det här vill vi utveckla tillsammans!

Transkript

1 BILaga 2015 det här vill vi utveckla tillsammans! Bilaga till den regionala Kulturplanen för Örebro län, revideringar som gäller 2015 bilaga 2015 regional kulturplan i örebro län

2 Innehåll Samverkansmodellen i Örebro län Införandet av samverkansmodellen 3 Dialogen 3 Revideringsprocessen 5 Ändringar i kulturplanen 6 Nya områden och förändringar av innehåll eller struktur 6 Nationella minoriteter i Örebro län 6 Mångfald och tillgänglighet 7 Kultur i förskola och skola 8 Kultur och hälsa 8 Scenkonst teater 9 Scenkonst dans 12 Regional arkivverksamhet ArkivCentrum 13 Film 13 Bibliotek 13 Skönlitteratur och berättande 14 Bild och form 14 Mindre förändringar eller förtydliganden 15 Utvecklad samverkan inom länet 15 Internationell samverkan 15 Arrangörskap 15 Smärre justeringar 15 2 bilaga 2015 regional kulturplan i örebro län

3 Samverkansmodellen i Örebro län Landstingsfullmäktige antog den regionala kulturplanen för Örebro län i oktober Planen godkändes av Statens kulturråd vilket innebar att Örebro län kom in i samverkansmodellen från och med 1 januari Örebro läns landsting har därmed det övergripande regionala kulturpolitiska uppdraget. Det innebär att initiera och driva utvecklingsarbete samt att ansvara för genomförande, uppföljning och utvärdering av samverkansmodellen. Införandet av samverkansmodellen Det finns inte ett givet svar på hur samverkansmodellen ska fungera. Varje region hittar sin egen metod utifrån regionala förutsättningar och prioriteringar. I Örebro län infördes samverkansmodellen samtidigt som huvudmannaskapet för kulturen flyttades från regionförbundet till landstinget. Exempel på vad det har inneburit i praktiken är exempelvis: Nya rutiner för fördelningen av statliga och regionala medel. En översyn av den sammantagna regionala bidragsgivningen och skapandet av nya riktlinjer som överensstämmer med kulturplanens målsättningar. Utveckling av uppföljningen av externa aktörer utifrån statliga och regionala krav. Utvecklandet av rutiner för uppföljningen inom samverkansmodellen, vilket bland annat innebär återkommande individuella dialoger med aktörer som erhåller medel inom samverkansmodellen. Införandet av den nationella kulturdatabasen i Örebro län för att underlätta den statliga uppföljningen. Under 2015 är förhoppningen att den även ska kunna användas för regional uppföljning och bidragsgivning. Regelbunden samverkan med de statliga myndigheterna Statens kulturråd och Myndigheten för kulturanalys. Dialog och resultat 2011 samlades länets kulturaktörer till ett stort antal dialoger med syfte att diskutera samverkansmodellen och få kunskap om olika aktörers syn på länets kulturliv. Med det som utgångspunkt skapades Örebro läns kulturplan. Dialogen har sedan förändrats till att handla om reell samverkan kring kulturplanens utvecklingsområden. Nedan följer en kort beskrivning av dialogen Den fortsätta dialogen mellan tjänstemän och politiker i länet är ett viktigt nav i all dialog. Den har fortgått genom politiska presidiekonferenser, möten i länskulturrådet och flera andra sammanhang såsom Kulturtinget, som 2013 genomfördes på Musikhögskolan i Örebro. Enskilda överläggningar med Örebro kommun och samtal med länets kommunchefer är andra exempel. Under 2014 initierades också ett nätverk för länets kommunala kultursekreterare där regional nivå ingår som ordförande och sekreterare. Dialog med Statens kulturråd och nystartade Myndigheten för kulturanalys har förts. Med Kulturrådet har diskussioner förts om finansiering, uppföljning och nya områden i kulturplanen. Att stärka möjligheterna till politisk dialog mellan regional och nationell nivå är också ett fokus. Landstinget gav tillsammans med andra län och regioner SKL uppdraget att verka för ett nationellt forum för kulturfrågor Under 2014 tog landstinget initiativ till att förlänga kulturplanen ytterligare ett år, vilket godkändes av Statens kulturråd. Det betyder att planen gäller Länets kulturinstitutioner har en nyckelroll vid det konkreta genomförandet av kulturplanens kapitel 6. Den statliga finansieringen är också tydligt kopplad till dem. En dialog mellan landstinget och länets kulturinstitutioner är därför central. Regelbundna samtal förs med representanter för länets kulturinstitutioner. Under 2013 låg ett särskilt fokus på institutionernas långsiktiga finansiering, varför uppräkningen förstärktes inför Dessutom har särskilda medel getts för barnteater i länet (Örebro länsteater), skapandet av en ny arkivdepå i Arboga i samverkan med Västmanland (ArkivCentrum) och medel för omställningsarbete för Örebro läns museum. Länets regionala främjandeverksamhet (kulturkon- bilaga 2015 regional kulturplan i örebro län

4 sulenter/utvecklingsledare) har i flera fall en liknande roll som institutionerna. Dialogen med konsulenterna är även den kontinuerlig och sker bland annat genom konsulentnätverket, men även genom enskilda samtal genomfördes en utredning av konsulentverksamheten som föranledde nya avtal och att teaterkonsulenten 2014 bytte huvudman från Riksteatern till Örebro läns landsting. Dialog mellan konsulenter och länets kommunala kulturchefer främjades genom möten inom länskulturrådets ram tillsattes också en utvecklingsledare som fick särskilt ansvar för att samordna och leda arbetet inom konsulentnätverket. Under 2014 ses möjligheterna över till en ännu mer samlad konsulentverksamhet och eventuella beslut förväntas fattas senast var landstinget ansvarigt för att tillsammans med konstkonsulenten genomföra en inventering inom bild- och formområdet i syfte att kartlägga infrastrukturen inom området utifrån behov som uttryckts i länets kulturplan. Inventeringen resulterade 2014 i en katalog över länets utställningsarrangörer som spridits i länet samt en mer utredande rapport (se landstingets webbsida under Kultur). En temagrupp samt en referensgrupp/arbetsgrupp inom bild- och formområdet initierades under hösten 2013 där konstkonsulenten har en viktig och självklar roll. Detta utifrån att det saknas starka regionala aktörer inom området, vilket finns i många andra län exempelvis genom en regional konsthall eller konstmuseum. Att arbeta fram en långsiktig strategi för att stärka infrastrukturen inom bild och form i länet är ett uttalat fokus. Diskussioner har förts om den professionella dansen inom scenkonstområdet och hur den bör utvecklas för att kunna uppfylla länets kulturplan på bästa sätt. Ett resultat av det är att dansuppdraget har flyttats från Länsmusiken i Örebro län till Örebro läns landsting. Liksom inom bild och form är det tydligt att området behöver stärkas på ett sätt som ger en långsiktig stärkning av området i hela länet. En referensgrupp/ arbetsgrupp kommer därför under hösten 2014 startas av danskonsulenten. Utvecklingsområdena i kapitel 5 i kulturplanen har inga självklara regionala aktörer. De utgår från kommundialogerna 2011 och de synpunkter som framfördes av länets samlade kulturliv. Det betyder att bred samverkan är en förutsättning också för måluppfyllelsen. Landstinget har tagit initiativ till att forma temagrupper kopplade till utvecklingsområdena. Länskulturrådet har varit med och skapat temagrupperna, och information om möjligheten att vara med har också getts i kulturenhetens nyhetsbrev. Temagrupperna består av olika kulturaktörer med kompetens och engagemang inom området samt ett intresse för utveckling i hela regionen. Exempel på deltagare är kommunala och regionala kulturtjänstemän, kulturkonsulenter, representanter för civilsamhället och kulturskapare. Ambitionen är också att temagrupper ska ha jämn könsfördelning samt deltagare i olika åldrar och från olika länsdelar. Följande temagrupper har påbörjat sitt arbete: Skapa och utveckla kulturella mötesplatser Ungas inflytande och arrangörskap Kultur- och musikskolor Teckenspråk I vissa fall har också initiativet till temagrupp utmynnat i annat arbete. Det gäller: Kultur i skolan (vilande, annat utvecklingsarbete pågår enligt nedan) Kultur och hälsa (internt nätverk skapas enligt nedan) Kollektivtrafik Resultatet är bland annat: En inventering av länets kultur- och musikskolor för att främja fortsatt samverkan. En inventering av kulturella mötesplatser i länet har genomförts och resulterat i ett register över mötesplatser samt en rapport som analyserar resultatet. Se landstingets webbsida under Kultur. En utredning om behovet av en regional digital kulturportal har genomförts. Rapport finns att ta del av på landstingets webbsida under Kultur. Förslag om en regional ung peng för unga mellan från 16 till och med 25 år, Inledande steg för att utveckla struktur och samarbete mellan skola och professionell kultur (besöka länets samtliga rektorer i kommunala skolor och 4 bilaga 2015 regional kulturplan i örebro län

5 friskolor hösten 2014). En grupp som ser på möjligheter att utveckla kultur på teckenspråk i länet har skapats och påbörjat diskussioner hösten En grupp är tillsatt med representanter från Örebro läns landsting (kultur och kollektivtrafiken), kommunerna Ljusnarsberg, Askersund, Degerfors, Kumla och Hallsberg för att se på frågor kopplade till kultur och tillgänglighet från olika delar av länet. Regionen ingår i ett nationellt nätverk för kultur och hälsa och tar del av vad som sker nationellt och har inlett en regional inventering. Ett internt nätverk inom Örebro läns landsting har initierats. Projekt Kultur för äldre på länets sjukhus med biblioterapi och konstnärligt skapande har initierats För mer kunskap och utbyte i frågor som berör kulturplanen har landstinget deltagit i seminarier och konferenser om barn och unga, jämställdhet, nationella minoriteter, teckenspråk, kultur och hälsa, ungas inflytande och kreativa kulturella näringar etc. Kapitel 4 i kulturplanen innehåller också flera viktiga områden med särskilt fokus på dialog och samverkan med landstinget som drivande part. Förutom det som nämns ovan har följande satsningar genomförts: Genom samrådsmöten med den Sverigefinska minoritetsgruppen i länet inleddes dialog under Samrådsmötena har utmynnat i att det gavs stöd till kulturaktiviteter i syfte att stärka den sverigefinska minoritetens möjlighet till kulturutövande och visa på sverigefinsk/finsk kultur i länet. Till exempel genomfördes ett gästspel av Helsingfors stadsteater våren 2014, och hösten 2013 gästades finska skolan av finsk barnteater. Inom området internationell samverkan har landstinget varit ansvarigt för EU-projektet Young Culture Organizers med syfte att skapa utbyte mellan Sverige, Danmark, Storbritannien, Spanien och Turkiet. Under en vecka i april 2013 träffades man i Örebro för utbyte av idéer och kunskaper om ungt arrangörskap. Kulturtinget, en mötesplats för politiker och tjänstemän inom kulturområdet, genomförs årligen som ett samverkansprojekt med Västmanland och Sörmland kommer även Uppsala att ingå i samverkan. Revideringsprocessen Kulturplanen är ett levande dokument som omprövas årligen. Den dialog som föregick kulturplanen 2011 och den process som ledde fram till det färdiga dokumentet bjöd in stora delar av Örebros kulturliv. De regionala kulturaktörerna har själva bidragit till texterna i kulturplanen och haft stora möjligheter att lämna förslag på ändringar i de färdiga texterna. Fokus i revideringsprocessen är därför: Justering av direkta felaktigheter Ändringar av utvecklingsområdena p.g.a. genomförda åtgärder eller förändringar Införande av nya textavsnitt som saknas i planen Kulturplanen är ett politiskt dokument, men det är viktigt att samtliga kulturaktörer har möjlighet att framföra sina synpunkter. Under 2014 fanns möjlighet att lämna förslag på revidering av kulturplanen mellan 1 april och 1 juli. Synpunkter som har kommit in till mitten av augusti har också tagits hänsyn till. Information om revideringen har lämnats till: kulturpolitiker och kulturtjänstemän via e-post och muntligt på presidiekonferens, nämndmöte och länskulturråd kommunchefer via e-post och muntligt vid möten länets kulturaktörer via landstingets nyhetsbrev allmänheten på Örebro läns landstings webbsida I och med att processen med den nya kulturplanen inleds hösten 2014 har endast två skrivelser kommit in under revideringsperioden. Dessa är från Riksteatern Örebro län och från landstingets utvecklingsledare med ansvar för kultur i skolan och kultur och hälsa. De ändringar som har föreslagits är rödmarkerade. Övrig text i bilagan är ändringar som genomförts En förändring som gäller hela kulturplanen är, då planen förlängs till att gälla även 2015, att samtliga utvecklingsområden gäller för bilaga 2015 regional kulturplan i örebro län

6 Ändringar i kulturplanen Nya områden och förändringar av innehåll eller struktur Sida 14, kompletterar kapitel 4, efter avsnittet Internationell samverkan. Nationella minoriteter i Örebro län Nationella minoriteter utmärks av att de skiljer sig från majoritetsbefolkningen, att de av hävd har funnits i landet och att det finns en uttalad vilja att behålla sin etniska identitet. Att tillhöra en etnisk minoritet är en rättighet och bygger på självidentifikation. Sverige har fem nationella minoriteter och minoritetsspråk med särskilda rättigheter som har tagits fram genom Europarådets arbete med mänskliga rättigheter. Dessa är sverigefinnar (finska), romer (romani chib), judar (jiddisch), samer (samiska), tornedalingar (meänkieli). Uppskattningsvis tillhör omkring var tionde svensk någon av de nationella minoriteterna. Enligt grundskyddet i Sveriges lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk framgår att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av minoritetsspråket ska särskilt främjas. I Örebro län finns idag uppskattningsvis sverigefinnar (8,5 procent av befolkningen). I flera kommuner är andelen sverigefinnar särskilt stor (Hällefors 15,2 procent, Karlskoga 11,4 procent och Lindesberg 11,3 procent). Dessa kommuner är, tillsammans med Örebro läns landsting, från 2012 s.k. förvaltningsmyndigheter. Förvaltningsmyndigheter har ett utökat ansvar och ska bland annat ge minoriteten möjlighet till inflytande i frågor som berör dem genom samråd. Det är av historiska skäl förbjudet att föra statistik på etnisk grund och det finns därför inte siffror på hur stor andel av Örebro läns befolkning som är romer, judar, samer eller tornedalingar. Med stor sannolikhet är dock romer 1 den största minoritetsgruppen i Örebro län efter sverigefinnar. Inom kulturarvsområdet pågår ett regionalt arbete kopplat till både sverigefinnar och romer. ArkivCentrum genomför ett intervjuprojekt med sverigefinnar (första och andra generationens invandrare) med fokus på personer från Karelen. Projektet kommer att fortsätta även under nästa år. Örebro läns museum genomför i samverkan med Länsstyrelsen ett projekt som uppmärksammar resanderomers kulturarv genom resandebosättningen Krämarstan i Finnerödja. En viktig del i projektet är samtal med resande och lokalbefolkning och dokumentation av minnen och berättelser. Örebro läns museum har också beviljats medel för projektet Att störa homogenitet som bland annat innebär att ge plats för romers minnen och erfarenheter. Arbetet ska präglas av medskapande och överlåtande av berättarmakten. Under våren 2012 genomförde Regionbibliotek Örebro-Västmanland ett första nätverksmöte med bibliotekspersonal med ansvar för finska på folkbiblioteken i det finska förvaltningsområdet. Syftet med nätverket är att skapa en arena för dialog och samverkan kring bibliotekens arbetsformer för att på bästa sätt ta sig an uppdraget att stödja läsning och språkutveckling för denna minoritetsgrupp. Det är viktigt att stödja satsningar som görs under kulturplansperioden Ett särskilt fokus i diskussionerna ska vara barn och unga. Att se närmare på hur andra regioner har arbetat med nationella minoriteter är också viktigt för att kunna gå vidare i detta arbete. Samrådsmöten med den sverigefinska gruppen har inletts under 2013 och resulterat i flera satsningar i syfte att stärka den sverigefinska minoritetens möjlighet till kulturutövande och visa på sverigefinsk/finsk kultur i länet. 1. Totalt i Sverige finns mellan och romer (av vilka ungefär hälften är resanderomer). Det kan jämföras med mellan och judar. 6 bilaga 2015 regional kulturplan i örebro län

7 Sida 20, Kapitel 5.4 i kulturplanen har tidigare benämnts Interkulturellt och internationellt samarbete. Mångfald och tillgänglighet Alla människor i Örebro län ska ha samma rätt att ta del av kulturlivet i länet. Det gäller oavsett faktorer såsom exempelvis ålder, kön, sexuell läggning (HBTQ-området), etnisk tillhörighet, trosuppfattning, socioekonomisk bakgrund eller funktionsnedsättningar. Att öka mångfalden inom kultursektorn är en demokratifråga som handlar om att främja allas rättighet och möjlighet att delta i och ha inflytande över regionens kulturliv. Örebro län är ett mångkulturellt län. Av de cirka invånarna är omkring födda i ett annat land. För ett gott mottagande och ömsesidig förståelse mellan länets invånare, oavsett etnisk bakgrund, är interkulturella möten och tillgång till global kultur och kulturarv en viktig resurs. I dialogerna som föregått kulturplanen har önskemålet varit tydligt. Det interkulturella arbetet måste förbättras. Det handlar om att se möjligheterna och kompetensen i den kulturella mångfald som finns på hemmaplan. Det ska synas i kulturlivet att Sverige och Örebro län är ett mångkulturellt samhälle. Förslagen som kommit fram kan sammanfattas: skapa tillsammans med, öppna upp, söka upp och bjuda in. Det leder till en konstnärlig förnyelse i hela kulturlivet. Det är en stor och gemensam utmaning att stärka det interkulturella arbetet och dess infrastruktur inom länet och inom samtliga kulturområden. Inte minst är det viktigt att kulturlivet verkligen speglar samhällets etniska och kulturella mångfald i såväl produktion, organisation som publik. Mångfalden främjas även av att internationellt kulturutbyte uppmuntras inom samtliga kulturområden. Det finns behov av att på olika sätt och på många nivåer samarbeta med internationella aktörer. Kulturprogrammet lyfter fram värdet av att bjuda in internationella kulturutövare, men också att kultur från Örebro län får möjlighet att presenteras internationellt. För att inspirera och uppmuntra till ett nyskapande internationellt utbyte har ett stipendium att inrättats, med särskilt fokus på metodutveckling. Funktionsnedsättningar drabbar förr eller senare stora delar av befolkningen och var femte svensk har en permanent funktionsnedsättning. Det kan handla om rörelsenedsättningar, problem med syn och hörsel eller exempelvis allergi. Att trots en funktionsnedsättning kunna delta i och vara en del av samhället och därmed också kulturlivet är en lagstadgad självklarhet. Lagen om enkelt avhjälpta hinder säger att den som äger en publik lokal enligt lag är skyldig att åtgärda enkelt avhjälpta hinder. Bidragstagare inom samverkansmodellen ska under 2013 kunna visa en handlingsplan inom området för att kunna få del av statliga medel fortsättningsvis. Det gäller också kulturlivet i Örebro län. Utvecklingsområden Förbättra det interkulturella arbetet Ett systematiskt arbete med fokus på kvalitet, konstnärlig förnyelse och tillgänglighet ska inledas för att uppmuntra och stödja interkulturella initiativ så att samhällets mångfald speglas i kulturlivet. Medel ska sökas från Statens kulturråd för ett utvecklingsprojekt med syfte att främja och samordna arbetet tillsammans med kulturens olika aktörer. Stipendium för internationellt utbyte För att inspirera och uppmuntra till ett nyskapande internationellt utbyte kommer ett stipendium att inrättas. Förutsättningarna ska utredas under planperioden. Har genomförts. Göra länets kultur tillgänglig oberoende av funktionsnedsättningar Institutionerna liksom övriga aktörer med publik verksamhet har ett särskilt ansvar för att göra kulturen tillgänglig. I landstingets uppföljning och inventering inom området är tillgänglighet en viktig aspekt. Resultatet kommer bland annat att finnas tillgängligt på landstingets kulturenhets webbsidor. Webbsidorna ska också innehålla information med tips och länkar om hur kultur kan göras mer tillgänglig i länet. bilaga 2015 regional kulturplan i örebro län

8 Sida 21, Kapitel 5.6 i kulturplanen har tidigare benämnts Kultur i skolan. Kultur i förskola och skola Förskolan och skolan är viktiga arenor för att ge barn och unga möjlighet till eget skapande och att tidigt få möta det professionella kulturlivet. Kulturen utvecklar kreativitet och förbättrar möjligheten att öka måluppfyllelsen utifrån läroplanerna. Skapande skola har varit av stor betydelse. Satsningen har lett till ökad samverkan mellan skola och kulturliv, två områden som haft svårt att finna varandra. I skolans läroplan står formulerat att alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kulturlivet. Skolan ska också ansvara för att varje elev kan använda och ta del av olika uttrycksformer samt utveckla kännedom om samhällets kulturutbud. Likaså är ett av förskolans uppdrag att utveckla barns eget kulturskapande, överföra ett kulturarv och låta barn bekanta sig med det lokala kulturlivet. Utmaningar Detta till trots är det ett faktum, inte bara i Örebro län, att det är svårt för kulturen att få tillträde till skolan. Myndigheten för kulturanalys har genomfört en utvärdering som visar vikten av en koppling mellan områdena utbildning och kultur för att kultur i skolan ska fungera. Detta för att kulturen verkligen ska integreras i skolan och kunna vara med och bidra till en ökad måluppfyllelse. Att utveckla relationen mellan kultursektorn och förskola/skola är således av största vikt för att kulturen ska kunna spela den viktiga roll som den har förutsättningar till. Utvecklingsområden Utveckla struktur och samarbete mellan förskola/ skola och professionell kultur Genom regionalt strategiskt främjande arbete samt dialog- och inspirationsdagar utvecklas struktur och samverkan mellan kulturliv, förskola och skola. Fortsatt utveckling av kultur i förskola och skola Fler barn och unga i länet ska få del av mer kulturverksamhet. Skapande skola är en väg att gå. Samverkan mellan politikområdena En reell samverkan mellan utbildningspolitik och kulturpolitik på kommunal nivå initieras. Det kan med fördel ske i samarbete med Regionförbundets satsning Regionalt skolstöd. Sida 24, Kapitel 5.9 i kulturplanen. Kultur och hälsa Idag råder stor enighet om att kultur och hälsa hör samman. Kulturens roll inom sjuk- och hälsovården väcker allt större intresse och flera undersökningar och studier bekräftar kulturens betydelse för hälsa och rehabilitering. Att använda konst och kultur som komplement till traditionella behandlingsmetoder blir alltmer accepterat inom vård-, omsorgs- och folkhälsoarbetet. Landstinget ingår i det nationella nätverket Kultur i vården och flera satsningar har gjorts för att utveckla området. Här finns en stor utvecklingspotential som kopplar samman flera av landstingets ansvarsområden. Landstinget har deltagit i EU-projektet Healthy regions when wellbeing creates economic growth, där sex regioner inom EU har samarbetat 8 bilaga 2015 regional kulturplan i örebro län

9 för att hitta hälsofrämjande insatser som är till nytta för samhället i stort. Som ett exempel kan nämnas det pilotprojekt som nu genomförs, Kultur på länets sjukhus en pilotsatsning för att främja och stimulera en utveckling av kultur för äldre (för hälsa), vars syfte bl.a. är att fokusera på det friska och att utmynna i en hållbar samarbetsmodell inom regionen. Utmaningar De utmaningar som finns handlar i första hand om att inventera och skapa ett nätverk för kultur och hälsa i länet. Området utvecklas i snabb takt och en utmaning är att följa med i den utvecklingen för att kunna ta del av nya rön och metoder. Samverkan är ett annat viktigt utvecklingsområde för att knyta samman kultursektorn och vårdsektorn. Utvecklingsområden Kartläggning av insatser En inventering av aktörer och verksamheter ska genomföras såväl internt inom landstinget som regionalt. Nätverk för kultur och hälsa Det interna nätverket på landstinget fortsätter att utvecklas. Utifrån ovanstående kartläggning skapas även ett regionalt nätverk. Dessa kan sedan tillsammans främja frågor om kultur och hälsa samt initiera och uppmuntra nya satsningar. Nationella samarbetsforum kring kultur och hälsa Örebro läns landsting fortsätter att vara en aktiv part i nationella nätverk och samarbetsforum samt följer forskning och nya idéer för att utveckla området kultur och hälsa till gagn för medborgare i länet samt patienter inom hälso- och sjukvården. Scenkonst teater Örebro länsteater Örebro länsteater har till uppdrag att producera teater av hög konstnärlig kvalitet för barn, unga och vuxna i hela Örebro län. Örebro länsteater är ett aktiebolag, till 91 procent ägt av Örebro läns landsting och till nio procent av Örebro kommun. Teatern genomför cirka 300 föreställningar per år för cirka åskådare. Huvudscen är Örebro teater, en klassisk teaterbyggnad med 176 platser, belägen mitt emot slottet i centrala Örebro. Teatern är en plats för såväl upplysning som underhållning. Örebro länsteater ska vara en fri och obunden kraft som genom sitt konstnärliga arbete initierar, kritiserar och reflekterar över de processer som skapar samhället. Teatern ser det publika arbetet som en väsentlig del av den konstnärliga processen. Det lokala perspektivet och delaktighet är starka konstnärliga drivkrafter. Örebro länsteater har en lång tradition av att producera barn och ungdomsteater av hög kvalitet. Barn- och ungdomsteatern är också prioriterad i teaterns uppsökande verksamhet i länet. Hösten 2011 öppnade teatern en ny scen, ett stenkast från huvudscenen, där två nya spellokaler ger helt nya möjligheter för offensiva satsningar på barnoch ungdomsteater. Teatern driver flera viktiga samarbeten med andra institutioner och kulturaktörer både lokalt och nationellt. Ett långtgående samarbete har inletts med Riksteatern Tyst teater för att stärka den teckenspråkiga kulturen. Länsteatern har fått utvecklingsmedel för att ta plats som ett nationellt nav för teckenspråkig scenkonst (Delaktighet och teater-dot). Teatern medverkar också i projektet Dramatik i Grundskolan, också det med Riksteatern. Utmaningar för Örebro länsteater och teaterlivet i Örebro län Teatern som konstform genomgår stora förändringar. Scenkonst är idag mer än traditionell talteater. Konstformer möts och blandas - dans, performance, bilaga 2015 regional kulturplan i örebro län

10 lajv och olika former av musikteater är idag naturliga inslag i teatern. Synen på publikens roll har också förändrats, bland annat genom att ökat deltagande efterfrågas i de konstnärliga processerna. Här måste teatern ständigt utveckla det publika arbetet och öppna sig för intryck från andra konstformer. En utmaning är att ge plats för de nya vägar som scenkonsten tar. En viktig väg för framtiden är att utveckla samarbetet mellan teatern och övriga kulturinstitutioner. Det är också av vikt att öka samverkan mellan de olika teateraktörerna i länet och särskilt då med det fria professionella teatrarna. Ett led i den utvecklingen är de medel som Örebro läns landsting har beviljats av Statens kulturråd i syfte att stärka samverkan mellan länsteatern och Stadra. Samverkan förväntas stärka samspelet mellan institution och fri aktör och öka tillgängligheten till kultur i hela länet samt främja konstnärlig utveckling. Arrangörsledet i länets kommuner har försvagats det senaste decenniet. För att nå hela länet med teater även för vuxna är teatern helt beroende av ett fungerande arrangörsnät. Länsteatern satsar därför tillsammans med Riksteatern Örebro län på att stärka och utveckla arrangörskap i hela länet. Länsteatern vidtar även åtgärder för att skapa närvaro på mindre orter, bland annat genom att producera föreställningar i ett mindre format som kan möta den efterfrågan som finns från mindre arrangörer. Barnteaterns position ska vara stark i länet. I den utvecklingen har både länsteatern och fria teatergrupper en viktig roll. Länsteatern vill med ytterligare satsningar säkra en konstnärlig barnteater på hög nivå. Det viktigaste målet ses som att fler barn, fler gånger per år, ska få uppleva teater. Tre områden är särskilt viktiga att prioritera: För det första kontakten med skolans personal. Det handlar om att öka teaterns förståelse för skolans behov och samtidigt visa på teatern som arena för kreativa läroprocesser. Hösten 2011 öppnade Nya China en helt ny scen i Örebro med fokus på barn och unga. Det blir en plats som med sina två spellokaler ger möjlighet att öka antalet föreställningar. Scenen blir också ett tillskott för de unga som brinner för att själva arrangera och skapa scenkonst. De kommande åren kommer Örebro länsteater att arbeta för att Nya China ska bli en vital knutpunkt för ung scenkonst i länet. Att vidga målgruppen till att gälla unga i femton till tjugoårsåldern är ytterligare en prioritering, då dessa år är särskilt viktiga för formandet av värderingar och självbild. Trots att den teckenspråkiga målgruppen är stor och Örebro 2010 utropade sig till Europas teckenspråkiga huvudstad är det sällsynt med forum där villkoren är lika, oavsett om man är döv, hörselskadad eller hörande. Visukalen, en visuell musikal, som hade med premiär på Örebro teater i maj 2012, kan ses som en inledning på ett långsiktigt samarbete mellan länsteatern, Riksteatern Tyst teater och Riksteatern Örebro län. Resurshushållning och klimat är grundläggande samtidsfrågor med ett starkt moraliskt och existentiellt inslag. Framtidens samhälle behöver växla från materiell till tjänstebaserad konsumtion och då utgör kulturen ett hållbart alternativ. Örebro länsteater har föresatt sig att bli ledande på hållbarhetsfrågor inom kulturområdet Arbetet kommer att innebära ett internt omställningsarbete men också ett publikt, konstnärligt arbete och innefatta samarbete med flera andra institutioner såväl lokalt som nationellt, däribland Örebro läns museum. Professionella fria teatergrupper I Örebro län finns också två fria professionella teaterscener med nationellt, regionalt och lokalt stöd. Grupperna har samarbetsavtal och samverkar med varandra omkring flera frågor. Stadra Teater är sedan 1998 ett viktigt kulturellt centrum i den norra länsdelen, som ger möjlighet för olika konstformer att mötas i en kulturarvsmiljö. Teaterns huvudscen finns i Stadra, vid sjön Grecken. Sedan en tid tillbaks finns också Stadra Teaterfoajé i centrala Nora. Stadra teater har plats för omkring 150 personer. Teatern genomförde 2011, 36 föreställ- 10 bilaga 2015 regional kulturplan i örebro län

11 ningar och hade en publik på drygt personer. Scenen utvecklas alltmer från att vara en sommarscen till att gå mot en teaterverksamhet under hela året. Teaterns inriktning mot nyskriven svensk dramatik har rönt nationell uppmärksamhet. Teatern har också profilerat sig som en scen som skapar möten mellan professionell kultur och amatörkultur samt möten över generations- och kulturgränser. Den nordiska tanken har präglat Stadras verksamhet och sedan 2005 har nordiska kulturutövare varje år bjudits in för att ge nya impulser till både publik och skådespelare. Teater Martin Mutter är en fri teatergrupp som startade sin verksamhet Teatern har sin scen i Grenadjärstaden i Örebro, en funktionell lokal med plats för 120 personer i publiken. Man har också en stor turnéverksamhet i Örebro kommun, Örebro län och övriga Sverige. Teater Martin Mutter genomför cirka 200 föreställningar per år för totalt cirka åskådare. Teatern producerar främst skolteater för grundskolan, men riktar sig även till gymnasieungdomar och vuxna. Forumteater och annan typ av uppdragsteater är en självklar del i teaterns arbete. Riksteatern Örebro län Riksteatern Örebro läns uppdrag är att främja och stödja scenkonst i allmänhet och teater i synnerhet. Den regionala nivån är förutsättningsskapande, inspirerande och stödjande. Den regionala teaterkonsulenten arbetar med att på olika sätt främja och stärka teatern och scenkonsten. Genom gränsöverskridande möten utvecklas olika former av samarbeten och Riksteatern Örebro län är en aktiv samarbetspart för att stärka kulturen i länet. Arrangörsområdet är Riksteatern Örebro läns prioriterade område med teaterföreningar, ideella arrangörer och arrangörsfrågor i fokus. Riksteatern Örebro län ska även främja kultur för barn och unga och teckenspråkig kultur och scenkonst. Teaterföreningar och ideella arrangörer Riksteatern Örebro län ska vara en resurs för teaterföreningar och ideella arrangörer i länet. Riksteatern Örebro län ska bistå med inspirations- och utbildningsinsatser samt hjälp i olika frågor och situationer. Riksteatern Örebro läns ambition är att det ska finnas ett aktivt arrangörsnätverk i Örebro län. Barn och ungdom Riksteatern Örebro län ska i samarbete med andra aktörer verka för att scenkonst når barn och ungdomar i hela länet. Vi ska inspirera, väcka nyfikenhet och bidra till ökad kännedom om kultur och scenkonst och om dess möjligheter. Döv Scenkonst och teckenspråkig verksamhet Riksteatern Örebro län ska i samarbete med andra aktörer verka för att kultur och scenkonst är tillgängligt för teckenspråkiga i Örebro. Amatörteater Inom amatörteatern i Örebro län finns över trettio aktiva föreningar spridda över större delen av länet, med Karlskoga som ett särskilt starkt fäste. Föreställningar från länet blir ofta uttagna till nationella och internationella festivaler. I många teatergrupper arbetar man tillsammans över generationsgränserna. En amatörteaterkonsulent, anställd av Örebro läns bildningsförbund, arbetar för att stärka länets amatörteaterföreningar samt erbjuda kurser och utbildningar. Paraplyorganisationen Amatörteatersamverkan Örebro län arbetar för att öka samarbetet mellan amatörteaterföreningar inom länet genom utbildningar och informationsspridning. Tillsammans med bland annat Amatörteaterns riksförbund, Sveriges Arbetarteaterförbund och Lokalrevyer i Sverige pågår ett arbete för att utveckla amatörteatern nationellt. Det finns också en nära koppling till studieförbund inom och utanför länet. En viktig utmaning för amatörteatern är att utveckla sitt arbete med att nå nya grupper över hela länet, främst barn och unga, människor med funktionshinder och människor med olika etnisk bakgrund. Det är också viktigt med fler generationsövergripande projekt. Ett annat intressant utvecklingsområde där bilaga 2015 regional kulturplan i örebro län

12 amatörteatern kan delta, handlar om att levandegöra kulturhistoriska platser i länet. Amatörteatern behöver synliggöras och marknadsföras. Amatörteatern ska också utveckla sitt samarbete med den professionella teatern och amatörteaterorganisationer i närliggande län. Utvecklingsområden teater Teatern som konstform ska stärkas i hela länet Örebro länsteater ska fortsätta sitt offensiva arbete med att nå en ny publik i hela länet. Det ska ske med professionell teater av hög kvalitet. Teatern ska fungera som ett nav och en resurs för scenkonst i hela länet. Barn och ungdom ska prioriteras Det sker för Örebro länsteaters del genom ett utvecklat samarbete med skolan, utvidgad målgrupp till tjugo år och satsning på att den nya scenen för barn och ungdomsteater, Nya China, ska bli en vital knutpunkt för ung scenkonst i länet. Riksteatern Örebro län ska verka för att barn och unga i hela länet ska ges möjlighet att få möte och ta del av professionell teater. Ledande i hållbarhet Örebro länsteater har ambitionen att bli ledande på hållbarhetsfrågor inom kulturområdet. Arbetet innebär ett internt omställningsarbete såväl som ett publikt och konstnärligt arbete. Tillgänglighet genom teckenspråk Örebro länsteater kommer under de närmaste tre åren att ge teckenspråkig scenkonst en framskjuten plats, där ett exempel var Visukalen. Riksteatern Örebro län ska verka för kultur som vänder sig till både döva och hörande samt främja scenkonst för teckenspråkiga. Utvecklad samverkan mellan Örebro länsteater och det fria kulturlivet Ett utvecklat samarbete ska ske mellan Örebro länsteater och det fria kulturlivet, bland annat genom att söka former för en fördjupad samverkan med Stadra sommarscen i Nora kommun. Stärka ideella arrangörer Riksteatern Örebro län ska stärka och synliggöra länets teaterföreningar samt verka för ett aktivt arrangörsnätverk i hela Örebro län. Scenkonst dans Sida 32, andra stycket 2010 fick Länsmusiken det regionala uppdraget att erbjuda professionell dans till länets invånare. Direktiven angav också att Länsmusiken skulle utveckla samverkan med professionell musik- och dansverksamhet i närliggande regioner. Ett samarbetsavtal skapades med det professionella danskompaniet Kompani Raan-de-Vo och koreografen Lena Josefsson, verksamma i Örebro län. Deras uppdrag var att producera nya verk, arbeta med öppen barn- och ungdomsverksamhet, samarbeta med kulturskolor och vara delaktiga i ett interkulturellt arbete. En särskild dansscen iordningsställdes för kompaniet i centrala Örebro har en ny lösning för professionell dans skapats, som innebär att Örebro läns landsting och länets danskonsulent/utvecklingsledare har huvudansvaret även för denna del. Uppdraget innebär att subventionera föreställningar och workshops som köps in genom Dansspridning i Mellansverige. Detta för att garantera kvalitet och ett utbud som passar olika åldersgrupper. En viss del av subventionsmedlen viks också för regionala professionella aktörers produktioner. Lösningen har kommit till som ett svar på flera problem. Danskompaniet Raande-Vo har inte kvar sin dansscen. Kompaniet sammanlagda medel har också minskat kraftigt. Statens kulturråd har dessutom dragit ned på bidraget till Dansspridning i Mellansverige, vilket begränsar möjligheten att visa subventionerade dansföreställningar i länet skolor och förskolor. Samverkan mellan danskompaniet och länsmusiken har inte heller fungerat som förväntat under avtalsperioden Ett viktigt komplement till denna mer tillfälliga lösning är att det skapas en temagrupp för professionell dans i länet, med målet att ta fram ett långsiktigt hållbart förslag för professionell dans inom scenkonstområdet i länet. Sida 32, under stycket med rubriken danskonsulenten Den regionala danskonsulentens grunduppdrag handlar om att arbeta för att stärka och utveckla dansen i länet. Konsulenten ska vara en resurs både för amatörverksamhet och professionella dansare och pedagoger. 12 bilaga 2015 regional kulturplan i örebro län

13 Sida 32, i rutan utvecklingsområden Skapa en temagrupp för dansen i Örebro län med syfte att utifrån nuvarande ekonomiska ramar (eventuellt i kombination med annan extern finansiering) ta fram ett långsiktigt hållbart förslag för professionell dans i länet, som det i slutet av 2014 är möjligt att fatta politiskt beslut om. Regional arkivverksamhet ArkivCentrum Sida 35, sist i stycket Utmaningar ArkivCentrum har stort behov av ytterligare utrymmen för sina arkiv. I maj 2012 påbörjades en utredning tillsammans med Arkiv Västmanland om en gemensam depå i Arboga där ambitionen är att den även ska inrymma ett digitaliseringscentrum. Utredningen ska också utmynna i ett förslag om innehåll och former för fortsatt samverkan mellan de båda arkivinstitutionerna. Sida 35, i rutan med utvecklingsområden Utreda förutsättningarna för en gemensam depå med Arkiv Västmanland. Film Sida 38, andra stycket: Länet har legat efter när det gäller antalet digitaliserade salonger enligt den nya standarden 2K. Idag finns sådana salonger i Örebro, Karlskoga och Kumla, Hällefors, Lindesberg, Nora och inom kort även i Ljusnarsberg och Askersund. Fler kommuner ser över frågan. Sida 38, slutet av tredje stycket Genom samverkansavtal med Västmanland arbetar filmkonsulenterna i Örebro och Västmanlands län gemensamt över länens 22 kommuner i ett antal aktiviteter. Sida 38, femte stycket För den unge filmaren i länet finns många möjligheter till fortbildning och utveckling. Från film- och medieinriktade utbildningar på gymnasienivå till Örebro universitet där man erbjuder flera kurser. Bland annat finns kurser i manus och produktion med särskild inriktning mot beställningsfilm. Sida 38, sjunde stycket Det krävs ökade insatser för att stärka det filmpedagogiska arbetet. Endast fyra av länets tolv kommuner genomför kontinuerligt skolbiobesök. Detta placerar Örebro län på den nedre halvan i den nationella statistiken. Det finns dock filmverksamhet i fler skolor i länets kommuner genom Skapande skola. Sida 39, andra stycket stryks följande skrivning: Som ett led i utvecklingen av Örebro län som produktionsregion öppnade Cinestar Studios i Kumla under Studion är en helprofessionell inspelningsanläggning med stora studioutrymmen och generösa utomhusytor. Sedan starten har det kontinuerligt pågått inspelningar av stora produktioner för både biograf- och TV-distribution. Sida 39, rutan med utvecklingsområden Skapa strukturer för samarbete inom filmområdet Samarbetet mellan de offentliga aktörerna inom filmområdet ska fördjupas. Detta inkluderar filmresurscentrat, Filmregion Stockholm-Mälardalen och Örebro universitet. Ett exempel är att skapa gemensamma mötesplatser mellan amatörer och proffs. Bibliotek Regionbibliotek ersätts generellt med Länsbibliotek Sida 40, slutet av tredje stycket stryks meningen: Länsbiblioteket i Örebro län ansvarar för kompletterande medieförsörjning och fjärrlån. Ny mening: Regionbiblioteket i Örebro län genomför i samverkan med biblioteksverksamheterna fortbildning av bibliotekspersonal samt biblioteksprojekt. Genom länsbibli- bilaga 2015 regional kulturplan i örebro län

14 otekets transportsystem skapas förutsättningar för ett fritt medieflöde mellan folkbiblioteken i länet. Sida 40, slutet av andra stycket stryks: 2009 avsatte kommunerna sammanlagt närmare 108 miljoner kronor till folkbiblioteksverksamheten. Ny mening: 2012 avsatte kommunerna sammanlagt drygt 109 miljoner kronor till folkbiblioteksverksamheten. Sida 40, sista stycket och sida 41 första meningen stryks: Länsbiblioteket i Örebro län och länsbiblioteket Västmanland bildar en gemensam biblioteksregion: Regionbibliotek Örebro-Västmanland. Regionbiblioteket är ett resurscentrum för regional biblioteksutveckling. Ny mening: Det övergripande målet för länsbiblioteksverksamheten är att ge stöd till de offentligt finansierade biblioteken i regionen, så att dessa ska kunna ge service av hög kvalitet till allmänheten och bli självklara samverkanspartners på lokal nivå när det byggs infrastrukturer för lärande och kultur. Sida 41, fjärde stycket stryks: Samarbete och samverkan sker med bibliotek i angränsande län och länsbiblioteksverksamheten är ett prioriterat område i den avsiktsförklaring om fördjupad samverkan som finns mellan landstingen i Stockholms, Sörmlands, Västmanlands och Örebro län. Samverkan syftar till att dela kompetenser och hitta samverkansvinster. Ny mening: Samarbete och samverkan sker med andra länsbibliotek i landet. Efter ett gemensamt kompetensutvecklingsprojekt (Kompobib med stöd från den europeiska socialfonden) har det skapats en speciell relation mellan biblioteken i Sörmlands, Västmanlands och Örebro län. Samverkan syftar till att dela kompetenser och hitta samverkansvinster. Sida 41 I beskrivningen av Bokmässan i Örebro stryks årligen. Under kapitel 6.4 Bibliotek finns rubriken: Skönlitteratur och berättande. Området flyttas ut som ett eget område efter bibliotek. Skönlitteratur och berättande Sida 41, första stycket Litteraturen är en vitaliserande kraft i samhället och bör ses som ett eget konstområde. Skolan och folkbiblioteken har en viktig roll för att främja litteraturen, varför tillräckliga resurser och bemannade skolbibliotek är centrala frågor. Sida 41, andra stycket under Utmaningar inleds med Att författare bereds utrymme att medverka i olika sammanhang samt stödjande av läsfrämjande och litteraturspridande projekt är mer konkreta exempel på sätt att främja litteraturen i länet. Bild och form Sida 42, under rubriken Utmaningar En kartläggning av länets utställningsarrangörer har genomförts , vilket tillsammans med konstkonsulentens kunskap om länets konstnärer och andra viktiga aktörer bildar grundläggande kunskap om hur infrastrukturen i länet ser ut inom området. Utifrån resultatet vore det bra om en utvecklingsorienterad diskussion inleddes, för att samla länets viktiga aktörer inom området. Exempel på lämpliga deltagare är konstkonsulenten, utställningsarrangörer, representanter för den fria bildkonsten, ideella organisationer och nätverk inom bild och form, länsmuseet, kommuner och landsting (konsthandläggare). 14 bilaga 2015 regional kulturplan i örebro län

15 Sida 43, under rutan utvecklingsområden Skapa en temagrupp med fokus på strategiska och utvecklingsorienterade diskussioner i syfte att stärka bild- och formområdet i länet. Länets konstkonsulent är ansvarig för att initiera temagruppen där landstinget bidrar med metodstöd. Mindre förändringar eller förtydliganden Sida 14, första spalten, punkt 7. Stycket om nyinrättad regional konstnärlig referensgrupp byts till följande: Utvecklad samverkan inom länet Regional samrådsgrupp för det professionella kulturlivet. Metodik och arbetsformer tas fram tillsammans med bland annat KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd). Sida 14, tillägg sist under rubriken internationell samverkan. Under var Örebro läns landsting huvudman för EU-projektet Young Culture Organizers. Sida 18, ersätter sista stycket under Arrangörskap Under var Örebro läns landsting huvudman för EU-projektet Young Culture Organizers. Projektet syftar till ett ökat erfarenhetsutbyte med andra länder i frågor kring ungt arrangörskap och indirekt även kring det informella lärandet. Smärre justeringar På några ställen i kulturplanen förekommer hänvisningar till våren 2011, utan att årtalet 2011 nämns. Exempelvis anges på sidan 13 i inledningstexten Arbetet med kulturplanen har under våren skett i bred dialog och i nära samverkan med länets kommuner och det övriga kulturlivet. I samtliga sådana fall är 2011 underförstått. Sida 12, Sista stycket tredje meningen under Civilsamhället På liknande sätt genomför Örebro läns landsting under , som första landsting i landet en process för att tillsammans med föreningslivet ta fram gemensamma spelregler för landstinget och det civila samhället i Örebro län. Sida 23 Under Kultur och teckenspråk andra stycket, första meningen stryks och svenskt teckenspråk är Örebros andra största språk.. Sida 24, Under Kollektivtrafiken i rutan utvecklingsområden Fortsatt utvecklingsdialog Aktiva diskussioner kring konkreta lösningar för att öka tillgängligheten till kulturarrangemang ska föras med Länstrafiken. Sida 42 I andra stycket under Bild och form (samt Hemslöjdsfrämjande verksamhet) anges i andra stycket Konsthantverkcentrum, som inte längre existerar. Sida 42 Under Bild och form i tredje stycket anges Formens hus i Hällefors, vilket inte finns kvar som verksamhet. Den nya skrivningen blir istället: I Hällefors finns yrkeshögskoleutbildningen inom industridesign (FIDU). Sida 45 Under Konst- och konsulentfrämjande verksamhet i Örebro län anges att övriga konsulenter är kopplade till regionförbundet, bildningsförbundet, Regionbiblioteket och Riksteatern. Regionförbundet ska bytas ut mot Örebro läns landsting och Regionbiblioteket ska bytas ut mot Länsbiblioteket. bilaga 2015 regional kulturplan i örebro län

16 form tryck Prinfo Welins MILJÖMÄRKT Trycksak lic nr Örebro läns landsting tfn Box 1613, Örebro besöksadress Eklundavägen 11, Örebro 16 bilaga 2015 regional kulturplan i örebro län