TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP 02

Transkript

1 TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP 02 VINDBRUK Bollebygds kommun Västra Götalands län Antagen av kommunfullmäktige

2 Antagandehandling godkändes av kommunfullmäktige Planhandlingarna består av; Planförslag med miljökonsekvensbeskrivning, (denna handling) Analys, Samrådsredogörelse, Medverkande tjänstemän: Lisa Brunnström, Michaela Kleman Maria Lejdebro Ulla Henskog Åsa Edvardsson Anders Jurin projektledare, Samhällsbyggnadsavdelningen handläggare, Samhällsbyggnadsavdelningen Samhällsbyggnadsavdelningen Samhällsbyggnadsavdelningen Samhällsbyggnadsavdelningen Planhandlingen är framtagen med hjälp av medel från Boverket i form av stöd för planeringsinsatser för vindkraft.

3 INNEHÅLL 1. Sammanfattning 5 2. Inledning Bakgrund Syfte Mål Utgångspunkter för vindbruksplanering Vindbruk och energi i Bollebygds kommun Vindbruksplanering i grannkommuner 8 - Sjuhäradsbygden - Övriga angränsande kommuner 2.7 Planeringsprocessen Förändringar under planeringsprocessen Begrepp och förklaringar Tidigare ställningstaganden Planeringsmål och vindbruksläget idag 12 - Sverige - Västra Götalans län - Bollebygds kommun 3.2 Riksintresse för vindbruk Lagstiftning för vindbruk Kommunala beslut Planeringsförutsättningar Allmänna intressen 15 - Riksintressen och skyddsområden 4.2 Kommunala intressen 18 - Samhällsutveckling - Bevarandevärden 5. Lokaliseringsförutsättningar för vindbruk Vindkraftverket 23 - Teknisk utformning och produktion - Yt- och markkrav 5.2 Vindenergi Kraftledningsanslutning Hälsa och säkerhet 26 - Buller - Skuggor och refl exer - Skyddsavstånd - Luftfart och hindermarkering - Telekommunikation Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 3

4 forts. 5.5 Påverkan på djurliv 28 - Fåglar - Fladdermöss 5.6 Vindkraftverk i landskapet 30 - Vindkraftverkens storlek - Landskapet i Bollebygd 6. Analys Sammanfattning Planförslag Planförslagets huvuddrag 38 - Lämpliga områden - Övriga områden - med stor restriktion mot vindbruk - Olämpliga områden 7.2 Vindbruk i mindre skala 47 - Rekommendationer för mindre vindkraftverk 7.3 Generella rekommendationer 48 - Lokalisering - Utformning - Hälsa och säkerhet 7.4 Uppskattat markanspråk och energiproduktion 49 - Markanspråk - Energiproduktion 8. Miljökonsekvensbeskrivning Inledning 50 - Gällande bestämmelser - Avgränsning - Avstämning mot intentionerna i ÖP Alternativ utveckling och konsekvenser 51 - Nollalternativet - Planförslaget - Utvidgat planförslag - Jämförelse av alternativen 8.3 Beaktande av riksintressen och skyddsvärden 61 - Riksintressen - Övriga allmänna skyddsvärden - Kommunala bevarandevärden 8.4 Sociala och ekonomiska konsekvenser Miljökonsekvenser av förslaget 65 - Sveriges miljömål - Miljöaspekter 8.6 Risk för betydande miljöpåverkan Åtgärder för att minimera miljöpåverkan Uppföljning Tidplan Referenslista 70 4 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

5 1. SAMMANFATTNING I Bollebygds kommuns översiktsplan (ÖP02) som antogs av kommunfullmäktige saknas ställningstaganden angående vindbruk och vindkraftverk. Inte heller har någon vindkraftspolicy el dyl. tidigare arbetats fram. Syftet med att ta fram detta tematiska tillägg till översiktsplanen med inriktning vindbruk är att få fram ett bra underlag för kommunala beslut vad gäller vindbruk och vindkraftverk, lämna upplysningar till enskilda medborgare samt ge vägledning till exploatörer som i ett tidigt skede kan se om det finns förutsättningar att etablera vindkraftverk i ett område. För att uppnå en god hushållning av mark- och vattenresurser har fem utgångspunkter tagits fram för planeringen av vindbruk. Utgångspunkterna är att vindbruk inte bör komma till stånd i konflikt med: hälsa och säkerhet områden för framtida samhällsutveckling, särskilt i anslutning till kommunens fyra tätorter samt till Götalandsbanans eventuella sträckning kommunens natur- kultur- och landskapsbildsresurser ett etablerat friluftsliv grannkommuners syn på vindkraftsetableringar vid kommungränsen Utifrån utgångspunkterna har kommunens mark- och vattenområden analyserats. Analysen har skett i tre steg: kommunövergripande analys lokala analyser av avgränsade områden identifi ering av olämpliga områden för vindbruk Analysen ingår endast som en sammanfattning i det tematiska tillägget. Hela analysen finns tillgänglig som en särskild bilaga. Utifrån resultatet av analysen har ett planförslag formerats. Planförslaget utgörs av tre delområden som bedöms som lämpliga för vindbruk tillsammans med skyddszoner om 500 meter kring dessa. De tre delområdena är: Bengtatorp (väster om Gesebol) Älmåsaberget (norr om Töllsjö) Töllsjö-Slätthult (vid kommungränsen i nordöst mot Borås) I ovanstående områden uppskattas översiktligt att sammanlagt cirka 15 vindkraftverk med dagens storlek kan uppföras. I planförslaget ingår områden som bedöms som olämpliga för vindbruk. Dessa områden utgör cirka 75% av kommunens yta. I övriga områden föreslås hållningen vara restriktiv mot vindkraftverk. I samband med arbetet med det tematiska tillägget har även en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tagits fram i samarbete med SWECO i Göteborg. I MKB:n redovisas bland annat konsekvenser av planförslaget samt en alternativdiskussion. Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 5

6 VÅRGÅRDA Storskogen ALINGSÅS länsväg 180 Gantarås Hökhult Fagerhult Hedared Töllsjö Ömmern Töllsjön Torstad LERUM Morjhult länsväg 1758 Lindedalen BORÅS Hindås V. Nedsjön Ö. Nedsjön Nolån Gesebol Gesebols sjö järnvägen Olsfors Sörån Fjälla Hultafors Sandared Viaredssjön HÄRRYDA Bollebygd riksväg 40 Rävlanda Kråketorp MARK 6 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

7 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund I Bollebygds översiktsplan från år 2002 (ÖP02) saknas ställningstaganden angående vindbruk. Inte heller har någon vindkraftspolicy el dyl. tidigare arbetats fram. När nu bygglov och förfrågningar om vindkraftsetableringar inkommit till kommunen finns ett behov av att utreda vilka områden som är mer eller mindre lämpliga för denna typ av verksamhet. Sedan den 1 augusti 2009 gäller nya regler för prövning av vindkraft. Reglerna innebär att bygglov och plankrav för vindkraftverk i stort sett tagits bort. Vindkraftverk prövas endast enligt Miljöbalken (MB). Vid större vindkraftsanläggningar krävs tillstånd enligt MB, vilket ges av Länsstyrelsen. I den nya lagen anges att Länsstyrelsen ska ta hänsyn till vad kommunernas översiktsplaner anger vad gäller vindkraftsverkens lokalisering vid tillståndsgivning. Det är således av vikt att Bollebygds översiktsplan kompletteras med ställningstaganden angående vindbruk. 2.2 Syfte Syftet med att ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen med inriktning vindbruk, är att få fram ett bra underlag för kommunala beslut vad gäller vindbruk, lämna upplysningar till enskilda medborgare samt ge vägledning till exploatörer som i ett tidigt skede kan se om det finns förutsättningar att etablera vindkraftverk i ett område eller om andra intressen bedöms ha företräde. 2.3 Mål Målet med det tematiska tillägget till översiktsplanen med inriktning vindbruk, är att klarlägga kommunens förutsättningar för vindbruk och att redovisa var kommunen bedömer att etablering av vindkraftsanläggningar bidrar till en god hushållning av marken. Detta ska ske över hela kommunens yta. Ställningstagandet ska redovisas genom en indelning av kommunens yta efter områdenas lämplighet enligt följande kategorier: lämpliga områden olämpliga områden område med stora restriktioner mot vindkraftverk 2.4 Utgångspunkter för vindbruksplanering För att uppnå vad Bollebygds kommun bedömer vara en god hushållning av markoch vattenresurser har fem utgångspunkter för planeringen av vindbruk arbetats fram. Utgångspunkterna är att vindbruk inte bör komma till stånd i konflikt med: hälsa och säkerhet områden för framtida samhällsutveckling, särskilt i anslutning till kommunens tätorter samt till Götalandsbanans eventuella sträckning kommunens natur-, kultur- och landskapsbildsresurser ett etablerat friluftsliv grannkommuners syn på vindkraftsetableringar vid kommungränsen Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 7

8 2.5 Vindbruk och energi i Bollebygd Enligt Energimyndighetens rapport Energiläget 2008 är Sveriges totala elförbrukning ungefärligen 77 TWh /år. I Bollebygds kommun uppgick elförbrukningen år 2006 till 66 GWh. Detta innebär att elförbrukningen i Bollebygds kommun utgör cirka 0,1 % av Sveriges totala elförbrukning. I Bollebygds kommun finns inga vindkraftverk idag som kan bidra till elförsörjningen. Byggnads- och miljönämnden beviljade bygglov och godtog anmälan för fem vindkraftverk i norra delen av kommunen, strax söder om länsväg 180 mellan Borås och Alingsås. Ytterligare intresse för etablering av vindkraftverk finns i kommunen. 2.6 Vindbruksplanering i grannkommuner Sjuhäradsbygden Under hösten år 2008 startade en dialog mellan Sjuhäradsbygdens kommuner angående vindbruksplanering. Dialogens syfte är att informera och diskutera aktuella vindbruksrelaterade frågor över kommungränserna. Borås Stad har antagit rapporten Förutsättningar för att bygga vindkraftverk i Borås, Enligt rekommendationerna finns ett område som bedöms vara intressant att studera vidare längs nordvästra kommungränsen mot Bollebygd. Övriga angränsande kommuner Alingsås kommun har tagit fram en utställningshandling för ett tematiskt tillägg till översiktsplanen (från 1995), med inriktning vindbruk. Enligt utställningshandlingen finns inga områden för utbyggnad av vindkraft i anslutning till kommungränsen mot Bollebygd. ALINGSÅS VÅRGÅRDA Lerums kommun har arbetat fram en utställningshandling av en vindbruksplan som utgör tillägg till Lerum kommuns framtidsplan. Enligt utställningshandlingen finns två områden i närhet till Bollebygds kommun som bedöms som lämpliga för vindbruk. LERUM BOLLEBYGD HÄRRYDA MARK BORÅS Härryda kommun tog under hösten 2010 fram en samrådshandling för vindbruk i kommunen. I handlingen redovisas ett område vid gränsen mot Bollebygd som lämpligt för vindbruk. Område i grannkommunens gränsområde mot Bollebygd där vindbruk bedöms som lämplig markanvändning 8 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

9 2.7 Planeringsprocessen Översiktsplanen är ett planeringsinstrument som utgör en vägledning och vision för kommunens mark- och vattenanvändning. Den behandlar vanligtvis ett tidsperspektiv om år. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande. Innehållet och den demokratiska förankringen av översiktsplanen regleras i plan- och bygglagens bestämmelser. Översiktsplanen kan kompletteras med ett tematiskt tillägg. När detta sker ska det utföras enligt samma förfarande som för översiktsplanen. Vid översiktsplanering ställs inga formella krav på att upprätta ett program. Mål och utgångspunkter för planeringen redovisas istället i ett särskilt kapitel i inledningen till denna samrådshandling. Enligt plan- och bygglagen ska alla översiktsplaner miljöbedömas och således följas av en miljökonsekvensbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivningen är ett fristående dokument, men utgör i detta fall en del av planhandlingen. SWECO i Göteborg har medverkat i arbetet för att ta fram miljökonsekvensbeskrivningen. samråd utställning antagande Det tematiska tilläggets Till planhandlingarna ska en särskild sammanställning aktuella skede i planprocessen tas fram. Sammansställningen ska redovisa hur miljöfrågorna behandlats och integrerats i planen. Den särskilda sammanställningen ska ligga till grund för ett antagandebeslut och i stort sett vara färdigställd vid utställningen. 2.8 Förändringar under planeringsprocessen Det tematiska tillägget för vindbruk har reviderats under processens gång. Nedan redovisas de större ändringarna som gjorts i planförslagetunder de olika skedena. Under samrådsskedet Särskilda rekommendationer för de tre lämpliga områdena har införts i planförslaget. För de övriga områdena med stor restriktion mot vindkraftverk i planförslaget har det tydliggjorts vilka verk kommunen förespråkar och vilka typer av verk som inte rekommenderas. Kapitlet Påverkan på djurliv, fåglar och fladdermöss har kompletterats. Fågelsträcksinventeringen har kompletterats med slutsatser för höststräcket Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 9

10 TOTALHÖJD ROTOR TORNHÖJD/ NAVHÖJD ROTORDIAMETER H D FUNDAMENT Vindkraftsverkets delar och defi nitioner Under utställningsskedet Ändringarna var av redaktionell karraktär. Följande ändringar/ förtydligande gjordes: Ändring så att det fråmgår att det är Transportstyrelsen som ställer krav på hinderbelysning. Avsnittet om skyddsavstånd för järnväg ändras i enlighet med Trafikverkets yttrande. I planen skrivs in att det i genomförandeskedet tidigt skall tas kontakt med Räddningstjänst. I planen ändras meningen Tills dess att flygstråket eventuellt blir fastställt ställer sig kommunen negativ till vindkraftverk i området till Kommunen ställer sig positiv till vindkraft i området. Planen kompletteras med text om att HARRY VOR planeras att avecklas. 2.9 Begrepp och förklaringar Effekt - är ett mått för hur mycket energi (t.ex. el) en apparat behöver för att fungera eller producera (som vid fallet för vindkraftverk). Effekten mäts i J/s eller Watt. Energi - är rörelse eller förmåga till rörelse. Energi är ett mängdberepp och kan även förklaras som effekten mätt över tid, och mäts i Wh. Förenklat sagt kan ett vindkraftverk med en effekt om 2 MW som snurrar i timmar tillskapa en energi om 16 MWh, (2000 kw h = MWh). GIS (geografiska informationssystem) - är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information. I detta tematiska tillägg har GIS använts i analyskapitlet för att få fram möjliga områden för vindbruk. Gårdsverk - definieras som ett vindkraftverk som har en totalhöjd på meter och en rotordiameter som överstiger tre meter. Verket får inte placeras närmare fastighetsgräns än dess totalhöjd. Bygglov krävs för gårdsverket och prövning bör ske efter de utpekade intressena i översiktsplanen och i det tematiska tillägget. Nollplansförskjutning - I vindkarteringen som tagits fram av Uppsala Universitet anges vindarnas hastighet ovan nollplansförskjutningen och inte ovan mark. Detta beror på att vindberäkningarna är gjorda med kännedom om typen av markanvändning (skog, åkermark etc.) men utan kännedom om höjden på eventuell 10 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

11 200 (m) Miniverk Gårdsverk Vindkraftverk Större vindkraftverk max 20(m) max 50(m) verk 150 (m) verk 150 (m) vegetation. I vindkarteringen läggs därför höjden till för nollplanet (i bilden nedan markerat D). Nollplansförskjutningen kan uppskattas till tre fjärdedelar av vegetationens höjd (angett i bilden som H). Som exempel kan resultaten för höjden 71 meter med en 20 meter hög skog tillämpas 71 + (20 x ¾) = 86 meter ovan mark. (Definition enligt Energimyndighetens hemsida). kwh (kilowatt-timme) = 1000 Watt-timmar. Vanligt värde för att redovisa ett vindkraftsverks möjlighet att producera el. En 40 Wattslampa som lyser i 5 timmar använder 200 Wh (40 x 5 = 200). Miniverk - definieras som ett vindkraftverk vars totalhöjd inte överskrider 20 meter och dess rotordiameter är högst tre meter. Verket får heller ej placeras närmare tomtgränsen än verkets höjd. MB - miljöbalken MKB - miljökonsekvensbeskrivning. Del av en miljöbedömning som ska utföras i samband med framtagandet av en översiktsplan. MW (mega watt) - 1 MW = Watt. Vanlig enhet för att illustrera ett vindkraftverks förmåga att producera energi. PBL - plan- och bygglagen Totalhöjd - vindkraftverkets höjd över marken, från marknivå till högsta läge för rotorspets. Vindbruk - för att likställa vindkraft med andra näringar som skogs- och jordbruk har begreppet vindbruk myntats. ÖP - översiktsplan. Alla kommuner ska ha en kommunövergripande översiktsplan som redovisar kommunens vision om mark- och vattenanvändningen i ett tidsperspektiv om cirka år. Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 11

12 3. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 3.1 Planeringsmål och befintliga vindkraftverk Sverige Sverige hade år 2008 en energitillförsel om 624 TWh (624 10¹² ) enligt Energimyndighetens rapport Energiläget Av denna energitillförsel uppgick vindkraftens elproduktion till 1,99 TWh, vilket motsvarar cirka 0,6 procent av Sveriges totala elproduktion. Enligt Energiläget 2008 fanns 1138 vindkraftverk i Sverige med en sammanlagd effekt om cirka 1048 MW vid årsskiftet 2008/2009. Utbyggnadstakten av vindkraften har ökat kraftigt under de senaste åren och år 2008 installerades cirka 129 verk som sammantaget omfattade 217 MW till skillnad från de föregående årens installationer som omfattat en effektökning om MW. Riksdagen har beslutat om en nationell planeringsram för vindkraft som motsvarar 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Västra Götalands län Enligt Energiläget 2009 fanns det 302 vindkraftverk i Västra Götalands län. Den sammanlagda effekten från dessa verk uppgick till cirka 270 MW och cirka 432 GWh el producerades. Bollebygds kommun Bollebygds kommun har inga uppsatta mål för hur mycket energi som ska produceras genom vindkraft. Arbete pågår med att ta fram en energiplan. Installerad effekt från vindkraftverk under året Nyinstallerad effekt/år från vindkraftverk i Sverige, källa Energimyndighetens rapport Energiläget Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

13 3.2 Riksintresse för vindbruk Energimyndigheten ansvarar för att ange riksintresseområden för energiproduktion i Sverige och har pekat ut 423 områden av riksintresse för vindbruk i Sverige. Tillsammans utgör dessa områden en areal som motsvarar 2,2% av Sveriges totala yta enligt Energimyndighetens rapport Vindkraftsstatistik I Västra Götaland utgör riksintresseområdena för vindbruk cirka 5% av Sveriges sammanlagda riksintresse. Inget av riksintresseområdena är belägna i Bollebygds kommun. I förarbetet till Energimyndighetens beslut om riksintresseområden för vindbruk pekade länsstyrelsen ut ett område i Bollebygd som möjligt riksintresseområde. Området är beläget i norra delen av kommunen, strax söder om länsväg 180 mellan Borås och Alingsås. Området ingår dock inte i Energimyndighetens slutgiltiga förslag till riksintresseområden på grund av att områdets areal understeg 3 km². Jämförande karta över områden i Västra Götalands län som Länsstyrelsen föreslog för riksintresse för vindkraft, samt de områden som ingår i Energimydighetens slutgiltiga förslag Tema t isk t t illä gg t ill ÖP 0 2, V I NDBRU K 13

14 3.3 Lagstiftning för vindbruk Från och med 1 augusti 2009 gäller nya regler för bygglov, anmälan och tillstånd för vindkraftverk. Ändringarna påverkar lagstiftningen i plan- och bygglagen, miljöbalken samt i ellagen. Syftet med ändringarna är att snabba på processen för hanteringen av vindkraftärenden och att minimera dubbelprövning enligt de olika lagstiftningarna. De nya reglerna är även mer fokuserade på vindkraftsverkens höjder än deras effekt. I förändringarna anges bland annat att en översiktsplan eller liknande bör ligga till grund för beslut om en vindkraftsetablering. Krav på bygglov och detaljplan i samband med vindkraftsetableringar tas i huvudsak bort. Detaljplanekravet kvarstår dock i de områden där det råder stor efterfrågan på mark. Tillstånd krävs för större vindbruksanläggningar och behandlas av länsstyrelsen. Övriga vindbruksärenden behandlas av kommunen. 3.4 Kommunala beslut Kommunstyrelsen beslutade att söka finansiellt stöd hos Boverket för att klarlägga förutsättningarna för utbyggnad av vindkraftsanläggningar i kommunen samt att kommunen själv avsätter resurser för att genomföra utredningen. Kommunstyrelsen beslutade att godkänna samrådshandlingen för det tematiska tillägget till ÖP 02, vindbruk. Kommunstyrelsen beslutade att godkänna samrådsredogörelsen för det tematiska tillägget till ÖP 02, vindbruk. Kommunstyrelsen beslutade att godkänna utställningshandlingen för utställning. Kommunstyrelsen beslutade att godkänna utställningsutlåtandet. Kommunfullmäktige beslutade att anta Tematiskt tillägg till ÖP02, vindbruk. 14 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

15 4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap vilket är beläget i norra delen av kommunen och sträcker sig vidare in i Vårgårda kommun. Det andra området, Tubbared, är en naturbetesmark i västra delen av kommunen. I ÖP02 anges bland annat att bebyggelse och anläggningar i de båda områdena endast ska tillåtas om de inte inkräktar på områdenas naturvärden och landskapskaraktärer liksom deras värde som stora opåverkade områden. Rörligt friluftsliv I Bollebygds kommun finns ett riksintresseområde för det rörliga friluftslivet, Delsjö-Härskogenområdet som sträcker sig från länsväg 1758 (Töllsjövägen) till den västra kommungränsen och vidare in i grannkommunerna Alingsås, Lerum och Härryda. I ÖP02 anges att Härskogsområdet och området kring Östra och Västra Nedsjöarna ska bli föremål för fördjupning av översiktsplanen och att bebyggelse och anläggningar som inte har samband med det rörliga friluftslivet eller jordoch skogsbruket på platsen endast ska tillåtas om de inte skadar riksintresset eller områdets karaktär i avvaktan på den fördjupade översiktsplanen. Enligt rekommendationerna i översiktsplanen ska mark- och vattenområden som är särskilt känsliga ur ekologisk synpunkt skyddas så långt som möjligt mot åtgärder som kan skada naturmiljön och får inte utan synnerliga skäl användas för bebyggelse. Särskilda prövningar ska göras i varje bygglovärende eller vid andra ingrepp. Natura 2000-områden Bollebygds kommun har ett Natura 2000-område. Området är beläget i Gantarås i norra delen av kommunen, strax norr om länsväg 180 mellan Borås och Alingsås, och utgörs av en slåtteräng. Rekommendationerna för Natura 2000-området i ÖP02 faller under samma som riksintresse för naturvård, Skogsbygden, se ovan. Kommunikationsanläggningar Större vägar och järnvägar av betydelse för landet kan ses som riksintressen. I Bollebygds kommun är riksväg 40 samt järnvägen Borås-Göteborg av riksintresse. Genom södra delen av Bollebygds kommun sträcker sig kust-till kustbanan mellan Göteborg och Kalmar. Trafikverket (dåvarande Banverket) har upprättat en förstudie (2007) för dubbelspårig järnväg på sträckan mellan Bollebygd och Borås. Den nya järnvägen kommer att förbinda Göteborg och Borås. Utbyggnaden blir samtidigt en del av en framtida höghastighetsbana från Stockholm via Jönköping till Göteborg. Genom Bollebygds kommun finns i förstudien två alternativa spårdragningar för den föreslagna dubbelspåriga järnvägen, vilka tillsammans resluterat i ett järnvägsreservatsområde. I Bollebygds översiktsplan finns ett reservatsområde för den eventuella järnvägen. Den tänkbara sträckningen av Götalandsbanan bör även behandlas som ett riksintresse. Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 15

16 Landvetter flygplats är lokaliserad 1,5 mil väster om Bollebygds tätort. Även andra flygplatser som Trollhättan Vänersborg och Göteborg City Airport (Säve) kan påverkas av vindkraftverk i Bollebygds kommun. Enligt Luftfartsverkets (LFV:s) skrift Vindkraftverk och dess påverkan på luftfart i flygplatsers närhet, finns särskilda områden för flygning till och från flygplatser. Dessa områden benämns som kontrollzon och terminalområde. Landvetters kontrollzon (området närmast flygplatsen som ska skydda flygtrafik under start och landning) sträcker sig in över västra delen av Bollebygds kommun till Östra Nedsjön. Kontrollzonen är ett skyddsområde och ska i mesta möjliga mån vara fri från hinder, varför vindkraftverk i dessa områden anses som ytterst olämpligt. Även terminalområdet för Landvetter flygplats (område på väg till och från flygplats där ut- och inflygningsprocedurer kan utföras på ett säkert sätt) sträcker sig in över Östra Nedsjön. Vid terminalområdets sidogränser bör ej vindkraftverk över 150 meter förekomma och etableringar i anslutning till dessa områden kräver alltid mer detaljerade konsekvensbedömningar. För varje flygplats som har instrumentflygprocedurer finns en eller flera Minimum Sector Altitude (MSA) uträknade. Innanför MSA-ytan finns ett antal procedurytor för in- respektive utflygning till/från flygplatsen. MSA-ytan baseras på en cirkel med en radie av 46 kilometer och en buffertarea med en bredd av nio kilometer. Bollebygds kommun påverkas av MSA-ytor från Landvetter flygplats, Trollhättan- Vänersborg flygplats och Göteborg City Airport (Säve). Om hinder uppförs inom MSA-ytorna medför detta en påverkan på instrumentflygprocedurerna. Hänsyn måste därför tas till höjdbegränsningar för byggnadsverk och anläggningar, alternativt kan uppförandet av hindret samordnas med investering av navigationshjälpmedel och procedurförändringar. I ett område nordost om Töllsjö tätort finns en luftfartsradioanläggning benämnd VOR Harry. Runt en sådan anläggning ska en skyddszon i form av en cirkel finnas med avståndet 500 meter + hindrets totalhöjd x 50. Två av de i förslagets tre lämpliga områden för etablering, Älmåsaberget och Töllsjö-Slätthult berörs av flygfyren, Göteborg Landvetter Airport har utställningsskedet medelat att den planeras att tas ur drift. Detta måste först godkännas av Transportstyrelsen och det beräknas ta omkring ett halvår. Över Bollebygds kommun finns en flygväg som används i ett projekt med modern navigeringsteknik för Landvetter flygplats. I områden runt flygvägen ställs krav för skyddsavstånd mot höga hinder, så som vindkraftverk. Den exakta dragningen av flygvägen är idag under prövning och därmed ej fastställd. Totalförsvarets militära del Enligt miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan motverka totalförsvarets intressen. Riksintresset för totalförsvarets militära del kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikationsoch underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset. 16 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

17 VÅRGÅRDA ALINGSÅS Hedared Töllsjö Ömmern Töllsjön LERUM BORÅS Ö. Nedsjön V. Nedsjön Nolån Gesebols sjö Sandared Hindås Hultafors Viaredssjön Olsfors Sörån HÄRRYDA Bollebygd Riksväg 40 Rävlanda MARK Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 17

18 Bollebygds kommun berörs inte av några öppet redovisade riksintressen. Riksintresset för totalförsvaret kan framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i plan- och bygglovärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 meter utanför och högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse. Landskapsbildsskydd I Bollebygds kommun omfattas ett område mellan östra och västra Nedsjöarna samt området kring Ömmern i västra delen av kommunen av landskapsbildsskydd. Strandskydd Syftet med strandskyddet är att säkerställa goda livsvillkor för växt- och djurliv och att bevara områden för rekreation och friluftsliv. Skyddet gäller för land- och vattenområden samt undervattensmiljön. Strandskyddet gäller generellt 100 meter från strandlinjen, men kan utökas upp till 300 meter. Inom strandskyddade områden krävs dispens alternativt upphävande för byggnation. I Bollebygd finns nio sjöar med utökat strandskydd till 200 meter och ytterligare nio sjöar med utökat strandskydd till 300 meter. De utökade strandskydden ska ses över av länsstyrelsen innan år Kommunala intressen Samhällsutveckling Tätortsutveckling Bollebygd Enligt ÖP02 finns utbyggnadsområden för Bollebygds tätort i den nordöstra och östra delen av tätorten och omfattar bland annat områden där planering påbörjats som Tyftet, Varpås, Rinna och Grönkullen. Efter ÖP02 har nya förutsättningar tillkommit för hur tätorten kan komma att växa i ett framtidsscenario. Trafikverket har utrett Götalandsbanans sträckning genom Bollebygds kommun, med möjlighet för ett stationsläge vid Kråketorp strax sydväst om Bollebygds tätort. Kommunen påbörjade arbete med att planera för att tätorten ska växa mot stationsläget i sydväst genom framtagande av en vision för Därefter har ett samarbete inletts under hösten 2008 med Mark och Härryda kommuner avseende planering av ett nytt stationsområde för den nya järnvägen söder om Bollebygds tätort och riksväg 40 och en stråkstudie har tagits fram. Olsfors-Hultafors En utvecklingsplan för tätorterna Olsfors-Hultafors antogs av kommunfullmäktige Utvecklingsområdena i de två tätorterna är lokaliserade i anslutning till den befintliga bebyggelsen. Planen redovisar en långsiktig ambition av att låta de två tätorterna växa samman på höjderna. Töllsjö I ÖP02 anges att en fördjupning av översiktsplanen ska göras för Töllsjö. Inga utbyggnadsområden är utmarkerade. Ingen fördjupning har ännu genomförts eller påbörjats. 18 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

19 VÅRGÅRDA ALINGSÅS Hedared Töllsjö Töllsjö Ömmern Töllsjön LERUM Östra och Västra Nedsjöarna BORÅS Ö. Nedsjön V. Nedsjön Nolån Gesebol-Skäresjö- Lindedalen Sandared Hindås Olsfors Olsfors-Hultafors Viaredssjön Sörån HÄRRYDA Bollebygd Rävlanda MARK Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 19

20 Övriga områden Översiktsplanen anger att en fördjupning av översiktsplanen ska göras för Gesebol- Lindedalen-Skäresjön med syfte att pröva möjligheten för ytterligare kompletterande fritidshusbebyggelse samt anläggningar för turism och fritid, liksom även att definiera och stärka bevarandeintressena. En fördjupning av översiktsplanen ska även göras för området kring Västra och Östra Nedsjöarna. Bevarandevärden Områden med friluftsvärden I ÖP02 anges att Härskogsområdet och Gesebol-Skäresjöområdet är områden som innehar stora värden för friluftslivet. För båda områdena anges att ny bebyggelse och anläggningar som inte har samband med det rörliga friluftslivet eller jord- och skogsbruket på platsen, tillåts endast om de inte skadar riksintresset eller påverkar områdets karaktär. [...] Vidare redovisar översiktsplanen en vision om att bullernivåerna i områden för friluftsliv och rekreation inte ska överstiga db(a). Enligt översiktsplanen har även Nolån, Sörån och dess närområden stor betydelse för Olsfors och Bollebygds tätort och ska bibehållas och utvecklas som grönstråk. Knalleleden är en 45 kilometer lång vandringsled som sträcker sig från Hindås via Bollebygd till Borås. Leden har ett stort värde för det rörliga friluftslivet lokalt, men även regionalt då leden binder samman Vildmarksleden mot Skatås i Göteborg och Sjuhäradsleden mot Ulricehamn. Stora opåverkade områden Enligt översiktsplanen betraktas följande områden som stora opåverkade områden: området norr om länsväg 180 Alingsås-Borås området söder om riksväg 40 området sydost om Töllsjö, vid Torstad I ÖP02 noteras att en utbyggnad av Götalandsbanan söder om riksväg 40 kan medföra att områdets värde som opåverkat, helt eller delvis kan gå förlorat. Enligt rekommendationerna ska dessa områden så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär. Bebyggelse eller anläggningar som inte har samband med jord- och skogsbruket på platsen ska ej medges utan detaljplan eller särskild planutredning. Bebyggelse och anläggningar som tillåts ska anpassas genom läge och utformning till områdets karaktär och med hänsyn till landskapsbilden. Områden med stora naturvärden Översiktsplanen anger sex större områden med naturvärden: Ömmern Tubbared, Fagerhult & Baggegården vid Morjhult Skogsbygden Östra och Västra Nedsjöarna Nolåns dalgång Söråns dalgång De ovan nämnda områdena ska skyddas enligt rekommendationerna i ÖP02. Särskilda rekommendationer finns för respektive område som syftar till att skydda natur- och landskapsvärdena vid eventuella nybyggnationer. Utöver ÖP02 arbetas även en naturvårdsplan fram i kommunen, i vilken mindre avgränsade områden med höga naturvärden redovisas. 20 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

21 VÅRGÅRDA ALINGSÅS Hedared Töllsjö Ömmern Töllsjön LERUM BORÅS Ö. Nedsjön V. Nedsjön Nolån Gesebols sjö Sandared Hindås Hultafors Viaredssjön Olsfors Sörån HÄRRYDA Bollebygd Rävlanda MARK Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 21

22 Gantarås Fagerhult Torstad Töllsjö Nolåns dalgång Ekologiskt känsliga områden I ÖP02 bedöms områden med s.k. nyckelbiotoper som särskilt ekologiskt känsliga. I Bollebygd redovisas 39 nyckelbiotoper och 29 objekt med höga naturvärden. Dessa områden är utpekade av Skogsstyrelsen, och inom dessa har kommunen samrådsskyldighet enligt MB 12 kap. 6 vad gäller alla planerade åtgärder. Vidare redovisar ÖP02 att länsstyrelsens utpekade våtmarks-, lövkogs-, värdefulla odlingsmarker, ängar och hagar samt lax- och öringsvattendrag särskilt ska värnas och skyddas mot bebyggelse och exploatering. Våtmarker Bollebygds kommun är rik på våtmarker. I länsstyrelsens rapport Våtmarker i Älvsborgs län, rapport 1993:6 finns 15 våtmarker i kommunen beskrivna som klass1 eller 2 (särskilt högt eller högt naturvärde). I ÖP02 anges särskilt att våtmarker angivna i den ovan nämnda rapporten ska värnas och skyddas från bebyggelse och exploatering. Kulturområden och fornlämningar Enligt ÖP 02 är följande områden värdefulla kulturmiljöer: Nolåns dalgång Torstad Fjälla Hultafors Villavägen i Bollebygd Alla fornlämningar omfattas även av skydd genom kulturminneslagen. I ÖP02 betonas det öppna odlingslandskapets värde. Bebyggelse och andra verksamheter ska underordnas odlingslandskapets bevarandevärde. De landskap som benämns ha stort bevarandevärde är: Gantarås Gesebol-Lindedalen Mellomgärde Morjhult-Bosgården Fagerhult Torstad det öppna landskapet kring Töllsjö Nolåns dalgång Söråns dalgång 22 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

23 5. LOKALISERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT 5.1 Vindkraftverket Teknisk utformning och produktion Ett vindkraftverk består av ett torn med maskinhus, rotor och rotorblad. Tornet förankras med ett fundament i marken, vilket kan bestå av en betongplatta eller en bergsförankring. Tornhöjden är ofta ungefärligen lika stor som diametern av rotorn, och verken som produceras idag har vanligtvis en tornhöjd om cirka 100 meter. Vindkraftverken är ofta vita eller en grå nyans, vilket gör verket väl synligt för sjöoch luftfart samtidigt som en sammanhängande färgskala ger ett estetiskt tilltalande intryck. Det är även vanligt att tornens nedre delar kamoufleras i en grön nyans mot terrängen för att bättre smälta in. De vindkraftverk som installeras idag har ofta en effekt på 2-3 MW. Ett vindkraftverk med en effekt om 2 MW ger generellt mellan 4 och 5 GWh per år. Det räcker till hushållsel för 1000 villor under ett år, eftersom genomsnittsvillan förbrukar 5000 kwh/år. Ett vindkraftverk förväntas ha en teknisk livslängd om år. Yt- och markkrav Den bebyggda ytan för ett vindkraftverk utgörs av verkets fundament, vars syfte är att hålla vindkraftverket på plats. Ett fundament till ett 90 meter högt torn kan vara cirka 20 x 20 meter, alternativt bestå av en sockel varunder långa betongbultar borrats ner i berget. Vid uppförande av vindkraftverk anläggs även vägar och parkeringsområden, ledningar och kablar dras i mark och transformator- och servicebyggnader uppförs. Dessa åtgärder innebär bestående förändringar i närmiljön, varför det är viktigt att fundera över markområdenas olika känslighet för ingrepp vad gäller växt- och djurliv, geo- och hydrologiska förhållanden samt landskapsbildspåverkan. När flera vindkraftverk placeras inom samma område krävs stora avstånd mellan verken för att vindenergin ska kunna utnyttjas optimalt. För att hindra vindkraftverk från att utnyttja varandras potentiella vindenergi krävs ett ungefärligt avstånd om 4-6 rotordiametrar mellan verken, beroende på hur de placeras i förhållande till vindriktningen. Ytbehovet kan också beräknas till 0,1-0,2 km2 per megawatt, beroende av hur terrängen ser ut. Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 23

24 5.2 Vindenergi Vindenergi är en av de viktigare lokaliseringsfaktorerna för vindkraft. Dagens vindkraftverk är vanligen i drift vid vindstyrkor mellan 3 och 25 m/s och maximal effekt kan uppnås vid m/s. Vid för svag vind stängs vindkraftverket automatiskt av, lika så om vindarna är för starka. Verken placerar sig automatiskt med rotorn vinkelrät mot vindriktningen för att fånga upp mesta möjliga vindenergi. I bra vindförhållanden kan ett vindkraftverk producera el cirka av årets 8760 timmar, dock med en effekt som varierar med vindstyrkan. Medelvinden i ett område kan illustreras genom så kallade vindkarteringar där vindhastigheter beräknas under ett genomsnittsår. Uppsala Universitet har gjort en vindkartering över hela Sverige i ytor om 1 x 1 km som kan ge en indikation om i vilka områden som det blåser mer eller mindre i. Resultatet är dock mycket övergripande och som komplement till vindkarteringar brukar även vindmätningar göras inför projektering. Ett av kriterierna för att ett område skulle omfattas av riksintresse för vindbruk var att årsmedelvinden minst var 6,5 m/s på 71 meters höjd. Då vindkraftverken blir högre och högre är det nu vanligt att verken har en navhöjd om 100 meter. Därför är det av intresse att veta årsmedelvinden på 103 meters höjd över terrängen. För Bollebygds kommun visar vindkarteringen från Uppsala Universitet att årsmedevinden är som störst i norra delen av kommunen, där medelvärdet är 7,0 m/s 103 meter över terrängen. I övrigt är vindförhållandena goda för vindkraft längs östra och västra kommungränsen samt längst i söder. De sämsta vindförhållandena beräknas vara längs Nolåns dalgång, mellan Östra och Västra Nedsjön samt längs riksväg 40 från kommungränsen i väster till Olsfors. För att tydliggöra vilken verkan vinden ger vid olika vindstyrkor har SMHI gjort en tydlig sammanställning (se tabellen nedan). Dagens vindkraftverk är vanligen i drift vid vindstyrkor mellan 3 och 25 m/s VINDHASTIGHET (m/s) BENÄMNING VINDENS VERKNINGAR 0,0-0,2 Lugnt Inga 0,3-1,5 Svag vind Knappt märkbara 1,6-3,3 Blad rörs, vindfana visar vindens riktning 3,4-5,4 Måttlig vind Blad och tunna kvistar är i rörelse 5,5-7,9 Kvistar och tunna grenar rör sig konstant 8,0-10,7 Frisk vind Mindre lövträd svajar, grenar rör sig 10,8-13,8 Strora trädgrenar rör sig 13,9-17,1 Hård vind Hela träd svajar 17,2-20,7 Kvistar bryts från träd 20,8-24,4 Mindre skada på hus, takpannor blåser ner 24,5-28,4 Storm Träd rycks upp, betydande skada på hus 28,5-32,6 Svår storm Stora skador > 32,6 Orkan Mycket stora skador 24 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

25 VÅRGÅRDA ALINGSÅS Hedared Töllsjö Ömmern Töllsjön LERUM BORÅS Ö. Nedsjön V. Nedsjön Nolån Gesebols sjö Sandared Hindås Hultafors Viaredssjön Olsfors Sörån HÄRRYDA Bollebygd Rävlanda MARK Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 25

26 5.3 Kraftledningsanslutning En viktig lokaliseringsfaktor vid etablering av vindkraftverk är närhet till kraftledningsnätet och möjligheten för elnätet att ta emot producerad effekt och utjämna effektvariationer. För att kunna ansluta vindkraftverk till kraftledningsnätet måste oftast en transformatorstation anläggas. Genom Bollebygd sträcker sig kraftledningar i det regionala nätet vilket kopplar samman det nationella stamnätet med lokalnäten. Transformatorstationer finns på sex platser i kommunen; söder om Bollebygds tätort, norr om Bollebygds tätort, öster om Olsfors, i mitten av Nolåns dalgång, i Morjhult samt öster om Töllsjön. 5.4 Hälsa och säkerhet Buller Om och hur mycket ett vindkraftverk upplevs som bullerstörande beror inte bara på den alstrade ljudnivån utan även på om verket är synligt och hur det upplevs påverka landskapet. Den upplevda störningen skiljer sig också mellan placeringar i olika landskapstyper och om de är placerade på landsbygd eller i anslutning till samhällen. Vilket ljud som faktiskt når en mottagare beror på vindriktning, terräng och meterologiska förhållanden. Ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk vilket beror på att ljudenergin breder ut sig över ett större område. Bakgrundsljud kan i vissa fall även maskera ljudet från vindkraftverk. Ljudutbredningen brukar dock minst vara på 6-10 rotordiameters avstånd. Det är Naturvårdsverkets riktvärde för industribuller nattetid som i regel tillämpas vid prövning av vindkraftverk, vilket innebär att buller utomhus inte får överskrida 40 db(a) vid bostäder. Skuggor och refl exer Vindkraftverk i rörelse ger upphov till en roterande skugga. Huruvida skuggor från vindkraftverk upplevs som störande är beroende av verkens navhöjd, rotordiameter, solstånd, avstånd, väder, siktförhållanden, vindriktning och topografi. Risken för att störningar ska uppstå är störst om vindkraftverk placeras sydost till sydväst om störningskänslig plats. Skuggor är oftast uppfattbara på 1,5 km avstånd, men då endast i form av en diffus ljusförändring. Erfarenheten visar att på tre km avstånd uppfattas ingen skuggeffekt. Det bästa sättet att undvika störande skuggor är att placera verken i rätt väderstreck och på godtagbara avstånd. Det går även att förse verken med avstängningsautomatik under de förhållanden då risk för störningar finns. Det finns inga riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. I praxis finns dock en rekommendation vilken innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Den sannolika skuggeffekten som ett vindkraftverk kommer att ha kan beräknas. Den faktiska skuggeffekten (den verkliga skuggtiden) som ett verk har är dock i praktiken omöjlig att beräkna då den framtida väderleken inte går att förutsäga med den exakthet som krävs. Vid tillståndsprövning av vindkraftverk enligt miljöbalken kan ett beslut villkoras för maximal tillåten skuggeffekt. 26 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

27 Skyddsavstånd Säkerhetsfrågor kring vindkraftverk avser vanligtvis risken för att byggnadsdelar eller hård snö och is ska falla ned. Tekniska lösningar finns dock som innebär att verken stannas upp vid isbildning eller att ett avisningssystem sätts igång. För att undvika risken för nedfallande delar fordras regelbunden service och underhåll av verken, såsom vid andra stora tekniska anläggningar. Byggnader och andra anläggningar som exempelvis vindkraftverk ska enligt planoch bygglagen placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. Det avstånd mellan vindkraftverk och järnväg som gäller är verkets totalhöjd + 20 meter.. Trafikverket (dåvarande Vägverket) förespråkar i Boverkets handbok Vindkraftshandboken, planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden (2009) att avståndet mellan vindkraftverk och allmän väg bör vara verkets totalhöjd, dock minst 50 meter oavsett vägtyp. Placeringen av vindkraftverk måste bedömas individuellt i varje enskilt fall, då exempelvis trafikintensiteten på den aktuella vägen har betydelse för avståndskravet. Trafiksäkerheten kan även påverkas negativt om reklam finns på vindkraftverken. Trafikverket förespråkar också enligt Boverkets handbok att avståndet mellan järnvägsbank/kontaktledning och vindkraftverk bör vara minst totalhöjden på verket. Vid prövning av bygglov för vindkraftverk bör även studeras om risk för radiostörningar mot järnvägen föreligger. Luftfart och hindermarkering För att flyg och sjöfart ska kunna undvika vindkraftverk finns krav på information och signalsystem. För att flygsäkerheten inte ska äventyras finns exempelvis höjdbegränsningar för bebyggelse i områden vid flygplatser. Höjdbegränsningarna och vilka områden som berörs är unika för varje flygplats och är beroende på storlek och klassning av flygplatsens landningsbana. Luftfartens intressen omfattar utöver flygplatsen även utrustning som finns i övrig terräng som radiostationer, navigeringshjälpmedel av olika slag samt radarstationer. Vilken effekt ett vindkraftverk medför på utrustningen är beroende av teknik och terrängförhållanden. Transportstyrelsen har utfärdat föreskrifter angående hinderbelysning (TSFS 2010:155). Enligt föreskrifterna ska verk med en höjd upp till 150 meter markeras med vit färg samt med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk med en höjd av 150 meter eller högre ska markeras med vit färg samt med blinkande högintensivt vitt ljus under hela dygnet. I vindkraftparker ska alla verk som utgör parkernas yttre gräns markeras med vit färg och, beroende på höjd, medel- eller högintensiva blinkande ljus, medan de inre verken markeras med vit färg och förses med minst lågintensiva fasta röda ljus. Telekommunikation Vindkraftverk kan påverka mottagningen av radiosignaler för markbaserade radiosystem som används för rundradioverksamhet, fasta radioförbindelser och navigering. Med storleken på verken och anläggningarna ökar risken för störningar. Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 27

28 5.5 Påverkan på djurliv Fåglar Fåglar anses kunna påverkas både direkt och indirekt av vindkraftverk. Exempel på direkt påverkan är kollisioner och indirekt påverkan kan ske genom störningar, barriäreffekter och påverkan på naturtyper. Det finns dock inga säkra belägg för hur vindkraftverk påverkar vilda fåglar och om det innebär att de i större grad förolyckas genom kollisioner. De fågelarter som bedöms vara mest känsliga för vindkraftverk är de som lever länge och får få ungar, så som till exempel rovfåglar. Risken för kollisioner mellan fåglar och verk är ofta låg men stor variation finns mellan olika typer av vindkraftanläggningar. Risken för kollisioner per snurra är dock ungefär densamma för stora och små anläggningar. Ett sätt att minska risken för kollisioner är att undvika lokaliseringar av vindkraftverk längs de viktigaste kända flyttstråken (fågelsträck). Vanligtvis krävs en buffertzon om meter mellan verken för att inte störa fåglarnas inflygning, vistelse, födosök eller flykt vid kända fågelområden. Ett annat sätt är att undvika områden med hög fågeltäthet, krön och höjdlägen samt våtmarker och strandängar. För att förhindra störningar före och efter anläggningen av vindkraftverk bör verkens placering, utformning och drifttäthet studeras närmare och behöver skräddarsys till varje plats. Detta eftersom vad som är mest effektivt varierar från fall till fall. Häckande fåglar Det är känt att det i Bollebygds kommun finns häckande fågelarter som är känsliga för störning från vindkraftverk såsom rovfåglar och smålom. Sådana arter kräver stort skyddsavstånd runt häckningsplatser och särskild hänsyn längs flygvägar mellan häckningsplats och vatten där de söker föda. Likaså finns skogsfågel som tjäder som är beroende av ostörda spelplatser för sin parning. Mer noggranna studier av fågellivet behövs vid etableringsprojekt. Fågelsträcksinventering Västergötalands ornitologiska förening har studerat fågelsträck över Bollebygds kommun i syftet att få en uppfattning om fågelsträckens riktning, omfattning och intensitet. Räkningarna har genomförts under vår och höst 2010 på åtta platser i anslutning till Nolåns dalgång. I Bollebygds kommun finns topografiskt sådana formationer som skulle kunna vara ledlinjer för fågelsträck, så som höjdryggar, dalgångar, vattendrag och sjösystem. Nolåns dalgång med förgreningar upp mot Töllsjö är enligt inventeringen en sådan formation och är också en utnyttjad ledlinje för fågelsträck. Sträcket längs Nolåns dalgång inbegriper även enligt observationerna korridorer på ömse sidor om dalgången med några kilometers bredder, uppskattningsvis cirka en kilometer österut och kanske två kilometer västerut. Observationen visar att en relativt hög intensitet och koncentration finns i hela Nolåns dalgång upp till Töllsjöslätten för att vid Slätthult och Dammsjön vara ett utglesat sträck som sannolikt går på bredden och inte är så koncentrerat. Nolåns dalgång, utgör för norrifrån sträckande fågel, inte en så dominerande ledlinje. Gäss och svan ser ut att sträcka mer österut än de punkter som observerats på hösten. Vid vårsträcket utgör dalgången en gren från Kungsbackafjorden, Lygnern och Storån. Räkningarna ger en något olika bild för vår och höst, åtminstone när det gäller svan- och gåssträck. Detta kan dock vara en felaktig slutsats beroende på tidpunkter för räkning och uppkomna vädersituationer. Höststräcket förefaller dock innehålla 28 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

29 VÅRGÅRDA Dammsjön ALINGSÅS Töllsjö-Slätthult Hedared Töllsjö Ömmern Töllsjön LERUM BORÅS Ö. Nedsjön Hindås V. Nedsjön Nolåns dalgång Gesebols sjö Hultafors Sandared Viaredssjön Olsfors Sörån HÄRRYDA Bollebygd Rävlanda MARK Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 29

30 Illustration av vindkraftverkens storlek (befi ntliga, de som monteras idag och framtida), i jämförelse med element i landskaps- och stadsbilden. färre svanar och gäss, i stort sett ingen observation av sådana sträck har gjorts under hösten, medan småfågelsträcket förefaller vara desto större på hösten. Ett kalenderårs fågelsträcksräkning med lite kompletterande uppgifter från Artdatabankens fågelobservationer i närområdet ger inte en heltäckande bild av fågelsträckens riktning, omfattning och intensitet i Bollebygds kommun. De observationer som gjorts kan dock utgöra en grund för vidare studier. Fladdermöss Flertalet studier har uppmärksammat att fladdermöss kan förolyckas i samband med vindkraftverk. Fladermöss är speciellt sårbara för att de har en långsam reproduktionstakt. Fladdermössen attraheras till insekter som samlas runt vindkraftverken tack vare dess värmeutrålning. Den största risken bedöms finnas vid kuster och andra områden med rik tillgång på insekter såsom gårdsmiljöer med lövträd och tillgång till sovplatser och andra lövträdsmiljöer, gärna vid vatten. Barrträdsmiljöer innebär ofta en lägre risk ur fladdermussynpunkt. När fladermöss på sträckflykt passerar vindkraftverken flyger de ofta så lågt att risken för kollision anses vara liten. Det är vid svaga vindar när insekterna ansamlas som fladdermöss lockas att jaga högre upp, i höjd med rotorbladen och risken för kollisioner kan öka. Olyckorna sker oftast under för- och sensommaren, inte under högsommaren. De platser där vindkraftverk bör undvikas för att reducera risken för förolyckade fladdermöss är skogklädda höjder och längs ledlinjer så som kuster, uddar, vägar alléer, stenmurar med mera. Förekomsten av fladdermöss i Bollebygds kommun är dåligt känd. Kommunövergripande studier behövs liksom mer noggranna studier vid etableringsprojekt. 5.6 Vindkraftverk i landskapet Vindkraftverkens storlek Vindkraftverken blir mer och mer effektiva på att utvinna energi ur vinden tack vare den tekniska utvecklingen. Utvecklingen innebär också att vindkraftverken blir allt större, med högre torn och vidare rotorspann. De vindkraftverk som har satts upp i Sverige under de senaste 20 åren har vanligtvis en effekt om 0,5-1,5 MW och en tornhöjd upp till 80 meter. De verk som sätts upp idag har en effekt om 2,0-3,0 MW och tornhöjder upp till 100 meter. Verken blir också större och vindkraftverk om 6 MW vilka också har en tornhöjd upp till 135 meter, har satts upp i Tyskland. För att få en förståelse för hur stora vindkraftverken är och vilken inverkan de kan ha på det omgivande landskapet kan en jämförelse göras med vanliga objekt i 30 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

31 VÅRGÅRDA ALINGSÅS Hedared Töllsjö Ömmern Töllsjön LERUM BORÅS Ö. Nedsjön V. Nedsjön Nolån Gesebols sjö Sandared Hindås Hultafors Viaredssjön Olsfors Sörån HÄRRYDA Bollebygd Rävlanda MARK Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 31

32 landskapet som skog (30 meter), kyrka (15 meter) högspänningsledning (40 meter). Vindkraftverket, både de befintliga och de framtida, blir ett framträdande och kanske även främmande element i landskapet på grund av dess storlek. Det finns helt enkelt idag inget annat naturligt eller av människan skapat element i landskapet som kan relatera till vindkraftverket. I det urbana landskapet finns dock höga byggnadsverk som kan ställas i relation till vindkraftverken. Det västra av Gothia Towers i Göteborg är 72 meter högt och har ungefär samma höjd som de befintliga vindkraftverken idag. Älvsborgsbrons pyloner mäter 107 meter över havet och har ungefär samma höjd som de vindkraftverk som får bygglov och tillstånd idag. För att däremot hitta ett byggnadsverk som är lika högt som de framtida vindkraftverken måste vi vända oss till Stockholm och Kaknästornet, vilket är 155 meter högt och därmed ett byggnadsverk med stor landskapsbildspåverkan. Landskapet i Bollebygd En särskild landskapsanalys av Bollebygds kommun har genomförts av Rådhuset Arkitekter AB i Uddevalla. Analysen har skett i två steg genom en inledande översiktlig analys av landskapet i kommunen och en detaljerad studie av delområden i kommunen. Resultatet av analysen redovisas på efterföljande sidor. Översiktlig landskapsanalys Den översiktliga landskapsanalysen för hela kommunens yta gjordes med en värdering av landskapets karaktärsdrag samt bedömning av landskapets känslighet och möjligheter för etablering av vindkraftverk. Genom kartstudier, flygbildstolkning och fältbesök beskrivs och analyseras landskapet utifrån följande faktorer: skala, struktur, komplexitet, rumslighet, öppenhet slutenhet, karaktärselement samt riktning. En översiktlig bedömning i en tregradig skala gjordes av landskapets visuella tålighet för vindkraftsanläggningar. Resultatet var en indelning av kommunen i 15 olika landskapstyper. Varje landskapstyp värderades sedan efter dess visuella tålighet för vindkraftverk: Relativt hög visuell tålighet Måttlig visuell tålighet Relativt låg visuell tålighet Bedömningarna i analysen är enligt följande: Skogslandskap i närheten av Gantarås inom område 1. Töllsjö, skogslandskap. 1. Töllsjö, skogslandskap Skogslandskapet har områdesvis en opåverkad karaktär som är känsligt för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Genom att skogen öppnar sig runt sjöar, mossar eller inägor kan vindkraftverk bli dominanta och bör undvikas när naturen i övrigt upplevs som relativt orörd. Landskapet bedöms vara känsligt som helhet. Det har en relativt låg visuell tålighet mot vindkraftanläggningar. Odlingslandskap inom område 2. Gantarås. 2. Gantarås Odlingslandskapet är ålderdomligt och känsligt för moderna, storskaliga inslag som vindkraftverk. Karaktären skulle förändras vid en utbyggnad i området. Det bedöms ha en relativt låg visuell tålighet mot nya storskaliga inslag som vindkraftsanläggningar. 32 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

33 3. Töllsjö, odlingslandskap De öppna fälten och sjön ger vida utblickar mot omgivande höjder med storskaligt barrskogslandskap. Skalan är relativt liten i odlingslandskapet och vid sjön. Landskapet bedöms därför ha en relativt låg visuell tålighet mot nya storskaliga inslag som vindkraftanläggningar. 4. Fagerås Den ålderdomliga och småskaliga odlingsmarken har låg tålighet för moderna och storskaliga inslag som vindkraftverk. Verk som är placerade i skogen kommer att synas från många platser i det halvöppna och öppna landskapet p.g.a. att det är höglänt. Skogsmarken skulle kunna tåla noggrant placerade vindkraftsanläggningar. Anläggningarna kan komma att dominera i angränsande öppna landskapsrum varför det är viktigt att studera placering, antal och utformning. Området bedöms ha en måttlig visuell tålighet för vindkraftanläggningar. Öppna fält vid område 3. Töllsjö odlingslandskap. Odlingslandskap och mosse i Fagerhult inom område 4. Fagerås 5. Hökhult-Torstad Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Homogen tät skog och höjder bidrar till att landskapet bedöms vara relativt högt tåligt visuellt som helhet. 6. Torstad Det ålderdomliga odlingslandskapet är känsligt för moderna, storskaliga inslag som vindkraftverk. De kan förändra områdets karaktär. Området bedöms ha en relativt låg visuell tålighet mot nya storskaliga inslag som vindkraftanläggningar utgör. 7. Morjhult Den ålderdomliga och småskaliga odlingslandskapet har låg tålighet för moderna och storskaliga inslag som vindkraftverk. Verk som är placerade i skogen kommer att synas från många platser i det halvöppna och öppna landskapet p.g.a. att det är höglänt. Skogsmarken skulle kunna tåla noggrant placerade vindkraftsanläggningar. Anläggningarna kan komma att dominera i angränsande öppna landskapsrum varför placering, antal och utformning är viktiga att studera. Området i sin helhet bedöms ha en måttlig visuell tålighet för vindkraftsanläggningar. Skogslandskap nordost om Torstad. Bebyggelse i område 6. Torstad. Odlingslandskap i område 7. Morjhult. Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 33

34 Områden 9. Östra Nedsjön. 8. Härskogen, väster om Östra Nedsjön Skogslandskapet har på många platser en opåverkad karaktär som är känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Genom att området är kuperat, sjörikt och att skogen öppnar sig runt sjöar och mossar kan vindkraftverk bli dominanta och bör undvikas när naturen i övrigt upplevs som relativt orörd. Landskapet som helhet bedöms känsligt och därmed ha en relativt låg visuell tålighet för vindkraftsanläggningar. 9. Östra Nedsjön Sjöns skala är relativt stor och landskapet som helhet skulle kunna tåla en vindkraftsanläggning, men stränderna är överlag komplexa med fritidsbebyggelse och ställvis ett äldre odlingslandskap. Det ger en relativt låg visuell tålighet mot nya inslag. Etablering av vindkraftverk i anslutning till sjön bedöms därmed vara mindre lämpligt. Skogsområde i område 10. Buaråsen. Del av Område 11. Nolåns dalgång med Bollebygds tätort. Nolåns dalgång nordost om Bollebygd. Sjösystem vid område 13. Gesebol. 10. Buaråsen Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Den kuperade terrängen bidrar till att minska synbarheten. Homogen tät skog och höjder bidrar till att landskapet bedöms ha en relativt hög visuell tålighet för etablering av vindkraftverk. 11. Nolåns dalgång med Bollebygds tätort Dalgången i sin helhet är ett tydligt landskapsrum som är känslig för moderna, storskaliga inslag som vindkraftverk som skulle förändra områdets karaktär och dominera landskapsbilden i de enskilda delarna i dalgången. Beroende på antal anläggningar, placeringar och avstånd kan anläggningar i omgivande skogslandskap påverka dalgången. Generellt bedöms landskapet ha en relativt låg visuell tålighet för vindkraftsanläggningar. 12. Nolåns dalgång, norra delen Dalgången har tydliga landskapsrum som är känsliga för moderna, storskaliga inslag som vindkraftverk. De skulle förändra områdets karaktär och dominera landskapsbilden i de enskilda delarna i dalgången. Beroende på antal anläggningar, placeringar och avstånd kan anläggningar i omgivande skogslandskap påverka dalgången. Generellt bedöms landskapet ha en relativt låg visuell tålighet för vindkraftverk. 34 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

35 13. Gesebol Området är relativt komplext men bedöms som tänkbart för etablering av grupper av vindkraftverk då skogen och det kuperade landskapet har en avskärmande effekt. Där skogen öppnar sig för odling, sjöar eller mossar kan ett vindkraftverk bli dominant och bör undvikas. I de större och sammanhängande skogsområdena kan flera verk tålas utan att störa ålderdomliga odlingslandskap eller landskapsbild i stort. Landskapet som helhet bedöms ha en måttlig visuell tålighet för vindkraftsanläggningar. Skogslandskap vid sjö inom område 15. Snotaåsen 14. Söråns dalgång öster om Bollebygd Dalgången är för trång för att bli aktuell för etablering av vindkraftverk. Verk placerade ovanför bergbranterna på krönen kan bli mycket dominanta där de syns från dalgången. Samtidigt innebär en trång dalgång att bergssidorna döljer det som finns längre in på bergen. Området bedöms ha en låg visuell tålighet för större vindkraftverk, eftersom de skulle dominera landskapsbilden i de enskilda rummen. 15. Snotaåsen Skogslandskapet har en produktionsskog som är mindre känslig för nya inslag som vägar och vindkraftverk. Homogen tät skog och höjder bidrar till att landskapet som helhet bedöms ha en relativt hög visuell tålighet för etablering av vindkraftsanläggningar. HÖG VISUELL TÅLIGHET MÅTTLIG VISUELL TÅLIGHET LÅG VISUELL TÅLIGHET Hökhult-Torstad Storskogen och Fagerås Töllsjö (skogslandskap) Buaråsen Morjhult Gantarås Grönbo Gesebol Töllsjö (odlingslandskap) Torstad Härskogen (v om Östra Nedsjön) Östra Nedsjön Nolåns dalgång (med Bollebygd) Nolåns dalgång (norra delen) Söråns dalgång (ö om Bollebygd) Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 35

36 6. ANALYS 6.1 Sammanfattning En analys har genomförts i syfte att identifiera möjliga områden för vindbruk, men även för att ge en överblick över vilka områden som kan vara mindre lämpliga för vindbruk. Hela analysen redovisas i bilagan Analys, bilaga till tematiskt tillägg till ÖP02, vindbruk. Analysen genomfördes i tre steg och bygger på en uteslutningsmetod av områden med motstående intressen till vindbruket. De tre stegen i analysen är enligt följande: 1. Kommunövergripande analys 2. Lokala analyser av avgränsade områden 3. Identifi ering av olämpliga områden för vindbruk De motstående intressena som har sammanvägts i analysen har varit utgångspunkterna för vindbruksplaneringen som anger att vindbruk ej får stå i konflikt med: hälsa och säkerhet, framtida samhällsutveckling, kommunens natur-, kultur och landskapsbildsvärden, det etablerade friluftslivet eller grannkommunernas syn på vindbruk vid kommungränsen. Denna vägning gjordes i steg 1-2 i analysen. I steg 2 avvägdes även områdenas lämplighet efter vindförhållanden och möjlighet att nå infrastruktur. I steg 3 i analysen identifieras större sammanhängande områden inom vilka andra markanvändningsintressen bedömdes ha företräde och inte vara förenliga med vindbruk. De markanvändingsintressen som bedömdes stå i konflikt med vindbruk var enligt följande: samhällsutveckling det etablerade friluftslivet och kompletterande landsbygdsutveckling natur-, kultur- och landskapsvärden Reslutatet av analysen blev att tre områden bedömdes som lämpliga för vindbruk och åtta områden som bedömdes som olämpliga. Resultatet redovisas i tabellen nedan. LÄMPLIGT OMRÅDE OLÄMPLIGT OMRÅDE INTRESSEKONFLIKT Bengtatorp Bollebygds tätort+ BoHäM samhällsutveckling Älmåsaberget Götalandsbanans reservat samhällsutveckling Töllsjö-Slätthult Olsfors-Hultafors samhällsutveckling Gesebol-Skäresjö friluftsliv & landsbygdsutveckling Östra och Västra Nedsjön friluftsliv & landsbygdsutveckling Nolåns dalgång natur, kultur & landskap Töllsjö tätort samhällsutveckling Storskogen-Gantarås natur, kultur & landskap * Områdenas namn har hämtats ur fastighetskartan. Namnen har i första hand valts utefter om det innefattar beskrivning av den typ av landskap som fi nns på platsen, exempelvis ås eller mosse. 36 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

37 VÅRGÅRDA ALINGSÅS M. Tommossen länsväg 180 N. Horsåsamossarna K. Krakakullen Hedared I. Sjögaredsbergen Töllsjö H. Järpåsen Ömmern Töllsjön G. Sörskogen länsväg 1682 LERUM länsväg 1753 länsväg 1756 Ö. Nedsjön D. Buaråsen länsväg 1758 länsväg 1759 F.Haramossen BORÅS V. Nedsjön Nolån Gesebols sjö Sandared Hindås C. Hultalid Hultafors Viaredssjön HÄRRYDA Bollebygd järnvägen länsväg 1757 riksväg 40 Olsfors Sörån Rävlanda B. Bredaremossen A. Snotaåsen MARK Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 37

38 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper om tre vindkraftverk eller fler och verk med en större totalhöjd än 150 meter. Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: Lämpliga områden för vindkraft, med tillhörande skyddszoner Olämpliga områden Övriga områden, med stor restriktion mot vindkraftverk Områdesindelningen redovisas i plankartan på efterföljande sida och innebörden för varje typ av område redovisas i nästa kapitel. Vindbruk bedöms som lämpligt i tre områden i kommunen. Runt de tre områdena rekommenderas så kallade skyddszoner där markanvändningen inte bör hindra uppförandet av eventuella framtida vindkraftverk. Med skyddszonerna omfattar de lämpliga områdena cirka 13 km2 eller 5% av kommunens yta. I de lämpliga områdena bedöms cirka 15 vindkraftverk av dagens storlek kunna uppföras. Cirka 200 km 2 eller cirka 75% av kommunens yta bedöms som olämplig för vindbruk. Motiven kan utläsas ur analysen (se bilaga). I de olämpliga områdena är kommunen generellt negativ till uppförande av vindkraftverk. Mindre gårdsverk och miniverk för självförsörjningsbehov bör dock kunna uppföras. I kommunens övriga områden ska stor restriktion mot vindkraftverk råda. Restriktionen gäller särskilt det storskaliga vindbruket och verk i grupper. Kommunen ställer sig dock positiv till uppförande av gårdsverk och miniverk för självförsörjningsbehov inom dessa områden. Enstaka vindkraftverk som ej överstiger 150 meter i totalhöjd bör även kunna uppföras, såvida de inte placeras inom eller medför negativ påverkan på våtmarker med naturvärden, mark med höga naturvärden, område som kräver markavvattning av våtmark, strandskyddade områden eller områden angivna som kulturområde, odlingslandskap eller opåverkat i ÖP 02. LÄMPLIGT ÖVRIGT OMRÅDE OLÄMPLIGT Verk 150 (m) eller större X - - Verk 150 (m) eller mindre - X - Gårdsverk max 50 (m) - X X Miniverk max 20 (m) - X X Tabellen illustrerar med gröna kryss vilka typer av vindkraftverk som kommunen anser är lämpliga inom de tre kategorierna av områden för vindbrukets lokalisering. 38 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

39 VÅRGÅRDA ALINGSÅS Älmåsaberget Töllsjö- Slätthult Hedared Töllsjö Ömmern Töllsjön LERUM BORÅS Bengtatorp Ö. Nedsjön V. Nedsjön Nolån Gesebols sjö Sandared Hindås Hultafors Viaredssjön Olsfors Sörån HÄRRYDA Bollebygd Rävlanda MARK Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 39

40 Lämpliga områden Det är till de lämpliga områdena som kommunen vill styra etableringen av vindbruk i den större skalan, det vill säga storskaliga vindkraftverk (totalhöjd över 150 meter) och vindkraftverk i grupper. För att möjliggöra att marken och vinden nyttjas på det mest effektiva sättet i de lämpliga områdena bör mindre vindkraftverk samt miniverk och gårdsverk inte uppföras inom dessa områden. Tre områden i kommunen bedöms som lämpliga för ovan nämnd verksamhet (se även karta Planförslag på föregående sida): Bengtatorp (väster om Gesebol) Älmåsaberget (norr om Töllsjö) Töllsjö-Slätthult (vid kommungränsen i nordöst mot Borås) De områden som bedöms som lämpliga är av den storleken att minst en grupp om tre verk av dagens storlekar bör kunna etableras. Sammantaget utgör de områden som bedöms som lämpliga för vindkraft tillsammans med de skyddszoner som krävs en yta om cirka 13,4 km². Det innebär att cirka fem procent av kommunens yta avsätts för vindbruk. Till detta tillkommer områden för vägar, transformatorstationer etc. Översiktligt uppskattas cirka 15 vindkraftverk kunna uppföras i de lämpliga områdena, vilka tillsammans kan ha en effekt om 30 MW och producera cirka MWh. Nedan redovisas en sammanställning av en översiktligt uppskattad kapacitet och markbehov för de områden som bedöms som lämpliga för vindbruk. Skyddszoner En skyddszon om cirka 500 meter bör även finnas runt de lämpliga områdena. Skyddszonen syftar både till att skydda det befintliga bostadsbeståndet mot eventuella störningar från vindkraftverk och till att etableringar av vindkraftverk inte ska förhindras eller försvåras på grund av att nya verksamheter tillkommer i områdets närhet som inte är förenliga med vindbruk. På grund av att eventuella störningar från vindkraftverk är platsspecifika är skyddszonen ingen definitiv angivelse. Avståndet kan i praktiken bli både större och mindre. Det är dock av vikt att tillämpa stor restriktivitet mot nya verksamheter som kan stå i konflikt med vindkraftverk inom skyddszonerna, detta gäller särskilt bostadsbebyggelse. Området Töllsjö-Slätthult ligger i anslutning till kommungränsen mot Borås. Då den östra sidan av området ligger mot Borås Stad finns ingen skyddszon på den sidan. För att uppmärksamma att en påverkan från vindkraftverk kan uppkomma har området markerats i plankartan som Område i grannkommun där påverkan kan ske. OMRÅDE AREAL (km²) SKYDDSZON (km²) VIND (m/s) ANTAL VERK EFFEKT (MW) Bengtatorp 1,7 4,8 6,0-7,0 4 8 Älmåsaberget 2,4 5,6 6,5-7, Töllsjö-Slätthult 1,0 3,0 7,0-7, SUMMA 5,1 13, Tabellen visar de lämpliga områdenas attribut och möjlig kapacitet för vindbruk. 40 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

41 200 (m) Miniverk Gårdsverk maxhöjd 20 (m) maxhöjd 50 (m) Vindkraftverk maxhöjd 150 (m) Större vindkraftverk 150 (m) Inom de lämpliga områdena rekommenderas uppförandet av större vindkraftverk, med en totalhöjd om 150 meter eller högre. Områdesvisa rekommendationer för de lämpliga områdena De tre lämpliga områdena har skilda förutsättningar för etablerandet av vindbruk. På följande sidor redovisas vilka frågor som specifikt bör studeras närmare eller beaktas vid prövning av vindkraftsverk i varje lämpligt område. Det kan lämpligen göras i den miljökonsekvensbeskrivning som kan krävas vid prövningen. För samtliga delområden ska, förutom de områdesvisa rekommendationerna, även de generella rekommendationerna i avsnitt 7.3 följas. Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 41

42 ALINGSÅS LERUM Bollebygd HÄRRYDA MARK VÅRGÅRDA Töllsjö BORÅS Hultafors Olsfors Bengtatorps läge i Bollebygds kommun. Nolån Bengtatorp Bollebygd - väg Tölljsö Buadamm Oxalasjön väg Gesebol Gesebols sjö Knalleleden Bengtatorp Bengtatorp ligger centralt i Bollebygds kommun. Området är högt beläget i terrängen, cirka 60 meter över den östra sidan av Nolåns dalgång. Inom området bedrivs idag skogsbruk och i området finns en stor andel låg ungskog och hyggen. I området uppskattas cirka fyra vindkraftverk kunna uppföras. Följande rekommendationer bör tillämpas vid uppförande av vindkraftverk inom Bengtatorp: Ett flygstråk söder om Bengtatorp mot Landvetter flygplats är under prövning enligt miljöbalken. Kommunen ställer sig positiv till vindkraft i området. Prövningar av eventuella verk bör avvaktas tills dess att flygstråket fastställts. Kommunen gör bedömningen att området kan vara lämpligt för vindbruk under förutsättning att verk inte kommer i konflikt med det senare fastställda flygstråket. Kontakt bör tas i ett tidigt skede med flygplatsen. MSA-ytor från Landvetter, Säve samt Trollhättan-Vänersborgs flygplatser ska beaktas vid utformning och placering av verk inom området. Kontakt bör tas i ett tidigt skede med flygplatserna. Ett fågelsträck finns enligt fågelsträcksinventeringen längs Nolåns dalgång väster om Bengtatorpområdet. Vidare studier bör påvisa hur och var verken bör placeras för att undvika konflikter med fågellivet. Skyddade arter och arter som kräver särskild hänsyn kan förekomma inom området. Kontakt med Länsstyrelsen bör tas i ett tidigt skede. Detaljstudier kan bli aktuella. Risken för nedfallande is och rotorblad bör särskilt beaktas vid projektering av verk. Detta eftersom området är beläget i utkanten till ett av kommunens större sammanhängande friluftsområden och det därför kan antas förekomma strövande folk i omgivningarna. Våtmarker i och i närheten av området bör studeras närmare för att säkerställa att de geotekniska förutsättningarna är godtagbara och att möjlighet finns för att dra fram vägartill de eventuella verken utan en betydande påverkan på närmiljön. Fornlämningsbilden bör särskilt belysas. 42 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

43 Älmåsaberget Älmåsaberget ligger i norra delen av kommunen strax norr om Töllsjö tätort. Avståndet mellan Töllsjö och södra delen av området är cirka 1000 meter. Norr om området ligger öppna odlingslandskap. Inom området bedrivs skogsbruk och södra delen av området utgörs idag av ett kalhygge. I området uppskattas cirka sex vindkraftverk kunna uppföras. LERUM ALINGSÅS Töllsjö VÅRGÅRDA BORÅS Följande rekommendationer bör tillämpas vid uppförande av vindkraftverk inom Älmåsaberget: Flygfyren Harry VOR är lokaliserad på sådant avstånd mot Älmåsaberget att eventuella vindkraftverk i området kan störa dess funktion. För att undvika detta måste fyren omlokaliseras alternativt avvecklas. Göteborg Landvetter Airport har i utställningsskedet meddelat att den planeras tas ur drift. Detta måste först godkännas av Transportstyrelsen och det beräknas ta omkring ett halvår. Kontakt ska tas i ett tidigt skede med Luftfartsverket. MSA-ytor från Landvetter, Säve samt Trollhättan-Vänersborgs flygplatser ska beaktas vid utformning och placering av verk inom området. Kontakt bör tas i ett tidigt skede med flygplatserna. Skyddade arter och arter som kräver särskild hänsyn kan förekomma inom området. Kontakt med Länsstyrelsen bör tas i ett tidigt skede. Detaljstudier kan bli aktuella. Landskapsbilden från Töllsjö odlingslandskap och Töllsjön bör särskilt studeras och beaktas vid förslag till placering av verk inom området. Risken för nedfallande is och rotorblad bör särskilt beaktas vid projektering av verk. Detta eftersom området är beläget i utkanten till en av kommunens tätorter och det därför kan antas förekomma strövande folk i den tätortsnära naturen. Våtmarker i och i närheten av området bör studeras närmare för att säkerställa att de geotekniska förutsättningarna är godtagbara och att möjlighet finns för att dra fram vägar till de eventuella verken utan en betydande påverkan på närmiljön. Fornlämningsbilden bör särskilt belysas. Hultafors Olsfors Bollebygd HÄRRYDA MARK ALINGSÅS Töllsjön Älmåsabergets läge i Bollebygds kommun. Älmåsaberget väg Alingsås/Borås Töllsjö väg Hedared Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 43

44 ALINGSÅS LERUM Bollebygd HÄRRYDA MARK Töllsjö-Slätthults läge i Bollebygds kommun. Töllsjö - väg 1682 Alingsås - väg Borås Gantarås Töllsjö-Slätthult Hedared VÅRGÅRDA Töllsjö BORÅS Hultafors Olsfors BORÅS Töllsjö-Slätthult Töllsjö-Slätthult är lokaliserat i norra delen av kommunen strax nordost om Töllsjö tätort och avgränsas i norr mot länsväg 180 mellan Borås och Alingsås. Inom området bedrivs skogsbruk. I området uppskattas cirka fem vindkraftverk kunna uppföras. Följande rekommendationer bör tillämpas vid uppförande av vindkraftverk inom Tölljö- Slätthult: Flygfyren Harry VOR är lokaliserad på sådant avstånd mot Töllsjö Slätthult att eventuella vindkraftverk i området kan störa dess funktion. För att undvika detta måste fyren omlokaliseras alternativt avvecklas. Göteborg Landvetter Airport har i utställningsskedet meddelat att den planeras tas ur drift. Detta måste först godkännas av Transportstyrelsen och det beräknas ta omkring ett halvår. Kontakt ska tas i ett tidigt skede med Luftfartsverket. MSA-ytor från Landvetter, Säve samt Trollhättan-Vänersborgs flygplatser ska beaktas vid utformning och placering av verk inom området Kontakt bör tas i ett tidigt skede med flygplatserna. En befintlig radiolänk finns söder om området. TeliaSonera bör i ett tidigt skede kontaktas för att undvika risken för störningar på länken. Skyddade arter och arter som kräver särskild hänsyn kan förekomma inom området. Kontakt med Länsstyrelsen bör tas i ett tidigt skede. Detaljstudier kan bli aktuella. Borås Stad bör kontaktas i ett tidigt skede i planeringen, eftersom området är beläget i anslutning till kommungränsen och vindkraftverk kan innebära en mellankommunal påverkan. Våtmarksområden i och i närheten av området bör studeras närmare för att säkerställa att de geotekniska förutsättningarna är godtagbara och att möjlighet finns för att dra fram vägar till de eventuella verken utan en betydande påverkan på närmiljön. Fornlämningsbilden bör särskilt belysas. 44 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

45 200 (m) Miniverk Gårdsverk maxhöjd 20 (m) maxhöjd 50 (m) Vindkraftverk maxhöjd 150 (m) Större vindkraftverk 150 (m) Inom de övriga områdena med stor restriktion mot vindkraftverk kan vissa typer av verk tillåtas uppföras under särskilda förutsättningar, dock ej verk som överstiger 150 meter i totalhöjd. Övriga områden - med stor restriktion mot vindkraftverk De övriga områdena är områden som varken bedöms som lämpliga eller direkt olämpliga för vindbruk. I dessa områden bör hållningen mot vindkraftverk vara restriktiv bland annat för att undvika en spridd landskapsbildspåverkan. Av denna anledning bör även hållningen vara restriktiv mot större (högre) vindkraftverk. Nedan redovisas vilka typer av verk som kommunen kan ställa sig bakom inom de övriga områdena och vilka som kommunen ställer sig negativ till. Vindkraftverk som får uppföras I områden med stor restriktion mot vindkraftverk bör mindre vindkraftverk kunna uppföras. Med mindre vindkraftverk menas verk för lokal energiproduktion för enstaka eller mindre antal hushåll. Exempel på sådana verk är miniverk eller gårdsverk (för definition se kap. 2.9 Begrepp och förklaringar). De mindre vindkraftverken bör inte placeras i grupper och bör följa rekommendationerna för mindre vindkraftverk (se kap. Vindbruk i mindre skala). Vindkraftverk som kan få uppföras under vissa förutsättningar Kommunen ställer sig positiv till uppförande av enstaka vindkraftverk i storleken upp till 150 meters totalhöjd inom områden med stor restriktion mot vindkraftverk. Verken ska dock uppföras enskilt (ej i grupper eller par) och vara lokaliserade på sådant avstånd från varandra att de inte upplevs som sammanhängande eller som att de vore placerade i grupp. Vindkraftverken ska även placeras och utformas enligt de Generella rekommendationerna vid lokalisering och utformning och får inte placeras inom område som: är strandskyddat utgörs av våtmark med naturvärden mark med höga naturvärden kräver markavvattningar som kan skada naturvärden är angivet som kulturområde, odlingslandskap eller opåverkat i ÖP 02 eller negativt kan påverka sådana områden Vindkraftverk som inte rekommenderas Kommunen ställer sig negativ till uppförande av vindkraftverk som överstiger 150 meter i totalhöjd i områdena med stor restriktion mot vindkraftverk. Dessa verk hänvisas istället till de lämpliga områdena. Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 45

46 200 (m) Miniverk Gårdsverk maxhöjd 20 (m) maxhöjd 50 (m) Vindkraftverk maxhöjd 150 (m) Större vindkraftverk 150 (m) Inom de olämpliga områdena ställer sig kommunen negativ till uppförande av verk som är större än miniverk och gårdsverk. Olämpliga områden I de olämpliga områdena ställer sig kommunen negativ till uppförande av vindkraftverk. Anledningen till den restriktiva inställningen är det finns andra starkare intressen om den övergripande markanvändningen i kommunen enligt ÖP02. Sådana intressen är någon av följande: samhällsutveckling etablerat friluftsliv och landsbygdsutveckling natur-, kultur- och landskapsvärden Efter analysen bedömdes åtta områden som olämpliga för vindbruk på grund av deras värden för samhällsutvecklingen, det etablerade friluftslivet och landsbygdsutvecklingen eller deras natur-, kultur- och landskapsvärden (se bilaga Analys). I planförslaget har de åtta områdena slagits ihop till större sammanhängande områden där vindbruk bedöms som olämplig markanvändning. De olämpliga områdena omfattar cirka 200 km 2 eller 75% av kommunens yta. I de olämpliga områdena bör dock mindre vindkraftverk i form av miniverk och gårdsverk för lokal energiproduktion för enstaka eller mindre antal hushåll vara möjliga att uppföra utan att de medför en negativ påverkan på de ovan nämnda markintressena (för definition av miniverk och gårdsverk se kap. 2.9 Begrepp och förklaringar). De mindre vindkraftverken bör dock inte placeras i grupper och bör följa rekommendationerna för mindre vindkraftverk (se kap. 7.2 Vindbruk i mindre skala). OLÄMPLIGA OMRÅDEN AREAL (km²) INTRESSEKONFLIKT Bollebygds tätort+ BoHäM 34,0 samhällsutveckling Götalandsbanans reservat 8,1 samhällsutveckling Olsfors-Hultafors 17,2 samhällsutveckling Gesebol-Skäresjö 30,0 friluftsliv & landsbygdsutveckling Östra och Västra Nedsjön 61,4 friluftsliv & landsbygdsutveckling Nolåns dalgång 24,6 natur, kultur & landskap Töllsjö tätort 11,3 samhällsutveckling Storskogen-Gantarås 19,9 natur, kultur & landskap SUMMA 199,5 46 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

47 7.2 Vindbruk i mindre skala De vindkraftverk som kommunen bedömer vara i mindre skala är så kallade miniverk och gårdsverk, som kan nyttjas för vindbruk i en mindre skala. Exempelvis genom bidrag för en lokal energiförsörjning för en gård, ett mindre antal hushåll, hobbyproduktion eller dyl. Kommunens definition av miniverk och gårdsverk följer definitionerna för vindkraftverks bygglovplikt enligt plan- och bygglagen och anmälningsplikt enligt miljöbalken (se kap. 2.9 Begrepp och förklaringar). Kommunen ställer sig positiv till uppförandet av dessa mindre vindkraftverk som kan bidra med en lokal energiförsörjning exempelvis för en gård, ett mindre antal hushåll, hobbyproduktion eller dyl. De mindre vindkraftsanläggningarna bedöms ej medverka till sådan omgivningspåverkan att de behöver lokaliseras till särskilda områden utan kan placeras lokalt vid anläggningen som de ska försörja med energi. Rekommendationer för mindre vindkraftverk Följande rekommendationer bör tillämpas vid uppförande av mindre vindkraftverk, både för miniverk och gårdsverk: Inom de lämpliga områdena för vindbruk bör inte miniverk eller gårdsverk uppföras, då dessa är avsedda för en större energiproduktion. Inom de olämpliga områdena för vindbruk bör stor försiktighet råda vid placering av verken för att undvika en negativ omgivningspåverkan. Opåverkade områden i ÖP02 eller områden med utpekade natur- och kulturvärden bör inte innehålla mindre verk. Lägen för de mindre verken bör sökas i anslutning till befintlig bebyggelse, men på skäligt avstånd från bostadsbebyggelse. Verkets totalhöjd bör inte vara större än avståndet till tomtgräns. Placering och utformning av verken bör inte ge dominerande intryck i landskapet. Exponerade lägen som höjder bör undvikas och verk bör ej placeras inom synbart avstånd från varandra. Detta för att undvika att landskapet fragmenteras och den visuella påverkan blir påtaglig. Gällande riktlinjer för buller och skuggor får ej överskridas. Uppförandet av verk bör ej komma i konflikt med fornlämningar. Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 47

48 7.3 Generella rekommendationer Det här avsnittet innehåller generella riktlinjer för vindkraftverks lokalisering och utformning. Riktlinjerna ska gälla både i de lämpliga områdena och i områden med stor restriktion mot vindkraftverk, alltså både för större och mindre vindkraftverk och anläggningar. Lokalisering Vid lokalisering av vindkraftverk bör följande kriterier efterföljas: vindkraftverk ska placeras med hänsyn till landskapets karaktär och form. vindkraftverk ska ej konkurrera med eller dominera över andra landmärken eller karaktärselement i terrängen. transformatorstationer, ställverk/strömfördelning och andra anläggningar tillhörande verken ska lokaliseras på lämpligt avstånd från områden där människor mer stadigvarande vistas. Vidare ska särskild hänsyn tas till: lokala naturvärden och hydrologiska förhållanden vid väg- och kabeldragning till verk och vid anläggning av själva verket. om kommande vindkraftsetableringar berör vattenförekomster med miljökvalitetsnormer för vatten behöver påverkan på vattenförekomstens status beskrivas i samband med provning av projekten. fornlämningar, både vid lokalisering av verk samt vid anläggande av tillfartsvägar samt uppförande av komplementbyggnader etc. Rekommendationerna syftar till att minimera den lokala påverkan på landskapet samt natur- och kulturvärden. Utformning Vid val av vindkraftverk bör följande kriterier för utformningen efterföljas: vindkraftverk som placeras i en grupp ska ha en enhetlig utformning i typ av verk, färgsättning, rotationsriktning etc. torn och rotorblad ska utföras i reflexfria material reklam får ej förekomma på torn eller rotorblad Rekommendationerna syftar till att säkerställa att vindkraftsanläggningar upplevs som sammanhållna vid placering i grupper. Hälsa och säkerhet För uppförande av vindkraftverk bör följande kriterier efterföljas: den ekvivalenta ljudnivån ska ej överstiga 40 db(a) vid bostad. Detta ska säkerställas genom bullerutredning. Riktvärdet gäller den sammanlagda ljudnivån för vindkraftverk i grupp, antingen de är prövade som grupp eller om de genom sin placering ökar den sammanlagda ljudnivån. antalet skuggtimmar per år från vindkraftverk får högst uppgå till 30 timmar teoretisk skuggtid och 8 timmar faktisk skuggtid. erforderliga skyddsavstånd med hänsyn till risk för nedfallande rotorblad, snöoch is ska uppfyllas. Särskild riskanalys i detta hänseende kan komma att krävas. 48 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

49 Fundament och transformatorstation tillhörande ett vindkraftverk vid Huds moar, Tanums kommun varningsskyltar för nedfallande is eller andra eventuella restriktioner för allmänheten ska sättas upp på lämplig plats. I genomförandeskedet skall kontakt tas i tidigt skede med Räddningstjänst, för inhämtande av synpunkter om riskanalys, brandrisk, höghöjdsräddning, räddningsutrustning, tillgänglighet till verk mm. Syftet med rekommendationerna för hälsa och säkerhet är att förhindra att vindkraftverk innebär störningar för boende och för det lokala friluftslivet. 7.4 Uppskattat markanspråk och energiproduktion Markanspråk De lämpliga områdena för vindbruk i detta tematiska tillägg till ÖP02 omfattar sammanlagt en yta om ungefärligen 5,1 km² (2,0% av kommunens totala yta om 264 km²). Till denna yta ingår i planförslaget även en så kallad skyddszon om 500 meter kring varje delområde. Med skyddszonerna utgör markanspråket för vindbruk en yta om cirka 13,4 km² (5,1 % av kommunens yta). Riksintresseområden för vindbruk i Sveriges utgör cirka 2,2% av landets yta. I Västra Götalands län finns cirka 5% av dessa områden. I Bollebygds kommun finns inget riksintresseområde vilket innebär att de områden som anges i denna plan kan bli ett tillskott av energiproducerande områden. Med de föreslagna markområdena för vindbruk bidrar Bollebygds kommun till de mål som finns i Sverige. Energiproduktion En full utbyggnad av vindkraftverk i de föreslagna lämpliga områdena i planförslaget uppskattas till cirka 15 vindkraftverk med en sammanlagd effekt om 30 MW. Antalet MWh som fås ut av ett vindkraftverk beror på hur många timmar verket är i drift per år. Ett vindkraftverk kan vanligtvis producera el upp till av årets timmar, med en effekt som varierar med vindstyrkan. På land brukar antalet fullasttimmar (maximalt utnyttjande) vara cirka timmar/år. Ett normalverk med en effekt om 1,5 MW har ofta en årsproduktion om cirka 3900 MWh/år. De 15 möjliga verken enligt planförslaget skulle därmed tillsammans kunna producera cirka MWh. Enligt Energimyndighetens rapport Energiläget 2009 uppskattades användningen hushållsel i småhus år 2007 till i genomsnitt kwh per hus och år. Detta innebär att ett vindkraftverk med en energiproduktion på MWh/år i teorin skulle kunna försörja cirka 650 normala småhus med hushållsel. Sammantaget kan därmed också de 15 föreslagna verken kan samantaget försörja cirka normala småhus med hushållsel. Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 49

50 8. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8.1 Inledning Gällande bestämmelser Miljöbalken och plan- och bygglagen föreskriver att miljökonsekvenserna av en översiktsplan och dess tillägg ska beskrivas. Processen att ta fram en miljöbedömning följer utarbetandet av det tematiska tillägget till ÖP02 med inriktning vindbruk och syftar till att planen ska utformas så att eventuella negativa miljökonsekvenser minskas eller lindras. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är att beskriva följder på miljön som vindkraftetableringar ger utefter olika utvecklingsalternativ. Denna MKB har delvis utarbetats i samarbete med SWECO Environment AB i Göteborg. Avgränsning Inför framtagandet av en MKB ska en avgränsning göras. Avgränsningen ska bestå av en redovisning av vilka aspekter som ska konsekvensbeskrivas. Avgränsningen i detta tematiska tillägg har gjorts översiktligt efter planens nivå och utgår från angivna utgångspunkter i det föreliggande tematiska tillägget: hälsa och säkerhet samhällsutveckling kommunens natur-, kultur och landskapsbildsvärden det etablerade friluftslivet grannkommuner Utöver de ovan nämnda aspekterna som avvägs i denna MKB ingår även: möjligheten att nyttja befi ntlig infrastruktur kopplingen till Sveriges miljömål Avstämning mot intentionerna i ÖP 02 I den gällande översiktsplanen för Bollebygds kommun, antagen av kommunfullmäktige (ÖP 02), beskrivs inte några ställningstagande för vindbruk i kommunen och därför upprättas nu ett tematiskt tillägg till ÖP 02 med denna inriktning. I de inledande kapitlet i ÖP 02 anges elva målsättningar för planeringen av kommunen. Planförslaget som det tematiska tillägget förespråkar bedöms inte stå i konflikt med någon av målsättningarna. Förslaget bedöms istället vara väl förenligt med fyra av målsättningarna: 50 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

51 Kommunen skall som ekokommun utvecklas i samklang med naturen. Planeringen skall inriktas mot en miljömässigt hållbar samhällsutveckling med en levnadsstandard baserad på naturens kapacitet och ett bevarande av den biologiska mångfalden. Planeringen skall inriktas mot ett bevarande som ger möjlighet att direkt i landskap, bebyggelse och lämningar kunna avläsa kommunens historia samt skapa kunskap, förståelse och insikt i olika tiders livsvillkor och livskvaliteter. Medborgarnas delaktighet i planeringen skall beaktas. Att planera för vindbruk bedöms vara förenligt med en ekologisk- och miljömässigt hållbar samhällsutveckling, då vindkraftverk producerar energi av förnyelsebara naturresurser. Planeringen har skett med varsam hand och flera områden med särskilda natur- och landskapsvärden har uteslutits. Vidare görs bedömningen att om vindkraftverk etableras i de områden som förespråkas i planförslaget så kommer dessa att utgöra en del av kommunens kulturmiljö och framtida generationer kommer att få förståelse för vår tids hållbarhetsanda. Delområdena som är angivna som lämpliga för vindbruk i planförslaget är noggrant utvalda genom ingående analyser av de geografiska förutsättningarna och genom kompletterande fotomontage. Ambitionen med planen är även att skapa en dialog med kommuninvånarna avseende vindbrukets introduktion i kommunen. 8.2 Alternativ utveckling och konsekvenser En MKB ska innehålla en beskrivning av miljökonsekvenserna av såväl förordat planförslag som en alternativ utveckling. Utöver detta ska ett så kallat nollalternativ beskrivas, vilket utgör det fall den planerade verksamheten inte kommer till stånd. Syftet med att undersöka alternativ är att underlätta i processen att hitta bästa möjliga förslag för planerad verksamhet. Det utvidgade planförslaget utgör endast en alternativstudie av konsekvenser för kommunens markanvänding och inte ett förordat planförslag. Nollalternativ - den utveckling som kan förväntas utan ett tematiskt tillägg för vindbruk till ÖP 02, dvs. att översiktsplanen gäller utan särskilda ställningstaganden vad gäller vindbruk. Planförslag - förordade områden för vindbruk i det tematiska tillägget; Bengtatorp, Älmåsaberget och Töllsjö-Slätthult samt områden som anges som olämpliga för vindbruk. (Förordat utvecklingsalternativ) Utvidgat planförslag - alternativet omfattar de tre delområdena för vindbruk som ingår i planförslaget och även områdena Järpåsen, Sjögaredsbergen, Krakakullen, Sörskogen och Buaråsen (se karta s. 37). Dessa områden var med i de lokala analyserna och valdes till det utvidgade planförslaget eftersom de inte utgjordes av våtmarker eller är tätortsnära belägna. NOLLALTERNATIV PLANFÖRSLAG UTVIDGAT PLANFÖRSLAG Inga angivna i ÖP 02 Bengtatorp Bengtatorp Älmåsaberget Älmåsaberget Töllsjö-Slätthult Töllsjö Slätthult + + olämpliga områden Buaråsen Sörskogen Järpåsen Sjögaredsbergen Krakakullen Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 51

52 Nollalternativet Nollalternativet redovisar den utveckling som kan förväntas om det tematiska tillägget för vindbruk inte antas. Detta innebär att ÖP02 skulle gälla utan några ställningstaganden för vindbruk. Inga riktlinjer finns därför att utgå från när förfrågningar inkommer till kommunen angående utbyggnad av större vindkraftverk eller vindkraftsanläggningar. Hälsa och säkerhet Då vindkraftverk prövas enligt miljöbalken vad gäller högsta tillåtna bullernivå och enligt gällande praxis för skuggor bör dessa aspekter inte påverkas nämnvärt av ett nollalternativ. Risk finns dock att verk placeras i områden med större andel boende i omgivningarna vilket skulle innebära att fler boende kan bli påverkade visuellt och upplevelsemässigt. Om verk däremot skulle uppföras inom och intill besöksintensiva friluftsområden och längs Knalleleden kan hotbilden bli större för att delar eller hård snö och is ska falla nedfrån vindkraftverkens rotorblad och orsaka skada. Samhällsutveckling I ÖP02 anges att fördjupade översiktsplaner ska göras för kommunens tätorter samt för området vid Gesebol-Skäresjö samt Östra och Västra Nedsjöarna. Hittills har kommunen endast antagit en utvecklingsplan för tätorterna Olsfors-Hultafors. Det innebär att risk för konflikt avseende vilken markanvändning som ska råda kan finnas i anslutning till de övriga områdena. I ÖP02 finns idag inget ställningstagande angående tätortsutveckling runt det planerade stationsområdet vid Kråketorp. Här kan därför särskilda konflikter mellan markanspråk uppstå. Natur, kultur och landskapsbild Kommunens övergripande natur- och kulturvärden finns redovisade i ÖP02. Vid ett nollalternativ måste prövning ske för varje vindkraftsprojekt om värdena är förenliga med vindbruk. Vindkarteringen (som tagits fram av Uppsala Universitet på uppdrag av Energimyndigheten) visar att vindförhållandena är som mest gynnsamma i den norra delen av kommunen norr om länsväg 180. I detta område finns även stora naturvärden bland annat av riksintresse och området anges som opåverkat i ÖP02. Risk finns därför att dessa intressen kolliderar vid ett nollalternativ. Bollebygds bevarandevärda kulturområden och odlingslandskap kan även komma att påverkas vid ett nollalternativ. Samtliga områden utöver Nolåns dalgång och odlingslandskapet vid Töllsjö ligger nämligen inom områden som bedöms ha goda vindförhållanden för vindkraftverk. Störst risk för att en intressekonflikt uppstår bedöms vara vid Morjhult där avståndet till befintliga kraftledningar och transformatorstationer är kort och vindförhållandena goda men där stora natur- och kulturvärden finns, men även i Storskogen i norra delen av kommunen. Vid nollalternativet finns även risk att fler enstaka verk uppkommer, istället för att verken uppförs i grupper. Detta kan ge en mer spridd påverkan på både landskapsbilden och på natur- och friluftslivet. 52 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

53 Etablerat friluftsliv Nollalternativet innebär att ingen ställning tas för bra eller dåliga lägen för vindkraftverk, vilket kan detta innebära att verk placeras i anslutning till områden med ett aktivt friluftsliv. Enstaka verk längs exempelvis Knalleleden, som sträcker sig genom kommunen i öst-västlig riktning, bör ej inverka på värdet väsentligt, men om flera etableringar tillkommer längs leden kan upplevelsevärdet delvis gå förlorat. Vindkarteringen visar även på goda vindförhållanden kring kommunens stora områden för friluftsliv vid Gesebol-Skäresjö samt Östra och Västra Nedsjöarna. Det kan ge upphov till konflikter om vilken markanvändning som ska råda och diskussioner om intressena går att förena. Grannkommuner Vindkarteringen visar att de områden där vindförhållandena är mest lämpliga för vindbruk i Bollebygds kommun ligger i anslutning till kommungränserna. Nollalternativet kan därför innebära negativa konsekvenser för grannkommuner då goda vindförhållanden kan locka vindkraftsintressenter att etablera sig där. De negativa konsekvenserna kan särskilt uppstå för de kommuner som gjort bedömningen att vindbruk för deras del ej är lämplig i kommungränsen mot Bollebygd. Infrastruktur En lokaliseringsfaktor för vindkraftsintressenter är närheten till det regionala kraftledningsnätet. Av denna anledning kan det antas att sådana områden som är på stort avstånd från ledningsnätet ej blir aktuella för vindkraftsetableringar. Samlad bedömning Om inga riktlinjer finns för kommunens syn på vindbruk måste varje vindkraftsinitiativ bedömas enskilt utifrån en tolkning av övriga ställningstaganden i ÖP02. Bedömningen i de enskilda fallen kan medföra en sämre samlad bedömning och sämre möjligheter att långsiktigt planera för vindbruk i kommunen. Ett nollalternativ innebär dessutom att inga områden finns angivna som olämpliga för vindbruk, vilket kan innebära ytterligare risk för konflikter avseende markanvändning. PÅVERKAN LITEN MÅTTLIG STOR Hälsa och säkerhet Samhällsutveckling Natur Kultur Landskap Etablerat friluftsliv Grannkommuner Infrastruktur Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 53

54 Planförslaget Delområdena Bengtatorp, Älmåsaberget och Töllsjö-Slätthult bedöms som lämpliga för vindbruk. De tre delområdena motsvarar en markyta om omkring 7,2 km2, vilket med dagens vindkraftverk om 2 MW beräknas kunna ge utrymme för cirka 15 verk. De tre ovan nämnda områdena utgör planförslaget tillsammans med områden som bedöms som olämpliga för vindbruk. Hälsa och säkerhet Buller- och skuggstörningar samt iskast kan inte uteslutas från ett vindkraftverk. Med skyddsåtgärder och de tillhörande skyddszonerna kring delområdena i planförslaget bedöms riskerna för planförslaget vara små. Det delområde som bedöms ha störst inverkan på hälsa och säkerhet är Bengtatorp vilket är beläget i utkanten av ett område som är av vikt för friluftslivet enligt ÖP02 och där människor i högre utsträckning kan tänkas röra sig. Planförslaget innebär även skyddande av områden från vindkraftverk genom så kallade olämpliga områden för vindbruk. Det innebär att områden av vikt för friluftslivet och runt tätorter med högre befolkningstäthet uteslutits som alternativa lokaliseringar för vindkraftverk och därmed bör riskerna reduceras. Samhällsutveckling Planförslagets delområden är belägna på ett avstånd om 1000 meter eller mer från befintliga tätorter och dess utvecklingsområden, vilket bedöms vara tillräckligt för att minimera risken för markanvändningskonflikter. Området Älmåsaberget ligger precis 1000 meter nordväst om Töllsjö tätort, vilket innebär begränsningar för att bygga ut tätorten i denna riktning kan uppstå på sikt. Del av Bengtatorp ligger även inom område som i ÖP02 anges för fördjupning av översiktsplanen med inriktning på att möjliggöra kompletteringsbebyggelse och frilufts- och turismanläggningar. Eftersom Bengtatorpområdet är beläget i områdets kant bedöms inte dessa möjligheter begränsas betydande. Natur, kultur och landkapsbild Inga omnämnda naturvärden i ÖP02 berörs av planförslaget. Stora sammanhängande områden med naturvärden som området norr om länsväg 180, Östra Nedsjön-Morjhult och Nolåns dalgång ingår istället i områden som i planförslaget utgörs av olämpligt område för vindbruk. Kultur- och odlingslandskapet i kommunen bedöms ej beröras nämnvärt av planförslaget, då inga sådana områden tas i anspråk för vindbruk eller är lokaliserade i omedelbar närhet till dem. Landskapsbilden från kultur- och odlingslandskap kommer att förändras vid en utbyggnad av vindkraftverk enligt planförslaget. Verk i södra delen av Älmåsaberget kommer att bli synliga från delar av Töllsjö tätort och från odlingslandskapet ned mot Töllsjön. Från Slätthult kan både verk i området Älmåsaberget och i området Töllsjö-Slätthult bli synliga. Verk i Töllsjö-Slätthult kan även bli synliga från Hedared i Borås kommun. Bedömningen är att det mindre antalet verk som områdena kan omfatta har en godtagbar påverkan. Fotomontage har tagits fram som underlag för bedömningen och för att illustrera en eventuell vy av vindkraftverk från Töllsjö och Slätthult mot Älmåsaberget och från Gesebol mot Bengtatorp (se nästa sida). 54 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

55 Fotomontage av möjliga vindkraftverk om 150 meter i området Älmåsaberget. Fotot är taget från södra infarten till Töllsjö tätort. Rådhuset Arkitekter AB Fotomontage av möjliga vindkraftverk om 150 meter i södra delen av delområdet Bengtatorp. Fotot är taget från Gesebolsvägen strax öster om Libbe tjärn. Rådhuset Arkitekter AB Fotomontage av möjliga vindkraftverk om 150 meter i norra delen av delområdet Älmåsaberget. Fotot är taget från vägen genom Slätthult. Rådhuset Arkitekter AB Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 55

56 Etablerat friluftsliv Planförslaget i sin helhet bedöms ej påverka det rörliga friluftslivet negativt, då områden av vikt för det rörliga friluftslivet i förslaget utgörs av områden olämpliga för vindbruk. Delområdet Bengtatorp är delvis beläget i utkanten av ett område som i ÖP02 anges vara av vikt för det rörliga friluftslivet, vilket kan innebära en viss lokal påverkan. Kvalitéerna i området finns i fritidsfisket och tillgängligheten till skogen. Viss påverkan kan vindkraftsetableringar därför ha om behov finns för skyddsavstånd till verken och om dessa hamnar inom friluftsområdet. Då delområdet är beläget i områdets utkant bedöms påverkan på det etablerade friluftslivet vara godtagbar. Grannkommuner Två av planförslagets tre förordade utbyggnadsområden och tillhörande skyddszoner för vindbruk innebär ingen påverkan på områden i grannkommuner eftersom de ej är lokaliserade i anslutning till någon kommungräns. I det tredje området, Töllsjö- Slätthult, kan påverkan ske i Borås kommun. Infrastruktur Den relativa närheten till det regionala kraftledningsnätet i samtliga delområden i planförslaget bedöms som positivt då detta kan reducera behovet av ingrepp för ledningsdragning i mark och natur. Avståndet från Älmåsaberget och Töllsjö-Slätthult till transformatorstationer är större än från Bengtatorp. Samtliga delområden i planförslaget ligger även i relativ närhet till länsväg 180 eller Att skogsbruk bedrivs i samtliga områden ses även som positivt då befintliga vägar kan nyttjas i möjligaste mån eller utvidgas istället för att jungfrulig mark tas i anspråk. Samlad bedömning Totalt bedöms de motstående intressena till planförslagets tre delområden för vindbruk vara relativt få och ej betydande. Eftersom planförslaget innebär att även områden olämpliga för vindbruk identifieras finns möjligheten som stor att stora och sammanhängande värden för exempelvis både natur- och friluftslivet ska kunna bevaras. Risk finns emellertid för att utbyggnadsmöjligheten för Töllsjö tätort begränsas mot nordväst och friluftslivet Gesebol-Skäresjö begränsas i väst på grund av eventuella skyddsavstånd mot vindkraftverk. PÅVERKAN LITEN MÅTTLIG STOR Hälsa och säkerhet Samhällsutveckling Natur Kultur Landskap Etablerat friluftsliv Grannkommuner Infrastruktur 56 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

57 Utvidgat planförslag Det utvidgade planförslaget är endast en alternativstudie för eventuella konsekvenser och utgör inte förslag till markanvändningen inom kommunen. Utöver delområdena Bengtatorp, Älmåsaberget och Töllsjö-Slätthult som utgör planförslaget innefattar det utvidgade planförslaget även delområdena Buaråsen, Sörskogen, Järpåsen, Sjögaredsbergen och Krakakullen. De åtta områdena motsvarar en markyta om omkring 19,4 km2, vilket med dagens vindkraftverk om 2 MW beräknas kunna ge utrymme för cirka vindkraftverk. Hälsa och säkerhet Buller, skuggor och iskast från ett vindkraftverk kan inte uteslutas. Med skyddsåtgärder bedöms riskerna dock som små. Då flera av delområdena (Buaråsen, Sjögaredsbergen, Krakakullen) är lokaliserade inom områden av vikt för friluftslivet enligt ÖP02 bedöms riskerna som högre än i planförslaget, då det kan innebära att fler människor rör sig i närområden vid verken. Flera av delområdena i det utvidgade planförslaget är lokaliserade på höjderna runt Töllsjö. Detta kan innebära att risk finns för att flera vindkraftverks sammanlagda påverkan kan ge störningar i form av buller- och skuggbildningar mot framförallt Töllsjö tätort. Samhällsutveckling Då tre delområden för vindbruk i det utvidgade planförslaget omgärdar Töllsjö på de närliggande bergsområdena kan en konsekvens vid en utbyggnad bli att tätorten blir omgärdad av vindkraftverk. Möjligheten att utveckla tätorten i någondera riktning kan därför begränsas mycket kraftigt. I ÖP02 anges att en fördjupad översiktsplan med inriktning kompletteringsbebyggelse samt fritid och turism ska göras för området vid Östra och Västra Nedsjöarna. Området Buaråsen ligger inom detta området vilket innebär att risk för konflikt gällande vilken markanvändning som ska råda kan uppstå. Övriga delområden i det utvidgade planförslaget är belägna på ett avstånd om minst 1000 meter från befintliga tätorter och deras utvecklingsområden, vilket bedöms vara tillräckligt för att minimera risken för markanvändningskonflikter. Natur, kultur och landskapsbild Ingen av delområdena i det utvidgade planförslaget hamnar inom områden av riksintresse för natur eller inom områden angivna i ÖP02 av värde för naturvård. Känsliga våtmarksområden finns dock i anslutning till områdena Buaråsen, Järpåsen och Krakakullen och nyckelbiotoper finns inom delområdet Sjögaredsbergen. Flertalet delområden är belägna relativt långt från kraftledningsnätet och transformatorstationer varför lokala ingrepp i naturen kan vara en konsekvens av det utvidgade planförslaget. Landskapsbilden runt Töllsjö tätort och odlingslandskap skulle förändras avsevärt om det utvidgade planförslaget genomförs, då orten skulle omgärdas av verk på de omgivande bergen i delområdena Järpåsen, Sjögaredsbergen och Älmåsaberget. Vid ett genomförande av det utvidgade planförslaget kommer även landskapsbilden vid odlingslandskapen vid Fagerhult och Torstad att påverkas. Vid utbyggnad av vindkraftverk i delområdena Järpåsen och Sörskogen kommer dalgången vid Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 57

58 Torstad att omgärdas av vindkraftverk. En sådan utbyggnad skulle därmed strida mot intentionen i ÖP 02 där det anges att bebyggelse och andra verksamheter i dessa områden ska underordnas odlingslandskapets bevarandevärden. Området runt Torstad utgör även ett av kommunens tre opåverkade områden. Genom att tillåta byggnation av vindkraft i områdena Järpåsen och/eller Sörskogen finns risk att detta värde går förlorat. Eftersom ett av de tre opåverkade områdena utgörs av reservatsområdet för Götlandsbanan är det av stort värde att bibehålla kommunens kvarvarande opåverkade områden i största möjliga mån. Etablerat friluftsliv Tre av åtta delområden inom det utvidgade planförslaget omfattas av riksintresse för friluftsliv och ligger inom område av vikt för friluftslivet i ÖP02 (Buaråsen, Sjögaredsbergen och Krakakullen). Genom etablering av vindkraftverk inom delområdet Buaråsen finns även risk för att möjligheten att utveckla området vid Östra Nedsjön med kompletteringsbebyggelse för bostäder fritidsändamål och turistiska verksamheter minskar. Grannkommuner Om vindbruksetableringar uppförs i de förordade områdena enligt det utvidgade planförslaget kan det innebära konflikter med grannkommunernas syn på markanvändningen i gränsområdet. Flera förordade områden är nämligen lokaliserade i kommungränsen. Påverkan kan särskilt gälla Alingsås kommun som i det utvidgade planförslaget angränsar till två delområden (Sjögaredsbergen, Krakakullen) och Borås kommun som har tre angränsande delområden (Sörskogen, Järpåsen, Töllsjö- Slätthult). Infrastruktur Den relativa närheten till det regionala kraftledningsnätet i samtliga delområden i planförslaget bedöms som positivt då detta kan reducera behovet av ingrepp för ledningsdragning i mark och natur. Avstådet är dock större för delområden Sörskogen och Krakakullen, vilket kan innebära större lokala ingrepp. Samtliga delområden som ingår i det utvidgade planförslaget men inte i planförslaget ligger på större avstånd mot länsvägarna 180 eller 1758, vilket innebär risk för att nya vägar i större mån måste anläggas vid vindkraftetableringar. Detta kan innebära en större lokal miljöpåverkan. Att skogsbruk bedrivs i samtliga områden ses som positivt då befintliga vägar kan nyttjas i möjligaste mån eller utvidgas istället för att jungfrulig mark tas i anspråk. Samlad bedömning Det utvidgade planförslaget kan innebära en stor påverkan på flertalet motstående intressen i kommunen och eventuellt även i grannkommunerna. Särskilt bedöms områdena runt Töllsjö och Torstad bli påverkade då majoriteten av delområdena är lokaliserade i denna del av kommunen. PÅVERKAN LITEN MÅTTLIG STOR Hälsa och säkerhet Samhällsutveckling Natur Kultur Landskap Etablerat friluftsliv Grannkommuner Infrastruktur 58 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

59 Fotomontage av möjliga vindkraftverk om 150 meter i området Järpåsen. Fotot är taget från södra infarten till Töllsjö tätort. Rådhuset Arkitekter AB Fotomontage av möjliga vindkraftverk om 150 meter delområdena Älmåsaberget och Sjögaredsbergen. Fotot är taget från vägen ned till Töllsjön. Rådhuset Arkitekter AB Fotomontage av möjliga vindkraftverk om 150 meter i delområdet Krakakullen. Fotot är taget från Fagerhult. Rådhuset Arkitekter AB Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 59

60 Jämförelse av alternativen Nollalternativet innebär en stor osäkerhetsfaktor vad gäller var vindkraftverk kommer att lokaliseras, hur många vindkraftverk och vilken övergripande påverkan som de får på kommunen som helhet. I nollalternativet finns heller inget ställningstagande om vilka områden som kommunen vill undanta från vindbruksetableringar. Det kan innebära att risk för att delar av stora sammanhängande områden av vikt exempelvis för friluftslivet eller som kulturmiljö kan tas ianspråk för vindbruk och därmed förlora sitt sammanhängande värde. Nollalternativet innebär även att risk finns för att vindkraftverk etableras söder om riksväg 40, i områden i nära anslutning till det planerade stationsläget för Götalandsbanan, eftersom inga ställningstaganden i ÖP02 finns. Planförslaget innebär att vindbruk tillåts i ett fåtal områden i kommunen. En koncentration av vindkraftverk till dessa områden, jämfört med det utvidgade planförslaget, innebär effektiv markanvändning. Planförslaget innebär även ställningstagande om inom vilka områden som vindkraftverk ej bör tillåtas. Detta innebär att de mest känsliga områdena i kommunen ej kommer att påverkas och att sammanhängade områden med motstående intressen kan bevars i större grad. I planförslaget har risken för påverkan mot grannkommuner minimerats. Det utvidgade planförslaget kan antas medföra mer omfattande konsekvenser vid ett genomförande än planförslaget. Konsekvenserna kan vara övergripande för kommunen så som ineffektivt markutnyttjande och begränsningar i möjligheten att använda stora områden i kommunen för andra verksamheter, särskilt bostäder. Stora sammanhängande markområden kan splittras för vindbrukets intressen. Det utvidgade planförslaget kan även innebära en stor risk för påverkan på landskapsbilden i den norra delen av kommunen, särskilt runt Töllsjö och Torstad som riskerar att bli omgärdade av vindkraftverk. Det utvidgade planförslaget innebär å andra sidan en avsevärt större möjlighet att i kommunen få tillgång till energi producerad på en förnyelsebar energikälla. Miljökonsekvenserna av nollalternativ, planförslag och utvidgat planförslag jämförs översiktligt i tabellen nedan. Jämförelsen avser full utbyggnad i både planförslaget och det utvidgade planförslaget. Slutsatsen av jämförelsen är att den miljöpåverkan som planförslaget kan antas medföra är den mest fördelaktiga. Av denna anledning förordas detta alternativ och nollalternativet och det utvidgade planförslaget bedöms inte som lämpliga. PÅVERKAN NOLLALT. PLANFÖRSLAG UTVIDGAT PLANFÖRSLAG Hälsa och säkerhet måttlig måttlig stor Samhällsutveckling stor måttlig stor Natur stor liten måttlig Kultur måttlig liten måttlig Landskap stor måttlig stor Etablerat friluftsliv stor måttlig stor Grannkommuner stor liten stor Infrastruktur måttlig liten måttlig 60 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

61 8.3 Beaktande av riksintressen och skyddsvärden Riksintressen Inget av planförslagets tre delområden omfattas av något riksintresse. Norr om Töllsjö-Slätthult finns riksintresseområde för naturvården. Det utgörs av ett stort sammanhängande område (Storskogen) som sträcker sig in Vårgårdas och Borås kommuner. Området är tydligt avgränsat från det närliggande delområdet Töllsjö- Slätthult av länsväg 180 mellan Borås och Alingsås, varför vindbruk söder om vägen ej bedöms innebära en negativ påverkan på riksintresset. Tre av delområdena i det utvidgade planförslaget (Buaråsen, Sjögaredsbergen och Krakakullen) är belägna inom riksintresseområde för det rörliga friluftslivet. Kommunen har även i ÖP02 gjort bedömningen att området är av värde för friluftslivet. Även om de tre områdena är belägna i den västra kanten av riksintresseområdet bedöms det finnas risk för att riksintresset påverkas negativt om vindkraftverk anläggs i de tre områdena. Den sammanlagda påverkan skulle bli mycket stor för Bollebygd kommuns del. De tre delområdena hamnar inom eller i anslutning till skyddszonerna mot närliggande flygplatser och tillhörande utrustning. Tidiga samråd bör hållas med flygplatserna Övriga allmänna skyddsvärden Ett tidigt ställningstagande i arbetet med att analysera kommunen för att få fram lämpliga områden för vindbruk var att strandskyddade områden ska fridlysas från vindbruk på grund av områdenas stora natur- och friluftsvärden. I den föreliggande GIS-analysen där områdena för planförslaget och det utvidgade planförslaget togs fram har dessa områden sållats bort. Således antas inga strandskyddade områden direkt påverkas av förslaget. Kommunens landskapsbildsskyddade områden (del av Härskogen) är belägna i den västra delen av kommunen vid gränsen mot Alingsås, Härryda och Lerum. I området är bebyggelsen vida spridd och relativt tät för att vara på landsbygden. Möjligheterna att uppföra en vindbruksanläggning bedöms vara mycket liten på grund av bristen på sammanhängande oexploaterade markområden av den yta som krävs för en vindbrukanläggning. Inga områden bedöms som lämpliga för vindbruk i detta område. Det landskapsbildsskyddade området ingår istället inom område som anges som olämpligt för vindbruk bl.a. för de stora friluftsvärdena. Bevarandevärden I miljöbalkens 3 kap. 2 anges att stora mark- och vattenområden som är opåverkade eller obetydligt påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär. Inget av de områden som anges som stora och opåverkade i ÖP02 bedöms påverkas av planförslaget. Vid ett genomförande av det utvidgade planförslaget finns dock stor risk för negativ påverkan på området runt Torstad, då de två delområdena Järpåsen och Sörskogen är belägna på höjder som omgärdar Torstads dalgång. Förutom att vindkraftverk i dessa områden kan påverka den upplevda orördheten, finns stor risk för påverkan på kulturmiljön och landskapsbilden samt för att boendemiljön i den omgärdade dalgången påverkas betydande. Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 61

62 VÅRGÅRDA ALINGSÅS Krakakullen Älmåsaberget Töllsjö- Slätthult Hedared Ömmern Sjögaredsbergen Töllsjön Töllsjö Järpåsen Sörskogen LERUM BORÅS Bengtatorp V. Nedsjön Ö. Nedsjön Buaråsen Nolån Gesebols sjö Sandared Hindås Hultafors Viaredssjön Olsfors Sörån HÄRRYDA Bollebygd Rävlanda MARK 62 Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK

63 VÅRGÅRDA ALINGSÅS Krakakullen Älmåsaberget Töllsjö- Slätthult Hedared Ömmern Sjögaredsbergen Töllsjön Töllsjö Järpåsen Sörskogen LERUM BORÅS Bengtatorp V. Nedsjön Ö. Nedsjön Buaråsen Nolån Gesebols sjö Sandared Hindås Hultafors Viaredssjön Olsfors Sörån HÄRRYDA Bollebygd Rävlanda MARK Tematiskt tillägg till ÖP 02, VINDBRUK 63