Hur jobbar vi tillsammans med folkhälsa? Nätverksträff i Eslöv 13 mars 2013

Transkript

1 Hur jobbar vi tillsammans med folkhälsa? Nätverksträff i Eslöv 13 mars 2013

2 Om dagen Elisabeth Bengtsson, Matti Leijon, Ingela Sjöberg och Gunvor Landqvist. Vem gör vad på regional nivå - för att stärka och utveckla folkhälsoarbetet i Skåne? Den frågan ställdes hösten 2012 från kommunerna till oss som arbetar med folkhälsa på regional nivå och utgångspunkten för dagens nätverksmöte. Vår ambition är att utveckla nätverks-arbetet i samverkan med folkhälsoarbetets aktörer. En förutsättning för utveckling är att få en bra bild av hur arbetet ser ut idag, vem som gör vad och varför? Denna onsdag i mitten på mars inleddes med gnistrande sol, men som så många andra dagar denna vår övergick den så småningom i en smärre snöstorm. Mötet hölls hur som helst i Gunnar Asplunds berömda medborgarhus i Eslöv. Åtminstone från insidan är byggnaden lika vacker i såväl snöslask som i solsken. Mötet inleddes med frukostmingel i matsalen och foajén. Sedan hälsade de fyra samordnarna Matti Leijon, Ingela Sjöberg, Hanna Mann och Annie Stråhlén alla deltagare välkomna i husets största sal, A-salen. Målgruppen var huvudsakligen deltagarna i de regionala folkhälso- respektive drogsamordnarnätverken. Drygt 50 deltagare från de olika aktörerna med anknytning till folkhälsarbete var på plats, tillsammans med ett större antal studenter från Malmö högskola som praktiserade runt om i Skåne vid tidpunkten. Förmiddagen ägnades åt en presentation från de tre medverkande regionala aktörerna; Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne - deras verksamhetsområden, nätverk och inte minst deras uppdrag inom folkhälsoområdet. På eftermiddagen hölls en gemensam diskussion, utifrån Open Space-metoden, med syfte att utveckla nätverksarbetet mellan deltagarna. Diskussionen mynnade ut i nio olika teman inför framtiden, vilka återfinns i slutet av dokumentationen. Dessa teman kommer att tas med och vidareutvecklas i det kommande arbetet i de båda nätverken. Syftet med föreliggande dokumentation är att även personer som inte medverkade på mötet ska få en bild av vad som diskuterades den där snöiga dagen i Eslöv. Det kan förstås fungera som minnesstöd även för dem som var på plats. Det var mycket infor-mation som skulle bearbetas och det var nog väldigt få personer som kom ihåg precis allt som sades. Längst bak finns också miniatyrer av samtliga Power Point-presentationer från dagen. Trevlig läsning! Elisabeth Bengtsson Region Skåne Gunvor Landqvist Länsstyrelsen Skåne Ingela Sjöberg Kommunförbundet Skåne

3 Kommunförbundet Skåne Först ut att presentera sin organisation var Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg vid Kommunförbundet Skåne. Hon berättade att Kommunförbundet är en intresseorganisation som jobbar för kommunerna genom samverkan och dialog. Förbundet har fyra huvuduppdrag: Värna och stödja utvecklingen av den kommunala självstyrelsen Bevaka kommunernas intressen inom alla verksamhetsområden Främja samverkan mellan kommunerna Bistå kommunerna i utvecklingen av deras verksamhet. För att utföra dessa uppdrag har förbundet tre kärnvärden att jobba med, nämligen att samordna och samverka, bygga nätverk och inspirera. Dessa värden kan sammanfattas i meningen att lära av varandra och av andra. I förbundet ingår Skånes samtliga 33 kommuner. I centrum av organisationen finns det så kallade förbundsmötet, där 190 ledamöter ingår. Hela verksamheten finansieras genom medlemsavgifter, avgifter från kurser och konferenser samt via extern finansiering av olika projekt. Visionen är att Kommunförbundet Skåne bygger samspel som för Skånes kommuner framåt och att verksamheten utvecklas för och med medlemmarna. Helt enkelt att många är starkare än en. Kommunförbundets verksamhet är till största del förlagd till Gastelyckan i Lund. Där arbetas i princip med allt som hamnar inom kommunernas ansvarsområde, som till exempel utbildning, vård, omsorg, kollektivtrafik, upphandlingar, näringsliv, miljö och inte minst folkhälsa. På kontoret i Malmö bevakas frågor om energi, klimat och biogas. Ingela berättade att det är kommunerna själva som bestämmer vilka frågor som ska drivas av Kommunförbundet, men att det krävs att en majoritet av kommunerna är intresserade av frågan för att den ska komma upp på dagordningen. Folkhälsoarbetet inom Kommunförbundet Skåne Inga Sjöberg berättade att hon är den enda som jobbar med folkhälsa i Kommunförbundet, men att allt arbete sker i samverkan m andra aktörer. I sitt arbete jobbar Inga Sjöberg efter den regionala folkhälsostrategin för Skåne Det övergripande målet i strategin är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De prioriterade målområden är följande: -delaktighet, inflytande och jämlik hälsa -hälsofrämjande levnadsvanor -psykosocial hälsa -alkohol, tobak, övriga droger och spelmissbruk Under strategiperioden prioriteras särskilt satsningar riktade mot barn och unga. Exempel på sådana satsningar är Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2012, drogförebyggande arbete och Skånsk skolmatsakademi. Det nyaste området är Barnets rättigheter. Startskottet till detta område var när den nya folkhälsostrategin fick kritik för att den inte lever upp till FN:s barnkonvention. Nu satsas stort på detta område inom Kommunförbundet, bland annat genom att utbilda kommunanställda nyckelpersoner om konventionen. Detta arbete

4 görs tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Malmö högskola. Ett annat exempel på frågor som kan hamna på Kommunförbundets bord exempelvis de problem som kan uppstå när ett lokalt fotbollslag hamnar i elitserien; hur ska kommunen se till att det finns en arena som är tillräckligt stor, med mera? Härnäst presenterade projektledaren Linda Leveau, sitt arbete. Linda Leveau jobbar sedan tolv år tillbaka som folkhälsoarbetare. Hon arbetar med SåSant Skåne, ett samverkansprojekt mellan Region Skåne, Malmö Stad och Kommunförbundet Skåne. Syftet med projektet är att främja undervisning i grundoch gymnasieskolan om sexualitet, jämställdhet och relationer. Målet är att i juni ha utbildat 20 nyckelpersoner i olika kommuner utifrån SåSantmodellen. Linda Leveau berättade att den tidigare sex- och samlevnadsutbildningen mest fokuserade på instrumentella bilder på könsorgan och preventivmedel, när eleverna i själva verket efterfrågar ämnen som relationer, och framför allt hur får man någon att bli intresserad av en? Genom SåSant ska sex- och samlevnadsutbildningen bli bättre, mer likvärdig och mindre beroende av enstaka eldsjälar på området. med personlighetsstörningar. Men trots en sådan uppväxtmiljö hade dessa ungdomar tidigare inte varit i kontakt med vare sig polis, socialtjänsten eller BUP. Nu har därför ett program tagits fram för olika organisationer. Det finns även att läsa på SIKTA:s hemsida, Därefter presenterade projektledare Birgitta Månsson sina projekt på Kommunförbundet: ENTRIS och Barnets rättigheter. Hon berättade att hon jobbar 25 procent med Barnets rättigheter, ett häftigt projekt! och resten av tiden med Entreprenörskap i skolan (ENTRIS). Entris kom till efter att Skolverket 2009 fick ett regeringsuppdrag att stimulera entreprenörskap i skolutbildningen på alla nivåer. Entreprenörskapet ska alltså löpa som en röd tråd redan från förskolan. Det handlar om ett förhållningssätt, en entreprenörskänsla; om att hitta sin egen motivation, drivkraft; om kreativitet och nyfikenhet. Det handlar också om att ta hand om elevers idéer och tänka på vad man behöver kunna i arbetslivet Det här är inskrivet i de nya läroplanerna. Det här året finns även ett hälsospår i Entris. För mer information, se kfsk.se/entris Peter Hagberg är projektledare för SIKTA, som står för Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling. Det är ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne. Som ett exempel på sin verksamhet berättar Peter Hagberg om ett delprojekt där stödet till barn och föräldrar i missbruksvården undersökts. Undersökningen gav ett förvånande resultat. Vid Maria Ungdom i Stockholm upptäcktes det nämligen att av de intagna ungdomarna hade 80 procent av dem mödrar som missbrukade och 60 procent av dem hade fäder som missbrukade. Många av föräldrarna hade dessutom missbruksproblem i kombination

5 Region Skåne Region Skåne representerades av folkhälsochefen Elisabeth Bengtsson. Hon berättade att med sina anställda är Region Skåne är en av Sveriges största arbetsgivare. Den årliga budgeten ligger på 40 miljarder kronor och av dessa pengar går 90 procent till vården. Fem procent går till kollektivtrafik, fyra procent till regional utveckling och den resterande procenten till kultur. Region Skåne är en självständig politisk nivå och är resultatet av sammanslagningen av de tidigare landstingen Malmöhus och Kristianstad. Region Skåne styrs av regionfullmäktige och regionstyrelsen. Den flesta ur den administrativa personalen sitter i det nya regionhuset i Dockan i Malmö. Vissa arbetar också i regionhuset i Kristianstad. I hela regionen finns nio sjukhus i tio kommuner (eftersom Skånes universitetssjukhus i Lund respektive Malmö räknas som ett sjukhus). Den nya regiondirektören heter Jonas Rastad. Eftersom han för närvarande håller på att göra om Region Skånes organisation, kan organisationsskissen se annorlunda ut inom kort, men än så länge hamnar området folkhälsa under rubriken Regional utvecklingsstrategi, Rus. Folkhälsoarbetet inom Region Skåne Elisabeth Bengtsson berättade att Enheten för folkhälsa och social hållbarhet i Region Skåne arbetar med folkhälsa genom att sprida kunskaper, inte till individer, men i samverkan med andra aktörer som i sin tur jobbar med befolkningen. Att det finns ett samband mellan levnadsvanor och sjukdomar är känt sedan länge, men vad som inte är lika känt är hur livsvillkor (som till exempel uppväxtvillkor, utbildning och arbete) påverkar levnadsvanor och sjukdomar. Livsvillkoren går att påverka med politiska beslut. Ett intressant exempel är Malmökommissionen, som hjälpt till att bidra med mycket kunskap om dessa samband. Förutsättningarna för en god folkhälsa har sammanfattats i fyra punkter: 1. Ge barn och unga en bra start i livet 2. Skapa goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla 3. Stärka delaktighet och inflytande 4. Utveckla och erbjuda en hälsofrämjande hälsooch sjukvård på lika villkor Arbetet bygger på evidens och sker i samspel andra aktörer. Uppdraget från politikerna lyder God hälsa är grunden för ett bra liv. Målen som formuleras i Region Skånes budget 2013 är att Den jämlika och jämställda hälsan ska öka Kunskapsstyrningen ska öka Samspelet med andra aktörer ska öka Enheten för folkhälsa och social hållbarhet arbetar på uppdrag av folkhälsoberedningen som föreslår inriktning och följer upp den regionövergripande folkhälsostrategin och folkhälsoarbetet. Det har också bildats ett regionalt råd för jämlik hälsa. Där ingår både näringsliv, Folkhälsoinstitutet, länsstyrelsen och Kommunförbundet. I två år har ett samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) pågått för att utreda vad social hållbarhet innebär gentemot folkhälsa. 22 kommuner och regioner deltar. Resultatet har varit liknande det som Malmökommissionen kommit fram till, att barns uppväxtmiljö är viktig och att det gäller att få in dessa strukturer i ledningssystem.

6 Region Skåne delar även ut 30 miljoner kronor i bidrag till föreningar i Skåne. Ett exempel på nätverk som har en överenskommelse med Region Skåne är Social Ekonomi Skåne som sprider kunskap på bland annat familjecentraler. I maj håller nätverket en konferens där bland annat Region Skåne deltar. Region Skåne arbetar kontinuerligt med enkäter. Med ett bortfall på cirka 50 procent kommer varje månad 700 svar in. Enkäterna täcker alla åldrar från vaggan till graven. I september redovisas 2012 års resultat. Region Skåne är i stort behov att samverka! Många av medarbetarna är disputerade forskare som har stora kontaktnät. Årsredovisningen för Enheten för folkhälsa och Social hållbarhet finns på hemsidan: folkhalsa/dokument/arsredovisning_pages%20(2). pdf Kanske inte en kioskvältare men det är vårt sätt att beskriva hur pengarna använts under året!, sammanfattade Elisabeth Bengtsson dess innehåll. Nytt för i år är temagrupperna Sociala investeringar (Tomelilla) och Folkhälsostatistik och välfärdsredovisning (Ängelholm/Båstad). Läs mer på:

7 Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne presenterades av socialdirektör och enhetschef social hållbarhet, Gunvor Landqvist. Hon berättade att det i hela Sverige finns 21 länsstyrelser och att dessa är statens företrädare som ser till att riksdagens och regeringens beslut får regionalt genomslag. Länsstyrelsen skriver bland annat rapporter om till exempel bostadsbyggandet i länet till regeringen. Länsstyrelsens vision är ett dynamiskt samhälle i balans, närmare bestämt en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling där människor känner tillit och där företag, organisationer och myndigheter samverkar. Mer konkret innebär det att länsstyrelsen bland annat ser till att kommuner och företag följer lagar och regler, avgör om överklagade kommunala beslut ska gälla eller rivas upp och samordnar länets aktörer. Enligt Gunvor Landqvist uppnås detta bland annat genom att man samverkar dagarna i ända. Uppdragen kommer från många håll, bland annat från Socialstyrelsen, polisen och nationalparker. Hälften av finansieringen kommer från regeringen. Den andra hälften utgörs av medel som man får ansöka om. Totalt ligger budgeten på omkring 230 miljoner kronor. Av de cirka 500 anställda på länsstyrelsen är två tredjedelar kvinnor. Yrkesgrupperna varierar: Här jobbar både agronomer, veterinärer, jurister, samhällsvetare, ekonomer, folkhälsovetare och många andra. Landshövdingen heter Margareta Pålsson. Posten som länsöverdirektör är för tillfället vakant. Länsstyrelsens lokaler finns i Malmö och i Kristianstad. Den största avdelningen, miljöavdelningen, ligger i Malmö. Folkhälsoarbetet inom länsstyrelsen Länsstyrelsen har ett brett uppdrag inom drygt 20 politikområden och gör insatser inom nästan alla folkhälsans målområden, men ofta benämns det med andra begrepp som till exempel bostadsförsörjning, säker luft- och vattenkvalitet, skydd mot buller, skydd mot smittspridning, samhällsskydd och beredskap. Enheten för social hållbarhet har ett särskilt fokus på folkhälsa. Till grund för detta arbete ligger de mänskliga rättigheterna. Fokusområdena för 2013 bland annat Lämpliga bostäder åt alla. Ett annat mål är att romer 2032 ska ha lika hög folkhälsa som majoritetsbefolkningen. Det har satsats på romers hälsa i särskilt Malmö och Helsingborg. I Helsingborgs stad finns särskilt utbildade hälsokommunikatörer som ska jobba med romska kvinnor. Länsstyrelsen ingår även i Barnrättsforum Skåne tillsammans med bland annat Kommunförbundet Skåne, flera kommuner och Region Skåne. Det är ett forum för erfarenhetsutbyte och kunskapsuppbyggnad. Det finns även ett barnnätverk för handläggare, chefer och boendepersonal som möter flyktingbarn. Alla planer granskas också av länsstyrelsen, så att de inte strider mot nationella intressen: Har vi till exempel pratat med socialtjänsten? Hur ser demografin ut? Hur är kommunikationerna? Hur ser det ut ur miljöperspektiv, jämställdhetsperspektiv, barnperspektiv? När det gäller den ökande segregationen i Skåne, hur ser utvecklingen ut egentligen? Pilotkommuner för denna undersökning är Landskrona, Kristianstad och Malmö.

8 En särskilt sakkunnig jämställdhet måste finnas på länsstyrelsen. Fokus just nu är den könsuppdelade arbetsmarknaden. Länsstyrelsen besöker även kommuner för att diskutera våld nära relationer, delar ut pengar till organisationer, startar och utvärderar skyddade boenden. Annie Stråhlén och Hanna Mann är båda länssamordnare för det elfte målområdet inom folkhälsa, ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak och spel) på länsstyrelsen. De påpekade dock att de inte arbetar med spel, eftersom det är ett område som är svårt att isolera. Annie Stråhléns och Hanna Manns mål är att föra ut och prata om de åtgärdsprogram som regeringen formulerat, runtom i länet. Som representanter för läns-styrelsen samordnar de den regionala samverkansgruppen Skånesamverkan mot droger ( Där ingår också bland andra Kommunförbundet, Region Skåne, Tullverketoch Kriminalvården. Nätverket anordnar runt fem konferenser om året. Exempel på satsningar är Smit (Samverkan Mot Illegal Tobak) där förutom länsstyrelsen, även Lunds kommun och Polismyndigheten ingår och Tänk om, en informationssajt för föräldrar om alkohol. Den drivs med stöd från Statens folkhälso-institut, Polisen, Systembolaget, IOGT-NTO samt länsstyrelser och kommuner. Några andra uppgifter är tillsyn över kommunerna enligt alkohollagen (AL) och tobakslagen (TL) och att stötta kommunerna i tillsynsarbetet och drogförebyggande arbetet. Dessutom ingår kompetensutveckling, analys av statistik och kartläggningar, omvärldsbevakning och uppföljning. Katarina Carlzén är integrationsutvecklare på länsstyrelsen och arbetar bland annat med mottagning av nyanlända flyktingar och barn. Det kommande året väntas flyktingar komma till Skåne. Det berör områden som integrationspolitik och arbetsmarknadspolitik, däremot aldrig folkhälsa., påpekade Katarina Carlzén. - Det hoppas jag att vi kan vända, för hälsa är viktigt för integrationsarbetet. Alla i samhället ska ha samma rätt till delaktighet, sa Katarina Carlzén. Målet är att balansera nationell politik med lokal lokala förutsättningar. Flyktingar är en relativt liten grupp i förhållande till resten av befolkningen, men det första året eller första åren är jätteviktiga för resten av tiden. -Vi frågar oss vad gör vi fel? Varför lyckas vi inte bättre i Sverige och Skåne specifikt? Vi menar att hälsofrågor är avgörande och att det krävs ett lyft på nationell nivå. Vi måste även nå flyktingarna själva, sa Katarina Carlzén. Ohälsan är särskilt stor bland migranter och flyktingar, men det går att förebygga och förhindra om tidiga och preventiva insatser sättes in, påpekade Katarina Carlzén. Då krävs samarbete mellan aktörerna. Föreningsliv och fysisk aktivitet är till exempel två sätt att etablera sig och förbättra hälsan på. Det finns en regional överenskommelse för Skåne län om samverkan kring utvecklingen av etablering för asylsökande flyktingar och andra invandrare (den så kallade Röken ). Där ingår länsstyrelsen, Kommunförbundet, Region Skåne, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, och Malmö högskola. För att koppla ihop strategi och praktik har Partnerskap Skåne bildats. Det består av sex projekt som berör arbete, boende, hälsa, språk med ett integrerat hälsoperspektiv. Ett 40-tal aktörer medverkar, bland dem Kommunförbundet, Region Skåne, flera kommuner, Lunds universitet, Malmö högskola och flera privata aktörer. Projektet får även EU-bidrag. Som exempel på verksamheter som ingår i Röken är SHK (Samhälls- och hälsokommunikatörer), MILSA (Plattform för migration och hälsa), ÖIGS (Ökad inkludering genom språk) Hiv/STI Prevention migrationsperspektiv och SIBC (Somali Information and Business Centre). Läs mer på MANNISKA-OCH-SAMHALLE/INTEGRATION/ Pages/integration.aspx

9 Open space Efter lunch tog processledaren Peter Hagberg vid och berättade om principerna för open space-metoden, som utvecklades i början på 80-talet av Harrison Owen, som upptäckte att de bästa diskussionerna ofta händer under kaffepauserna. Med andra ord: -Vilka som än kommer är rätt personer. Vad som än händer är det som kunde hända. När det än börjar är rätt tid. När det är slut är det slut. Man kan säga att det är som ett ganska avancerat mingel och att man måste använda fötterna: Gå vidare när ni tröttnar på diskussionen! Därefter skrev en del deltagare upp ämnen som de ville diskutera på små post it-lappar som klistrades upp på en tavla. Det blev totalt elva ämnen uppdelade på två pass. Följande stödord är baserade på de anteckningar som togs vid varje gruppdiskussion: Social investeringsfond/budget Investera i människan Socio-ekonomiska beräkningar hur? Utanförskapets kostnader Skandia idéer för livet Fond: Hur löser man dilemmat med att föra över pengar år för? Region Skåne 10 milj. part utanför Skåne. Ansökan baserad på forskning. Socioekonom. beräkn. Plan för framtiden. Hur implementera? Risk med projektet? Se det som ett verktyg Bryter ner stuprör jobbar på tvären Kriterier för att bli beviljad?! Malmökommissionens rapport: hur tar vi emot den? Hur kan vi uppmärksamma? Politiker gett uppdraget positivt. Höjer status på frågorna. Inspirerande Skapa ett regionalt spridningsforum, både politiker och tjänstemän Styrka att det varit mer än folkhälsovetare Nu har vi en bra kartläggning som går att applicera i vårt arbete Bra baseline Underlag till kommundialoger Gör det till allas fråga! Vi ser helheten! OECD?! Hur jobbar du? Samlar in befokkningsenkäter Lyhörd på vad kommuner vill veta Salogent förhållningssätt Jämför kommuner Berätta om resultatet Samverkan utanför den offentliga sektorn (näringslivet och den idéburna sektorn) Goda exempel: Haldex Kinnarp Arbeta med/mot arbetsgivare Inventera och kartlägga Plus mer storytelling! Områden: alkohol, HIV/STI, integration. NAD, nätverket social ekonomi, RÖKà LÖK!!!

10 Hur kan vi få samma utveckling inom samverkan med näringsliv som idéburen? Tips: Möte Näringslivskoordinator i kommunerna Sponsing? Hur ser vi på det? Gott åldrande Uppmuntra pilotförsök att skapa (ge förutsättningar) träffpunkter för gamla (socialt nätverk) Utvecklingsmedel! Fixarmalte med översyn kost, fysisk aktivitet à Förebygga fallskador aktiva kommunala program Far för äldre -sexuell hälsa, våld inom relationen, sexuell läggning à Tabu att prata om??! Klimatförändringar - förändringar/anpassning och folkhälsa -Fråga om klimatoro i folkhälsoenkäten: Är klimatoro/ångest vanligt i samhället? Hur får man med skolan på ett bra sätt i folkhälsoarbetet? -Få med Skolverket -Vara tydliga med våra mål och vad de leder till -Fysisk aktivitet Hur kan vi som kommer utifrån bidra så att barnen når sina mål? -Class room management -Ge stöd, inte mer uppgifter Vad vill ni ha ut av oss? -Lägga ut offentliga data, mätbara indikatorer Tips: -Samverka med miljöinspektörer -Tobak skoltid (Ystad håller på att ta fram en plan) -Primärvården Berusning på schemat? - Folkhälsoinstitutet -Barnchecklist/Barnbokslut (Barnets rättigheter) Jämlik hälsa: hur kan olika aktörer samverka kring det? -Kunskap kring diagnoser kopplat till bostadslokalisering (geografiska områden) -Patienten i ett geografiskt/socialt sammanhang -Tydliga kommunikationskanaler mellan primärvård och kommun -Inrikta sig på specifika sakområden, ex. barnens situation -Höj primärvårdens status -Politisk vilja!? -Hur koppla kommunalt folkhälsoarbete till regionalt utvecklingsarbete för nyanlända? Hur utveckla SRHR-frågorna i Skåne? IoF, skola SFI, nyanlända, etniska föreningar -Stöd, ingångar: Börja på ledningsnivå, men först uttrycka ett behov. Finns ett kunskapsbehov men ej prioriterat -Använda SåSant-projektet som möjliggörare för ett utökat, etablerat samarbete med kommuner -Marknadsföra SRHR-frågorna: Stöd Region Skåne storytelling? Stöd av FH-råd: Patientutbildning, brett perspektiv. Lyfta SRHR-frågor i detta forum -Trappa upp frågorna i skolorna genom att skapa en tjänst inom utbildningsförvaltningen för att ge stöd åt skolornas SRHR-arbete. Goda ex. -Kommuner våga prioritera frågan. RS ge stöd via temagrupper. -Lyfta ERB (målgrupp) som annars riskerar falla mellan stolarna SRHR-info- -Kommuner söka utvecklingsmedel för pilotprojekt inom SHRHR hos folkhälsoenheten på RS. Presentationsformer av folkhälsostatistik Salugent/patogent redovisats Statistiska, dynamiska och absoluta folkhälsotal viktiga och uppskatts, Från vaggan till graven. Behov av folhälsodata i form av register och

11 befolkningsenkäter. Återkoppla/tacka/skicka broschyr till undersökningsdeltagare efter genomförd undersökning. Hur sprider kommuner folkhälsotatistiken? Kommunikation: Erfarenhetsutbyte, tips, nätverk för kommuner, temagrupp. Region Skåne, länsstyrelsen och Kommunförbundet.

12 Kommunförbundet Skåne de 33 skånska kommunernas intresseorganisation Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg, Kommunförbundet Skåne Vårt uppdrag kan sammanfattas i fyra huvudpunkter: Värna och stödja utvecklingen av den kommunala självstyrelsen Bevaka kommunernas intressen inom alla verksamhetsområden Främja samverkan mellan kommunerna Bistå kommunerna i utvecklingen av deras verksamhet Kärnvärden för att lösa vårt uppdrag: Organisation: samordna och samverka bygga nätverk BEREDNINGEN FÖR ARBETSLIVS- OCH NÄRINGSLIVSFRÅGOR 7 ledamöter BEREDNINGEN FÖR KOLLEKTIVTRAFIK- OCH INFRASTRUKTURFRÅGOR 7 ledamöter BEREDNINGEN FÖR KOMMUNALEKONOMISKA FRÅGOR 7 ledamöter BEREDNINGEN FÖR KULTUR- OCH FRITIDSFRÅGOR 7 ledamöter FÖRBUNDSMÖTE Ca 190 LEDAMÖTER STYRELSE 13 LEDAMÖTER, 13 ERSÄTTARE VALBEREDNING REVISORER ARBETSUTSKOTT 5 LEDAMÖTER, 5 ERSÄTTARE inspirera lära av varandra och av andra BEREDNINGEN FÖR SAMHÄLLSBYGGNADSFRÅGOR 7 ledamöter BEREDNINGEN FÖR UTBILDNINGSFRÅGOR 7 ledamöter BEREDNINGEN FÖR VÅRD- OCH OMSORGSFRÅGOR 7 ledamöter STYRGRUPP FÖR ENERGIKONTORET 8 ledamöter FÖRBUNDSDIREKTÖR FÖRBUNDSKANSLI BOLAG OCH FÖRENINGAR PROJEKT- GRUPPER Finansiering: Vision: Kommunförbundet Skånes verksamhet finansieras genom tre huvudsakliga källor: medlemsavgifter avgifter för kurser och konferenser extern finansiering av projekt Kommunförbundet Skåne bygger samspel som för Skånes kommuner framåt. Vår verksamhet utvecklas för och med medlemmarna. Skånes 33 kommuner Våra kontor och arbetsområden Lund Malmö Kommunledning Personal och jämställdhet Förskola och utbildning Vård och omsorg Kollektivtrafik Upphandlingar Ekonomi Arbetsmarknad och näringsliv Internationellt samarbete EU:s fonder och program Miljö Samhällsplanering Renhållning Räddningstjänst Fastigheter Gator Vatten och avlopp (va) IT Folkhälsa Kursverksamhet Intern administration Energi Klimat Biogas

13 Många är starkare än en Folkhälsoområdet vad händer under 2013? Regional folkhälsostrategi för Skåne Övergripande mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Prioriterade målområden delaktighet, inflytande och jämlik hälsa hälsofrämjande levnadsvanor psykosocial hälsa alkohol, tobak, övriga droger och spelmissbruk Satsningar framför allt riktade mot barn och unga är prioriterade under strategiperioden. Nätverk Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2012 Samordnare patrik.runesson@staffanstorp.se Folkhälsa - samhällsplanering SIKTA klimat miljö MÖTAS - att skapa hälsofrämjande arbetsplatser VOC Processledare gunilla.kajrup@kfsk.se Barnets rättigheter Processledare birgitta.mansson@kfsk.se Hälsofrämjande skolutveckling Drogförebyggande arbete SIKTA Från individ till familjeperspektiv Projektledare peter.hagberg@kfsk.se ENTRIS Entreprenörskap i skolan Skånsk skolmatsakademi Projektledare marcus.granberg@hkr.se Livsmedelsakademin Barn och ungas psykiska hälsa Så Sant Skåne Projektledare linda.leveau@kfsk.se Folkhälsa - FoU seminarier forskningscirklar konferenser Axplock från övriga verksamheter, läs mer på vår hemsida Folkhälsa kultur och fritid Förbundssekreterare peter.nilsson@kfsk.se Erbjudanden och insatser utifrån Regional folkhälsostr FN:s konvention om barnets rättigheter, antogs av FN:s generalförsamling 1989 Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, vilket innebär att barnkonventionen gäller i hela landet, på alla samhällsnivåer och i alla verksamheter. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (antogs av riksdagen dec 2010) Handslaget överenskommelse mellan regeringen och SKL Skåne utvald samverkanspart med tillgång till extra stöd och insatser från SKL Regionala konferenser Regionala utbildningar strategiska nyckelpersoner i kommunerna (Bjuv, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Höör, Hörby, Landskrona, Lund, Malmö, Simrishamn Staffanstorp, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Åstorp, Ängelholm, Ö. Göinge) Nätverk för barnrättstrateger i Skåne regional plattform för samordning och stöd Pilotprojekt i Bjuvs kommun och i Eslövs kommun Gör barn starkare om barnkonventionen i det dagliga arbetet SåSant Skåne "SåSant Skåne" är ett samverkansprojekt mellan Region Skåne, Malmö Stad och Kommunförbundet Skåne. Projektet arbetar med att främja undervisning om sexualitet, jämställdhet och relationer. Projektmål: 20 nyckelpersoner är identifierade och utbildade utifrån Så Sant modellen juni 2013 SåSant - Skåne! linda.leveau@kfsk.se SåSant Skåne Utbildning riktad till nyckelpersoner med fokus på: Implementering av sex- och samlevnadsfrågor i grundskolan & gymnasieskolan. Målgrupp: vem i vår kommun kan göra skillnad? BÅSTAD, YSTAD, BURLÖV, TRELLEBORG, STAFFANSTORP, OSBY, MALMÖ, SKURUP, HÖLLVIKEN, SVALÖV, HELSINGBORG, HÖÖR, HÖRBY, VELLINGE, SJÖBO SåSant - Skåne! linda.leveau@kfsk.se

14 Vad får kursdeltagarna med sig? Kunskaper om sexualitet, genus och normer. Färdigheter i processledarskap Material En lokalt förankrad plan gällande utveckling av S&S Vad förväntas av kursdeltagarna? Närvaro på samtliga tillfällen. Mandat att genomföra en förändringsprocess Arbete/inläsning mellan kurstillfällena God förankring i skolan SåSant - Skåne! linda.leveau@kfsk.se SåSant - Skåne! linda.leveau@kfsk.se Ungdomars sexuella hälsainternationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete ; Margareta Forsberg, Socialstyrelsen 2007 Skolan är den centrala arenan Varför? WHO Nationella folkhälsomålen Obligatorisk S&S-undervisning sen 1955 i alla skolår Ett likabehandlingsarbete i praktiken Elevers rätt till likvärdig undervisning Framskrivet i kursplaner och ämnesplaner, lgr11 & gy2011 SåSant - Skåne linda.leveau@kfsk.se SåSant - Skåne linda.leveau@kfsk.se Hur sexig är Lgr 11 och Gy 2011? Direkta och indirekta kopplingar Nyckelord; sexualitet, kön, genus, könsmönster, normer, lust, sexuell hälsa, jämställdhet, livsvillkor, relationer, identitet, mänskliga rättigheter och makt SåSant - Skåne linda.leveau@kfsk.se SåSant - Skåne linda.leveau@kfsk.se SåSant - Skåne! linda.leveau@kfsk.se SåSant - Skåne! linda.leveau@kfsk.se

15 Hur får man en relation att fungera? lgr11 engelska internet onani svenska slöjd kondomer snippa tillsammans bild religion teknik heterosexuell självförtroende känslor samhällskunskap framtid myter äldre homosexuell normer Kärlek relationer Moderna Göra slut Mänskliga elevdemokrati språk rättigheter såsant barn ungdomar matematik gy2011 samtal sti smeka familj kön musik roligt historia värdegrundsarbete viktigt sex förälskelse identitet Detta är sex och hälsa samlevnadsundervisning! nu trygghet kunskap ideal SåSant - Skåne! linda.leveau@kfsk.se trans hångla likabehandling snippa lust graviditet geografi hbtq kåt jämställdhet genus Bli ihop snopp spännande förgivettaganden Idrott & hälsa handlingsutrymme biologi Skåne! linda.leveau@kfsk.se vuxna SåSant - kropp självkänsla media Svenska som andraspråk Region Skåne Region Skåne Självständig regional nivå 149 folkvalda medlemmar (RF) Taxering (10.39 %) Årlig budget: 4 miljarder kronor PLATS FÖR BUDSKAP Foto: Christiaan Dirksen Offentlig sektor Kontor i Kristianstad och Malmö Ca anställda, de flesta i hälso- och sjukvården Region Skåne Hälso- och sjukvård (90 %) Kollektivtrafik (5 %) Regional utveckling (4 %) Kultur (1 %) Region Skåne building in Malmö, photo: Kasper Dudzik Foto: Christiaan Dirksen Kollektivtrafik Trafikmyndighet för all lokal och regional kollektivtrafik Skånetrafiken Hälso- och sjukvård Myndighet för all offentlig sjukvård i Skåne 9 sjukhus i 10 kommuner 150 lokala kliniker Boarding a regional train in the city of Lund, photo: Ola Lindberg

16 Regional utveckling Samhällsplanering, Folkhälsa Kultur Näringsliv/Business Region Skåne Regional utvecklingsstrategi (RUS) View over southern Malmö and the Öresund bridge, photo: Perry Nordeng Enheten för folkhälsa och social hållbarhet PLATS FÖR Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef BUDSKAP Folkhälsa - kunskap om samband Livsvillkor Levnadsvanor Sjukdomar Demokrati och delaktighet Rökning Cancer Barns uppväxtvillkor Alkohol och droger Hjärt- o kärlsjukdomar Utbildning och arbete Fysisk aktivitet Diabetes Livsmiljöer Matvanor Psykisk ohälsa Socialt kapital Sexualvanor Förutsättningar för en god folkhälsa 1. Ge barn och unga en bra start i livet 2. Skapa goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla 3. Stärka delaktighet och inflytande 4. Utveckla och erbjuda en hälsofrämjande hälso- och sjukvård på lika villkor Folkhälsopolitisk rapport 2010 God hälsa är grunden för ett bra liv Den jämlika och jämställda hälsan ska öka Kunskapsstyrningen ska öka Samspelet med andra aktörer ska öka (Region Skåne budget 2013) Bensträckare

17 Regionstyrelsen Folkhälsoberedningen Folkhälsoberedning Reg råd jämlik hälsa Utvecklingsdirektör Sjukvårdsdirektör Ledningsstab Strategiska projekt Kultur Skåne Ledningsstab Administration Konstarterna Bibliotek, bildning och media Pontus Pålsson, Daniel Hedén, Marie Rosenquist, Birgitta Södertun (ordf), Lars Schultz, Ewa Pihl Krabbe, Eva Kullenberg. Ej på bild; Ida Nilsson, Hans-Bertil Sinclair, Ulla Ekdahl Kulturarv och livsmiljö Samhällsplanering Näringsliv Skåne Infrastruktur & Trafikförsörjning Kollektivtrafikmyndigheten Planeringsstrategier Business Region Skåne Innovationer Tourism in Skåne Entreprenörskap Invest in Skåne Affärsutveckling Event in Skåne Folkhälsa & social hållbarhet Film i Skåne Miljöstrategier Arbetssätt Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Utmaningar Skapa förutsättningar för: Kunskapsutveckling Kunskapssamverkan Kunskapsspridning Stärka kunskapsstyrningen för ett effektivare folkhälsoarbete Samverka- det gemensamma ansvaret för en god hälsa i Skåne Stödja arbetet för att underlätta hälsosamma val för Skåningarna Befolkningsenkäter Kommunala samverkansmedel Politikerutbildning Temagrupper Överenskommelser Idéburna sektorn SKL samling för social hållbarhet Regionalt råd för jämlik hälsa SHK, HSO, RFSL mfl Barn & unga enkät Skolmatsakademin Kunskapsutveckling Stärka kunskapsstyrningen - för ett effektivare folkhälsoarbete En god hälsa och livskvalitet för alla skåningar Kunskapssamverkan Samverkan - det gemensamma ansvaret för en god hälsa i Skåne En mer jämlik hälsa och en socialt hållbar samhällsutveckling Kunskapsspridning Stödja arbetet för att underlätta hälsosamma val för skåningarna En bra start i livet för barn och unga ur ett livsförlopps perspektiv Folkhälsoprofiler i Skåne Från vaggan till graven 8 mån 4 år Folkhälsoenkät Barn och Föräldrar Åk 6 Åk 9 Gy åk 2 Folkhälsoenkät Barn och Unga 18 år - 80 år Folkhälsa i Skåne Just nu! Unikt i Sverige. Samverkansaktörer Internt Region Skåne Kommunerna Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Idéburna sektorn Universitet och högskolor Sveriges kommuner och landsting Nationella nätverk Internationella nätverk Epidemiologisk bevakning Social investeringsfond Regionala rådet Kommunala folkhälsonätverket Politikerutbildningar Arbetet med H&S Familjecentraler Sexuell hälsa och hiv/sti prevention Länsstyrelsen: SMD, SHK, MILSA Skånsk skolmatsakademi Samverkan idéburen sektor Samverkan med Universitet och högskolor Arbetsgrupper och nätverk Skåne lyfter Konferensmedverkan Kommunikationsinsatser Samt bidragsgivning för 2012 mm Konferens Familjecentraler

18 Nytt för 2013 Temagrupper: Sociala investeringar (Tomelilla) Folkhälsostatistik och välfärdsredovisning (Ängelholm/Båstad) Fler? Folkhälsodialog (Örkelljunga 3 april) Här hittar ni oss! Verksamhetsuppdrag Vi är statens företrädare som ser till att riksdagens och regeringens beslut får genomslag regionalt. Vi ska rapportera händelser av betydelse (läget i länet) till regeringen. Ett dynamiskt samhälle i balans En miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling där människor känner tillit och där företag, organisationer och myndigheter samverkar. Riksdagen Nationell nivå Centrala verk Regeringen Uppdragen styrs av Regional nivå Lokal nivå Trafikverket Transportstyrelsen med flera Länsstyrelsen i Skåne län 33 kommuner Region Skåne Lagar och föreskrifter t.ex. förordning om ANDT-samordning och tillsyn enl. AL och TL Länsstyrelseinstruktion t.ex. folkhälsa i samhällsplaneringen Årligt regleringsbrev t.ex. hemlöshetsuppdrag Länsstyrelsens egna prioriteringar t.ex. klimat och miljö, integration Vi har bland annat följande uppgifter: Vi granskar att kommuner och företag följer lagar och regler. Vi avgör om överklagade kommunala beslut ska gälla eller rivas upp. Vi beslutar om tillstånd och ekonomiska stöd. Vi samordnar länets aktörer. Vi ger information och råd samt förmedlar kunskapsunderlag. Intressanta siffror ca 500 anställda varav 2/3 är kvinnor Budget på omkring 230 Mkr Mer än inkomna ärenden

19 Vilka vi är Insynsråd Länsstyrelsens organisation Landshövding (LH) Internrevision (l-rev) Miljöprövningsdelegation (MPD) Agronomer Veterinärer Jurister Samhällsvetare Ekonomer Biologer Jägmästare Folkhälsovetare Kemister Geologer Lantmästare Antikvarier Ingenjörer Arkitekter Socionomer med flera Länsöverdirektör (LÖD) Verksamhetsstöd (V) Stab Viltförvaltningsdelegation (MPD) Service Ekonomi Personal Kommunikation (K) Förvaltning Samhällsbyggnad Landsbygd Miljö Rättsenheten Samhällsskydd Landsbygd Miljö- och vattenoch beredskap Samverkan strategiska Förvaltningsjuridiska enheten Social hållbarhet Landsbygd Miljö Miljöprövning Samhällsplanering Handläggning Miljötillsyn Kulturmiljö Kontroll Fiske- och vattenvård Djurskydd och Naturvård veterinär Naturskydd Mänskliga rättigheter, minoritetspolitik, barnens rätt Länsstyrelsens uppdrag inom folkhälsa Uppdrag internt och externt Fokusområden 2013: Länsstyrelsen har ett brett uppdrag inom drygt 20 politikområden Länsstyrelsen gör insatser inom nästan alla folkhälsans målområdena men ofta benämns det med andra begrepp ex bostadsförsörjning, säkra luft- och vattenkvalitet, skydd mot buller, skydd mot smittspridning, samhällsskydd och beredskap. Enheten för social hållbarhet har ett särskilt fokus på folkhälsa Lämpliga bostäder åt alla! Kunskapsunderlag i form av en fördjupad bostadsmarknadsanalys. Samarbete med pilotkommuner som vill förbättra villkoren för romer exempelvis inom hälsoområdet Ingår i Barnrättsforum Skåne tillsammans med Kommunförbundet Skåne, kommuner, Region Skåne m fl. ett forum för erfarenhetsutbyte och kunskapsuppbyggnad. Barnnätverk för handläggare, chefer, boendepersonal som möter flyktingbarn. Folkhälsa inom samhällsplanering och inom samhällsskydd och beredskap Jämställdhet Särskilt sakkunnig i jämställdhet Fokus 2013: Kontinuerligt Fysisk planering, granskning av kommunernas översiktsplaner Fokus 2013, 2014 Hemlöshetsuppdrag Fördjupad bostadsmarknadsanalys Uppdrag kring urban utveckling Projekt sociala risker Ta fram en jämställdhetsstrategi för länet, för externt och internt arbete, med fokus på könsuppdelad arbetsmarknad Samverkan med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne Bistå Region Skåne med att föra in jämställdhet i regional utvecklingsstrategi för tillväxt (RUS) Nätverk för kommunala jämställdhetshandläggare/ansvariga Uppdrag Samordningsuppdrag Mäns våld mot kvinnor/ Våld i nära relationer Svara för kunskapsstöd, socialtjänstens politiker, chefer och handläggare är målgrupp Motverka våld och förtryck i hederns namn Målområde 11 ANDT Nationell ANDT-strategi Målstruktur, årliga åtgärdsplaner och uppföljningsstruktur Länsstyrelsens ANDT-arbete 4 pers: Annie och Hanna (samordning), Gustav och Marie (tillsyn) Kommunerna Finns dels anställda samordnare i ca hälften av kommunerna och dels kontaktpersoner i övriga kommuner. Öka kunskapen om och motverka prostitution och människohandel för sexuella ändamål

20 Länsstyrelsens ANDT-arbete vad gör vi? Integration Skånesamverkan mot droger regional samverkansgrupp ( Tillsyn över kommunerna enligt AL och TL (inkl. rökfria miljöer) Stöttar kommunerna i tillsynsarbetet och drogförebyggande arb. Kommundialog Nätverksträffar med kommunala tjänstemän Kompetensutveckling Analys av statistik och kartläggningar Omvärldsbevakning Uppföljning (länsrapport) Vissa regionala insatser som SMIT, Tänk om, rökfria skolgårdar, cannabissatsning m.m. Regional överenskommelse för Skåne län om samverkan kring utvecklingen av etablering för asylsökande flyktingar och andra invandrare Partnerskap Skåne NÄTVERK, AKTIVITET, DELAKTIGHET SOMALI INFORMATION AND BUSINESS CENTRE SAMHÄLLS OCH HÄLSOKOMMUNIKATÖRER ÖKAD INKLUDERING GENOM SPRÅK HIV/STI- PREVENTION MED MIGRATIONSPERSPEKTIV SKÅNE STÖDPLATTFORM FÖR MIGRATION & HÄLSA Partnerskap Skåne är en del av Regional Överenskommelse (RÖK) Partnerskap Skåne ÖIGS Ökad inkludering genom språk SHK Samhälls- och Hälsokommunikatörer MILSA Plattform för migration och hälsa ERF ESF Hiv/STI Prevention migrationsperspektiv NAD Nätverk, Aktivitet Delaktighet SIBC Somali Information and Business Centre Samverkan en förutsättning för framgång eller något annat käckt till avslutning

21