v4 Sida 1(36) Lickershamns Samfällighetsförening Naturgruppen (NG)

Transkript

1 v4 Sida 1(36) Lickershamns Naturgruppen (NG) Naturgruppens ide er om sko tseln av gro nomra den/naturmark (inkl. Skogsstyrelsens fo rslag till a tga rder) Denna PM är LSF Naturgruppens PM. Den är preliminär. PM omfattar även Skogsstyrelsens förslag till skötselplan. I särskild PM 6 mars 2016 bilaga finns Naturgruppens förslag till konkretisering av skötselåtgärder. PM skickades till LSF Styrelsen inför styrelsens möte långfredagen 25 mars Mindre korrigeringar har gjorts 23 maj och 11 juni Naturgruppens syn på skötseln av grönområden/naturmark avviker inte från Skogsstyrelsens förslag. Naturgruppen: Bengt E W Ardklint Kaolin 2 (sammankallande), Pelle Avelin Nefelin 3, Staffan Thor Limonit 9, Bernt Gahne Nefelin 2, Ove Sundin Arkos 12, 1. Bakgrund Vid Lickershamns s stämma beslutades det om principer för skötseln av skogsmarken: att en virkesproduktion inte är aktuell för vårt område, att skötseln ska värna och vidareutveckla den biologiska mångfalden, och att naturmarken bör göras mer lättillgänglig. LSF styrelsen anlitade efter stämman i juli 2015 Skogsstyrelsen för att ta fram ett förslag till skötselplan för föreningens naturmark, ca 25 hektar. Myndigheten genomförde uppdraget utifrån dels studier av dokument, dels en skogsdag med deltagare från föreningen, dels en remissomgång efter skogsdagen. Skogsstyrelsen levererade sitt förslag till skötselplan den 15 december Efter skogsdagen i oktober 2015 tog Naturgruppen fram sin PM om naturmarken och dess skötsel. PM byggde även på andra vandringar i området än den på skogsdagen med SKS. PM (version 7, daterad 1 nov) skickades till styrelsen inför styrelsemötet 7 nov Styrelsen hade inga synpunkter på PM. I slutet av januari 2016 bestämde styrelsen följande för föreliggande PM: - Att uppdatera Naturgruppens PM om LSF:s naturmark med Skogsstyrelsens förslag till skötselplan (15 dec 2015). Detta är gjort i löptexten. - Att Naturgruppen ytterligare konkretiserar skötselplanen för naturmarken - prioriteringar av åtgärder och motiv för dessa, när i tiden åtgärder bör utföras, hur och av vem, samt en översiktlig kostnadsbild. Finns i särskild PM 6 mars Exkl kostnadsbilden. - Att den reviderade PM på lämpligt sätt kan göras tillgänglig för medlemmarna inför stämman Adress: c/o Marianne Gahne Stenkyrka nefelinvägen 2 Telefon: Tingstäde e-post: styrelsen@lsf-lickershamn.se

2 Sida 2(36) I föreliggande PM bygger indelningen av naturmarken i delområden på Skogsstyrelsens förslag (dec 2015). Utifrån den indelningen har Naturgruppens kommentarer från tidigare PM (1 nov 2015) förts in på lämpliga ställen. Foton är tagna av Ove under skogsdagen i okt 2015, samt av Pelle och Bengt vid tidigare rundvandringar (vår och sommar 2015). 2 Inneha llsfo rteckning och illustrationer 1 Bakgrund 2 Innehållsförteckning och illustrationer 3 Fastigheten Stenkyrka Ringvide 1:113 4 Skogsstyrelsens förslag på mål och inriktning för skötseln av LRF:s naturmark 5. Skogsstyrelsens förslag på skötselplan kompletterat med Naturgruppens kommentarer Delområde 1. Två alvar norr om Limonitvägen Delparti 1:1: Stigen och väte nr 1 öster om stigen (norr om Limonit) Delparti 1:2: Väte nr 2 norr om väte nr 1 Delområde 2. Skogen runt de två alvarmarkerna norr om Limonitvägen Delparti 2:1: Skogsbrynet och skogen runt väte nr 1 Delparti 2:2: Skogsbrynet och skogen runt väte nr 2 Delparti 2:3 Ett litet skogsparti mellan väte nr 2:s södra bryne, stora skogsstigen och norr om Limonit Delparti 2:4: Mellan norra hörnet på Limonit 9 och skogsstigen precis intill Delområde 3. Östra delen mellan Limonitvägen och Kalcitvägen Delparti 3:1: En kalkugn precis öster om stigen vid Limonit 10 Delparti 3:2: Östra skogen mellan Limonitvägen och Kalcitvägen Delområde 4. Västra delen mellan Limonitvägen och Kalcitvägen Delområde 5. Mellan Kalcitvägen och Doleritvägen Delparti 5:1: Skogskilen mellan Kalcit och Dolerit västerut mot Arkosvägen. Delparti 5:2: Skogen i östlig riktning från stigen mellan Kalcit respektive Dolorit fram till klinten och fotbollsplanen vid Likkarsvägen Delområde 6. Klinten väster om Likkarsvägen (V och N om fotbollsplanen) Delparti 6:1: Stigen på klinten från fotbollsplanen i nordlig riktning mot Lickershamn Delområde 7. Fotbollsplan och övrig mark väster om Likkarsvägen Delparti 7:1 Skogen och stigen på klinten från fotbollsplanen i sydlig riktning fram till Doleritvägens vändplan Delparti 7:2 Skogen vid f.d. arrendetomten mot fotbollsplanen och fram till Likkarsvägen (vid pumphuset) Delparti 7:3: Skogspartiet öster om skogsstigen från Dolerits vändplan fram till Nefelins vändplan mellan pumphuset (nybyggt av Regionen) och Nefelinvägen Delområde 8. Mellan Doleritvägen och Biotitvägen/Nefelinvägen Delparti 8:1 Skogen från Dolerit till Biotit längs med och väster skogsstigen Delområde 9. Mellan Biotitvägen och Nefelinvägen Delparti 9:1 Den fortsatta skogsstigen från Nefelin/Biotit och som mynnar ut mellan Arkos Delområde 10. Västra delen mellan Biotitvägen/Nefelinvägen och Arkosvägen Delparti 10:1 Längre in i skogen väster om den fortsatta skogsstigen från Nefelin/Biotit till Arkos Delområde 11. Östra delen mellan Biotitvägen/Nefelinvägen och Arkosvägen Delparti 11:1: Skogen öster om skogsstigen från Nefelin till Arkos 18 fram till Likkarsvägen vid Kaolinvägen Delområde 12. Skogen öster om Likkarsvägen Delparti 12:1 Skogen öster om Kaolinvägen fram till våtmarken Delparti 12:2 Skogen öster om våtmarken fram till den gömda klintkanten och grustaget nedanför Delparti 12:3 Stigen mellan fastigheten Grausne 1:12 vid Lickershamnsvägen och Kaolinvägens vändplan (och vidare fram till Likkarsvägen) Delområde 13. Våtmarken öster om Likkarsvägen Delparti 13.1: Våtmarken öster om Kaolin

3 Sida 3(36) Delområde 14. Mindre våtmarken 50 m väster om Lickershamnsvägen Delparti 14:1 Området kring den mindre våtmarken strax väster om Licksershamnsvägen Delområde 15. Skogen från gömda klinten och väster om Lickershamnsvägen Delparti 15:1 Grustag och väg till grustaget Delparti 15:2 Urskogen strax väster om Lickershamnsvägen 6 Skogsstyrelsens förslag till prioritering av skötsel 7 Några generella råd 8 Kartor över området som inspekterades (Naturgruppens dokumentation) Illustrationer: Översiktskarta. Bakgrundskartan ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet 109/2037. Blåmarkerade områden visar var trädfällningsförbud råder (ur byggnadsplan för ett område vid Lickershamn ). Delområde 1: Två alvar norr om Limonitvägen 1: Väte nr 1 norr om Limonit i riktning mot havet. I mitten det stora flyttblocket. 2: Det stora flyttblocket mitt på vårt väte nr 1. 3: Väte nr 2, dolt mellan skogsbryn vid väte nr 1 och skogsstigen norr om Limonit. Delområde 2: Skogen runt alvarmarkerna norr om Limonitvägen 4: Gammal skog, och mycket ene, mellan Limonit och väte nr 2. Delområde 3: Östra delen mellan Limonitvägen och Kalcitvägen 5: En övervuxen kalkugn som vi hittade strax intill Limonit 9 men på annans mark. 6: Brynet mot östra skogen mellan Limonitvägen och Kalcitvägen. Fältet och bäcken vid ett parti som förmodligen tidigare varit våtmark. 7: Innanför brynet mot östra skogen mellan Limonitvägen och Kalcitvägen. Skog på tidigare våtmark. Delområde 4: Västra delen mellan Limonitvägen och Kalcitvägen Delområde 5: Mellan Kalcitvägen och Doleritvägen 8: Tät vegetation i klintskogen mellan Kalcitvägen och klinten ovan Likkarsvägen (fotbollsplanen utsikten). Delområde 6: Klinten väster om fotbollsplanen och Likkarsvägen 9: Klintkanten med gränshörnet ovanför de två fastigheterna (Ringvide 1:20 resp. 1:21). 10: Klintslänten sedd i sydlig riktning mot vår fotbollsplan. 11: Träd med murgröna på klintslänten vid vår fotbollsplan. 12: Unik tall på klinten ovanför fotbollsplanen. 13: Vegetationen på klintslänten bakom förrådet på fotbollsplanen. 14: Vegetationen på klintslänten sett från vår fotbollsplan och riktning mot utsiktsplatsen över Lickershamn. Delområde 7. Fotbollsplan och övrig mark väster om Likkarsvägen 15: Röjd och parkliknande skog bakom det nya pumphuset fram till Dolerits vändplan. Delområde 8. Mellan Doleritvägen och Biotitvägen/Nefelinvägen Delområde 9. Mellan Biotitvägen och Nefelinvägen 16: Stigen från Nefelin/Biotit mot Arkos. Hällar och stenbrott. Delområde 10. Västra delen mellan Biotitvägen/Nefelinvägen och Arkosvägen 17: Tät vegetation i skogen väster om stigen mellan Nefelin och Arkos Delområde 11. Östra delen mellan Biotitvägen/Nefelinvägen och Arkosvägen 18: Lummig skog mellan Nefelin och Arkos 10-18, vy 1. 19: Lummig skog mellan Nefelin och Arkos 10-18, vy 2. Delområde 12. Skogen öster om Likkarsvägen 20: Skogen bakom postlådorna i riktning mot våtmarken. 21: Skog mellan våtmarken och den gömda klinten nära Lickershamnsvägen 22: Den gömda klinten med m stup nära Lickershamnsvägen. 23: Bauerskog mellan Kaolin och Likckershamnsvägen. 24: Bauerskogen och stigen mynnar ut i en glänta med hällar och små raukar. 25: Parkliknande skog mellan Kaolin vändplats och det stora stenbrottet norr därom. Delområde 13. Våtmarken öster om Likkarsvägen

4 Sida 4(36) 26. Majvivan blommar med rosa små blommor i maj-juni 27: Våtmarken i sydöstlig riktning mellan Kaolin och Lickershamnsvägen (asfalt), vy 1. 28: Våtmarken i sydöstlig riktning mellan Kaolin och Lickershamnsvägen (asfalt), vy 2. Delområde 14. Mindre våtmarken 50 m väster om Lickershamnsvägen Delområde 15. Skogen från gömda klinten och väster om Lickershamnsvägen 28: Grustaget med massor av småtallar nära Lickershamnsvägen. 29: Spår efter en tidigare väg till grustag väster om och intill Lickershamnsvägen. 30: Vår urskog strax intill Lickershamnsvägen 3. Fastigheten Stenkyrka Ringvide 1:113 Fastigheten Stenkyrka Ringvide 1:113 ligger på nordvästra Gotland, nära kusten. Fastigheten ägs av Lickershamns och är cirka 25 hektar stor. På fastigheten domineras skogen av tall på relativt svag mark, det vill säga markens förmåga att producera virket är relativt låg. Skogens ålder varierar, men tall mellan 100 och 200 år dominerar. Flertalet stigar löper genom området och bjuder in till promenader. Här finns även klintkanter och fina våtmarksområden. Översiktskarta. Bakgrundskartan ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet 109/2037. För Lickershamnsområdet finns ett godkänt planprogram från 2007, vilket är första steget i en detaljplaneprocess som följer plan- och bygglagen. I dagsläget omfattas Stenkyrka Ringvide 1:113 av en gällande byggnadsplan från Enligt byggnadsplanen råder förbud mot trädfällning i angivna områden. Innan trädfällning görs inom markerade områden behöver marklov för trädfällning sökas hos Byggnadsnämnden. En områdesplan kan användas som ett underlag vid ansökan om marklov. Där skogen inte regleras genom en detaljplan enligt plan- och bygglagen är det skogsvårdslagens regler och bestämmelser som råder i skogsmark.

5 Sida 5(36) Blåmarkerade områden visar var trädfällningsförbud råder (ur byggnadsplan för ett område vid Lickershamn ).

6 Sida 6(36)

7 Sida 7(36) 4. Skogsstyrelsens fo rslag pa ma l och inriktning fo r sko tseln av LRF:s naturmark En skog kan rymma många värden vid sidan om dess ekonomiska värde som råvara. Skogen på fastigheten Stenkyrka Ringvide 1:113 omger ett fritidshusområde och kan därför kallas närskog, det vill säga den för människor närmsta, mest tillgängliga och nyttjade skogen. Utifrån skogens nyttjande och kända naturvärden bör det för detta område därför i huvudsak vara skogens sociala värden och i andra hand dess naturvärden som får styra den framtida skötseln. Mål Målet med området är att dess karaktär bevaras och kan användas för promenader, rekreation, svampplockning osv. Skogen fungerar även bra som en ridå som ger vindskydd, blir bullerdämpare och erbjuder insynsskydd. På fastigheten finns goda möjligheter att bibehålla och skapa fina varierande skogs- och naturmiljöer för samfällighetens medlemmar, andra besökare och naturens mångfald. En rekreationsskog har med fördel en variation av trädslag i olika ålder och gärna en större andel lövträd. Skötseln Skötseln bör enligt Skogsstyrelsen anpassas efter hur skogen används av föreningens medlemmar och ha som mål att vara funktionell för så många som möjligt. Inriktningen bör vara att alltid använda skonsamma skötselsmetoder för att minimera eventuella markskador. Ordförklaringar enligt Skogsstyrelsen Frihugga är att avlägsna träd som växer tätt intill stammen eller växer in i kronan på värdefulla äldre ofta grova träd. Cirka 1 m runtom trädkronan bör det vara fritt från andra träd. Det är ofta lövträd (ex. ek och asp) och tallar som trängs på detta sätt av andra träd. Plockhuggning är att hugga bort enstaka utvalda träd jämnt fördelat över ett bestånd. Detta görs för att göra små luckor där en ny generation träd kan gro och för att skapa mer gynnsam miljö för sparade stammar. Bortgallrade träd bör vara av olika ålder. Sly/tynne med sly menas ofta okontrollerat uppslag av exempelvis björk, asp och brakved. Medan tynne är taggiga buskar såsom slån, hagtorn och ros. Skogens sociala värden är de värden som skapas av människans upplevelser av skogen. Vilka stöd och bidrag det finns att söka för att finansiera skötselåtgärder varierar över tid. Så håll utkik och bevaka vad som finns! Exempel på stöd och bidrag: NOKÅS (natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen). Kan ge upp till 70 % av kostnader för skötsel i områden med kända natur- eller kulturvärden. Läs mer på: Stöd till skogens miljövärden (Landsbygdsprogrammet, start 2016) Läs mer på: LONA (lokala naturvårdsprojekt) Läs mer på:

8 Sida 8(36) 5. Skogsstyrelsens fo rslag pa sko tselplan kompletterat med Naturgruppens kommentarer Delomra de 1: Tva alvar norr om Limonitva gen Skogsstyrelsen Området utgörs av två hällmarker eller alvar/alvarvätar. Alvar är en naturtyp med ett tunt lager växtlighet på kalkstensberggrunden, ofta med blottade ytor av häll/grus. Den öppna torra marken utgör ofta en viktig naturtyp för en mängd olika arter, exempelvis fjärilar och blommande örter. Skötselåtgärder kan enligt Skogsstyrelsen bestå utav att hindra en igenväxning. Unga träd och buskar tas bort för att bibehålla det öppna området. Vi ska tänka på att på denna typ av mark har träd och buskar vuxit mycket långsamt. Därför ska inte gamla träd och buskar tas bort. Naturgruppen: Delparti 1:1: Stigen och väte nr 1 öster om stigen (norr om Limonit) Föreningen äger stigen och väte nr 1 öster om stigen (norr om Limonit). Vi bör agera i enlighet med Skogsstyrelsens råd dvs. hindra igenväxning. Vi bör rensa bort buskarna runt den solitära urgamla tallen en bit in på stigen 100 m N Limonit så att tallen blir mer solbelyst. Illustration 1: Delparti 1:1 Väte nr 1 norr om Limonit i riktning mot havet. I mitten det stora flyttblocket.

9 Sida 9(36) Illustration 2: Delparti 1:1 Det stora flyttblocket mitt på vårt väte nr 1 Delparti 1:2: Väte nr 2 norr om väte nr 1 Väte nr 2 (Illustration 3 nedan) ligger norr om väte nr 1 och kringgärdas av ett svårgenomträngligt bryne, bl.a. med inslag av vass och slån. Illustration 3: Delparti 1:2 Väte nr 2, dolt mellan skogsbryn vid väte nr 1 och skogsstigen norr om Limonit Vätet ligger gömt från skogsstigen som löper i nordlig riktning från Limonit resp. från

10 Sida 10(36) stigen över väte nr 1. Enligt Skogsstyrelsen ovan är dock vätet känt i artinventeringar. Här finns blommor som lockar olika arter av fjärilar. Flera arter av orkidéer, t.ex. blodnyckel, växer här. Själva vätet ska därför lämnas i fred. Det är en mycket fin och intressant plats, bl.a. för den som vill se fåglar. Därför finns skäl att från den stora genomgående skogsstigen, från Limonit, göra två stigar som leder fram till vätet. Eftersom väte 2 ligger intill gränsen till grannfastigheten Ringvide 1:40 behöver platserna för dessa stigar på vårt område undersökas närmare. Delomra de 2. Skogen runt de tva alvarmarkerna norr om Limonitva gen Skogsstyrelsen En talldominerad skog omger alvarmarkerna, och stigar löper i både västra och östra kanten. Som skötselåtgärder föreslår Skogsstyrelsen att stigarna röjs för att vara lättframkomliga. Vi uppmanas att tänka på att det är lättare att röja bort träd längs med stigarna medan de är små. Naturgruppen Skogsstyrelsen lämnar inga specifika förslag på åtgärder för skogen runt våra alvarmarker. Under skogsdagen nämndes i diskussionen på plats en del tänkbara försiktiga åtgärder. Dessa återges nedan. Föreningen äger stigen och väte nr 1 öster om stigen (norr om Limonit). Delparti 2:1: Skogsbrynet och skogen runt väte nr 1 Vi bör inte göra något åt brynet runt vätet. Föreningens gräns går ca 30 m innanför skogsbrynet norr om väte nr 1, och sträcker sig i nordöstlig riktning. Någon hörnmarkering syntes inte till. Troligtvis har området tidigare varit öppet, ev. genom avbetning. Det sker f.n. en igenväxning i området. Skogspartiet omfattar därför mycket ene och yngre tallar. Det finns f.n. inget starkt behov av att röja i området, men ev. kan enstaka tallar tas bort för att gynna andra. Delparti 2:2: Skogsbrynet och skogen runt väte nr 2 Däremot syns det att skogsbrynet runt det gömda vätet nr 2 breder ut sig på vätets bekostnad. Således bör igenväxningen hejdas genom att de yngre träden tas bort på vätet, kanske främst i sydlig riktning mot vätet nr 1. I kanten av väte nr 2, nära Limonit, finns flera mycket fina solitära urgamla tallar. Här bör vi överväga att rensa försiktigt runt de solitära tallarna så att de blir än mer solbelysta. Delparti 2:3 Ett mindre skogsparti mellan väte nr 2:s södra bryne, stora skogsstigen och norr om Limonit (illustration 4 nedan) Detta är ett mindre område med inslag av mycket ene, varav många är torra, flera synbara hällar, samt flera kuperade delar. Det är en mycket tunn jordmån, och mycket torra grenar på marken, samt ett flertal stående döda träd. I området finns det många och riktigt gamla tallar. Vid en mätning på Skogsdagen fann vi att en tall som var ca 30 cm bred i brösthöjd var ca 200 år gammal. Området bör lämnas som det är. Detta gäller även att låta torra grenar ligga kvar på marken, och att döda träd får stå kvar i den mån de inte utgör en säkerhetsrisk. Då tas de ned och läggs i skogen.

11 Sida 11(36) Illustration 4: Gammal skog, och mycket ene, i delparti 2:3, mellan Limonit och väte nr 2 Delparti 2:4: Mellan norra hörnet på Limonit 9 och skogsstigen precis intill Detta är ett mycket litet område. Här finns dock ett litet stenbrott som kanske bör göras mer synligt. Delomra de 3. Ö stra delen mellan Limonitva gen och Kalcitva gen Skogsstyrelsen Områdets strukturer vittnar om att det varit ett betydligt öppnare område. Som skötsel föreslås att ung tall, sly och en del enbuskar tas bort till förmån för de äldre tallarna; lövträden (oxel) som sparas; fina enar sparas; och även några yngre tallar sparas och som i framtiden får bli stora och gamla. Naturgruppen Delparti 3:1: En kalkugn precis öster om stigen vid Limonit 10, (illustration 5 nedan) Innan stigen i sydlig riktning leder ut över fältet mot Kalcitvägen fann vi rester av en gammal kalkugn. Ugnen är dock inte med på fornminneskartan, vilket vi tyckte var egendomligt eftersom ugnen syntes tydligt. Flera gamla tallar växte på ugnens sidovallar. Vår GPS visade dock att ugnen inte ligger på föreningens mark utan ligger precis inne på Ringvide 1:40, vilket innebär att samverkan behövs med berörd fastighetsägare. Skogsstyrelsen lämnade i sitt förslag till skötselplan inga råd som avser detta delområde, eftersom området ligger utanför LSF:s område. Det kan dock vara lämpligt att rensa bort träd och annan växlighet så att ugnen framträder bättre. Ev. bör föreningen tillsammans med Ringvide 1:40 ansöka om bidrag från Skogsstyrelsen för nödvändiga åtgärder.

12 Sida 12(36) Illustration 5: Delparti 3:1 en övervuxen kalkugn som vi hittade strax intill Limonit 9 men på annans mark. Delparti 3:2: Östra skogen mellan Limonitvägen och Kalcitvägen (illustration 6 o 7 nedan) Skogsstigen från Limonit 10 och kalkugnen leder söderut vidare till Kalcit. Den passerar då över ett numera stort fält som sträcker sig i nordlig riktning avsmalnande ända ned till Lickershamn. Fältet skapades delvis då Region Gotland för några år sedan la ned vattenrespektive avloppsledningar i marken. På vår sida stigen, i västlig riktning mot Arkosvägen, övergår fältet till ett bryne ca 100 m brett, följt av en skog, mellan Limonitvägen och Kalcitvägen, och som smalnar av ju närmare Arkosvägen man kommer. Vi tittade närmare på brynet mot fältet och skogen bakom strax brynet. Del av detta parti har, enligt Skogsstyrelsen, tidigare troligen varit en våtmark, med vatten som söker sig ned, i nordlig riktning över fältet, mot Lickershamn, men senare blivit mer igenväxt av ene, brakved, och buskar. I brynet och närskogen finns flera fina gamla solitära tallar men även lövträd. Förslagsvis bör karaktären av våtmark med inslag av solitära gamla tallar respektive lövträd framträda tydligare. Därför bör området bli mer öppet genom att växtligheten under de fina tallarna tas bort så att tallarna syns bättre och även får mer sol. Röjningen, som Skogsstyrelsen föreslår, avser ungtallar, brakved, buskar, men också enbuskar. Några ungtallar kan lämnas kvar. Lövträden får också stå kvar. Det är ett fint område som bör kunna nås bättre genom att vi skapar en stig från den stora skogsstigen in i området. Det bör gå att ordna med eldplats för utgallrad vegetation på den öppna plats som utgör den västra delen av ovannämnda fält.

13 Sida 13(36) Illustration 6: Delparti 3:2 Brynet mot östra skogen mellan Limonitvägen och Kalcitvägen. Fältet och bäcken vid ett parti som förmodligen tidigare varit våtmark. Illustration 7: Delparti 3:2 Innanför brynet mot östra skogen mellan Limonitvägen och Kalcitvägen. Skog på tidigare våtmark,

14 Sida 14(36) Delomra de 4: Va stra delen mellan Limonitva gen och Kalcitva gen Skogsstyrelsen Skogsområde mellan tomter dominerad av tall, inga särskilda skötselförslag i syfte att gynna sociala värden och/eller naturvärden. Naturgruppen Skogen mellan Limonit och Kalcit västerut närmare Arkosvägen studerade vi inte. Delomra de 5: Mellan Kalcitva gen och Doleritva gen Skogsstyrelsen Skogsområden mellan tomter som domineras av tall. En stig går genom området. Öster om stigen (i riktning mot klinten och fotbollsplanen vid Likkarsvägen) är skogen delvis något yngre och tät. Som skötselåtgärder föreslås att stigen hålls efter så den är lättframkomlig. Eventuellt kan en lätt gallring/plockhuggning göras öster om stigen för att öppna upp något i den delen och gynna tallarna. Naturgruppen Vi delade upp skogsområdet i dels i 5:1 en skogskil väster om stigen mellan Kalcit och Dolerit fram till Arkosvägen, dels 5:2 nordöst om stigen mot klinten ovanför Likkarsvägen. Delparti 5:1: Skogskilen mellan Kalcit och Dolerit västerut mot Arkosvägen. Vi gick inte närmare in i detta skogsparti utan stod på stigen vid Kalcit 14 och tittade in i skogskilen i sydlig riktning mot Dolerit och västerut mot Arkos. Bredden på skogskilen minskar från ca 100 m vid stigen till ca 25 m vid Arkosvägen. Den del av skogen vi såg var helt klart igenvuxen med mycket inslag av ene och tall. (Bör kollas). I denna del av skogen råder inte förbud mot trädfällning. Skogsstyrelsen lämnar inga förslag till skötselåtgärder. Vi bör dock studera skogspartiet närmare för att se om något bör göras. Delparti 5:2: Skogen i östlig riktning från stigen mellan Kalcit respektive Dolorit fram till klinten och fotbollsplanen vid Likkarsvägen (illustration 8 nedan) Vi fortsatte skogsstigen från Kalcit 14 i sydöstlig riktning mot fotbollsplanen. Halva denna skog finns norr om stigen (mot klinten), och andra halvan söder om stigen (mot Dolerit). I hela denna skog råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning. Efter ca 100 m lämnade vi stigen och gick vi in i klintskogen i nordöstlig riktning mot föreningens gräns längs med klinten som går parallellt med Likkarsvägen. Skogen är här mycket igenvuxen med ene, tynne och tall, men även med inslag av oxlar. Förslagsvis, enligt Skogsstyrelsen, bör klintskogen här göras med tillgänglig och öppen genom att man tar bort en del ungtallar och röjer fram fina äldre tallar, samt låter lövträden stå kvar. Ju närmare gränsen norr ut mot Ringvide 1:40, desto mer igenvuxen verkar skogen vara. Detta innebär att det utgallringsarbete som skulle behövas för att underlätta passage bedöms som stort och förmodligen behöver utföras med maskinell hjälp, i alla fall bortforslingen av den fällda veden. Frågan om ungtallarna bör tas bort eller inte behöver dock diskuteras.

15 Sida 15(36) Illustration 8: Delparti 5:2 Tät vegetation i klintskogen mellan Kalcitvägen och klinten ovan Likkarsvägen (fotbollsplanen utsikten). Här råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning. Delomra de 6: Klinten va ster om Likkarsva gen (V och N om fotbollsplanen) Skogsstyrelsen Delområdet utgörs av en klint och klintkant som sträcker sig ca 250 m i nord-sydlig riktning ovanför fotbollsplanen till klintutsikten över Lickershamn. Tall, buskar och enar dominerar på klinten, medan det i och precis nedanför klintkanten finns flera lövträd. Parallellt med klintkanten löper en stig som börjar ovanför fotbollsplanen. Skötselförslaget är här att röja fram klinten så det framträder tydligt i landskapet. Majoriteten av träd och buskar tas bort, med undantag för att enstaka äldre eller karakteristiska träd, lövträd och buskar lämnas. Någon bänk eller picknick bord kan sättas upp. Klinten blir en naturlig besökspunkt, som erbjuder utsikt och inbjuder till att stanna upp. Naturgruppen Delparti 6:1: Stigen på klinten från fotbollsplanen i nordlig riktning mot Lickershamn (illustrationerna 9, 10, 11, 12, 13, och 14) Vi kom ut ur klintskogen från Kalcitvägen precis på klintkanten vid vårt gränshörn ovanför de två fastigheterna (Ringvide 1:20 resp. 1:21) strax norr om vår fotbollsplan. Någon hörnstolpe eller annan utmärkning av fastighetsgräns fann vi inte. Från denna utsiktsplats noterade vi att vår gräns från hörnet/utsiktsplatsen på klinten successivt går ned på klintslänten och löper precis bakom ett uthus på en byggnad på fältet intill vår fotbollsplan. Vi behöver undersöka om detta uthus ligger på vår mark. Möjligen kan det finnas en oklarhet om exakt var gränsen går längs med slänten. Oavsett hur gränsen exakt går är det, enligt Naturgruppen, absolut nödvändigt att de förslag till åtgärder, som kan vara motiverade i detta naturområde, diskuteras gemensamt av LSF och

16 Sida 16(36) berörda fastighetsägarna nedanför klintslänten, samt att ett beslut om åtgärder som lämpligen bör genomföras blir ett gemensamt beslut mellan LSF och berörda fastighetsägare. Illustration 9: Delparti 6:1 Klintslänten med gränshörnet ovanför de två fastigheterna Ringvide 1:20 resp. 1:21 intill Likkarsvägen Från vårt gränshörn, tillika en utsiktsplats mot fotbollsplanen, leder en stig på klintkanten dels vidare i nordlig riktning mot en ännu finare utsiktsplats över Lickershamn, dels söderut mot vår fotbollsplan och vidare i skogen bort mot Nefelin och Arkos. Längs med vår stig på klintkanten respektive längs med vår klintslänt i riktning mot Dolerit och fotbollsplanen råder f.n. en stark igenväxning av enbuskar, tallar, lövträd, tynne och andra buskar. Detta gör att utsikten längs med klintstigen är mycket reducerad och man får vara observant på vissa hinder när man tar sig fram på stigen. Illustration 10: Delparti 6:1 Klintslänten ovan Likkarsvägen sedd i sydlig riktning mot vår fotbollsplan. Vår gräns går troligen precis till höger om det bortre huset hitom vår fotbollsplan.

17 Sida 17(36) Förslagsvis genomförs, i överensstämmelse med Skogsstyrelsens förslag, på båda sidor om vår klintstig en viss röjning men nedför klintslänten en hård röjning så att klinten och utsikten mot vårt område och ned mot Likkarsvägen tydligt framträder. Troligen kan vi inte frigöra så att Lickershamn syns p.g.a. att berggrunden skymmer ned mot hamnen från våra markägor. Enstaka träd med fin karaktär - enar, tallar och vissa lövträd - ska sparas och göras synliga i området. Rimligen ökar naturvärdet och det sociala värdet av detta, vilket bör leda till att ett än mer populärt promenadstråk etableras. Det finns möjlighet att lyfta fram en ovanligt formad tall som ett intressant blickfång för besökare, se Illustration 12 unik tall. Föreningen bör för de nödvändiga åtgärderna ansöka om bidrag från både Skogsstyrelsen (NOKÅS = skogsstyrelsens medel) och Region Gotland (LOKA = EU-medel). Det bör observeras att i detta naturområde råder förbud mot förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning. Illustration 11: Delparti 6:1 Träd med murgröna på klintslänten ovanför vår fotbollsplan

18 Sida 18(36) Illustration 12: Delparti 6:1 Unik tall på klinten ovanför vår fotbollsplan Illustration 13: Delparti 6:1 Vegetationen på klintslänten bakom förrådet vid vår fotbollsplan. Här råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning.

19 Sida 19(36) Illustration 14: Delparti 6:1 Vegetationen på klintslänten sedd från vår fotbollsplan och riktning mot utsiktsplatsen över Lickershamn. Här råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning. Vårt gränshörn (klintberg i dagen) skymtar ovan och bortom det lilla uthuset på vänster sida om röda byggnaden. Delomra de 7. Fotbollsplan och o vrig mark va ster om Likkarsva gen Skogsstyrelsen Fotbollsplan och övrig mark. I södra delen är en tomt (s.k. arrendetomten) numera avstyckad. Naturgruppen Delparti 7:1 Skogen och stigen på klinten från fotbollsplanen i sydlig riktning fram till Doleritvägens vändplan Även i detta skogsparti råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning. Här finns en betydande igenväxning av enbuskar, andra buskar och tall. En viss röjning för att underlätta vandringar kan vara motiverad. Delparti 7:2 Skogen vid f.d. arrendetomten mot fotbollsplanen och fram till Likkarsvägen (vid pumphuset) Även i detta naturområde råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning. Delparti 7:3: Skogspartiet öster om skogsstigen från Dolerits vändplan fram till Nefelins vändplan mellan pumphuset (nybyggt av Regionen) och Nefelinvägen (illustration 15) Detta område ingår i en annan samfällighet. Området var tänkt att vara ett grustag, men verkar inte ha använts för detta ändamål. Vem/vilka som äger området i dag är okänt. I området råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning. Vi konstaterade att skogen mellan pumpstationen och Dolerits vändplan är röjd och har en parkliknande karaktär. Ca 100 m söderut mot Nefelin är skogen mer igenvuxen och troligen i behov av viss röjning men det är inte vår förenings sak att avgöra, än mindre att verkställa.

20 Sida 20(36) Inslaget av gran i denna skog är betydligt större i jämförelse med de tidigare skogspartierna vi redovisat ovan och som domineras av tall, ene och i viss mån lövträd (oxel). Illustration 15: Delparti 7:3 Röjd och parkliknande skog bakom det nya pumphuset fram till Dolerits vändplan 8. Mellan Doleritva gen och Biotitva gen/nefelinva gen Skogsstyrelsen Skogsområde mellan tomter dominerad av tall. I områdets östra del löper stigen från Doleritvägens vändplan fram till (och vidare från) Nefelinvägens vändplan. Innan man kommer fram till Nefelinvägens vändplan står väster om men strax intill stigen ett par exemplar av idegran, markerade i kartan som botaniskt objekt. Skötselåtgärder består här främst av att hålla stigen väl framkomlig. Träd som växer precis intill idegranen kan tas bort, men utan att för mycket ljus släpps in. Idegran är en vintergrön barrväxt med platta mörkgröna barr och till skillnad från andra barrväxter har den inte kottar, utan bara ett enkelt frö som omges av ett rött hylle och liknar mer ett bär. Tänk på att idegran är giftigt. Eventuellt kan en lätt gallring/plockhuggning göras i de tätare partierna av delområdet för att gynna tallarna (från stigen i västlig riktning mellan Dolerit och Biotit mot Arkosvägen). Naturgruppen Delparti 8:1 Skogen från Dolerit till Biotit längs med och väster skogsstigen Från skogsstigen från Dolerits vändplan fram till Nefelins vändplan finns ett större skogsparti som sträcker sig i västlig riktning i ett smalt bälte, mellan Dolerit och Biotit, fram till Arkosvägen. Vi gick en liten bit i västlig riktning in i denna skog nära Biotit. (Mer av berörd skog bör kollas). Vi noterar som tidigare ett större inslag av ene, buskar och tall på denna västra sida stigen. Gran verkar främst finnas på den andra östra sidan stigen. Vi diskuterade på plats inte vad som ev. bör göras i denna del av skogen. Skogsstyrelsen föreslår dock att en lätt gallring/plockhuggning kan göras i de tätare partierna. Nära Biotit finns 10 m in på den västra sidan av stigen en mindre yta där idegran växer. Denna yta kan göras mer öppen och värd att stanna till på, genom utglesning av tallar och buskar

21 Sida 21(36) samt utplacering av stockar som kan användas att sitta på. Däremot ska beskuggningen av idegranen inte minska eftersom denna gran vill ha det ganska skuggat för att trivas. Delomra de 9. Mellan Biotitva gen och Nefelinva gen Skogsstyrelsen Strax söder om Nefelinvägens vändplan löper stigen in i ett mindre område, mellan Nefelin och Biotit, med hällmark där man kan ana spår av tidigare stenbrytning. Skötselåtgärder kan bestå i att ta bort buskar i området för att öppna upp en glänta i skogen och synliggöra hällmarken. Naturgruppen Delparti 9:1 Den fortsatta skogsstigen från Nefelin/Biotit som mynnar ut mellan Arkos (illustration 16) Längs med den fortsatta stigen, från Nefelin/Biotit till Arkos, ändrar naturmarken direkt karaktär. Här finns hällar och stenpartier. Strax väster om stigen finns ett mindre stenbrott som delvis ligger på Biotit 10 tomtmark (vid vändplanen). Även på andra sidan stigen nära Nefelin 7 finns troligen ett stenbrott. Detta område kan göras mer öppet, såsom Skogsstyrelsen föreslår, så att stenbrotten framträder tydligare. Även här kan stockar läggas för att användas som bänkar. Samverkan behövs med berörda fastighetsägare för Biotit 10 och Nefelin 7. Illustration 16: Delparti 9:1 Stigen från strax söder om Nefelins vändplan mot Arkos 18. Hällar och spår av stenbrott syns. Delomra de 10: Va stra delen mellan Biotitva gen och Arkosva gen Skogsstyrelsen Ett skogsområde väster om stigen, mellan tomter på Biotit och Arkos, och som domineras av tall, Inga särskilda skötselförslag ges i syfte att gynna sociala värden och/eller naturvärden. Naturgruppen Delparti 10:1 Längre in i skogen väster om den fortsatta skogsstigen från Nefelin/Biotit till Arkos 20 (illustration 17) Skogspartiet, som är ganska brett, sträcker sig fram till den kraftiga böjen på Arkos och blir här än bredare. I skogspartiet på båda sidor om kurvan, ca 50 m brett x 100 m långt, råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning. Vi gick från stigen ca 50 m in i skogen mellan Biotit och Arkos 20. Här är mycket igenvuxet med ene, buskar och tall. Det är en

22 Sida 22(36) tämligen svårforcerad terräng. Skogsstyrelsen ger inga skötselråd. Träden bör stå kvar, men vi bedömer att en försiktig röjning runt dem kan göras. Illustration 17: Delparti 10:1 Tät vegetation i skogen väster om stigen mellan Nefelin och Arkos 20. Här råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning. Delomra de 11: Skogen fra n stigen mellan Biotitva gen/nefelinva gen och Arkosva gen 18 o sterut mot Likkarsva gen vid Kaolinva gen Skogsstyrelsen Ett skogsområde mellan tomterna på Arkosvägen och Nefelin. Här är marken bördigare och det finns ett större inslag av gran jämfört med övriga delområden. Skogen är mer skiktad (träd i olika höjd och olika åldrar) och innehåller små gläntor. Inga särskilda skötselförslag, i syfte att gynna sociala värden och/eller naturvärden. Naturgruppen Delparti 11:1: Skogen öster om skogsstigen från Nefelin till Arkos 18 i riktning fram till Likkarsvägen vid Kaolinvägen (illustrationer 18 och 19). Skogspartiet mellan Nefelin och Arkos är ca 75 m brett och ca 150 m långt. Karaktären på skogen skiljer sig mycket från skogen väster om stigen. Det är en blötare jordmån, rikligt med ormbunke, lummigt och en betydligt större variation av höga träd i olika åldrar gran, tall, lövträd, körsbär etc. De högsta träden var en bra bit över 20 m. Här finns även ett rävgryt som troligen är bebott. Skogen bör få vara i det skick den är nu. Den får gärna ha kvar sin karaktär av tät urskogsliknande skog. Vi bedömde att möjligen kan man överväga att ta ut några tallar eller granar som en viss virkesproduktion.

23 Sida 23(36) Illustration 18: Delparti 11:1 Lummig skog mellan Nefelin och Arkos Illustration 19: Delparti 11:1 Glänta i skogen mellan Nefelin och Arkos 10-18

24 Sida 24(36) Delomra de 12. Skogen o ster om Likkarsva gen Skogsstyrelsen Det största skogsområdet finns på fastighetens östra del. Skogen är talldominerad och omsluter en våtmark (se delområde 13 nedan). I norra delen av delområdet finns ett större inslag av gran och även några idegranar. I delområdet löper en stig från Lickershamnsvägen till Kaolinvägens vändplan. Längst i öster nära Lickershamnsvägen finns en mindre klintkant. En kraftledning går genom större delen av delområdet. Skogen i hela delområdet, som även är längst från bebyggelsen, kan med fördel lämnas lite mera orörd. Som skötselåtgärder föreslås att stigarna i norra delen hålls efter så de blir lättframkomliga, men inte för mycket så att den omslutande skogskänslan bibehålls. Eventuellt kan även klintkanten nära Lickershamnsvägen tas fram. Naturgruppen Vi har studerat flera delpartier: - Delparti 12:1 Skogen öster om Kaolinvägen fram till våtmarken - Delparti 12:2 Skogen öster om våtmarken fram till den gömda klintkanten och grustaget nedanför - Delparti 12:3 Den norra stigen från Grausne 1:12 till Kaolinvägens vändplan Delparti 12:1 Skogen öster om Kaolinvägen fram till våtmarken (illustration 20) Innan man når fram till våtmarken, som sträcker sig parallellt längs med hela Kaolinvägen, finns en yngre skog som övergår till ett alltmer ogenomtränglig bryne ju närmare våtmarken man kommer. Här råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning. Illustration 20: Delparti 12:1 Skogen bakom medlemmarnas postlådor på Likkarsvägen i riktning mot våtmarken. Kaolinvägen finns till vänster utanför bilden. Här råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning.

25 Sida 25(36) I denna skog finns dock enligt vår bedömning goda möjligheter att ordna en ny stig från korsningen Arkosvägen Likkarsvägen längs med våtmarkens västra sida parallellt med Kaolinvägen. Det verkar som att man tidigare gjort försök att anlägga en stig bakom Kaolin Om en stig anläggs bör avstickare tas fram ned till våtmarken så att man på ett enkelt sätt kan nå och studera våtmarken. I skogen och i brynet bör en lättare gallring av träd kunna göras för att öppna upp skogen och gynna fina träd. En sådan ny skogsstig korsar sedan stigen i delområdets norra del för att sedan fortsätta i nordlig riktning ut på klinten ovanför det stora stenbrottet 100 m norr om Kaolins vändplan. Där mynnar stigen ut på en möjlig alternativ utsiktsplats till den som finns ovanför fotbollsplanen. Besöksvärdet för den eventuellt tillkommande utsiktsplatsen ligger bl.a. i möjligheterna att bese en vacker solnedgång (detta behöver dock verifieras att det är så!) Delparti 12:2 Skogen öster om våtmarken fram till den gömda klintkanten och grustaget nedanför (illustrationerna 21, 22) Öster om våtmarken blir marken högre och en klintskog framträder med mycket ene, glest växande tallar, men också med inslag av en hel del ek till skillnad från andra skogspartier vi var i. Vi kunde också se ett fint inslag av blåmossa nära våtmarken. I skogen råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning. Skogen bör lämnas som den är. Möjligen kan viss röjning göras kring fina träd som bör göras mer synliga och även för att få mer sol. Klintkanten sträcker sig på vår mark ca 100 m längs med och ca 75 m innanför Lickershamnsvägen (asfalt). I mitten av klinten, där en kraftledning går fram från våtmarken, är klinten mer i form av ett ca 10 m högt stup med inslag av grottliknande partier. Åt sidorna övergår klinten till att vara mer släntliknande. Illustration 21. Delparti 12:2 Skog mellan våtmarken och den gömda klinten nära Lickershamnsvägen. Här råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning.

26 Sida 26(36) Illustration 22: Delparti 12:2 Den gömda klinten med m stup, som återfinns utanför bilden (på Bengts högra sida vid lutande trädet). Här råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning. Delparti 12:3 Stigen mellan fastigheten Grausne 1:12 vid Lickershamnsvägen och Kaolinvägens vändplan (och vidare fram till Likkarsvägen) (illustrationerna 23, 24, och 25) Stigen från Grausne 1:12 går genom en tät och hög skog med betydande inslag av gran. I vår skog 50 m söder om början av stigen från Grausne 1:12 finns ett bestånd av ca 10 idegranar samt i närheten en väldigt speciell tall med två enorma grenar som växer upp som egna träd. Det finns mycket mossa i området. Närmare Kaolin mynnar stigen ut i en större glänta, strax norr om våtmarken. Kring gläntan finns hällar och små raukar. Därefter ökar inslaget av enar och tallar, men skogen blir ganska parkliknande i närheten av det stora stenbrottet som finns ca 100 m norr om från Kaolins vändplan. I skogen intill stenbrottet finns också flera mindre stenbrott. Skogen på båda sidor om stigen är sammantaget mycket fin. Det finns ingen anledning att göra något med skogen, utan i stället bör stigen breddas längs med sidorna för att bli mer framkomlig och inbjudande.

27 Sida 27(36) Illustration 23: Delparti 12:3 Bauerskog mellan Kaolin och Lickershamnsvägen. Här råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning. Illustration 24: Delparti 12:3 Bauerskogen och stigen mynnar ut i en glänta med hällar och små raukar. Här råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning.

28 Sida 28(36) Illustration 25: Delparti 12:3 Parkliknande skog mellan Kaolin vändplats och det stora stenbrottet norr om vändplatsen. Här råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning. Vi gick inte upp i skogen som leder fram till klintkanten ovanför det stora naturreservatet med stora raukar ( Raukburg /Grausne 1:43) och omfattande syrenbestånd (Grausne 1:17). Som nämnts ovan tror vi att en avstickare från stigen bakom Kaolin ut på klintkanten kan ge förutsättningar för en fin alternativ utsiktsplats över Lickershamn. Att anlägga en sådan stig, i den mån en stig inte redan finns, förutsätter samarbete med ägaren till Grausne 1:17. Delomra de 13. Va tmarken o ster om Likkarsva gen Skogsstyrelsen Öster om Likkarsvägen finns en större våtmark omgiven av tallskog (se delområde 12 ovan). Våtmarken är ett så kallat rikkärr. Rikkärr är mineralrika myrar och till naturtypen är en speciell biologisk mångfald knuten. Rikkärr är ofta artrika med exempelvis olika orkidéarter, majviva (illustration 26) och axag. Även småfjärilar och groddjur gillar miljön i rikkärret. Illustration 26. Majvivan blommar med rosa små blommor i maj-juni.

29 Sida 29(36) Skötselåtgärder kan bestå utav att hindra en igenväxning genom att unga träd som växer in i våtmarken från kanterna tas bort. Tänkt på att på denna typ av mark har träden växt mycket långsamt, därför ska inte gamla träd ute i våtmarken tas bort. Naturgruppen Delparti 13.1: Våtmarken öster om Kaolin (illustrationer 27 och 28) Våtmarken kännetecknas av stora tuvor och mellan dessa vattensamlingar. Det finns inget dike eller bäck som direkt leder ut vattnet i nordlig riktning mot Lickershamn. Ute på våtmarken växer små krokiga tallar vilka gott och väl kan vara 100 år gamla! Dessa påminner om japanska Bonsai träd men i en större skala. En sevärdhet i sig! Våtmarken får vara som den är. Möjligen får man ha uppsikt över att skogen inte breder ut sig mot våtmarken. Däremot bör man överväga att lägga spänger på ett ställe eller några ställen över våtmarken för att underlätta vandringar i området. Dessa spänger bör då utgå från en (ny) stig bakom Kaolin och leda fram till en (ny) fortsatt stig på andra sidan våtmarken. Illustration 27: Delparti 13.1 Våtmarken i sydöstlig riktning mellan Kaolin och Lickershamnsvägen (asfalt). Här råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning.

30 Sida 30(36) Illustration 28: Delparti 13.1 Våtmarken i sydöstlig riktning mellan Kaolin och Lickershamnsvägen (asfalt). Här råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning. Delomra de 14. Mindre va tmark 50 m va ster om Lickershamnsva gen Skogsstyrelsen Här finns en mindre våtmark/rikkärr där mineralrikt vatten sipprar fram ur marken. Ett vattendrag finns i kanten på våtmarken. Inga särskilda skötselförslag, i syfte att gynna sociala värden och/eller naturvärden. Det är dock viktigt att bibehålla den fuktiga miljön. Naturgruppen Delparti 14:1 Området kring den mindre våtmarken strax väster om Licksershamnsvägen På ett ställe nära skogsbäckens utflöde vid Lickershamnsvägen, precis nedanför backen upp mot fornborgen på andra sidan vägen, finns några jätteenar ca 8 m höga. I närheten i västlig riktning fram till gömda klinten finns troligen en vattenkälla. Bäcken var torrlagd, medan det fanns vatten i dagen där källan ev. finns. Buskvegetationen är här genomgående mycket tät, inte minst precis intill Lickershamnsvägen och vid källan. Naturmarken i detta område är mycket intressant, men den täta växtligheten inbjuder inte till vandringar. Delomra de 15. Skogen fra n go mda klinten och va ster om Lickershamnsva gen Skogsstyrelsen Nedför klintkaten mot Lickershamnsvägen finns ett område med betydligt bördigare skogsmark som domineras av medelålders tall. Jämfört med fastighetens övriga delområden finns här ett stort inslag av lövträd såsom ask och körsbär. Strax nedanför klintkanten finns också rester av en grustäkt som idag har ett tätt uppslag av tall. Som skötselåtgärd föreslås att området gallras och att särskilt lövträden gynnas. Naturgruppen Delparti 15:1 Grustag och väg till grustaget (illustration 29 och 30)

31 Sida 31(36) Nedanför klinten, som i en långsmal gryta med en vall mot Lickershamnsvägen finns förmodligen rester av ett gammalt grustag. I denna gryta finns gott om kortvuxen mycket rak tall. Ovanför vallen mot Lickershamnsvägen tyckte vi att det fanns spår av en tidigare väg fram till grustaget. Illustration 28: Delparti 15:1 Grustaget med massor av små tallar. Här råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning. Illustration 29: Delparti 15:1 Spår efter en tidigare väg till grustaget väster om Lickershamnsvägen. Här råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning.

32 Sida 32(36) Delparti 15:2 Urskogen strax väster om Lickershamnsvägen (illustration 31) Skogen från vallen fram till Lickershamnsvägen har en speciell karaktär. Skogen är mycket tät med inslag av mycket stora träd tallar, askar m.fl. men även idegran. Stundtals liknar skogen en urskog med gamla nedfallna träd som ligger över varandra på marken. Det är mörkt och de höga träden skymmer varandra. Vegetationen är svårforcerad. Föreningen bör överväga att öka naturvärdet i området genom att lyfta fram klinten, glesa ut tallen, ta bort buskvegetation, men spara lövträd så att karaktären av blandskog förstärks. Syftet med gallringen är att få fram de träd och enar som ska stå kvar mycket länge. (OBS! NG anser att om gallring planeras i skötselplan att det behålls en grön barriär mot asfaltsvägen, så att biltrafiken (sommartid frekvent!) inte stör de som går i skogen/på anlagd stig). Ett problem är dock att det finns kraft-/elledningar i området. Vidare finns förmodligen fornlämningar i området närmast Grausne 1:12. Föreningen bör överväga att utforma en stig som kommer från Kaolinhållet, över våtmarken och som letar sig ned över klinten ned i grustaget, eller upp på vallen, och vidare i nordlig riktning längs med Lickershamnsvägen för att sedan åter vika tillbaka väster ut in i skogen och ansluta till stigen som finns här och som leder tillbaka till Kaolins vändplan. En sådan stig skulle möjliggöra fina naturupplevelser. Ev. bör föreningen ansöka om bidrag från Region Gotland respektive Skogsstyrelsen för nödvändiga åtgärder. Illustration 30: Delparti 15:2 Vår urskog strax intill Lickershamnsvägen. Här råder förbud mot schaktning, fyllning och trädfällning.

33 Sida 33(36) 6. Skogsstyrelsens fo rslag till prioritering av sko tsel På kort sikt: Högst prioritet bör ges att röja och underhålla fastighetens befintliga stigar. Det är längs stigarna som boende och besökare rör sig i skogen och de utgör stommen för en tillgängligt och attraktiv närmiljö. Röj fram klinten (delområde 6) för att skapa besöksmål och utsikt. Skapa ett par öppnare partier i skogen med enkla metoder. Arrangera aktiviteter där flera kan vara delaktiga i skötseln och i första hand handverktyg och röjsåg kan användas. Se beskrivning för delområdena 3 Östra delen mellan Limonitvägen och Kalcitvägen och 9 Mellan Biotitvägen och Nefelinvägen. Arrangera naturvandring eller liknande för att få boende och besökare att upptäcka allt spännande de har i sin närmiljö. På medellång sikt: Skapa ny stig/stigar för att kunna ta sig runt i fastighetens mer okända delar, exempelvis ge besökarna möjlighet att upptäcka våtmarken (delområde 13) och klintkanten i delområde 12. På längre sikt: Gallra och ta särskilt hänsyn till och gynna variationen av lövträd i delområde 15. Lättare gallring eller plockhuggning av tätare partier i delområde 5 Mellan Kalcitvägen och Doleritvägen och 8 Mellan Doleritvägen och Biotitvägen/Nefelinvägen. På lång sikt kan även andra skötselåtgärder göras, beroende på samfällighetsföreningens ambitionsnivå och viljeinriktning, exempelvis i form av plockhuggning. Men det är inget som ges som förslag i denna områdesplan. Råd Åtgärder såsom gallring och plockhuggning kräver många gånger en större kunskap om skötsel och utförs lämpligen av en entreprenör. Större åtgärder innebär också en kostnad, virke som tas ut vid åtgärder genererar dock en viss intäkt. Det är viktigt att föreningen har ett tydligt mål och syfte med de åtgärder man beslutar att genomföra samt ett bra samarbete och samverkan med angränsande fastighetsägare.

34 Sida 34(36) 7. Na gra generella ra d som lyftes fram vid slutsummeringen av Skogsdagen Förstärk öppna ytor och komplettera dessa med bänkar/stockar. Lyft fram bestånden av idegran. Lyft fram träd med speciell karaktär, t.ex. urgamla tallar. Bevara lövträden och om möjligt få en variationsrik skog. Lyft fram kalkugnen. Öka tillgängligheten till vätar och våtmarker. Lyft fram de två klintpartierna. Torra glesa enar, tynne och vildrosor bör tas bort till förmån för gröna fina enar. Lämna träd och buskage som insynsskydd vid tomtgränser. Om föreningen har en välgrundad skötselplan för naturmarken underlättar detta dels möjligheten att fälla träd där det i dag råder fällningsförbud, dels ansöka om bidrag för skötselåtgärder. Definitionen på träd är enligt Skogsstyrelsen växter som blir minst tre meter höga. Detta innebär att även tallplantor räknas som träd. Det är inte nödvändigt att lägga nedfallna grenar eller annan död vegetation i högar. Dött virke kan gärna ligga kvar där de är. Nedfallna träd kan dock behöva läggas på ställen som är lämpligare för naturvården eller om de hindrar framkomligheten. Övrigt som Skogsstyrelsen förde fram under dagen Skogsstyrelsen har kollat artdatabasen men inte funnit några sällsynta arter i vårt område.

35 Sida 35(36) 8. Kartor o ver omra det som inspekterades (Naturgruppens dokumentation) Kartbild 1. Naturgruppens första indelning av Ringvide 1:113 i partier P1 t.o.m. P21 (gröna snedstreckade områden) och utmärkning av Naturgruppens vandring med Skogsstyrelsens representant (grå heldragen linje). Områden som inte undersöktes närmare var P7.2 mellan Limonit och Kalcit, P8 mellan Kalcit och Dolerit, P14 mellan Dolerit och Biotit, P15 skogen precis vid Arkosvägens kraftiga kurva, samt P21 norr ut mot raukområdet och Grausne 1:12. I föreliggande PM har Naturgruppens beskrivningar av de olika delpartierna sorterats in efter Skogsstyrelsens indelning o 15 delområden.

36 Sida 36(36) Kartbild 2. Utmärkning av ungefärliga lägen för de solitärer (gröna häftstift) som anges i beskrivningar av vissa partier. Någon systematisk identifiering av solitärer gjordes inte utan är ett arbete som kvarstår att göra.