Barnskyddslagen ur skolans och småbarnspedagogikens synvinkel

Transkript

1 Barnskyddslagen ur skolans och småbarnspedagogikens synvinkel Vasa Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet / Thomas Sundell

2 Barnskyddsanmälans betydelse Anknyter till barnets grundrättigheter på flera sätt Socialarbetarna på barnskyddet vet inte om behovet av stöd om inte någon anmäler det Klientförhållandet börjar inte i och med anmälan eller ens utredningen av anmälan Viktigt att anmälan vid behov görs även om barnet redan är klient hos barnskyddet, eftersom den kan ge viktig tilläggsinformation och styra arbetet i en viss riktning En ny anmälan bör göras om situationen inte blir bättre 2

3 BSL 25 1 mom: Anmälningsplikt De som är anställda eller innehar ett förtroendeuppdrag hos någon av följande aktörer, eller som utför motsvarande uppgifter i ett uppdragsförhållande eller som självständig yrkesutövare, samt alla yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården är skyldiga att utan dröjsmål och trots sekretessbestämmelserna göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen, om de i sin uppgift fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver att behovet av barnskydd utreds: [lista över sektorer som är anmälningspliktiga] 3

4 Vilka verksamheter är anmälningspliktiga? 1) social- och hälsovården eller barndagvården, 2) undervisningsväsendet, 3) ungdomsväsendet, 4) polisväsendet, 5) Brottspåföljdsmyndigheten, 6) brand- och räddningsväsendet, 7) en producent av socialservice, barndagvård eller hälso- och sjukvårdstjänster, 8) en undervisnings- eller utbildningsanordnare, 9) en församling eller något annat religiöst samfund, 10) en förläggning eller flyktingsluss som avses i 3 i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011), 11) en enhet som bedriver nödcentralsverksamhet, 12) en enhet som ordnar morgon- eller eftermiddagsverksamhet för skolelever, 13) Tullen, 14) gränsbevakningsväsendet, 15) en utsökningsmyndighet, 16) Folkpensionsanstalten. 4

5 Vem är anställd? Anställningsförhållandets art har ingen inverkan: Tjänsteförhållande/arbetsförhållande Fast/tidsbundet Heltid/deltid Studerande är anmälningspliktiga då de vikarierar, men inte då de gör praktik inom ramen för studierna Den som arbetar inom ramen för arbetskraftspolitiska åtgärder eller arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte är inte anmälningspliktig Frivilligarbetare är inte anmälningspliktiga 5

6 Vem har ett förtroendeuppdrag? Ledamöter i nämnder som behandlar ärenden inom de verksamheter som är anmälningspliktiga Ledamöter i stads- eller kommunstyrelse och fullmäktige Skolornas direktioner också en förälder kan vara anmälningspliktig om hen är medlem i direktionen Om verksamheten är ordnad i bolagsform kan till exempel styrelsemedlemmar i ett aktiebolag vara anmälningspliktiga När får en förtroendevald i sin uppgift veta något som föranleder en barnskyddsanmälan? 6

7 Vad är ett uppdragsförhållande? Definieras inte i lagen En person är i uppdragsförhållande då kriterierna för arbetsavtals- eller tjänsteförhållande inte uppfylls, t.ex. för att hen inte står under arbetsgivarens direktionsrätt Kan till exempel handla om köptjänster eller betalningsförbindelser När utför man motsvarande uppgifter : hur är det med vaktmästare, städare, busschaufförer och dylikt? 7

8 Definitionen av utbildning och barndagvård Varken lagen eller förarbetena definierar närmare vad som omfattas av undervisningsväsendet respektive en undervisnings- eller utbildningsanordnare samt barndagvård Anmälningsplikten torde därför i princip omfatta alla utbildningsformer och all sådan småbarnspedagogik som avses i lagen om småbarnspedagogik Det har ingen betydelse vilken organisation som ordnar verksamheten (staten, en kommun, en samkommun, ett privat företag, en stiftelse, en förening osv.) 8

9 Församlingar på besök i skola och daghem Med en församling eller annat religiöst samfund avses den evangelisk-lutherska och den ortodoxa kyrkan samt sådana samfund som är registrerade med stöd av religionsfrihetslagen I BSL 25 4 mom finns ett undantag: sekretessen får inte brytas gällande uppgifter som fåtts i samband med bikt eller själavård Biktsekretessen gäller endast präster, inte andra som arbetar för församlingen 9

10 Skyldighet respektive rätt att anmäla Den som enligt BSL 25 är anmälningspliktig har en skyldighet att göra en barnskyddsanmälan om hen anser att situationen uppfyller kriterierna Skyldigheten att göra en anmälan är personlig och kan inte kvitteras genom att man ber någon annan anmäla Vid behov kan flera personer tillsammans göra en barnskyddsanmälan i alla dessa personers namn Gäller även om också en annan organisation berörs Även andra än anmälningspliktiga har rätt att göra en barnskyddsanmälan (t.ex. anhöriga eller grannar) Gäller också anmälningspliktiga på deras fritid 10

11 Definitionen av ett barn Ett barn är enligt BSL en person under 18 år och en ung person är år Börjar då barnet föds och tar slut på 18-årsdagen Ett foster är inte ett barn i lagens mening, men det är möjligt att göra en föregripande barnskyddsanmälan om ett ofött barn (BSL 25 c ) En person som har fyllt 18 år kan inte vara föremål för en barnskyddsanmälan även om personen inte kan ta hand om sig själv för detta finns anmälan enligt 35 i socialvårdslagen 11

12 Hur fort är utan dröjsmål? Det finns ingen klar definition av utan dröjsmål I en situation där ett barn är i omedelbar fara kontaktar man socialjouren direkt, och i vissa situationer kan man vara skyldig att vidta räddningsåtgärder I annat fall kan anmälan vid behov vänta ett par dagar Om situationen har försämrats över en längre tid kan man skjuta upp anmälan ett par veckor till exempel för att hinna diskutera med vårdnadshavare eller kolleger Man kan inte hota med anmälan om kriterierna uppfylls, och om de inte uppfylls har man inte rätt att anmäla 12

13 Hur gör man anmälan? BSL innehåller inga formkrav för barnskyddsanmälan, så den kan formuleras fritt Till god förvaltningssed hör att en anmälningspliktig gör anmälan skriftligen Ofta finns det formulär på kommunernas webbplatser E-post kan oftast inte användas pga. sekretessen I brådskande fall kan anmälan också göras muntligen Trots att anmälan inte kräver någons samtycke kan det anses höra till god förvaltningssed att man diskuterar med vårdnadshavarna på förhand eller, om situationen så kräver, först i efterhand 13

14 Vad ska en barnskyddsanmälan innehålla? Av barnskyddsanmälan ska det framgå vilka faktorer som har gett anmälaren anledning att anse att behovet av barnskydd bör utredas OBS! Det betyder inte att anmälaren behöver anse att barnskyddsåtgärder behövs, bara att behovet måste utredas Anmälaren behöver och ska inte ta ställning till vilka åtgärder som möjligen kan behövas Om man inte använder något särskilt formulär är det skäl att påpeka att det handlar om en barnskyddsanmälan 14

15 Vart görs barnskyddsanmälan? Barnskyddsanmälan görs till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen i praktiken en socialarbetare inom barnskyddet i kommunen eller socialjouren Utövande av offentlig makt kan inte privatiseras Om anmälan kommer fel men ändå till en myndighet ska den med stöd av 21 i förvaltningslagen skicka anmälan vidare till rätt instans En muntlig anmälan som framförs till fel person men ändå till en anmälningspliktig orsakar anmälningsplikt hos denna en myndighet ska också informera om det rätta förfarandet 15

16 Barnskyddsanmälan och sekretess Då man gör en barnskyddsanmälan kan man bortse från sekretessbestämmelserna, och därför kan man inte låta bli att göra en anmälan på grund av sekretess Det avgörande är huruvida tröskeln för anmälan är uppnådd, men även om anmälan inte leder till några åtgärder innebär det inte nödvändigtvis att man har brutit mot sekretessbestämmelserna Anmälaren har inte partsställning i ett barnskyddsärende och därmed inte heller någon rätt till information om vad anmälan leder till 16

17 Anonymitet En anmälningspliktig kan inte göra barnskyddsanmälan anonymt, vilket den som bara har rätt att göra anmälan i princip kan En anonym anmälan har mindre tyngd Om socialmyndigheten har uppgifter om anmälaren kan den normalt inte vägra ge ut dem till en part Om socialmyndigheten har ett namn på anmälaren ska det antecknas, men om anmälaren inte alls har berättat sitt namn kan det naturligtvis inte heller ges ut Socialmyndigheten kan inte lova anmälare anonymitet 17

18 Anonymitet Partsoffentligheten i 11 i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet kan begränsas bland annat om ett utlämnande skulle strida mot ett barns intresse (t.ex. så att barnets förhållande till en viktig mor- eller farförälder äventyras om föräldern får reda på anmälaren) om ett utlämnande skulle strida mot ett synnerligen viktigt allmänt eller enskilt intresse (t.ex. risk för att anmälaren utsätts för våld som hämnd) Tröskeln för tillämpning av begränsningarna ska vara hög och kriterierna ska bedömas objektivt 18

19 Tröskeln för barnskyddsanmälan Jämfört med den tidigare barnskyddslagen från 1983 är tröskeln i den nuvarande lagen från 2007 betydligt lägre, och den sänktes ytterligare 2015 I regeringspropositionen betonas att tröskeln inte får vara för hög Tröskeln för att göra en barnskyddsanmälan är lägre än för anmälan om behov av socialvård enligt 35 i socialvårdslagen 19

20 Situationer som kan kräva anmälan I RP 252/2006 nämns ett antal situationer där en anmälan kan behövas (listan är inte uttömmande): Försummelse av barnets behov Våld eller sexuellt utnyttjande eller hot om sådant Okunskap som hotar barnets välmående Missbruks- och mentala problem hos den som vårdar barnet Föräldrar som inte orkar ta hand om barnen Föräldrar som försummar sin egen vård Brist på stödnätverk i vardagen som hotar barnets välmående Barnets egen användning av rusmedel Mentala problem hos barnet 20

21 Situationer som kan kräva anmälan Kriminellt beteende hos barnet Självdestruktivt beteende hos barnet Allvarliga kommunkationsproblem mellan barnet och vårdnadshavaren Fortgående försummelse av skolgången Situationer där barnet tvingas ta ett med tanke på dess ålder alltför stort ansvar för vardagen i hemmet till exempel på grund av att vårdnadshavaren är sjuk Väldigt dålig ekonomisk situation i familjen som hotar barnets välmående Vid bedömningen av om tröskeln för anmälan uppnås behövs många olika kompetenser och dessutom livserfarenhet och sunt förnuft 21

22 Några hjälpmedel i bedömningen Definitionen av vårdnad om barn i 1 i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt Definitionen av barnets bästa i BSL 4 2 mom Schemat över bekymmerszoner (Arnkil och Eriksson) Vanhemmuuden roolikartta ( 22

23 Definitionen av vårdnad om barn Syftet med vårdnaden om barn är att trygga en balanserad utveckling och välfärd för barnet enligt dess individuella behov och önskemål. Vårdnaden bör trygga positiva och nära människokontakter i synnerhet mellan barnet och föräldrarna. Barn skall ges en god vård och uppfostran samt ägnas en med hänsyn till barnets ålder och utveckling behövlig tillsyn och omsorg. Barnet bör såvitt möjligt ges en trygg och stimulerande uppväxtmiljö samt en utbildning som motsvarar dess anlag och önskemål. Barn bör uppfostras så att det får förståelse, trygghet och ömhet. Barnet får inte undertryckas, agas eller utsättas för annan kränkande behandling. Barnet bör stödas och uppmuntras i sin utveckling till självständighet, ansvarsfullhet och vuxenhet. 23

24 Definitionen av barnets bästa Vid bedömningen av barnets bästa skall uppmärksamhet fästas vid hur olika åtgärdsalternativ och lösningar garanterar barnet 1) en harmonisk utveckling och välfärd samt nära och fortgående mänskliga relationer, 2) möjlighet till förståelse och ömhet samt övervakning och omsorg i enlighet med ålder och utvecklingsnivå, 3) en utbildning som motsvarar barnets anlag och önskemål, 4) en trygg uppväxtmiljö samt fysisk och psykisk integritet, 5) utveckling till självständighet och mognad till ansvarsfullhet, 6) möjlighet att delta och påverka i frågor som gäller barnet självt samt 7) hänsyn till språklig, kulturell och religiös bakgrund. 24

25 Anmälan enligt 35 i socialvårdslagen I den nya socialvårdslagen från 2014 finns en skyldighet för vissa personalgrupper (däribland barndagvården och undervisningsväsendet samt social- och hälsovården) som i sitt arbete har fått kännedom om en person vars behov av socialvård är uppenbart att med personens samtycke göra en anmälan till socialmyndigheten Om samtycke inte kan fås och personen är uppenbart oförmögen att svara för sin omsorg, hälsa eller säkerhet, eller om ett barns bästa absolut kräver det, ska anmälan göras oberoende av samtycke 25

26 Kontakt med socialvården som alternativ Enligt BSL 25 a kan man i stället för att göra en barnskyddsanmälan tillsammans med barnet eller barnets föräldrar ta kontakt i enlighet med 35 i socialvårdslagen för att få stödbehovet bedömt Förutsätter att det görs utan dröjsmål och att man uppger orsaken Resultatet är i allt väsentligt detsamma, men förfarandet är mer diplomatiskt Normalt är tröskeln högre för en anmälan enligt 35 i SVL än för en barnskyddsanmälan, men inte om man går via BSL 25 a 26

27 Vad betyder det om inget händer? Om en barnskyddsanmälan inte leder till några åtgärder betyder det inte nödvändigtvis att anmälan var obefogad oron för ett barn kan vara verklig och befogad även om barnskyddet inte finner det nödvändigt att vidta åtgärder i det här skedet Att inga åtgärder vidtas betyder inte heller att anmälaren har gjort fel i sin bedömning av anmälningströskeln eller överskridit sina befogenheter i fråga om sekretessen Om anmälan är gjord i god tro borde det inte finnas risk för åtal på grund av ärekränkning eller liknande 27

28 Brottsanmälan enligt BSL 25 Samma personer som enligt BSL 25 1 mom är skyldiga att göra barnskyddsanmälan är enligt BSL 25 3 mom också skyldiga att göra en brottsanmälan direkt till polisen om det finns skäl att misstänka att ett barn har utsatts för ett sexualbrott enligt SL 20 kapitlet ett brott mot liv och hälsa enligt SL 21 kapitlet vars maximistraff är minst 2 års fängelse Brottsanmälan ska göras i tillägg till barnskyddsanmälan Borde göras av den som har förstahandsinformation 28

29 Vilka sexualbrott gäller anmälningsplikten? Alla brott i SL 20 kapitlet (bl.a. våldtäkt, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt antastande, köp av sexuella tjänster av ung person och lockande av barn i sexuella syften) Åldersgränsen för samtycke är normalt 16 år, men 18 år gäller i vissa fall då barnet är beroende av den andra parten samt för pornografi och prostitution Frivilligt sex där skillnaden i ålder samt själslig och kroppslig mognad är liten är inte straffbart 29

30 Vilka våldsbrott gäller anmälningsplikten? Anmälningsplikten gäller merparten av brotten mot liv och hälsa i SL 21 kapitlet, eftersom straffsatserna är relativt höga De enda brott som inte omfattas är lindrig misshandel, vållande av kroppsskada och försummande av räddningsåtgärd Gränsdragningen mellan lindrig misshandel och misshandel av normalgraden är svår 30

31 Gärning och gärningsman Gärning som är straffbar innebär att en handling uppfyller rekvisiten för ett brott utan att det ställs krav på gärningsmannens skuld Jfr t.ex. en gärningsman som inte är straffmyndig Man behöver inte känna till vem som är gärningsman, utan det räcker med att ett barn har utsatts för något Det är inte skol- eller daghemspersonalens sak att fundera över vilken rättsstridig gärning som har begåtts, så länge man har skäl att misstänka att en rättsstridig gärning har begåtts 31

32 Skäl att misstänka Formuleringen skäl att misstänka preciseras inte i samband med den aktuella lagändringen JO och JK har i flera fall tagit ställning till formuleringen skäl att misstänka i samband med inledande av förundersökning och konstaterat att det inte krävs säkerhet eller ens hög sannolikhet det räcker med att det finns någonting konkret utöver en generell misstanke Tröskeln för att göra en anmälan kan rimligen inte vara högre än tröskeln för att inleda förundersökning I osäkra fall kan man konsultera polisen anonymt 32

33 Rätt att göra brottsanmälan Man kan anmäla brott som lyder under allmänt åtal eller där man är målsägande Anmälningsskyldighet finns bara i fråga om 1) grova brott som är på färde (SL 15:10) och 2) sexual- och våldsbrott som riktar sig mot barn (BSL 25 3 mom) Tystnadsplikten får bara brytas i punkt 2 ovan Alla våldsbrott som riktas mot barn under 18 år eller mot en person i dennes arbete lyder under allmänt åtal Stöld, skadegörelse, olaga hot osv. är målsägandebrott 33

34 Barnskydds- kontra orosanmälan 16 i lagen om elev- och studerandevård: Om en anställd vid läroanstalten eller inom elevhälsan bedömer att det behövs psykolog- eller kuratorstjänster inom elevhälsan för att förebygga eller övervinna studiesvårigheter eller sociala eller psykiska svårigheter hos en studerande, ska den anställde tillsammans med den studerande utan dröjsmål kontakta elevhälsans psykolog eller kurator och lämna de uppgifter som den anställde känner till och som behövs för bedömning av behovet av stöd. Tröskeln för en orosanmälan är i princip ännu lägre än för en barnskyddsanmälan, men om kriterierna för båda uppfylls tar de inte ut varandra båda ska göras Eleven kan behöva stöd från flera håll 34

35 Barnskyddsanmälan och ungdomslagen Enligt 11 i ungdomslagen ska en utbildningsanordnare oberoende av sekretess ge kontaktuppgifterna för en elev eller studerande till det uppsökande ungdomsarbetet om en elev har gått ut den grundläggande utbildningen men inte placerat sig i utbildning om en studerande på andra stadiet avbryter studierna Gäller inte om man bedömer att stöd inte behövs Om det har gjorts en barnskyddsanmälan enligt BSL 25 eller en anmälan om behov av socialvård enligt SVL 35 behöver uppgifter inte ges enligt 11 i ungdomslagen 35

36 Vad händer om man inte anmäler? Det finns inga sanktioner i BSL för underlåtenhet att göra barnskydds- eller brottsanmälan I 17 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare sägs att tjänsteinnehavaren skall sköta de uppgifter som hör till tjänsteförhållandet på behörigt sätt, utan dröjsmål och med iakttagande av behöriga bestämmelser och föreskrifter samt arbetsgivarens arbetslednings- och övervakningsföreskrifter detta är tjänsteplikten Underlåtenhet att följa BSL 25 kan vara straffbart som brott mot tjänsteplikt (SL 40:9 och 40:10) 36

37 Inledande av ett barnskyddsärende Ett barnskyddsärende inleds på ansökan eller när en socialarbetare eller någon annan anställd inom barnskyddet på något annat sätt fått kännedom om ett barn som eventuellt är i behov av barnskydd (BSL 26 ) Socialarbetaren eller någon annan anställd inom barnskyddet ska omedelbart bedöma barnets eventuella brådskande behov av barnskydd Dessutom ska en utredning av servicebehovet enligt SVL 36 göras, och i samband med den utreds behovet av åtgärder inom barnskyddet 37

38 Inledande av ett barnskyddsärende Bedömningen av stödbehovet görs av en socialarbetare, som vid behov kan stå i kontakt med barnet närstående personer samt med olika samarbetspartners och experter Till exempel skolan eller daghemmet Bedömningen ska påbörjas senast den sjunde vardagen efter att ärendet inletts och slutföras inom tre månader Bedömning görs inte om det är uppenbart onödigt Inledande av ett barnskyddsärende är INTE samma sak som inledande av en klientrelation inom barnskyddet 38

39 Inledande av klientrelation (BSL 27 ) En klientrelation inom barnskyddet börjar när en bedömning av servicebehovet visar att barnets uppväxtförhållanden äventyrar eller inte tryggar barnets hälsa eller utveckling, eller barnet genom sitt beteende äventyrar sin hälsa och utveckling, och barnet behöver tjänster och stödåtgärder enligt BSL En klientrelation börjar också i samband med brådskande åtgärder eller andra åtgärder enligt BSL som vidtas innan bedömningen av servicebehovet är färdig 39

40 Möte med barnet (BSL 29 ) Den ansvariga socialarbetaren eller någon annan på barnskyddet borde träffa barnet tillräckligt ofta I första hand strävar man efter att mötena sker i samarbete med vårdnadshavarna eller någon annan person som har huvudansvaret för fostran och vården Möten kan ske också utan vårdnadshavarnas samtycke, om det med beaktande av barnets ålder, utveckling och omständigheterna i övrigt motsvarar barnets bästa Detta kan ske exempelvis i skolan eller daghemmet Vårdnadshavarna ska normalt underrättas 40

41 Klientplan (BSL 30 ) En klientplan ska göras för varje barn som är klient inom barnskyddet, där man antecknar: de omständigheter och saker som man vill påverka barnets och familjens behov av stöd de tjänster och andra stödåtgärder genom vilka målet är att behovet av stöd ska mötas den tid inom vilken man uppskattar att målen kan nås de berördas avvikande åsikter om behov och medel Klientplanen ska uppdateras minst en gång om året 41

42 Klientplan (BSL 30 ) För ett omhändertaget barn ska klientplanen också innehålla: målet och syftet med vården utom hemmet ordnandet av särskilt stöd och särskild hjälp för barnet, dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som svarar för barnets vård och fostran hur kontakten med barnet ska upprätthållas och samarbetet med barnets föräldrar och andra barnet närstående personer genomföras hur man strävar efter att återförena familjen 42

43 Diskussion i klientens ärende (BSL 31 ) För att behovet av barnskydd skall kunna utredas och barnskydd ordnas ska det ordnas diskussioner där barnet, föräldrarna och vårdnadshavarna, fosterföräldrar, anhöriga till barnet och familjen samt myndigheter och andra samarbetspartners vid behov kan delta utifrån en bedömning som görs av en anställd inom barnskyddet Skola och daghem kan vara sådana myndigheter och andra samarbetspartners Även om barnskyddet är inkopplat har fortsättningsvis också andra ett ansvar för att stödja barnet 43

44 Öppenvård inom barnskyddet När behovet av barnskydd har konstaterats ska öppenvårdsåtgärder vidtas utan dröjsmål (BSL 34 ) Syftet är att främja och stödja ett barns positiva utveckling samt stödja och stärka föräldrarnas eller andra vårdares förmåga och möjligheter att fostra barnet Stödåtgärderna vidtas i mån av möjlighet i samarbete med barnet samt föräldrarna, vårdnadshavarna eller andra personer som svarar för barnets vård och fostran Stödåtgärder inom öppenvården är alltid frivilliga Vägran att ta emot stöd leder inte automatiskt till omhändertagande 44

45 Öppenvård inom barnskyddet Stödåtgärder inom barnskyddet kan till exempel vara: Hemservice Referensgruppsverksamhet Stödperson eller stödfamilj Ekonomiskt understöd Småbarnspedagogik Utredning av problemsituationen Stöd i skolgången Hjälp att skaffa jobb och bostad Stöd för placering i arbete Stöd för fritidsintressen Stöd för upprätthållande av nära människorelationer Stöd för att tillgodose andra personliga behov Vård- och terapitjänster som stöder rehabilitering Intensifierat familjearbete Familjerehabilitering Andra tjänster som stöder barnet och familjen Placering som stödåtgärd inom öppenvården 45

46 Omhändertagande av barn (BSL 40 ) Ett barn ska omhändertas och vårdas utom hemmet, om brister i omsorgen om barnet eller andra uppväxtförhållanden hotar att allvarligt äventyra barnets hälsa eller utveckling, eller barnet allvarligt äventyrar sin hälsa eller utveckling genom att använda rusmedel, genom en brottslig gärning som inte kan anses obetydlig eller genom annat därmed jämställbart beteende Dessutom krävs att öppenvårdsåtgärder är olämpliga, omöjliga eller otillräckliga och att ett omhändertagande motsvarar barnets bästa 46

47 Förfarande vid omhändertagande Socialmyndigheten begär utlåtanden t.ex. från skolan, daghemmet eller hälsovården för att utreda ärendet Socialmyndigheten har rätt att få sekretessbelagda uppgifter som behövs för utredningen (BSL 41 ) Parterna ska höras enligt förvaltningslagen och barnets åsikt ska utredas BSL har egna bestämmelser i 20 om hur man hör ett barn och utreder dess åsikt 47

48 Förfarande vid omhändertagande Om ingen motsätter sig omhändertagandet kan socialmyndigheten fatta beslutet, annars är det förvaltningsdomstolen som beslutar Ett barn som har fyllt 12 år kan själv motsätta sig Då förvaltningsdomstolen avgör ett barnskyddsärende ingår det i sammansättningen förutom jurister också en sakkunnigmedlem som är expert på barnfrågor 48

49 Brådskande placering av barn (BSL 38 ) Kriterierna för en brådskande placering (som skärptes ) är att förutsättningarna för omhändertagande enligt 40 uppfylls och att barnet är i omedelbar fara Innan placeringen görs ska parternas åsikt utredas En brådskande placering kan pågå i högst 30 dagar, om inte en ansökan om omhändertagande lämnas in till förvaltningsdomstolen eller redan är anhängig där Med skilt beslut kan den brådskande placeringen förlängas med högst 30 dagar om det inte går att utreda förutsättningarna för omhändertagande inom 30 dagar Beslut om brådskande placering är överklagbart 49

50 Att ge utlåtanden i barnskyddsärenden Enligt 20 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården är många aktörer, däribland kommunala myndigheter, utbildningsanordnare och privata producenter av socialservice, skyldiga att avgiftsfritt och oberoende av sekretessbestämmelserna ge socialmyndigheten som är nödvändiga för att utreda behovet av och ordna socialvård Nödvändigheten bedöms av socialmyndigheten den som ska ge uppgifterna kan inte ifrågasätta den Då socialmyndigheten begär uppgifterna ska den bedöma om förutsättningarna uppfylls 50

51 Att ge utlåtanden i barnskyddsärenden De begärda uppgifterna ges i den utsträckning som sägs i begäran Om det inte har angetts någon tid för att ge utlåtandet borde det ändå göras så fort som möjligt Skyldigheten att ge uppgifter förstärks av en straffbestämmelse vägran att ge uppgifterna kan ge böter 51

52 Innehållet i ett bra utlåtande Vem som har begärt uppgifterna och varför Barnets personuppgifter och andra motsvarande uppgifter för att individualisera barnet Hur länge och i vilken roll den som ger utlåtandet har känt barnet och jobbat med det Vilka som har varit med om att göra utlåtandet Oftast borde det vara de personer som har haft mest med barnet att göra Kännedom om barnet är viktigare än tjänsteställning 52

53 Innehållet i ett bra utlåtande Barnskyddsmyndigheten kan vilja veta till exempel: Frånvaro och dess utveckling Skolframgång (vitsord, utveckling, problemområden, styrkor) Samarbete med föräldrarna (hur, med vem, hur har det gått, hur ofta, eventuella problem) Barnets beteende och inställning till skolan, daghemmet, personalen och lärande Barnets humör och yttre framtoning (ser trött ut, inspirerad att lära sig, observationer kring brister i omvårdnaden) Om barnet har varit brådskande placerat eller placerat som en åtgärd inom öppenvården, huruvida det har skett någon förändring jämfört med tidigare 53

54 Innehållet i ett bra utlåtande Barnets kamratförhållanden och hur väl det kommer överens med andra barn Saker som barnet har berättat om hemförhållandena Vem som för och hämtar barnet från daghemmet Hur väl överenskomna vårdtider har hållits Oanmäld frånvaro Huruvida barnets förmågor är åldersenliga Andra saker som skolan eller daghemmet anser är av betydelse Bilagor kan vara till exempel betyg, Wilma-meddelanden, utskrifter av frånvaro, e-postkorrespondens osv. 54

55 Innehållet i ett bra utlåtande Skriv direkt ur egen synvinkel och försköna inte, eftersom det kan göra problemen diffusa (skriv hellre kläderna luktar urin än föräldrarna har problem med klädvården, hellre mamman luktade alkohol då hon hämtade barnet än mamman har problem med livshanteringen ) Använd inte andra än allmänna, etablerade förkortningar, som någon utanför skola och daghem har svårt att förstå Det behövs inte föräldrarnas tillåtelse för att ge ett utlåtande, och de kan inte förbjuda det Det är socialmyndighetens sak att delge utlåtandet 55

56 Att vittna i förvaltningsdomstolen Handläggningen av ett barnskyddsärende är inte nödvändigtvis muntlig förutom om en part kräver det Om en muntlig handläggning ordnas kan det hända att någon som jobbar i skola eller daghem kallas som vittne Den som kallas som vittne måste komma och vittna, om det inte finns godtagbara hinder (t.ex. sjukdom) Även om det skulle finnas ett hinder mot att faktiskt vittna (t.ex. släktskap) måste man komma till domstolen, och om man väljer att ändå vittna måste man tala sanning 56

57 Att vittna i förvaltningsdomstolen Ett vittne måste berätta sanningsenligt allt hen vet om saken Det är tillåtet att ha anteckningar till stöd för minnet, men det är inte tillåtet att läsa innantill Den part som kallar en person att vittna kan ha berättat vilka frågor parten kommer att ställa, men motpartens frågor är okända och kan vara ledande och aggressiva Om det är något man inte vet eller minns är det bäst att berätta att så är fallet 57

58 Resurser Handbok för barnskydd (endast på finska): Svenskspråkiga mallar för blanketter som rör barnskydd: 58