Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61 Medborgardialog Dina synpunkter och åsikter har betydelse Här kan du läsa om beslutsprocessen samt lämna skriftliga synpunkter På sista sidan i den här folder kan du skriva ner det du vill framföra och sedan skicka detta portofritt till politikerna. Du får förstås vara anonym men lämna gärna kontaktuppgifter så kan politikerna återkoppla till dig!

62 Polititikerna i Örebro läns landsting vill veta hur Örebroarna upplever landstinget. Att vara politiker i landstinget innebär att ta små, stora och ibland svåra beslut om framförallt hälso- och sjukvården. För att kunna fatta bra beslut behövs kunskap om människors behov och synpunkter. Därför genomför vi medborgardialoger med länsinvånarna. Syftet med dialogerna är att ge så många som möjligt av länets invånare möjlighet att föra fram sina åsikter. Att argumentera för sin syn på och sin upplevelse av landstinget. Syftet är också att se till att medborgarnas upplevelser, kunskaper och önskemål förstås och beaktas när beslut ska fattas. Det vill säga att se till att invånarnas synpunkter gör skillnad och tillför kunskap till olika beslut.

63 Så här fungerar det: Dialog Politikerna lär sig mer om sitt uppdrag. Kollar forskning, gör studiebesök, men framförallt pratar med folk. Analys sen sammanställer de och analyserar materialet som kommit in Rapport En rapport sammanställs utifrån resultatet från dialogerna Debatt Partierna debatterar rapporten i landstingsfullmäktige. Utifrån det föreslår landstingsstyrelsen åtgärder, som sedan kan beslutas i fullmäktige Resultat Resultaten kan bli förbättrade rutiner, bättre samverkan, nya utvecklingsprojekt och mycket annat.

64 Målet med dialogerna Målet med dialogerna är att öka kunskapen om medborgarnas behov och värderingar och få ett bredare underlag för beslut. På sista sidan i den här foldern kan du skriva ner det du vill framföra och sedan skicka detta portofritt till politikerna. Du får förstås vara anonym men lämna gärna kontaktuppgifter så att politikerna kan återkoppla till dig! Kontakter (Fri text)

65 Skriv till politikerna... Kontaktuppgifter (Frivilligt)...

66 Ledningskansliet (namn) (Porto betalt) Svarspost Örebro

67 Ev Namn Handbok i medborgardialog Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (6)

68 Ev Namn Medborgardialog Vad innebär en medborgardialog? Formellt så betyder medborgardialog en systematisk dialog mellan politisk nivå och medborgare. Den handlar om medborgarens uppfattning om landstinget gör rätt saker till rätt kostnad till rätt kvalite utifrån ett medborgarperspektiv där medborgaren bidrar med resurser i form av skatt. Medborgardialogens syfte är att göra människor delaktiga och ge dem inflytande på olika nivåer. När behövs en medborgardialog? Medborgardialogen används när den politiska nivån saknar ett medborgarperspektiv. De vill veta mer om medborgarnas åsikter i vissa frågor, deras värderingar eller behov. Vad ska man tänka på innan man startar en medborgardialog? Det viktigaste att tänka på är att medborgardialogen ska utgå utifrån ett reellt behov. Dialogen måste vara på riktigt, dvs den politiska nivån ska behöva informationen, vara påverkbara och medborgarnas input ska resultera i någon form av output. Planering av medborgardialog I starten så är det bra att utgå ifrån och diskutera styrkartan. Det är en modell som SKL har tagit fram som innehåller delar som är viktiga för att medborgardialogen ska bli framgångsrik och resultera i någon form av output. Nedan så finns en kort beskrivning av de olika delarna i styrkartan Styrkartan Principer för medborgardialog Örebro läns landsting har utformat principer för medborgardialog i dokumentet Policy för medborgardialog. I dokumentet beskrivs vilka principer för medborgardialog som gäller i vårt landsting. Organisation Det är viktigt att ta ställning till organisation, ansvarsfördelning och hur den interna strukturen ska se ut. 2 (6)

69 Ev Namn Styrningsprocess Hur kopplas dialogen till ordinarie styrning? Hur och när ska resultatet från dialogerna tas om hand och hur ska återkoppling ske till de som deltagit? I styrprocessen ligger också att besluta om hur kommunikationen ska ske om frågan som behandlas. Dialogprocess Det finns många metoder, både fysika och digitala, för att föra dialog med medborgarna. Det gäller att hitta rätt metod utifrån syfte. Det krävs att man tar ställning till hur stort inflytande man vill ge medborgarna i frågan och utifrån det välja metod. Kommunikationsprocess Redan i inledningen av en styrprocess bör frågan om kommunikationen kring det beslut man ska fatta redas ut. Det finns en vinst i att på ett tidigt stadium ta fram en kommunikationsstrategi. Utvärderingsprocess Att ge återkoppling till de som deltagit är avgörande för om medborgarna ska känna förtroende och uppleva att medborgardialogen har varit meningsfull. Erfarenhet visar att medborgarna är kloka och förstår om det inte blir precis som de tycker eller föreslår. Genomförda utvärderingar visar dock att det uppfattas som viktigt av de som deltar att de får återkoppling av resultatet och hur de förtroendevalda ser på det som kommit fram i dialogen. Viktigt att tänka på: En risk med medborgardialog är att endast en liten, ofta resursstark grupp av medborgare deltar. Då riskerar medborgardialogen att göra redan starka röster ännu starkare. Utmaningen ligger därför i att finna vägar till ett breddat deltagande. Skilj på perspektiv! I ett landsting/region behövs flera underlag inför beslut. Här kan man utgå ifrån tre olika perspektiv: organisationsperspektivet, brukarperspektivet och medborgarperspektivet. Organisationsperspektivet handlar om de villkor som organisationen arbetar under. Det kan vara arbetsmiljö, ekonomi, lagar och regler Brukarperspektivet berör hur brukarna ser på servicen och de tjänster som de nyttjar. I en brukardialog (brukarinflytande) deltar människor i rollen som brukare av en specifik verksamhet eller service, t.ex som elever i skola. Det innebär ofta att frågan inte kräver politiska beslut och att dialogen sker främst mellan brukare och tjänstemän 3 (6)

70 Ev Namn Medborgarperspektivet handlar om medborgarens uppfattning (som skattebetalare) om landstinget/regionen gör rätt saker till rätt pris och kvalitet. Det är oftast detta perspektiv som landsting/regioner och kommuner har minst kunskap om. Planera en medborgardialog Checklista Policydokument om medborgardialog läs igenom och diskutera (vad betyder detta för oss) Styrkartan gå igenom delarna. Mål och syfte Formulera mål och syfte med medborgardialogen Delaktighet Definiera delaktighet med hjälp av delaktighetstrappan, sid Resultat hur ska resultatet användas Metod Välj lämplig metod utifrån syfte och delaktighet Målgrupp Definiera målgruppen Inkludera Fundera över vad som kan göras för att underlätta deltagande på jämlika villkor för så många som möjligt. G Återkoppla Planera redan från början hur återkopplingen ska ske. Delaktighet En central del i förberedelserna inför en medborgardialog är att bestämma hur stort inflytande som medborgarna ska ha i frågan. En bra modell för detta är den sk. delaktighetstrappan som består av 5 trappsteg där inflytandet ökar för varje trappsteg. Man väljer sedan metod utifrån graden av inflytande. 4 (6)

71 Ev Namn Delaktighet Kännetecken Du får: Metodexempel: Information Envägskommunikation Veta Tidning, webb, trycksak Frågor och svar Konsultation Samla in synpunkter Tycka Enkät, Fokusgrupp Ofta punktinsats Dialog Utbyte av tankar Resonera Open Space Ofta flera tillfällen Cafémetoden Inflytande Aktiviteter planeras och Genomföra Framtidsverkstad genomförs Idéverkstad Medbeslutande Gemensamt beslutsfattande Bestämma Rådslag med omröstning Steg för att utforma och genomföra en medborgardialog 1. Tillsätt planerings/projektgrupp 2. Projekt/handlingsplan 3. Informationsmaterial, processtöd, lokal 4. Information/Kommunikation 5. Användning av resultat samt utvärdering 6. Förberedelse och genomförande 7. Sammanställning och utvärdering 1. Tillsätt planerings/projektgrupp. För att genomföra en medborgardialog så krävs det en del förarbete och planering. Det är viktigt att tillsätta en planerings/projektgrupp som har ansvaret för planeringen. Planeringsgruppens första uppgift är att gå igenom syfte, mål, tema, tidsperiod för dialoger, antal dialoger osv. 2. Projektplan Projektgruppen tillsätter en projekt/handlingsplan med bakgrund, mål, syfte osv. Utgå ifrån checklista på sid 4. Utöver checklistan så är det viktigt att planera hur deltagare ska rekryteras, lämpliga frågeställningar, kunskapsinhämtande och dokumentation. 5 (6)

72 Ev Namn 3 Informationsmaterial, process stöd, lokal Här handlar det om att utarbeta informationsmaterial som är rätt för målgruppen, gå igenom vilket processstöd som behövs för vald metod samt utse lokal. Tänk på att lokalen ska finnas i närområdet och att den är välkänd. Helst ska platsen vara ideologiskt och religiöst neutral. 4. Information/Kommunikation Är viktigt under hela processen. I början för att få människor intresserade, under processen så att människor får information om vad som händer samt i slutet för att se till att människor blir medvetna om resultat och vilken skillnad processen har gjort. 5. Användning av resultat samt utvärdering Hur ska resultaten av processen användas - på vilket sätt kommer det användas i beslut och hur ska de slutliga resultaten rapporteras tillbaka till deltagarna och andra. 6. Förberedelse och genomförande Upprätta och stäm av checklista inför mötet/träffen/dialogen: alltifrån möblering i lokal, mat/förtäring, avstämning med inledare/processledare, namnskyltar, gruppindelning, utvärderingsblanketter. 7. Sammanställning och utvärdering Anteckningar och resultat sammanställs och kommuniceras med ansvariga politiker och tjänstemän samt till deltagare och medborgare i övrigt. 6 (6)

73 Ev Namn Principer för medborgardialog Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (3)

74 Ev Namn Vad är nyttan med medborgardialog? Grunden är att utveckla och stärka den lokala demokratin och att alla medborgare har rätt att höras. Genom medborgardialogen vill Örebro läns landsting ta till vara på medborgarnas engagemang och kunskap samt öka deras inflytande. Samtidigt stärker vi Örebro läns landsting som varumärke och ökar förtroendet hos medborgarna för landstinget. Medborgardialogen skapar och vidareutveckla arenor som kan vitalisera det politiska arbetet. Landstinget får bredare underlag inför för beslut och ökar kunskapen om medborgarnas behov och värderingar. Kommunikationen förbättras, dels mellan politiker och allmänhet -medborgarrollen, dels mellan förvaltning och allmänhet - brukarrollen. (Gränserna mellan medborgarroll och brukarroll är dock flytande eftersom rollerna många gånger sammanfaller). Medborgardialogen ökar samtidigt möjligheten för förståelse av de förtroendevaldas ansvar och genomförande av prioriterade insatser Hur ska Örebro läns landsting förhålla sig vid en medborgardialog? Örebro läns landstings vision och värdegrund Medborgardialogen ska utgå ifrån Örebro läns landstings vision och värdegrund. Vision Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling Värdegrund Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna genom hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Systematisk dialog Redan i starten av en beslutsprocess ska det tas ställning till om underlaget behöver kompletteras med en medborgardialog och i vilken form samt hur stort inflytande medborgaren ska ha i frågan. Ärlighet och respekt Varje medborgardialog innebär ett tillfälle för Örebro läns landsting att utveckla relationen med medborgarna. Dialogen ska ske på ett respektfullt sätt och det ska finnas ett ärligt uppsåt från politiker och tjänstemän att ta tillvara på medborgarnas åsikter. Medborgarna ska uppleva att de blir lyssnade på. Samtidigt ska det finnas en respekt mellan landstingets politiska företrädare vid dialogerna. 2 (3)

75 Ev Namn Brett deltagande Medborgardialogen ska genomföras så att så många medborgare som möjligt har möjlighet att delta. Vid olika tillfällen kan olika grupper bjudas in, till exempel ska barn och ungdomar ges möjlighet att uttrycka sina synpunkter i frågor som berör dem. Återkoppling meningsfull dialog Medborgarna ska veta att deras åsikter är värdefulla genom att de får återkoppling på hur deras synpunkter tas tillvara i den fortsatta processen. Att ge återkoppling till dem som deltagit är avgörande för om medborgarna ska uppleva att medborgardialogen varit meningsfull. För att kunna ta tillvara medborgarnas synpunkter på ett bra sätt behöver dialogarbetet kopplas till ordinarie styrning. Styrkartan Styrkartan ska vara central del i planeringen av en medborgardialog i Örebro läns landsting. 3 (3)

76

77 1 Det här vill vi utveckla tillsammans! Bilaga till den regionala kulturplanen för Örebro län, revideringar som gäller 2014

78 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Samverkansmodellen i Örebro län Införandet av samverkansmodellen... 3 Dialogen... 3 Revideringsprocessen... 6 Ändringar i kulturplanen... 7 Nya områden och förändringar av innehåll eller struktur... 7 Nationella minoriteter i Örebro län... 7 Mångfald och tillgänglighet... 9 Scenkonst - teater Scenkonst - dans Regional arkivverksamhet - ArkivCentrum Film Bibliotek Skönlitteratur och berättande Bild och form Mindre förändringar eller förtydliganden Utvecklad samverkan inom länet Internationell samverkan Arrangörskap Smärre justeringar... 22

79 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 3 Samverkansmodellen i Örebro län Landstingsfullmäktige antog den regionala kulturplanen för Örebro län i oktober Planen godkändes av Statens kulturråd vilket innebar att Örebro län kom in i samverkansmodellen från och med 1 januari Örebro läns landsting har därmed det övergripande regionala kulturpolitiska uppdraget. Det innebär att initiera och driva utvecklingsarbete samt att ansvara för genomförande, uppföljning och utvärdering av samverkansmodellen. Införandet av samverkansmodellen Det finns inte ett givet svar på hur samverkansmodellen ska fungera. Varje region hittar sin egen metod utifrån regionala förutsättningar och prioriteringar. I Örebro län infördes samverkansmodellen samtidigt som huvudmannaskapet för kulturen flyttades från regionförbundet till landstinget. Exempel på vad det har inneburit i praktiken är exempelvis: Nya rutiner för fördelningen av statliga och regionala medel. En översyn av den sammantagna regionala bidragsgivningen och skapandet av nya riktlinjer som överensstämmer med kulturplanens målsättningar. Utveckling av uppföljningen av externa aktörer och kulturenhetens eget arbete, utifrån statliga och regionala krav. Utvecklandet av rutiner för den statliga uppföljningen inom samverkansmodellen, vilket under våren 2013 bland annat innebar individuella dialoger med samtliga aktörer som erhåller medel inom samverkansmodellen. Införandet av den nationella kulturdatabasen i Örebro län våren Syftet med databasen är att underlätta den statliga uppföljningen. På sikt är tanken att systemet även ska kunna användas för regional uppföljning och bidragsgivning. Regelbunden samverkan med de statliga myndigheterna på området: Statens kulturråd och Myndigheten för kulturanalys. Dialogen 2011 samlades länets kulturaktörer till ett stort antal dialoger med syfte att diskutera samverkansmodellen och få kunskap om olika aktörers syn på länets kulturliv. Med det som utgångspunkt skapades Örebro läns kulturplan. Dialogen har sedan förändrats till att handla om reell samverkan kring kulturplanens utvecklingsområden. Nedan följer en kort beskrivning av dialogen Den fortsätta dialogen mellan tjänstemän och politiker i länet är ett viktigt nav i all dialog. Den har fortgått genom politiska presidiekonferenser, möten i länskulturrådet och flera andra sammanhang såsom Kulturtinget, som 2013 genomfördes på Musikhögskolan i Örebro. Enskilda överläggningar med Örebro kommun och samtal med länets kommunchefer är andra exempel. Dialog med Statens kulturråd och nystartade Myndigheten för kulturanalys har förts under året. Med kulturrådet har diskussioner förts om finansiering, uppföljning och nya områden i kulturplanen. Att stärka möjligheterna till politisk dialog mellan regional och nation-

80 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 4 ell nivå är också ett fokus. Landstinget har tillsammans med andra län och regioner gett SKL uppdraget att verka för ett nationell forum för kulturfrågor. Länets kulturinstitutioner har en nyckelroll vid det konkreta genomförandet av kulturplanens kapitel 6. Den statliga finansieringen är också tydligt kopplad till dem. En dialog mellan landstinget och länets kulturinstitutioner är därför central. Regelbundna samtal förs med representanter för länets kulturinstitutioner. Under 2013 har ett särskilt fokus legat på institutionernas långsiktiga finansiering. Samtliga institutioner har också fått möjlighet att presentera sig för nämnden för tillväxt, kultur och bildning, för att på så sätt öka direktkontakten mellan dem och politiken. Länets regionala främjandeverksamhet (kulturkonsulenter/utvecklingsledare) har i flera fall en liknande roll som institutionerna. Dialogen med konsulenterna är även den kontinuerlig och sker bland annat genom konsulentnätverket, men även genom enskilda samtal genomfördes en utredning av konsulentverksamheten som föranledde nya avtal och att teaterkonsulenten 2013 ska byta huvudman till Örebro läns landsting. Dialog mellan konsulenter/ utvecklingsledare och länets kommunala kulturchefer har främjats genom att ett länskulturråd särskilt veks åt detta var också landstinget ansvarigt för att tillsammans med konstkonsulenten genomföra en inventering inom bild- och formområdet i syfte att kartlägga infrastrukturen inom detta område utifrån behov som uttryckts i länets kulturplan. Inventeringen har resulterat i en skrift om länets utställningsarrangörer (gallerier) samt en mer utredande rapport om dessa (se landstingets webbsida under Kultur). Diskussioner har också förts om den professionella dansen inom scenkonstområdet och hur den bör utvecklas för att kunna uppfylla länets kulturplan på bästa sätt. Ett resultat av det är att dansuppdraget tillfälligt flyttas från Länsmusiken i Örebro län till Örebro läns landsting. Utifrån de samtal som förts inom dansområdet och i samband med inventeringen inom Bild och form har det blivit tydligt att det behövs en tydligare samordning och dialogforum inom de båda områdena. I båda fallen handlar det om att hitta en långsiktig, gemensam strategi för respektive område. Utifrån det planeras temagrupper att införas inom respektive område. Respektive konsulent/ utvecklingsledare kommer att ha en central roll i skapandet av temagrupperna. Utvecklingsområdena i kapitel 5 i kulturplanen har inga självklara regionala aktörer. De utgår från kommundialogerna 2011 och de synpunkter som framfördes av länets samlade kulturliv. Det betyder att bred samverkan är en förutsättning också för måluppfyllelsen. Landstinget har tagit initiativ till att forma temagrupper kopplade till utvecklingsområdena. Länskulturrådet har varit med och skapat temagrupperna, och information om möjligheten att vara med har också getts i kulturenhetens nyhetsbrev. Temagrupperna består av olika kulturaktörer med kompetens och engagemang inom området samt ett intresse för utveckling i hela regionen. Exempel på deltagare är kommunala och regionala kulturtjänstemän, kulturkonsulenter, representanter för civilsamhället och kulturskapare. Ambitionen är också att temagrupper ska ha jämn könsfördelning samt deltagare i olika åldrar och från olika länsdelar. Följande temagrupper har påbörjat sitt arbete: Skapa och utveckla kulturella mötesplatser

81 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 5 Arrangörskap Ungas inflytande Kultur i skolan Resultatet hittills är bland annat följande: En inventering av kulturella mötesplatser i länet har genomförts och en kartläggning av dagens kulturella mötesplatser med kontaktpersoner finns att ta del av på landstingets webbsida under Kultur. En utredning om behovet av en regional digital kulturportal genomförs. En enkätundersökning med länets kulturliv har genomförts och visar att nio av tio anser att en sådan behövs. En kompletterande och fördjupad undersökning med länets samtliga kommuner visar att dessa idag har egna mindre lösningar, ofta genom kalendarium på kommunsidan. Flera uttrycker frustration över arbetet med uppdateringar. Flera ser vinster med en gemensam regional portal inte minst för att få information samlad på ett sätt som tilltalar såväl turister som länsbor. Möjligheten till interaktivitet upplevs också lockande. Men det finns brasklappar så som finansieringen, vem som ska uppdatera och vilka avgränsningar som ska finnas. Mindre kommuner påpekar vikten av att det inte blir för Örebroorienterat. Utredningen kommer att fortsätta genom intervjuer med existerande kulturportaler med fokus på vilka lärdomar som kan dras. Nästa steg handlar om att diskutera möjliga ekonomiska lösningar och att beslut sedan fattas. Att hitta rätt teknik samt metoder för att säkra hanteringen och plattformens spridning och användning blir den eventuella fortsättningen. Ökad regional samsyn i frågor som rör ungas inflytande och arrangörskap, bland annat vad gäller ungdomssamordnare och möjlighet till obyråkratisk finansiering. Studieresa till Dalarna för fördjupad kunskap inom dessa områden. En kulturpanel via webben med unga mellan år har också startats under året, med fokus på ungas inflytande och möjlighet att framföra sina synpunkter. För mer kunskap och utbyte i frågor som berör kulturplanen har landstinget deltagit i flera seminarier och konferenser om jämställdhet, nationella minoriteter, teckenspråk, kultur och hälsa, ungas inflytande och kreativa kulturella näringar etc. Det är flera områden i kulturplanen som kräver en del förarbete och efterforskningar innan temagrupper eller annat arbete kan komma igång. Möten och samtal har bland annat genomförts med aktörer inom teckenspråk, kultur och hälsa, kultur- och musikskolor och företrädare för länstrafiken. Temagrupper omkring dessa områden planeras. Kapitel 4 i kulturplanen innehåller också flera viktiga områden med särskilt fokus på dialog och samverkan med landstinget som drivande part. Förutom det som nämns ovan har även följande satsningar genomförts: Genom samrådsmöten med den Sverigefinska minoritetsgruppen i länet har dialog inletts under Samrådsmötena har utmynnat i att det 2013 kommer att ges stöd

82 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 6 till kulturaktiviteter i syfte att stärka den sverigefinska minoritetens möjlighet till kulturutövande och visa på sverigefinsk/finsk kultur i länet. Inom området internationell samverkan har landstinget varit ansvarig för EUprojektet Young Culture Organizers med syfte att skapa utbyte mellan Sverige, Danmark, Storbrittanien, Spanien och Turkiet. Under en vecka i april träffades man i Örebro för utbyte av idéer och kunskaper om ungt arrangörskap. Kulturtinget som 2013 genomfördes på Musikhögskolan i Örebro hade med flera programpunkter om sambandet mellan kultur och hälsa. Genom deltagande i det nationella nätverket inom kultur och hälsa kommer landstinget att följa fortsatt utveckling inom området inte minst inom forskningen. Landstinget stödjer Karlskoga kommuns initiativ att försöka skapa jämförbar statistik inom kulturområdet mellan landets kommuner. Revideringsprocessen Kulturplanen är ett levande dokument som omprövas årligen. Den dialog som föregick kulturplanen 2011 och den process som ledde fram till det färdiga dokumentet bjöd in stora delar av Örebros kulturliv. De regionala kulturaktörerna har själva bidragit till texterna i kulturplanen och haft stora möjligheter att lämna förslag på ändringar i de färdiga texterna. Fokus i revideringsprocessen är därför: Justering av direkta felaktigheter Ändringar av utvecklingsområdena p.g.a. genomförda åtgärder eller förändringar Införande av nya textavsnitt som saknas i planen Kulturplanen är ett politiskt dokument, men det är viktigt att samtliga kulturaktörer har möjlighet att framföra sina synpunkter. Det har 2013 funnits möjlighet att lämna förslag på revidering av kulturplanen mellan 23 april och 1 juli. Synpunkter som har kommit in fram till mitten av augusti har också tagits hänsyn till. Information om revideringen har lämnats till: kulturpolitiker och kulturtjänstemän - via e-post och muntligt på presidiekonferens, nämndmöte och länskulturråd kommunchefer skriftligt via e-post och muntligt vid möten länets kulturaktörer via landstingets nyhetsbrev allmänheten På Örebro läns landstings hemsida Sammanlagt har sex skrivelser/synpunkter kommit in under revideringsperioden 1. Skrivelserna har beaktats i den mån det har upplevts motiverat och möjligt. Utifrån direktiv från Statens kulturråd och andra diskussioner som har förts har revideringar också genomförts vad gäller funktionshinder, nationella minoriteter, civilsamhället, nationell samverkan, teater, musik och dans. 1 Dessa är från Länsbiblioteket, konstkonsulenten, danskonsulenten, filmkonsulenten, Teater Marin Mutter och Sveriges konstföreningar i Örebro län.

83 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 7 Ändringar i kulturplanen Nya områden och förändringar av innehåll eller struktur Sida 14, i KULTURPLANEN - Följande text om nationella minoriteter i Örebro län kompletterar kapitel 4, efter det avsnittet som benämns Internationell samverkan. Nationella minoriteter i Örebro län Nationella minoriteter utmärks av att de skiljer sig från majoritetsbefolkningen, att de av hävd har funnits i landet och att det finns en uttalad vilja att behålla sin etniska identitet. Att tillhöra en etnisk minoritet är en rättighet och bygger på självidentifikation. Sverige har fem nationella minoriteter och minoritetsspråk med särskilda rättigheter som har tagits fram genom Europarådets arbete med mänskliga rättigheter. Dessa är sverigefinnar (finska), romer (romani chib), judar (jiddisch), samer (samiska), tornedalingar (meänkieli). Uppskattningsvis tillhör omkring var tionde svensk någon av de nationella minoriteterna. Enligt grundskyddet i Sveriges lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk framgår att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av minoritetsspråket ska särskilt främjas. I Örebro län finns idag uppskattningsvis sverigefinnar (8,5 procent av befolkningen). I flera kommuner är andelen sverigefinnar särskilt stor (Hällefors 15,2 procent, Karlskoga 11,4 procent och Lindesberg 11,3 procent). Dessa kommuner är, tillsammans med Örebro läns landsting, från 2012 s.k. förvaltningsmyndigheter. Förvaltningsmyndigheter har ett utökat ansvar och ska bland annat ge minoriteten möjlighet till inflytande i frågor som berör dem genom samråd. Det är av historiska skäl förbjudet att föra statistik på etnisk grund och det finns därför inte siffror på hur stor andel av Örebro läns befolkning som är romer, judar, samer eller tornedalingar. Med stor sannolikhet är dock romer 2 den största minoritetsgruppen i Örebro län efter sverigefinnar. Inom kulturarvsområdet pågår ett regionalt arbete kopplat till både sverigefinnar och romer. ArkivCentrum genomför ett intervjuprojekt med sverigefinnar (första och andra generationens invandrare) med fokus på personer från Karelen. Projektet kommer att fortsätta även under nästa år. Örebro läns museum genomför i samverkan med Länsstyrelsen ett projekt som uppmärksammar resanderomers kulturarv genom resandebosättningen Krämarstan i 2 Totalt i Sverige finns mellan och romer (av vilka ungefär hälften är resanderomer). Det kan jämföras med mellan och judar.

84 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 8 Finnerödja. En viktig del i projektet är samtal med resande och lokalbefolkning och dokumentation av minnen och berättelser. Örebro läns museum har också beviljats medel för projektet Att störa homogenitet som bland annat innebär att ge plats för romers minnen och erfarenheter. Arbetet ska präglas av medskapande och överlåtande av berättarmakten. Under våren 2012 genomförde Regionbiblioteket Örebro - Västmanland ett första nätverksmöte med bibliotekspersonal med ansvar för finska på folkbiblioteken i det finska förvaltningsområdet. Syftet med nätverket är att skapa en arena för dialog och samverkan kring bibliotekens arbetsformer för att på bästa sätt ta sig an uppdraget att stödja läsning och språkutveckling för denna minoritetsgrupp. Det är viktigt att stödja satsningar som görs under kulturplaneperioden Ett särskilt fokus i diskussionerna ska vara barn och unga. Att se närmare på hur andra regioner har arbetat med nationella minoriteter är också viktigt för att kunna gå vidare i detta arbete. Samrådsmöten med den sverigefinska gruppen har inletts under 2013 och resulterat i flera satsningar i syfte att stärka den sverigefinska minoritetens möjlighet till kulturutövande och visa på sverigefinsk/finsk kultur i länet.

85 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 9 Sida 20, Kapitel 5.4 i kulturplanen har tidigare benämnts Interkulturellt och internationellt samarbete. Det delas upp i Kapitel 5.4 Mångfald och tillgänglighet och ytterligare en del som flyttar till kapitel 4 under rubriken Internationell samverkan Mångfald och tillgänglighet Alla människor i Örebro län ska ha samma rätt att ta del av och ha inflytande över kulturlivet i länet. Det gäller oavsett faktorers såsom exempelvis ålder, kön, sexuell läggning (HBTQ-området), etnisk tillhörighet, socioekonomisk bakgrund eller eventuella funktionsnedsättningar. Örebro län är ett mångkulturellt län. Av de cirka invånarna är omkring födda i ett annat land. För ett gott mottagande och ömsesidig förståelse mellan länets invånare, oavsett etnisk bakgrund, är interkulturella möten och tillgång till global kultur och kulturarv en viktig resurs. I dialogerna som föregått kulturplanen har önskemålet varit tydligt. Det interkulturella arbetet måste förbättras. Det handlar om att se möjligheterna och kompetensen i den kulturella mångfald som finns på hemmaplan. Det ska synas i kulturlivet att Sverige och Örebro län är ett mångkulturellt samhälle. Förslagen som kommit fram kan sammanfattas: skapa tillsammans med, öppna upp, söka upp och bjuda in. Det leder till en konstnärlig förnyelse i hela kulturlivet. Att öka den etniska och kulturella mångfalden inom kultursektorn är också en demokratifråga som handlar om att främja allas rättighet och möjlighet att delta i kulturlivet. Det är en stor och gemensam utmaning att stärka det interkulturella arbetet och dess infrastruktur inom länet och inom samtliga kulturområden. Inte minst är det viktigt att kulturlivet verkligen speglar samhällets etniska och kulturella mångfald i såväl produktion, organisation som publik. Mångfalden främjas även av att internationellt kulturutbyte uppmuntras inom samtliga kulturområden. Det finns behov av att på olika sätt och på många nivåer samarbeta med internationella aktörer. Kulturprogrammet lyfter fram värdet av att bjuda in internationella kulturutövare, men också att kultur från Örebro län får möjlighet att presenteras internationellt. För att inspirera och uppmuntra till ett nyskapande internationellt utbyte har ett kommer ett stipendium att inrättats, med särskilt fokus på metodutveckling. Förutsättningarna ska utredas under planperioden. Funktionsnedsättningar drabbar förr eller senare stora delar av befolkningen och var femte svensk har en permanent funktionsnedsättning. Det kan handla om rörelsenedsättningar, problem med syn och hörsel eller exempelvis allergi. Att trots en funktionsnedsättning kunna delta i och vara en del av samhället och därmed också kulturlivet är en lagstadgad självklarhet. som det finns lagstadgat om. Lagen om enkelt avhjälpta hinder säger att den som äger en publik lokal enligt lag är skyldig att åtgärda enkelt avhjälpta hinder. Bidragstagare inom samverkansmodellen ska under 2013 kunna visa en handlingsplan inom området för att kunna få del av statliga medel fortsättningsvis. Det gäller också kulturlivet i Örebro län.

86 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 10 Utvecklingsområden Förbättra det interkulturella arbetet - Ett systematiskt arbete med fokus på kvalitet, konstnärlig förnyelse och tillgänglighet ska inledas för att uppmuntra och stödja interkulturella initiativ så att samhällets mångfald speglas i kulturlivet. Medel ska sökas från Statens kulturråd för ett utvecklingsprojekt med syfte att främja och samordna arbetet tillsammans med kulturens olika aktörer. Stipendium för internationellt utbyte - För att inspirera och uppmuntra till ett nyskapande internationellt utbyte kommer ett stipendium att inrättas. Förutsättningarna ska utredas under planperioden. Har genomförts. Göra länets kultur tillgänglig oberoende av funktionsnedsättningar - Institutionerna liksom övriga aktörer med publik verksamhet har ett särskilt ansvar för att göra kulturen tillgänglig. I landstingets uppföljning och inventering inom området är tillgänglighet en viktig aspekt. Resultatet kommer bland annat att finnas tillgängligt på landstingets kulturenhets webbsidor. Webbsidorna ska också innehålla information med tips och länkar om hur kultur kan göras mer tillgänglig i länet.

87 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 11 Sida 26, i KULTURPLANEN - Följande ändringar och tillägg görs i texten om teater: Scenkonst - teater Örebro länsteater Örebro länsteater har till uppdrag att producera teater av hög konstnärlig kvalitet för barn, unga och vuxna i hela Örebro län. Örebro länsteater är ett aktiebolag, till 91 procent ägt av Örebro läns landsting och till nio procent av Örebro kommun. Teatern genomför cirka 300 föreställningar per år för cirka åskådare. Huvudscen är Örebro teater, en klassisk teaterbyggnad med 176 platser, belägen mitt emot slottet i centrala Örebro. Teatern är en plats för såväl upplysning som underhållning. Örebro länsteater ska vara en fri och obunden kraft som genom sitt konstnärliga arbete initierar, kritiserar och reflekterar över de processer som skapar samhället. Teatern ser det publika arbetet som en väsentlig del av den konstnärliga processen. Det lokala perspektivet och delaktighet är starka konstnärliga drivkrafter. Örebro länsteater har en lång tradition av att producera barn och ungdomsteater av hög kvalitet. Barn- och ungdomsteatern är också prioriterad i teaterns uppsökande verksamhet i länet. Hösten 2011 öppnade teatern en ny scen, ett stenkast från huvudscenen, där två nya spellokaler ger helt nya möjligheter för offensiva satsningar på barn- och ungdomsteater. Teatern driver flera viktiga samarbeten med andra institutioner och kulturaktörer både lokalt och nationellt. Tillsammans med Riksteatern Örebro län och Östgötateatern genomfördes Spetsprojektet med syftet att lyfta fram bortglömda kvinnliga dramatiker från det sena talet. Ett långtgående samarbete har inletts med Riksteatern Tyst teater för att stärka den teckenspråkiga kulturen. Länsteatern har fått utvecklingsmedel för att ta plats som ett nationellt nav för teckenspråkig scenkonst (Delaktighet och teater-dot). Teatern medverkar också i projektet Dramatik i Grundskolan, också det med Riksteatern. Ett unikt samarbete har också inletts med filmområdet, då man tillsammans med Filmregion Stockholm Mälardalen och Cinestar Studios i Hällabrottet (Kumla) har tevedramatiserat en av teaterns produktioner för SVT. Utmaningar för Örebro länsteater och teaterlivet i Örebro län Teatern som konstform genomgår stora förändringar. Scenkonst är idag mer än traditionell talteater. Konstformer möts och blandas - dans, performance, lajv och olika former av musikteater är idag naturliga inslag i teatern. Synen på publikens roll har också förändrats, bland annat genom att ökat deltagande efterfrågas i de konstnärliga processerna. Här måste teatern ständigt utveckla det publika arbetet och öppna sig för intryck från andra konstformer. En utmaning är att ge plats för de nya vägar som scenkonsten tar. En viktig väg för framtiden är att utveckla samarbetet mellan teatern och övriga kulturinstitutioner. Det är också av vikt att öka samverkan mellan de olika teateraktörerna i länet och särskilt då med det fria professionella teatrarna. Ett led i den utvecklingen är de medel som Örebro läns landsting har beviljats av Statens kulturråd i syfte att stärka samverkan mellan länsteatern

88 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 12 och Stadra. Samverkan förväntas stärka samspelet mellan institution och fri aktör och öka tillgängligheten till kultur i hela länet samt främja konstnärlig utveckling. Arrangörsledet i länets kommuner har försvagats det senaste decenniet. För att nå hela länet med teater även för vuxna är teatern helt beroende av ett fungerande arrangörsnät. Länsteatern satsar därför tillsammans med Riksteatern Örebro län på att stärka och utveckla arrangörskap i hela länet. Länsteatern vidtar även åtgärder för att skapa närvaro på mindre orter, bland annat genom att producera föreställningar i ett mindre format som kan möta den efterfrågan som finns från mindre arrangörer. Barnteaterns position ska vara stark i länet. I den utvecklingen har både länsteatern och fria teatergrupper en viktig roll. Länsteatern vill med ytterligare satsningar säkra en konstnärlig barnteater på hög nivå. Det viktigaste målet ses som att fler barn, fler gånger per år, ska få uppleva teater. Tre områden är särskilt viktiga att prioritera: För det första kontakten med skolans personal. Det handlar om att öka teaterns förståelse för skolans behov och samtidigt visa på teatern som arena för kreativa läroprocesser. Hösten 2011 öppnade Nya China en helt ny scen i Örebro med fokus på barn och unga. Det blir en plats som med sina två spellokaler ger möjlighet att öka antalet föreställningar. Scenen blir också ett tillskott för de unga som brinner för att själva arrangera och skapa scenkonst. De kommande åren kommer Örebro länsteater att arbeta för att Nya China ska bli en vital knutpunkt för ung scenkonst i länet. Att vidga målgruppen till att gälla unga i femton till tjugoårsåldern är ytterligare en prioritering, då dessa år är särskilt viktiga för formandet av värderingar och självbild. Trots att den teckenspråkiga målgruppen är stor och Örebro 2010 utropade sig till Europas teckenspråkiga huvudstad är det sällsynt med forum där villkoren är lika, oavsett om man är döv, hörselskadad eller hörande. Visukalen, en visuell musikal, som hade med premiär på Örebro teater i maj 2012, har goda förutsättningar att bli startskottet på kan ses som en inledning på ett långsiktigt samarbete mellan länsteatern, Riksteatern Tyst teater och Riksteatern Örebro län. Resurshushållning och klimat är grundläggande samtidsfrågor med ett starkt moraliskt och existentiellt inslag. Framtidens samhälle behöver växla från materiell till tjänstebaserad konsumtion och då utgör kulturen ett hållbart alternativ. Örebro länsteater har föresatt sig att bli ledande på hållbarhetsfrågor inom kulturområdet Arbetet kommer att innebära ett internt omställningsarbete men också ett publikt, konstnärligt arbete och innefatta samarbete med flera andra institutioner såväl lokalt som nationellt, däribland Örebro läns museum. Professionella fria teatergrupper I Örebro län finns också två fria professionella teaterscener med nationellt, regionalt och lokalt stöd. Grupperna har samarbetsavtal och samverkar med varandra omkring flera frågor. Stadra Teater är sedan 1998 ett viktigt kulturellt centrum i den norra länsdelen, som ger möjlighet för olika konstformer att mötas i en kulturarvsmiljö. Teaterns huvudscen finns i

89 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 13 Stadra, vid sjön Grecken. Sedan en tid tillbaks finns också Stadra Teaterfoajé i centrala Nora. Stadra teater har plats för omkring 150 personer. Teatern genomförde 2011, 36 föreställningar och hade en publik på drygt personer. Scenen utvecklas alltmer från att vara en sommarscen till att gå mot en teaterverksamhet under hela året. Teaterns inriktning mot nyskriven svensk dramatik har rönt nationell uppmärksamhet. Teatern har också profilerat sig som en scen som skapar möten mellan professionell kultur och amatörkultur samt möten över generations- och kulturgränser. Den nordiska tanken har präglat Stadras verksamhet och sedan 2005 har nordiska kulturutövare varje år bjudits in för att ge nya impulser till både publik och skådespelare. Genom Stadra scenskola blir det möjligt för barn och ungdomar att delta som aktörer, möta publik och bli scenvana under sommarproduktionen på Stadra. Teater Martin Mutter är en fri teatergrupp som startade sin verksamhet Teatern har sin scen i Grenadjärstaden i Örebro, en funktionell lokal med plats för 120 personer i publiken. Man har också en stor turnéverksamhet i Örebro kommun, Örebro län och övriga Sverige. Teater Martin Mutter genomför cirka 200 föreställningar per år för totalt cirka åskådare. Teatern producerar främst skolteater för grundskolan, men riktar sig även till gymnasieungdomar och vuxna. Forumteater och annan typ av uppdragsteater är en självklar del i teaterns arbete. Riksteatern Örebro län Riksteatern Örebro läns uppdrag är att stödja och inspirera lokala teaterföreningar och arrangörer och genom det verka för att sprida god scenkonst i Örebro län. Den regionala teaterkonsulenten, anställd av Riksteatern Örebro län, arbetar med att på olika sätt främja och stärka teatern och scenkonsten. Genom gränsöverskridande möten utvecklas olika former av samarbete och Riksteatern Örebro län vill här vara en aktiv samarbetspart för att stärka kulturen i länet. Riksteatern Örebro läns tre huvudområden är: Teaterföreningar och ideella arrangörer Riksteatern Örebro län bistår med inspirations- och utbildningsinsatser, ger stöd och råd samt utvecklar samarbetet i länet. Dialog har inletts med Örebro länsteater för att tillsammans utveckla ett starkare arrangörsnätverk. Barn och unga Riksteatern Örebro län verkar för att teatern når och inspirerar barn och ungdomar i hela länet genom att förmedla scenkonst till arrangörer. Riksteatern Örebro län bistår även med fortbildning till vuxna som arbetar med unga. Teckenspråkig scenkonst Riksteatern Örebro län arbetar för att lyfta och synliggöra den teckenspråkiga kulturen och strävar mot att bli en regional resurs inom detta område. Amatörteater Inom amatörteatern i Örebro län finns över trettio aktiva föreningar spridda över större delen av länet, med Karlskoga som ett särskilt starkt fäste. Föreställningar från länet blir ofta uttagna till nationella och internationella festivaler. I många teatergrupper arbetar man till-

90 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 14 sammans över generationsgränserna. En amatörteaterkonsulent, anställd av Örebro läns bildningsförbund, arbetar för att stärka länets amatörteaterföreningar samt erbjuda kurser och utbildningar. Paraplyorganisationen Amatörteatersamverkan Örebro län arbetar för att öka samarbetet mellan amatörteaterföreningar inom länet genom utbildningar och informationsspridning. Tillsammans med bland annat Amatörteaterns riksförbund, Sveriges Arbetarteaterförbund och Lokalrevyer i Sverige pågår ett arbete för att utveckla amatörteatern nationellt. Det finns också en nära koppling till studieförbund inom och utanför länet. En viktig utmaning för amatörteatern är att utveckla sitt arbete med att nå nya grupper över hela länet, främst barn och unga, människor med funktionshinder och människor med olika etnisk bakgrund. Det är också viktigt med fler generationsövergripande projekt. Ett annat intressant utvecklingsområde där amatörteatern kan delta, handlar om att levandegöra kulturhistoriska platser i länet. Amatörteatern behöver synliggöras och marknadsföras. Amatörteatern ska också utveckla sitt samarbete med den professionella teatern och amatörteaterorganisationer i närliggande län. Utvecklingsområden teater Teatern som konstform ska stärkas i hela länet Örebro länsteater ska fortsätta sitt offensiva arbete med att nå en ny publik i hela länet. Det ska ske med professionell teater av hög kvalitet. Teatern ska fungera som ett nav och en resurs för scenkonst i hela länet. Barn och ungdom ska prioriteras Det sker för Örebro länsteaters del genom ett utvecklat samarbete med skolan, utvidgad målgrupp till tjugo år och satsning på att den nya scenen för barn och ungdomsteater, Nya China, ska bli en vital knutpunkt för ung scenkonst i länet. Riksteatern Örebro län ska verka för att barn och unga i hela länet ska få tillgång till professionell scenkonst. Ledande i hållbarhet - Örebro länsteater har ambitionen att bli ledande på hållbarhetsfrågor inom kulturområdet. Arbetet innebär ett internt omställningsarbete såväl som ett publikt och konstnärligt arbete. Tillgänglighet genom teckenspråk - Örebro länsteater kommer under de närmaste tre åren att ge teckenspråkig scenkonst en framskjuten plats, där ett exempel var Visukalen. Riksteatern Örebro län ska verka för scenkonst och kultur som vänder sig till både hörande och döva och de var drivande i arbetet med Visukalen. Utvecklad samverkan mellan Örebro länsteater och det fria kulturlivet Ett utvecklat samarbete ska ske mellan Örebro länsteater och det fria kulturlivet, bland annat genom att söka former för en fördjupad samverkan med Stadra sommarscen i Nora kommun. Stärka ideella arrangörer Riksteatern Örebro län ska ta initiativ för att utveckla ett aktivt arrangörsnätverk samt synliggöra och marknadsföra teaterföreningar i hela länet.

91 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 15 Scenkonst - dans Sida 32, andra stycket 2010 fick Länsmusiken det regionala uppdraget att erbjuda professionell dans till länets invånare. Direktiven angav också att Länsmusiken skulle utveckla samverkan med professionell musik- och dansverksamhet i närliggande regioner. Ett samarbetsavtal skapades med det professionella danskompaniet Kompani Raande-Vo och koreografen Lena Josefsson, verksamma i Örebro län skapades. Deras uppdrag var att producera nya verk, arbeta med öppen barn- och ungdomsverksamhet, samarbeta med kulturskolor och vara delaktiga i ett interkulturellt arbete. En särskild dansscen iordningsställdes för kompaniet i centrala Örebro har en ny lösning för professionell dans skapats, som innebär att Örebro läns landsting och länets danskonsulent/utvecklingsledare har huvudansvaret även för denna del. Uppdraget innebär att subventionera föreställningar och workshops som köps in genom Dansspridning i Mellansverige. Detta för att garantera kvalitet och ett utbud som passar olika åldersgrupper. En viss del av subventionsmedlen viks också för regionala professionella aktörers produktioner. Lösningen har kommit till som ett svar på flera problem. Danskompaniet Raande-Vo har inte kvar sin dansscen. Kompaniet sammanlagda medel har också minskat kraftigt. Statens kulturråd har dessutom dragit ned på bidraget till Dansspridning i Mellansverige, vilket begränsar möjligheten att visa subventionerade dansföreställningar i länet skolor och förskolor. Samverkan mellan danskompaniet och länsmusiken har inte heller fungerat som förväntat under avtalsperioden Ett viktigt komplement till denna mer tillfälliga lösning är att det skapas en temagrupp för professionell dans i länet, med målet att ta fram ett långsiktigt hållbart förslag för professionell dans inom scenkonstområdet i länet. Sida 32, under stycket med rubriken danskonsulenten Den regionala danskonsulentens grunduppdrag handlar om att arbeta för att stärka och utveckla dansen i länet. Konsulenten ska vara en resurs både för amatörverksamhet och professionella dansare och pedagoger. Sida 32, i rutan utvecklingsområden Skapa en temagrupp för dansen i Örebro län med syfte att utifrån nuvarande ekonomiska ramar (eventuellt i kombination med annan extern finansiering) ta fram ett långsiktigt hållbart förslag för professionell dans i länet, som det i slutet av 2014 är möjligt att fatta politiskt beslut om.

92 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 16 Sida 35, Under utmaningar och utvecklingsområden görs följande tillägg. Regional arkivverksamhet - ArkivCentrum Sida 35, sist i stycket Utmaningar ArkivCentrum har stort behov av ytterligare utrymmen för sina arkiv. I maj 2012 påbörjades en utredning tillsammans med Arkiv Västmanland om en gemensam depå i Arboga där ambitionen är att den även ska inrymma ett digitaliseringscentrum. Utredningen ska också utmynna i ett förslag om innehåll och former för fortsatt samverkan mellan de båda arkivinstitutionerna. Sida 35, i rutan med utvecklingsområden Utreda förutsättningarna för en gemensam depå med Arkiv Västmanland.

93 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 17 Film Sida 38, andra stycket: Länet har legat efter när det gäller antalet digitaliserade salonger enligt den nya standarden 2K. Idag finns sådana salonger i Örebro, Karlskoga och Kumla, Hällefors, Lindesberg, Nora och inom kort även i Ljusnarsberg och Askersund. Fler kommuner ser över frågan. Sida 38, slutet av tredje stycket Genom samverkansavtal med Västmanland arbetar filmkonsulenterna i Örebro och Västmanlands län gemensamt över länens 22 kommuner i ett antal aktiviteter. Sida 38, femte stycket För den unge filmaren i länet finns många möjligheter till fortbildning och utveckling. Från film- och medieinriktade utbildningar på gymnasienivå och folkhögskola till Örebro universitet där man erbjuder flera kurser. Bland annat finns en praktiskt inriktad långfilmsmanusförfattarutbildning samt kurser i manus och produktion med särskild inriktning mot beställningsfilm. Sida 38, sjunde stycket Det krävs ökade insatser för att stärka det filmpedagogiska arbetet. Endast fyra av länets tolv kommuner genomför kontinuerligt skolbiobesök. Detta placerar Örebro län på den nedre halvan i den nationella statistiken. Det finns dock filmverksamhet i fler skolor i länets kommuner genom Skapande skola. Nora kommun har även en anställd filmpedagog. Sida 39, andra stycket Som ett led i utvecklingen av Örebro län som produktionsregion öppnade Cinestar Studios i Kumla under Studion är en helprofessionell inspelningsanläggning med stora studioutrymmen och generösa utomhusytor. Sedan starten har det kontinuerligt pågått inspelningar av stora produktioner för både biograf- och TV-distribution. Sida 39, rutan med utvecklingsområden Skapa strukturer för samarbete inom filmområdet Samarbetet mellan de offentliga aktörerna inom filmområdet ska fördjupas. Detta inkluderar filmresurscentrat, Filmregion Stockholm- Mälardalen och Örebro universitet och Kävesta folkhögskola. Ett exempel är att skapa gemensamma mötesplatser mellan amatörer och proffs.

94 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 18 Bibliotek Regionbibliotek ersätts generellt med Länsbibliotek Sida 40, slutet av tredje stycket Länsbiblioteket i Örebro län ansvarar för kompletterande medieförsörjning och fjärrlån. Regionbiblioteket i Örebro län genomför i samverkan med biblioteksverksamheterna fortbildning av bibliotekspersonal samt biblioteksprojekt. Genom länsbibliotekets transportsystem skapas förutsättningar för ett fritt medieflöde mellan folkbiblioteken i länet. Sida 40, slutet av andra stycket 2009 avsatte kommunerna sammanlagt närmare 108 miljoner kronor till folkbiblioteksverksamheten avsatte kommunerna sammanlagt drygt 109 miljoner kronor till folkbiblioteksverksamheten. Sida 40, sista stycket och sida 41 första meningen Länsbiblioteket i Örebro län och länsbiblioteket Västmanland bildar en gemensam biblioteksregion: Regionbibliotek Örebro-Västmanland. Regionbiblioteket är ett resurscentrum för regional biblioteksutveckling. Det övergripande målet för länsbiblioteksverksamheten är att ge stöd till de offentligt finansierade biblioteken i regionen, så att dessa ska kunna ge service av hög kvalitet till allmänheten och bli självklara samverkanspartners på lokal nivå när det byggs infrastrukturer för lärande och kultur i de båda länen. Sida 41, fjärde stycket Samarbete och samverkan sker med bibliotek i angränsande län och länsbiblioteksverksamheten är ett prioriterat område i den avsiktsförklaring om fördjupad samverkan som finns mellan landstingen i Stockholms, Sörmlands, Västmanlands och Örebro län. Samverkan syftar till att dela kompetenser och hitta samverkansvinster. Samarbete och samverkan sker med andra länsbibliotek i landet. Efter ett gemensamt kompetensutvecklingsprojekt (Kompobib med stöd från den europeiska socialfonden) har det skapats en speciell relation mellan biblioteken i Sörmlands, Västmanlands och Örebro län. Samverkan syftar till att dela kompetenser och hitta samverkansvinster. Sida 41 I beskrivningen av Bokmässan i Örebro stryks årligen.

95 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 19 Under kapitel 6.4 Bibliotek finns rubriken: Skönlitteratur och berättande. Området flyttas ut som ett eget område efter bibliotek i kulturplanen. Skönlitteratur och berättande Sida 41, första stycket Litteraturen är en vitaliserande kraft i samhället och bör ses som ett eget konstområde. Skolan och folkbiblioteken har en viktig roll för att främja litteraturen, varför tillräckliga resurser och bemannade skolbibliotek är centrala frågor. Sida 41, andra stycket under Utmaningar inleds med Att författare bereds utrymme att medverka i olika sammanhang samt stödjande av läsfrämjande och litteraturspridande projekt är mer konkreta exempel på sätt att främja litteraturen i länet.

96 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 20 Bild och form Sida 42, under rubriken Utmaningar En kartläggning av länets utställningsarrangörer har genomförts , vilket tillsammans med konstkonsulentens kunskap om länets konstnärer och andra viktiga aktörer bildar grundläggande kunskap om hur infrastrukturen i länet ser ut inom området. Utifrån resultatet vore det bra om en utvecklingsorienterad diskussion inleddes, för att samla länets viktiga aktörer inom området. Exempel på lämpliga deltagare är konstkonsulenten, utställningsarrangörer, representanter för den fria bildkonsten, ideella organisationer och nätverk inom bild och form, länsmuseet, kommuner och landsting (konsthandläggare). Sida 43, under rutan utvecklingsområden Skapa en temagrupp med fokus på strategiska och utvecklingsorienterade diskussioner i syfte att stärka bild- och formområdet i länet. Länets konstkonsulent är ansvarig för att initiera temagruppen där landstinget bidrar med metodstöd.

97 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 21 Mindre förändringar eller förtydliganden Sida 14, första spalten, punkt 7. Stycket om nyinrättad regional konstnärlig referensgrupp byts till följande: Utvecklad samverkan inom länet Regional samrådsgrupp för det professionella kulturlivet. Metodik och arbetsformer tas fram tillsammans med bland annat KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd). Sida 14, tillägg sist under rubriken internationell samverkan. Internationell samverkan Under var Örebro läns landsting huvudman för EU-projektet Young Culture Organizers. Sida 18, ersätter sista stycket under Arrangörskap Arrangörskap Under var Örebro läns landsting huvudman för EU-projektet Young Culture Organizers. Projektet syftar till ett ökat erfarenhetsutbyte med andra länder i frågor kring ungt arrangörskap och indirekt även kring det informella lärandet.

98 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kulturenheten 22 Smärre justeringar På några ställen i kulturplanen förekommer hänvisningar till våren 2011, utan att årtalet 2011 nämns. Exempelvis anges på sidan 13 i inledningstexten Arbetet med kulturplanen har under våren skett i bred dialog och i nära samverkan med länets kommuner och det övriga kulturlivet. I samtliga sådana fall är 2011 underförstått. Sida 12 i KULTURPLANEN, Sista stycket tredje meningen under Civilsamhället På liknande sätt genomför Örebro läns landsting under , som första landsting i landet en process för att tillsammans med föreningslivet ta fram gemensamma spelregler för landstinget och det civila samhället i Örebro län. Sida 23 i KULTURPLANEN Under Kultur och teckenspråk andra stycket, första meningen stryks och svenskt teckenspråk är Örebros andra största språk.. Sida 24 i KULTURPLANEN, Under Kollektivtrafiken i rutan utvecklingsområden Fortsatt utvecklingsdialog Aktiva diskussioner kring konkreta lösningar för att öka tillgängligheten till kulturarrangemang ska föras med Länstrafiken. Sida 42 i KULTURPLANEN I andra stycket under Bild och form (samt Hemslöjdsfrämjande verksamhet) anges i andra stycket Konsthantverkcentrum, som inte längre existerar. Sida 42 i KULTURPLANEN Under Bild och form i tredje stycket anges Formens hus i Hällefors, vilket inte finns kvar som verksamhet. Den nya skrivningen blir istället: I Hällefors finns yrkeshögskoleutbildningen inom industridesign (FIDU). Sida 45 i KULTURPLANEN Under Konst- och konsulentfrämjande verksamhet i Örebro län anges att övriga konsulenter är kopplade till regionförbundet, bildningsförbundet, Regionbiblioteket och Riksteatern. Regionförbundet ska bytas ut mot Örebro läns landsting och Regionbiblioteket ska bytas ut mot Länsbiblioteket.

99 BILAGA 2013 DET HÄR VILL VI UTVECKLA TILLSAMMANS! REVIDERINGAR AV REGIONALA KULTURPLANEN I ÖREBRO LÄN BILAGA 2013 REGIONAL KULTURPLAN I ÖREBRO LÄN

100 Innehåll SAMVERKANSMODELLEN I ÖREBRO LÄN Införandet av samverkansmodellen 3 Dialogen 3 Revideringsprocessen 4 ÄNDRINGAR I KULTURPLANEN 5 Nya områden och förändringar av innehåll eller struktur 5 Nationella minoriteter i Örebro län 5 Kapitel 5.4 Mångfald och tillgänglighet 6 Teater 7 Skönlitteratur och berättande 10 Regional arkivverksamhet - ArkivCentrum 10 Mindre förändringar eller förtydliganden 11 Utvecklad samverkan inom länet 11 Internationell samverkan 11 Arrangörskap 11 Smärre justeringar 11 2 BILAGA 2013 REGIONAL KULTURPLAN I ÖREBRO LÄN

101 Samverkansmodellen i Örebro län 2012 Landstingsfullmäktige antog den regionala kulturplanen för Örebro län i oktober Planen godkändes av Statens kulturråd vilket innebar att Örebro län kom in i samverkansmodellen från och med 1 januari Örebro läns landsting har därmed det övergripande regionala kulturpolitiska uppdraget. Det innebär att initiera och driva utvecklingsarbete samt att ansvara för genomförande, uppföljning och utvärdering av samverkansmodellen. Införandet av samverkansmodellen Det finns inte ett givet svar på hur samverkansmodellen ska fungera. Varje region hittar sin egen metod utifrån regionala förutsättningar och prioriteringar. I Örebro län infördes samverkansmodellen samtidigt som huvudmannaskapet för kulturen flyttades från regionförbundet till landstinget. Exempel på vad det har inneburit i praktiken är exempelvis: och regionala medel. bidragsgivningen och skapandet av nya riktlinjer som överensstämmer med kulturplanens målsättningar. och kulturenhetens eget arbete, utifrån statliga och regionala krav. databas som 2012 tas fram av Region Skåne med stöd av Statens kulturråd, i syfte att underlätta statlig och regional uppföljning såväl som regional bidragsgivning. Dialogen 2011 samlades länets kulturaktörer till ett stort antal dialoger med syfte att diskutera samverkansmodellen och få kunskap om olika aktörers syn på länets kulturliv. Med det som utgångspunkt skapades Örebro läns kulturplan har dialogen förändrats till att handla om reell samverkan kring kulturplanens ut- av dialogen Den fortsatta dialogen mellan tjänstemän och politiker i länet är ett viktigt nav i all dialog. Den har fortgått genom politiska presidiekonferenser, möten i länskulturrådet och i andra sammanhang såsom Kulturtinget. Enskilda överläggningar med Örebro kommun och samtal med länets kommunchefer är andra exempel. Länets kulturinstitutioner har en nyckelroll vid det konkreta genomförandet av kulturplanens kapitel 6. Den statliga finansieringen är också tydligt kopplad till dem. En dialog mellan landstinget och länets har regelbundna samtal förts med representanter för länets kulturinstitutioner. Länets kulturkonsulenter har en liknande roll som institutionerna. Dialogen med konsulenterna är kontinuerlig har det också genomförts en utredning av konsulentverksamheten som inneburit dialog både med konsulenterna och berörda institutioner. kapitel 5 i kulturplanen har inga självklara regionala aktörer. De utgår från kommundialogerna 2011 och de synpunkter som framfördes av länets samlade kulturliv. Det betyder att bred samverkan är en förutsättning också för måluppfyllelsen. Landstinget har tagit initiativ till att forma temagrupper kopplade till utvecklingsområdena. Länskulturrådet har varit med och skapat temagrupperna, och information om möjligheten att vara med har också getts i kulturenhetens nyhetsbrev. Temagrupperna består av olika kulturaktörer med kompetens och engagemang inom området samt ett intresse för utveckling i hela regionen. Exempel på deltagare är kommunala och regionala kulturtjänstemän, kulturkonsulenter, representanter för civilsamhället och kulturskapare. Ambitionen är också att temagrupperna ska ha jämn könsfördelning samt deltagare i olika åldrar och från olika länsdelar. BILAGA 2013 REGIONAL KULTURPLAN I ÖREBRO LÄN

102 Följande temagrupper har påbörjat sitt arbete: Resultatet hittills är bland annat följande: mötesplatser i länet. Syfte är att kartlägga dagens mötesplatser, deras funktioner, användningsområden och vad som saknas. länets aktörer inför ett eventuellt skapande av en digital plattform. Viktiga frågeställningar är vad teknik samt metoder för att säkra hanteringen och plattformens spridning och användning. ungdomsfrågor genom ett kontinuerligt nätverk. Det finns också områden i kulturplanen som kräver en del förarbete och efterforskningar innan temagrupper eller annat arbete kan komma igång. Landstinget har därför 2012 påbörjat inventeringar kopplade till områdena kulturella mötesplatser, kultur och hälsa samt utställningsarrangörer. Landstinget stödjer också Karlskoga kommuns initiativ att försöka skapa jämförbar statistik mellan landets kommuner. Möten och samtal har genomförts med aktörer inom teckenspråk, civilsamhället, KLYS och fria kulturskapare. För mer kunskap och utbyte i frågor som berör kulturplanen har landstinget deltagit i flera seminarier och konferenser om jämställdhet, etniska minoriteter, kultur och hälsa, ungas inflytande och kreativa kulturella näringar etc. Dialog med Statens kulturråd och nystartade Myndigheten för kulturanalys har också förts under året. Med Kulturrådet har diskussioner förts om finansiering, uppföljning och nya områden i kulturplanen. Revideringsprocessen Kulturplanen är ett levande dokument som omprövas årligen. Den dialog som föregick kulturplanen 2011 och den process som ledde fram till det färdiga dokumentet bjöd in stora delar av Örebros kulturliv. De regionala kulturaktörerna har själva bidragit till texterna i kulturplanen och haft stora möjligheter att lämna förslag på ändringar i de färdiga texterna. Fokus i revideringsprocessen 2012 är därför: genomförda åtgärder eller förändringar Kulturplanen är ett politiskt dokument, men det är viktigt att samtliga kulturaktörer har möjlighet att framföra sina synpunkter. Det har funnits möjlighet att lämna förslag på revidering av kulturplanen mellan 23 april och 15 juni. Synpunkter som har kommit in fram till mitten av augusti har också tagits hänsyn till. Information om revideringen har lämnats till: via e-post och muntligt på presidiekonferens och länskulturråd muntligt vid möten Sammanlagt har sex skrivelser kommit in under revideringsperioden. Skrivelserna har beaktats i den direktiv från Statens kulturråd och andra diskussioner som har förts under året har revideringar också genomförts vad gäller funktionshinder, etniska minoriteter, civilsamhället, nationell samverkan, teater, musik och dans. 4 BILAGA 2013 REGIONAL KULTURPLAN I ÖREBRO LÄN

103 Ändringar i kulturplanen Nya områden och förändringar av innehåll eller struktur SIDA 14 - Följande text om nationella minoriteter i Örebro län kompletterar kapitel 4, efter det avsnitt som benämns Internationell samverkan. Nationella minoriteter i Örebro län från majoritetsbefolkningen, att de av hävd har funnits i landet och att det finns en uttalad vilja att behålla sin etniska identitet. Att tillhöra en etnisk minoritet är en rättighet och bygger på självidentifikation. Sverige har fem nationella minoriteter och minoritetsspråk med särskilda rättigheter som har tagits fram genom Europarådets arbete med mänskliga rättigheter. Dessa är sverigefinnar (finska), romer (romani chib), judar (jiddisch), samer (samiska) och omkring var tionde svensk någon av de nationella minoriteterna. Enligt grundskyddet i Sveriges lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk framgår att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter utveckling av en kulturell identitet och användning av minoritetsspråket ska särskilt främjas. I Örebro län finns idag uppskattningsvis sverigefinnar (8,5 procent av befolkningen). I flera kommuner är andelen sverigefinnar särskilt stor (Hällefors 15,2 procent, Karlskoga 11,4 procent och Lindesberg 11,3 procent). Dessa kommuner tillsammans med Örebro läns landsting är från 2012 s.k. förvaltningsmyndigheter. Förvaltningsmyndigheter har ett utökat ansvar och ska bland annat ge minoriteten möjlighet till inflytande i frågor som berör dem genom samråd. Det är av historiska skäl förbjudet att föra statistik på etnisk grund och det finns därför inte siffror på hur stor andel av Örebro läns befolkning som är romer, judar, samer eller tornedalingar. Med stor sannolikhet är dock romer den största minoritetsgruppen i Örebro län efter sverigefinnar. Inom kulturarvsområdet pågår ett regionalt arbete kopplat till både sverigefinnar och romer. sverigefinnar (första och andra generationens invandrare) med fokus på personer från Karelen. Projektet kommer att fortsätta under nästa år. Länsstyrelsen ett projekt som uppmärksammar resanderomers kulturarv genom resandebosättningen Krämarstan i Finnerödja. En viktig del i projektet är samtal med resande och lokalbefolkning samt dokumentation av minnen och berättelser. för projektet Att störa homogenitet som bland annat innebär att ge plats för romers minnen och erfarenheter. Arbetet ska präglas av medskapande och överlåtande av berättarmakten. Örebro - Västmanland ett första nätverksmöte med bibliotekspersonal med ansvar för finska på folkbiblioteken i det finska förvaltningsområdet. Syftet med nätverket är att skapa en arena för dialog och samverkan kring bibliotekens arbetsformer för att på bästa sätt ta sig an uppdraget att stödja läsning och språkutveckling för denna minoritetsgrupp. Det är viktigt att stödja satsningar som görs under kulturplanperioden Ett särskilt fokus i diskussionerna ska vara barn och unga. Att se närmare på hur andra regioner har arbetat med etniska minoriteter är också viktigt för att kunna gå vidare i detta arbete. BILAGA 2013 REGIONAL KULTURPLAN I ÖREBRO LÄN

104 SIDA 20 - Kapitel 5.4 i kulturplanen har tidigare benämnts Interkulturellt och internationellt samarbete. Det delas upp i Kapitel 5.4 Mångfald och tillgänglighet och ytterligare en del som flyttar till kapitel 4 under rubriken Internationell samverkan 5.4 Mångfald och tillgänglighet Alla människor i Örebro län ska ha samma rätt att ta del av och ha inflytande över kulturlivet i länet. Det gäller oavsett faktorer såsom exempelvis ålder, könstillhörighet, etnisk tillhörighet, socioekonomisk bakgrund eller eventuella funktionsnedsättningar. Örebro län är ett mångkulturellt län. Av de cirka invånarna är omkring födda i ett annat land. För ett gott mottagande och ömsesidig förståelse mellan länets invånare, oavsett etnisk bakgrund, är interkulturella möten och tillgång till global kultur och kulturarv en viktig resurs. I dialogerna som föregått kulturplanen har önskemålet varit tydligt: Det interkulturella arbetet måste förbättras. Det handlar om att se möjligheterna och kompetensen i den kulturella mångfald som finns på hemmaplan. Det ska synas i kulturlivet att Sverige och Örebro län är ett mångkulturellt samhälle. Förslagen som kommit fram kan sammanfattas: skapa tillsammans med, öppna upp, söka upp och bjuda in. Det leder till en konstnärlig förnyelse i hela kulturlivet. Att öka den etniska och kulturella mångfalden inom kultursektorn är också en demokratifråga som handlar om att främja allas rättighet och möjlighet att delta i kulturlivet. Det är en stor och gemensam utmaning att stärka det interkulturella arbetet och dess infrastruktur inom länet och inom samtliga kulturområden. Inte minst är det viktigt att kulturlivet verkligen speglar samhällets etniska och kulturella mångfald i såväl produktion, organisation som publik. Mångfalden främjas även av att internationellt kulturutbyte uppmuntras inom samtliga kulturområden. Det finns behov av att på olika sätt och på många nivåer samarbeta med internationella aktörer. Kulturprogrammet lyfter fram värdet av att bjuda in internationella kulturutövare, men också att kultur från Örebro län får möjlighet att presenteras internationellt. För att inspirera och uppmuntra till ett nyskapande internationellt utbyte kommer ett stipendium att inrättas. Förutsättningarna ska utredas under planperioden. Funktionsnedsättningar drabbar förr eller senare stora delar av befolkningen och var femte svensk har en permanent funktionsnedsättning. Det kan handla om rörelsenedsättningar, problem med syn och hörsel eller exempelvis allergi. Att trots en funktionsnedsättning kunna delta i och vara en del av samhället och därmed också kulturlivet är en självklarhet som det finns lagstadgat om. Lagen om enkelt avhjälpta hinder säger att den som äger en publik lokal enligt lag är skyldig att åtgärda enkelt avhjälpta hinder. Det gäller också kulturlivet i Örebro län. UTVECKLINGSOMRÅDEN Förbättra det interkulturella arbetet Ett systematiskt arbete med fokus på kvalitet, konstnärlig förnyelse och tillgänglighet ska inledas för att uppmuntra och stödja interkulturella initiativ så att samhällets mångfald speglas i kulturlivet. Medel ska sökas från Statens kulturråd för ett utvecklingsprojekt med syfte att främja och samordna arbetet tillsammans med kulturens olika aktörer. Stipendium för internationellt utbyte För att inspirera och uppmuntra till ett nyskapande internationellt utbyte kommer ett stipendium att inrättas. Förutsättningarna ska utredas under planperioden. Göra länets kultur tillgänglig oberoende av funktionsnedsättningar Institutionerna liksom övriga aktörer med publik verksamhet har ett särskilt ansvar för att göra kulturen tillgänglig. I landstingets uppföljning och inventering inom området är tillgänglighet en viktig aspekt. 6 BILAGA 2013 REGIONAL KULTURPLAN I ÖREBRO LÄN

105 SIDA 26 Följande ändringar och tillägg görs i texten om teater: TEATER Örebro länsteater Örebro länsteater har till uppdrag att producera teater av hög konstnärlig kvalitet för barn, unga och vuxna i hela Örebro län. Örebro länsteater är ett aktiebolag, till 91 procent ägt av Örebro läns landsting och till nio procent av Örebro kommun. Teatern genomför cirka 300 föreställningar per år för cirka åskådare. Huvudscen är Örebro teater, en klassisk teaterbyggnad med 176 platser, belägen mitt emot slottet i centrala Örebro. Teatern är en plats för såväl upplysning som underhållning. Örebro länsteater ska vara en fri och obunden kraft som genom sitt konstnärliga arbete initierar, kritiserar och reflekterar över de processer som skapar samhället. Teatern ser det publika arbetet som en väsentlig del av den konstnärliga processen. Det lokala perspektivet och delaktighet är starka konstnärliga drivkrafter. Örebro länsteater har en lång tradition av att producera barn och ungdomsteater prioriterad i teaterns uppsökande verksamhet i länet. Hösten 2011 öppnade teatern en ny scen, ett stenkast från huvudscenen, där två nya spellokaler ger helt nya möjligheter för offensiva satsningar på barnoch ungdomsteater. Teatern driver flera viktiga samarbeten med andra institutioner och kulturaktörer både lokalt och nationellt. Tillsammans med Riksteatern Örebro län och Östgötateatern genomfördes Spetsprojektet med syftet att lyfta fram bortglömda kvinnliga dramatiker från det sena 1800-talet. Ett långtgående samarbete har inletts med Riksteatern Tyst teater för att stärka den teckenspråkiga kulturen. Teatern medverkar i projektet Dramatik i Grundskolan, också det med Riksteatern. Ett unikt samarbete har också inletts med filmområdet, då man tillsammans med Film- i Hällabrottet (Kumla) har tevedramatiserat en av teaterns produktioner för SVT. Utmaningar för Örebro länsteater och teaterlivet Teatern som konstform genomgår stora förändringar. Scenkonst är idag mer än traditionell talteater. Konstformer möts och blandas - dans, performance, lajv och olika former av musikteater är idag naturliga inslag i teatern. Synen på publikens roll har också förändrats, bland annat genom att ökat deltagande efterfrågas i de konstnärliga processerna. Här måste teatern ständigt utveckla det publika arbetet och öppna sig för intryck från andra konstformer. En utmaning är att ge plats för de nya vägar som scenkonsten tar. En viktig väg för framtiden är att utveckla samarbetet mellan teatern och övriga kulturinstitutioner. Det är också av vikt att öka samverkan mellan de olika teateraktörerna i länet och särskilt då med det fria professionella teatrarna. Ett led i den utvecklingen är de medel som Örebro läns landsting har beviljats av Statens kulturråd i syfte att stärka samverkan mellan länsteatern och Stadra. Samverkan förväntas stärka samspelet mellan institution och fri aktör och öka tillgängligheten till kultur i hela länet samt främja konstnärlig utveckling. Arrangörsledet i länets kommuner har försvagats det senaste decenniet. För att nå hela länet med teater även för vuxna är teatern helt beroende av ett fungerande arrangörsnät. Länsteatern satsar därför tillsammans med Riksteatern Örebro län på att stärka och utveckla arrangörskap i hela länet. Länsteatern vidtar även åtgärder för att skapa närvaro på mindre orter, bland annat genom att producera föreställningar i ett mindre format som kan möta den efterfrågan som finns från mindre arrangörer. utvecklingen har både länsteatern och fria teatergrupper en viktig roll. Länsteatern vill med ytterligare satsningar säkra en konstnärlig barnteater på hög BILAGA 2013 REGIONAL KULTURPLAN I ÖREBRO LÄN

106 nivå. Det viktigaste målet ses som att fler barn, fler gånger per år, ska få uppleva teater. Tre områden är särskilt viktiga att prioritera, där det första är kontakten med skolans personal. Det handlar om att öka teaterns förståelse för skolans behov och samtidigt visa på teatern som arena för kreativa läroprocesser. i Örebro med fokus på barn och unga. Det blir en plats som med sina två spellokaler ger möjlighet att öka antalet föreställningar. Scenen blir också ett tillskott för de unga som brinner för att själva arrangera och skapa scenkonst. De kommande åren kommer bli en vital knutpunkt för ung scenkonst i länet. Att vidga målgruppen till att gälla unga i femton till tjugoårsåldern är ytterligare en prioritering, då dessa år är särskilt viktiga för formandet av värderingar och självbild. Trots att den teckenspråkiga målgruppen är stor och Örebro 2010 utropade sig till Europas teckenspråkiga huvudstad är det sällsynt med forum där villkoren är lika, oavsett om man är döv, hörselskadad eller hörande. Visukalen, en visuell musikal, med premiär på Örebro teater i maj 2012, har goda förutsättningar att bli startskottet på ett långsiktigt samarbete mellan länsteatern, Riksteatern Tyst teater och Riksteatern Örebro län. Resurshushållning och klimat är grundläggande samtidsfrågor med ett starkt moraliskt och existentiellt inslag. Framtidens samhälle behöver växla från materiell till tjänstebaserad konsumtion och då utgör kulturen ett hållbart alternativ. Örebro länsteater har föresatt sig att bli ledande på hållbarhetsfrågor inom kulturområdet Arbetet kommer att innebära ett internt omställningsarbete men också ett publikt, konstnärligt arbete och innefatta samarbete med flera andra institutioner såväl lokalt som nationellt, däribland Örebro läns museum. Professionella fria teatergrupper I Örebro län finns också två fria professionella teaterscener med nationellt, regionalt och lokalt stöd. Grupperna har samarbetsavtal och samverkar med varandra omkring flera frågor. Stadra Teater är sedan 1998 ett viktigt kulturellt centrum i den norra länsdelen, som ger möjlighet för olika konstformer att mötas i en kulturarvsmiljö. Teaterns huvudscen finns i Stadra, vid sjön Grecken. Sedan en tid tillbaks finns också Stadra Teaterfoajé 150 personer. Teatern genomförde 2011, 36 föreställningar och hade en publik på drygt personer. Scenen utvecklas alltmer från att vara en sommarscen till att gå mot en teaterverksamhet under hela året. Teaterns inriktning mot nyskriven svensk dramatik har rönt nationell uppmärksamhet. Teatern har också profilerat sig som en scen som skapar möten mellan professionell kultur och amatörkultur samt möten över generations- och kulturgränser. Den nordiska tanken har präglat Stadras verksamhet och sedan 2005 har nordiska kulturutövare varje år bjudits in för att ge nya impulser till både publik och skådespelare. Genom Stadra scenskola blir det möjligt för barn och ungdomar att delta som aktörer, möta publik och bli scenvana under sommarproduktionen på Stadra. Teater Martin Mutter är en fri teatergrupp som startade sin verksamhet Teatern har sin scen i Grenadjärstaden i Örebro, en funktionell lokal med plats för 120 personer i publiken. Man har också en stor turnéverksamhet i Örebro kommun, Örebro län och övriga Sverige. Teater Martin Mutter genomför cirka 200 föreställningar per år för totalt cirka åskådare. Teatern producerar främst skolteater för grundskolan, men riktar sig även till gymnasieungdomar och vuxna. Forumteater och annan typ av uppdragsteater är en självklar del i teaterns arbete. 8 BILAGA 2013 REGIONAL KULTURPLAN I ÖREBRO LÄN

107 Riksteatern Örebro län Riksteatern Örebro läns uppdrag är att stödja och inspirera lokala teaterföreningar och arrangörer och genom det verka för att sprida god scenkonst i Örebro län. Den regionala teaterkonsulenten, anställd av Riksteatern Örebro län, arbetar med att på olika sätt främja och stärka teatern och scenkonsten. Genom gränsöverskridande möten utvecklas olika former av samarbete och Riksteatern Örebro län vill här vara en aktiv samarbetspart för att stärka kulturen i länet. Riksteatern Örebro läns tre huvudområden är: Riksteatern Örebro län bistår med inspirationsoch utbildningsinsatser, ger stöd och råd samt utvecklar samarbetet i länet. Dialog har inletts med Örebro länsteater för att tillsammans utveckla ett starkare arrangörsnätverk. Riksteatern Örebro län verkar för att teatern når och inspirerar barn och ungdomar i hela länet genom att förmedla scenkonst till arrangörer. Riksteatern Örebro län bistår även med fortbildning till vuxna som arbetar med unga. Riksteatern Örebro län arbetar för att lyfta och synliggöra den teckenspråkiga kulturen och strävar mot att bli en regional resurs inom detta område. bland annat Amatörteaterns riksförbund, Sveriges Arbetarteaterförbund och Lokalrevyer i Sverige pågår ett arbete för att utveckla amatörteatern nationellt. Det finns också en nära koppling till studieförbund inom och utanför länet. En viktig utmaning för amatörteatern är att utveckla sitt arbete med att nå nya grupper över hela länet, främst barn och unga, människor med funktionshinder och människor med olika etnisk bakgrund. Det är också viktigt med fler generationsövergripande projekt. Ett annat intressant utvecklingsområde där amatörteatern kan delta, handlar om att levandegöra kulturhistoriska platser i länet. Amatörteatern behöver synliggöras och marknadsföras. Amatörteatern ska också utveckla sitt samarbete med den professionella teatern och amatörteaterorganisationer i närliggande län. Amatörteater Inom amatörteatern i Örebro län finns över trettio aktiva föreningar spridda över större delen av länet, med Karlskoga som ett särskilt starkt fäste. Föreställningar från länet blir ofta uttagna till nationella och internationella festivaler. I många teatergrupper arbetar man tillsammans över generationsgränserna. En amatörteaterkonsulent, anställd av Örebro läns bildningsförbund, arbetar för att stärka länets amatörteaterföreningar samt erbjuda kurser och utbildningar. Paraplyorganisationen Amatörteatersamverkan Örebro län arbetar för att öka samarbetet mellan amatörteaterföreningar inom länet genom utbildningar och informationsspridning. Tillsammans med BILAGA 2013 REGIONAL KULTURPLAN I ÖREBRO LÄN

108 UTVECKLINGSOMRÅDEN TEATER Teatern som konstform ska stärkas i hela länet Örebro länsteater ska fortsätta sitt offensiva arbete med att nå en ny publik i hela länet. Det ska ske med professionell teater av hög kvalitet. Teatern ska fungera som ett nav och en resurs för scenkonst i hela länet. Barn och ungdom ska prioriteras Det sker för Örebro länsteaters del genom ett utvecklat samarbete med skolan, utvidgad målgrupp till tjugo år och satsning på att den nya scenen för barn och ungdomsteater, Nya China, ska bli en vital knutpunkt för ung scenkonst i länet. Riksteatern Örebro län ska verka för att barn och unga i hela länet ska få tillgång till professionell scenkonst. Ledande i hållbarhet Örebro länsteater har ambitionen att bli ledande på hållbarhetsfrågor inom kulturområdet. Arbetet innebär ett internt omställningsarbete såväl som ett publikt och konstnärligt arbete. Tillgänglighet genom teckenspråk Örebro länsteater kommer under de närmaste tre åren att ge teckenspråkig scenkonst en framskjuten plats, där ett exempel var Visukalen. Riksteatern Örebro län ska verka för scenkonst och kultur som vänder sig till både hörande och döva och de var drivande i arbetet med Visukalen. Utvecklad samverkan mellan Örebro länsteater och det fria kulturlivet Ett utvecklat samarbete ska ske mellan Örebro länsteater och det fria kulturlivet, bland annat genom att söka former för en fördjupad samverkan med Stadra sommarscen i Nora kommun. Stärka ideella arrangörer Riksteatern Örebro län ska ta initiativ för att utveckla ett aktivt arrangörsnätverk samt synliggöra och marknadsföra teaterföreningar i hela länet. SIDA 41 Under kapitel 6.4 Bibliotek finns rubriken: Skönlitteratur och berättande. Området flyttas ut som ett eget område efter bibliotek i kulturplanen. Skönlitteratur och berättande Det första stycket i texten inleds med: Litteraturen är en vitaliserande kraft i samhället och bör ses som ett eget konstområde. Skolan och folkbiblioteken har en viktig roll för att främja litteraturen, varför tillräckliga resurser och bemannade skolbibliotek är centrala frågor. Andra stycket under Utmaningar inleds med: Att författare bereds utrymme att medverka i olika sammanhang samt stödjande av läsfrämjande och litteraturspridande projekt är mer konkreta exempel på sätt att främja litteraturen i länet. SIDA 35 Under utmaningar och utvecklingsområden görs följande tillägg. Regional arkivverksamhet ArkivCentrum Sist i stycket Utmaningar : men för sina arkiv. I maj 2012 påbörjades en utredning tillsammans med Arkiv Västmanland om en gemensam depå i Arboga där ambitionen är att den ningen ska också utmynna i ett förslag om innehåll och former för fortsatt samverkan mellan de båda arkivinstitutionerna. Utreda förutsättningarna för en gemensam depå med Arkiv Västmanland. 10 BILAGA 2013 REGIONAL KULTURPLAN I ÖREBRO LÄN

109 Mindre förändringar eller förtydliganden SIDA 14 första spalten, punkt 7. Stycket om nyinrättad regional konstnärlig referensgrupp byts till följande: Utvecklad samverkan inom länet Regional samrådsgrupp för det professionella kulturlivet. Metodik och arbetsformer tas fram tillsammans med bland annat KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd). SIDA 14 läggs sist under rubriken Internationell samverkan SIDA 18 ersätter sista stycket under rubriken Arrangörskap tet syftar till ett ökat erfarenhetsutbyte med andra länder i frågor kring ungt arrangörskap och indirekt även kring det informella lärandet. Smärre justeringar På några ställen i kulturplanen förekommer hänvisningar till våren 2011, utan att årtalet 2011 nämns. Exempelvis anges på sidan 13 i inledningstexten Arbetet med kulturplanen har under våren skett i bred dialog och i nära samverkan med länets kommuner och det övriga kulturlivet. I samtliga sådana fall är 2011 underförstått. SIDA 12 sista stycket tredje meningen under Civilsamhället. På liknande sätt genomför Örebro läns landsting under , som första landsting i landet en process för att tillsammans med föreningslivet ta fram gemensamma spelregler för landstinget och det civila samhället i Örebro län. SIDA 23 under Kultur och teckenspråk andra stycket, första meningen stryks och svenskt teckenspråk är Örebros andra största språk. SIDA 24 under Kollektivtrafiken i rutan utvecklingsområden. Fortsatt utvecklingsdialog Aktiva diskussioner kring konkreta lösningar för att öka tillgängligheten till kulturarrangemang ska föras med Länstrafiken. SIDA 42 i andra stycket under Bild och form (samt Hemslöjdsfrämjande verksamhet sid 44) anges Konsthantverkcentrum, som inte längre existerar. SIDA 42 under Bild och form i tredje stycket anges Formens hus i Hällefors, vilket inte finns kvar som verksamhet. Den nya skrivningen blir istället: I Hällefors finns yrkeshögskoleutbildningen inom industridesign (FIDU). SIDA 45 under Konst- och konsulentfrämjande verksamhet i Örebro län anges att övriga konsulenter är kopplade till regionförbundet, bildningsförbundet, Regionbiblioteket och Riksteatern. Regionförbundet ska bytas ut mot Örebro läns landsting. BILAGA 2013 REGIONAL KULTURPLAN I ÖREBRO LÄN

110

111 det här vill vi utveckla tillsammans! regional Kulturplan i Örebro län regional kulturplan i örebro län

112 2 regional kulturplan i örebro län

113 Förord Kultur är helt avgörande för en positiv och demokratisk samhällsutveckling. Att få ta del av kulturella upplevelser och själv få uttrycka sig konstnärligt är grundläggande mänskliga behov och rättigheter. Dynamiska regioner präglas av modet att våga det oprövade, av viljan att låta idéer och åsikter utmana och brytas mot varandra. Här spelar konsten och kulturen en viktig roll. Det här är Örebro läns första regionala kulturplan, Under våren har kommunerna och kulturinstitutionerna bjudit in kulturskapare, föreningar, politiker och kulturintresserade invånare till dialogmöten kring kulturens viktiga frågor. Vad vill vi gemensamt åstadkomma de närmaste tre åren? Över 600 personer har deltagit aktivt i dialogerna. Det har också funnits möjlighet att lämna synpunkter på landstingets webbplats och vid personliga möten. I juni samlades politiker och tjänstemän till en remisskonferens för att diskutera ett första förslag till kulturplan. Ytterligare ett tjugotal aktörer, från kommuner, kulturinstitutioner, det fria kulturlivet, föreningar och nätverk, har under sommaren lämnat synpunkter på förslaget till regional kulturplan. Resultatet av dialogen tillsammans med en nulägesanalys och remissvar har format denna kulturplan. Kreativa idéer har formulerats. De ska nu utvecklas och förverkligas. Som grund för vårt gemensamma arbete finns nu vår regionala kulturplan. Den tar ett helhetsgrepp kring den regionala kulturens utveckling de närmaste tre åren och får betydelse för hur vi inom länet planerar och prioriterar insatserna för kulturlivet. Den blir också underlag för statens bidragsgivning. Det är Örebro läns landsting som har ansvar för kulturplanens genomförande, uppföljning och utvärdering. Eftersom kulturen i länet består av olika aktörer med olika huvudmän måste vi arbeta tillsammans och ta gemensamt ansvar för kulturplanens prioriteringar. Det kräver ett processinriktat arbetssätt och fungerade samarbeten. Det kräver lust och engagemang. Kulturplanen är ett levande dokument som ska omprövas årligen. Allt kommer inte vara genomfört under den här perioden utan det krävs ett mer långsiktigt utvecklingsarbete. Kulturplanen är första steget på ett nytt sätt att arbeta tillsammans. Ett stort och varmt tack till alla som på olika sätt har bidragit till kulturplanens utformning. Tack för engagemang, kunskap och arbetslust! Det är en bra grund för den fortsatta samverkansprocessen. Örebro den 17 oktober 2011 Irén Lejegren Ordförande, Nämnden för tillväxt kultur och bildning Karin Wettermark Jonsson Kulturchef regional kulturplan i örebro län

114 Samtliga bilder i kulturplanen är exempel på konst och kultur i Örebro län. Vi gör inte anspråk på att här ge en heltäckande bild av kulturlivet i vårt län. foto Länsmusiken, Länsteatern, Länsmuseet, ArkivCentrum, Regionförbundet Örebro, Teater Martin Mutter, Amatörteatersamverkan i Örebro län, Konstfrämjandet Bergslagen, Kompani Raande-Vo, Galleri Örsta, Patrik Lindell, Urban Jörén, Lennart Eriksson, Börje Gustavsson, Andreas Hyltén, Lars Petersson, Jerry Eriksson med flera. sid 44: Pinnstol Du är min ängel av Karin Bonde Jensen. 4 regional kulturplan i örebro län

115 Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund Utgångspunkter och perspektiv 6 Det är människor som formar framtiden 6 Omvärlden förändras ständigt 7 2 KulturpolitisKA MÅL Nationella mål Kultur och regional utveckling 8 The Heart of Sweden regionens varumärke Regionala mål för kulturen 8 Viktiga vägval för att uppnå målen 9 3 Örebro LÄN IGÅR OCH idag En region av möten och mångfald Den regionala kulturens infrastruktur och organisation 10 Kulturinstitutionerna 10 Utbildning 10 Fria professionella kulturskapare 11 Det regionala kulturpolitiska ansvaret 11 Civilsamhället 11 Folkbildningen 12 4 samverkansmodellen I Örebro län Dialogprocessen Vägen är målet 13 Syftet med samverkan 13 Utvecklad samverkan inom länet 13 Samverkan med andra län och regioner 14 Internationell samverkan 14 Forskning och kunskapsutveckling 14 Uppföljning och utvärdering 15 5 ETT Kulturliv FÖR alla! Skapa och utveckla kulturella mötesplatser Arrangörskap Ungas inflytande Interkulturellt och internationellt samarbete En jämställd kulturregion Kultur i skolan Kultur- och musikskolor Kultur och teckenspråk Kultur och hälsa Utveckla kollektivtrafiken 24 6 Konst OCH Kultur I Örebro län Scenkonst 26 Teater 26 Musik 30 Dans Kulturarv 33 Örebro läns museum 33 Regional arkivverksamhet ArkivCentrum 35 Kulturmiljövård Länsstyrelsen i Örebro län Film Bibliotek 40 Skönlitteratur och berättande Bild och form Hemslöjdsfrämjande verksamhet Konst- och kulturfrämjande verksamhet 45 Regionala kulturkonsulenter Det fria professionella kulturlivet 46 Den kulturella näringen i Örebro län 46 slutord 49 bilagor OCH underlag 50 Kulturplanen är fastställd av landstingsfullmäktige 17 oktober regional kulturplan i örebro län

116 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den 28 januari 2010 antog regionfullmäktige ett gemensamt kulturpolitiskt program för Örebro län. Under ett helt år fördes kreativa samtal om kulturens mål och framtid för vårt län. Hur tar vi tillvara kulturens kraft? Vilka mål vill vi sikta mot? Över 70 personer från kulturens olika sektorer deltog engagerat i arbetet. Några månader senare, 29 april 2010, antogs en ny Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Över 1000 personer var involverade i viktiga samtal om regionens utmaningar. Utvecklingsstrategin pekar ut fyra prioriterade områden som kräver en gemensam och kraftfull satsning, där kulturen har en viktig roll. Samverkansmodellen och den regionala kulturplanen är för Örebro län en naturlig fortsättning på den regionala samverkan som nu växer fram på ett fördjupat sätt. Kulturplanen formulerar nästa steg i det gemensamma arbetet för att göra länet till en plats där kulturen sprudlar och spelar en viktig roll i människors liv. Invånare och besökare i Örebro län ska ha tillgång till konst och kultur av hög kvalitet som bidrar till ett öppet och demokratiskt samhälle. Den nya samverkansmodellen är en kulturpolitisk reform som syftar till att ge regioner större inflytande över utvecklingen av den statligt finansierade regionala kulturen. Syftet är också att utveckla dialogen och samspelet mellan den nationella, den regionala och den lokala nivån. Kulturplanen är länets plan och den ska präglas av länets egna förutsättningar och särart. Den tas fram i samverkan med länets kommuner, kulturinstitutionerna, den ideella sektorn och det fria professionella kulturlivet och sträcker sig från 2012 till och med Den ska fungera som en gemensam plan för kulturutvecklingen och tjäna som underlag för dialogen om de statliga bidragen till den regionala kulturverksamheten. Kulturplanen ska vara ett levande dokument som kan omprövas och utvecklas varje år. Vissa utvecklingsområden är redan väl förberedda och mogna för handling. Andra prioriterade frågor har pekats ut, men kräver en fortsatt diskussion kring konkreta aktiviteter. Det kommer att ske i samverkan och dialog. 1.2 Utgångspunkter och perspektiv Det är människor som formar framtiden Utan människors engagemang och kreativitet ingen utveckling. Det är utgångspunkten för den regionala utvecklingsstrategin och därmed också för kulturplanen. Människors ambitioner, kunskap och skaparkraft ska tas tillvara genom att i allt utvecklingsarbete bära med följande perspektiv: Ekologisk hållbarhet Klimatfrågan är en av våra största utmaningar. Mångfald och integration Mångfald är en framgångsfaktor för framtidens regioner. Barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter måste vara utgångspunkten. En jämställd region Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att utvecklas. En god folkhälsa Människors livsvillkor måste stå i fokus i allt utvecklingsarbete. 6 regional kulturplan i örebro län

117 Omvärlden förändras ständigt Allt strategiskt arbete måste analysera och förhålla sig till det som händer i omvärlden. I arbetet med de kulturpolitiska målen och den regionala kulturplanen har vi identifierat ett antal trender som tydligt påverkar kulturområdet och förutsättningarna för kulturproduktion och kulturkonsumtion. Här följer några kortfattade exempel på omvärldsfaktorer och trender som har diskuterats i arbetet med kulturplanen och som bör beaktas i allt utvecklingsarbete. Klyftorna ökar. Sedan början av 1980-talet har inkomstspridningen ökat i Sverige. Det finns också en digital klyfta i samhället som påverkar den digitala delaktigheten. Förändringar sker snabbt. Det ska vara mer, snabbare, oftare. Allt sker samtidigt och dagens människor tar emot många intryck. Mediekonsumtionen blir allt mer simultan. Genom nätverksamhällets framväxt ökar förutsättningarna för global kommunikation. Kulturkonsumtionen ökar. Det finns en tydlig tendens att mängden kulturaktiviteter bland medborgarna ökar. Det gäller såväl när man konsumerar kultur som när man skapar själv. Antalet arenor som en människa kan medverka på har ökat starkt bland annat beroende på framväxten av nya nätkulturer. Hårdare konkurrens om finansiering. För personalintensiva verksamheter som kulturutövning ökar kostnaden mer än för varuproduktion. Det blir svårare att finansiera sådana verksamheter. Förändrade generationsbundna kulturmönster. Den stora efterkrigsgenerationen utgör den friskaste, mest välbeställda och mest ungdomliga pensionärsgenerationen hittills. Ungas inträde i arbetslivet sker senare. Det talas om vuxna barn och gamla tonåringar. Gratissamhället expanderar. Man förväntar sig att få det man vill ha utan att betala. Gratistidningar ses som självklara och gratis nedladdning och åtkomst via nätet är något man tar för givet. Trenden kompliceras av upphovsrättslagstiftningen. Allt viktigare att vara involverad och att delta aktivt. Vi är på väg från ett informationssamhälle till ett interaktionssamhälle där gränsen mellan deltagande och betraktande inte längre är entydig. Kultur som hälsofaktor. Det kommer att finnas ett ökat behov av kultur som stöd för hälsa och välbefinnande. Kultur i vården är ett begrepp för såväl primärvård som kommunal omsorg och äldreomsorg. regional kulturplan i örebro län

118 2 Kulturpolitiska mål Kulturplanen för Örebro län utgår från nationella och regionala kulturpolitiska mål enligt nedan. 2.1 Nationella mål De nationella målen säger: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. 2.2 Kultur och regional utveckling Kulturen har stor betydelse för en regions attraktivitet och tillväxt. Den regionala utvecklingsstrategin lyfter fram kultur och upplevelser som ett viktigt utvecklingsområde för Örebro läns framtidsarbete. Visionen för Örebro län, The Heart of Sweden, är följande: Örebroregionens läge gör oss till den självklara mötesplatsen för människor och ett nav för handel och hållbara transporter. I Örebroregionen blomstrar kultur, idrott och turism det goda värdskapet ger lustfyllda möten och upplevelser. Örebroregionens mångfald föder kreativitet, tolerans och unga tankar. Örebroregionen är ett attraktivt kunskapscentrum med en hög utbildningsnivå. I Örebroregionen växer företag och nya idéer i ett aktivt samarbete mellan näringsliv, universitet och samhälle. Människor söker sig till städer och områden som kan erbjuda ett rikt kulturliv, kreativa mötesplatser och upplevelser som berör. Från att kultursektorn under en kort historisk period varit ett avgränsat fält, vid sidan av övrigt samhällsliv, har det skett en tydlig förskjutning mot ett inkluderande kulturbegrepp där kulturen ska samspela med andra samhällsområden. Begreppet aspektpolitik, som först kom till uttryck i Kulturutredningen (2009), är ett tydligt exempel på detta. Det nya perspektivet innebär att kulturen får en alltmer självklar plats i mer övergripande planer och strategier. Kulturens konkreta betydelse för attraktivitet och tillväxt har blivit allt tydligare. The Heart of Sweden regionens varumärke Visionen för Örebro län har också blivit ett varumärke. Begreppet Sveriges hjärta, myntades redan på 1920-talet av Hjalmar Bergman när han skulle beskriva sin hemtrakt. Varumärket The Heart of Sweden har under några år använts i den internationella turistmarknadsföringen. Varumärket har nu breddats så att alla kan använda det. För kulturens del kan varumärket bli ett viktigt redskap i marknadsföring och turistsatsning. 2.3 Regionala mål för kulturen Länets kulturpolitiska program antogs 2010 strax före den regionala utvecklingsstrategin. En positiv följd av detta är att kulturfrågorna har fått stort utrymme även i den övergripande utvecklingsstrategin. Där finns, under rubriken Lustfyllda möten och upplevelser, tre prioriterade målområden med koppling till kultur: Sprudlande kulturliv, Stora evenemang och Rika naturupplevelser. För kulturen lyfts ung kultur, nyskapande och länets egna berättelser fram som särskilt viktiga. Det kulturpolitiska programmet ska stödja, fördjupa och komplettera den övergripande regionala utvecklingsstrategin, och tillsammans pekar de ut gemensamma långsiktiga mål för kulturen. I det kulturpolitiska programmet har åtta mål formulerats för hur kulturen ska utvecklas till år 2025: Kreativa och tillgängliga mötesplatser Kultur ska vara möjlig att uppleva och möta för alla regionens invånare. Gamla och nya mötesplatser utvecklas, såväl fysiska som virtuella. Minnesvärt och berörande Regionen satsar på upplevelser som berör och ger avtryck inte bara nationellt utan också i Europa. Det spektakulära blandas med det bekanta. Spännande landmärken gör regionen omtalad. 8 regional kulturplan i örebro län

119 Mångfald av uttryck I regionen finns plats och tolerans för en kulturell mångfald som tar till vara kulturyttringar även utanför de traditionella kulturarenorna. Kultur på barn och ungas villkor Alla barn och ungdomar har möjlighet att uppleva och skapa kultur både i och utanför skolan. Forskning och utbildning den spetsiga regionen Kulturperspektivet berikar forskningsområden och utbildningsprogrammen på universitetet. Kreativa miljöer och ett rikt kulturliv lockar innovatörer och forskare att komma till regionen. Nytänkande och samarbete Det goda samarbetet inom och utanför traditionella kultur- och samhällsområden präglar regionen och skapar nya kulturyttringar som märks även på den internationella kulturarenan. Offensiv kulturpolitik och dynamisk debatt I regionen finns en förutsättningsskapande och offensiv kulturpolitik som ser kulturen som en kraft för hållbar tillväxt, livskvalitet och samhällsplanering. Stark historia och identitet Regionens berättelser har lyfts fram genom en bred delaktighet bland befolkning och organisationer. Både fysiska miljöer och den senaste tekniken ger berättelserna liv. Levande kultur i en pulserande region En dynamisk region har ett levande och sprudlande kulturliv av hög kvalitet. Kulturen stärker och utvecklar människors eget skapande och är en garant för ett öppet och demokratiskt samhälle. Målen finns i sin helhet att ta del av i Levande kultur i en pulserande region Kulturpolitiskt program för Örebroregionen. Viktiga vägval för att uppnå målen Det regionala kulturpolitiska programmet pekar ut ett antal viktiga vägval, strategier, för att nå målen enligt figuren nedan. Strategier innebär en slags prioritering, där varje strategi ska kompletteras med handlingsplaner. Kulturplanen i Örebro län har skapats med hjälp av dessa strategier, dels i sättet att jobba med dialoger och dels utifrån hur prioriteringar i planen sker. Starkt och tydligt regionalt ledarskap öppenhet Samarbeta över gränser Låt världen möta Örebroregionen! delaktighet Stöd ungas kultur Stärk demokratin genom det offentliga samtalet synlighet Gör kulturen synlig Forma berättelsen tillgängliget Gör kulturen tillgänglig för alla Fler levande kulturarenor skapa nytt Uppmuntra till nyskapande mångfald Kulturen som motor i samhällsutvecklingen regional kulturplan i örebro län

120 3 Örebro län igår och idag 3.1 En region av möten och mångfald Örebro län är beläget mitt i brytpunkten mellan olika naturtyper och skilda historiska förutsättningar. I norr finns de stora Bergslagskogarna som i kombination med malmfyndigheter och vattendrag var utgångspunkt för järnoch bergshanteringen. I söder finns Närkeslätten med den bördiga leran lämplig för åkerbruk. De skilda geografiska förutsättningarna gynnade en handel mellan slättland och bergsbygd. Varor behövde växlas och mycket tidigt uppstod en rad livskraftiga marknadsplatser. De lättillgängliga vattenvägarna, där vårt län binder samman alla Sveriges stora sjösystem, underlättade ett sådant utbyte. Regionen hade därmed tidigt förutsättningar för att bli en mötesplats för människor med olika kulturella erfarenheter och den mångfald som detta skapar. Näringslivet behövde kompetens som inte fanns inom regionen eller nationen, vilket bidrog till en tidig invandring. En viktig utgångspunkt för utvecklingen har således varit möten mellan skilda kulturella världar. Kanske just mångfalden kan ses som vår regionala identitet. Örebro län består av hela sex landskap, en på många sätt brokig region. De tolv kommunerna i Örebro län har alla sina speciella särdrag kopplat till sina geografiska förutsättningar. Bergshanteringen, jordbruket, sjöfarten och stadsmiljön har alla skapat lokal profilering, som fortfarande gör sig påmind. Länets kulturarv är påtagligt och väl spritt över kartan. Läs mer i bilaga 1, Kommunerna i Örebro län - en kulturell översikt. 3.2 Den regionala kulturens infrastruktur och organisation Örebro är genom sin storlek och sitt geografiska läge den naturliga centralorten för länet. Av länets totala befolkning, cirka invånare, bor nästan hälften i Örebro kommun. De fyra kulturinstitutionerna: Örebro läns museum, Länsmusiken, Örebro länsteater och ArkivCentrum, är samtliga belägna i närheten av Örebro slott, som kan ses som en symbolisk medelpunkt. Här finns också länsstyrelsen som har myndighetsutövande uppdrag inom bland annat kulturmiljövården. Inom kulturområdet är det många aktörer som bidrar till att skapa ett rikt och tillgängligt kulturliv. Exempelvis bidrar församlingarna inom Svenska kyrkan och frikyrkorna till en mängd kulturevenemang, inte minst inom musikområdet. Kulturinstitutionerna Örebro län har fyra kulturinstitutioner vars verksamhet och uppdrag beskrivs mer detaljerat i kapitel 6. Örebro läns museum är en stiftelse med bland annat landsting och hembygdsförbund som huvudmän. Länsmusiken i Örebro är ett aktiebolag som till största del ägs av Örebro kommun. Örebro länsteater, också det ett aktiebolag, ägs i huvudsak av Örebro läns landsting. ArkivCentrum bildades 2007 som en sammanslagning av två arkivföreningar och är en ideell förening. Utbildning Örebro universitet har flera utbildningar med koppling till kultursektorn. Här finns exempelvis en av landets sex statliga musikhögskolor med utbildningar inom musik, teater och bild. Inom musikområdet utbildas musiklärare, musiker inom klassisk musik och jazz/rockmusik, körledare och musikproducenter. Andra exempel på akademisk utbildning inom kulturområdet är filmvetenskap, litteraturhistoria och historia. I länet finns fem folkhögskolor varav två är landstingsägda; Kävesta och Fellingsbro. Tre är rörelsefolkhögskolor; Karlskoga, Hällefors och Örebro folkhögskola. Folkhögskolorna erbjuder ett brett utbud av musik-, teater-, och andra estetiska linjer. Det finns linjer för konst och formgivning, konsthantverk, dans, filmanimation, fotografi, form och design, teater och musik. Folkhögskolorna är också arrangörer av olika kulturprogram som riktar sig till allmänheten. I länet finns också designutbildningen FIDU och Örebro konstskola. 10 regional kulturplan i örebro län

121 Fria professionella kulturskapare I Örebro län finns många fria kulturskapare med såväl lokala och regionala som nationella och internationella arenor för sitt skapande. Kulturskaparna är en viktig del av kulturlivet. För att deras kompetenser ska tillvaratas på bästa sätt är det viktigt att det finns rätt förutsättningar, exempelvis i form av en fungerande kulturell infrastruktur, arenor, arrangörer och beställare. Det regionala kulturpolitiska ansvaret Det regionala kulturpolitiska ansvaret har under fem år delats mellan Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro, där landstinget, tillsammans med Örebro kommun som huvudman för Länsmusiken, har haft ansvar för kulturinstitutioner och verksamhetsbidrag medan regionförbundet främst arbetat med utvecklingsfrågor. Denna uppdelning har ibland varit problematisk, inte minst för kulturens aktörer. Från och med 2012 har Örebro läns landsting det övergripande regionala kulturpolitiska uppdraget. Det innebär att initiera och driva utvecklingsarbete samt att ansvara för genomförande, uppföljning och utvärdering av samverkansmodellen. Nedan fokuseras på två viktiga områden inom kulturens infrastruktur: civilsamhället och folkbildningen. När det gäller övrig kulturell infrastruktur presenteras det närmare i kapitel 5 och 6. Civilsamhället Civilsamhället har en avgörande betydelse för att göra kulturen tillgänglig i hela länet. Ideella eldsjälar lägger ned ett viktigt arbete för att erbjuda ett varierande kulturliv. Örebro län har en stark folkrörelsetradition genom exempelvis arbetar-, nykterhets- och frikyrkorörelsen. Nära hälften av deltagarna på de dialogmöten som ingick i arbetet med att ta fram kulturplanen, var föreningsaktiva. Föreningslivet har därmed haft goda möjligheter att påverka regional kulturplan i örebro län

122 Folkbildningen Folkbildningens uppgift är att främja den allmänna bildningen och demokratin. Den ska också bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Syftet är att utjämna utbildningsklyftor och göra det möjligt för alla att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. I folkbildningen träffas alla slags människor när de söker kunskap och upplevelser utifrån egna behov och förutsättningar. Örebro läns bildningsförbund är folkbildningens intresseorganisation i Örebro län med uppgiften att främja, stödja och förstärka folkbildningen i länet. Detta görs för och tillsammans med medlemmarna, vilka idag är de nio studieförbunden, länets fem folkhögskolor, SISU Idrottsutbildarna, Örebro läns föreläsningsförbund, Amatörteatersamverkan i Örebro län och Länsbiblioteket. Inom dessa medlemsorganisationer har kulturen en framskjuten plats. innehållet i de utvecklingsområden som prioriteras i denna plan. Exempelvis är frågan om ungas delaktighet central för föreningslivets fortsatta utveckling. En ökad delaktighet kommer med stor sannolikhet att förändra både form och innehåll i delar av föreningslivet. Föreningslivet påtalar också vikten av mötesplatser och samverkan, vilket visar att många utmaningar är av strukturell karaktär. Från regionalt håll är det viktigt att fördjupa dialogen och samverkan med civilsamhället och de nätverk som finns eller är under utveckling. Örebro Kommun inrättade 2010 ett ideellt utvecklingscentrum för reglerad samverkan mellan civila samhället och kommunen. På liknande sätt har Örebro läns landsting under 2011, som första landsting i landet genomfört en process för att tillsammans med föreningslivet ta fram gemensamma spelregler för landstinget och det civila samhället i Örebro län. På nationell nivå kommer dialogen med paraplyorganisationer som Ideell Kulturallians att fördjupas. Kultur är en omfattande del av folkbildningen, som med sin lokala förankring och geografiska spridning når en stor del av befolkningen. Summerar man de kulturprogram och cirklar med kulturinriktning som genomförs årligen handlar det om drygt kulturarrangemang i länet. Det innebär att det varje månad genomförs omkring arrangemang i studieförbundens regi. Siffrorna visar på verksamhetens omfattning och den betydande infrastruktur som finns uppbyggd i länet. Folkbildningsorganisationerna är också viktiga arenor för länets kulturarbetare. Bildningsförbundet arbetar sedan några år med folkhälsofrågor enligt avtal med Örebro läns landsting, med särskilt inriktning på naturens och kulturens betydelse för hälsan. Man arbetar också med amatörteaterverksamheten enligt avtal med Regionförbundet och musikverksamheten enligt avtal med folkbildningens arrangörsförening SceniT och Länsmusiken Örebro AB. 12 regional kulturplan i örebro län

123 4 Samverkansmodellen i Örebro län Äkta samverkan, som inte bara stannar på pappret, kräver dialog och gemensamt ansvarstagande. Den nya samverkansmodellen är ett helt nytt sätt att arbeta tillsammans för kulturens utveckling som ligger väl i linje med grundtankarna i vårt eget regionala kulturpolitiska program. Arbetet med kulturplanen har under våren skett i bred dialog och i nära samverkan med länets kommuner och det övriga kulturlivet. 4.1 Dialogprocessen 2011 Samtliga kommuner i länet har bjudit in kulturskapare, föreningar, politiker och kulturintresserade invånare till dialogmöten. Som komplement till dialogerna i kommunerna har mer tematiska dialogmöten genomförts. De har speciellt riktat sig till aktörer inom bild och form, slöjd och konsthantverk, kulturarv, scenkonst och teckenspråk. Ungdomar har bjudits in särskilt, liksom fria professionella kulturskapare. På dialogmötena har ett antal frågeställningar diskuterats med utgångspunkt i nationella och regionala kulturpolitiska mål. Alla synpunkter som kommit fram i dialogerna har dokumenterats, samlats in och sorterats i ämnesområden. Samsynen mellan de olika dialogmötena har varit stor och flera synpunkter och önskningar har varit gemensamma för många av grupperna. Genom de dialogmöten som anordnats har ett stort antal kulturaktörer identifierats och synliggjorts. Idéer och synpunkter har fångats upp från länets alla delar och från många olika aktörer. Cirka 20 dialogmöten har genomförts och drygt 600 personer har deltagit aktivt i samtal. Genom detta har bilden av länets kulturliv idag blivit tydligare och det finns ett brett kontaktnät med föreningar, organisationer, fria kulturskapare och ideella kulturarbetare. Resultatet från vårens dialogprocess sammanfattas i bilaga Vägen är målet modell för dialog och samverkan Syftet med samverkan I samtliga dialogmöten under våren har behovet av en ny och fördjupad samverkan mellan aktörer lyfts fram som ett av de allra viktigaste utvecklingsområdena. Kultursamverkan innebär samarbete på flera nivåer: inom länet, med andra län och regioner och internationellt. Dialog och reellt samarbete innebär ett nytt sätt att driva utveckling som kan leda till tydligare medborgarfokus, högre kvalitet, ökad kreativitet samt ett mer effektivt och breddat resursutnyttjande. Samverkansmodellen öppnar också nya möjligheter för gemensamma satsningar såväl mellan kommuner som mellan kultursektorn och andra samhällsområden. Genom samverkan kan vi se länets samlade tillgångar som en helhet. Det leder till att vi får ny gemensam kunskap och ökat erfarenhetsutbyte. Utvecklad samverkan inom länet Att utveckla samverkansprocessen är ett nytt och omfattande utvecklingsområde. Örebro läns landsting ansvarar för samverkansprocessen och vill genom den pröva nya former för kulturpolitisk dialog och kunskapsutveckling. Dialogen ska vara kontinuerlig och den ska uppmuntra till möten över sektorsgränser. Det har framkommit ett behov av att inrätta en regional rådgivande referensgrupp med representanter från det professionella kulturlivet kring frågor om bland annat konstnärlig kvalitet och förnyelse. Formerna för en sådan kommer att utvecklas under planperioden. regional kulturplan i örebro län

124 En årlig dialogprocess ska etableras i Örebro län. Den kommer att innehålla flera viktiga delar. Några exempel: Forum för dialog mellan ledande politiker och det fria professionella kulturlivet Fler möjligheter för kontinuerliga samtal ska skapas. Kunskapsseminarium om kultur och kulturpolitik Samråd med kulturlivet och föreningslivet om kulturplanen En gång per år möts det samlade kulturlivet i länet för att diskutera uppföljning av kulturplanen och utbyte av nya idéer. Alla åldersgrupper ska vara representerade i dialogen. Regionalt utvecklingsforum arrangeras av regionförbundet årligen för alla som är engagerade i Örebroregionens framtidsfrågor. Presidiekonferenser Gemensamma möten mellan nämnden för tillväxt kultur och bildning och kommunernas kulturpolitiker. Cirka två gånger per år. Länskulturrådet Ett nätverk för kommunala kulturchefer och institutionschefer, möts cirka fyra gånger per år för samråd kring viktiga gemensamma frågor. Nätverkets uppdrag och roll kommer att förtydligas och stärkas genom samverkansmodellen. Nyinrättad regional konstnärlig referensgrupp Representanter från det professionella kulturlivet, med konstnärlig kvalitet och förnyelse i fokus. Regelbundna överläggningar mellan landstinget och Örebro kommun. Tidsbegränsade arbetsgrupper kopplade till kulturplanens utvecklingsområden bildas under planperioden. Regelbundna samråd med civilsamhället Formerna utgår från nya spelregler mellan landstinget och idéburna organisationer. En konkret modell för samverkan med tidsplan kommer att utformas under Samverkan med andra län och regioner Örebro län består av hela sex landskap, vi är ett län med många goda grannar. Att fördjupa samarbetet över länsgränserna är viktigt och spännande med tanke på en framtida storregion. Ett sådant samarbete kan vitalisera kulturlivet och öka kulturutbudet till invånarna. Örebro län har redan ett utvecklat samarbete med angränsande län inom kulturområdet. Sedan fem år tillbaka arrangerar Örebro och Västmanlands län exempelvis Kulturting, en mötesplats för politiker, tjänstemän och företrädare för kulturinstitutionerna, med föreläsningar och diskussioner runt aktuella kulturpolitiska frågor. Ambitionen är att utveckla Kulturtinget till en mötesplats för det kulturpolitiska samtalet för hela Mälardalen. För att nämna ytterligare exempel finns ett samarbetsavtal inom regional filmresurs och regional biblioteksverksamhet mellan Örebro och Västmanland. Nära samverkan finns också med Sörmlands och Stockholms län. Inom musikområdet har Länsmusiken haft flera utbyten med både Wermland Opera och Västmanlandsmusiken. Inom dans finns arrangörsnätverket Dansspridning i Mellansverige. Under 2011 inleddes också ett fyrlänssamarbete kring hemslöjdens utveckling. Flera kreativa och nyskapande samarbeten pågår eller diskuteras även mellan kulturinstitutionerna i de olika länen. Här finns stora möjligheter att göra mer, inte minst i ljuset av utvecklingen mot större regioner. Internationell samverkan Den nationella kulturpolitiken lyfter fram vikten av att främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. De regionala målen styrker att vårt kulturliv ska ge ett internationellt avtryck. Svenska Kammarorkestern, musikgruppen Millencolin, keramikern Kennet Williamsson och konstnären Linn Fernström är goda exempel på starka varumärken på den internationella kulturkartan. Internationell kultursamverkan ska uppmuntras inom samtliga kulturområden. Inom Örebro läns landsting finns riktlinjer för internationellt engagemang. Örebro län har genom Brysselkontoret Central Sweden en viktig direktkontakt med Bryssel och EU. Dess syfte är att skapa goda förutsättningar för det internationella samarbetet och för att EU ska vara en tillväxtfaktor för länet. Exempelvis kan Central Sweden vara till stöd vid ansökningar om EU-finansiering av projekt och liknande. Forskning och kunskapsutveckling Viktigt för kulturlivets utveckling är att stärka samverkan med forskningen inom kulturområdet genom fördjupat samarbete med Örebro Universitet. Musikhögskolan bedriver exempelvis forskning med två olika inriktningar: musikpedagogik som handlar om musik och lärande i och utanför skolan, samt konstnärlig inriktning, som innebär vetenskaplig forskning om konstnärliga frågeställningar. Det pågår olika samarbeten kring film, drama, musik och 14 regional kulturplan i örebro län

125 dans, men mer kan göras för att stimulera till en utveckling på området. Arbetet inom samverkansmodellen visar tydligt vikten av en gemensam kunskapsplattform inom kulturområdet. Ett aktuellt och viktigt forskningsområde är exempelvis kulturens koppling till hälso- och sjukvården. Viktig kunskap finns också att hämta från forskningen om lärande och estetiska lärprocesser. Uppföljning och utvärdering en viktig del i modellen I allt utvecklingsarbete är det viktigt att ha kunskap om hur verkligheten ser ut. Inom samverkansmodellen ska landstinget redovisa hur de statliga medlen har använts och vilka effekter som har uppnåtts. Uppföljningen av bidragsgivningen utgår från de direktiv som getts av Statens kulturråd och sker i samråd med den nya Myndigheten för kulturanalys. De nationella kulturpolitiska målen och målen i kulturplanen är självklara utgångspunkter. Med detta som grund kommer Örebro läns landsting att se över och utforma en strategi för uppföljning och utvärdering av samverkansprocessen och effekterna av de prioriterade utvecklingsområden som lyfts fram i kulturplanen. Uppföljning och utvärdering ska ha ett lärandeperspektiv och syfta till kvalitetsförbättringar och därigenom bidra till att länet utvecklas till ett sprudlande kulturlän. För att på bästa sätt uppnå kvalitet och resultat i beslut som rör barn och unga kan metoder som barnkonsekvensanalys användas, vilket innebär att inför beslut alltid analysera dess påverkan på barn och unga. Barnbokslut är ytterligare en metod som innebär att vid årets slut utvärdera vad som har genomförts för barnets bästa och vad som ytterligare behöver genomföras. regional kulturplan i örebro län

126 5 Ett kulturliv för alla! Alla ska ha möjlighet att få ta del av kulturella upplevelser av hög kvalitet och själva få möjlighet att uttrycka sig konstnärligt. Det poängteras i både de nationella och regionala kulturpolitiska målen. Spets och bredd rymmer med andra ord en dynamisk och spännande växelverkan. Välutvecklade institutioner och kulturarrangemang lyfter kulturutbudet och regionens attraktionskraft. I det här kapitlet presenteras utvecklingsområden som handlar om tillgänglighet, delaktighet och kulturens viktiga roll för den regionala utvecklingen. Det är förutsättningsskapande områden som särskilt har lyfts fram under vårens dialogmöten. Att nå målen förutsätter ett gemensamt arbete inom länet där Örebro läns landsting har ett särskilt ansvar tillsammans med kommunerna och kulturinstitutionerna. Alla utvecklingsområden är viktiga, men de befinner sig i olika faser. En del behöver diskuteras vidare och konkretiseras under planperioden medan andra redan är planerade och klara för handling. 16 regional kulturplan i örebro län

127 5.1 Skapa och utveckla kulturella mötesplatser fysiska och virtuella Dialogprocessen visar tydligt att det finns en stark gemensam önskan i länet om att utveckla fler och ändamålsenliga mötesplatser för kultur. Det handlar om alltifrån fungerande lokaler med kapacitet för olika former av kulturarrangemang till att skapa forum, mänskliga mötesplatser med en öppen och kreativ atmosfär. Särskilt betonas önskan om att utforma mötesplatser som främjar gemenskap över generationsgränserna. För att skapa ett tillgängligt kulturliv och ta tillvara människors initiativ och skaparkraft är lokaler och mötesplatser grundläggande. Detta utvecklingsområde rymmer många frågor som behöver utredas vidare. Kanske är det inte brist på antalet lokaler, utan hur de är utformade? Mötesplatser behöver också utformas efter andra, nya behov. Ett exempel på det är konceptet med husvagnen Bubblan, där biblioteken i samverkan med andra kulturaktörer möter barn och unga på deras arenor. Digitaliseringen av våra lokala biografer är avgörande för tillgänglighet till biografvisad film, men den erbjuder också möjligheter för andra kulturupplevelser genom den nya interaktiva tekniken. En annan viktig mötesplats är de kommunala biblioteken. Genom bibliotekslagstiftningen har de en nyckelroll när det gäller invånarnas tillgång till kulturell verksamhet. Digitala mötesplatser och synlighet på internet har varit ett prioriterat område i samtliga dialogmöten som genomförts under våren. Resultatet av dialogarbetet är ett förslag om att skapa en länsövergripande webbaserad plattform för att marknadsföra och samordna olika evenemang och händelser och stimulera nya samarbeten. En webbplattform skulle också synliggöra kulturen utanför länsgränsen. Utvecklingsområden Inventering av mötesplatser - Örebro läns landsting ska i samverkan med länets kommuner ta initiativ till att göra en inventering av vilka platser för kulturutövande, kulturella möten och eget skapande som finns i Örebro län och hur de används och fungerar. Utifrån den som underlag kan ett vidare arbete kring förbättringar och förändringar genomföras. Digital plattform för kulturlivet i Örebro län - En förstudie ska undersöka behov och förutsättningar, praktiska och finansiella, för att skapa en länsövergripande webbplattform för marknadsföring och samordning av kultursektorn i Örebro län. regional kulturplan i örebro län

128 5.2 Arrangörskap I de dialoger som har förts under våren lyfts behovet av satsningar på arrangörskap och att uppmuntra och underlätta för exempelvis unga att på eget initiativ arrangera kulturevenemang. Arrangörskap är också något som berör och prioriteras inom samtliga kulturområden. I länet finns exempelvis en mängd kulturmiljöer som är perfekta för publika konstnärliga händelser. Det behövs dock stöd och uppmuntran till arrangörer för att hela länet ska behålla och utveckla ett levande kulturliv. Flera kommuner i länet stöder på olika sätt ungt arrangörskap. Örebro kommun ger exempelvis stimulansbidraget Ung Peng, som på ett obyråkratiskt och effektivt sätt stimulerar unga initiativ. Studieförbundens arrangörsförening SceniT och Kulturhuset i Örebro arbetar också aktivt för att stötta unga arrangörer. För närvarande genomförs över 300 kulturevenemang per år av unga arrangörer. Det finns inom musikområdet flera aktiva arrangörsföreningar som arbetar med att tillgängliggöra olika musikgenrer i länet. Örebro län har också ett bra läge för att fungera som en naturlig mötesplats för större evenemang. I den regionala utvecklingsstrategin lyfts just stora evenemang fram som ett område med stor potential. Utmaningar Såväl ideella som professionella aktörer har behov av fungerande scener. Flera arrangörer har fått upp ögonen för länets strategiska läge. Samtidigt finns en uppfattning att det saknas arenor med modern teknisk utrustning för exempelvis musik och dans. Fungerande scener är ett område som behöver utredas närmare i samband med inventeringen av mötesplatser. Formerna för att stödja unga arrangörer i Örebro kommun är intressant och skulle kunna spridas inom länet. När det gäller större evenemang finns en samsyn att länet, med Örebro kommun som nav, har möjligheter att stärka sin evenemangsprofil. För att det ska bli möjligt behövs effektiva strukturer för samordning och marknadsföring. En stor utmaning ligger också i att få näringslivet delaktigt i arbetet. Inom ramen för regionala utvecklingsstrategins arbete förs också samtal kring möjligheterna att skapa ett EU-projekt med fokus på ungt arrangörskap. Genom det skulle ett ökat utbyte kunna ske med andra länder i syfte att förmedla erfarenheter och erbjuda nya arenor. En viktig aspekt är också ungdomars önskan att träffas över nationsgränser. Utvecklingsområden Stöd till unga arrangörer Unga arrangörer i hela Örebro län ska uppmuntras genom ett regionalt arrangörsstöd för unga och olika utbildningsinsatser. Levande scener En inventering av scener och arenor i länet ska genomföras för att undersöka behov, brister och möjligheter för att främja ett aktivt arrangörskap i hela Örebro län. Vidare ska en kartläggning av arrangörer och återkommande arrangemang i länet genomföras. 18 regional kulturplan i örebro län

129 5.3 Ungas inflytande Länets mål är att utgå från FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn och unga är en prioriterad målgrupp i länets kulturliv. Det finns dock en tendens att det ändå är vuxna som sätter dagordningen för vad som erbjuds den unga publiken. För att fånga det unga perspektivet i arbetet med samverkansmodellen bjöds ungdomar in kring en särskild dialogkväll. En viktig fråga för gruppen var behovet av fysiska mötesplatser och tillgång till scener och arrangörsstöd. Budskapet var att öppna upp, förnya och bredda kulturutbudet. Deltagarna ville också förbättra möjligheterna för ungdomar att själva utöva kultur, som producenter snarare än konsumenter. I den regionala utvecklingsstrategin finns formuleringen Ung kultur utgår ifrån och definieras av unga, vilket är en viktig utgångspunkt för kulturutvecklingen. På kommunal nivå kan man vid en första anblick hävda att barn och unga är prioriterade både i teori och praktik. Generellt avsätts minst hälften av den kommunala kulturbudgeten till verksamhet riktad till barn och unga, främst inom biblioteks- och kulturskoleområdet. Det finns samtidigt skäl att fråga sig hur stort inflytande barn och unga verkligen har över verksamheten. En stor gemensam utmaning är att hitta former för att öka ungas inflytande i kulturlivet. Utvecklingsområden Stärk ungas inflytande Utveckla fungerande former för ungas delaktighet och inflytande i kulturlivet. Ökad finansiering till ung kultur Andelen av den offentliga kulturfinansieringen till barn och unga ska öka. regional kulturplan i örebro län

130 5.4 Interkulturellt och internationellt samarbete Örebro län är ett mångkulturellt län. Av de cirka invånarna är omkring födda i ett annat land. För ett gott mottagande och ömsesidig förståelse mellan länets invånare, oavsett etnisk bakgrund, är interkulturella möten och tillgång till global kultur och kulturarv en viktig resurs. I dialogerna som föregått kulturplanen har önskemålet varit tydligt: Det interkulturella arbetet måste förbättras. Det handlar om att se möjligheterna och kompetensen i den kulturella mångfald som finns på hemmaplan. Det ska synas i kulturlivet att Sverige och Örebro län är ett mångkulturellt samhälle. Förslagen som kommit fram kan sammanfattas: skapa tillsammans med, öppna upp, söka upp och bjuda in. Det leder till en konstnärlig förnyelse i hela kulturlivet. Att öka den etniska och kulturella mångfalden inom kultursektorn är också en demokratifråga som handlar om att främja allas rättighet och möjlighet att delta i kulturlivet. Det är en stor och gemensam utmaning att stärka det interkulturella arbetet och dess infrastruktur inom länet och inom samtliga kulturområden. Inte minst är det viktigt att kulturlivet verkligen speglar samhällets etniska och kulturella mångfald i såväl produktion, organisation som publik. Även internationellt kulturutbyte ska uppmuntras inom samtliga kulturområden. Det finns behov av att på olika sätt och på många nivåer samarbeta med internationella aktörer. Kulturprogrammet lyfter fram värdet av att bjuda in internationella kulturutövare, men också att kultur från Örebro län får möjlighet att presenteras internationellt. Utvecklingsområden Förbättra det interkulturella arbetet Ett systematiskt arbete med fokus på kvalitet, konstnärlig förnyelse och tillgänglighet ska inledas för att uppmuntra och stödja interkulturella initiativ så att samhällets mångfald speglas i kulturlivet. Medel ska sökas från Statens kulturråd för ett utvecklingsprojekt med syfte att främja och samordna arbetet tillsammans med kulturens olika aktörer. Stipendium för internationellt utbyte För att inspirera och uppmuntra till ett nyskapande internationellt utbyte kommer ett stipendium att inrättas. Förutsättningarna ska utredas under planperioden. 20 regional kulturplan i örebro län

131 5.5 En jämställd kulturregion Precis som samhället i stort uppvisar även kultursektorn brister vad gäller jämställdhet mellan könen. Vissa musikgenrer är exempelvis starkt könssegregerade. Ojämlika förhållanden råder även för kulturkonsumtion, där det är väl känt att kultursektorn når fler kvinnor från goda sociala förhållanden än befolkningen i övrigt. Utmaningar En viktig utgångspunkt är att hitta goda förebilder som bryter traditionella könsgränser. På så vis kan stereotypa könsroller förändras. Ett exempel från vårt län är svårigheten att rekrytera kvinnor som slagverkslärare till musikskolan, vilket antas förklara att det också blir svårt att rekrytera tjejer till just de instrumenten. För att på allvar bryta mönster krävs ett långsiktigt arbete, där första steget är att ta reda på hur det ser ut i vårt län. Nästa steg är att arbeta med kompetensutveckling för både politiker och tjänstemän. Som ett led i arbetet med att göra Örebro län till ett jämställt län har landstinget undertecknat en europeisk deklaration, CEMR. Europeiska regioner som undertecknar CEMR-deklarationen tar offentligt ställning till att uppmärksamma och aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor på lokal och regional nivå. Deklarationen innebär bland annat att landstinget ska samarbeta med kulturinstitutioner och andra organisationer inom länet för att främja arbetet med att skapa verklig jämställdhet. 5.6 Kultur i skolan Skolan är en viktig arena för att ge barn och unga möjlighet till eget skapande och att tidigt få möta det professionella kulturlivet. Kulturen utvecklar elevers kreativitet och förbättrar möjligheten att nå skolans kunskapsmål. Skapande skola har här varit av stor betydelse. Satsningen har lett till ökad samverkan mellan skola och kulturliv, två områden som haft svårt att finna varandra. Skolan betraktas av många som ett svårt område att få tillträde till. För att underlätta samverkan har nätverket Kultur i skolan skapats. Nätverket består av kommunala representanter och de regionala kulturkonsulenterna. Skapande skola har varit en utgångspunkt för nätverket, men tanken är att det även ska arbeta med andra frågor som berör kultur i skolan. Satsningar på kultur i skolan bör även inkludera barn med särskilda behov, där kulturen har en mycket viktig roll att fylla. Dessa barn har ofta problem med ordbaserad kommunikation, men när de ges möjlighet att kommunicera med kulturens hjälp bli de istället ofta de uttrycksfulla barnen. Utmaningar För att utveckla relationen mellan skola och kultursektorn är det viktigt med strategier för utvecklingen av Skapande skola. Det nya nätverket för kultur i skolan visar på ett stort behov av att utbyta erfarenheter och utveckla relationerna mellan kulturutövare och skola. Satsningen på Skapande skola kan få extra drivkraft genom en tydligare samordning inom länet. Även när det gäller barn med särskilda behov finns stora vinster att hämta på bättre samordning mellan kultursektorn och skolan. Utvecklingsområden Hur det ser ut i Örebro län? Kartläggning av kulturområdets struktur ur ett genusperspektiv ska genomföras. Att föra könsuppdelad statistik för publik, deltagare, personal, bidrag, konstinköp etc. är också exempel på ett sådant arbete. Kompetensutveckling Beslutsfattare och tjänstemän inom kulturområdet, ska få aktuell kunskap om jämställdhetens problemområden och om metoder att ta sig ur traditionella och hämmande strukturer. Utvecklingsområden Utveckla struktur och samarbete mellan skola och professionell kultur Genom nätverket Kultur i skolan utvecklas dialog och samverkan mellan kulturliv och skola. Fortsatt utveckling av Skapande skola Fler elever i länet ska få del av mer kulturverksamhet inom ramen för Skapande skola. regional kulturplan i örebro län

132 5.7 Kultur- och musikskolor Att stödja barn och ungas kulturutövande är viktigt både för individen och för samhället. Musik- och kulturskolorna ger barn och ungdomar möjlighet att som fritidsintresse utveckla och fördjupa sitt kulturutövande. Musik- och kulturskolorna är även viktiga pedagogiska samverkanspartners för den obligatoriska skolan, och en plattform där kommunens kulturliv kan mötas, samordnas och utvecklas. Musik- och kulturskolorna är en profilfråga för Örebro län, och är efter biblioteken kommunernas näst största kultursatsning. Läsåret 2010/2011 genomfördes projektet Bredbandet i samverkan mellan länets musik- och kulturskolor, Länsmusiken, universitetet och regionförbundet. Bredbandet gav 200 ungdomar möjlighet att spela samman i länsorkester och delta i lägerverksamhet och konserter. Bredbandet visar att det finns stora vinster med samordning för att lyfta ett projekt till en nivå som ingen kommun klarat att göra ensam. Utmaningar och utveckling Musik- och kulturskolorna ska möta barn och unga där de befinner sig. Verksamheten ska stärka kulturutövandet, nå nya grupper och vara en samverkanspartner för förskola, skola och andra kulturutövare. Musik- och kulturskolan är lokal vilket medför vissa nackdelar. Verksamheten blir lätt isolerad. Likaså försvinner samordningseffekter mellan skolor. Länets musik- och kulturskolechefer har därför diskuterat fördelar med samverkan och föreslagit en form av regional kulturskola. Syftet är att öka möjligheterna för den enskilda musik- och kulturskolan, att genom ett regionalt samarbete lyfta fram idéer, utveckla aktiviteter och öka utbudet till eleverna. Utvecklingsområden Regional kulturskola De kommunala musik- och kulturskolorna ska utveckla sitt samarbete för att förbättra samordningen och skapa fler länsövergripande satsningar. Stärk den ideella sektorn Till exempel studieförbundens arbete med musik och kultur. 22 regional kulturplan i örebro län

133 5.8 Kultur och teckenspråk Örebro kommun deklarerade sig i mars 2010 som Europas teckenspråkshuvudstad. Detta har sin grund i önskan att ge erkänsla åt de samlade insatser som görs i staden och länet för de döva, hörselskadade och språkstörda. Till avsiktsförklaringen har även Örebro läns landsting, Regionförbundet Örebro, Örebro Universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) anslutit sig. Teckenspråkshuvudstaden utmärks av cirka teckenspråkiga invånare, och svenskt teckenspråk är Örebros andra största språk. I Örebro finns Sveriges enda riksgymnasier för döva och hörselskadade, vilket innebär att i princip alla teckenspråkiga ungdomar bor i Örebro under sin gymnasietid. Till detta kommer att Örebro samlar ett stort antal aktörer inom den teckenspråkiga världen. Bland annat finns här Europas största tolkcentral i landstingets regi. Inom utbildningsområdet driver Örebros kulturskola undervisning på teckenspråk. Universitetet bedriver också forskning inom området. Detta gör Örebro till ett nationellt kunskapscentrum för hörsel- och dövfrågor, och teckenspråk är ett tydligt kännetecken för Örebro. Vid sidan av kultur och teckenspråk är syntolkning ett intressant område för vidareutveckling. Fellingsbro folkhögskola erbjuder syntolkningsutbildning och driver ett utvecklingsarbete för syntolkning av scenkonst. Utmaningar Möjlighet till kulturutövande och ett rikt kulturliv ska gälla även för den teckenspråkiga delen av befolkningen. I utmaningen ingår att stödja teckenspråkiga i att skapa kultur på sitt eget språk. Det är också angeläget att kulturproducenter har förutsättningar att kunna erbjuda teckentolkning. Detta är ett viktigt utvecklingsområde för länsinstitutionerna och andra kulturaktörer. Exempel på ett nyskapande arbete är samverkansprojektet Visukalen en visuell musikal på teckenspråk, där Riksteatern, Tyst teater och Örebro länsteater har en viktig roll. Inflytande, tillgänglighet och delaktighet inom kultursektorn är en viktig del för att ge människor en meningsfull fritid och livskvalitet. I dialogmöten har den teckenspråkiga gruppen framfört önskemål om arenor för möten mellan den döva och hörande kulturvärlden. 5 maj 2 juni Läs mer på FAME The Musical. Conceived and Developed by DAVID De SILVA. Book by JOSÉ FERNANDEZ. Lyrics by JAQUES LEVY. Music by STEVEN MARGOSHES. Title song FAME written by Dean Pitchford and Michael Gore. Presented by arrangement with JOSEF WEINBERGER LIMITED on behalf of MUSIC THEATRE INTERNATIONAL of New York Utvecklingsområden Musikal Sagostund Film MötenDans VISUKAL-veckor Fyra händelserika veckor för döva och hörande tillsammans. Karneval Debatt Kafé Babytecken Synliggöra teckenspråk Genom kulturella möten mellan döva/hörande samt mer teckenspråkstolkning i offentliga arrangemang kan teckenspråket synliggöras i kulturlivet. Det ska skapas naturliga möten mellan teckenspråkiga och hörande. Arenor med kultur på teckenspråk Fler mötesplatser och möjligheter till kulturupplevelser och skapande ska etableras. Arrangörskap bland teckenspråkig ungdom Teckenspråkiga ungdomar ska uppmuntras och stödjas för att bli arrangörer inom kulturområdet. Liljedal Communication Foto: Mattias Ermanbrix regional kulturplan i örebro län

134 5.9 Kultur och hälsa Idag råder stor enighet om att kultur och hälsa hör samman. Kulturens roll inom sjuk- och hälsovården väcker allt större intresse och flera undersökningar och studier bekräftar kulturens betydelse för hälsa och rehabilitering. Att använda konst och kultur som komplement till traditionella behandlingsmetoder blir alltmer accepterat inom vård-, omsorgs-, och folkhälsoarbetet. Landstinget ingår i det nationella nätverket Kultur i vården och flera satsningar har gjorts för att utveckla området. Här finns en stor utvecklingspotential som kopplar samman flera av landstingets ansvarsområden. Landstinget har deltagit i EU-projektet Healthy regions when wellbeing creates economic growth, där sex regioner inom EU har samarbetat för att hitta hälsofrämjande insatser som är till nytta för samhället i stort. Som en del i detta pågår ett forskningsprojekt om hur dans påverkar flickor med psykiska problem. Andra exempel på satsningar är att musiker ur Svenska Kammarorkestern spelar med jämna mellanrum på lekterapin vid Barn- och ungdomskliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro. Patienter kan också själva välja konst till sina sjukrum Utveckla kollektivtrafiken En viktig tillgänglighetsfråga är den fysiska infrastrukturen, där frågor kring kollektivtrafik har stått i centrum. Från kommuner och orter som ligger långt bort från Örebro uttrycks önskemål om bussturer som skulle göra det möjligt att ta del av kulturevenemang på kvällstid och åka hem med kollektivtrafik. Inom ramen för Länstrafikens kollektivtrafiksprojekt Mer Koll har en utredning genomförts kring möjligheterna att nå olika kultur- och naturaktiviteter i Örebro län med linjetrafik. Det omvända gäller förstås när örebroare vill ta sig ut i länet. Utredningen lämnade förslag på nya turer, som skulle göra det möjligt att nå vissa aktiviteter. Förslagen ingår i det planeringsunderlag som Länstrafiken har för planeringen av 2012 års turlistor. Ett tillgänglighetsproblem som har diskuterats under lång tid och som bekräftats i en enkätundersökning med länets grundskolor, är de problem som finns för skolelever långt från Örebro att ta del av de konserter, teaterföreställningar eller utställningar som länsinstitutionerna erbjuder. Här behöver nya idéer och lösningar komma fram i dialog med Länstrafiken. Utmaningar De utmaningar som finns handlar i första hand om att inventera och skapa ett nätverk för kultur och hälsa i länet. Området utvecklas i snabb takt och en utmaning är att följa med i den utvecklingen för att kunna ta del av nya rön och metoder. Samverkan är ett annat viktigt utvecklingsområde för att knyta samman kultursektorn och vårdsektorn. Utvecklingsområden Kartläggning av insatser En inventering av aktörer och verksamheter ska genomföras och utifrån det skapas ett regionalt nätverk som gemensamt kan driva frågor om kultur och hälsa samt initiera och uppmuntra nya satsningar inom kultur och hälsa. Utvecklingsområden Fortsatt utvecklingsdialog Aktiva diskussioner kring konkreta lösningar för att öka tillgängligheten till kulturarrangemang ska föras inom ramen för kollektivtrafikprojektet MerKoll. Nationella samarbetsforum kring kultur och hälsa Örebro läns landsting fortsätter att vara en aktiv part i nationella nätverk och samarbetsforum samt följer forskning och nya idéer för att utveckla området kultur och hälsa till gagn för patienter inom hälso- och sjukvården. 24 regional kulturplan i örebro län

135 6 Konst och kultur i Örebro län Både den nationella och regionala kulturpolitiken beskriver i sina mål vikten av ett rikt kulturliv som håller en hög kvalitet och innebär konstnärlig förnyelse. Den regionala målbilden siktar på ett kulturliv av en sådan kvalitet att den ska ge såväl ett nationellt som internationellt avtryck. Örebro län karaktäriseras av ett starkt professionellt kulturliv med både kulturinstitutioner och fria kulturskapare. I det här kapitlet presenteras de sju konst- och kulturverksamheter som finansiellt ingår i samverkansmodellen och är berättigade till statligt stöd. I vissa fall namnges även andra verksamheter utifrån att de bedöms ha särskilt regionalt eller nationellt intresse. Beskrivningen gör inte anspråk på att vara fullständig. regional kulturplan i örebro län

136 6.1 Scenkonst Örebro län är med tanke på sin geografiska och befolkningsmässiga storlek framgångsrikt inom scenkonsten. Inom professionell teater-, dans och musik finns på institutionell nivå Länsmusiken och Örebro länsteater. Det finns konsulenter med uppgift att främja musik-, dans- och teaterlivet i länet. I länet finns också ett antal frilansande aktörer inom scenkonsten, som exempelvis danskompaniet Raande-Vo (Örebro), teatergruppen Teater Martin Mutter (Örebro), Opera på skäret (Ljusnarsberg), Stadra sommarscen (Nora) och Lerbäcks teater (Askersund). Teater Teaterlivet i Örebro län är rikt, med teater från amatörteater till professionell nivå. Teatern är en viktig arena där det är möjligt att på ett positivt sätt skapa möten mellan människor över kultur- och generationsgränser. Den ger möjlighet till möten och utveckling på ett såväl personligt och konstnärligt som ett samhälleligt plan. Örebro länsteater Örebro länsteater har till uppdrag att producera teater av hög konstnärlig kvalitet för barn, unga och vuxna i hela Örebro län. Örebro länsteater är ett aktiebolag, till 91 procent ägt av Örebro läns landsting och till nio procent av Örebro kommun. Teatern genomför cirka 300 föreställningar per år för cirka åskådare. Huvudscen är Örebro teater, en klassisk teaterbyggnad med 176 platser, belägen mitt emot slottet i centrala Örebro. Teatern är en plats för såväl upplysning som underhållning. Örebro länsteater ska vara en fri och obunden kraft som genom sitt konstnärliga arbete initierar, kritiserar och reflekterar över de processer som skapar samhället. Teatern ser det publika arbetet som en väsentlig del av den konstnärliga processen. Det lokala perspektivet och delaktighet är starka konstnärliga drivkrafter. Örebro länsteater har en lång tradition av att producera barn och ungdomsteater av hög kvalitet. Barn- och ungdomsteatern är också prioriterad i teaterns uppsökande verksamhet i länet. Hösten 2011 öppnade teatern en ny scen, ett stenkast från huvudscenen, där två nya spellokaler ger helt nya möjligheter för offensiva satsningar på barn- och ungdomsteater. Teatern driver flera viktiga samarbeten med andra institutioner och kulturaktörer både lokalt och nationellt. Tillsammans med Riksteatern Örebro län och Östgötateatern genomfördes Spetsprojektet med syftet att lyfta fram bortglömda kvinnliga dramatiker från det sena 1800-talet. Ett långtgående samarbete har inletts med Riksteatern Tyst teater för att stärka den teckenspråkiga kulturen. Teatern medverkar i projektet Dramatik i Grundskolan, också det med Riksteatern. Ett unikt samarbete har också inletts med filmområdet, då man tillsammans med Filmregion Stockholm Mälardalen och Cinestar Studios i Hällabrottet (Kumla) har tevedramatiserat en av teaterns produktioner för SVT. Utmaningar Teatern som konstform genomgår stora förändringar. Scenkonst är idag mer än traditionell talteater. Konstformer möts och blandas - dans, performance, lajv och olika former av musikteater är idag naturliga inslag i teatern. Synen på publikens roll har också förändrats, bland annat genom att ökat deltagande efterfrågas i de konstnärliga processerna. Här måste teatern ständigt utveckla det publika arbetet och öppna sig för intryck från andra konstformer. En utmaning är att ge plats för de nya vägar som scenkonsten tar. En viktig väg för framtiden är att utveckla samarbetet mellan kulturinstitutionerna. Det är också angeläget att utveckla samverkan med det fria professionella teaterlivet. Arrangörsledet i länets kommuner har försvagats det senaste decenniet. För att nå hela länet med teater även för vuxna är teatern helt beroende av ett fungerande arrangörsnät. 26 regional kulturplan i örebro län

137 Teatern satsar därför tillsammans med Riksteatern Örebro län på att stärka och utveckla arrangörskap i hela länet. Teatern vidtar även åtgärder för att skapa närvaro på mindre orter, bland annat genom att producera föreställningar i ett mindre format som kan möta den efterfrågan som finns från mindre arrangörer. Barnteaterns position är stark. Teatern vill med ytterligare satsningar säkra en konstnärlig barnteater på hög nivå. Det viktigaste målet ses som att fler barn, fler gånger per år, ska få uppleva teater. Tre områden är särskilt viktiga att prioritera: För det första kontakten med skolans personal. Det handlar om att öka teaterns förståelse för skolans behov och samtidigt visa på teatern som arena för kreativa läroprocesser. Hösten 2011 öppnade Nya China en helt ny scen i Örebro med fokus på barn och unga. Det blir en plats som med sina två spellokaler ger möjlighet att öka antalet föreställningar. Scenen blir också ett tillskott för de unga som brinner för att själva arrangera och skapa scenkonst. De kommande åren kommer Örebro länsteater att arbeta för att Nya China ska bli en vital knutpunkt för ung scenkonst i länet. Att vidga målgruppen till att gälla unga i femton till tjugoårsåldern är ytterligare en prioritering, då dessa år är särskilt viktiga för formandet av värderingar och självbild. Trots att den teckenspråkiga målgruppen är stor och Örebro 2010 utropade sig till Europas teckenspråkiga huvudstad är det sällsynt med forum där villkoren är lika, oavsett om man är döv, hörselskadad eller hörande. Visukalen, en visuell musikal, med premiär på Örebro teater i maj 2012, blir startskottet på ett långsiktigt samarbete med Riksteatern Tyst teater och Riksteatern Örebro län. Resurshushållning och klimat är grundläggande samtidsfrågor med ett starkt moraliskt och existentiellt inslag. Framtidens samhälle behöver växla från materiell till tjänstebaserad konsumtion, och då utgör kulturen ett hållbart alternativ. Örebro länsteater har föresatt sig att bli ledande på hållbarhetsfrågor inom kulturområdet. Arbetet kommer att innebära ett internt omställningsarbete, men också ett publikt, konstnärligt arbete, och innefatta samarbete med flera andra institutioner såväl lokalt som nationellt, däribland Örebro läns museum. regional kulturplan i örebro län

138 BILD Amatörteater Professionella fria teatergrupper Som komplement till Örebro länsteater finns två fria professionella teaterscener med nationellt, regionalt och lokalt stöd. Stadra Sommarscen är en teaterensemble i Nora kommun. Till verksamheten finns en scenskola för barn och ungdomar i åldern år knuten. Stadra Sommarscens årliga sommarproduktioner uppmärksammas ofta i nationella medier och bidrar till att göra länet känt. Teater Martin Mutter är en teatergrupp i Örebro kommun. Teatergruppen spelar i huvudsak dramatik för barn och ungdomar men ger även föreställningar för vuxna. Teatergruppen arbetar bland annat med den interaktiva teaterformen Forumteater. Riksteatern Örebro län Riksteatern Örebro läns uppdrag är att stödja och inspirera lokala teaterföreningar och arrangörer och genom det verka för att sprida god scenkonst i Örebro län. Den regionala teaterkonsulenten, anställd av Riksteatern Örebro län, arbetar med att på olika sätt främja och stärka teatern och scenkonsten. Genom gränsöverskridande möten utvecklas olika former av samarbete och Riksteatern Örebro län vill här vara en aktiv samarbetspart för att stärka kulturen i länet. Riksteatern Örebro läns tre huvudområden är: Teaterföreningar och ideella arrangörer Riksteatern Örebro län bistår med inspirations- och utbildningsinsatser, ger stöd och råd samt utvecklar samarbetet i länet. Dialog har inletts med Örebro länsteater för att tillsammans utveckla ett starkare arrangörsnätverk. Barn och unga Riksteatern Örebro län verkar för att teatern når och inspirerar barn och ungdomar i hela länet genom att förmedla scenkonst till arrangörer. Riksteatern Örebro län bistår även med fortbildning till vuxna som arbetar med unga. Teckenspråkig scenkonst Riksteatern Örebro län arbetar för att lyfta och synliggöra den teckenspråkiga kulturen och strävar mot att bli en regional resurs inom området. Amatörteater Inom amatörteatern i Örebro län finns över trettio aktiva föreningar spridda över större delen av länet, med Karlskoga som ett särskilt starkt fäste. Föreställningar från länet blir ofta uttagna till nationella och internationella festivaler. I många teatergrupper arbetar man tillsammans över generationsgränserna. En amatörteaterkonsulent, anställd av Örebro läns bildningsförbund, arbetar för att stärka länets amatörteaterföreningar samt erbjuda kurser och utbildningar. Paraplyorganisationen Amatörteatersamverkan Örebro län arbetar för att öka samarbetet mellan amatörteaterföreningar inom länet genom utbildningar och informationsspridning. Tillsammans med bland annat Amatörteaterns riksförbund, Sveriges Arbetarteaterförbund och Lokalrevyer i Sverige pågår ett arbete för att utveckla amatörteatern nationellt. Det finns också en nära koppling till studieförbund inom och utanför länet. En viktig utmaning för amatörteatern är att utveckla sitt arbete med att nå nya grupper över hela länet, främst barn och unga, människor med funktionshinder och människor med olika etnisk bakgrund. Det är också viktigt med fler generationsövergripande projekt. Ett annat intressant utvecklingsområde där amatörteatern kan delta, handlar om att levandegöra kulturhistoriska platser i länet. Amatörteatern behöver synliggöras och marknadsföras. Amatörteatern ska också utveckla sitt samarbete med den professionella teatern och amatörteaterorganisationer i närliggande län. 28 regional kulturplan i örebro län

139 Utvecklingsområden teater Teatern som konstform ska stärkas i hela länet Örebro länsteater ska fortsätta sitt offensiva arbete med att nå en ny publik i hela länet. Det ska ske med professionell teater av hög kvalitet. Teatern ska fungera som ett nav och en resurs för scenkonst i hela länet. Barn och ungdom ska prioriteras Det sker för Örebro länsteaters del genom ett utvecklat samarbete med skolan, utvidgad målgrupp till tjugo år och satsning på att den nya scenen för barn och ungdomsteater, Nya China, ska bli en vital knutpunkt för ung scenkonst i länet. Riksteatern Örebro län ska verka för att barn och unga i hela länet ska få tillgång till professionell scenkonst. Ledande i hållbarhet Örebro länsteater har ambitionen att bli ledande på hållbarhetsfrågor inom kulturområdet. Arbetet innebär ett internt omställningsarbete såväl som ett publikt och konstnärligt arbete. Tillgänglighet genom teckenspråk Örebro länsteater kommer under de närmaste tre åren att ge teckenspråkig scenkonst en framskjuten plats, där ett exempel är genom Visukalen. Riksteatern Örebro län ska verka för scenkonst och kultur som vänder sig till både hörande och döva och de är drivande i arbetet med Visukalen. Utvecklad samverkan mellan Örebro länsteater och det fria kulturlivet Ett utvecklat samarbete ska ske mellan Örebro länsteater och det fria kulturlivet, bland annat genom att söka former för en fördjupad samverkan med Stadra sommarscen i Nora kommun. Stärka ideella arrangörer Riksteatern Örebro län ska ta initiativ för att utveckla ett aktivt arrangörsnätverk samt synliggöra och marknadsföra teaterföreningar i hela länet. regional kulturplan i örebro län

140 Musik Örebro län har en stark och välutvecklad musikprofil. Här finns professionella, erkända musiker och artister som stärker regionens varumärke nationellt och internationellt såsom flaggskeppet Svenska Kammarorkestern i kombination med en mängd körer och rockband. Det finns ett stort utbud av levande musikscener, där bland annat den nya musikarenan Live at Heart i Örebro med drygt 200 konserter i krogmiljö har utvecklats till en viktig mötesplats för musikbranschen. Andra arrangörer inom musikområdet i länet är exempelvis arrangörsföreningen Schack London som anordnar YEAH!-festivalen i Örebro, Festivalen Putte i parken i Karlskoga och Hallsbergs Jazz och Bluesklubb. Länsmusiken och Svenska Kammarorkestern Länsmusiken i Örebro AB:s uppdrag är att producera, utveckla och stödja professionell scenkonst inom musik i Örebro län. Från och med 2010 har uppdraget breddats till att också gälla professionell dans. Örebro kommun äger 91 procent av Länsmusiken och Örebro läns landsting nio procent. Basen är Örebro Konserthus och navet i verksamheten är Svenska Kammarorkestern, en av Sveriges ledande och internationellt etablerade symfoniska orkestrar, med kontinuerlig verksamhet nationellt och internationellt. Varje säsong samarbetar orkestern med både svenska och utländska solister och dirigenter. I orkesterns uppdrag ingår också att vara en utvecklande plattform åt svenska dirigenter, solister och tonsättare. Orkesterns mer än 60 CD-inspelningar säljs på världens alla kontinenter. De internationella framgångarna har medfört fulla konsertsalar på hemmaplan, en ständigt förnyad repertoar och ett nyskapande arbete för och med barn och ungdom. Länsmusiken utvecklar och producerar skolkonserter och evenemang för länets alla skolor och når cirka besökande elever per år. Det innebär till exempel att drygt 50 procent av Svenska Kammarorkesterns publik i Örebro Konserthus utgörs av barn och ungdomar. En särskild verksamhet för grundskolelever är NOVA-projektet, där elever är med och skapar ny musik som sedan inleder Svenska Kammarorkesterns abonnemangskonserter. Sedan flera år arrangeras särskilda konserter för människor med funktionshinder, och Länsmusiken deltar i samarbetet med Tyst teater och Visukalen. Länsmusiken verkar för internationell och interkulturell samverkan genom att driva det internationella körcentret, 30 regional kulturplan i örebro län

141 SWICCO. SWICCO är ett av Sveriges fyra körcentra som ska vara en plattform för länets körliv, med tydligt fokus på mångkultur, barn/ungdomar och unga med funktionshinder. Flera regionala och internationella körfestivaler och körledarutbildningar har genomförts. SWICCO har drivits som projekt under tre år, men från och med 2012 planeras Swicco bli en del i Länsmusikens kärnverksamhet. Länsmusiken har samarbetsavtal om musikteaterproduktion med Opera på Skäret, i Ljusnarsbergs kommun. Opera på Skäret är en av Sveriges största sommaroperafestivaler och sätter årligen upp egna produktioner med internationell ensemble. Operahuset, ett gammalt sågverk, ligger vid sjön Ljusnaren och erbjuder en upplevelse av både kultur och natur. Länsmusiken har också avtal med Örebro universitet och länets kulturskolor för såväl produktion som främjandeverksamhet och pedagogiskt inriktade utvecklingsprojekt. Kombinationen av Svenska Kammarorkestern, operaproduktionen på Skäret, den moderna dansen, professionell musikproduktionskapacitet och Musikhögskolan vid Örebro Universitet ger stora möjligheter att profilera musikalisk utbildning och utveckling i Örebro län. Rockkonsulenten arbetar med att bredda tilltalet, framförallt mot ungdomar och nya publikgrupper, och utveckla utbudet i bredare genrer, genom projekt som Live at Heart, Kulturnatten och musiktävlingen Musik Direkt. Utmaningar Flera arrangörer har fått upp ögonen för länets strategiska läge. Men det har också blivit tydligt att det saknas en arena med modern teknisk utrustning och goda akustiska förutsättningar. Ändamålsenliga och attraktiva konsertlokaler och mötesplatser är en förutsättning för att skapa en kultur bland länets invånare där det är naturligt att gå på konsert och möta musik på hemmaplan. Samverkan är ett avgörande utvecklingsområde. Länsmusiken ser möjligheter i att utöka samarbetet med närliggande län med tanke på en framtida storregion. Den ordinarie produktionen skulle kunna effektiviseras och förbättras genom ett ökat samarbete med närliggande län. Utvecklingsområden musik Svenska kammarorkestern En fortsatt utveckling och kvalitetssäkring av Svenska kammarorkesterns internationellt starka ställning och renommé. Barn och unga En fortsatt satsning på utveckling av musikaliska möten med unga i samverkan med skolor och kulturskolor. Utveckla konsertformen och dess innehåll - Genom internationella sambeställningar av musik och samverkan med annan scenkonst. Utveckla musikteater Musikteatern ska utvecklas som konstform i länet, bland annat genom regional samverkan med Opera på Skäret. Internationellt körcentrum En vidareutveckling och säkerställande av körcentret SWicco. Tillgänglighet Exempelvis vidareutveckling av digital direktöverföring av konserter med ljud och bild till länets sjukhus. regional kulturplan i örebro län

142 Dans Intresset för dans är stort i Örebro län, inte minst bland unga. Det finns många aktiva unga dansare, både amatörer och professionella. Flera dansskolor, grundskolor, gymnasier och kommunala kulturskolor profilerar dansen. Kävesta folkhögskola har en danslinje vars syfte är att förbereda elever för högre dansstudier fick Länsmusiken det regionala uppdraget att erbjuda professionell dans till länets invånare. Direktiven anger också att Länsmusiken ska utveckla samverkan med professionell musik- och dansverksamhet i närliggande regioner. Idag finns ett samarbetsavtal med det professionella danskompaniet, Kompani Raande-Vo med koreografen Lena Josefsson, verksamma i Örebro län. I avtalet ingår att producera nya verk, arbeta med öppen barn- och ungdomsverksamhet och samarbeta med kulturskolor. I uppdraget ingår också att med dansen som redskap vara delaktig i ett interkulturellt arbete. En särskild dansscen har iordningsställts för kompaniet i centrala Örebro. Danskonsulenten En regional danskonsulent arbetar för att stärka och utveckla dansen i länet. Konsulenten ska vara en resurs både för amatörverksamhet och professionella dansare och pedagoger. Varje år arrangeras ett dansresidens som genererar workshops och föreställningsverksamhet. Det innebär ett nationellt och internationellt scenkonstnärligt utbyte samt att etablerade och nyetablerade koreografer får chans att arbeta i länet. Professionella dansare erbjuds också kontinuerlig fortbildning i så kallade proffsklasser. Via Dansspridning i Mellansverige turnéläggs och arrangeras dansföreställningar och gästspel för ung publik i länet. En referensgrupp med dansaktiva barn och unga har också skapats i syfte att föra en dialog kring hur man kan främja danskultur i olika former för länets barn och unga. Utmaningar Örebro län är hemvist för danskonstnärer, danspedagoger och kulturpedagoger som arbetar både pedagogiskt och scenkonstnärligt. Det finns dock inte tillräckligt många i länet sett till efterfrågan. Dansare och pedagoger gör ofta tillfälliga insatser, men en utmaning är att få dem att etablera sig. För att uppnå det krävs en förbättrad infrastruktur med scener/studios och möjlighet till egen träning via befintlig proffsklassverksamhet. Det saknas också en scen som är tillgänglig för dans inom rimliga ekonomiska gränser. Existerande scener kan också vara svåra att få tillträde till på grund av annan ordinarie verksamhet. Utvecklingsområden dans Stärk den professionella dansens plats inom scenkonsten i Örebro Diskussion ska inledas kring möjligheterna att etablera en dansscen i Örebro län, en plattform för både regionala produktioner och nationella och internationella gästspel. Utifrån en scen kan en vidare turnéslinga skapas ut i länet. Främja arrangörskap inom dans Genom utbildning och stöd till arrangörer ska utbudet av dans i länet öka. Skapa ökade möjligheter för barn och unga att möta dans Barn och ungdomar ska ges ökade möjligheter till eget deltagande och skapande, men även till att möta professionell scenkonst. 32 regional kulturplan i örebro län

143 6.2 Kulturarv Den professionella kulturarvsektorn består av arkiv, museer och den statliga och kommunala kulturmiljövården. Det gemensamma ansvaret är att främja ett levande kulturarv som bevaras, används, utvecklas och görs tillgängligt för alla. Kulturarv bidrar till identitet och självbild, ger kunskaper om det förflutna och perspektiv på samtiden. Örebro län präglas i både nutid och dåtid av social och kulturell mångfald. Arbetet med kulturarv ska bedrivas så att mångfald bejakas och förutsättningar ges för ett inkluderande och demokratiskt kulturarv. Alla, oavsett kön, klass, ålder eller ursprung, ska ha rätt till sitt kulturarv. De huvudsakliga aktörerna i regionen är Örebro läns museum, ArkivCentrum och Länsstyrelsen. Vid sidan av dessa finns en rad andra aktörer som bedriver ett värdefullt arbete. Hit hör till exempel den ideella hembygdsrörelsen med länets alla hembygdsgårdar, Lokalhistoriska sällskapet, en rad arbetslivsmuseer och kommunala anläggningar som Wadköping och Alfred Nobels Björkborn. Örebro läns museum Örebro läns museum ska utifrån ett regionalt perspektiv verka för ett levande kulturarv som är angeläget och användbart för dagens människor. Museet ska vara en mötesplats för samtal och reflexion kring det förflutna, samtid och framtid. Kulturarv och konst ska användas för att ge perspektiv på vår tids viktiga frågor. Örebro läns museum är en stiftelse med landstinget och hembygdsförbundet som huvudmän. Länsmuseibyggnaden i Slottsparken i Örebro är den centrala publika anläggningen med konst- och kulturhistoriska utställningar, barn- och skolaktiviteter, programverksamhet, butik och restaurang. Örebro läns museum driver Gråbo arbetarmuseum i Karlskoga och svarar för utvecklingen av det kulturhistoriska innehållet vid stationsområdet i Nora och i Pershyttans kulturreservat. Museet äger och förvaltar byggnadsminnet Siggebohyttan i Lindesbergs kommun, där publik verksamhet bedrivs under sommartid. I museets uppdrag ingår att bevara, utveckla och tillgängliggöra de kulturhistoriska samlingar från länet som har byggts upp sedan mitten av 1800-talet och som idag består av cirka föremål, två miljoner fotografier, konstverk och ett omfattande kulturhistoriskt arkiv. Örebro läns museum har en viktig roll i det regionala kulturmiljövårdsarbetet, bedriver arkeologisk och byggnadsantikvarisk verksamhet samt etnologisk dokumentation. regional kulturplan i örebro län

144 Utmaningar Museisektorn är under förändring. Nya medier och ny teknik har skapat nya förutsättningar för att tillgängliggöra samlingar, utställningar och andra aktiviteter. Samtidigt förändras också relationen till brukare och publik. Det en gång i tiden allvetande och auktoritära museet lämnar plats för en institution där delaktighet, dialog och samskapande är viktiga beståndsdelar. Museet ska vara en mötesplats där vår tids viktiga frågor har en självklar plats. Verksamheten ska vara samhällsangelägen och engagerande. I det ingår att museet har en uppgift att arbeta med frågor som hänger samman med en demokratisk samhällsutveckling och social och miljömässig hållbarhet. Örebro läns museum driver sedan 2010 det nationella projektet Norm, Nation och Kultur där frågor kring tolerans, demokrati och historiebruk står centrum. Arbetet med dessa frågor avser museet att fördjupa och vidareutveckla, framförallt i den verksamhet som vänder sig till skola och unga. Örebro läns museum ser det som särskilt viktigt att skapa förutsättningar för barns och ungas delaktighet i museets verksamheter. Ett strategiskt mål är att göra museet barnvänligt och etablera en museiverksamhet av högsta klass för barn. Museet har tradition att arbeta med barn och vill nu göra ytterligare satsningar och tydligt profilera museet som ett barnvänligt museum. Ambitionen är att ge barn från förskoleålder upp till tolv år en rik museiupplevelse som baseras på lust, lek och lärande. Kulturarv är dynamiskt och föränderligt. Synen på och tolkningen av kulturarv förändras kontinuerligt över tid. Örebro läns museum ska verka för ett öppet kulturarv som präglas av länets kulturella och sociala mångfald och för att flera gruppers och människors erfarenheter och minnen ska införlivas i kulturarvet. För att det ska uppnås krävs ökade satsningar på kunskapsproduktion och dokumentationsverksamhet i bred mening; samtidsdokumentation, minnesinsamlingar och dokumentationer av kulturmiljöer. Den digitala utvecklingen ger helt nya möjligheter att ge tillgång till museets samlingar, utställningar och pedagogiska aktiviteter. Arbetet med digitalt kulturarv och digitalisering av samlingar är ett strategiskt viktigt utvecklingsarbete för museet som kräver resurser, kompetensutveckling och samverkan med andra aktörer. Örebro läns museum bedriver sedan länge ett systematiskt tillgänglighetsarbete. Målsättningen är att alla museets verksamheter ska vara tillgängliga för alla oavsett funktionsnedsättning. I denna ambition ingår också att i museets presentationer av kulturarv inte osynliggöra människor med funktionsnedsättning utan verka för att deras erfarenheter, minnen och berättelser införlivas som en självklar del i berättelsen om samhället och det kollektiva minnet. En förutsättning för en positiv utveckling av museet är samverkan med andra aktörer. Örebro läns museum har ett brett nationellt och regionalt kontaktnät och verkar aktivt för att skapa samarbeten som bryter traditionellt sektorstänkande. Inom regionen samarbetar museet med ArkivCentrum, hembygdsrörelsen, Örebro universitet, flera kommuner och en rad andra organisationer. Framtida samarbeten planeras med bland annat Örebro länsteater. Utvecklingsområden örebro läns museum Barnens museum Delar av museets nuvarande basutställning görs om till en utställningsmiljö anpassad för de minsta barnen upp till tolvårsåldern. Den musei- och kulturarvspedagogiska verksamheten för barn ska förstärkas och museets skaparverkstad ska få en central plats i museibyggnaden. Samhällsangeläget Med särskilt fokus på skola och unga kommer museet de närmaste åren att aktivt arbeta med utställningar och program på teman som rör demokrati, tolerans, människovärde, miljö och hållbarhet. Berättelsen Museet ska producera utställningar som på nya sätt berättar och gestaltar länets historia. En samtidsorienterad dokumentation och insamling ska utvecklas. Attraktiva kulturmiljöer I samverkan med andra aktörer ska museet bidra till att öka kunskapen om länets bebyggelse och kulturmiljöer, och verka för att kulturreservatet Pershyttan och stationsområdet i Nora utvecklas till kulturhistoriska besöksmål av högsta klass. Digitalt kulturarv Digitalisering och tillgängliggörande av museets samlingar på webben ska prioriteras. 34 regional kulturplan i örebro län

145 Regional arkivverksamhet ArkivCentrum ArkivCentrum Örebro län är en av de största enskilda arkivinstitutionerna i Sverige och till sin organisatoriska form en ideell förening med över 600 organisationer/företag som medlemmar. Arkivet tar hand om civilsamhällets historia, det vill säga det som ligger utanför den offentliga sektorns verksamhet. Spännvidden i materialet är stort och innebär arkiv från frikyrkoförsamlingar, politiska partier, idrottsföreningar och näringslivets olika branscher. Arkivet förvarar också exempelvis Sveriges Dövhistoriska sällskaps arkiv och Alfred Nobels företag Nitroglycerin AB:s arkiv. ArkivCentrum befinner sig sedan länge i framkanten av nyskapande verksamheter inom arkivområdet. År 2009 utsågs ArkivCentrum till Årets arkiv i Sverige. Arkivet har totalt omkring besök per år varav omkring 1000 är forskarbesök. Skolelever från länets gymnasieskolor och studenter från universitetet kommer regelbundet på studiebesök. ArkivCentrum har tre huvuduppgifter: Samla in, ordna och förteckna Omhändertagande, gallring, ordnande och förtecknande av arkiven är arbetskrävande och ställer krav på historisk kompetens. Insamling av nytt material har genererat en samling av människors erfarenheter, minnen och tankar från sekelskiftet 1900 till i dag. Väcka och stödja intresset för regionens historia ArkivCentrum synliggör länets historia bland annat genom lokalhistoriska kurser, föreläsningar, studiecirklar, medlemstidningen Aktstycket och webbsidor. Ge råd och service i arkivfrågor Förutom rådgivning ges kurser kring dokumenthantering. Utmaningar Digital tillgänglighet efterfrågas allt mer. Pappersdokumenten ska bevaras för framtiden, men arenan håller på att skifta från arkivdepåerna till internet. Förhoppningen är att det ska bli möjligt att systematiskt digitalisera de mest efterfrågade handlingarna. Det digitala arkivet tillgängliggörs sedan på nätet och kommer alla till del. Det framtida arkivet kommer också att behöva bevara olika ljudinspelningar. En viktig utmaning för arkivet är att samla in och dokumentera nysvenskars historia och kulturarv. Detta gäller även minoriteter och marginaliserade grupper. ArkivCentrum har i tidigare projekt funnit en fungerade metod för att tillvarata invandrades erfarenheter från sina forna hemländer. Det arbetet kommer att fortsätta. ArkivCentrum arbetar aktivt med tillgänglighet och deltagande. Ambitionen är att utveckla det ytterligare genom att i högre grad nå barn och unga. En väsentlig fråga är också att fördjupa samverkan med andra kultur- och samhällsområden. Samverkan regionalt och nationellt är en viktig del av ArkivCentrums verksamhet. Här finns stora möjligheter till fortsatt utveckling. Örebro läns museum, Örebro Universitet, Hembygdsrörelsen, folkbildningen och övriga arkiv i landet är naturliga samarbetspartner. Andra samarbeten sker exempelvis genom ABM (Arkiv Bibliotek Museum)- samverkan där särskilt en samordning av digitaliseringen diskuteras. Samverkan med andra län och regioner har också inletts såsom exempelvis med Arkiv Västmanland där en tänkbar gemensam depå såväl som digitaliseringssamverkan har diskuterats. regional kulturplan i örebro län

146 Utvecklingsområden regional arkivverksamhet Barn- och unga Insatser riktade till skolelever bland annat genom forskarskolor för gymnasieelever, storytelling och andra aktiviteter som innebär utvecklad kontakt med skolan. Interkulturell verksamhet Det mångkulturella samhället synliggörs och invandrade inkluderas genom exempelvis berättelseprojekt och egen släktforskning. Äldre Genom forskningscirklar där unga pensionärer bidrar med egen forskning. Samarbetet med äldreomsorgen ska vidareutvecklas. Berättelsen I samarbete med Örebro läns museum och Regionbiblioteket Örebro Västmanland produceras en sagobok med utgångspunkt i länets folksagor och sägner. Ytterligare en satsning är att skapa en industrihistorisk safari till intressanta platser i norra delen av länet. Prioriterat är också att lyfta fram dövas historia. Digitalisering Arbetet med att digitalisera och tillgängliggöra arkiven ska fortsätta. Kulturmiljövård Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län arbetar med kultur och kulturarv exempelvis i projekt som främjar bevarande, utveckling och bruk av kulturarv. I arbetet ingår tillgängliggörande, kunskapsuppbyggnad och informationsspridning om länets kulturmiljöer. Länsstyrelsens arbete är tvärsektoriellt och strävar efter att engagera fler aktörer inom och utanför myndigheten. Samverkan sker lokalt, regionalt och nationellt. Länsstyrelsen deltar i flera större samverkanssatsningar. Ett sådant exempel är Bergslagssatsningen (där länet också representeras av Örebro läns museum, Örebro universitet och Bergslagskommunerna genom Bergslaget). Syftet är att utveckla besöksmål i Bergslagen och stödja entreprenörer som brukar kulturmiljöer och kulturarv som resurs för sina verksamheter. Ett exempel är Stripa gruva i Lindesberg kommun som utsågs till Årets industriminne Inom ramen för det nationella projektet Kalejdoskop arbetar länsstyrelsen med att uppfylla de kulturpolitiska målen om allas rätt till kulturarv. Länsstyrelsen genomför också en särskild satsning på att fördjupa kunskapen kring länets kulturmiljövärden i samverkan med länets kommuner. Detta för att stärka tillvaratagande av kulturmiljöerna som resurser i samhällsplaneringen. Utmaningar Liksom Örebro läns museum och ArkivCentrum ser länsstyrelsen den stora utmaningen i att kunna arbeta strategiskt kring mångfald, delaktighet och att kulturmiljöer bevaras, används och utvecklas. Enligt de kulturpolitiska målen har alla samhällsgrupper rätt att uppleva och ta del av sitt kulturarv. Nya miljöer kan därför behöva uppmärksammas och nya berättelser lyftas kring redan uppmärksammade miljöer. Kulturmiljösektorn kommer utifrån det att fortsätta pågående arbete med att spegla alla samhällets grupper genom tydligare fokus på: Ett barnperspektiv att lyfta berättelser om barns och ungas situation i anslutning till kulturmiljöer men också att öka tillgängligheten för barn genom pedagogiska insatser. Ett exempel på det är arbetet i bergsmansbyn Pershyttan i samverkan med Örebro läns museum, där utvecklingsarbetet förväntas ge erfarenheter som kan användas även vid andra besöksplatser. 36 regional kulturplan i örebro län

147 Ett genusperspektiv kvinnor är aktiva kulturkonsumenter men, berättelser om kulturarvet präglas fortfarande av ett manligt perspektiv. Inom industrihistoria är det ofta männen och maskinerna som framhålls. Att belysa kvinnors betydelse för länets utveckling och kvinnors livssituation genom länets kulturmiljöer är därför viktigt. Ett mångkulturellt perspektiv kultur och kulturmiljöers potential som mötesplatser för mångkulturella samtal är en resurs som kan utnyttjas i arbetet med att vidga perspektiven på kulturarv. Genom många kulturmiljöer är det också möjligt att visa att vårt samhälle historiskt präglats av influenser från många olika kulturer. Kulturarvets potential bland annat vid mottagning av nyanlända invandrare ska därför utvecklas. Utvecklingsområden kulturmil jövård Tillgänglighet för nya målgrupper Genom samverkan levandegöra och tillgängliggöra länets kulturmiljöer för fler målgrupper. Särskilt fokus kommer att ligga på besöksmålen Stripa och Pershyttan samt bruket av kulturmiljöer som resurs. Bland annat ska samhällsintroduktionen för nyanlända utvecklas. Kulturarvsinformation ska också förbättras och nya medier tas i anspråk för att passa fler målgrupper och informationen lämnas på fler språk. Kultur- och kulturarvsfrågor i tvärsektoriellt arbete Arbetet med att förankra kultur- och kulturarvsfrågor sker genom internt och externt tvärsektoriellt arbete. Det rör bland annat frågor om samhällsplanering, integration, jämställdhet, hälsa, regional utveckling och natur- och miljövård. regional kulturplan i örebro län

148 6.3 Film Filmen har alltid stått med ena benet i kulturen och det andra i upplevelseindustrin. Örebro län har under många år arbetat både med det kulturella och industriella perspektivet i filmverksamheten. Det har dels skett genom det regionala resurscentrumet Film i Örebro län och dels genom den ekonomiska föreningen Filmpol Mitt, båda med Regionförbundet Örebro som huvudman. Filmpol Mitt kommer under 2011 att fusioneras med Filmregion Stockholm-Mälardalen. Det innebär att man kommer ha en gemensam huvudman och genomföra fler gemensamma aktiviteter. I Örebro län finns sexton registrerade biografer fördelade mellan elva av länets tolv kommuner. Flertalet drivs ideellt i föreningsform, några som privat näringsverksamhet och ett par kommunalt. Länet har legat efter när det gäller antalet digitaliserade salonger enligt den nya standarden 2K. Idag finns sådana salonger i Örebro, Karlskoga och Kumla, och fler kommuner ser över frågan. Förutom den repertoarbaserade biografvisningen har under senare år flera externa visningsfönster och arrangörer etablerats, vilket har breddat utbudet och ökat möjligheten till filmupplevelser. Filmkulturell verksamhet Film i Örebro län har tre huvudsakliga ansvarsområden: film i skolan, talangutveckling av unga filmare och främjande av visning och spridning av film i länet. Genom samverkansavtal med Västmanland arbetar filmkonsulenterna i Örebro och Västmanlands län gemensamt över länens 22 kommuner. Film i Örebro län har också formaliserade samarbeten kring särskilda projekt med Film i Västmanland, Film Stockholm och Film i Sörmland. Genom konsulentverksamheten arrangeras bland annat tävlingar och visningar för länets unga filmare och konferenser inom områdena filmpedagogik respektive biografutveckling. I samarbete med länets övriga kulturkonsulenter samordnas kommunal feriepraktik som kulturarbetare för ungdomar. Man erbjuder även kompetensutveckling av länets filmare inom filmpedagogiskt arbete, och förmedlar kontakter mellan dessa och länets skolor inför filmpedagogiska projekt. För den unge filmaren i länet finns många möjligheter till fortbildning och utveckling. Från film- och medieinriktade utbildningar på gymnasienivå och folkhögskola till Örebro universitet där man erbjuder flera kurser. Bland annat finns en praktiskt inriktad långfilmsmanusförfattarutbildning samt kurser i manus och produktion med särskild inriktning mot beställningsfilm. Film i Örebro län arrangerar också flera växthusutbildningar för unga filmare i samverkan med andra län. Utmaningar för filmkulturell verksamhet Digitaliseringen av länets biografer står idag högst upp på agendan. Biograferna står inför ett paradigmskifte i och med den digitala utvecklingen. Det gäller att agera nu om det i framtiden ska finnas biografer utanför storstäderna. Ju fler stora biografer som väljer att digitalisera desto färre analoga filmkopior kommer distributörerna att ta fram, och till slut kommer det inte att finnas några kvar att visa på biografer med enbart äldre filmprojektorer. Digitalisering skapar även helt nya möjligheter som exempelvis Karlskogas och Kumlas digitala direktsändningar av högklassig opera från bland annat Metropolitan i New York. Det krävs ökade insatser för att stärka det filmpedagogiska arbetet. Endast fyra av länets tolv kommuner genomför kontinuerligt skolbiobesök. Detta placerar Örebro län på den nedre halvan i den nationella statistiken. Det finns dock filmverksamhet i fler skolor i länets kommuner genom Skapande skola. Nora kommun har även en anställd filmpedagog. Det är viktigt att barn och unga genom skolan får möjlighet att lära sig att behärska det audiovisuella språket, både genom eget skapande och genom att få tillgång till ett brett utbud av berättelser på filmens språk från hela världen. Filmområdet i länet har många olika aktörer och därför kan de olika rollerna och uppdragen vara svåra att hålla isär. Naturliga och effektiva former för samarbete behöver därför etableras. Det är också av stor vikt att utveckla samarbetet mellan resurscentrumen i Mälardalsområdet och Filmregion Stockholm - Mälardalen. Det skulle stärka Mälardalen som en kreativ filmregion. Filmproduktion Örebro län kommer att vara en stark nod i samarbetet inom Filmregion Stockholm-Mälardalen, och med sitt Örebro- 38 regional kulturplan i örebro län

149 kontor framför allt satsa på manusutveckling. Manusförfattare med professionella ambitioner kommer att stödjas i sitt pågående arbete inleddes Örebro Manusförfattarkonvent, landets första arrangemang i sitt slag. Som ett led i utvecklingen av Örebro län som produktionsregion öppnade Cinestar Studios i Kumla under Studion är en helprofessionell inspelningsanläggning med stora studioutrymmen och generösa utomhusytor. Sedan starten har det kontinuerligt pågått inspelningar av stora produktioner för både biograf- och TV-distribution. Inom Filmregionen pågår planering av ett projekt som syftar till att bygga samarbeten mellan kulturinstitutioner, företag och utbildningar, för att göra det möjligt att direktsända musik, evenemang, teater med mera från Örebro län via Internet. Kvaliteten ska vara så hög att det lockar publik att betala för TV-sända konserter. Utvecklingsområden Tillgänglighet och digitalisering Genom att främja digitalisering av länets biografer skapas ett bredare filmutbud och biografen kan bli en kulturell mötesplats på orten. Barn och unga Kommuner ska uppmuntras att söka statliga stöd för kontinuerlig skolbio- och filmkulturell verksamhet för barn och ungdomar. En filmpedagogpool bestående av professionella filmare bör etableras i länet. Skapa strukturer för samarbete inom filmområdet Samarbetet mellan de offentliga aktörerna inom filmområdet ska fördjupas. Detta inkluderar filmresurscentrat, Filmregion Stockholm-Mälardalen, Örebro universitet och Kävesta folkhögskola. Ett exempel är att skapa gemensamma mötesplatser mellan amatörer och proffs. Manusutveckling Örebroregionen utvecklas till ett nationellt centrum för manusförfattare genom bland annat utbildningsinsatser, handledning och finansiellt stöd till manusutveckling. Manuskonvent med framstående internationella manusförfattare ska arrangeras vartannat år. Filmkommission Funktionen regional filmkommission ska marknadsföra miljöer i länet och filmstudion mot filmproducenter. regional kulturplan i örebro län

150 6.4 Bibliotek Biblioteken är öppna för alla människor och ger fri tillgång till information och kunskap. Biblioteken är därför viktiga för demokratin och möjliggör ett livslångt lärande. Den offentligt finansierade biblioteksverksamheten består av kommunala folkbibliotek, skolbibliotek och bibliotek med särskilda uppgifter. Varje kommun har ett eget folkbibliotekssystem med folkbibliotek, biblioteksfilialer, bokbussverksamhet och annan utlåningsverksamhet exempelvis vid sjukhem. Allmänhetens användning av bibliotekens tjänster ligger nära genomsnittet för riket, med undantag för barnbokslån som är något högre. Folkbiblioteken är den klart dominerande kulturinsatsen på kommunal nivå i länet avsatte kommunerna sammanlagt närmare 108 miljoner kronor till folkbiblioteksverksamheten. Kommunerna har ansvar för biblioteken inom den kommunala skolverksamheten. I en kartläggning framkom att samtliga gymnasieskolor och knappt tre fjärdedelar av grundskolorna hade tillgång till skolbibliotek. I länet finns också flera folkhögskolor med egna bibliotek, Örebro universitets bibliotek samt fängelse- och sjukhusbibliotek. Länsbiblioteket i Örebro län ansvarar för kompletterande medieförsörjning och fjärrlån. I samverkan med biblioteksverksamheterna genomförs fortbildning av bibliotekspersonal, och biblioteksprojekt. Länsbiblioteket i Örebro län och länsbiblioteket Västmanland bildar en gemensam biblioteksregion: Regionbibliotek Örebro-Västmanland. Regionbiblioteket är ett resurscentrum för regional biblioteksutveckling. Det övergripande 40 regional kulturplan i örebro län

151 målet är att stödja de offentligt finansierade biblioteken, så att de kan ge service till allmänheten och fungera som samverkanspartners på lokal nivå i frågor som rör lärande och kultur. Den regionala biblioteksplanens strategier utgår från en analys av viktiga utvecklingsområden för länets bibliotek. Strategierna styr politiska beslut som rör utvecklingen på regional och lokal nivå. Fem övergripande strategier har identifierats. Med medborgarens behov i centrum folkbiblioteket som garant för demokrati Stödja bibliotekens arbete för det livslånga lärandet Stödja bibliotekens utveckling som mötesplatser och arenor för kulturupplevelser Utveckla infrastrukturer för samverkan Utveckla metoder för folkbibliotekens arbete med lässtimulans. Samarbete och samverkan sker med bibliotek i angränsande län, och länsbiblioteksverksamheten är ett prioriterat område i den avsiktsförklaring om fördjupad samverkan som finns mellan landstingen i Stockholms, Sörmlands, Västmanlands och Örebro län. Samverkan syftar till att dela kompetenser och hitta samverkansvinster. Skönlitteratur och berättande Länet har fostrat, bebotts och beskrivits av en lång rad författare och berättare, från den heliga Birgitta till Johan Theorin. Bland dagens författarprofiler med länsanknytning kan nämnas Håkan Nesser, Anna Jansson, Anders Jacobsson/Sören Olsson och Maria Sveland. Litteratur är ett viktigt område för länets kulturliv. Örebro universitet har kurser i litteraturvetenskap. Vilket redan har påpekats under film satsar Örebroregionen på att utvecklas till ett nationellt centrum för manusförfattare. Årligen, sedan 1997, arrangeras en bokmässa i Örebro. Bokens Dag firas varje höst i Lindesberg och Karlskoga. Örebro stadsbibliotek och Örebro universitet arrangerar tillsammans seminarier med koppling till litteratur. Svalbo Café i Järle fungerar som en litterär salong med deltagande av den svenska författareliten. Utmaningar För att skönlitteratur och berättande ska kunna fortsätta att utvecklas som konstformer behöver det skapas såväl regionala infrastrukturer som nätverk. En sådan infrastruktur skulle kunna skapa kopplingar till, och samverkan med andra utvecklingsområden i kulturplanen såsom exempelvis interkulturell kommunikation, jämställdhet, kultur i skolan, teckenspråk och kultur och hälsa. Andra exempel på vad som skulle kunna främja litteraturens utveckling i länet är att blivande och etablerade författarskap uppmärksammas genom ett årligt pris, att folkbildning och folkbibliotek tillsammans genomför skrivar- och berättarläger för olika målgrupper samt att professionella skrivarutbildningar arrangeras i samarbete med universitetet och folkhögskolorna. Att få kommunerna att ta emot så kallade fristadsförfattare är ytterligare exempel på möjliga utmaningar. Utvecklingsområden bibliotek Digitala klyftan Arbeta för att bibliotek blir en självklar del i samhällets arbete med att överbrygga den digitala klyftan, och därmed främja allas möjligheter till kulturupplevelser, bildning och att utveckla sina skapande förmågor Barn och ungas läsning Gränsöverskridande och experimenterande arbete tillsammans med andra estetiska uttryck och konstformer som stimulerar barn och ungas läsning och språkutveckling. Utveckla biblioteksregionen Att tillsammans med närliggande län fördjupa processen för att utgöra en funktionell biblioteksregion. Stödja utvecklingen av biblioteket som kulturhus Regionbiblioteket ska stödja kommunerna i deras utvecklingsarbete att lyfta biblioteken som kulturella mötesplatser. Stärk litteraturen som konstform En inventering av området och dess aktörer ska ge grund för en fördjupad diskussion i syfte att skapa en strategi för fortsatt utveckling. regional kulturplan i örebro län

152 6.5 Bild och form Örebro län har genom flera spännande konstevenemang, utbildningar och sitt geografiska läge en stor potential inom bild- och formområdet. Samtidigt har samverkansdialogen tydliggjort behovet av att förbättra infrastrukturen för bildoch formkonsten. Enligt branschen har exempelvis antalet professionella bildkonstnärer i länet minskat och dessutom är det få unga konstnärer som etablerar sig. Antalet gallerier har också minskat. Örebro läns museum är den regionala institution som regelbundet visar konst. Det finns även ett antal kommunalt drivna konsthallar. På flera platser finns också privata och föreningsdrivna gallerier, som exempelvis Konstfrämjandet Bergslagen. Konsthantverkscentrum och Konsthantverkarna är viktiga exponeringsytor för länets professionella konsthantverkare, vilka är en viktig del inom bild- och formområdet. Sommartid erbjuder länet två stora konsthändelser av nationellt och internationellt intresse, OpenART, en utomhusutställning i centrala Örebro med temporär konst samt Konst på hög, en skulpturutställning på Kvarntorpshögen i Kumla kommun. I Örebro län finns en av Sveriges elva regionavdelningar inom designföreningen Svensk Form. Inom länet finns också utbildningar inom bild- och form. Örebro Konstskola driver utbildning i fri konst på nivån mellan gymnasium och högskola. Kävesta folkhögskola är inriktat på konsthantverk och vid Formens hus i Hällefors finns landets första högskoleförberedande industridesignutbildning (FIDU). Länets kommuner och landsting har tillsammans en stor och rik konstsamling. Landstinget har idag en konstsamling med nära verk. Konsten används bland annat för att skapa estetiska och positiva miljöer inom sjukvården. Landstinget har en konsthandläggare som bland annat ansvarar för utsmyckningen av landstingets lokaler, och köper in konst. Inköp görs i första hand från etablerade gallerister i Örebro län, men även från gallerister från andra regioner. Landstingets konstskatt är en viktig resurs för att skapa läkande miljöer inom vården. Konstkonsulentverksamheten Konstkonsulenten i Örebro län är placerad på Örebro läns museum. Konsulenten har en nyckelroll när det gäller att ge länets medborgare möjlighet att möta konst, men också för att skapa bättre förutsättningar för konstnärer att verka i länet. I uppdraget ingår exempelvis att skapa nätverk och stärka strukturen inom konsten. Genom webbplatsen Konst i Örebro län ( synliggörs och tillgängliggörs länets konstnärer. En viktig del i konstkonsulentens verksamhet är att ge barn och ungdomar möjlighet att möta det professionella konstlivet och utveckla sitt eget konstnärliga uttryck. Konstkonsulenten stödjer det konstpedagogiska arbetet i länet samt är med och utvecklar det genom olika projekt. Utmaningar För att skapa ett kreativt konstliv i Örebro län behöver förutsättningarna förbättras. Enligt aktörer inom bild- och formkonsten krävs en utveckling av infrastrukturen inom området. Exempelvis finns det få möjligheter till professionell utställningsverksamhet i flera delar av länet. Detta är inte minst viktigt för att länet ska vara aktivt inom samtidskonsten. En utvecklingsorienterad diskussion behövs därför exempelvis mellan Örebro läns museum, konstkonsulenten, den fria bildkonsten, kommunerna, främjande organisationer och nätverk inom bild och form. 42 regional kulturplan i örebro län

153 Inom bild och form ingår också foto, ett område som blir alltmer efterfrågat. Foto är lättillgängligt och en konstform som många kan relatera till. Inom länet har exempelvis Örebro läns museum omfattande fotografiska samlingar, drygt 2 miljoner bilder. Med utgångspunkt i dessa och i samtida dokumentärt och konstnärligt fotografi, ska museet förstärka den fotografiska utställningsverksamheten. Möjligheterna att utveckla museets verksamhet inom området är angeläget. En utmaning för landstingets konstverksamhet är att konsten ska bli en given del i planeringen av vårdmiljön. Ett framtida mål är att ta fram ett estetiskt program för landstingets samtliga verksamheter. Landstingets konstsamling behöver också bli mer tillgänglig för länsinvånarna. Därför pågår ett arbete inom landstinget att se över hur landstingets konst kan bli mer tillgänglig. Även inom Kultur och hälsa finns en stor utvecklingspotential och här kan landstingets konstskatt bli en viktig resurs. Fler projekt med konsten i centrum bör initieras. Örebro läns landsting följer MU-avtalet för konstnärers medverkan och ersättning vid utställningar. Vidare tilllämpas 1-procentregeln för konstnärlig gestaltning vid ny- om- och tillbyggnad. Landstinget kommer att verka för att MU-avtalet blir känt och följs bland länets kommuner och institutioner. Form och design förenar konst och kultur med industri och näringsliv. Det är också ett område som berör och intresserar många olika målgrupper. Föreningen Svensk Form i Örebro län genomför under 2011 en förstudie för att undersöka förutsättningarna för att skapa ett Form- och designcentrum i Örebro. Utvecklingsområden Utveckling av infrastrukturen inom bild- och formkonsten Tillsammans med konstens aktörer utveckla förutsättningarna för ett kreativt och tillgängligt konstliv. Verka för att konstnärlig kompetens tas tillvara som en resurs i samhällsutvecklingen genom att stimulera samverkan mellan konstnärer/konsthantverkare och näringsliv/offentlig sektor/ ideell sektor. Gör landstingets konst mer tillgänglig Ett arbete pågår för att utreda hur landstingets konst kan bli mer tillgänglig än idag. Landstingets konstsamling kan användas på nya sätt i det hälsofrämjande arbetet. Fler projekt ska initieras. Utveckla den konstpedagogiska verksamheten Genom en utvecklad konstpedagogik ska konsten bli mer tillgänglig för fler. Arbetet med barn och unga ska göras i samverkan med skola, barnomsorg och Skapande skola. regional kulturplan i örebro län

154 6.6 Hemslöjdsfrämjande verksamhet På professionell nivå har slöjd nära band till konst, konsthantverk och design/formgivning. Det betyder att området inte enbart ska kopplas till traditionellt hantverk utan också till nyskapande och konstnärligt uttryck. Slöjden är en deltagarkultur som samlar människor i lokala, regionala samt nationella föreningar och nätverk. Slöjd utövas i alla samhällsskikt, i alla åldrar och av såväl amatörer som proffs. I Örebro län anordnas en mängd utställningar, marknader och slingor med öppna ateljéer/verkstäder och utställningslokaler. Många inom området är egenföretagare och det är vanligt att ha andra arbeten vid sidan av. Få försörjer sig enbart på att tillverka och sälja sina produkter utan ofta ingår moment av kursverksamhet, workshops, föreläsningar eller liknande. Exempel på aktörer som erbjuder arenor för exponering och försäljning av slöjd och konsthantverk är Konsthantverkscentrum och Konsthantverkarna i Örebro län. På utbildningssidan finns estetiska program på gymnasienivå inom bild och formgivning, mode samt bygg- och hantverksprogram. Hembygds- och slöjdföreningar organiserar aktiviteter och i studieförbundens utbud är slöjd- och konsthantverkscirklar framträdande. Vissa hemslöjdsföreningar fokuserar på en speciell teknik eller ett material. Andra vill bevara ett kulturarv eller fungera som en social mötesplats. Inom länet finns två slöjdkonsulenter med inriktning på textil slöjd och hårdslöjd. Örebro läns museum är huvudman för verksamheten. Länshemslöjdskonsulenterna bedriver sin verksamhet med ett kulturarvs-, ett kunskapsförmedlande och ett näringsperspektiv. I det regionala uppdraget ingår att ha en mäklarfunktion mellan offentlig, ideell och privat verksamhet. Samverkan sker med parter på såväl lokal, regional som nationell nivå. Ett samarbete bedrivs också mellan konstkonsulenten och slöjdkonsulenterna kring konsthantverket. Utmaning En utmaning är att stärka slöjden som kulturform inom skola, civilsamhälle och som näringsverksamhet. Särskilt viktigt är att nå åldersgruppen unga vuxna (åldrarna år). Det är en grupp som ofta faller utanför de riktade insatser som finns idag. En annan utmaning är att sammanföra slöjd och konsthantverk med andra samhällsområden. Informera, utbilda, skapa nätverk samt öka förståelsen för företagandet inom området. I ett länsövergripande samarbete mellan fyra län i Mälardalen planeras ett projekt för att stärka och utveckla slöjd och konsthantverk som näring. Utvecklingsområden Stärka småskaliga kulturella näringar Samarbetet med andra kulturformer och samhällsområden, som exempelvis hälsa och upplevelseindustrin ska öka. Det handlar om att skapa mötesplatser och nätverk för kunskapsförmedling, inspiration och kreativitet både inom länet och över länsgränsen. Berättelsen Bevara, dokumentera och föra vidare kunskaper och minnen inom slöjdområdet som ett led i att bruka kulturarvet från Örebro län. Hållbar utveckling och resurshushållning Koppla slöjden närmare hållbarhetsarbetet då verksamheten ofta handlar om småskalighet, närproducerat och naturliga material. Barn och unga Fokus att på olika sätt nå barn och unga och då särskilt åldersgruppen år. 44 regional kulturplan i örebro län

155 6.7 Konst- och kulturfrämjande verksamhet i Örebro län Regionala kulturkonsulenter Örebro län har sedan många år regionala kulturkonsulenter inom flera konstområden. Från regional nivå finansieras idag direkt eller indirekt nio konsulenter inom konst, dans, film, teater, amatörteater, musik, hemslöjd samt bibliotek (barn och unga). Inom hembygdsrörelsen finns också en hembygdskonsulent. Flera konsulenter är knutna till länets kulturinstitutioner. Övriga är kopplade till bland annat regionförbundet, länsbildningsförbundet, Regionbiblioteket och Riksteatern. Gemensamt för alla kulturkonsulenter är ett länsövergripande uppdrag att stärka kulturen genom att stödja, inspirera, utveckla nätverk, bedriva omvärldsbevakning och driva eller delta i olika projekt. Konsulentgruppen samarbetar också i gemensamma projekt och insatser via ett nätverk som samordnas av regionförbundet. Nätverkets gemensamma aktiviteter har ett tydligt barn- och ungdomsfokus. Utmaning Konsulenterna har ett viktigt, men svårt uppdrag att bedriva ett strategiskt främjande arbete över hela länet. Behovet av att samarbeta över kulturgränser och samordna resurserna för att nå resultat blir allt tydligare. Inom konsulentgruppen finns ambitioner att arbeta mer gemensamt och utveckla nya arbetssätt inom ramen för den nya samverkansmodellen och med kulturplanen som grund. Konsulentrollen som strategisk och mobiliserande kraft behöver stärkas. Exempelvis förs diskussioner kring att bilda ett regionalt resurscentrum. Det skulle innebära en utveckling av konsulentuppdraget där den samordnande och strategiska rollen stärks. Relationer med skolor, föreningsliv och professionella kulturskapare för att kunna bidra med omvärldsbevakning, rådgivning, nätverk och mötesplatser är viktiga delar som behöver utvecklas vidare. Utvecklingsområden Resurscentrum för kultur ska utvecklas Utreda förutsättningar och former för att utveckla konsulentverksamheten till ett resurscentrum. regional kulturplan i örebro län

156 6.8 Det fria professionella kulturlivet Kulturpolitiken ska uppmuntra och skapa förutsättningar för ett rikt kulturliv. I länet finns många fria kulturskapare med såväl lokala, regionala som nationella och internationella arenor för sitt skapande. Det fria kulturlivet är mångfacetterat och bidrar till ett brett kulturutbud. I länet finns exempelvis Peter Flacks Hjalmarrevy, med tillresande besökare från hela landet. Här finns också internationellt framgångsrika musikproducenter och musikgrupper. Lerbäcks sommarteater lockar varje år många barnfamiljer. Open Art i Örebro och Konst på hög i Kumla låter en stor publik möta konsten mitt i det offentliga rummet. Från länet finns även flera mycket framgångsrika författare. De professionella fria kulturutövarna är en förutsättning för ett dynamiskt kulturliv i vårt län. För att deras kompetenser ska tas tillvara på bästa sätt är det viktigt att det finns rätt förutsättningar, exempelvis i form av en fungerande kulturell infrastruktur, arenor, arrangörer och beställare. Det är också viktigt med ett samarbete mellan det professionella kulturlivet och övriga aktörer inom kulturområdet, offentliga, privata och ideella. Många aktörer har i dialogerna under våren 2011 visat stort intresse för att ingå i större sammanhang av samverkan. Man har också efterlyst en form av stöd kring exempelvis marknadsföring och bidragssökning. En SCB-rapport (2007:1) visar att konstnärligt utbildade har en väsentligt annorlunda situation på arbetsmarknaden än de flesta andra grupper utbildade. Andelen förvärvsarbetande är ofta lägre bland de konstnärligt utbildade än bland övriga grupper. De konstnärligt utbildade får dessutom oftare än andra högskoleutbildade jobb på för låg nivå. Konstnärernas villkor i Örebro län, liksom i andra delar av Sverige, innebär att mycket få kan leva enbart på sitt kulturutövande. Vanligt är att kombinera sitt skapande med annan sysselsättning, exempelvis undervisning inom sitt kulturområde. Det är också vanligt att ha sin försörjning genom sysselsättning utanför kulturområdet. Fria kulturskapare är inte sällan beroende av ekonomiskt stöd för att kunna driva sina projekt. Den administrativa process som förknippas med detta är många gånger omfattande och tidskrävande. Den kulturella näringen i Örebro län Regionförbundet har inventerat den kulturella näringen i Örebro län genom sitt deltagande som projektpartner i KRUT Kreativa näringar i utveckling. Resultatet visar att här, liksom i övriga landet, är den kulturella näringen en bransch som växer och utvecklas stadigt. Kulturella och kreativa näringen nämns ofta som motor för framtida tillväxt. Men näringen är samtidigt bred och det finns stora skillnader och förutsättningar inom den. För att den positiva utvecklingen ska fortsätta krävs långsiktiga stimulerande satsningar. En viktig del i KRUT-projektet var att synliggöra den kulturella sektorn och uppmuntra till nätverksbyggande. Efter att projektet avslutades i december 2010 har arbete pågått för att ta tillvara erfarenheter och utforma en handlingsplan för att i samverkan med entreprenörsfrämjande organisationer stödja den kulturella näringen. Arbetet med att främja den kulturella näringen kräver ett nära samarbete mellan näringslivsutveckling och kulturutveckling, mellan kulturpolitik och näringspolitik. Ett förslag som diskuteras med Tillväxtverket är ett projekt för att införa en Kreatörslots, en mäklarfunktion mellan kulturskapare, näringsliv och offentlig sektor. Lotsen ska fungera som klustermotor för att utveckla och hålla ihop nätverk som kan leda till nya samarbeten. Kreatörslotsen ska samarbeta med entreprenörsfrämjande organisationer (såsom exempelvis ALMI) och med länets kulturkonsulenter. Lotsen ska även arbeta länsövergripande och främja ett utökat samarbete mellan Örebro och Västmanland. Örebro län har flera starka institutioner och kreativa företag. En relativt ny verksamhet är filmsatsningarna i länet, där anläggningen i Hällabrottet har blivit ett nav. Detta utgör en möjlighet att starta ett klusterbildande projekt med organisationer, institutioner och företag inom Musik-Underhållning- Näring-Kreativitet (MUNK). MUNK-projektet planeras attgenomföras med stöd från Tillväxtverket. Exempel på aktiviteter inom projektet är att direktsända musik, evenemang, teater och liknande från Örebro, via nätet med en sådan kvalitet att det lockar publik att betala för TV-sändningarna. 46 regional kulturplan i örebro län

157 Open art Det finns också ett starkt önskemål från den kulturella sektorn om att genomföra en förstudie för en webbaserad plattform som mötesplats och skyltfönster för kreatörer. En sådan underlättar också bildandet av nätverk. En annan aktivitet som föreslås är inspirationsseminarier för att öka kunskapen om den kreativa sektorn och dess potential. Detta kan innefatta seminarier för tjänstemän, politiker och olika organisationer. Utvecklingsområden Kreatörslots Skapa en stöd- och rådgivningsfunktion för kulturskapare samt mötesplatser med andra verksamheter för att öka kunskapen om den kulturella och kreativa näringen. Kreatörslotsen ska ha sin bas i landstingets kulturenhet. Projektmedel söks från Tillväxtverket. Medlemskap i Generator Örebro läns landsting blir medlem i den nationella plattformen för utveckling av kulturella och kreativa näringar. Generator bidrar bland annat med omvärldsbevakning, kompetensutveckling och kontaktytor för projektutveckling, nationellt och internationellt. Kluster för Musik-Underhållning-Näring-Kreativitet En klustersamverkan mellan film, teater, musik och kontakter med övriga näringslivet ska leda till fler arrangemang i större och mindre sammanhang. regional kulturplan i örebro län

158 48 regional kulturplan i örebro län

159 Slutord En utgångspunkt för utvecklingsområdena i kulturplanen är de nationella och regionala kulturpolitiska målen. Samtliga utvecklingsområden i planen har god förankring i såväl de nationella som regionala målbilderna. En närmare analys av detta finns i bilaga 4. Det nationella portalmålet om kulturen som en obunden kraft med yttrandefriheten som grund, har en särskild betydelse som en förutsättning för samtliga utpekade utvecklingsområden. Kulturplanen i relation till regionala och nationella mål visar följande: Kultur för alla av hög kvalitet Kulturplanen visar tydligt på vikten av att alla länets invånare ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och ta del av kulturupplevelser av hög kvalitet. En stor del av prioriteringarna handlar om tillgänglighet för alla, med tydligt fokus på barn och unga. Teckenspråk, interkulturell utveckling, jämställdhet och att arbeta generations-övergripande är också viktiga utvecklingsområden. Tillgänglighet och delaktighet handlar också om funktionella mötesplatser för kulturella upplevelser. Samhällsangeläget Ambitionen i planen är att kulturen i länet ska synliggöras och vara en dynamisk del av samhället och dess utveckling. Att synliggöra handlar om att lyfta kulturen generellt, men också att peka ut specifika särdrag för vårt län. Frågor kring digitalisering kommer att vara av stor betydelse för synliggörandet av länets kultur. Flera prioriteringar kan kopplas till regional utveckling och samhällsplanering, där kulturen ska vara med och påverka. Det handlar om att med kulturens hjälp skapa attraktiva miljöer, men också om ett ökat fokus på kulturella näringar och konstnärers arbetsvillkor. Dynamiska nyskapande möten Kulturplanen förordar samverkan, dels för att utnyttja resurserna på bästa sätt och dels för att nå nyskapande, kvalitet och gränsöverskridande kultur. Sådan samverkan kan exempelvis ske mellan institutioner, mellan professionella och amatörer och mellan olika kommuner, regioner och länder. Det finns goda förutsättningar för utökad samverkan över traditionella gränser, som exempelvis kultur/hälsa, kultur/ idrott och kultur/natur. Samverkan mellan olika kulturområden och samarbete med forskningen är andra exempel. Att bygga fungerande infrastrukturer inom och mellan kulturområden lyfts också fram som viktigt. Engagerande kulturarv Kulturplanen poängterar tydligt vikten av ett levande kulturarv. Kulturarvet handlar inte enbart om bevarande utan lika mycket om att levandegöra och skapa nytt. Ett levande kulturarv måste vara samhällsangeläget och inkluderande. I planen värnas i hög grad detta perspektiv av de offentliga aktörer som arbetar inom området. Kulturarvet och berättelsen är också viktiga delar för en mängd andra aktörer, till exempel hembygdsrörelsen och amatörteatern. regional kulturplan i örebro län

160 Bilagor och underlag Bilagor Bilaga 1. Kommunerna i Örebro län en kulturell översikt. Bilaga 2. Den regionala kulturplanen växer fram Sammanställning av dialogmötena våren 2011 Bilaga 3. Översikt över kulturfinansiering (statligt, regionalt och kommunalt) Bilaga 4. Analys av kulturplanens utvecklingsområdens koppling till nationella och regionala kulturpolitiska mål Fastställda regionala styrdokument The Heart of Sweden Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Levande kultur i en pulserande region Kulturpolitiskt program för Örebroregionen Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Örebroregionen juni 2011 Regional biblioteksplan för Örebro län och Västmanlands län Bilagorna samt styrdokumenten finns i sin helhet på vår webb, 50 regional kulturplan i örebro län

161 Plats för reviderade bilagor av Kulturplanen 2013 och 2014 regional kulturplan i örebro län

162 Regional kulturplan i Örebro län har tagits fram av Örebro läns landsting i samarbete med ett stort antal aktörer inom kulturområdet: länets kulturinstitutioner, regionala kulturkonsulenter, föreningslivet, studieförbunden, professionella kulturskapare och samtliga tolv kommuner i Örebro län. form tryck Prinfo Welins MILJÖMÄRKT Trycksak lic nr Örebro Läns Landsting tfn Box 1613, Örebro besöksadress Eklundavägen 11, Örebro 52 regional kulturplan i örebro län

163 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 13OLL455 Yttrande över Anders Östlunds (SD) motion om avskaffandet av gratis preventivmedel till ungdomar Anders Östlund (SD) har i motion föreslagit att landstinget avskaffar de subventionerade preventivmedlen för ungdomar. Motionen har för yttrande överlämnats till ledningskansliet. Landstingsstyrelsen får med anledning av motionen framföra följande. Landstingets regler om subvention av p-piller till unga flickor infördes i maj 1990 genom ett beslut av dåvarande förvaltningsutskottet. Bakgrunden till beslutet var ett ökat antal aborter och en minskad p-pillerförskrivning, där flickornas kostnad för p-piller sågs som en bidragande orsak. När beslutet togs framhölls de samlade insatserna som landstingets mödrahälsovård och ungdomsmottagningar vidtar för att såväl minska antalet aborter som att minska spridningen av de sexuellt överförbara sjukdomarna. Därefter har förmånen utvidgats och innebär idag att Örebro läns landstings subvention av preventivmedel avsedda för kvinnor omfattar alla hormonella preventivmedel för kvinnor under 26 år, både i och utanför läkemedelsförmånen. Det kan nämnas att det nu pågår ett beredningsarbete inom SKLs ram att nationellt samordna landstingens regler för subvention av preventivmedel för unga. Vid ungdomsmottagningarnas utåtriktade aktiviteter kan också kondomer delas ut. Det pågår även ett projekt att öka kondomkunskapen utifrån den nationella handlingsplanen för klamydiaprevention för åren Landstingssubventionerade preventivmedel ses som en viktig åtgärd för att förebygga aborter och minska psykisk ohälsa. Landstinget har också antagit en handlingsplan för att minska smittspridning och öka kunskapen om sexuellt överförbara infektioner. Två av planens mål är en minskning av antalet oönskade graviditeter och en minskning av antalet klamydiasmittade. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t avslå motionen. Örebro den 28 maj 2013 Marie-Louise Forsberg Fransson Ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör

164

165

166

167 1 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Landstingsfullmäktiges handlingar OLL4981 Yttrande över motion från Maria Rönnbäck (C) om att göra det möjligt för föräldrar att publicera bilder på sina nyfödda barn på landstingets webbplats Motion om webbisar på landstingets webbplats (12OLL4981) Maria Rönnbäck (C) föreslår i en motion att landstingsfullmäktige gör det möjligt för föräldrar att publicera bilder på sina nyfödda barn, så kallade webbisar, på landstingets webbplats och hänvisar samtidigt till Västra Götalands tjänst för detta ändamål. Beredning Motionen har beretts av ledningskansliets funktion för kommunikation. Landstingsstyrelsen får med anledning av motionen anföra följande: Flera landsting har tidigare infört möjligheter för nyblivna föräldrar att lägga ut bilder på sina nyfödda på respektive landstings webbplats. I Örebro läns landsting diskuterades frågan för ett antal år sedan bland annat utifrån de skäl som motionären anger. Tjänsten skulle tillhandahålla en extra service till våra invånare, att som nybliven förälder få förmedla nyheten om sitt barn till en större krets. Men den slutliga bedömningen blev att tjänsten inte skulle prioriteras. Den tekniska lösningen då var beroende av en hög medverkan från personalen. De senaste åren har frågan om webbis-tjänsten inte diskuterats eftersom efterfrågan från användarna helt har upphört. Idag är det enkelt att ta bilder med sin mobil eller kamera och skicka iväg eller dela via sociala medier, exempelvis Facebook, Twitter och Instagram. Västra Götalandsregionen, som motionären hänvisar till, valde att i oktober 2012 lägga ned sin tjänst för webbisar. Där har man sett att intresset för tjänsten minskat eftersom sociala medier idag spelar en betydligt större roll än för några år sedan då tjänsten för webbisar skapades. Landstinget i Västmanland gjorde under förra året (2012) en omfattande förstudie med förslag på lösning för en webbis-tjänst. Trots att både den tekniska lösningen och de juridiska aspekterna var lösta, valde man att inte bygga tjänsten för webbisar utifrån den minskade efterfrågan från användarna. Flera landsting har en tjänst för webbisar på sina webbplatser. Men flertalet av dessa etablerades för många år sedan. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Örebro läns landsting Eklundavägen Ledningskansliet Örebro Box Örebro E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET

168 2 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Landstingsfullmäktiges handlingar OLL4981 Att införa en tjänst för webbisar kräver resurser, exempelvis inköp av teknisk utrustning, utveckling av mallar samt löpande underhåll, administration och support. Ett införande av tjänsten bör därför ställas mot andra planerade och prioriterade digitala utvecklingsaktiviteter. Med tanke på att tjänsten inte längre efterfrågas och att sociala medier kan användas för samma ändamål bedömer vi att behovet av digitala tjänster redan är tillgodosett. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t motionen avslås. Örebro den 2 maj 2013 Marie-Louise Forsberg Fransson Ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör

169

170

171 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 12OLL5123 Yttrande över Hanne Alvners (M) motion om byte av namn på vårdcentraler till hälsocentraler Hanne Alvner har i motion föreslagit att landstinget fokuserar på hälsa genom att byta namn på landstingets vårdcentraler till hälsocentraler. Motionen har för yttrande överlämnats till Hälso- och ekonomiutskottet. Landstingsstyrelsen får med anledning av motionen framföra följande: Benämningen vårdcentral för de landstingsdrivna och privat drivna vårdenheterna med mottagningsverksamhet i landstingets primärvård följer den rekommendation som Socialstyrelsen anger i sin termbank. Vårdcentral är det etablerade uttrycket, även om det förekommer att vissa landsting använder andra ord som hälsocentral, husläkarmottagning eller familjeläkarmottagning. En fördel med att använda sedan tidigare etablerade termer är att undvika onödig begreppsförvirring. I Socialstyrelsens termbank återfinns inte ordet hälsocentral. Verksamhetens innehåll är viktigare än benämningen. Vårdcentralerna i vårt län har en nyckelroll i det förebyggande folkhälsoarbetet. De sjukdomsförebyggande insatserna är en del av primärvårdens uppdrag. Insatserna ska integreras i vårdens arbete för att förebygga och behandla sjukdom. Även sjukhusen har samma krav på ett hälsofrämjande och sjukdomförebyggande perspektiv enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer och de överenskommelser som träffats med sjukhusen. Upppgiften för all hälso- och sjukvårdsverksamhet är således att svara för såväl förebyggande hälsovård som sjukvårdsinsatser. De förebyggande åtgärderna har en central plats men vårdcentralen är också den första instans som patienten ska vända sig till vid sjukdom. För den som är sjuk och behöver hjälp på vårdcentralen är det viktigt att inte behöva få skuldkänslor för sin ohälsa. Att förändra benämningen vårdcentral till hälsocentral skulle kunna skapa oklarhet om sjukvårdsinsatser också ingår i arbetsuppgifterna. Ett namnbyte skulle också föranleda en inte obetydlig kostnadsökning för skyltning, ändring av den grafiska profilen och information till allmänheten. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t avslå motionen. Örebro den 3 september 2013 Marie-Louise Forsberg Fransson Ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör

172

173

174

175 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 13OLL2872 Yttrande över Anna Ågerfalks och Birgitta Malmbergs, för Folkpartiet Liberalerna, motion om ökad valfrihet för patienterna Anna Ågerfalk och Birgitta Malmberg har i motion föreslagit att landstinget tar fram en Kravoch kvalitetsbok samt ersättningsmodell med inriktningen att möjliggöra etablering av fler privata vårdcentraler och läkarpraktiker. Motionen har för yttrande överlämnats till Hälso- och ekonomiutskottet. Landstingsstyrelsen får med anledning av motionen framföra följande: Landstinget har under de senaste åren på olika sätt tillfört nya ekonomiska och personella resurser till Hälsovalets vårdcentraler för att stärka möjligheterna till ett bättre patientomhändertagande. En ny jourcentral har också kunnat inrättas. Även om vårdcentralerna har samma uppgifter är det inget som hindrar att organisering och bemanning anpassas till det som vårdcentralen finner mest lämpligt. Örebro läns landsting deltar även i det fortsatta arbetet med att utveckla vårdval i specialistsjukvård. Utöver den landstingsdrivna vården finns fyra vårdcentraler i privat regi. Dessutom finns en rad etableringar för allmänläkare och andra specialister, sjukgymnaster, naprapater, kiropraktorer och lymfterapeuter. Sammanlagt finns 49 privat drivna mottagningar med en sammanlagd budget för 2013 på ca 318 milj kr inklusive kostnaden för läkemedel. Örebro läns landsting har för närvarande inte för avsikt att ändra grundstrukturen i primärvårdsutbudet enligt Krav- och kvalitetsboken genom att diversifiera uppdraget till något annat än ett fullständigt vårdcentralsuppdrag. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t avslå motionen. Örebro den 3 september 2013 Marie-Louise Forsberg Fransson Ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör

176

177

178

179