UTBILDNING KOMMUNIKATIONS- VETENSKAP

Transkript

1 EN BESKRIVNING AV MIN UTBILDNING I MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONS- VETENSKAP RIKARD JEDHAMMAR UPPSATS Förändringskommunikation - i teori och praktik EXAMENSARBETE Snacket om pressen! - En undersökning av debatten Kring det svenska presstödet UNDERSÖKNING Medborgardialog kring ett kulturhus!

2 2 Rikard Jedhammar Rikard Jedhammar 3 Jag valde att utbilda mig inom medie- och kommunikationsvetenskap för att lära mig att effektivt arbeta med information och kommunikation. Med min examen vill jag arbeta som kommunikatör eller informatör och vara en signalförstärkare hos en organisation eller företag. Där vill jag bearbeta information som påverkar organisationen och jag vill utforma kommunikationen och dess innehåll som organisationen vill nå ut med till sin omgivning. Jag vill också arbeta med att göra bedömningar av hur en organisations verksamhet och åtaganden kan komma att påverka sin omgivning dvs. med medier, opinionspåverkan, politiker osv. Innehåll Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete MKV Grafisk produktion Sociala medier Projektledning Samhällskommunikation Visuell kommunikation - Fotografi Digital bildbehandling Massmediekunskap Medieanalys Internationell marknadsföring Konsumentbeteende Extra intressant tycker jag är att få arbeta med att utforma konkreta informationsinsatser med syftet att organisationen ska få kunskap om sin omgivning och nå ut med budskap till allmänheten eller specifika målgrupper. Jag vill också arbeta med kommunikativa planer, strategier och budskap både inom och utom en organisation. Göra trycksaker, tidningar, nyhetsbrev, annonser och andra kommunikativa publikationer. Utforma pressmeddelanden, marknadsmaterial och reklamkampanjer. Jobba med webbsidor och sociala medier samt andra interaktiva plattformar m.m. Såhär har jag gjort Text och Formgivning: Rikard Jedhammar för att få kunskaper som gör att jag kan arbeta med det som jag ovan har uttryckt. Min utbildning har jag själv sammansatt av kurser och kunskaper som har lett fram till en filosofie kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap utfärdad hos Linnéuniversitet I denna skrift vill jag visa och beskriva innehållet i min utbildning. Foto: Rikard Jedhammar Morguefile.com

3 4 Rikard Jedhammar MKV Medie- och kommunikationsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) handlar om kommunikationsteorier och kommunikationssystem på olika nivåer. Perspektivet rör sig kring medier, kultur och samhälle. MKV-studierna har gett mig kunskaper i att hantera planering, analys och kritisk utvärdering av informations- och kommunikationsinsatser samt förmågan att planera och kritiskt bedöma kommunikationsinsatser. Examensarbete Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska presstödet. I mitt examensarbete (C-uppsats) kartlade jag innehållet i debatten för att öka förståelsen för varför det finns en debatt om presstödet, vad som ger näring till den och varför debattörerna har så olika syn på dagspressens förutsättningar att driva sina verksamheter. Nedan, en sammanfattning av uppsatsen: Rikard Jedhammar 5 I medie- och kommunikationsvetenskap ingår delkurserna: Strategisk kommunikation Lärde mig om begrepp och teorier för organisationers eller företags strategiska kommunikation. Innehöll bland annat målformulering, analys av målgrupper, budskapsstrategi, val av kommunikationskanal, tidsplanering, utvärdering och andra förutsättningar för större löpande kommunikationsinsatser samt för informations- eller reklamkampanjer av mer tillfällig art. Det vetenskapliga rummet Jag fick lära om de övergripande likheterna och skillnaderna mellan de två vetenskapliga huvudinriktningarna positivismen och hermeneutiken samt ställa ett antal tongivande kommunikationsteorier i förhållande till varandra i diskussion kring medier, kultur och samhälle. Narration i praktik och tanke (berättarteori) Gav mig praktiska färdigheter i hur man kommunicerar och uttrycker sig effektivt i tal, skrift, ljud och bild. Gav mig även kunskap om olika typer av texter och deras sammansättning samt förståelse för hur människor avkodar och tolkar meddelanden i olika kontexter. Jag fick också praktiska färdigheter i teoretiska verktyg för semiotisk analys av texter (teorier och studier av tecken). Interkulturell kommunikation Beskrev för mig om begrepp, teorier och modeller om kommunikationsprocessen med fokus på interkulturella möten. Om kulturbegreppet i relation till interkulturell kommunikation, teorier om och observationer av variationer i kulturellt betingade beteende- och kommunikationsmönster. Gav också teori och träning i kommunikationskompetens på en interkulturell nivå. Medier och samhälle Kursen gav mig kunskaper om mediernas roll i förhållande till stats- och samhällsskick samt förvaltning men även medieutvecklingen och mediers funktion i samhället ur ett flervetenskapligt perspektiv. Kursen gav också en orientering i medierelaterad juridik i aktuell lagstiftning. Organisationskommunikation Jag fick kunskaper om kommunikation i en organisation vilket är all intern och extern kommunikation som sker t.ex. dialoger inom organisationen, mellan ledning och medarbetare. Kursen gav också en orientering i forskningen om organisationsteori, socialpsykologi, organisationskultur och kommunikatörens roll i en organisation. Projektarbete B-uppsats: Framgångsrik förändringskommunikation i teori och praktik. I två större organisationer, Universitetssjukhuset i Lund och Blekingesjukhuset i Karlskrona, undersökte jag och en studiekamrat vad framgångsrik förändringskommunikation är enligt medarbetare i dessa organisationer samt hur den skapas enligt forskning och litteratur. Fördjupning inom medieoch kommunikationsvetenskap Delkurser: Forskningsmetodik, samtida medie- och kommunikationsforskning och Examensarbete, C-uppsats. Introduktion Sedan 1960-talet har dagspressens uppgift och marknadssituation diskuterats infördes ett presstöd som skulle rädda tidningar som inte ekonomiskt kunde klara att överleva av egna krafter. Presstödets vara eller icke vara har debatterats flitig sedan dess och åsikterna går isär om stödet snedvrider konkurrensen på dagspressmarknaden eller om stödet ger ett bidrag till den svenska demokratin och värnar om en mångfald av tidningar. Vad är det som skiljer debattörerna i synen på dagspressens marknadsförutsättningar? Vilka ideologiska övertygelser är det som håller debatten vid liv och vilka olika innebörder lägger debattörerna i begreppen mångfald och konkurrens? Mål Att undersöka debatten kring det svenska presstödet i de fyra dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten. Följande frågeställningar besvaras: Vilka olika pressideologiska värderingar eller synsätt har deltagarna i presstödsdebatten? Vilka marknadsförutsättningar tycker respektive sida i debatten ska gälla för dagstidningarna? Vad skiljer debattörerna åt i synen på mångfald och konkurrens i mediepolitiken? Teori Studien tar sin utgångspunkt i fyra normativa pressideologier: den auktoritära ideologin, den frihetliga ideologin, ideologin om socialt ansvar och den leninistiska pressideologin. Metod Studien har två metoder. En kvalitativ metod för att skapa en djupare insikt i studiens frågeställningar genom analys av artiklarnas innehåll. En kvantitativ metod som beskriver material, innehåll och mönster i form av mängdberäkningar vilket ger ett större underlag för analys och slutsatser. Resultat Den auktoritära pressideologin används som en skrämseltaktik av både stödförespråkare och stödmotståndare. Den leninistiska ideologin ger ett bidrag till den samlade bilden av hur världens olika länder kan organisera sin dagspress men den ger inget bidrag till debatten kring det svenska presstödet. Debattens deltagare befinner sig främst i den frihetliga ideologin och i ideologin om socialt ansvar. Presstödsdebatten bedrivs på en elitnivå bland politiker, medieägare, fackliga tjänstemän, forskare och professorer samt journalister. Inga privatpersoner har intresse av presstödets vara eller icke vara. Diskussion Studiens resultat visar två olika perspektiv på marknadsförutsättningar som respektive sida i debatten tycker ska gälla för dagspressen, ett marknadsekonomiskt perspektiv och ett demokratiskt ansvarsfullt perspektiv. De båda lägger var sin innebörd i begreppen mångfald och konkurrens. Dagspressen ska finansiera sig själv utifrån marknadens förutsättningar anser motståndarna i debatten men klarar inte marknaden detta så ska staten vara en hjälpande hand anser förespråkarna. Dagspressen är en del av Sveriges demokrati och pressstödet är ett bidrag till denna. Snacket om pressen! En undersökning av debatten kring det svenska pressstödet finns att läsa på min webbsida

4 6 Rikard Jedhammar Rikard Jedhammar 7 Följande kurser ingår också i min utbildning: Grafisk produktion Har gett mig en orientering i den grafiska produktionsprocessens olika faser, dvs. de steg det innebär att framställa t.ex. en trycksak eller elektroniska medier från idé till färdig produkt. Jag lärde mig begrepp för att kunna kommunicera med yrkesmän inom grafisk produktion. Även att göra kvalificerade beställningar av trycksaker i form av foldrar, broschyrer, nyhetsbrev, kataloger och tidningar samt val av form och innehåll utifrån målgruppsanalys och val av olika grafiska lösningar. Jag fick också kunskaper i typografi, färglära, bilder/bildbehandling, layout, original, tryckmetoder, trycksaksplanering/beställning och grundläggande insikter i upphovsrättens praxis. Visuell kommunikation Fotografi Kusen visade hur fotografier fungerar i ett kommunikationsperspektiv och gav förståelse för fototekniken och hantverket samt vad färg, form, linjer och komposition betyder för bildupplevelsen. Även bildens sammanhang och bildspråkets retorik, ljusets olika kvaliteter och hur det påverkar bildupplevelsen. Sociala medier Gav mig en översikt över sociala medier, att använda olika sociala tjänster och hur gruppers medievanor ser ut. Uppgifter i kursen var bl.a. att göra en informativ film, en wikisida och en social mediekampanj. Som avslutande arbete gjorde jag en undersökning av hur Karlskrona kommun använder sig av sociala medier. Projektledning Kursen ökade min förståelse för projektarbetets särart, planering av projekt och projektarbetets begrepp. Gav mig även kunskaper om arbetsmodeller, grupper och individers beteende, tillfälligt ledarskap, intern och extern projektkommunikation och reflektion över projektarbete, projektroller och projektledning. Digital bildbehandling Samhällskommunikation Jag lärde mig grundläggande kunskap om samhällskommunikation och medborgaren i det moderna informationssamhället utifrån ett mångfacetterat vetenskapligt perspektiv. Centrala begrepp var kommunikation, information och dialog i samhället, E-domokrati, E-förvaltning, sociala medier och informationskompetens. Medborgardialog kring ett kulturhus! finns att läsa på min webbsida www. rikardjedhammar.se Kursen tränade mig i bildtänkande och bildseende och lärde mig bildbehandling i form av iordningställande, retusch och manipulation av bilder. Visade också tillämpning av programvaror för bildbehandling, färg och bildbehandlingsteori. Jag gjorde ett avslutande större arbete om medborgardialoger på kommunal nivå, Medborgardialog kring ett kulturhus! Dialogen med invånarna om det planerade kulturhuset i Karlskrona. Kulturhuskuben platsen för medborgardialogen i Karlskrona

5 8 Rikard Jedhammar Rikard Jedhammar 9 Massmediekunskap Gav mig en bild över det svenska mediesamhället och hur det påverkas av politiska beslut, ekonomiska förhållanden och teknisk utveckling. Även villkoren för mediernas arbetssätt, vad som blir en nyhet och hur journalister arbetar samt publikens användning av olika medier. Internationell marknadsföring Gav mig en överblick över den internationella miljön som ett företag verkar inom och tillhandahålla verktyg för att hantera marknadsföringsfrågor som ett företag kan stöta på i ett internationellt sammanhang. Även att kunna utveckla förmågan gällande muntliga och skriftliga presentationer, kritiskt analytiskt tänkande, informationssökande, granskning av information, litteratur och annat material. Medieanalys Hur språk och bild i olika former fungerar i kommunikativa sammanhang och kunskap om redskap för ett kritiskt granskande av mediespråket. Analys av bild, text, filmiska berättelser m.m. med hjälp av semiotiska verktyg samt definiera vilka delar av en text som är bärande för dess argumentation. Konsumentbeteende Att utveckla kunskap om centrala begrepp, modeller och resonemang inom traditionell konsumentbeteendeforskning och medvetenhet kring följder av konsumentbeteende för företag som riktar sig till konsumenter i sin marknadsföring.

6 Rikard Jedhammar