförsök och densitetsbestämningar samt för att fokusera provtagningen till områden med stor osäkerhet avseende föroreningsutbredning eller stor variation i föroreningshalter, har en statistisk analys av förundersökningsresultaten legat till grund för provtagningsplanen inför detaljundersökningen. Samtliga jord-, vatten- och sjösedimentprover har analyserats med avseende på arsenik och metaller, merparten på laboratorium. Cirka 500 prover från förundersökningen analyserades bara med hjälp av en screeninganalys med XRF. Endast XRF-resultat som bedöms vara tillförlitliga har använts i beräkningar och bedömningar. Drygt hälften av jordproverna har analyserats med avseende på PAH. Jordproverna har inte analyserats med avseende på fenoler (som också är en viktig beståndsdel i kreosot) eftersom ämnet är mycket vattenlösligt. Föroreningssituation För att underlätta redovisning och utvärdering av resultat har undersökningsområdet delats in i sju delområden enligt nedanstående figur. Indelningen baseras på tidigare och planerad markanvändning, markägarförhållanden samt vilket avrinningsområde delområdet tillhör. Jord Det finns stora skillnader inom undersökningsområdet mellan förekomsten av olika ämnen i fyllning, torv och friktionsjord. Arsenik och PAH från impregneringsverksamheten har spridits och skapat kraftigt förhöjda halter i alla jordarter. Torven har dock fungerat som filter och till viss del skyddat underlagrande friktionsjord. De högsta halterna av arsenik och PAH i friktionsjorden återfinns där torven saknas. Tydligt förhöjda halter av bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink finns främst i fyllningen och uppvisar inget tydligt geografiskt mönster. Detta tyder på att dessa ämnen kan komma från fyllningen i sig. Kvicksilver och oljekolväten har också påträffats punktvis i förhöjda halter, men bedöms inte vara styrande för riskbedömningen eller eventuella åtgärder. Det finns stora mängder föroreningar i marken inom undersökningsområdet, uppskattningsvis cirka 40 ton arsenik, cirka 14 ton cancerogena PAH och cirka 26 ton övriga PAH. Inom bostads- och industrimarken finns halter av arsenik eller PAH som överskrider den lokala bakgrundsnivån i cirka 95 procent av den undersökta volymen fyll-

9 Uppdragsnr: (126) ning och torv och cirka 50 procent av den undersökta volymen friktionsjord. Upp till 20 % av de undersökta jordmassorna har arsenik eller PAH-halter som överskrider Renhållningsverksföreningens (RVF) föreslagna acceptanskriterier (maxhalter) för deponier för icke-farligt avfall, men endast 4 % överskrider RVF:s föreslagna haltgränser för farligt avfall. Baserat på laboratorieanalyser av material från siktförsöken skulle en del grövre fraktioner av fyllningen vid en framtida sanering kunna avskiljas och betraktas som lågförorenade, dvs. halterna av samtliga analyserade ämnen underskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden. Däremot innehåller även grövre fraktioner av friktionsjorden relativt höga föroreningshalter. Grundvatten Förhöjda halter av arsenik, PAH och fenol förekommer i grundvattnet inom hela området. Grundvattnet är tydligast förorenat av naftalen och acenaften som är de mest vattenlösliga PAH-föreningarna. Banverkets egna mätningar inom pågående kontrollprogram för grundvatten visar sjunkande halter för kreosot och fenol medan arsenikhalten visar mer svårtolkade resultat. Baserat på utförda mätningar bedöms arsenik endast spridas med grundvatten från impregneringsområdet i liten omfattning. Dock sker det eller har skett en större spridning av PAH och fenol med grundvatten till Höregölen. Bedömningen gäller nuvarande situation, med pågående uppumpning och rening av förorenat grundvatten. Sjösediment Banverkets kontrollprogram för sedimentprov i Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån, visar att det finns en stor eller mycket stor påverkan från punktkälla 1 för krom och zink, trolig påverkan av punktkälla för fenol och arsenik samt trolig eller stor påverkan av punktkälla för kreosot. De höga krom- och zinkhalterna kan ha orsakats av tidigare utsläpp från en ytbehandlingsindustri nordöst om Höregölen. Halterna av de flesta undersökta ämnen tycks ha avtagit under senare år. En fördjupad provtagning av sediment har gjorts i Höregölen och Runnerydsjön. Provtagningen visade att flera olika källor kan ha påverkat Höregölen: en i norra delen av sjön (krom, nickel, zink och koppar, eventuellt från ytbehandlingsindustrin), en i östra och mellersta delen av sjön (bly, arsenik, zink och PAH, eventuellt från dagvatten) och en i södra delen av sjön (PAH och arsenik, troligen från impregneringsområdet). Halterna av krom, nickel och zink samvarierar starkt i Höregölens sediment, vilket kan tyda på ett gemensamt ursprung. Föroreningar från impregneringsområdet verkar inte spridas norrut i Höregölen utan transporteras via en kulvert till Runnerydsjön som i sin tur också är påverkad av flera föroreningskällor. Ett prov av sediment från ett dagvattenrör som mynnar på östra sidan av Höregölen innehöll höga zink-, bly- och kopparhalter samt förhöjda halter av PAH och alifatiska kolväten. Bottenfauna Bottenfaunaprov har tagits från grunda stränder och från de djupaste punkterna i Höregölen och Runnerydsjön. Undersökningen tyder på att bottenfaunan i båda sjöarna i första hand har påverkats av syrebrist till följd av förekomsten av mycket organiskt 1 Enligt Naturvårdsverket (1999a) bedöms påverkan från punktkälla som (a) ingen eller liten, (b) trolig, (c) stor, eller (d) mycket stor.

10 Uppdragsnr: (126) material. Någon föroreningspåverkan har inte konstaterats men kan heller inte uteslutas utifrån genomförd undersökning. Yt- och dagvatten Ytvatten har undersökts genom stickprov från Höregölen och utloppet till Runnerydsjön samt ett samlingsprov från Höregölen. Resultaten visar generellt låga halter för metaller och organiska ämnen. Undantaget är halterna för nickel, krom och zink. Troligen finns ett samband med uppmätta halter av samma ämnen i sedimenten. Ett stickprov av dagvatten visade låga halter av t.ex. PAH och metaller. Resultatet bör tolkas med försiktighet eftersom höga halter i dagvatten vanligen förekommer endast vid regnoväder i de s.k. first flush -episoderna. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning I miljö- och hälsoriskbedömningen har ingått att bedöma mängden, koncentrationen och lokaliseringen av påträffade föroreningar samt att identifiera skyddsobjekt (människa och miljö) som kan påverkas av föroreningarna. Bedömningen, som tar hänsyn till risker på både kort och lång sikt, har utförts separat för hälsa respektive miljö inom området och för omgivningen i enlighet med figuren bredvid, varvid acceptabla maxhalter och acceptabla restmängder för området respektive omgivningen beräknats. Resultaten har sedan vägts samman till en samlad riskbedömning med framtagande av platsspecifika riktvärden. Riskbedömningen har avgränsats till ämnen som finns i höga halter inom området eller i recipienterna, eller som har en potential för spridning till och toxicitet för akvatiska ekosystem. Listan omfattar arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink samt cancerogena och övriga PAH, i synnerhet antracen, benso(a)pyren, fluoranten och naftalen. Miljö- och hälsoriskbedömningen tar hänsyn till tre typer av markanvändning: bostadsmark, industrimark och skogsmark. Skyddsobjekten inkluderar människor som arbetar på eller tillfälligt besöker industriområdet, bor på bostadsmarken, vistas i skogsområdet, använder närliggande brunnar, eller äter fisk från närliggande sjöar, samt markmiljön inom bostads- och skogsmarken och det akvatiska ekosystemen i sjöarna. Miljön på industriområdet betraktas inte som skyddsobjekt, eftersom området fortsättningsvis ska användas för industriändamål och växtlighet är därför inte önskevärd. Exponering av skyddsobjekten bedöms kunna ske genom spridning av ångor och damm till inom- och utomhusluft; spridning från jord till grundvattnet, vidare till dricksvattenbrunnar och ytvatten och därefter till sediment, bottenfauna och fisk; samt spridning från jord och vatten till växter och vidare till människor. Miljö- och hälsoriskbedömning inom området Bedömningen för miljö- och hälsorisker inom området följer Naturvårdsverkets modell med uppdaterade plats- och ämnesspecifika indata. Särskild hänsyn har tagits till föroreningarnas lakbarhet, jordens fysikaliska egenskaper samt akuttoxiska risker. Där information saknas har konservativa antaganden gjorts. Bedömningen utmynnar i en uppsättning acceptabla maxhalter för föroreningar i jord för relevanta jordkvalitetsklasser.

11 Uppdragsnr: (126) Inledningsvis definierades 20 jordkvalitetsklasser baserade på olika kombinationer av markanvändning (bostadsmark, industri eller skogs), åtgärdsscenarier (öppen eller täckt mark), bebyggelsestatus (bebyggd eller obebyggd), djupintervall (ytlig eller djup mark), samt jordart (fyllning, torv eller friktionsjord). I slutändan reducerades dock antalet relevanta klasser till 6 stycken, eftersom bebyggelsestatus hade bedömts vara av underordnad betydelse medan jordart inte visade sig påverka beräkningsresultaten i nämnvärd omfattning. De sex jordkvalitetsklasserna är: BÖ1 bostadsmark, öppen mark, ytlig jord, BÖ2 bostadsmark, öppen mark, djup jord, IÖ1 industrimark, öppen mark, ytlig jord, IÖ2 industrimark, öppen mark, djup jord, ITÄ industrimark, täckt mark, alla djup, SÖ skogsmark, öppen mark, alla djup. Jämfört med de acceptabla maxhalterna kan arsenik- och bens(a)pyren-halterna i jord medföra risker på lång sikt för människor som arbetar eller bor inom industri- och bostadsmarken samt inom skogsmarken. Arsenikhalten i 1 % av proverna överskrider även den akuttoxiska nivån. Åtgärder för dessa föroreningar är därför nödvändiga. Efter vidtagna åtgärder kommer hälso- och miljöriskerna att vara försumbara, under förutsättning att relevanta acceptabla maxhalter underskrids och att skyddsåtgärder vidtas i samband med framtida markarbeten i övertäckta områden. Att dessa resultat uppnås bör verifieras med hjälp av en kontrollplan under efterbehandlingen. Under det därefter följande förvaltningsskedet behövs ett kontrollprogram samt andra lämpliga rutiner och besiktningar. Riskbedömning för miljö i omgivningen Den övergripande frågeställningen för riskbedömningen för omgivande miljö är om föroreningsbelastningen från impregneringsområdet påverkar eller kommer att påverka recipienterna i sådan utsträckning att det finns risk för negativa effekter på enskilda arter eller ekosystem. Beräkningar av nuvarande och framtida belastning utgår från den konceptuella modellen i nedanstående figur. Skog Öster Impen Norr Impen Väster Bostadsmark Skog Väster Naturmark Stadsmark Höregölen Nässjöån Stadsmark Naturmark Naturmark Runnerydsjön Stadsmark Ryssbysjön Jernhusen Impen Söder

12 Uppdragsnr: (126) Belastningen beräknas utifrån uppskattad omsättning av grundvatten till och utspädning i respektive recipient, samt antingen uppmätta föroreningshalter i grundvatten eller uppmätta halter och lakningsegenskaper för föroreningar i jord. Lakningen bedöms antingen genom en jämviktsbetraktelse eller som worst case. Uppmätta halter i ytvatten har använts som jämförelsemått för att validera modellen. Beräkningsresultaten visar att det finns ett åtgärdsbehov med avseende på belastningen av zink, nickel, antracen och fluoranten i de närliggande recipienterna. Däremot medför belastningen av arsenik, krom och naftalen ingen eller endast en låg risk för recipienterna. Laktester visar även att belastningen kan komma att pågå i tusentals år. Åtgärder inom impregneringsområdet kan inte reducera zink- och nickelbelastningen eftersom dessa ämnen har en annan källa. Inom impregneringsområdet finns däremot ett åtgärdsbehov med avseende på spridningen av antracen och fluoranten till omgivningen. Under förutsättning att den beräknade belastningen från andra källor är oförändrad bör antracenbelastningen från impregneringsplatsen på Höregölen vara högst 5 g/år mot nuvarande beräknat 85 g/år. För fluoranten är motsvarande belastning högst 50 g/år mot nuvarande maximalt 265 g/år. Dessa resultat innebär bland annat att medelhalten av antracen i fyllning och torv på Impen Norr och Impen Söder måste minskas till 1,2 mg/kg TS. Kraven utmynnar i en uppsättning acceptabla maxhalter för PAH i jord. Åtgärder på Impen Väster ger nästan ingen effekt på antracenhalter i övre Nässjöån. För nödvändig riskreduktion krävs att belastningen från andra källor (t.ex. Nässjö tätort) som rinner till Höregölen och Runnerydsjön också minskas. Belastningen från Jernhusens mark, skogs- och bostadsmarken är försumbar om åtgärder vidtas för Impen Norr och Impen Söder. För att försäkra sig om att åtgärderna i enlighet med belastningsberäkningarna leder till tillräcklig riskreduktion bör provtagning av ytvatten och sediment inkluderas i ett kontrollprogram. Hälsoriskbedömning för omgivningen Bedömningen av hälsorisker i omgivningen omfattar risker kopplade till intag av fisk från aktuella sjöar eller vatten från närliggande dricksvattenbrunnar. PAH tas upp i fisk men metaboliseras och utgör därför vanligen ingen risk för fiskätande predatorer, inklusive människor. Uppmätta och beräknade ytvattenhalter i Höregölen av övriga föroreningar bedöms inte heller innebära en förhöjd hälsorisk med avseende på intag av fisk. Uppmätta föroreningshalter i dricksvatten från närbelägna dricksvattenbrunnar är lägre än Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. Beräkning av teoretiskt förväntade halter i dricksvattenbrunnarna visar att det är osannolikt att förekommande halterna av arsenik, metaller eller fenol i jord kan ge upphov till koncentrationer i brunnarna över Livsmedelsverkets gränsvärden. Som acceptabla maxhalter i jord för skydd av dricksvattenbrunnar har därför valts de högsta uppmätta halterna av metaller i jord i området, förutom för arsenik, där den acceptabla maxhalten har satts till 98:e percentilen av de uppmätta halterna, och för fenol, där ett behov av en acceptabel maxhalt inte har påvisats. Inga åtgärder krävs således för att reducera risken för intag via dricksvatten eller fisk. För att verifiera slutsatserna bör dock provtagning och analys av vatten från brunnar i omgivningen inkluderas i ett kontrollprogram.

13 Uppdragsnr: (126) Slutsatser miljö- och hälsoriskbedömning Slutsatserna från de olika delarna av miljö- och hälsoriskbedömningen utmynnar i nedanstående förslag till platsspecifika riktvärden, där respektive värde är det lägsta av de acceptabla maxhalterna för platsen, omgivande miljö och närliggande brunnar. Förslag till platsspecifika riktvärden. I tabellen anges vilken acceptabel maxhalt som styr riktvärdet: acceptabel maxhalt för platsen (pl), skydd av miljön i närliggande recipienter (rec) eller skydd av närbelägna dricksvattenbrunnar (dv). Halterna anges i mg/kg TS. Markanvändning Bostadsmark Industrimark Skogsmark Jordkvalitetsklass BÖ1 BÖ2 IÖ1 IÖ2 ITÄ SÖ Metaller Arsenik 10 (pl) 70 (pl) 38 (pl) 65 (pl) 830/330*(pl) 10 (pl) Bly 120 (pl) 3900 (dv) 3900 (dv) 3900 (dv) 3900 (dv) 140 (pl) Kadmium 3 (pl) 32 (dv) 32 (dv) 32 (dv) 32 (dv) 3 (pl) Koppar 100 (pl) 6200 (dv) 6200 (dv) 6200 (dv) 6200 (dv) 100 (pl) Krom(III) 115 (pl) 3600 (dv) 3600 (dv) 3600 (dv) 3600 (dv) 115 (pl) Nickel 38 (pl) 600 (dv) 600 (dv) 600 (dv) 600 (dv) 50 (pl) Zink 360 (pl) (dv) (dv) (dv) (dv) 360 (pl) PAH Naftalen 20 (pl) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 20 (pl) Fluoren 20 (pl) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 20 (pl) Acenaftylen 20 (pl) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 20 (pl) Acenaften 20 (pl) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 20 (pl) Fenantren 20 (pl) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 20 (pl) Antracen 20 (pl) 80 (rec) 8 (rec) 8 (rec) 8 (rec) 20 (pl) Fluoranten 20 (pl) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 20 (pl) Pyren 20 (pl) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 20 (pl) Benso(a)antracen 7 (pl) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 11 (pl) Krysen 20 (pl) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 20 (pl) Benso(b,k)fluoranten 20 (pl) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 20 (pl) Benso(a)pyren 0,4 (pl) 30 (pl) 8 (rec) 8 (rec) 8 (rec) 0,6 (pl) Indeno(123cd)pyren 12 (pl) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 18 (pl) Dibenso(ah)antracen 1 (pl) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 2 (pl) Benso(ghi)perylen 20 (pl) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 20 (pl) Σ PAH cancerogena 2 (pl) 80 (rec) 50 (pl) 80 (rec) 80 (rec) 3 (pl) Σ PAH övriga 20 (pl) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 80 (rec) 20 (pl) * 330 mg/kg TS inkluderar säkerhetsmarginal för akuttoxiska effekter. pl = acceptabel maxhalt för platsen, dv = acceptabel maxhalt för närbelägen dricksvattenbrunn, rec = acceptabel maxhalt för omgivande recipient. Åtgärdsutredning Åtgärdsutredningen utgår från följande övergripande åtgärdsmål: Banverkets personal och tillfälliga besökare ska i framtiden kunna vistas fritt på området utan risk för hälsovådlig exponering från förorenad jord. Boende inom närliggande fastigheter ska inte utsättas för en exponering över lågrisknivå som kan härledas till impregneringsplatsen. Miljön på bostads- och skogsmarken ska skyddas till minst samma nivå som Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning. Eventuella läckage från området till recipienterna (Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån) ska minimeras för att inte ge påvisbara negativa effekter för dessa recipienter.

14 Uppdragsnr: (126) Tretton olika åtgärdsalternativ har studerats. Av skäl som redovisas i Kapitel 7 har andra typer av åtgärder inte närmare studerats. Nollalternativet, dvs. dagens situation inklusive uppumpning av grundvatten och drift av reningsverket (alternativ 00). Sex urschaktningsalternativ baserade på bakgrundshalter (01), generella riktvärden (02) och platsspecifika riktvärden för olika djupintervaller (11, 12, 13, 14). Två alternativ med kvalificerad övertäckning (32, 33). Fyra alternativ med enkel övertäckning samt schakt i underliggande jord baserad på platsspecifika riktvärden för olika djupintervaller (31, 34, 35, 36). Åtgärdsalternativen har utvärderats med avseende på hanterad jordvolym, kvarlämnade halter och mängder, belastningsminskning, typ av omhändertagande (a-externt, b-lokal deponi, c-lokal behandling), hanterbarheten, behov av ersättningsmassor och kostnader: Medelkostnaden för alternativen med enkel övertäckning samt det enklaste schaktalternativet ligger mellan 55 och 80 Mkr. Medelkostnaden för ett alternativ med kvalificerad övertäckning samt urschaktning till platsspecifika riktvärden med omhändertagande externt eller på lokal deponi ligger mellan 125 och 165 Mkr. De dyraste åtgärderna, med en medelkostnad mellan 175 och 230 Mkr, är urschaktning till bakgrundshalter och generella riktvärden eller till platsspecifika riktvärden med lokal behandling. Beroende på alternativ avser % av kostnaderna transport och omhändertagande av de förorenade massorna. Samliga kostnader anges i 2005 års prisläge. Riskvärdering En sammanvägd värdering av miljöoch hälsorisker, tekniska och ekonomiska aspekter samt allmänna och enskilda intressen har utförts för de olika åtgärdsalternativ som åtgärdsutredningen visat är lämpliga. Värderingen har gjorts med hjälp av ett stort antal kriterier. Vid den sammanfattande värderingen konstateras bland annat att urschaktningsalternativen är mer fördelaktiga än några av övertäckningsalternativen, men ungefär likvärdiga som övriga övertäckningsalternativ. Överhuvudtaget bedöms alternativ med en högre grad av platsspecifik hänsyn vara bättre än alternativ som tar mer generell hänsyn. Bedömningarna baseras på följande: Riskvärderingskriterier Skydd av hälsa och miljö efter åtgärd akuta och kroniska hälsorisker, föroreningsbelastning. Skydd av hälsa och miljö under genomförande damning, buller, lukt, föroreningsspridning, transporter, återanvändning av jord och behov av ersättningsmassor. Teknik schaktvolym, teknisk komplexitet, behov av schakt under grundvattenytan, tidsåtgång, tillståndsplikt, inverkan på markanvändning under åtgärdstiden, typ av omhändertagande. Framtida begränsningar eller krav teknisk nyttjande, höjdsättning, drift och underhåll, krav på ytterligare åtgärder, krav på anmälan och utredning av arbetarskydd vid schaktarbete, särskilt omhändertagande av överskottsmassor. Allmänna och enskilda intressen nationella och regionala miljömål, kommunala intressen, intressen hos allmänheten samt markägaren/förvaltaren. Reduktion av föroreningen halter, mängder, belastning, förekomst av fri fas. Kostnader totalkostnader, marginalkostnader, framtida kostnader. Ca 57 % av den undersökta jordvolymen innehåller halter av föroreningsämnen över bakgrundsnivån. Även grundvattnet är förorenat. Enligt miljö- och hälsoriskbedömningen krävs åtgärder för att reducera risken för negativa miljö- och hälsoeffekter. De ämnen som bedömts vara styrande för eventuella åtgärder är arsenik och PAH, i synnerhet antracen och benso(a)pyren.

15 Uppdragsnr: (126) Samtliga utvärderade åtgärdsalternativ skyddar människors hälsa och miljön på platsen. Endast vissa alternativ ger tillräcklig skydd av omgivningsmiljön. Övertäckningsalternativen innebär mindre masshantering men är mer komplicerade än urschaktningsalternativen. Lokal behandling och lokal deponering är tekniskt sett mer komplicerade än externt omhändertagande. Dessutom kräver kvalificerad övertäckning och samtliga åtgärdsalternativ med lokal deponering eller lokal behandling tillstånd enligt miljöbalken. Alternativ med övertäckning medför begränsningar för framtida markanvändning. Eventuellt behov av kompletterande åtgärder i framtiden är störst för övertäckningsalternativen. Urschaktningsalternativen ger en större reduktion av föroreningshalter och föroreningsmängder och är bättre än övertäckningsalternativen på att uppfylla nationella och regionala miljömål samt behoven hos andra intressenter. Urschaktningsalternativ kostar allmänt mer än övertäckningsalternativ. Externt omhändertagande kostar mindre än lokal deponering, som i sin tur kostar mindre än lokal behandling. Enkel övertäckning kostar betydligt mindre än kvalificerad övertäckning. Skillnaden i kostnad och ökningen av marginalkostnaden är relativt liten mellan de olika alternativen med enkel övertäckning. Slutsats och rekommendationer Baserat på riskvärderingen rekommenderar WSP att åtgärdsalternativ 36 genomförs, vilket omfattar enkel övertäckning med urschaktning av djupare liggande förorenad jord baserad på platsspecifika riktvärden. Medelkostnadsnivån för detta alternativ är ca 81 Mkr. Tiden för genomförande bedöms ligga i storleksordningen 5 månader (effektiv tid), under förutsättning att arbetet kan bedrivas parallellt på två schaktfronter. Följande mätbara åtgärdsmål föreslås gälla för efterbehandlingen: Jorden inom impregneringsområdet och i de delar av omgivningen som har påverkats av impregneringsverksamheten ska, om det inte finns synnerliga skäl (såsom byggnader, naturvärden, osv.), åtgärdas så att resthalterna av arsenik, metaller och PAH underskrider de platsspecifika riktvärdena. Marken inom impregneringsområdet ska, efter ovanstående åtgärd täckas med ett minst 0,5 meter mäktigt lager bergkross för att undvika direktexponering för eventuella kvarlämnade föroreningar, samt för att utgöra underlag för framtida markanvändning. Föroreningsbelastningen på recipienterna från impregneringsområdet ska inte överskrida den acceptabla nivån som har beräknats för skydd av dessa recipienter. Uppfyllelse av åtgärdsmålen bör följas upp genom en kontrollplan under efterbehandlingen samt ett kontrollprogram för omgivningen. Efter avslutad åtgärd kommer det att finnas ett behov av vissa administrativa och praktiska restriktioner beträffande den fortsatta markanvändningen, bl.a. tillfälliga skyddsåtgärder vid schakt inom området.

16 Uppdragsnr: (126) PM MILJÖTEKNISK MARKUTREDNING Nässjö impregneringsanläggning, Nässjö kommun. Projektering av sanering. 1 Inledning 1.1 Uppdrag och syfte WSP Environmental har på uppdrag av Banverket utfört en miljöteknisk markutredning beträffande Nässjö impregneringsplats. Utredningen och de miljötekniska markundersökningar som ingick i utredningsarbetet har utförts i två steg, en förundersökning och en detaljundersökning. I förlängningen kommer arbetet även att omfatta projektering av erforderliga efterbehandlings- och saneringsåtgärder samt miljökontroll i genomförandeskedet. Undersökningarnas huvudsyfte har varit att bestämma förekomst och utbredning av de aktuella föroreningarna till den detaljnivå som krävs för en anmälan enligt 28 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Utredningsarbetet har också, genom miljö- och hälsoriskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering, syftat till att besvara bland annat följande frågor: Utgör föroreningssituationen i jord och grundvatten inom området en hälsorisk? Utgör föroreningssituationen inom området en risk för omgivande miljö, i första hand recipienterna? Utgör föroreningssituationen inom området en hälsorisk för människor i omgivningen om föroreningar sprids till närliggande brunnar och recipienter? Föranleder föroreningssituationen särskilda åtgärder för att reducera risken för negativa miljö- och hälsoeffekter? Vilka krav ska ställas på massor som återanvänds inom området? Vilken efterbehandlingsåtgärd är den mest lämpliga ur hälso- och miljömässig, teknisk och socioekonomisk synvinkel? 1.2 Underlag och referenser Impregneringsområdet har sedan mitten av 1980-talet i flera omgångar undersökts med avseende på hydrogeologisk situation och föroreningar i mark och grundvatten. Även bottensediment i närliggande recipienter har undersökts inom ramen för Banverkets kontrollprogram avseende impregneringsverksamheten. Vidare har olika efterbehandlingsmetoder utvärderats. Merparten av utredningarna har utförts av Sweco (VBB Viak) och SJ eller Banverket. Resultaten från samtliga undersökningar finns sammanställda i rapportdelen. I Bilaga 1.1 listas underlag och referenser som har nyttjats i utredningsarbetet.

17 Uppdragsnr: (126) 1.3 Omfattning I utredningsarbetet har ingått: Platsbesök och arkivstudier Fält- och analysarbeten Strukturerad digital lagring av all fält- och analysdata Hydrogeologisk utredning Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning Åtgärdsförberedande undersökningar och utredningar Volym- och kostnadsberäkningar Åtgärdsutredning med utgångspunkt från tidigare förslag Riskvärdering Tid- och åtgärdsplan för rekommenderat åtgärdsförslag. Fältundersökningarna omfattade bland annat över 500 provtagningspunkter i jord och drygt jordprov. Ytterligare detaljer kring utförda undersökningar framgår av Kapitel 4. Följande personer har medverkat i större omfattning i undersöknings- och utredningsarbetet. Ett flertal andra personer har bistått i mindre utsträckning. WSP Environmental: Marie Arnér, Sven Celander, Jenny Forsberg, Helena Fürst, Arnulf Hedenvind, Ann-Kristin Karlsson, Fredrik Lundgren, Fredrick Marelius, Johan Persson, Rie Persson, Andy Petsonk, Jenny Seppas, John Sternbeck, Ann- Helén Österås WSP Samhällsbyggnad Göran Bergqvist, Sara Eklund, Torbjörn Eklund, Helena Göransson, Örjan Johansson, Henrik Karlsson, Sten-Sture Jönsson Yoldia Environmental Consulting Roger Huononen. 1.4 Läsanvisning Utredningen (WSP uppdrag ) redovisas i två delar: Rapport miljögeotekniska och geotekniska undersökningar (RGEO) daterad , reviderad daterad Rapportdelen är en sammanställning över fältarbeten och analysresultat. PM-delen, dvs. detta dokument, innehåller utvärderingar, utredningsresultat och rekommendationer. Området och dess fysiska förutsättningar beskrivs i Kapitel 2. Tidigare, nuvarande och planerad markanvändning redovisas i Kapitel 3 och i Kapitel 4 sammanfattas utförda undersökningar. Samtliga undersökningsresultat har använts för att mer i detalj beskriva omfattningen och utbredningen av den sedan tidigare kända föroreningssituationen (Kapitel 5). Resultaten har också använts som underlag för en riskbedömning (Kapitel 6) och en åtgärdsutredning (Kapitel 7). Dessa vägs samman i en riskvärdering (Kapitel 8) som utmynnar i ett antal slutsatser och rekommendationer (Kapitel 9).

18 Uppdragsnr: (126) 2 Områdesbeskrivning Impregneringsplatsen med impregneringsverk, upplagsplatser, verkstäder, förråd och järnvägsspår är cirka sju hektar stor. Undersökningsområdet har sträckt sig utanför dess gränser och är i storleksordningen tio hektar. Området är delvis inhägnat. Platsen ligger omkring en kilometer nordväst om centrala Nässjö och avgränsas i söder av järnvägen mellan Nässjö och Jönköping (Jönköpingsbanan), se Figur 2.1. Större delen tillhör fastigheten Nässjö 13:2. Undersökningsområdet har även omfattat delar av fastigheten Nässjö 13:5 och Nässjö 13:1 (se Figur 2.2 och Ritning M101) samt brunnar på omkringliggande fastigheter. Dessutom har prov av sediment och bottenfauna tagits i sjön Höregölen och i Runnerydsjön. Fastigheter Nässjö 13:2 och Nässjö 13:1 ägs av Staten och förvaltas av Banverket. Fastigheten Nässjö 13:5 ägs av Jernhusen Verkstäder AB. R:\365x\Nässjö impregneringsplats\ avd. 3655\C-Genomförande\23-Skisser Impregneringsplatsen ligger i ett område som har varit industrialiserat sedan tidigt 1900-tal. Öster om platsen finns järnvägsverkstäder. Norr om platsen är det skog och strax nordväst om platsen har E.on (f.d. Sydkraft) en kraftstation. Direkt väster om undersökningsområdet ligger ett flerbostadshus (tre hyresgäster) med trädgårdstomt. Lite längre västerut samt sydväst om området finns enstaka bostadsfastigheter. Figur 2.1 Översiktskarta. Gröna kartan, Jönköping län. Lantmäteriverket.

19 Uppdragsnr: (126) Figur 2.2 Impregneringsplatsen inom fastigheten Nässjö 13:2 och dess omgivningar (Höregölen i NO, Runnerydsjön i SO och Nässjöån i söder). 2.1 Mark Den i huvudsak grusade markytan inom impregneringsområdet är relativt plan och ligger till största del på nivåer mellan +293 och Nordvästra och västra delen av undersökningsområdet är generellt lite högre än östra delen. Lägst beläget är området i nordost som ligger mot sjön Höregölen. Impregneringsområdet ligger i ett stråk som i ytan domineras av torv, siltig sandig morän och sorterade issjösediment (VBB Viak, 1996b). I markytan inom impregneringsområdet dominerar dock fyllning av schaktmassor och slaggprodukter. Fyllningens mäktighet varierar mellan ett par decimeter och knappt sju meter, med ett snitt på cirka 1,3 meter. Mäktigheten är störst i öster. Fyllningen består till stor del av sand och grus. En hel del slagg har också påträffats, liksom aska och träslipers. Mängden större sten och block har i fält bedömts utgöra ca fem volymprocent. I stora delar av området underlagras fyllningen av torv och i vissa områden har även friktionsjord (svallade sediment) påträffats över och i torven. Torvens mäktighet varierar mellan någon decimeter och drygt sju meter med ett snitt på 1,0 meter. Mäktigheten är störst närmast sjön Höregölen i öst där markprofilen består av torv på gyttja (detta betecknas i SGU, 1996 som kärrmark). Under torvlagret eller i förekommande fall direkt under fyllningen följer friktionsjord (i huvudsak siltig sandig morän). Friktionsjordens mäktighet är okänd. I skogsområdet norr om impregneringsplatsen (kärrmarken närmast Höregölen undantagen) är den ytliga jordarten blockfylld sandig-moig morän, i delar överlagrad av ett tunt ytlager av torv (SGU, 1996 och WSP, 2006). En tolkning av jordarternas utbredning i plan, generaliserade till fyllning, torv och friktionsjord, återfinns i Bilaga 2.1a. Den tolkade mäktigheten av fyllningen respektive

20 Uppdragsnr: (126) torv redovisas i Bilaga 2.1b och tolkade sektioner (jämför Ritning M101 och Bilaga 2.1a) presenteras i Bilaga 2.1c. 2.2 Nederbörd och avrinning Information om nederbörd i Nässjö har vi fått från SMHI (2005). Enligt mätningar utförda är årsmedelnederbörden i Nässjö 688 mm/år. Detta värde är inte korrigerat för vind, avdunstning i mätaren och vidhäftning av vatten i mätaren. Korrektionerna för dessa fel beror på typ av nederbördsmätare, dess höjd över marken, vindexponering m.m. Den korrigerade nederbörden i Jönköpings län är % högre än den uppmätta. Nederbördsdata för Nässjö har även hämtats från Beskrivning till kartan över grundvattnet i Jönköpings län (SGU, 1989). Kartan över korrigerad årsnederbörd visar en årsmedelnederbörd på ca 750 mm/år vilket stämmer överens med uppgifterna från SMHI. Årsavrinning 2 i Nässjö anges på karta i SGU (1989) till ca 300 mm/år. Den ungefärliga utbredningen av Höregölens och Runnerydsjöns avrinningsområden visas i Bilaga 2.2. Dessa omfattar betydligt större arealer än bara impregneringsplatsen. Bilaga 2.2 visar att avrinning med grund- och ytvatten från den nordöstra delen av impregneringsplatsen sker till Höregölen medan avrinning från den sydöstra delen går till Runnerydsjön. Övriga delar av impregneringsområdet avrinner till Nässjöån nedströms Runnerydsjön. Förutom vatten från impregneringsområdet tar Höregölen och Runnerydsjön även emot dagvatten från industriområden och bostadsmark. Ytorna inom impregneringsplatsen är flacka och består främst av grusytor med liten växtlighet. I denna utredning antas därför att all avrinning sker med grundvatten, dvs. att grundvattenbildningen i området uppgår till ca 300 mm/år. Övriga icke hårdgjorda ytor inom de studerade avrinningsområdena är också relativt flacka och består mest av skogsmark eller annan öppen mark. Den totala avrinningen från dessa områden har således också antagits till ca 300 mm/år. Däremot sker betydligt mindre avdunstning från hårdgjorda ytor. I utredningen antas följaktligen att avrinning från hårdgjorda ytor uppgår till ca 400 mm/år och sker enbart som ytavrinning. 2.3 Grundvatten och brunnar Impregneringsplatsen ligger högt i förhållande till omgivningen och grundvattnets strömningsmönster är relativt komplext med flera grundvattendelare. I denna undersökning har grundvattennivån mätts i sammanlagt 27 rör vid två tillfällen, april 2005 och oktober Grundvattennivåerna från oktober 2005 har dock inte närmare utvärderats eftersom mätningarna utfördes vid två tillfällen med regn mellan, vilket stör grundvattenbilden. Som jämförelsegrund används istället grundvattennivåer uppmätta under Grundvattennivåer Grundvattennivån i april 1998 varierade mellan +290,8 och +292,7. Utifrån mätningarna har en tolkning av grundvattenströmningen utförts, se Bilaga 2.3. Strömnings- 2 Över en längre tidsperiod är avrinning lika med skillnaden mellan nederbörd och avdunstning. Avrinning kan ske som både ytavrinning och grundvattenavrinning.

21 Uppdragsnr: (126) bilden stämmer i stort överens med den som tolkades av VBB Viak (1996b). Vid denna tidpunkt hade den uppumpning och rening av grundvatten som numera pågår på området (se Avsnitt 2.5 och 3.1.2) ännu inte satts igång varför påverkan från detta inte syns Grundvattennivåer Nivån i april 2005 varierade mellan +289,9 och +292,9. Det innebär ett snittdjup för grundvattnet på ca 1,5 m under markytan. Utifrån mätningarna har en tolkning av grundvattenströmningen utförts, se Bilaga 2.3. Strömningsbilden stämmer i stort överens med den som tolkades av VBB Viak (1996b), med undantag av den nordöstra delen av området där grundvatten sedan 1999 pumpas till en reningsanläggning. Högsta grundvattennivån ligger ungefär mitt i området varifrån grundvattennivån faller. Den lägsta grundvattennivån är uppmätt i områdets sydöstra del som avrinner mot kulverten mellan Höregölen och Runnerydsjön. Området har delats in utifrån de tre recipienter som tar emot vatten från området. Den nordöstra delen avrinner mot Höregölen, det sydöstra området avrinner mot Runnerydsjön och området västerut avrinner mot Nässjöån. I det västra området finns en lågpunkt i grundvattennivån runt det dike som rinner från norr till söder genom området, vilket tyder på att diket avvattnar området Brunnar i närområdet Grundvattenuttag inom impregneringsområdet är inte aktuellt och det finns heller inget kommunalt vattenskyddsområde i närheten. Väster och sydväst om impregneringsplatsen finns brunnar inom fastigheterna Nässjöbyn 4:4, Norra Målen 7:3, Norra Målen 7:8, Norra Målen 8:1 3 och Norra Målen 8:2 4, (se Figur 2.3). Avståndet till impregneringsplatsen (fastighetsgränsen) varierar mellan hundra och tvåhundra meter. De flesta fastigheter i området har kommunalt vatten indraget och använder normalt inte sina brunnar för dricksvatten. Undantagen är brunnarna på fastigheterna Norra Målen 7:3 (på andra sidan Nässjöån från impregneringsplatsen sett) och Norra Målen 8: Recipienter Närmast belägna recipient är sjön Höregölen som ligger 150 m nordost om själva impregneringsverket. Sjöns yta, belägen ca 291 meter över havet, är cirka m 2 och medeldjupet är ca 0,6 m. Maximalt djup är 1,2 meter. Höregölen tar emot dagvatten från ett stort område innefattande både industri- och bostadsmark. Utifrån kartmaterial har ytan på Höregölens totala avrinningsområde uppskattats till ca m 2 varav ca m 2 naturlig mark och resten främst hårdgjorda ytor. Vattnet från Höregölen leds via en dagvattenkulvert till Runnerydsjön sydost om impregneringsplatsen. Sjön ligger ca 290,5 meter över havet (Länsstyrelsen, 2005). Runnerydsjön är ca m 2 till ytan, har ett medeldjup på 1,7 meter och är på det djupaste stället ca fyra meter djup. Utifrån kartmaterial har ytan på Runnerydsjöns totala avrinningsområde uppskattats till ca m 2 varav ca m 2 naturlig mark och resten främst hårdgjorda ytor. 3 Brunnen kallas även Norra Målen 8:2 ny. 4 Brunnen kallas även Norra Målen 8:1 äldre.

22 Uppdragsnr: (126) Brunn Figur 2.3 Brunnar och fastigheter väster om undersökningsområdet. Impregneringsplatsen betecknas Nässjö 13:2. Från Runnerydsjön sker avrinningen via Nässjöån mot nordväst och Ryssbysjön belägen 263,4 meter över havet och knappt fyra kilometer från impregneringsplatsen. Nässjöån passerar mellan 200 och 300 meter sydväst om undersökningsområdet (VBB Viak, 1996a). Flödesmätning har utförts mellan och i den kulvert som leder vatten från Höregölen till Runnerydsjön. Mätningen och utvärderingen presenteras i detalj i Bilaga 2.4. Under denna period har nederbörden varit ca 75% av referensnormalvärden Under mätperioden har fyra regn utvärderats för att beräkna en reducerad area 5 för avrinningsområdet. Den reducerade arean som beräknats varierar, mellan ha för de olika regntillfällena. Den stora variationen förklaras bland annat av varierande regnintensitet, skillnad i längd på regn och grundvattennivån samt temperatur vid regntillfället. Utifrån beräkningarna av reducerad area och förhållandena vid respektive regntillfälle bedöms den genomsnittliga reducerade arean ligga inom ett spann mellan och m 2. Med det ovan nämnda spannet på reducerad area bedöms dagvattenavrinningen per år från stadsmark till Höregölen utifrån flödesmätningar och nederbördsmätningar variera mellan och m 3 /år. För att få fram avrinningen från naturlig mark har basflödet till Höregölen, utifrån utförd flödesmätning, bedömts under mätperioden. Basflödet antas variera linjärt med nederbörden och det uppmätta årsmedelbasflödet har normaliserats mot normalnederbörden för att få fram årsbasflödet under ett normalår. Avrinningen till Höregölen från naturlig mark bedöms variera mellan och m 3 per år. 5 Reducerad area motsvarar hur stor del av avrinningsområdet som omfattas av avrinning via dagvatten.