ArbetsmiljöarbeteT. en vägledning för ombud

Transkript

1 ArbetsmiljöarbeteT en vägledning för ombud

2 Innehåll Inledning... 3 Historik... 4 Den formella bakgrunden... 5 Regelverket allmänt... 5 Arbetsmiljölagen... 6 Arbetsgivaren... 8 Arbetstagaren... 9 Samverkan...10 Skyddsombudet...11 Det systematiska arbetsmiljöarbetet Det fackliga åtagandet...14 Att samverka...15 Att förebygga...16 Att anpassa...18 Att rehabilitera...19 Arbetsgivarens ansvar...19 Rehabiliteringskedjan...20 Den sjukskrivnes ansvar...21 Försäkringskassans ansvar...21 Arbetsskada Tips på litteratur och länkar

3 Inledning Hög kvalitet i den svenska skolan är avgörande för att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. En hög utbildningsstandard förutsätter i sin tur ett målinriktat förebyggande arbetsmiljöarbete i skolan. Därför måste arbetsgivare, fackliga ombud och medlemmar systematiskt arbeta med att utveckla de friskfaktorer som möjliggör arbetsglädje, arbetstillfredsställelse och goda resultat. Med broschyren Arbetsmiljöarbetet en vägledning för ombud vill Lärarnas Riksförbund stödja fackliga företrädare i det förebyggande arbetsmiljöarbetet i skolan. Vad menar vi när vi pratar om arbetsmiljö? Arbetsmiljön är såväl fysisk som psykosocial. Den förra är mätbar och konkret ljud, ljus, luft, lokaler och utrustning. Den senare är mer svårfångad och beskrivs med termer som nöjd medarbetarindex, personalomsättning, trivsel eller olika slags ohälsotal. Lärarnas Riksförbunds skyddsombud spelar en cent ral roll i arbetsmiljöarbetet. Ett skyddsombud som är utsett av en facklig organisation har skydd enligt både arbetsmiljö lagen, AML och förtroendemannalagen, FML. Skyddet i arbetsmiljö lagen innebär bland annat att varken arbets givare eller arbetstagare får hindra skyddsombudet från att fullgöra sitt uppdrag. För att lagstiftningens rättigheter, befogenheter och skydd ska gälla måste arbetsgivaren vara underrättad om vem som är skyddsombud. Arbetsmiljöfrågor hänger intimt samman med arbetstids-, professions- och villkorsfrågor i allmänhet. Eftersom Lärarnas Riksförbund redan behandlat dessa områden i andra temaskrifter, tas de inte upp i denna broschyr. Broschyren Arbetsmiljöarbetet en vägledning för ombud stöds av: Arbetsmiljöportalen på Lärarnas Riksförbunds webbplats, Den innehåller detaljerad information om lagar, avtal och föreskrifter. Portalen innehåller också verktyg som är användbara i arbetsmiljöarbetet. Din arbetsmiljö vem bryr sig? som kan beställas från Lärarnas Riksförbunds webbutik, Foldern innehåller konkreta tips och förslag och är avsedd att användas som diskussionsunderlag vid medlemsmöten. Arbetstidsverktyget på 3

4 Historik Arbetsmiljön styrs av lagar, bestämmelser och ibland av avtal. Den svenska lagstiftningen innehöll redan före industrialismen vissa bestämmelser till skydd för minderåriga arbetstagare kom den första arbetarskyddsförfattningen och 1889 en mer allmängiltig arbetarskyddslagstiftning. Samma år inrättades en statlig yrkesinspektion utfärdades en ny arbetarskyddslag och Arbetarskyddsstyrelsen skapades. Arbetarskyddsstyrelsen blev chefsmyndighet för Yrkesinspektionen utvidgades arbetarskyddslagen till att även omfatta statlig och kommunal verksamhet tillsattes den statliga Arbetsmiljöutredningen. Dess arbete resulterade så småningom i arbetsmiljölagen Därefter har lagen förändrats och kompletterats ett stort antal gånger för att få den innebörd som den har i dag. Tjänstesektorns tillväxt har inneburit att det psykosociala perspektivet blivit allt viktigare. De tidiga regelverkens övervägande fokus på den fysiska arbetsmiljön kompletteras i dag av regelverk för också den psykosociala arbetsmiljön. De svenska socialförsäkringarna växte fram med industrialismen i början av 1900-talet. Den första socialförsäkringen anses vara arbetsskadeförsäkringen, som kom till Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kan sägas ha introducerats i svensk lagstiftning i och med rehabiliteringsreformen 1991/1992. Från och med januari 2011 finns denna lagstiftning samlad i socialförsäkringsbalken, SFB. 4

5 Den formella bakgrunden Regelverket allmänt Arbetsmiljölagen är den centrala lagen på arbetsmiljöns område. Denna lag är övergripande i förhållande till annan lagstiftning när det gäller skyddet mot ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsmiljölagen är en så kallad ramlag och innehåller därför få precisa regler. De allmänt utformade reglerna i lagen preciseras i stället i arbetsmiljöförordningen, AMF, och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd. I arbetsmiljöförordningen finns bland annat bestämmelser om anmälan om arbetsskada, förvaring av handlingar och den lokala skyddsverksamheten. De generella föreskrifter som Arbetsmiljöverket meddelar med stöd av arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen tas in som kungörelser i Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS. Som exempel på föreskrifter och allmänna råd kan anges arbetsplatsens utformning AFS 2000:42, buller AFS 2005:16, arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1994:1 och kränkande särbehandling i arbetslivet AFS 1993:17. I de fall där det inte finns någon kompletterande regel i arbetsmiljöförordningen eller föreskrift från Arbetsmiljöverket får man i stället falla tillbaka på de allmänna reglerna i arbetsmiljölagen, vilka då måste tolkas så att de får en rimlig och praktisk tillämpning. De regler som finns i lag, förordning och föreskrifter är bindande. De allmänna råd som Arbetsmiljöverket ger i samband med föreskrifterna är däremot inte bindande i sig. Arbetsmiljöverket kan dock bestämma att en enskild arbetsgivare måste göra som det står, även i de allmänna råden, genom att utfärda ett föreläggande till arbetsgivaren. Vid sidan av den egentliga arbetsmiljölagstiftningen finns även andra lagar som innehåller bestämmelser av betydelse för arbetsmiljön. Sådana lagar är till exempel: Arbetstidslagen, ATL, som bland annat innehåller bestämmelser om begränsning av ordinarie arbetstid, övertid, raster och arbetspauser Diskrimineringslagen som utöver diskrimineringsförbudet även innehåller en skyldighet för arbetsgivaren att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier, förbud mot repressalier och krav på aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL, som bland annat innehåller bestämmelser om förhandlings- och informationsrätt och de fackliga organisationernas rätt till medverkan och inflytande Socialförsäkringsbalken, SFB, som bland annat innehåller bestämmelser om förmåner vid sjukdom eller arbetsskada Arbetsmiljölagstiftningen kan även kompletteras av kollektivavtal som reglerar hur det lokala arbetsmiljöarbetet och samverkanssystemet ska organiseras. 5

6 Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen beskriver de minimikrav som ställs på arbetsmiljön och vilket ansvar arbetsgivare och andra aktörer har. Kapitel 2 handlar om arbetsmiljöns beskaffenhet och tar upp de allmänna krav som ställs på arbetsmiljön och som arbetsgivaren ska beakta i sitt förebyggande arbetsmiljöarbete. I kapitlets inledande paragraf hittar man de generella kriterier som lagen ställer på en god arbetsmiljö. Dessa kriterier ska vara en utgångspunkt för parternas arbete med att skapa en god miljö. I paragrafen betonas att arbetsmiljön ska sättas i relation till arbetets natur och till den sociala och tekniska utvecklingen. Detta innebär att arbetsmiljökraven kan variera mellan olika situationer beroende på att förutsättningarna skiljer sig åt. I paragrafen framhålls även att arbetsmiljön ska anpassas till människors olika förutsättningar. Ordet olika är viktigt och visar att det kan se mycket olika ut beroende på vem det gäller. Hänsyn ska alltså tas till att människor är olika och reagerar olika på de miljöer som de arbetar i. Såväl den psykiska som den fysiska arbetsmiljön ska beaktas. Arbetsmiljölagen kräver således arbetsanpassning som en förebyggande åtgärd. Arbetsgivaren ansvarar också för anpassning av arbetet i samband med rehabilitering. Kapitel 3 beskriver hur det juridiska ansvaret för arbetsmiljön fördelas och hur olika aktörer ska gå till väga för att leva upp till sitt ansvar och åstadkomma en god arbetsmiljö. Det är främst arbetsgivaren som ska se till att arbetsmiljön uppfyller lagens krav. Samtidigt framhålls att även arbetstagare har ett ansvar att bidra och medverka i arbetsmiljöarbetet om arbetsmiljön ska bli så god som alla vill att den ska vara. Kapitel 6 handlar om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare i arbetsmiljöfrågor i en mer organiserad form genom ombud. Detta sker vanligen genom att arbetsgivarens företrädare, det vill säga beslutsfattare på olika plan med ansvar för arbetsmiljön, och arbetstagarnas representanter, det vill säga skyddsombuden, samarbetar i det lokala skyddsarbetet. På varje arbetsställe med minst 50 anställda ska det dessutom finnas en skyddskommitté. Kapitel 7 9 innehåller regler om tillsynen av att lagen följs, om påföljder för den som bryter mot lagen och hur man överklagar Arbetsmiljöverkets beslut. 6

7 7 7

8 Arbetsgivaren Arbetsmiljölagstiftaren ger arbetsgivaren det yttersta ansvaret för förhållandena på arbetsplatsen. Grundregeln om arbetsgivarens skyldighet finns i 3 kap 2 AML. Av denna framgår att huvudansvaret för arbetsmiljöarbetet alltså ligger hos arbetsgivaren inte på skyddsombudet eller på skyddskommittén. Vem är då att anse som arbetsgivare? I lagtexten avses den som är arbetsgivare i formell mening, det vill säga oftast en juridisk person som ett aktiebolag, en kommun, en statlig myndighet och så vidare. Enligt allmänna regler om juridiskt ansvar är det företagets/myndighetens högsta chef som har det yttersta ansvaret att se till att lagen följs. Denne kan i sin tur antingen sköta arbetsmiljö frågorna själv eller delegera åt en eller flera andra arbetsgivarföreträdare att se till att lagen följs inom den del av verksamheten som arbetsgivarföreträdaren ansvarar för. Om arbetsgivarens olika representanter fördelar arbetsuppgifter och ansvarsområden mellan sig, ska arbetsfördelningen framgå av en tydlig delegationsordning, som är känd av arbetstagarna. Med delegerade arbetsuppgifter ska följa befogenheten att fatta beslut och vidta nödvändiga åtgärder. Den som tar emot en arbetsuppgift måste ha tillräcklig kunskap och tilldelas tillräckliga resurser. Arbetsgivaren ska enligt: Det är alltid nödvändigt med en nyanserad bedömning när man ställer krav på arbetsmiljön. Insatserna för att förbättra miljön får inte vara orimliga i förhållande till de resultat som kan uppnås. Lagtextens uttryck i 3 kap 2 AML att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs tillämpas i praxis så att arbetsgivaren ska vidta alla rimliga åtgärder för att förebygga ohälsa eller olycksfall. Arbetsgivaren är självfallet skyldig att följa alla lagar och föreskrifter. Ar betsgivaren ska också på eget initiativ och efter eget omdöme vidta de skyddsåtgärder som är ekonomiskt möjliga och tekniskt kända. Med tekniskt kända menas att en arbetsgivare som känner till att ett visst skydd eller en viss åtgärd är möjlig också i princip ska vidta åtgärden om den behövs. Arbetsgivaren måste själv skaffa sig normalkunskap om risker och skydd i sin bransch. Med ekonomiskt möjliga menas att viss hänsyn tas till vad som är ekono miskt möjligt och försvarbart i förhållande till de skyddsresultat som kan uppnås. Utgångspunkten är dock att allt som är farligt ska ändras eller ersättas med något ofarligt. Om det är omöjligt att undanröja en risk så ska de förebyggande åtgärderna gå ut på att minska risken så mycket som möjligt. Ställ frågan: Hur skulle en seriöst arbetande arbetsgivare ha agerat i den aktuella situationen? 3 kap 2 AML vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall 3 kap 2a AML systematiskt planera, leda och kontrol lera verksamheten på ett sätt som resulterar i att arbetsmiljön uppfyller lagstiftningens krav på en god arbetsmiljö. Hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till beskrivs i Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 3 kap 3 AML upplysa arbetstagarna om de risker som kan vara förbundna med arbetet och förvissa sig om att arbetstagarna har den utbildning som behövs och vet vad de har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet 8

9 Arbetstagaren Den enskilde arbetstagaren och arbetskamraterna är de egentliga experterna på sin egen arbetsmiljö och lämnar därför de viktigaste bidragen till arbetsmiljöarbetet. Det är ofta den anställde själv som först upptäcker brister på arbetsplatsen och som har en god uppfatt ning om vad som också behöver göras. Det är visserligen arbetsgivaren som har ansvaret att se till att arbetsmiljön uppfyller lagens krav men även arbetstagaren har skyldigheter enligt lagen. Arbetstagaren ska enligt 3 kap 4 AML: Medverka i arbetsmiljöarbetet Delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö Följa givna säkerhetsföreskrifter, använda skyddsanordningar och iaktta den försiktighet som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall Snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombudet vid akuta farosituationer, det vill säga om arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa Genom skrivningarna i 3 kap 4 AML vill lagstiftaren betona att var och en måste bidra om arbetsmiljön ska bli så bra som man vill att den ska vara. Om en arbetstagare bryter mot sina skyldigheter att använda skyddsutrustning eller att följa skyddsföreskrifterna på arbetsplatsen, så utgör det även ett brott mot anställningsavtalet. I allvarliga fall kan det leda till omplacering av arbetstagaren och ytterst kan det innebära uppsägning på grund av misskötsel. Självfallet måste reglerna i lagen om anställningsskydd, LAS, då iakttas. Vid arbetsanpassning och rehabilitering ska åtgärder utformas i samarbete med den enskilde arbetstagaren, som ju är den som har den största kunskapen om sin situation. Det är dock viktigt att påminna om, att det varken är skyddsombudet eller den enskilde arbetstagaren som bär ansvaret för arbetsmiljöarbetet, utan det är arbetsgivaren och dennes företrädare som ensam har det yttersta arbetsmiljöansvaret. 9 9

10 Samverkan Arbetsmiljölagen ställer krav på en organiserad samverkan genom om bud. Detta sker vanligen genom att arbetsgivarens företrädare och skyddsom buden samarbetar i det lokala skydds arbetet. På varje arbetsställe med minst 50 anställda ska det enligt lag finnas en så kallad skyddskommitté, ett partssammansatt organ med representanter för både arbetsgivaren och arbetstagarna. Kravet på att utse en skyddskommitté är obligatoriskt men parterna kan, genom kollektivavtal, komma överens om att ett, eller flera, samverkansorgan som också behandlar andra frågor än rena arbetsmiljöfrågor får utses till skyddskommitté. Det måste dock tydligt framgå av kollektivavtalet exakt vilka samverkansorgan som ska vara skyddskommitté i arbetsmiljölagens mening. När arbetsmiljöfrågor handläggs träder nämligen skyddet för skyddskommittéledamöter in och vid övriga frågor är förtroendemannalagen tillämplig. Skyddskommitténs uppgifter är att vara pådrivande och syssla med övergripande och principiella frågor. Den ska delta i planering, kontroll och uppföljning av ar betsmiljöarbetet. Skyddskommittén ska behandla alla slag av arbetsmiljöfrågor, där självfallet även arbetsorganisatoriska frågor av betydelse för arbetsmiljön ingår. Även om skyddskommittén inte bär ansvaret för ar betsmiljön ska den ha stort inflytande på arbetsgivarens förebyggande arbete och vara väg ledande för detta. Skyddskommittén ska vaka över förhållandena inom hela arbetsplatsen. Regler om skyddskommittén finns i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen, bland annat i paragraferna: 6 kap 8 och 9 a AML tillsättande av skyddskommitté 6 kap 9 AML skyddskommitténs uppgifter 8 och 8 a AMF skyddskommitténs sammansättning och sammanträden I de fall där parterna genom kollektivavtal har integrerat arbetsmiljöfrågor enligt arbetsmiljölagen med samverkansfrågor enligt medbestämmandelagen, MBL, måste parterna se till att de traditionella skyddskommittéfrågorna också tas upp i dessa samverkansorgan. Det är viktigt att komma ihåg att samverkan enligt arbetsmiljölagen ofta behöver inledas i ett betydligt tidigare skede redan i planeringsskedet än när det är fråga om samverkan enligt medbestämmandelagen. Ett skyddsombud ska i princip vara med i varje stadium i planeringen som är av betydelse ur arbetsmiljösynpunkt. Skyddsombudet kommer således ofta in i ett betydligt tidigare skede i beslutsprocessen än vad ett vanligt fackligt ombud har möjlighet till enligt medbestämmandelagen. Detta ska naturligtvis också utnyttjas av skyddsombudet så att rutiner och åtgärder blir ändamålsenliga. 10

11 Skyddsombudet Arbetsgivaren samverkar i arbetsmiljöarbetet med Lärarnas Riksförbunds skyddsombud. Enligt 6 kap 2 AML ska det utses ett eller flera skyddsombud vid alla arbetsställen med minst fem arbetstagare. I vissa verksamheter används benämningen arbetsmiljöombud i stället för skyddsombud. Även på mindre arbetsställen ska skyddsombud utses om det finns behov. Lagtexten innehåller också en rekommendation att utse en ersättare. Begreppet arbetsställe definieras inte i lagtexten men det är ett vedertaget begrepp i arbetarskydds lagstiftningen. Vid oklarhet har stor vikt lagts vid de lokala parternas uppfatt ning om hur arbetsstället bör avgränsas. Vad som är att betrakta som arbetsställe kan alltså variera från fall till fall. Vem utser skyddsombud? I första hand är det Lärarnas Riksförbunds lokala organisation som utser skyddsombud. Om det finns flera fackliga organi sationer med kollektivavtal på arbetsstället kan organisationerna själva bestämma om de ska ha ett eller flera gemensamma skyddsombud eller om varje organisation ska välja egna skyddsombud. Finns det ingen sådan organisation är det arbetstagarna själva som utser skyddsombud, 6 kap 2 AML. Ett skyddsombud som har utsetts av en facklig organisation är också en facklig förtroendeman och omfattas av reglerna i förtroendemannalagen, det vill säga den lag som bland annat reglerar den facklige förtroendemannens arbetsförhållanden. Såväl skyddsombud som övriga fackliga förtroendemän i Lärarnas Riksförbund måste vara anmälda hos både arbetsgivaren och förbundet. Anmälan till arbetsgivaren ska vara skriftlig och innehålla vissa uppgifter som specificeras i 10 AMF. Skyddsombud utses för tre år i taget, 6 AMF. Om ett skyddsombud avgår under denna period ska ett nytt ombud anmälas och det gamla avanmälas. Vilka kvalifikationer ska skyddsombudet ha? I 6 AMF står att till skyddsombud ska utses en person med insikt i och intresse för arbetsmiljöfrågor samt god förtrogenhet med arbetsförhållandena inom sitt skyddsområde. Ett skyddsombud ansvarar alltså för ett skyddsom råde. Är det fråga om ett mindre arbetsställe kan ett skyddsombud vara tillräckligt. Är det däremot fråga om stora arbetsställen bör de i stället uppdelas i flera skyddsområden. Ett skyddsområde kan omfatta en begränsad del av lokalerna, en viss organi satorisk en het eller en bestämd grupp arbetstagare som skyddsombudet ska representera. Skyddsombu dets befogenheter är begränsade till skyddsombudets eget område. Skyddsombudets roll och uppgifter? Det finns ingen uttrycklig lagregel om vilka ett skyddsombud ska företräda. Lagstiftaren har dock förutsatt, att ett skyddsombud ska tillvarata alla arbetstagares intressen i arbetsmiljö frågor oavsett hur arbetstagarna är organiserade. Här skiljer sig alltså skyddsombudets roll från vad som gäller för en vanlig facklig förtroendeman, som ju bara företräder medlemmar i den egna organisationen. I 6 kap 4 AML framhålls särskilt att skyddsombudet ska övervaka att arbetsgivaren bedriver systematiskt arbetsmiljöarbete och en organiserad anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet och att denna håller måttet. Skyddsombudet ska även vara inblandad i ett tidigt skede i arbetsgivarens beslutsförberedelser i en rad olika situationer som omnämns i paragrafens andra stycke nämligen vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder eller arbetsorganisation och vid planering av att använda farliga ämnen. 11

12 Huvudskyddsombud Skyddsombudens inbördes ansvar bestäms av den fackliga organisation som har utsett om buden. Om det finns flera skyddsombud på arbetsstället ska en av dem utses till huvudskydds ombud. Ett huvudskyddsombuds uppgift är att samordna skyddsombudens verksamhet och att företräda skyddsombuden utåt, till exempel i kontakterna med arbetsgivaren, 6 kap 3 AML. Utbildning Det är arbetsgivaren och arbetstagarna som gemensamt ska svara för att skyddsombudet får den utbildning som behövs för uppdraget, 6 kap 4 sista stycket AML. Lagen lägger således ett gemensamt ansvar för utbildningen på arbetsmarknadens parter. Kostnaden för utbildningen får däremot arbetsgivaren stå för. Rättigheter och befogenheter Ett skyddsombud har vissa rättigheter och befogenheter. I 6 kap AML framgår av ett antal paragrafer att skyddsombudet bland annat har: 5 Rätt till betald ledighet 4 Rätt att bli underrättad av arbetsgivaren om viktiga förändringar i arbetsmiljön inom ombudets skydds område 6 Rätt att ta del av handlingar 6a Rätt att begära åtgärd, undersökning och skriftlig bekräftelse 7 Rätt att stoppa arbetet vid omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa Tala alltid först med arbets givaren och arbetsmiljöinspektionen innan arbetet stoppas, eftersom ett obefogat stopp kan leda till löneavdrag för arbetstagarna! Skyddsregler Det finns även skyddsregler för skyddsombud i 6 kap 10 AML. Enligt denna paragraf får ett skyddsombud: Inte hindras från att fullgöra sina uppgifter Inte ges sämre arbetsförhållanden eller arbetsvillkor med anledning av sitt uppdrag 12

13 Det systematiska arbetsmiljöarbetet Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, ska arbetsmiljöarbetet vara en del av vardagsarbetet och omfatta såväl fysiska som psykosociala förhållanden. Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att arbetsgivaren är skyldig att systematiskt undersöka, riskbedöma, vidta åtgärder och följa upp verksamheten, så att ohälsa och olycksfall förebyggs. Arbetsgivaren ska ha rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Alla på arbetsplatsen ska medverka och alla som deltar i arbetsmiljöarbetet ska ha tillräckliga kunskaper. Skyddsombudet har en viktig uppgift i att bevaka att arbetsgivaren har ett väl fungerande, systematiskt arbetsmiljöarbete. Vid inventeringen av vilka risker som finns på skolan är det viktigt att också bestämma vem som tar ansvar för att riskerna åtgärdas. De allvarligaste riskerna ska åtgärdas omedelbart. För att de risker som inte kan åtgärdas direkt ska kunna hanteras på ett bra sätt, ska en handlingsplan inklusive tidsplan upprättas. Man måste kontrollera att den avsedda effekten uppnåtts och också utvärdera vägen dit. Viktiga delar i det systematiska arbetsmiljöarbetet är själva systematiken och kravet på dokumentation av såväl positiva som negativa erfarenheter. Det systematiska arbetsmiljöarbetet främjar hälsa och gynnar verksamheten genom att det: Ger goda arbetsförhållanden, ökad trivsel och engagemang Leder till att risker i arbetet upptäcks och kan åtgärdas i tid Förebygger att man drabbas av olycksfall, sjukdom och stress Bidrar till minskade verksamhetskostnader Gör arbetsplatsen attraktiv och får medarbetarna att stanna kvar Underlättar vid rekrytering av nya medarbetare Ett sätt att praktiskt arbeta med arbetsplatsens sjuktal är att göra så kallade hälsobokslut. Genom hälsobokslut kan utvecklingen av sjukfrånvaro följas liksom vilka åtgärder som vidtagits under året för att öka hälsotalet i personalgruppen. 13

14 Det fackliga åtagandet En viktig fråga att ställa är hur åtagandet att vara skyddsombud avgränsas. Den kanske tydligaste avgränsningen är ansvaret. Det är arbetsgivaren som har ansvar för att arbetsmiljön motsvarar lagens krav. Som arbetstagarnas företrädare förväntas skyddsombudet ta till vara de anställdas intressen. Skyddsombudet förväntas även påverka arbetsgivaren i rätt riktning. Skyddsombudets åtagande avser skolans arbetsmiljö. Arbetsmiljöaspekten ska vägas in i ett tidigt skede av all verksamhetsplanering och därför behöver Lärarnas Riksförbunds skyddsombud och lokalombud samarbeta. Till skillnad från Lärarnas Riksförbunds lokalombud, som företräder enbart medlemmar i förbundet, företräder skyddsombudet alla arbetstagare på skolan oavsett hur de är organiserade. Skyddsombudet ska dock inte överta rollen som lokalombud för dem som är oorganiserade eller är medlemmar i någon annan arbetstagarorganisation. Enligt ändamålsparagrafen i Lärarnas Riksförbunds stadga, åtar sig förbundet att företräda medlemmarna i frågor som rör förhållandet mellan medlemmen och dennes arbetsgivare. För att en medlems intressen ska kunna tas till vara på ett så effektivt sätt som möjligt, ska den medlem som behöver Lärarnas Riksförbunds hjälp vända sig till lokalombudet eller skyddsombudet på den egna skolan. Vid behov vänder sig ombuden på skolan till kommunombudet eller huvudskyddsombudet, vilka i sin tur kan involvera en regional ombudsman. De regionala ombudsmännen samarbetar med jurister och andra experter på Lärarnas Riksförbunds kansli. Medlemmar ska också kunna påräkna rådgivning från Lärarnas Riksförbund vid problem som kan uppstå i förhållande till försäkringskassa, arbetsförmedling eller andra myndigheter. Att medverka i god rådgivning till medlemmarna innebär inte att Lärarnas Riksförbund tar över ansvar och arbetsuppgifter som åligger andra aktörer. Aktiva insatser med innebörden att förbundet företräder en medlem gentemot en myndighet, kräver enligt stadgan ett särskilt beslut om rättshjälp från Lärarnas Riksförbunds förtroendevalda ledning. 14

15 Att samverka Ett informellt samarbete och goda relationer skapar förutsättningar för att nå framgång i arbetsmiljöarbetet. Alla i skolan är varandras arbetsmiljö. Vars och ens agerande påverkar arbetsförhållandena på den egna arbetsplatsen. Alla förväntas kunna samarbeta och bidra till att åstadkomma en väl fungerande yrkesmiljö. Där detta uppnås trivs alla bättre, håller sig friskare och upplever ofta att de har större möjligheter att utvecklas. Det formella ansvaret för arbetsmiljön ligger hos arbetsgivaren. I skolan är det rektor som personifierar det formella ansvaret. Arbetsgivare och arbetstagare ska dock samverka. Formell samverkan bygger på de grunder som återfinns i arbetsmiljölagen och medbestämmandelagen och utövas av kollektivavtalsbärande parter. Den lokala arbetstagarparten utser skyddsombud/arbetsmiljöombud. Saknas kollektivavtal utses skyddsombudet av arbetstagarna. Det kan finnas flera skyddsombud på ett arbetsställe. Då ska ett av dem utses till huvudskyddsombud. På större arbetsställen ska det även finnas en skyddskommitté. Vid behov ska experthjälp inkallas i arbetsmiljöarbetet. På en skola där samverkan fungerar känner sig alla delaktiga. Inflytande och egenkontroll i arbetet är konstaterade friskfaktorer. För att fungera väl måste samverkan vila på en grund av tydligt ledarskap, djup och bred delaktighet hos medarbetare och fackliga förtroendemän och gedigen kunskap och förmåga till helhetssyn hos samtliga inblandade. För att lyckas måste samverkan bedrivas utifrån konkreta överenskommelser: Vad vill vi åstadkomma? Hur når vi dit? Vem har ansvaret? Hur lång tid får det ta? Hur följer vi upp? Hur går vi vidare? 15 15

16 Att förebygga Redan arbetsmiljölagens portalparagraf uttrycker att arbetsmiljöarbetet ska bedrivas på ett förebyggande sätt: 1 kap 1 AML Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för det förebyggande arbetet. Lärarnas Riksförbunds skyddsombud har ofta en mycket god kännedom om förhållandena på skolan och vet vad som fungerar och vad som behöver göras samt känner till var eventuella risker finns. Denna kunskap är mycket värdefull. Även yrkesmässigt goda relationer till arbetsgivare och kollegor är värdefulla. Med kunskaper och goda relationer ökar möjligheterna att arbeta förebyggande. Skyddsombudet vet vad som behöver bevakas och göras och vem som kan åstadkomma detta. Ska det förebyggande arbetet lyckas behövs systematik och rutiner och alla ska kunna medverka. Det är därför lämpligt att arbetsmiljön är en stående punkt på dagordningen vid till exempel arbetsplatsträffar. Den arbetsmiljöpolicy och de handlingsplaner som finns på skolan ska hållas levande. De bör aktualiseras inför varje nytt verksamhetsår. Därigenom skapas en årlig rutin för översyn och uppdatering. Rutinen måste också vara, att alla nyanställda informeras om gällande policies och handlingsplaner. Regelbundna skyddsronder måste genomföras och följas upp. Tidigare genomförda och dokumenterade ronder utgör basen för det förebyggande arbetet. Kompletterande underlag finns i tillbuds- och olycksfallsrapporter, i statistik över sjukfrånvaro, ohälsotal och personalomsättning samt i sammanställningar av genomförda enkäter om trivsel och andra arbetsmiljöfrågor. Skyddsronderna måste dokumenteras. Sådant som inte kan åtgärdas direkt ska tas upp i en handlingsplan. Handlingsplanen ska vara tidsatt, en ansvarig ska utses för varje åtgärd för att tillse att åtgärden genomförs. Vid behov ska avrapporteringstillfällen vara inlagda i tidsplanen. Åtgärder kostar i allmänhet pengar och måste finansieras. Ett av de mest verkningsfulla verktyg ett skyddsombud har till sitt förfogande är att rikta en begäran till arbetsgivaren om att genomföra åtgärder eller undersökningar på arbetsplatsen med hänvisning till 6 kap 6 a AML. Skyddsombudet har rätt att få en skriftlig bekräftelse på att arbetsgivaren mottagit denna begäran. Arbetsgivaren är dessutom skyldig att snabbt ge besked om vad arbetsgivaren tänker göra med anledning av skyddsombudets begäran. Om detta inte sker kan skyddsombudet be Arbetsmiljöverket ingripa. 16

17 1717

18 Att anpassa Att anpassa arbetet till människors olika förutsättningar är en viktig del av det förebyggande arbetet och i förlängningen en god investering för arbetsgivaren. Anpassningar blir även nödvändiga i samband med att någon drabbats av arbetsoförmåga. Kraven på anpassning är då kopplade till arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Det innebär oftast att arbetsgivaren vidtar mycket konkreta åtgärder. Den fysiska arbetsmiljön liksom arbetsuppgifter och arbetstider kan behöva förändras och tekniska hjälpmedel anskaffas. I 2 kap 1 AML återfinns ett antal signalord som kännetecknar en god arbetsmiljö: Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbets tagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas. Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt samman hang mellan enskilda arbetsuppgifter. Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. Att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande innebär att arbetsmiljökraven kan behöva vägas mot andra viktiga intressen och att kraven varierar i olika typer av arbeten. Genom det systematiska arbetsmiljöarbetet ska en tillfredsställande arbetsmiljö säkras i skolan. Att arbetet så långt det är möjligt ska anpassas efter individens förutsättningar och behov och att den enskilde kan påverka sin arbetssituation är konstaterade friskfaktorer. Hur medlemmarnas medverkan och inflytande tillgodoses i skolan är en ledningsfråga och i mångt och mycket beroende av skolans diskussionsklimat och kultur. I skolan finns såväl fysiska som psykiska arbetsmiljörisker. Ljudnivån är ofta mycket hög och hot, våld och trakasserier förekommer. Läraryrket är också relationsintensivt. Lärare arbetar med sina elever under en mycket stor del av den reglerade arbetstiden, vilket innebär en stor psykisk belastning. Därför måste det finnas lokaler i skolan, där lärare kan ges möjlighet till återhämtning. Lönefrågorna aktualiseras inom den lokala lönebildningen och vid de årliga löneöversynerna samt vid lönesättningen av nyanställda. Frågan om lärares arbetstid, arbetsinnehåll och arbetsbelastning är ständigt aktuell. Skyddsombud och lokalombud kan med fördel samarbeta vid hanteringen av medlemmarnas löner och arbetstid. För att läraren å sin sida ska kunna utöva sitt yrke på ett professionellt sätt och ta det yrkesmässiga ansvaret för undervisningen och elevernas kunskapsutveckling, måste skolledningen å sin sida tillhandahålla goda förutsättningar för lärare och elever och därmed ta sitt övergripande ansvar för utbildningen. 18

19 Att rehabilitera Arbetsgivarens ansvar Arbetsgivaren är skyldig att vidta de åtgärder som står i hans makt för att förebygga att arbetstagaren utsätts för risker som kan leda till ohälsa. Trots detta inträffar sjukdom av mer eller mindre allvarlig art hos arbetstagarna. När en arbetstagare drabbas av sjukdom ska arbetsgivaren i första hand utreda arbetstagarens möjlighet att återgå till arbetsplatsen. Det kan innebära att anpassa arbetsplatsen, att skaffa tekniska hjälpmedel, ändra arbetsinnehåll eller arbetsorganisation. Det kan också innebära arbetsträning, arbetsprövning eller utbildning/ omskolning. I andra hand ska arbetsgivaren utreda möjligheten till arbete någon annanstans inom hela arbetsgivarens verksamhet. Även då kan det bli fråga om omplacering, arbetsträning, utbildning/omskolning eller att arbetsgivaren skaffar tekniska hjälpmedel och ändrar arbetsinnehåll och arbetsorganisation. I regel är tidiga insatser mest effektiva. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar gäller såväl arbetsrelaterade som icke arbetsrelaterade sjukdomar hos arbetstagarna. Därför behövs rehabilitering av såväl medicinsk som arbetslivsinriktad art. Rehabilitering är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren är enligt arbetsmiljölagen ansvarig för rehabiliteringsarbetet. Regelverket gällande rehabilitering återfinns i socialförsäkringsbalken. Med arbetslivsinriktad rehabilitering avses de insatser som är nödvändiga för att en sjuk person ska återfå eller behålla sin arbetsförmåga efter att läkning och medicinsk behandling avslutats. Arbetsgivaren ska aktivt kartlägga möjligheterna till anpassning och omplacering och lämna ett utlåtande när Försäkringskassan begär det. Företagshälsovården kan kontaktas för att hjälpa till vid arbetsanpassning och rehabilitering. Arbetsgivarens ansvar upphör om en åtgärd syftar till arbete inom annan verksamhet än den arbetsgivaren bedriver. 19

20 Rehabiliteringskedjan Den så kallade rehabiliteringskedjan är ett lagstiftat regelverk med fasta tider för bedömning av arbetsförmåga och därmed också bedömning av rätten till sjukpenning: Under dag i sjukskrivningsperioden bedöms om arbetstagaren kan klara sitt vanliga arbete eller annat arbete som arbetsgivaren erbjuder. Under dag i sjukskrivningsperioden bedöms om arbetstagaren kan försörja sig efter att ha erbjudits annat arbete hos sin arbetsgivare. Under dag i sjukskrivningsperioden utreds om arbetstagaren kan försörja sig genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller genom annat lämpligt arbete. Observera att detta gäller en bedömning av arbetsförmåga mot alla arbeten på arbetsmarknaden. I detta skede föreligger stor risk att sjukpenningen dras in på grund av att arbetstagaren har arbetsförmåga. Om det under den här perioden är sannolikt att arbetstagaren kan återgå i arbete hos arbetsgivaren kan man dock anse att särskilda skäl finns för att skjuta upp prövningen mot hela arbetsmarknaden. Efter dag 365 ska arbetsförmågan alltid bedömas mot arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Om det kan anses oskäligt att bedöma arbetstagarens arbetsförmåga i förhållande till arbete på hela arbetsmarknaden, kan man även i fortsättningen ha rätt till sjukpenning. 20

21 Den sjukskrivnes ansvar Den som är sjukskriven är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär bland annat att man måste lämna upplysningar om ändrade förhållanden och upplysningar som kan behövas för att klargöra rehabiliteringsbehovet. Gör man inte det riskerar man att få sin ersättning indragen. En arbetstagare som inte medverkar till sin rehabilitering kan också drabbas av arbetsrättsliga konsekvenser som i slutänden kan leda till uppsägning. Försäkringskassans ansvar Försäkringskassan har ansvaret för att uppmärksamma en sjukskrivens behov av rehabilitering. Vidare ska Försäkringskassan ta initiativ till, samordna och ha tillsyn över de åtgärder som behövs. Försäkringskassan har också en stödjande roll i den enskildes kontakter med myndigheter och andra aktörer så att den drabbade får den hjälp som behövs med rehabiliteringen. Försäkringskassan kan under en sjukskrivning kalla till ett avstämningsmöte. I detta möte deltar den sjukskrivne, Försäkringskassan och arbetsgivaren, eller Arbetsförmedlingen för den som inte har ett arbete. Vid det här mötet tas det medicinska tillståndet upp liksom arbetsförmågan samt vilka rehabiliteringsbehov som finns och hur behoven ska kunna tillgodoses. När man ser att det finns ett behov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder gör man tillsammans en plan för återgång i arbete. I samband med arbetsanpassning på arbetsplatsen finns anledning att påminna om möjligheten att söka bidrag för arbetshjälpmedel hos Försäkringskassan. Arbetshjälpmedel är en samlingsbenämning för arbetstekniska hjälpmedel som kan vara av personlig art eller särskilda anordningar på arbetsplatsen. Arbetstagaren ska själv ansöka om bidrag till hjälpmedel av individuell karaktär. Beviljas arbetstagaren bidrag, är det han eller hon som äger hjälpmedlet. Arbetsgivaren ansöker om bidrag till hjälpmedel eller anordningar som innebär ingrepp i arbetsgivarens egendom, till exempel ombyggnader av olika slag. En mindre känd form av ersättning är sjukpenning i förebyggande syfte. Man kan ha rätt till förebyggande sjukpenning om man har en förhöjd sjukdomsrisk och behöver medicinsk behandling eller medicinsk rehabili tering för att förebygga sjukdom eller förkorta sjukdomstiden. Behandlingen eller rehabiliteringen ska vara ordinerad av läkare och ingå i en plan som är godkänd av Försäkringskassan. Arbetsgivaren behöver under en period av förebyggande sjukpenning inte betala sjuklön. Förebyggande sjukpenning utbetalas från och med första behandlingsdagen. 21

22 Arbetsskada Arbetsskadelagstiftningen har två syften. Det ena är att ge den skadade full ersättning vid godkänd arbetsskada. Det andra syftet är att belysa skadefrekvensen och ge impulser till förbättringar i arbetsmiljön. Anmälan om arbetsskada görs på en särskild blankett som normalt ska finnas hos arbetsgivaren eller Försäkringskassan. Om en arbetsskada ägt rum är arbetsgivaren skyldig att anmäla skadan till Försäkringskassan. Arbetsgivaren har med detta inte godkänt skadan. Försäkringskassan avgör om det är en arbetsskada. Det är viktigt att arbetsskador liksom tillbud anmäls. Med tillbud menas en händelse som skulle kunna ge upphov till skada, sjukdom eller annan skadlig inverkan i arbetet. Ett viktigt skäl för att tidigt anmäla en inträffad arbetsskada eller ett tillbud är att händelseförloppet då är aktuellt och lättare för den drabbade att beskriva. På så vis ökar möjligheten för tidiga förebyggande arbetsmiljöinsatser på arbetsplatsen. En godkänd arbetsskada gör den drabbade i princip ekonomiskt skadeslös, vilket stärker den drabbades förutsättningar för en framgångsrik rehabilitering. Det är viktigt att känna till de undantag från arbetsskadelagstiftningens bestämmelser som finns när det gäller vissa sjukdomar: 38 kap 5 SFB Som arbetsskada anses inte en skada av psykisk eller psykosomatisk natur som är en följd av en företagsnedläggelse, bristande uppskattning av den försäkrades arbetsinsatser, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater eller därmed jämförliga förhållanden. Man kan alltså inte få ut ersättning från försäkringen i de här fallen. Men det innebär för den skull inte att man ska avstå från att arbeta för en god arbetsmiljö också vid sådana sjukdomar. 22

23 Tips på litteratur och länkar Arbetsmiljö Sammanställning av Lars Åhnberg Förlag Lars Åhnberg AB Arbetsrätt Sammanställning av Lars Åhnberg Förlag Lars Åhnberg AB Arbetsmiljölagen med kommentarer Prevent afaforsakring.se alecta.se av.se collectum.se fk.se eller forsakringskassan.se kp.se kpa.se lararfonder.se lararforsakringar.se lr.se mintrygghet.se minpension.se pensionsmyndigheten.se prevent.se ptk.se trr.se trs.se 23

24 arbetsmiljöarbetet en vägledning för ombud Hög kvalitet i den svenska skolan är avgörande för att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. En hög utbildningsstandard förutsätter i sin tur ett målinriktat förebyggande arbetsmiljöarbete i skolan. Med broschyren Arbetsmiljöarbetet en vägledning för ombud vill Lärarnas Riksförbund stödja fackliga företrädare i det förebyggande arbetsmiljöarbetet i skolan. FORM Tagg, Stockholm TRYCK Modintryckoffset Till tryck UPPLAGA Det enda förbund i Sverige som endast organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Vi är en partipolitiskt obunden organisation och är med våra drygt medlemmar ett av de största förbunden inom Saco, Sveriges Akademikers Centralorganisation.