Omslagsbild: Evaförekomsten i Skelleftefältet. Vintern 2013/2014.

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2013

2 Omslagsbild: Evaförekomsten i Skelleftefältet. Vintern 2013/2014.

3 Viktiga datum Kvartalsrapport första kvartalet 1 januari 31 mars 2014 Publiceras 15 maj 2014 Delårsrapport första halvåret 1 januari 30 juni 2014 och kvartalsrapport 1 april 30 juni 2014 Publiceras 21 augusti 2014 Delårsrapport första nio månaderna 1 januari 30 september 2014 och kvartalsrapport 1 juli 30 september 2014 Publiceras 27 november 2014 Adress Kopparberg Mineral AB (publ) Verkstadsvägen Kopparberg Huvudkontor: Kopparberg Mineral AB (publ) Kungsgatan Uppsala Tfn Org nr:

4 Innehållsförteckning: Kopparberg Mineral AB i korthet...5 Historisk utveckling...6 VD har ordet...7 Verksamheten i Bergslagen...9 Allmänt om Bolagets undersökningstillstånd...9 Bergslagens geologi...9 Tvistbofältet...9 Håkansbodaprojektet Övriga undersökningstillstånd i Bergslagen Intressebolag...13 Norrliden Mining AB Nordic Iron Ore AB Marknadsöversikt...18 Ägarförhållanden och aktieinformation...21 EKONOMISK REDOVISNING Förvaltningsberättelse Väsentliga händelser under året Prospekteringsverksamhet Undersökningstillstånd samt hel- och delägda mineraltillgångar Dotterbolag...26 Intressebolag...27 Väsentliga händelser efter årets utgång...28 Ekonomiskt utfall Risker och osäkerhetsfaktorer Flerårsjämförelse Resultatdisposition Framtida utveckling Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Koncernens förändringar i eget kapital Kassaflödesanalys för koncernen Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets balansräkning Moderbolagets förändringar i eget kapital Kassaflödesanalys för moderbolaget Noter...43 Revisionsberättelse...57 Styrelse och VD...58 Ordlista Kopparberg Mineral AB (publ)

5 Kopparberg Mineral AB i korthet Kopparberg Mineral AB är ett prospekteringsbolag med inriktning på bas- och ädelmetaller. Företaget är moderbolag i koncernen Kopparberg Mineral där de två helägda dotterbolagen Argo AB och Kopparberg Mining Exploration AB ingår. Argo AB utför serviceuppdrag både internt och externt medan Kopparberg Mining Exploration AB bedriver merparten av koncernens prospektering i Bergslagen. Kopparberg Mineral AB äger 18,6 % i intressebolaget Nordic Iron Ore AB samt 50 % i intressebolaget Norrliden Mining AB. Nordic Iron Ore AB:s primära målsättning är att återuppta gruvdriften i Ludvika gruvor (Blötberget och Håksberg) i södra Dalarna samt att utveckla det mellanliggande Väsmanfältet genom ytterligare prospektering. Verksamheten i Norrliden Mining AB riktas mot prospektering och utvecklingsarbeten i Skelleftefältet. Detta sker främst vid förekomsten Norra Norrliden och inom Copperstone-projektet men även mot fortsatt prospektering med målsättningen att lokalisera nya utvecklingsbara förekomster. Per den 31 december 2013 hade koncernen tolv undersökningstillstånd om cirka hektar, en bearbetningskoncession om elva hektar (Tvistbo-gruvan). Dessutom hade koncernen vid årsskiftet ansökt om en sju hektar stor bearbetningskoncession för Håkansbodaförekomsten vilken dock avslagits av Bergsstaten och som Bolaget har överklagat till Regeringen (Näringsdepartementet) i mars Affärsidé Kopparberg Mineral AB:s affärsidé är att genom egen prospektering eller förvärv identifiera och utveckla mineraltillgångar som kan utgöra basen för en långsiktig och lönsam gruvproduktion. I senare utvecklingsskeden kommer Bolaget att söka strukturella lösningar med andra intressenter. Bolaget fokuserar sin verksamhet mot bas- och ädelmetaller i Sverige. Mål Det långsiktiga målet för Bolaget är att bli en betydande aktör på mineralmarknaden med förekomster som bryts i egna eller samägda gruvor och att Bolaget inom fem år har del i tre gruvprojekt: Bergslagen, Nordic Iron Ore AB och Norrliden Mining AB. Kortsiktigt är Bolagets mål att: inom Norrliden Mining AB utöka existerande mineraltillgångar och få dessa klassificerade enligt internationella beräkningsnormer samt att säkra dessa genom bearbetningskoncessioner och förbereda dem för exploatering. i Bergslagen bygga en projektportfölj som kan bli råvarubas för ett centralt anrikningsverk. vara en aktiv ägare i Nordic Iron Ore AB och kompetensmässigt bidra till en snabb utveckling av Ludvika gruvor. Kopparberg Mineral AB Kopparberg Mining Exploration AB Ägarandel 100% Argo AB Ägarandel 100% Nordic Iron Ore AB Ägarandel 18,6% Norrliden Mining AB Ägarandel 50% Koncernen Kopparberg Mineral. Kopparberg Mineral AB (publ) - 5

6 Historisk utveckling 2006 Kopparberg Mineral AB bildas och de första undersökningstillstånden beviljas av Bergsstaten Bolaget grundar dotterbolaget Argo AB, investerar i en egen borrigg samt noteras på AktieTorget. Arbeten inom de egna undersökningstillstånden fortsätter Intressebolaget Nordic Iron Ore AB bildas tillsammans med Archelon Mineral AB och IGE Nordic AB. Undersökningar inom de egna undersökningstillstånden fortsätter Diskussioner med Lundin Mining Corp. om förvärv av Lundin Mining Exploration AB inleds. Fortsatt prospekteringsarbete inom de egna undersökningstillstånden Kopparberg Mineral AB förvärvar Lundin Mining Exploration AB (namnändrat till Kopparberg Mining Exploration AB). Undersökningstillstånden för Håksbergsfältet säljs till Nordic Iron Ore AB, som senare ansöker om bearbetningskoncession för Blötberget. Arbete vid Evaförekomsten med omnejd påbörjas. Kopparberg Mineral AB och Gold Ore Resources Ltd tecknar en avsiktsförklaring om att bilda ett gemensamägt gruvutvecklings- och prospekteringsbolag i Skelleftefältet Kopparberg Mineral AB introduceras på NASDAQ OMX First North. För Tvistboprojektet lämnas en ansökan om bearbetningskoncession in till Bergsstaten. Inom Håkansbodaprojektet genomförs diamantborrning. Affären med Gold Ore Resources Ltd slutförs genom att Norrliden Mining AB bildas med Kopparberg Mineral AB som operatör Bolaget erhåller bearbetningskoncession för Tvistbo-fyndigheten. En oberoende konsult genomför en mineraltillgångsuppskattning för den centrala delen av Håkansbodafältet. Kopparberg Mineral ansöker om bearbetningskoncession för Håkansbodagruvan samt ytterligare diamantborrning startar. Intressebolaget Norrliden Mining AB erhåller en externt uppdaterad mineraltillgångsuppskattning för Norra Norrlidenfyndigheten. Intressebolaget Nordic Iron Ore AB ansöker om miljötillstånd för återöppnande av Ludvika gruvor. Dessutom genomförs ett större borrprogam inriktat på Blötberget och Väsmanfältet Kopparberg Mineral erhåller inledande resultat från diamantborrningar inom Håkansbodaprojektet. Bergsstaten avslår Bolagets ansökan om bearbetningskoncession för Håkansbodagruvan. Bolaget överklagar beslutet till Regeringen. Kopparberg Mineral genomför kaxborrningar vid Tvistbo som indikerar ett samband med den söderut belägna Norrgruvan. Intressebolaget Nordic Iron Ore AB erhåller en mineraltillgångsbedömning för Blötberget och södra Väsmanfältet samt publicerar avsiktsförklaringar med Oxelösunds Hamn AB och Coal and Ore Trading Ltd. I intressebolaget Norrliden Mining AB genomförs omfattande genomgångar av tillgänglig geologisk information. 6 - Kopparberg Mineral AB (publ)

7 VD har ordet: Pendeln svänger tillbaka! Bergslagen är ett område med stora möjligheter till nya fynd och som måste betraktas som underprospekterat med moderna metoder (utanför de existerande gruvorna). Eftersom vi innehar en utomordentlig mängd unik geologisk information och synnerligen kompetenta medarbetare och styrelseledamöter kan vi med små insatser identifiera intressanta områden för fortsatt prospektering. Detta görs också fortlöpande och under perioden har flera nya intressanta områden identifierats. Bästa aktieägare! Det är utan större saknad vi lämnar det föregående året bakom oss. Både för Bolaget och för branschen i sin helhet var det ett motigt år. Eftersom prospektering och gruvindustri är cykliska branscher måste vi hantera både upp- och nedgångar. För Kopparberg Minerals del var det framför allt det högst tveksamma myndighetsbeslutet avseende Håkansboda som gick oss emot och pressade vår aktiekurs. Trots det visade våra ägare stor tilltro till Bolaget när den nyemission vi genomförde under hösten övertecknades rejält. Vi står nu starka inför det kommande året, med förhoppningen att pendeln för gruvindustrin åter svänger tillbaka åt ett mer positivt håll. Inom Bolaget är vi fast beslutna att vända motgångar till medgångar. Vi hoppas kunna visa att den som är uthållig i svåra tider blir rikligt belönad när det vänder. Verksamheten i Bergslagen Hur ser Kopparberg Mineral ut idag? I Bergslagen har vi tvingats till vissa omprioriteringar på grund av Bergsstatens avslag och Bolagets överklagande. I väntan på ett klarare rättsläge i Håkansboda har vi istället valt att fokusera på Tvistboförekomsten där Bolaget redan har en bearbetningskoncession. En inledande kaxborrningskampanj pekar på goda möjligheter att utöka och uppgradera denna förekomst. För att säkerställa att ytterligare arbeten på området genererar maximalt värde kommer vi också att göra förnyade genomgångar av tillgänglig geologisk information. Ökade kunskaper om fyndigheterna i Norrliden Mining AB Inom intressebolaget Norrliden Mining AB, där Kopparberg Mineral AB är operatör, har vi under året fokuserat på att utnyttja den information som tillfördes intressebolaget i samband med bildandet. Den stora mängden tillgänglig data har möjliggjort omtolkningar och nya analyser som kan komma att bli centrala för intressebolagets fortsatta utveckling. Detta har varit ett delvis tidsödande arbete men kan ge betydande resultat när arbetet väl är helt genomfört. Bolaget befinner sig idag i en helt annan sits vad gäller kunskap om de olika projekten än vid samma tidpunkt förra året. Tillgångarna i Norrliden Mining AB är väl värda de nedlagda insatserna. Norra Norrliden är det projekt där en framtida gruvdrift ligger närmast i tiden. Förekomsten är väl utredd och mineraltillgången uppdaterades senast föregående år. Denna information, tillsammans med de anrikningstester, miljömässiga studier och lönsamhetsstudier som tidigare är genomförda, pekar på möjligheten till en snar gruvstart. För Eva-förekomsten, som i dagsläget är den potentiellt största fyndigheten, finns en ansökt bearbetningskoncession. Dessutom pågår en diskussion med Länsstyrelsen i Norrbotten, den berörda samebyn och Bergsstaten, för att finna långsiktigt hållbara lösningar där samtliga parter kan samexistera och dra nytta av varandra. Inom de andra delarna av intressebolaget bedöms Copperstoneområdet (där Evaförekomsten är belägen) vara ett av de mest intressanta områdena i hela Skelleftefältet. Kopparberg Mineral AB (publ) - 7

8 Årsredovisning 2012 Per Storm vid Evaförekomsten för att följa arbetet med positionsbestämning av borrhål. Nordic Iron Ore AB fortsätter i rätt riktning Arbetet med att återstarta Ludvika gruvor inom ramen för vårt intressebolag Nordic Iron Ore AB (NIO) har fortsatt under året. Bolaget har skrivit centrala avtal, dels om leveranser av s.k. tung ballast vilket gör att NIO kan komma att generera ett kassaflöde relativt snart efter produktionsstart, dels om transporter med hamnen i Oxelösund. Bolaget har också genomfört huvudförhandling om miljötillstånd, för vilken dom har erhållits i mars 2014 (se mer under Väsentliga händelser efter årets utgång ). Att finansiera utbyggnaden av Ludvika gruvor i skuggan av svårigheterna i andra nordiska järnmalmsprojekt har varit en utmaning. Det var därför mycket glädjande att Inlandsinnovation stöttat bolaget i syfte att slutföra den genomförbarhetsstudie som återstår före beslut om gruvutveckling. Vi vet att NIO är ett förstklassigt projekt med låg utvecklingsrisk jämfört med andra järnmalmsprojekt. Tidplanen har påverkats, främst på grund av branschens finansieringssvårigheter, men potentialen i NIO-projektet har snarare växt tack vare mineraltillgångar som successivt utökats och uppgraderats i klassificeringen. Vår övertygelse ligger fast Sammanfattningsvis är vi inom Kopparberg Mineral AB övertygade om att våra projekt, med basmetaller i Bergslagen och Skelleftefältet samt järnmalm i Bergslagen, är rätt för framtiden och att det nu finns en god möjlighet att bidra till att bygga nästa framgångsrika svenska företag i gruvindustrin. Enligt min mening är pendeln på väg att vända, som så många gånger förr, och förtroendet för gruvföretag är på väg att återvända. Kraften i den ekonomiska tillväxten i Asien bör inte underskattas. Aldrig i historien har så många människor fått en dräglig tillvaro som just nu, och behovet av metaller fortsätter att vara både robust och omfattande. Per Storm VD, Kopparberg Mineral AB (publ) 8 - Kopparberg Mineral AB (publ)

9 Verksamheten i Bergslagen Figur 1:Kopparberg Minerals undersökningstillstånd per den 31 januari Bolagets undersökningstillstånd i rött andra aktörers operativa gruvor i mörkblått allmänt kända mineraliseringar i blått. Allmänt om Bolagets undersökningstillstånd Bolaget har idag undersökningstillstånd inom i huvudsak fyra områden i Bergslagen. Dessa omfattar Håkansbodaprojektet, Tvistbofältet samt Meshatten och Såggården. Undersökningstillstånden i Bergslagen framgår av figur 1 ovan. Bolagets övriga undersökningstillstånd har inte förnyats. Bergslagens geologi Bergslagen är ett av de mest produktiva gruvdistrikten i Sverige genom tiderna. Det har pågått industriell brytning av järn-, basmetall- och ädelmetallmalmer under närmare ett tusen år och över mineraliseringar av olika storlek och karaktär är kända som t.ex. kvartsbandade järnmalmer, apatitjärnmalmer, stratiforma och stratabundna sulfidmineraliseringar med zink, bly, silver, koppar och guld samt volframmineraliseringar. Merparten av dessa förekomster är knutna till skarn, karbonatstenar och hydrotermalt omvandlade metavulkaniter. För närvarande är tre polymetalliska sulfidmalmer i produktion: Zinkgruvan, Garpenberggruvan och Lovisagruvan. Under de senaste åren har intresset för prospektering i Bergslagen ökat. Detta beror i första hand på områdets potential för att finna nya betydande sulfid- och järnförekomster. Den suprakrustala stratigrafin i Bergslagen domineras av 1,90 1,88 miljarder år gamla felsiska metavulkaniter som huvudsakligen består av pyroklastiska flöden, subvulkaniska intrusioner eller resedimenterade vulkaniter med ryolitisk till dacitisk sammansättning. Över och under metavulkaniterna uppträder sedimentära bergarter. Berggrunden har i betydande omfattning genomsatts av olika granitiska och mafiska intrusioner. Karbonatstenar uppträder inlagrade på olika nivåer i den vulkaniska bergartsserien men är vanligast förekommande i den övre delen. De varierar från tunna horisonter med begränsad utsträckning till mäktiga lager med betydande utsträckning. De suprakrustala bergarterna har genomgått omfattande tektonisering och metamorfos. Generellt ökar metamorfosgraden från grönskifferfacies i norr till amfibolfacies i söder. De vanligaste intrusiva bergarterna i Bergslagsregionen utgörs av granodioritiska till tonalitiska graniter vilka under olika perioder intruderat den äldre berggrunden. Suprakrustalbergarterna uppträder nu som isolerade partier omgivna av tidigt orogena och postorogena intrusioner. Tvistbofältet Ett av Bolagets centrala projekt i Bergslagen är Tvistbofältet, se figur 2. Tidigare prospektering i området, som utförts av bl.a. Rederi AB Nordstjernan (Johnson) , AB Kopparberg Mineral AB (publ) - 9

10 Statsgruvor, NSG och LKAB Prospektering AB , har varit fokuserad mot järnmalm och sulfidmalm med i första hand zink och bly. Inom några av de äldre utmålen har brytning i varierande omfattning pågått under olika perioder sedan 1700-talet. mineraliserade zonen har kunnat följas cirka 200 meter i strykningsriktningen, har en bredd på upp till 55 meter och har ett hittills känt djupgående om cirka 180 meter. Tvistboförekomsten har tidigare undersökts med totalt 38 kärnborrhål. Baserat på resultaten av dessa har en uppskattning av mineraltillgångarna gjorts av en oberoende extern konsult. Ner till 180 meters djup uppgår de indikerade mineraltillgångarna till 575 Kton med 3,3 % zink, 2,6 % bly och 22 g/ton silver. Till detta kommer en antagen mineraltillgång om 280 Kton med 3,0 % zink, 2,5 % bly och 20 g/ ton silver. Kopparberg Mineral beviljades en bearbetningskoncession för Tvistboförekomsten (Tvistbogruvan K nr 1) under våren 2012, se tabell 1. Klass Kton Zink (%) Bly (%) Silver (g/ton) Kända Indikerade 575 3,3 2,6 22 Antagna 280 3,0 2,5 20 Tabell 1: Mineraltillgångar i Tvistbogruvan K nr 1. Figur 2: Bearbetningskoncessionen Tvistbogruvan K nr 1 med omnejd. Själva Tvistbogruvan var i produktion så tidigt som på 1500-talet. Den senaste brytningen skedde under krigsåren Mineraliseringen består av zinkblände och silverförande blyglans som uppträder i kalksilikat/skarn, dioritisk gnejs och marmor. I samma nord-sydliga stråk som Tvistbogruvan och Norrgruvan ligger längre söderut Gränsgruvan som tidigare brutits och nyligen undersökts av Boliden AB. Mineraliseringen i Tvistboförekomsten, som huvudsakligen innehåller zinkblände och blyglans har i söder förskjutits av en förkastning men är helt öppen mot norr och djupet. Den är massiv men även sliror förekommer parallellt med foliationen. Mineraliseringen, såväl som lokala och regionala strukturer, har nord-sydlig strykning samt brant sidostupning mot väster (cirka 80 ). Tvistboförekomsten uppträder i en geologisk miljö som kännetecknas av omvandlade vulkaniter, vulkanoklaster samt skarnrika magnetitmalmer. Den Söder om Tvistboförekomsten, väster om sjön Schissen, ligger Norrgruvans bly-silver-kopparförekomst. Den har varit i produktion under flera olika perioder från 1711 till Gruvan har avsänkts ner till ett djup av cirka 105 meter. Förekomsten är bruten på mineraliseringar med silverhaltig blyglans, zinkblände, kopparkis och något guld i ett granatoch amfibolskarn som också innehåller flusspat och grönt glimmer. Sidostenen utgörs av mikroklinrik leptit som delvis är granatförande och närmast mineraliseringarna kvartsitomvandlad. Den mineraliserade zonen är totalt cirka 200 meter lång och två till tre meter mäktig. Under 2013 genomförde Bolaget kaxborrningar för att undersöka ett eventuellt samband mellan Tvistboförekomsten och den tidigare brutna Norrgruvan, belägen en km söderut, se figur 2. Analyser och loggning av bergkaxet visar på förhöjda metallhalter vilket stödjer antagandet om ett samband. Ytterligare geologiska studier kommer nu att genomföras varefter ett kärnborrningsprogram utformas i syfte att undersöka om stråket innehåller ekonomiskt intressanta mineraliseringar. Håkansbodaprojektet Håkansbodaprojektet omfattar i sin helhet ett område som täcks av Bolagets undersökningstillstånd, se figur 3. Ett stort antal sulfidmineraliseringar av olika karaktär är kända inom projektområdet Kopparberg Mineral AB (publ)

11 Geologin karakteriseras av omvandlade vulkaniska och klastiska sediment samt karbonatstenar vilka intruderats av graniter och diabas. Genom den tektonisering berggrunden utsatts för uppträder de suprakrustala bergarterna i ett synklinalt veck med en mot sydväst stupande veckaxel. Generellt är de flesta kopparmineraliseringarna i området knutna till ett karbonatstenslager som i den östra veckskänkeln är mäktig medan dess utbredning i den västra skänkeln är mindre känd. Mineraliseringarna med zink-bly-silver är ofta knutna till manganrika järnmalmer i de metavulkaniter som uppträder stratigrafiskt över karbonatstenen. Ett flertal betydande järnoxidmalmer, bland andra den av Nordic Iron Ore AB ägda Stråssaförekomsten, ligger i bergartssekvenser under karbonatstenen. Tidigare brytning i merparten av sulfidförekomsterna har som regel varit i liten skala. Mer omfattande undersökningar har endast genomförts i Håkansboda. Grängesberg-Oxelösund, SSAB och LKAB Prospektering AB och BP-Minerals. Förutom dessa undersökningar drevs också en ort till Håkansboda från förbindelseorten mellan Stråssa och Blanka. Orten, som når Håkansboda 199 meter under markytan, var i första hand tänkt att användas för att undersöka mineraliseringarna och underlätta kärnborrningen mot djupet, samt i andra hand, om undersökningarna gav positiva resultat, användas för frakt av malm till anrikningsverket i Stråssa. Den huvudsakliga mineraliseringen vid Håkansbodagruvan förekommer i karbonatsten, nära den stratigrafiska övre gränsen mot vulkaniter. Mineraliseringen stupar brant, i de översta 100 meterna för att sedan på djupare nivåer flacka ut till mot öster. I mineraliseringen förekommer kopparkis, magnetkis och underordnat guld-kobolt-vismut-arsenik-antimon-mineralisering. Flera zoner med massiva sulfider har identifierats men det är bara huvudmineraliseringen som tidigare har varit föremål för brytning. Mellan de mineraliserade zonerna förekommer en svag disseminering av kopparkis, svavelkis och magnetkis. Under 2011 genomförde Kopparberg Mineral en inledande kärnborrningskampanj omfattande åtta hål (2 100 meter) för att undersöka och verifiera kopparmineraliseringen. Baserat på denna och uppgifter från tidigare gruvbrytning och kärnborrning utförd av bland annat LKAB Prospektering AB, SSAB och Gränges International AB har en uppskattning av mineraltillgångarna gjorts av en oberoende extern konsult. Uppskattningen följer SveMins rekommendationer och regelverket i JORC-koden (Australasiatisk kod för rapportering av mineraltillgångar och mineralreserver). De indikerade mineraltillgångarna har uppskattats till 629 Kton med 1,4 % koppar, 14,3 g/ton silver och 0,4 g/ton guld (tabell 2). Dessutom finns antagna mineraltillgångar på nära 1,5 Mton med 1,5 % koppar, 11,3 g/ton silver och 0,3 g/ton guld, se tabellen nedan. Figur 3: Karta över Håkansbodaprojektet visande gällande undersökningstillstånd per den 31 januari Mineraltillgångar vid Håkansboda koppargruva Redan under 1400-talet förekom brytning av koppar i Håkansbodagruvan. Verksamheten pågick periodvis i mindre skala fram till början av 1700-talet då kontinuerlig gruvbrytning kom igång. Mellan utvann Stora Kopparbergs Bergslags AB koppar ur de gamla varphögarna samtidigt som en mindre kvantitet malm (cirka 19 Kton) bröts. En undersökningsort drevs också på 71-meters nivån. Senare prospektering, omfattande kärnborrning och geofysiska mätningar, har utförts av Trafikaktiebolaget Klass Tonnage (Kton) Koppar (%) Guld (g/ton) Silver (g/ton) Kända Indikerade 629 1,4 0,4 14,3 Antagna ,5 0,3 11,3 Tabell 2: Mineraltillgångar i centrala Håkansbodafältet. Mineraliseringen, som är öppen mot djupet och i strykningsriktningen, ligger i ett cirka tolv km långt malmpotentiellt karbonatstensstråk som sträcker sig från Håkansboda koppargruva i norr till söder om Lejagruvan. Kopparberg Mineral AB (publ) - 11

12 Årsredovisning 2012 Den genomförda mineraltillgångsuppskattningen innehåller betydligt större mineraltillgångar än tidigare historiska beräkningar. I början av 1980-talet genomfördes en serie anrikningstester på malmen vid MinPro i Stråssa vilken visar att både koppar- och koboltmineralen går att anrika. Dessa anrikningstester är dock otillräckliga och historiska och skall endast ses som vägledande för framtida, mer omfattande, undersökningar. Status för ansökan om bearbetningskoncession för Håkansboda Bolaget ansökte i december 2012 om bearbetningskoncession för Håkansbodaförekomsten (Håkansbodagruvan K nr 1). I februari 2013 avslog Bergsstaten Kopparberg Minerals ansökan om bearbetningskoncession för Håkansbodagruvan med hänvisning till Minerallagens 4 kap 2 2 st att en koncession inte bör meddelas om fyndighetens belägenhet och art gör det olämpligt. Bolaget överklagade beslutet i inledningen av mars Med stöd av experter på området har vi stora förhoppningar om att Regeringen kommer att återförvisa vår koncessionsansökan till Bergsstaten för ny bedömning. I nuläget kan ärendet beskrivas som oklart men förhoppningsfullt. Därutöver är Kopparberg Mineral fortfarande fullt övertygade om mineralförekomstens potential och att utveckla denna fyndighet framöver har hög prioritet. Övriga uppslag i Håkansbodaområdet I anslutning till Håkansboda koppargruva har prospektering utförts i flera delområden. Till skillnad från de detaljerade undersökningarna i anslutning till Håkansbodagruvan har dessa prospekteringsinsatser haft en rekognoscerande karaktär. Övriga undersökningstillstånd i Bergslagen Som ett led i Bolagets pågående verksamhet utvärderas rutinmässigt olika målområden för prospektering. Om ett sådant område identifieras där det bedöms finnas förutsättningar att påvisa nya brytvärda mineralförekomster, ansöker Bolaget om undersökningstillstånd. Under året har två nya områden identifierats: Meshatten och Såggården. Båda dessa områden befinner sig i tidiga skeden av prospektering och beskrivs översiktligt nedan. Meshatten I ett tidigt skede av prospektering befinner sig undersökningstillståndet Meshatten nr 1. Tillståndet omfattar hektar och är beläget i norra delen av Nora kommun, strax norr om Järnboås. Geologin i området består främst av omvandlade felsiska vulkaniter. Inom området finns ett stort antal gamla brutna eller påbörjade gruvor varav ett tiotal är för basmetaller. Mineraliseringen omfattar silver, koppar, zink och bly. Såggården Bolaget har ansökt om undersökningstillstånd för Såggårdens kobolt-mineralisering i Smedjebackens kommun. Mineraliseringen uppträder där som sulfidimpregnerade zoner i den s.k. Larsboseriens oligoklasgnejser. I området finns sedan tidigare ett antal kärnborrhål och grävda undersökningsdiken. Området omfattar 200 hektar och har tidigare undersökts av LKAB Prospektering AB som då bedömde att mineraliseringen borde utmålsläggas (vilket idag motsvarar att ansöka om en bearbetningskoncession). Bolaget har gjort omfattande magnetiska och elektromagnetiska mätningar i området söder om Håkansbodagruvan i syfte att indikera nya mineraliseringar i området. En av de intressantaste anomalierna som hittades ligger nära Eriksgruvan, cirka två km söder om Håkansboda. Eriksgruvan bröts fram till 1901 på järnmalm vilken delvis förde noterbara halter kopparkis och zinkblände. För att få en bättre uppfattning om mineraliseringens karaktär genomförde Bolaget under 2012 en kaxborrningskampanj som resulterade i att en ny kopparförande skarnhorisont kunde lokaliseras Kopparberg Mineral AB (publ)

13 INTRESSEBOLAG Nordic Iron Ore AB Norrliden Mining AB

14 Norrliden Mining AB Norrliden Mining AB bildades 2011 som ett joint-venture mellan Kopparberg Mineral AB och Gold Ore Resources Ltd (Gold Ore), till vilket ägarna sammanförde sina basmetalltillgångar i Skelleftefältet. Kopparberg Mineral överlät till Norrliden Mining AB bearbetningskoncessionen för Svartlidenförekomsten och undersökningstillståndet för Evaförekomsten (för vilken bearbetningskoncession ansökts) samt borrhålsdata och geofysisk data från flygmätningar. Gold Ore överlät bearbetningskoncessionen för Norra Norrlidenförekomsten samt en geokemisk databas över Skelleftefältet. Kopparberg Mineral AB och Gold Ore innehar vardera 50 % av företaget och Kopparberg Mineral AB är operatör förvärvades Gold Ore av Elgin Mining Ltd. Under året har verksamheten fokuserats på att granska och bearbeta den information som tillfördes i samband med intressebolagets bildande. Huvuddelen av materialet i form av borrkärnor har studerats på nytt och kompletterande kemiska analyser har tagits. Det utförda arbetet förväntas medföra en omtolkning av såväl geologisk miljö som malmbildande processer. Visst arbete återstår innan detta kan omsättas i uppdaterade mineraltillgångsuppskattningar och fortsatta prospekteringsinsatser. Norra Norrlidenförekomsten Norra Norrlidens zink-kopparförekomst ligger i Norsjö kommun, Västerbottens län. Mineraliseringen är knuten till en kvarts- och fältspatsporfyrisk vulkanit. Kraftig hydrotermal omvandling har påverkat bergarterna i nära anslutning till mineraliseringen vilket ger sig tillkänna som sericit- och kloritrika bergarter. Totalt har förekomsten undersökts med 138 borrhål ( meter). Mineraliseringen sträcker sig 400 meter i öst-västlig riktning och är upp till 30 meter mäktig. Den når bara delvis upp till markytan men har ett djupgående om minst 300 meter. De kända och indikerade mineraltillgångarna framgår av tabellen nedan. Tabell 3: Mineraltillgångar i Norra Norrlidenförekomsten per den 14 september Klass Tonnage (Kton) Zink (%) Bly (%) Koppar (%) Silver (g/ton) Kända 493 2,9 0,4 0,74 59 Indikerade ,9 0,3 0,59 40 Antagna 914 1,6 0,2 0,76 34 Figur 4: Norrliden Mining AB:s tillgångar i Skelleftefältet (röda stjärnor) samt andra aktörers operativa gruvor i området (blå prickar), bearbetningskoncessioner (rosa fält) och operativt anrikningsverk (ljusblå romb) Kopparberg Mineral AB (publ)

15 Copperstone-projektet I Skelleftefältets norra del håller intressebolaget omfattande undersökningstillstånd inom ramen för Copperstoneprojektet. Inom detta finns ett flertal mineralförekomster utav vilka enbart Eva, Svartliden och Copperstone norra (som består av undersökningstillstånden Sandberget 200 och 300) varit föremål för systematiskt prospekterings- och utvecklingsarbete; se figur 5. Evaförekomsten Evaförekomsten, som är en massiv, vulkanogen, komplex sulfidmineralisering ligger i norra delen av Skelleftefältet, nordväst om Norra Norrliden. Mineraliseringen hittades 2005 som ett resultat av flygburna geofysiska mätningar. Totalt har 55 kärnhål borrats för att undersöka mineraliseringens utsträckning och kontinuitet. En mineraltillgångsuppskattning baserad på 23 diamantborrhål har gjorts av en oberoende konsult. Denna resulterade i ett indikerat tonnage på knappt 5,2 Mton med 2,4 % zink, 0,3 % koppar, 0,4 % bly, 1,0 g/ton guld och 40,0 g/ton silver. I sin norra del når mineraliseringen upp till bergytan vilken endast täcks av ett par meter morän. Mineraliseringen stupar flackt mot söder och är känd ner till ett djup av 110 meter under markytan. Den övre delen av mineraliseringen når ställvis en mäktighet om sextio meter. Figur 5: Copperstone-projektet inom Norrliden Mining AB. Bolaget har ansökt om bearbetningskoncession för Evaförekomsten. Tidigare har Länsstyrelsen i Norrbotten lämnat ett yttrande till Bergsstaten som avstyrker utfärdandet. Ställningstagandet grundar sig på att Länsstyrelsen anser att en framtida gruvverksamhet skulle verka menligt på rennäringen i området. Med anledning av Länsstyrelsens ställningstagande genomför Bolaget fortlöpande diskussioner med den aktuella samebyn som bl.a. resulterat i ett samarbetsavtal och en gemensamt underskriven komplettering av ansökan om bearbetningskoncession. Bolaget och samebyn har fortsatt diskussionerna under året och har utöver ovanstående kompletterat tidigare överenskommelser i syfte att möjliggöra en tillstyrkan från Länsstyrelsen så att en bearbetningskoncession kan utfärdas. Svartlidenförekomsten Svartlidenförekomsten, som ligger omedelbart norr om Evaförekomsten, är en sulfidmineralisering av s.k. stringertyp. En historisk uppskattning av mineraltillgångarna (ej enligt NI /JORC) gjord på basis av resultaten från 109 borrhål ( meter) har redovisats av Boliden AB. Denna visade att det ner till 100 meters djup finns ett tonnage på 65 Kton med 2,8 % koppar och 1,4 % zink. Svartlidenförekomsten täcks av en bearbetningskoncession (Svartliden K nr 1, se figur 5). Kopparberg Mineral AB (publ) - 15

16 Årsredovisning 2012 Copperstone norra I den delen av projektet som kallas Copperstone norra finns två äldre utmål (idag undersökningstillstånden Sandberget 200 och Sandberget 300) med disseminerade koppar-silver-mineraliseringar och med historiska mineraltillgångar om 200 Kton var. Idag klassificeras tillgångarna som antagna då de inte är utförda enligt någon internationell standard såsom NI eller JORC. Förnyade studier av borrkärnor och analyser indikerar att området har en mycket lovande prospekteringspotential. Tabell 4: Mineraltillgångar inom Copperstone-projektet. 7 Klass Kton Zink (%) Bly (%) Koppar (%) Evaförekomsten (ansökt bearbetningskoncession) Guld (g/ton) Silver (g/ton) Indikerad ,4 0,4 0,3 1,0 40 Svartlidenförekomsten K nr 1 (bearbetningskoncession) Antagen * 65 1,4 n.a. 2,8 n.a. n.a. Sandberget 300 (undersökningstillstånd) Antagen * 200 n.a. n.a. 1, Sandberget 200 (undersökningstillstånd) Antagen * ,8 0,2 22 * Uppskattningarna bygger på historisk information från en existerande bearbetningskoncession (Svartliden K nr 1) eller tidigare utmål, Svartliden 101 (idag undersökningstillstånd Sandberget 300) och Svartliden 41 (idag undersökningstillstånd Sandberget 200). n.a. = icke analyserat; --- = små mängder Nordic Iron Ore AB (NIO) Nordic Iron Ore AB är ett gruv- och prospekteringsbolag bildat 2008 i vilket Kopparberg Mineral AB vid årsskiftet ägde 18,6 %. Nordic Iron Ore AB:s mål är att återuppta gruvdriften i Blötberget och Håksberg samt exploatera den mellanliggande mineraliseringen i Väsmanfältet, i södra Dalarna. NIO:s etablering och expansionsplan motiveras av en stark efterfrågan av stål med gynnsamma järnmalmspriser och de skalfördelar som följer av att intressebolaget, som första aktör någonsin, kan integrera de större järnmalmsförekomsterna i Ludvikaområdet. NIO:s undersökningstillstånd samt bearbetningskoncessionerna för Blötberget och Håksbergsfältet ligger på historisk gruvmark i västra Bergslagen, där järnmalmsbrytningen går tillbaka ända till 1500-talet. Vid Blötberget bröt Gruv AB Vulcanus och därefter Stora Kopparbergs Bergslags AB järnmalm fram till 1979 då gruvan togs ur drift. Även i Håksbergsfältet bröts järnmalm fram till Kvar i området från den aktiva tiden finns betydande järnmineraliseringar och omfattande ortsystem som förbinder dessa samt annan infrastruktur såsom schakt och snedbanor; se figur Kopparberg Mineral AB (publ)

17 Iron Ore AB har sedan inledningen av 2013 en avsiktsförklaring med Oxelösunds Hamn AB för järnmalmsleveranser på upp till 5 Mton per år, vilket motsvarar förväntad volym när produktionen når full kapacitet mot slutet av Oxelösunds Hamn har redan idag befintliga anläggningar med tillräcklig kapacitet för att under de första åren möjliggöra lagring och utlastning av järnmalm. Anläggningarna kommer över tid att utökas och utvecklas för att möta NIO:s behov. En viktig milstolpe i NIO:s utveckling passerades i och med att bolaget erhöll miljötillstånd för de planerade gruvorna i Blötberget och Håksberg i mars Mark och miljödomstolen lämnade i domen tillstånd att anlägga och driva Blötbergets och Håksbergs järnmalmsgruvor. Domstolen medger även tillstånd för ansökta vattenverksamheter, samt rätt att ta i anspråk ansökta mark- och vattenområden. Domstolen ger Nordic Iron Ore AB verkställighetsförordnande, vilket innebär att bolaget omgående får ianspråkta tillståndet, utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft, utom för arbeten som rör anläggande av dammar för sand och klarningsmagasinet. Figur 6: Nordic Iron Ore AB, centrala delar inklusive bearbetningskoncessioner (gulmarkerad), undersökningstillstånd (röda linjer) och tänkt lokalisering av anrikningsverk (svart rektangel). NIO har under året visat upp en trend av växande mineraltillgångar. Under inledningen av 2013 rapporterades om en ny uppskattning av indikerade och antagna mineralresurser vari de indikerade mineraltillgångarna uppskattades till 62,2 Mton med 40,3% järn och de antagna mineraltillgångarna till 107,7 Mton med 38,6% järn. Under inledningen av 2014 uppgraderades mineraltillgångarna ytterligare i och med att NIO rapporterade om ökade mineraltillgångar i Blötberget. Kända och indikerade mineraltillgångar i Blötberget uppskattas till 11,2 Mton med 35,0% järn respektive 27,4 Mton med 45,0% järn. I tillägg till dessa finns 21,4 Mton med 33,0% järn i klassen antagna mineraltillgångar. I sin helhet har nu NIO kända mineraltillgångar om 11,2 Mton med 35 % järn, indikerade tillgångar om 59,8 Mton med 40 % järn och antagna tillgångar om 118,9 Mton med 37 % järn. För produktion av järnmalm är infrastrukturen av central betydelse. I omedelbar anslutning till Ludvika gruvor finns fungerande järnvägsnät med förbindelse till tre olika utskeppningshamnar: Gävle, Oxelösund och Lysekil. Nordic Bolaget är ett lågriskprojekt då det handlar om att återöppna äldre gruvor. I de genomförda planerna antas Nordic Iron Ore AB kunna utnyttja existerande, användbar infrastruktur och enkla logistiklösningar. Nordic Iron Ore AB kommer att kunna producera en premiumprodukt med hög järnhalt. Genom att använda existerande installationer hålls investeringskostnaden och risken för fördyringar nere. Rationell drift kommer också att innebära att produktionskostnaderna blir mycket konkurrenskraftiga. Tabell 5: Samlade mineraltillgångar som ligger inom undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner vilka tillhör Nordic Iron Ore AB per den 19 februari (Kopparberg Mineral AB:s ägarandel 18,6 %.) Mton Känd Indikerad Antagen Järn % Mton Järn % Mton Järn % Blötberget 11,2 35 % 27,4 45 % 21,4 33 % Väsman Syd* ,0 39 % 85,9 38 % Håksberg* ,4 36 % 11,6 36 % Summa 11,2 35 % 59,8 40 % 118,9 37 % (*) Håksbergsfältets och Väsmanfältets mineraltillgångar i tabellen har tidigare redovisats i enlighet med JORC Se GeoVistas rapporter från augusti 2011 samt januari Kopparberg Mineral AB (publ) - 17

18 Marknadsöversikt Grundläggande för Kopparberg Mineral AB:s verksamhet är utvecklingen på världsmarknaden för bas- och ädelmetaller. Prisutvecklingen på dessa metaller har direkt relevans när det gäller att utvärdera Bolagets prospekteringsoch gruvprojekt. Kopparberg Mineral AB är verksamt på tre potentiella huvudmarknader: basmetaller, järnmalm och specialmetaller. Av dessa är basmetallmarknaden viktigast med koppar, bly och zink. Via intressebolaget Nordic Iron Ore AB har Kopparberg Mineral AB intressen i järnmalmsmarknaden. Utöver dessa metaller finns även ädelmetallerna guld och silver samt specialmetallen kobolt i Bolagets mineraltillgångar. Prisnivån för basmetaller och järnmalm är fortsatt hög ur ett historiskt perspektiv även om priserna har fallit tillbaka något från sina högsta noteringar. Under det senaste året förefaller det också som att prisnivån för basmetaller och järnmalm har stabiliserat sig. Ett flertal förhållanden talar för detta. Dels finns stöd i produktionskostnaderna där de marginella förekomsterna idag antas göra en smärre förlust, dels antas priset för att locka till nya investeringar öka något under de kommande åren för vissa av dessa metaller. Efterfrågan på basmetaller Den långsiktiga efterfrågan på koppar, zink och bly styrs i hög grad av industrialiserings- och urbaniseringsprocesser. Moderniseringen av tätbefolkade länder i Asien och Sydamerika kräver stora mängder basmetaller. Förutom Kina, som står för cirka 35 % av världens zinkkonsumtion och cirka 40 % av kopparkonsumtionen, driver även utvecklingen i andra tillväxtmarknader i hög grad den globala metallmarknaden. Dessa makroprocesser skapar en stark underliggande efterfrågan vid sidan av mer kortsiktiga uppoch nedgångar i konjunkturen. Under de kommande åren utgår internationella bedömare av urbaniseringsprocesser att Kina kommer att nå en urbaniseringsgrad av mer än 50 % och att ett stort antal miljonstäder kommer att växa upp. På kortare sikt påverkas efterfrågan på koppar i hög grad av investeringar i infrastruktur, kraftöverföring, husbyggnation och elektroteknik, samt till en mindre del av efterfrågan på varaktiga konsumentprodukter som bilar och hemelektronik. Koppar är en relativt sen metall i industrialiseringsprocessen. Tillväxten i kopparanvändning fortsätter t ex efter att användningen av stål planat ut i de flesta tillväxtekonomier. Efterfrågan på zink styrs över tid av produktionsutvecklingen inom fordons- och byggnadsindustrierna och på kortare sikt även av stålindustrins produktion, då fordons- och byggnadsindustrin använder stålplåt som är rostskyddad genom galvanisering. Stålindustrin, som tillverkar den galvaniserade plåten, utgör ett led mellan slutanvändarna och producenterna av zink. Efterfrågan på bly styrs i hög grad av fordonsindustrin då huvuddelen av allt bly fortfarande används i blybatterier. Att notera för den långsiktiga användningen av bly är att även i moderna s.k. hybridbilar används blybatterier. Med cirka 10 % årlig tillväxt för fordonsindustrin i världen förväntas efterfrågan på bly att växa under relativt lång tid. Guld är idag i allt väsentligt en investeringsvara, antingen i form av smycken eller i form av värdesäkrande investeringar. Endast en mindre del, cirka 10 %, används i industriella tillämpningar. Smyckesbranschen utgör den största fysiska marknaden för guld, cirka hälften av allt guld som produceras per år går till smyckesindustrin. Näst störst är värdesäkrande investeringar i form av tackor och guldmynt, drygt en tredjedel används i detta syfte. Den största efterfrågan från konsumenter av guld finns sedan något år tillbaka i Kina, följt av Indien. Investeringar, främst i smycken, sker i takt med att medelklassen i en ekonomi utvecklas. I dagsläget finns således en betydligt större fysisk efterfrågan på guld än tidigare. Tillsammans med en allt större volatilitet i världsekonomin under de senaste åren talar detta för ett historiskt högt guldpris framgent. Utbudet av basmetaller Metallprisernas kraftiga uppgångar åren strax innan den globala finanskrisen hösten 2008 gav upphov till ökade investeringar i såväl befintliga gruvor som i prospektering 18 - Kopparberg Mineral AB (publ)

19 efter nya fyndigheter. Detta resulterade i en ökande global gruvproduktion, framför allt från zinkgruvor i Kina, Peru och Kazakstan. Jämfört med malmerna i äldre gruvor har nya fyndigheter med zink och/eller koppar ofta lägre metallhalter och de ligger oftast i områden som saknar infrastruktur och har högre politisk risk. Takten i utbudsökningen har minskat och kommer sannolikt att minska ytterligare när ett antal större gruvor förväntas stänga under de närmaste åren. Främst gäller detta för zink och bly. För koppar väntas däremot utbudet öka något i närtid varefter utbudsökningen avtar något även i det fallet. Det tar lång tid att få till stånd en global kapacitetsökning. Tidigare beräknades det ta minst tio år från det att en mineralförekomst lokaliseras tills den är i produktion. Under de senaste åren har också tillståndsprocesserna för att starta produktion i nya förekomster eller öka produktionen i befintliga gruvor tagit allt längre tid. Idag är femton år en rimlig tidshorisont. De kraftiga fallen i metallpriserna under 2008 och uppgångarna under de senaste åren har medfört stora svängningar i produktionen, främst i zinkgruvor och zinksmältverk. En konsekvens av detta är också att prospekteringen, både i Sverige och globalt, har minskat radikalt under det senaste året. Prisnedgångarna och den generellt minskade tillgången till lånefinansiering för företag har också orsakat förseningar i många gruvprojekt runt om i världen. En stor del av dessa förseningar, tillsammans med gruvtekniska faktorer, som t ex att några av de stora koppargruvorna i världen måste övergå från dagbrott till underjordsbrytning, har påverkat utbudet negativt. Enligt den internationella kopparstudiegruppen (International Copper Study Group, ICSG) var gruvproduktionen av koppar år ,8 Mton, en ökning med 6 % från Kapacitetsutnyttjandet i gruvorna var cirka 85 %. Exporten av råmalm och gruvkoncentrat med koppar sker i första hand från Latinamerika, främst Chile, till Asien, främst Kina. Viss handel sker dock även från Latinamerika till Europa. Under den kommande perioden antas produktionen från existerande gruvor sjunka pga stängningar, minskande halter och minskat kapacitetsutnyttjande. Den totala produktionen kan dock komma att öka om all kapacitet i tänkta eller påbörjade gruvprojekt kan omsättas i produktion. Under den kommande perioden antas kopparmarknaden vara väl försörjd med material. Men genom den inbromsning som under de senaste åren har skett för utveckling av gruvprojekt antas marknaden om något år igen vara underförsörjd. I Europa produceras för närvarande cirka Kton kopparkoncentrat per år och i storleksordningen Kton importeras. Sannolikt kommer europeiskt kopparkoncentrat att vara eftersökt av europeiska smältverk pga lägre transportkostnader än vid import från Latinamerika. I dagsläget är Polen Europas dominerande kopparproducent men även Bulgarien, Portugal och Sverige är viktiga för Europas kopparförsörjning. Visserligen antas inte någon smältverkskapacitet tillföras i Europa under den kommande tioårsperioden, men fortsatt verksamhet hos redan existerande smältverk, med en produktion av i storleksordningen Kton per år, medför att lokalt överstiger efterfrågan utbudet, vilket den även antas fortsätta göra under samma period. Bilden ser likartad ut både för bly och zink. De planerade mega-projekten för brytning av järnmalm i Afrika, Brasilien och Australien tenderar att vara ytterst osäkra. Detta främst pga begränsningar i vattentillförsel, infrastruktur, tillståndsgivning och finansiering. Flera av de stora gruvbolagen har också drastiskt skurit i sina investeringsbudgetar. Metallhandel och prissättning Prissättningen på basmetaller är global och sker till största delen på London Metal Exchange (LME) medan prissättningen på gruvkoncentrat beror av så kallade smältlöner som bestäms av utbuds- och efterfrågesituationen mellan gruvor och smältverk. Basmetaller handlas dagligen på LME, som även håller fysiska lager. Vid sidan av den lagerhållning som sker inom LME-systemet hålls även lager av andra börser (främst råvarubörsen i Shanghai, SHFE), leverantörer, kunder, råvaruhandlare och olika statliga institutioner, främst i Kina (den s.k. State Reserve Bureau, SRB). Sådana lager rapporteras inte offentligt men kan under perioder vara omfattande. Under uppbyggnad eller utförsäljning från dessa lager kan utbuds- och efterfrågebalansen påverkas avsevärt. Kopparberg Mineral AB (publ) - 19

20 Guld och silver omsätts på den globala marknaden och prissätts i dollar per troy ounce (cirka 31,1 gram). Genom sin status som monetär tillgång skiljer sig guldet från de flesta andra metaller och har historiskt utgjort grunden för många valutasystem. Intermediära aktörer handel med koncentrat och råmalm I gruvan produceras råmalm. Denna transporteras sedan till ett närliggande anrikningsverk varvid råmalmen anrikas till ett gruvkoncentrat. Koncentratet säljs i sin tur till ett smältverk för produktion av färdig metall. Prissättningen på metallen styrs som ovan beskrivits av aktörerna på en metallbörs. Prissättningen av koncentrat och råmalm härleds därefter från metallpriserna. För många basmetaller (såsom koppar, zink och bly) är smältverkskapaciteten större än kapaciteten att producera koncentrat varmed gruvorna i dagsläget har ett förhandlingsövertag. De större gruvföretagen är vanligen integrerade och består av gruvor, anrikningsverk och smältverk i samma företag. Både fristående smältverksföretag och gruvföretag existerar dock. En omfattande handel bedrivs således både i färdig metall som i gruvkoncentrat och, om än i mindre skala, även med råmalm. Prisutveckling Under de senaste tio åren har priserna på basmetaller, special- och ädelmetaller samt järnmalm ökat dramatiskt. Under en lång tid dessförinnan, dvs och 1990-talen, var metallpriserna i allmänhet låga och gruv- och metallindustrin sågs som en industri värd att fasa ut. Många har under den senaste tiden försökt återuppliva den synen på gruvindustrin. Det förefaller dock något överilat. Sannolikt är de låga priserna under 1990-talet en avvikelse från den historiska normen och de priser vi sett fram till för en tid sedan nödvändiga för att attrahera tillräckliga investeringar i gruvindustrin och metallframställningen. Givet att efterfrågan från tillväxtregionerna inte kollapsar, vilket inte får ses som rimligt, förefaller det finnas ett kontinuerligt behov av metaller. De senaste åren har inneburit mycket höga prisnivåer, troligtvis alltför höga för att vara långsiktigt hållbara. Långsiktigt kommer priserna sannolikt att stabilisera sig på nivåer under de som rådde för något år sedan men klart över 1990-talets priser. De nivåer som nu är för handen är sannolikt de som kommer att vara förhärskande även under de närmaste åren. Prisnivåerna för de olika metallerna förefaller vara förankrade i produktionskostnader (som till stora delar styrs av energikostnaderna) och i en tillväxt i efterfrågan som inte kräver någon större ökning. Bedömningen är att kopparpriserna kan sjunka något kortsiktigt men stiger tillbaka upp till mellan och USD/ton på något års sikt. Zink- och blypriserna bör ligga mellan och USD/ton och järnmalmspriserna mellan 100 och 120 USD/ton. För ädel- och specialmetaller ser bilden delvis annorlunda ut. Guld är, som konstaterats ovan, i allt väsentligt inte en industriell metall utan guldets efterfrågan styrs av dess förmåga att behålla sitt värde. Även om produktionskostnaderna för guld varierar upp mot dagens prisnivå kan guldpriset falla radikalt och slå ut en mängd gruvor. Vad som kan konstateras är att det finns en stor mängd guld som används som värdesäkring idag och den fysiska efterfrågan på guld i världen är rekordstor. Utsikten för specialmetaller som kobolt styrs av andra faktorer. Dels växer användningen i takt med den ekonomiska utvecklingen (om inte nödvändigtvis lika snabbt), dels används kobolt som en möjliggörande metall för många high tech applikationer, såsom superlegeringar, hårdmetall och olika typer av magneter. Specialmetaller är således mindre känsliga för kortsiktiga svängningar i konjunkturen. Sammanfattning Metallmarknaderna har under de senaste två till tre åren varit skakiga. Många prospekterings- och gruvutvecklingsbolag har lokalt och globalt haft problem och skapat stora rubriker. Långsiktigt talar dock fundamentala faktorer för gruvindustrin. Dessa faktorer kan sammanfattas i tre punkter: Tillväxtekonomierna, t.ex. Kina, har fortfarande betydande infrastrukturinvesteringar kvar att göra innan de är i närheten av de mogna ekonomierna. I alla ekonomier, även i de mogna, fortsätter användningen av bas- och specialmetaller att öka. Den långsiktiga prisutvecklingen antas ligga en bra bit över den nivå som var förhärskande före Kina-effekten och kommer att motivera återöppnande och nyutveckling av en mängd gruvor i områden som är politiskt säkra, kostnadseffektiva och geologiskt intressanta. Mot bakgrund av detta finns uppenbara fördelar med att verka i Sverige avseende juridiska och politiska förhållanden, infrastrukturella förutsättningar och den starka gruvtraditionen. Sammantaget talar dessa långsiktiga faktorer för Kopparberg Mineral AB och dess hel- och delägda projekt under de kommande åren Kopparberg Mineral AB (publ)

21 Ägarförhållanden och aktieinformation TIO STÖRSTA AKTIEÄGARE PER AK A AK B Innehav st Innehav % Röster st Röster % Försäkringsaktiebolaget, Avanza Pension ,06% ,03% Couder Holding ltd o Christer Lindqvist ,71% ,99% Handelsbanken Liv ,56% ,55% Nordnet Pensionsförsäkring AB ,55% ,54% Bengtsson, Leif ,34% ,33% Robur Försäkring ,27% ,26% Smith, Margaretha ,02% ,01% Cedergren, Martin ,01% ,00% Israelsson, Björn ,92% ,91% Secure Opportunity A/S ,59% ,58% Övriga aktieägare ,96% ,79% TOTAL ,00% ,00% INSYNSPERSONER I KOPPARBERG MINERAL AB Befattning Innehav Innehav Innehav A-aktier B-aktier TO3B Per Storm VD och styrelseledamot Christer Lindqvist privat och via bolag Styrelseordförande Nils-Erik Marinder Styrelseledamot Harald Meinhardt Styrelseledamot Chris Carlon Styrelseledamot Marie Hannuksela CFO Linda Olsson Prospekteringschef Erika Ohlsson Annan befattning Zdenka Ivanic Annan befattning Chris McKnight Annan befattning TOTAL Kopparberg Mineral AB (publ) - 21

22 EKONOMISK REDOVISNING Innehåll: Förvaltningsberättelse Väsentliga händelser under året Prospekteringsverksamhet Undersökningstillstånd samt hel- och delägda mineraltillgångar Dotterbolag...26 Intressebolag...27 Väsentliga händelser efter årets utgång...28 Ekonomiskt utfall Risker och osäkerhetsfaktorer Flerårsjämförelse Resultatdisposition Framtida utveckling Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Koncernens förändringar i eget kapital Kassaflödesanalys för koncernen Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets balansräkning Moderbolagets förändringar i eget kapital Kassaflödesanalys för moderbolaget Noter...43 Revisionsberättelse...57 Styrelse och VD...58 Ordlista Kopparberg Mineral AB (publ)

23 Geolog Erika Ohlsson tar vattenprover vid Håkansbodaförekomsten, assisterad av GIS-ingenjör Zdenka Ivanic. Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Kopparberg Mineral AB (publ), organisationsnummer , avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 31 december Verksamheten Kopparberg Mineral AB (publ) bildades 2006 och noterades på AktieTorget i februari Den 5 maj 2011 flyttade handeln med Bolagets aktier från AktieTorget till NASDAQ OMX First North. Bytet av marknadsplats var ett led i Bolagets utveckling mot att bli ett större prospekterings- och gruvbolag. G & W fondkommission är Bolagets Certified Adviser på NASDAQ OMX First North. Kopparberg Mineral AB är ett prospekteringsbolag med huvudfokus på Bergslagen och Skelleftefältet. Bolagets affärsidé är att genom egen prospektering, köp eller joint ventures successivt utöka projektportföljen och att genom fortsatta undersökningar vidareförädla förekomster, såväl nu kontrollerade som tillkommande, till brytvärda malmer. Väsentliga händelser under året Under året har Kopparberg Mineral AB redovisat resultat från kärnborrningar vid Håkansboda som indikerade att mineraliseringarna i området kan vara större än vad som tidigare har antagits. Bergsstaten avslog under inledningen av året Bolagets ansökan om bearbetningskoncession för mineraliseringarna i det centrala Håkansbodafältet. Bolaget har överklagat avslaget till Regeringen (Näringsdepartementet). Bolaget har vidare utfört kaxborrningar vid Tvistbogruvan. Dessa resultat indikerar att det mineraliserade stråket fortsätter söderut mot Norrgruvan. Kopparberg Mineral AB:s intressebolag Nordic Iron Ore AB (NIO) har under året tecknat en avsiktsförklaring med Oxelösunds Hamn AB för järnmalmsleveranser på upp till 5 Mton per år. NIO har vidare redovisat ökade mineraltillgångar varefter de indikerade mineraltillgångarna uppskattas till 62,2 Mton med 40,3% järn och de antagna mineraltillgångarna uppskattas till 107,7 Mton med 38,6% järn. NIO har vidare tecknat en avsiktsförklaring med Coal and Ore Trading Ltd om marknadsföring och leveranser av järnmalmsprodukter på upp till ton per år. Bolagets kortsiktiga målsättning är att utveckla fyndigheterna i Bergslagen och i Skelleftefältet, det sistnämnda inom ramen för Norrliden Mining AB. Bolaget avser vidare att aktivt stödja utvecklingen i intressebolaget Nordic Iron Ore AB. Kopparberg Mineral AB (publ) - 23

24 Prospekteringsverksamhet Under sitt åttonde verksamhetsår har Kopparberg Mineral erhållit två nya undersökningstillstånd om hektar och frånträtt elva undersökningstillstånd om hektar. Undersökningstillstånd samt hel- och delägda mineraltillgångar Per 31 december 2013 hade Kopparberg Mineral AB:s dotterbolag, Kopparberg Mining Exploration AB, en bearbetningskoncession, en ansökan om bearbetningskoncession (avslagen och överklagad) samt var innehavare av nedanstående undersökningstillstånd (tabell 6). Mineraltillgångarna i Kopparberg Minerals hel- och delägda förekomster framgår av tabellerna 7 11 nedan. Tabell 6: Kopparberg Mining Exploration AB:s undersökningstillstånd och bearbetningskoncession samt ansökan om bearbetningskoncession, per 31 december Bearbetningskoncession Kommun Län Giltigt från Giltigt till Area (ha) Tvistbogruvan K nr 1 Smedjebacken Dalarnas ,42 Håkansbodagruvan K nr 1 (ansökt ) Lindesberg Örebro 7,24 Area BK, totalt 18,66 Undersökningstillstånd Kommun Län Giltigt från Giltigt till Area (ha) Meshatten nr 1 Nora och Hällefors Örebro ,22 Nora nr 100 Lindesberg Örebro ,00 Nora nr 101 Lindesberg Örebro ,55 Nora nr 104 Lindesberg Örebro ,09 Nora nr 105 Lindesberg Örebro ,69 Nora nr 106 Lindesberg Örebro ,00 Nora nr 108 Lindesberg Örebro ,59 Silverhöjden nr 200 Ljusnarsberg Örebro ,18 Silverhöjden nr 400 Ljusnarsberg Örebro ,00 Såggården nr 1 Smedjebacken Dalarnas ,00 Tvistbo nr 100 Ludvika/Smedjebacken Dalarnas ,74 Tvistbo nr 200 Smedjebacken Dalarnas ,00 Area UT, totalt 4 285, Kopparberg Mineral AB (publ)

25 Helägda mineraltillgångar (dotterbolag) Tabell 7: Mineraltillgångar i Tvistboförekomsten 8 som ligger inom bearbetningskoncession tillhörande Kopparberg Mining Exploration AB (helägt dotterbolag). Klass Tonnage (Kton) Zink (%) Bly (%) Silver (g/ton) Kända Indikerade 575 3,3 2,6 22 Antagna 280 3,0 2,5 20 Tabell 8: Mineraltillgångar i centrala Håkansbodafältet 9 som ligger inom undersökningstillstånd tillhörande Kopparberg Mining Exploration AB (helägt dotterbolag). Klass Tonnage (Kton) Koppar (%) Guld (g/ton) Silver (g/ton) Kända Indikerade 629 1,4 0,4 14,3 Antagna ,5 0,3 11,3 Delägda mineraltillgångar (intressebolag) Tabell 9: Mineraltillgångar i Norra Norrlidenförekomsten som ligger inom bearbetningskoncession tillhörande intressebolaget Norrliden Mining AB 10 (Kopparberg Mineral AB:s ägarandel 50 %.) Klass Tonnage (Kton) Zink (%) Koppar (%) Bly (%) Silver (g/ton) Kända 493 2,9 0,4 0,74 59 Indikerade ,9 0,3 0,59 40 Antagna 914 1,6 0,2 0,76 34 Tabell 10: Mineraltillgångar inom Copperstone-projektet som ligger inom undersökningstillstånd och bearbetningskoncession tillhörande intressebolaget Norrliden Mining AB 11 (Kopparberg Mineral AB:s ägarandel 50 %.) Klass Kton Zink (%) Bly (%) Koppar (%) Guld (g/ton) Silver (g/ton) Tabell 11: Samlade mineraltillgångar som ligger inom undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner som tillhör intressebolaget Nordic Iron Ore AB per den 19 februari (Kopparberg Mineral AB:s ägarandel 18,6 %.) Känd Indikerade Antagen Klass Mton Järnhalt Mton Järnhalt Mton Järnhalt Blötberget * 11,2 35 % 27,4 45 % 21,4 33 % Väsman Syd ,0 39 % 85,9 38 % Håksberg * ,4 36 % 11,6 36 % Summa 11,2 35 % 59,8 40 % 118,9 37 % * Håksbergsfältets och Väsmanfältets mineraltillgångar i tabellen har tidigare redovisats i enlighet med JORC Se GeoVista AB:s rapporter augusti 2011 samt januari Evaförekomsten (ansökt bearbetningskoncession) Indikerad ,4 0,4 0,3 1,0 40 Svartlidenförekomsten K nr 1 (bearbetningskoncession) Antagen * 65 1,4 n.a. 2,8 n.a. n.a. Sandberget 200 (undersökningstillstånd) Antagen * 200 n.a. n.a. 1, Sandberget 300 (undersökningstillstånd) Antagen * ,8 0,2 22 * Uppskattningarna bygger på historisk information från en existerande bearbetningskoncession (Svartliden K nr 1) eller tidigare utmål (Svartliden 101 och Svartliden 41); n.a. = icke analyserat; --- = små mängder. 8 Uppskattningarna är gjorda 2012 av Thomas Lindholm som är kvalificerad person (QP) enligt JORC-koden (Australasiatisk kod för rapportering av mineraltillgångar och mineralreserver). För vidare information se Bolagets hemsida, 9 Uppskattningarna är gjorda 2008 av Hans Thorshag, kvalificerad person (QP) enligt SveMins regelverk. För vidare information se Bolagets hemsida, 10 Mineraltillgångsuppskattningen är gjord 2012 av Adam Wheeler, QP enligt JORC-koden (Australasiatisk kod för rapportering av mineraltillgångar och mineralreserver). För vidare information se Bolagets hemsida, 11 Mineraltillgångarna för EVA-förekomsten är gjorda 2007 av Hans Thorshag som är QP enligt SveMin. För vidare information se Bolagets hemsida, 12 Mineraltillgångsuppskattningen är gjord 19 februari 2014 av Thomas Lindholm enligt JORC-koden. För vidare information se intressebolagets hemsida, Kopparberg Mineral AB (publ) - 25

26 Dotterbolag Kopparberg Mining Exploration AB Tvistbofältet Tvistbomineraliseringen är en av flera zink-bly förekomster inom en möjlig fortsättning på det nord-sydliga mineraliserade stråket i vilket likartade mineraliseringar brutits i bl.a. Stollberg, Gränsgruvan och Fredrikssongruvan. Den mineraliserade zonen har kunnat följas cirka 200 meter i strykningsriktningen. Den har en bredd på upp till 55 meter och har ett hittills känt djupgående om cirka 180 meter. Förekomstens södra utbredning är avklippt av en förkastning, men den är fortfarande öppen mot norr och mot djupet. Mineraliseringen består av massivt zinkblände och blyglans men dessa mineral uppträder också som sliror parallellt med foliationen i sidoberget. Lokalt har kopparkis noterats. Kopparberg Minerals undersökningstillstånd Tvistbo nr 100 omfattar flera tidigare utmål som Tvistbo nr 1, 2, 3 och 4 samt Norrgruvan. Tvistboförekomsten har tidigare undersökts med totalt 38 kärnborrhål. Baserat på resultaten av dessa har en uppskattning av mineraltillgångarna gjorts av en oberoende extern konsult (se tabell 6). De indikerade mineraltillgångarna uppgår till 575 Kton med 3,3 % zink, 2,6 % bly och 22 g/ton silver. Till detta kommer en antagen mineraltillgång på 280 Kton med 3,0 % zink, 2,5 % bly och 20 g/ton silver. Bolaget erhöll i april 2012 bearbetningskoncession för Tvistbogruvan K nr1. Söder om Tvistboförekomsten, väster om sjön Schissen, ligger Norrgruvans bly-silver-kopparförekomst i södra delen av Bolagets undersökningstillstånd. Förekomsten är bruten på mineraliseringar med silverhaltig blyglans, zinkblände, kopparkis och något guld i ett granat- och amfibolskarn vilket också innehåller flusspat och grönt glimmer. Den mineraliserade zonen är totalt cirka 200 meter lång och två till tre meter mäktig. Under 2013 genomförde Bolaget kaxborrningar för att undersöka ett eventuellt samband mellan Tvistboförekomsten och Norrgruvan. Analyser och loggning av bergkaxet visar på förhöjda metallhalter vilket stödjer antagandet om ett samband. Ytterligare geologiska studier kommer nu att genomföras, varefter ett kärnborrningsprogram utformas i syfte att undersöka om stråket innehåller ekonomiskt intressanta mineraliseringar. Håkansbodaprojektet Den huvudsakliga mineraliseringen vid Håkansbodagruvan förekommer i karbonatsten, nära den stratigrafiska övre gränsen mot vulkaniter. I mineraliseringen förekommer kopparkis, magnetkis och underordnat guld-kobolt-vismut-arsenik-antimon-mineralisering. Flera zoner med massiva sulfider har identifierats men det är bara huvudmineraliseringen som tidigare har varit föremål för brytning. Mellan de mineraliserade zonerna förekommer en svag disseminering av kopparkis, svavelkis och magnetkis. Mineraliseringen är öppen mot djupet och i strykningsriktningen. Under 2011 genomförde Kopparberg Mineral en inledande kärnborrningskampanj omfattande åtta hål (2 100 meter) för att undersöka och verifiera kopparmineraliseringen. Med bl. a. borresultaten som underlag gjordes en uppskattning av mineraltillgångarna (se tabell 7) där de indikerade mineraltillgångarna uppskattades till 629 Kton med 1,4 % koppar, 14,3 g/ton silver och 0,4 g/ton guld. Dessutom finns antagna mineraltillgångar på nära 1,5 Mton med 1,5 % koppar, 11,3 g/ton silver och 0,3 g/ton guld. De uppskattade mineraltillgångarna är betydligt större än tidigare historiska uppskattningar. Bolaget har redovisat inledande resultat från den kärnborrningskampanj som påbörjades under senhösten 2012 i Håkansboda. Resultaten pekar på att mineraliseringarna i området kan vara större än tidigare antagits. Kortare kärnsektioner håller över 13 % zink och mer än 3 % koppar och kopparhalten i en 14 meters sektion är över 1 %. I februari avslog Bergsstaten Kopparberg Minerals ansökan om bearbetningskoncession för Håkansbodagruvan med hänvisning till Minerallagens 4 kap 2 2 st. att en koncession inte bör meddelas om fyndighetens belägenhet och art gör det olämpligt. Bolaget överklagade beslutet i inledningen av mars. Verksamheten har därefter varit nedprioriterad i väntan på ett rättsligt avgörande. Övriga uppslag i Håkansbodaområdet Tidigare har Kopparberg Mineral gjort omfattande undersökningar i området söder om Håkansbodagruvan. Arbetet omfattade magnetiska och elektromagnetiska mätningar och syftade till att identifiera nya mineraliseringar i området. En av de intressantaste anomalierna som hittades ligger nära Eriksgruvan, cirka två km söder om Håkansboda. Eriksgruvan bröts fram till 1901 på järnmalm vilken delvis förde noterbara halter kopparkis och zinkblände. För att få en bättre uppfattning om mineraliseringens karaktär genomförde Kopparberg Mineral under 2012 en kaxborrningskampanj som resulterade i att en ny kopparförande skarnhorisont kunde lokaliseras. Genomförda undersökningsarbeten inom detta område är dock av en inledande karaktär Kopparberg Mineral AB (publ)

27 Argo AB Argo AB är ett av Kopparberg Mineral AB helägt dotterbolag vilket utför serviceuppdrag både internt och externt. Bolagets resurser har under året enbart använts för interna undersökningar. Intressebolag Nordic Iron Ore AB Nordic Iron Ore AB (NIO) är ett gruv- och prospekteringsbolag bildat 2008 med mål att återuppta gruvdriften i Blötberget och Håksberg samt exploatera den mellanliggande mineraliseringen i Väsmanfältet i södra Dalarna. NIO kan, som första aktör någonsin, integrera de större järnmalmsförekomsterna i Ludvikaområdet. NIO ansökte i mitten av 2012 om miljötillstånd för de planerade gruvorna i Blötberget och Håksberg och domen avkunnades i slutet av mars 2014, se nedan under Väsentliga händelser efter årets utgång. För produktion av järnmalm är infrastrukturen av central betydelse och i syfte att säkerställa en enkel och stabil logistiklösning tecknade NIO under året en avsiktsförklaring med Oxelösunds Hamn AB för järnmalmsleveranser på upp till 5 Mton per år. NIO har under året visat upp en trend av växande mineraltillgångar. Under inledningen av 2013 rapporterades om en ny uppskattning av indikerade och antagna mineralresurser vari de indikerade mineraltillgångarna uppskattades till 62,2 Mton med 40,3% järn och de antagna mineraltillgångarna till 107,7 Mton med 38,6% järn. Norrliden Mining AB Norrliden Mining AB bildades 2011 som ett joint-venture mellan Kopparberg Mineral AB och Gold Ore Resources Ltd (Gold Ore), till vilket ägarna sammanförde sina basmetalltillgångar i Skelleftefältet. Kopparberg Mineral överlät till Norrliden Mining AB bearbetningskoncessionen för Svartlidenförekomsten och undersökningstillståndet för Evaförekomsten (för vilken bearbetningskoncession ansökts) samt borrhålsdata och geofysisk data från flygmätningar. Gold Ore överlät bearbetningskoncessionen för Norra Norrlidenförekomsten samt en geokemisk databas över Skelleftefältet. Kopparberg Mineral AB och Gold Ore innehar vardera 50 % av företaget och Kopparberg Mineral AB är operatör förvärvades Gold Ore av Elgin Mining Ltd. Norra Norrlidens zink-kopparförekomst ligger i Norsjö kommun, Västerbottens län. Totalt har förekomsten undersökts med 138 borrhål ( meter). Mineraliseringen sträcker sig 400 meter i öst-västlig riktning och är upp till 30 meter mäktig. Den når bara delvis upp till markytan men har ett djupgående om minst 300 meter. I Skelleftefältets norra del innehar intressebolaget omfattande undersökningstillstånd inom ramen för Copperstoneprojektet. Inom detta finns ett flertal mineralförekomster utav vilka enbart Eva, Svartliden och Copperstone norra varit föremål för systematiskt prospekterings- och utvecklingsarbete. För Eva-förekomsten har en ansökan om bearbetningskoncession lämnats in. En mineraltillgångsuppskattning baserad på 23 diamantborrhål har gjorts av en oberoende konsult. Denna resulterade i ett indikerat tonnage på knappt 5,2 Mton med 2,4 % zink, 0,3 % koppar, 0,4 % bly, 1,0 g/ton guld och 40,0 g/ton silver. I sin norra del når mineraliseringen upp till bergytan vilken endast täcks av ett par meter morän. Mineraliseringen stupar flackt mot söder och är känd ner till ett djup av 110 meter under markytan. Den övre delen av mineraliseringen når ställvis en mäktighet om 60 meter. För Svartlidenförekomsten, som ligger omedelbart norr om Evaförekomsten, finns en historisk uppskattning av mineraltillgångarna utförd av Boliden AB (ej enligt NI /JORC) på basis av resultaten från 109 borrhål ( meter). Denna visade att det ner till 100 meters djup finns ett tonnage om 65 Kton med 2,8 % koppar och 1,4 % zink. Svartlidenförekomsten täcks av en bearbetningskoncession. I den delen av projektet som kallas Copperstone norra finns två äldre utmål med disseminerade koppar-silver mineraliseringar med historiska mineraltillgångar om 200 Kton var. Dessa klassas idag som antagna då de ej är utförda enligt internationell standard som NI eller JORC. En förnyad genomgång av borrhålen i området indikerar dock en mycket intressant potential. Kopparberg Mineral AB (publ) - 27

28 Väsentliga händelser efter årets utgång Styrelsen i Kopparberg Mineral AB har beslutat att förlänga löptiden på det utestående optionsprogrammet i Kopparberg Mineral AB, TO3B. Den nya sista dagen för inlösen blir 30 juni Kopparberg Mineral AB:s intressebolag Nordic Iron Ore AB har rapporterat om ökade mineraltillgångar i Blötberget. Kända och indikerade mineraltillgångar i Blötberget uppskattas till 11,0 Mton med 35,0% järn respektive 27,4 Mton med 44,5% järn. I tillägg till dessa finns 21,4 Mton med 33,0% järn i klassen antagna mineraltillgångar. I sin helhet har nu NIO kända mineraltillgångar om 11,2 Mton med 35 % järn, indikerade tillgångar om 59,8 Mton med 40 % järn och antagna tillgångar om 118,9 Mton med 37 % järn. Detta medför att de sammanlagda mineraltillgångarna i Blötberget ökat med cirka 50 % jämfört med tidigare uppskattning. NIO erhöll i mars 2014 miljötillstånd för de planerade gruvorna i Blötberget och Håksberg. Tillståndet omfattar att anlägga och driva Blötbergets och Håksbergs järnmalmsgruvor samt för ansökta vattenverksamheter och rätt att ta i anspråk ansökta mark- och vattenområden. Domstolen ger verkställighetsförordnande, vilket innebär att bolaget omgående får ianspråkta tillståndet, utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft, utom för arbeten som rör anläggande av dammar för sand och klarningsmagasinet. Ekonomiskt utfall Koncernen Rörelseresultat Nettoomsättningen för året uppgick till 641 (773) KSEK. Rörelseresultatet för året uppgick till ( ) KSEK. Resultatet har påverkats av nedskrivningar av mineralintressen för frånträdda undersökningstillstånd. Dessa uppgick till (-4 154) KSEK för året. Resultat efter finansnetto var ( ) KSEK. Koncernens resultat efter skatt för året var ( ) KSEK. Resultat efter skatt per aktie var -0,77 (-1,88) SEK före utspädning. Investeringar Under räkenskapsåret har investeringar i mineralintressen skett med (3 688) KSEK. Aktiverade kostnader för prospektering var vid årets slut (11 862) KSEK. Inga investeringar i materiella anläggningstillgångar har skett under året (37) KSEK. Inga investeringar i finansiella anläggningstillgångar har skett under året (9 754) KSEK. Kassaflöde Kassaflödet under året var (-6 129) KSEK. Finansiell ställning Likvida medel uppgick till (6 174) KSEK vid årets slut. Soliditeten uppgick till 93 (91) %. Balansomslutningen var vid årets slut (34 968) KSEK Kopparberg Mineral AB (publ)

29 Moderbolaget Resultat Nettoomsättningen för året uppgick till (3 461) KSEK med ett rörelseresultat på (-4 966) KSEK. Resultat efter finansnetto var (-4 749) KSEK. Resultatet har påverkats av resultat för dotterbolag om (-) KSEK. Investeringar Inga investeringar i materiella anläggningstillgångar har skett under året (37) KSEK. Inga investeringar i finansiella anläggningstillgångar har skett under året (9 754) KSEK. Kassaflöde Kassaflödet under året var (-6 129) KSEK. Bolaget har under året genomfört en nyemission vilken avslutades den 25 oktober Intresset för teckning var stort och styrelsen tog den 4 november 2013 beslut om att delvis använda det övertilldelningsutrymme som fanns. Totalt inkom KSEK före emissionskostnader vilka uppgick till KSEK. Finansiell ställning Bolaget hade vid årets slut (6 174) KSEK i likvida medel. Soliditeten uppgick till 96 (95) %. Balansomslutningen var vid årets slut (44 272) KSEK. Styrelsen Styrelsen i Kopparberg Mineral AB består av ledamöterna Chris Carlon, Nils-Erik Marinder, Harald Meinhardt, Per Storm samt styrelseordförande Christer Lindqvist. Under 2013 har styrelsen haft 16 styrelsemöten. Bolaget tillämpar inte Svensk Kod för bolagsstyrning då marknadsvärdet för Bolaget understiger 3 miljarder kronor och aktierna inte är upptagna för handel på en reglerad marknad. Därav följder att Bolaget inte har någon valberedning eller revisions- och ersättningsutskott. Däremot följer Bolaget aktivt utvecklingen på området. Handläggande av frågor beträffande revision och ersättning faller på hela styrelsen kollektivt. Ägarstruktur Kopparberg Mineral AB hade vid årsskiftet 2013/2014 cirka aktieägare. Under året omsattes aktier. Vid 2013 års utgång hade Bolaget aktier fördelade om A-aktier med ett röstvärde om 10 röster/aktie och B-aktier med ett röstvärde om 1 röst/aktie. Årets stängningskurs den 30 december 2013 var 0,68 SEK. Bolagets största aktieägare var Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension med 6,06 % av aktierna och 6,03 % av rösterna. Ingen enskild aktieägare hade mer än 10 % av röster och kapital. Personal Koncernen Kopparberg Mineral hade 2013 i genomsnitt sex heltidsanställda, varav fyra kvinnor och två män. Arbetet bedrivs i övrigt av inhyrda konsulter och entreprenörer. Kopparberg Mineral AB (publ) - 29

30 Risker och osäkerhetsfaktorer Miljö- och myndighetskrav Gruvdrift och prospekteringsverksamhet är föremål för omfattande myndighetskrav, inkluderande miljökrav och miljötillstånd. Miljölagstiftningen blir allt strängare vilket medför att mer omfattande miljöutredningar måste göras för att utreda konsekvenserna av en exploatering. Prospektering och exploatering Prospektering är en högriskverksamhet där endast ett fåtal av de undersökta mineraliseringarna leder till utbyggnad av producerande gruvor. Trots att framtida prospekteringsresultat fortlöpande kommer att utvärderas kan det inte garanteras att undersökningarna av förekomsterna leder till kommersiell produktion. Marknadspriser Den framtida lönsamheten för en eventuell gruvverksamhet är bl.a. beroende av marknadspriset för de produkter som kan produceras samt valutakurser, särskilt avseende US-dollar mot den svenska kronan. Priserna på ädel- och basmetaller samt valutakursen kan fluktuera avsevärt och påverkas av flera faktorer vilka ligger utom Bolagets kontroll. Medarbetare Kopparberg Minerals verksamhet är beroende av förmågan att rekrytera, utveckla och behålla kvalificerade medarbetare. Vid en eventuell framtida gruvdrift kommer Bolaget att ha ett stort rekryteringsbehov. Förmågan att identifiera, rekrytera, utveckla, motivera och behålla personal kommer därför vara av avgörande betydelse för Bolagets framtida utveckling. Intjäningsförmåga och framtida kapitalbehov Det kan inte garanteras att Bolaget kommer att generera tillräckliga medel för att finansiera den fortsatta verksamheten. Ett misslyckande med att erhålla ytterligare finansiering vid rätt tidpunkt kan medföra att Bolaget måste skjuta upp, dra ner på eller avsluta verksamheter. Mineralreserver och mineraltillgångar Beräkningar av mineraltillgångar och mineralreserver är alltid osäkra då de baseras på begränsad information och provtagning som ej nödvändigtvis reflekterar verkligheten. Som resultat av ökade kunskaper om mineraliseringarna kan gjorda uppskattningar komma att revideras antingen upp eller ner Kopparberg Mineral AB (publ)

31 Flerårsjämförelse Koncernen 2013 (12mån) 2012 (12mån) 2011 (12mån) 2009/10 (16mån) 2008/09 (12mån) Nettoomsättning KSEK Resultat efter finansiella poster KSEK Balansomslutning KSEK Antal anställda st Soliditet % Resultat efter skatt per aktie (före utspädning) Resultat efter skatt per aktie (efter utspädning) SEK -0,77-1,88-1,22-2,18-0,04 SEK -0,77-1,88-1,22-2,18-0,04 Eget kapital per aktie SEK 0,89 2,71 4,82 4,38 0,07 Moderbolaget 2013 (12mån) 2012 (12mån) 2011 (12mån) 2009/10 (16mån) 2008/09 (12mån) Nettoomsättning KSEK Resultat efter finansiella poster KSEK Balansomslutning KSEK Antal anställda st Resultatdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Summa Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs: Förslag till resultatdisposition Styrelsen föreslår att ingen aktieutdelning utbetalas för verksamhetsåret 1 januari 31 december Kopparberg Mineral AB (publ) - 31

32 Framtida utveckling En stor mängd aktörer med djupa insikter i tillväxtekonomierna bedömer att den långsiktiga utvecklingen för dessa är positiv. Detta kommer att innebära en fortsatt stark efterfrågan på metaller. Kopparberg Mineral AB kan därmed fortsätta att utveckla sina projekt med stor tillförsikt. Det är sedan tidigare känt att i Bergslagen finns en mycket god prospekteringspotential med kända mineraliseringar och äldre nedlagda gruvor, som vid rådande metallprisprognoser är värda att studera närmare med moderna metoder. Bolagets målsättning i Bergslagen är att expandera kända och lokalisera nya mineraliseringar. Bergsstatens avslag på ansökan om bearbetningskoncession för den centrala Håkansbodaförekomsten har tyvärr inneburit att undersökningarna temporärt reducerats. Utgångspunkten för vidare arbete är att beslutet kommer att ändras och att Håkansbodaförekomsten och resterande mineraliseringar i projektområdet kan utvecklas på ett positivt sätt. Under de kommande åren ska Tvistboförekomsten undersökas vidare. Inom, och i anslutning till, Bolagets bearbetningskoncession ska ytterligare genomgångar av tillgänglig geologisk information utföras. På sikt kommer detta att resultera i ett kärnborrningsprogram med huvudsyfte att öka de tidigare rapporterade mineraltillgångarna samt uppgradera klassificeringen av dessa. Nordic Iron Ore AB (NIO), i vilket Kopparberg Mineral äger 18,6 %, genomför slutlig genomförbarhetsstudie ( defintive feasibility study, DFS ) för Ludvika Gruvor. NIO kommer inom ramen för denna att fortsätta att succesivt uppgradera sina mineraltillgångar. Mineraltillgångsbedömningen som erhölls under inledningen av 2014 var mycket positiv. Ytterligare borrningskampanjer planeras i syfte att möjliggöra en ansökan om bearbetningskoncession för Väsmanfältet. Alla undersökningar hittills tyder på att mineraltillgångarna i Väsmanfältet är betydande. För Nordic Iron Ore AB väntas ett investeringsbeslut mot slutet av året när genomförbarhetsstudien är klar och under förutsättning att finansieringen av anläggningsprojektet kan genomföras planenligt. I Norrliden Mining AB genomförs en större genomgång av tillgänglig geologisk information. Borrkärnsmaterialet studeras på nytt och kompletterande kemiska analyser utförs. Arbetet förväntas medföra en omtolkning av såväl geologisk miljö som malmbildande processer. Visst arbete återstår innan detta kan omsättas i uppdaterade mineraltillgångsuppskattningar och fortsatta prospekteringsinsatser. Baserat på utvärderingen av all information kommer en finansiering av Norrliden Mining AB att ske separat från Kopparberg Mineral AB. Så snart resurser säkrats kommer utvecklingen av intressebolagets förekomster och prospekteringen att accelereras. Parallellt med utvärderingsarbetet kommer kompletterande lönsamhets- och miljöstudier att genomföras för Norra Norrlidenförekomsten. Förhoppningen är att beslut om exploatering skall kunna fattas inom relativt kort tid. I Skelleftefältet finns fortfarande, trots 90 år av prospektering och gruvdrift, en betydande utvecklingspotential. Främst baseras denna på modernare mätmetoder, nya geologiska tolkningsmodeller och sist men inte minst utvecklingen av världens metallmarknader. Norrliden Mining AB är väl positionerat för att kunna utnyttja denna potential. Kopparberg Mineral AB:s långsiktiga finansiering är beroende av förmågan att attrahera kapital via aktiemarknaden och andra publika marknader. Under de senaste åren har detta varit internationellt besvärligt. För det kommande året kommer Bolagets verksamhet att i första hand säkerställas via det optionsprogram, TO3B, som Kopparberg Mineral AB har ställt ut. Vid sidan av detta arbetar styrelse och ledning aktivt med att utvärdera andra möjligheter att finansiera Bolaget på kort och lång sikt Kopparberg Mineral AB (publ)

33 Koncernresultaträkning KSEK Not Nettoomsättning Aktiverat arbete för egen räkning Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 3, Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Nedskrivningar av mineralintressen Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar -5 - Nedskrivning av uppskjuten skattefordran Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i intresseföretag Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Skatt ÅRETS RESULTAT Kopparberg Mineral AB (publ) - 33

34 Koncernbalansräkning KSEK Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Mineralintressen Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Andra långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos intresseföretag Aktuella skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Kopparberg Mineral AB (publ)

35 Forts koncernbalansräkning KSEK Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 8, 15 Bundet eget kapital Aktiekapital Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Uppskjutna skatter Summa avsättningar Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Inga Inga Kopparberg Mineral AB (publ) - 35

36 Koncernens förändringar i eget kapital KSEK Aktiekapital Ej reg. aktiekapital Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Eget kapital Nyemission Emissionskostnader Balanseras i ny räkning Årets resultat Eget kapital Nyemission Emissionskostnader Balanseras i ny räkning Årets resultat Eget kapital Nyemission Emissionskostnader Balanseras i ny räkning Årets resultat Eget kapital Nyemission Emissionskostnader Balanseras i ny räkning Årets resultat Eget kapital Nyemission Emissionskostnader Minskning av aktiekapital Balanseras i ny räkning Årets resultat Eget kapital Kopparberg Mineral AB (publ)

37 Kassaflödesanalys för koncernen KSEK Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m Erhållen ränta Erlagd ränta Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning leverantörsskulder Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Investeringar i intressebolag Sålda andelar av intressebolag Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyemission Amortering av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT Kopparberg Mineral AB (publ) - 37

38 Moderbolagets resultaträkning KSEK Not Nettoomsättning 2, Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 3, Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader -5 - Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag Resultat från andelar i intresseföretag Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Koncernbidrag Resultat före skatt Skatt - - ÅRETS RESULTAT Kopparberg Mineral AB (publ)

39 Moderbolagets balansräkning KSEK Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andelar i intresseföretag Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag Fordringar hos intresseföretag Aktuella skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Kopparberg Mineral AB (publ) - 39

40 Forts moderbolagets balansräkning KSEK Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 8, 15 Bundet eget kapital Aktiekapital Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Inga Inga 40 - Kopparberg Mineral AB (publ)

41 Moderbolagets förändringar i eget kapital KSEK Aktiekapital Ej reg. aktiekapital Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Eget kapital Nyemission Emissionskostnader Balanseras i ny räkning Årets resultat Eget kapital Nyemission Emissionskostnader Balanseras i ny räkning Årets resultat Eget kapital Nyemission Emissionskostnader Balanseras i ny räkning Årets resultat Eget kapital Nyemission Emissionskostnader Balanseras i ny räkning Årets resultat Eget kapital Nyemission Emissionskostnader Minskning av aktiekapital Balanseras i ny räkning Årets resultat Eget kapital Kopparberg Mineral AB (publ) - 41

42 Kassaflödesanalys för moderbolaget KSEK Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m Erhållen ränta Erlagd ränta Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning leverantörsskulder Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Lämnade aktieägartillskott Investeringar i intressebolag Sålda andelar av intressebolag Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyemission Amortering av skuld Lämnat koncernbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT Kopparberg Mineral AB (publ)

43 Noter, gemensamma för koncern och moderbolag Not 1 - Redovisningsprinciper Allmänt Kopparberg Mineral AB bedriver verksamhet med syfte att identifiera och exploatera mineralfyndigheter. Detta sker dels genom prospektering i egen regi samt dels genom förvärv av mineraltillgångar. Kopparberg Mineral AB har sitt säte i Kopparberg, Ljusnarsberg kommun i Örebro län. Adressen till huvudkontoret är Kungsgatan 62, Uppsala. Bolaget noterades vid AktieTorget i februari Den 5 maj 2011 flyttade handeln i Bolagets aktie till NASDAQ OMX First North. Årsredovisningen för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2013 har godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering 24 april 2014 och kommer att redogöras för bolagsstämman den 15 maj 2014 för fastställande. Grund för redovisningens upprättande Årsredovisningen Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets Rekommendationer (RR) 1-29 och tillhörande uttalanden. För redovisning av mineralintressen följer Bolaget International Financial Reporting Standard, IFRS 6. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Belopp och räkenskapsår Belopp anges i KSEK om inget annat angivits. Belopp inom parentes avser föregående räkenskapsår. Kostnader och intäkter i resultaträkningen avser kalenderår. Jämförelsetalen avser räkenskapsåret 1 januari - 31 december Tillgångar och skulder redovisas med värdet per 31 december 2013 för aktuellt räkenskapsår samt 31 december 2012 för föregående räkenskapsår. Värdering av tillgångar och skulder Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om inte annat anges. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består av belopp som kan realiseras inom tolv månader räknat från balansdagen. Övriga tillgångar och skulder redovisas som anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Resultaträkningen följer den kostnadsslagsindelade uppställningsformen, vilket innebär att kostnader summeras utifrån dess karaktär. Koncernförhållanden Bolaget är sedan 2007 moderbolag till dotterbolaget Argo AB, , med säte i Kopparberg, Ljusnarsberg kommun. I januari 2010 förvärvade Bolaget dotterbolaget Lundin Mining Exploration AB som senare namnändrades till Kopparberg Mining Exploration AB, Kopparberg Mining Exploration AB har sitt säte i Uppsala. Koncernredovisning I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderföretaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterföretagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterföretagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. Under året förvärvade företag inkluderas i koncernredovisningen med belopp avseende tiden efter förvärvet. Resultat från under året sålda företag har inkluderats i koncernens resultaträkning för tiden fram till tidpunkten för avyttringen. Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. I moderföretagets bokslut redovisas andelar i dotterföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Kopparberg Mineral AB (publ) - 43

44 Forts not 1 Intresseföretagsredovisning Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där Bolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. I koncernens resultat ingår koncernens andel av intresseföretagets resultat. Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver. Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av resultatet. I moderbolaget redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Intäktsredovisning Intäkter vid försäljning redovisas i den period tjänsten utförts. Försäljningen redovisas efter avdrag för moms. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning. Ränteintäkter redovisas i enlighet med effektiv avkastning. Rapportering av segment Kopparberg Mineral har ett segment, undersökning och prospektering av mineraltillgångar. Det innebär att den rörelsegren som identifierats överensstämmer med koncernens rapportering. Lånekostnader I Bolaget redovisas samtliga lånekostnader som kostnader i den period till vilken de hänför sig. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, förändringar i uppskjuten skatt samt andel i intressebolags skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit avseende mineralintressen och skattemässiga underskott. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Immateriella tillgångar Mineralintressen Efter förvärvet av dotterbolaget Kopparberg Mining Exploration AB har all prospekteringsverksamhet flyttats från moderbolaget till dotterbolaget. Ingen aktivering sker längre i moderbolaget. Mineralintressen värderas till anskaffningsvärde enligt IFRS 6, vilket innebär att samtliga utgifter för förvärv av koncessioner, prospektering, borrning och utveckling av mineralintressen aktiveras. När koncernen beslutar att frånträda ett undersökningstillstånd skrivs samtliga aktiverade kostnader hänförliga till aktuellt tillstånd ned. Avskrivning av mineralintressen påbörjas först i samband med produktionsstart och kommer att ske i takt med produktionen. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll 44 - Kopparberg Mineral AB (publ)

45 Forts not 1 redovisas som kostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas för aktuellt räkenskapsår: Kontorsbyggnader som används i rörelsen 25 år Kontorsinventarier 5 år Datorutrustning 3 år Leasingavtal Koncernen innehar endast operationella leasingavtal avseende borrigg, fordon och kontorselektronik. Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Finansiella anläggningstillgångar Finansiella tillgångar som är avsedda för långsiktigt innehav redovisas till anskaffningsvärde. Har en finansiell anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda värdet skrivs tillgången ner till detta lägre värde om det kan antas att värdenedgången är bestående. Kundfordringar Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra kundfordringar. Fordringar Fordringar har upptagits till det belopp varmed de förväntas inflyta. Låneskulder Låneskulder redovisas initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som skall återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden såsom räntekostnad eller ränteintäkt över lånets löptid. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som skall återbetalas. Upphörande av redovisning av finansiella skulder sker först när skulderna har reglerats genom återbetalning eller att dessa efterskänkts. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Den indirekta metoden innebär att nettoresultatet justeras för transaktioner vilka inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader, där kassaflödeseffekten hänförs till investerings- eller finansieringsverksamheten. Nyckeltalsdefinitioner Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen. Eget kapital per aktie Eget kapital i relation till antal aktier i slutet av perioden. Resultat per aktie Periodens resultat i relation till genomsnittligt antal aktier. Värdet angivet efter full utspädning med i oktober 2012 och oktober 2013 genomförda nyemissioner. Kopparberg Mineral AB (publ) - 45

46 Not 2 - Intäkternas fördelning Koncernen Moderbolaget KSEK I nettoomsättningen ingår intäkter från: Tjänster Aktiverade prospekteringskostnader Summa Not 3 - Ersättning till revisorerna Koncernen Moderbolaget KSEK Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Revisionsuppdraget Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget Övriga tjänster Summa ersättning till revisorerna Kopparberg Mineral AB (publ)

47 Not 4 - Operationella leasingkostnader Koncernen Moderbolaget KSEK Nominella värdet av framtida minimileaseavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande: Förfaller till betalning inom ett år Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år Summa Leasingkostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till följande: Leasingkostnader Den 1 september 2013 överläts det leasingavtal som finns för koncernens kaxborrigg från moderbolaget till Argo AB. Not 5 - Personal Koncernen Moderbolaget KSEK Medelantalet anställda Kvinnor Män Totalt Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Till styrelsen och verkställande direktören Till övriga anställda Summa löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören Pensionskostnader för övriga anställda Totalt Styrelsearvoden redovisas under övriga externa kostnader i resultaträkningen. Kopparberg Mineral AB (publ) - 47

48 Forts not 5 Koncernen Moderbolaget KSEK Ersättning till styrelse och VD Per Storm, VD och ledamot Lön och andra ersättningar Pensionskostnader Styrelse, arvoden Chris Carlon, ledamot Christer Lindqvist, styrelseordförande Nils-Erik Marinder, ledamot Harald Meinhardt, ledamot Lars-Göran Ohlsson, ledamot TOTAL Antal styrelseledamöter Styrelsen Till styrelsen utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Fr o m 2012 uppbär VD inget styrelsearvode. Ersättning till VD utgörs av grundlön samt förmån av fri tjänstebil. Uppsägningstid för verkställande direktören är ömsesidigt sex månader. Vid uppsägning från Bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande sex månadslöner i det fall anställningen har löpt i minst 24 månader. Pensioner Inom Bolaget finns endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad när de uppstår. Inga aktierelaterade ersättningar finns per 31 december Kopparberg Mineral AB (publ)

49 Not 6 - Resultat från andelar i intresseföretag Koncernen Moderbolaget KSEK Koncernens andel av resultatet Nordic Iron Ore AB Koncernens andel av resultatet Norrliden Mining AB Summa Not 7 - Skatt på årets resultat Vid förvärvet av Kopparberg Mining Exploration AB uppkom ett övervärde av mineralintressen om 995 KSEK. Under 2011 skrevs övervärdet ned med 1/3 för försäljningen av undersökningstillstånd till Nordic Iron Ore AB. Under 2012 skrevs övervärdet ned retroaktivt med ytterligare 1/3 för försäljningen av undersökningstillstånd till Norrliden Mining AB. Detta tillsammans med anpassningen av skattesatsen för den latenta skatteskulden på övervärdet, från 26,3 % till 22 %, gav en positiv skatteeffekt om 102 KSEK för Not 8 - Utdelning på aktie På bolagsstämman 15 maj 2014 kommer styrelsen föreslå att ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret 1 januari - 31 december Kopparberg Mineral AB (publ) - 49

50 Not 9 - Mineralintressen Koncernen Moderbolaget KSEK Ingående anskaffningsvärden Årets aktiverade utgifter Anskaffade undersökningstillstånd Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående restvärde enligt plan Den 22 februari 2013 avslog Bergsstaten Kopparberg Mining Exploration AB:s ansökan om bearbetningskoncession för Håkansboda. Som grund för avslaget hänvisade myndigheten till Minerallagen 4 kap. 2 2 st. och omständigheten med att området är beläget inom Lovisagruvans skyddszon kring deras bearbetningskoncession. Lovisagruvans bearbetningskoncession vann laga kraft den 27 december 2012 varmed skyddszonen som tidigare inte funnits tillkom. Kopparberg Mineral överklagade beslutet till Regeringen den 11 mars I avvaktan på den juridiska utvecklingen utförs ingen prospektering vid Håkansbodaprojektet eller angränsande undersökningstillstånd. Aktiverade kostnader för Håkansboda, inkl. angränsande undersökningstillstånd vilka hör till samma projekt, uppgick 31 december 2013 till KSEK. Not 10 - Byggnader och mark Koncernen Moderbolaget KSEK Ingående anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Bokfört värde byggnader i Sverige Bokfört värde mark i Sverige Kopparberg Mineral AB (publ)

51 Not 11 - Inventarier, verktyg och installationer Koncernen Moderbolaget KSEK Ingående anskaffningsvärden Försäljningar och utrangeringar Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Not 12 - Andelar i intresseföretag Org nr Säte Nordic Iron Ore AB Ludvika kommun Norrliden Mining AB Uppsala kommun Moderbolaget Kapitalandel % Rösträttsandel % Bokfört värde 2013 Bokfört värde 2012 Antal aktier Nordic Iron Ore AB 18,60 18, Norrliden Mining AB 50,00 50, Summa Skillnaden mellan bokfört värde och moderbolagets andel i Nordic Iron Ore AB:s eget kapital uppgår till (-2 782) KSEK. Skillnaden mellan bokfört värde och moderbolagets andel i Norrliden Mining AB:s eget kapital uppgår till (2 398) KSEK. Nordic Iron Ore AB Norrliden Mining AB Koncernen Ingående bokfört värde Anskaffat under året Försäljning externt Koncernjustering Utgående bokfört värde Kopparberg Mineral AB (publ) - 51

52 Not 13 - Övriga långfristiga fordringar Koncernen Moderbolaget KSEK Ingående anskaffningsvärden Tillkommande fordringar Utgående restvärde enligt plan Övriga långfristiga fordringar består av spärrade bankmedel som ställts i säkerhet hos Bergsstaten för prospekteringsverksamheten. Not 14 - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Moderbolaget KSEK Förutbetalda hyror Förutbetald leasing Förutbetalda försäkringar Upplupna ränteintäkter Upplupet konsultarvode Övriga poster Summa Not 15 - Förändring av eget kapital Aktiekapital utgör lägst (12 000) KSEK och högst (48 000) KSEK. Aktiekapitalet består av ( ) st aktier fördelade om (20 100) st A-aktier med ett röstvärde om 10 och ( ) st B-aktier med ett röstvärde om 1. Aktiernas kvotvärde är 0,40 (2,00) SEK. En teckningsoption förföll under perioden oktober 2013 och gav aktieägarna rätt att teckna fem nya B-aktier för tre aktier (oavsett aktieslag) till priset 0,60 SEK/aktie. Emissionen tecknades maximalt med även cirka 26 % överteckning vilket inbringade KSEK före emissionskostnader Kopparberg Mineral AB (publ)

53 Not 16 - Upplåning Koncernen Moderbolaget KSEK RÄNTEBÄRANDE SKULDER Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Summa Summa räntebärande skulder Inga långfristiga skulder förfaller senare än fem år efter balansdagen. Not 17 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderbolaget KSEK Upplupna löner Upplupna semesterlöner Upplupna pensionskostnader Upplupna sociala avgifter Övriga poster Summa Kopparberg Mineral AB (publ) - 53

54 Not 18 - Ställda säkerheter Koncernen Moderbolaget KSEK FÖR EGNA AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Avseende skulder till kreditinstitut Banktillgodohavanden Summa avseende egna skulder och avsättningar För egna ansvarsförbindelser Fastighetsinteckningar För övriga koncernföretag Företagsinteckningar Summa ställda säkerheter Not 19 - Transaktioner med närstående Inköp och försäljning mellan koncernföretag Moderbolaget Kopparberg Mineral AB har fakturerat kostnader avseende prospektering till det helägda dotterbolaget Kopparberg Mining Exploration AB under året för (2 050) KSEK. Kopparberg Mineral AB har även fakturerat kostnader avseende borrtjänster åt det helägda dotterbolaget Argo AB under året för 469 (544) KSEK. Argo AB har fakturerat systerbolaget Kopparberg Mining Exploration AB för nedlagda prospekteringskostnader under året om 618 (1 367) KSEK. Försäljning av tjänster till närstående Kopparberg Mineral är operatör av intressebolaget Norrliden Mining AB. Under räkenskapsåret har konsulttjänster till Norrliden Mining AB sålts för 343 (482) KSEK. Kopparberg Mineral har även sålt konsulttjänster till intressebolaget Nordic Iron Ore AB för 292 (246) KSEK under året. Inköp av tjänster från närstående Inga andra transaktioner med närstående har ägt rum under aktuellt eller föregående räkenskapsår Kopparberg Mineral AB (publ)

55 Not 20 - Resultat från andelar i koncernföretag KSEK Nedskrivning av fordran, dotterbolag Summa resultat av dotterföretag Not 21 - Andelar i dotterföretag Koncernen Org nr Säte Kapitalandel Argo AB Kopparberg 100% Kopparberg Mining Exploration AB Uppsala 100% Moderbolaget Kapitalandel % Rösträttsandel % Antal aktier Bokfört värde Bokfört värde Argo AB Kopparberg Mining Exploration AB Summa Kopparberg Mineral AB (publ) - 55

56 Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman 15 maj 2014 för fastställelse. Kopparberg Christer Lindqvist Styrelseordförande Nils-Erik Marinder Harald Meinhardt Chris Carlon Per Storm VD Vår revisionsberättelse har lämnats Revisionsberättelsen innehåller upplysning av särskild betydelse. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Annika Wedin Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor 56 - Kopparberg Mineral AB (publ)

57 Revisionsberättelse Revisionsberättelse Till årsstämman i Kopparberg Mineral AB (publ), org.nr Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Kopparberg Mineral AB (publ) för år Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen. Upplysning av särskild betydelse Utan att det påverkar vårt uttalande ovan vill vi fästa uppmärksamheten på avsnittet Framtida utveckling i förvaltningsberättelsen där det framgår att finansieringen vid årsredovisningens avlämnande inte är säkerställd för den kommande tolvmånadersperioden. Enligt styrelsens bedömning kommer finansieringen i första hand att säkerställas via det optionsprogram bolaget ställt ut men därutöver arbetar bolaget aktivt med andra möjligheter till finansiering. Bolagets förmåga till fortsatt drift är beroende av att finansieringen genomförs enligt plan. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Kopparberg Mineral AB (publ) för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och Uttalanden koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Kopparberg Mineral AB (publ)s och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt Gävle den 15 april 2014 årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Annika Wedin Auktoriserad revisor Kopparberg Mineral AB (publ) - 57

58 Styrelse Christer Lindqvist Styrelseordförande, född Medlem av styrelsen sedan Utbildad bergsingenjör från KTH. Christer Lindqvist var en av de första investerarna samt styrelseledamot i Dannemora Mineral AB, med specifikt ansvar för marknad och anläggningsprojekt. Han är idag bland annat VD i Nordic Iron Ore AB. Tidigare var Christer Lindqvist industrichef på AB Traction och Vice koncernchef för STC Interfinans AB. Antal A-aktier: (privat och via bolag) Antal B-aktier: (privat och via bolag) TO3B: (privat och via bolag) Nils-Erik Marinder Styrelseledamot, född Medlem av styrelsen sedan Nils-Erik Marinder har en fil. kand. i geologi från Uppsala Universitet. År 1961 började Nils-Erik arbeta som gruvgeolog i Bergslagen med Kopparberg som bas. Han anställdes därefter i LKAB och senare i Boliden där han bland annat var chef för malmbasavdelningen. Nils-Erik Marinder har även arbetat internationellt på uppdrag av Boliden samt på konsultbasis, huvudsakligen i USA, Kanada, Sydeuropa och Saudiarabien. Han är en av SveMin utsedd Qualified Person (QP). Antal A-aktier: 0 Antal B-aktier: TO3B: Chris Carlon Styrelseledamot, född Medlem av styrelsen sedan Chris Carlon är filosofie doktor i geologi och har varit prospekteringsgeolog för bl a Consolidated Goldfields, BP Minerals, Svenska BP Mineral AB och Rio Tinto samt vice president exploration för Minorco och Anglo American i Europa, Asien och Sydamerika. Han var senast ansvarig för geovetenskap och strategi inom Anglo American plc. Genom sin tidigare verksamhet i västra USA, Kanada, Chile, Peru, Argentina, Brasilien, Europa, Ryssland, Afrika, Iran, Indien samt Centralasien under en 35 års period har Dr Carlon omfattande erfarenheter av internationell prospektering och gruvverksamhet avseende förekomster med bas- och ädelmetaller samt industri- och energimineral. Han är fellow of Society of Economic Geologists och Geological Society of London. Antal A-aktier: 0 Antal B-aktier: 0 TO3B: Kopparberg Mineral AB (publ)

59 Harald Meinhardt Styrelseledamot, född Medlem av styrelsen sedan Utbildad bergsingenjör från KTH. Harald Meinhardt har mångårig erfarenhet av gruvdrift i ledande befattningar inom Boliden Mineral AB mellan , bland annat som gruvchef i Saxberget, Renström, Udden och Garpenberg. Sedan 1990 har Harald varit engagerad i Saudiarabien som platschef för Sukhayabarat och Bulghah-gruvorna och som produktionsdirektör för samtliga metallgruvor tillhörande Saudi Arabia Mining Company. Under åren var Harald Meinhardt VD för Woxna Graphite AB. Han är en av SveMin utsedd Qualified Person (QP). Antal A-aktier: 0 Antal B-aktier: TO3B: VD Per Storm VD, född Per Storm är utbildad Bergsingenjör, Teknologie Licentiat och Teknologie Doktor från KTH, han har även en civilekonomexamen från Stockholms Universitet. Per Storm kommer närmast från Raw Materials Group AB, RMG, där han varit VD och seniorkonsult. RMG är ett av Europas ledande företag inom analys av gruv- och metallindustrin. Före det var Per Storm akademisekreterare och vice VD på Ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges ledande mötesplats för forskning, näringsliv och politik. Han har även omfattande verksamhet bakom sig som konsult och undervisare i svensk processindustri och har grundat och suttit i styrelsen för ett flertal mindre bolag. Per Storm är ordförande i Kopparberg Mineral AB:s intressebolag Norrliden Mining AB. Antal A-aktier: 0 Antal B-aktier: TO3B: Kopparberg Mineral AB (publ) - 59