Region Skåne Förstudie Demokratiprocessen. Teodora Heim, Revisor Roland Svensson, Kvalitetssäkring

Transkript

1 Region Skåne Förstudie Demokratiprocessen Teodora Heim, Revisor Roland Svensson, Kvalitetssäkring Januari 2015

2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Förstudiens resultat revisorernas frågor... 3 Bilaga 1: Intervjuade personer... 10

3 1. Sammanfattning Region Skånes revisorer beslutade att följa demokratiprocessen i regionen i särskild ordning under Den övergripande frågan har varit hur styrkedjan fungerar för att säkerställa att de politiska besluten verkställs samt om, och i så fall hur, den nya förvaltningsstrukturen påverkar detta. Avsikten med denna förstudie har varit att ge revisorerna svar på ett antal frågor för att kunna bedöma om det finns en eventuell risk som gör att en djupare granskning behövs. Frågorna syftade till att belysa om politiska beslut verkställs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och i överensstämmelse med gällande regelverk. Det finns inte några lagregleringar som styr hur politiska beslut ska verkställas eller följas upp. För en effektiv hantering krävs det därför tydliga rutiner. Region Skåne har en Ärendehandbok som delvis berör frågor om beredning av politiska ärenden, men denna förefaller inte vara väl kommunicerad bland politikerna och tjänstemännen. Vår bedömning är dock att det finns en väl fungerande organisation som strävar efter att i bästa möjliga mån verkställa de politiska besluten. De faktorerna som kan hindra detta är otydligheten i beskrivningen av besluten samt otydligheten i hur besluten ska följas upp. Vi ser en brist i att det inte finns väl dokumenterade rutiner för hur de fattade besluten ska verkställas. Detta kompenseras dock i de fallen som vi studerade genom ett väl utvecklat lokalt samarbete och kommunikation mellan politikerna och tjänstemännen. Tjänstemännen är delaktiga under hela beslutsprocessen. Ur ett medborgarperspektiv är det viktigt att de politiskt fattade besluten verkställs och följs upp så att den politiska viljan omsätts i faktiska åtgärder. Vår studie visar att de besluten som ingick i förstudien verkställdes på ett tillfredsställande sätt. Vi vill dock betona att underlaget för förstudien var begränsat. Resultatet av förstudien och de stickprov som genomförts indikerar inte i sig något behov av fördjupad granskning. Däremot anser vi att ämnet är så centralt i det demokratiska systemet och den kommunala förvaltningen att det förtjänar fördjupad granskning. Ur ett väsentlighetsperspektiv är en sådan granskning önskvärd medan vår bedömning av den revisionella risken är att den är medelhög. Vi föreslår att en sådan fördjupning genomförs när den nya politiska organisationen varit verksam en tid. 1

4 2. Inledning 2.1 Bakgrund Region Skånes revisorer beslutade att följa demokratiprocessen i regionen i särskild ordning under Den övergripande frågan har varit hur styrkedjan fungerar för att säkerställa att de politiska besluten verkställs samt om, och i så fall hur, den nya förvaltningsstrukturen påverkar detta. 2.2 Uppdrag och revisionsfrågor Avsikten med denna förstudie har varit att ge revisorerna svar på ett antal frågor för att kunna bedöma om det finns en eventuell risk som gör att en djupare granskning behövs. Frågorna syftade till att belysa, utifrån medborgarperspektivet, om politiska beslut verkställs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och i överensstämmelse med gällande regelverk. Revisorerna önskade få svar på följande frågor: 1. Finns det rutiner för att säkerställa att politiska beslut genomförs? 2. Följer/verkställer tjänstemännen besluten? 3. Säkerställs att genomförandet sker och att det överensstämmer med beslutet? 4. Påverkar den nya förvaltningsstrukturen demokratiprocessen? 2.3 Metod och genomförande Förstudien genomfördes genom studier av fem utvalda beslut. Vi följde besluten från beredning genom beslut och implementering till uppföljning. Studien har genomförts med hjälp av studier av protokoll från respektive nämnd samt av till besluten relaterade dokument. Dessutom intervjuades tjänstemän och politiker som var involverade i beredningen, beslutsfattandet och implementeringen av respektive beslut. Kontaktperson från revisorskollegiet var förtroendevald revisor Magnus Bergström och från Region Skånes revisionskontor yrkesrevisor Helena Olsson. Rapporten är sakgranskad av de intervjuade personerna. 2

5 3. Förstudiens resultat revisorernas frågor I följande avsnitt av rapporten behandlas respektive beslut närmare och revisorernas frågor besvaras. 3.1 Beskrivning av beslutens väg genom organisationen Vårdval ögon (Dnr ) Beslutet handlar om införande av vårdval för medborgarna i Skåne. Tidigare har vårdval införts för grå starr och i januari 2012 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) att ge i uppdrag åt hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda och återkomma med redovisning av hur Region Skåne eventuellt kunde införa vårdval utöver det befintliga vårdvalet för grå starr. I april 2013 presenterade hälso- och sjukvårdsdirektören sin rapport, som visade att det fanns förutsättningar för att införa vårdval. Direktören föreslog hälso- och sjukvårdsnämnden att införa ett system som möjliggör för patienterna att välja sin vård. Rapporten betonade vikten av att förbereda vårdvalsmodellen med inblandning av medicinskt, ekonomiskt och administrativt sakkunniga. Ärendet togs upp i den Regionala Samverkansgruppen den 24 april Den 31 maj 2013 beslutade HSN att föreslå regionfullmäktige att besluta om införande av valfrihetssystem inom området ögonsjukvård utöver grå starr. Samtidigt uppdrog regionfullmäktige HSN att fastställa ackrediteringsvillkor och ersättningsmodell. Ärendet togs upp i regionstyrelsen den 10 juni Regionfullmäktige tog beslut om att införa vårdvalet den 17 juni Från protokollet vid Regional Samverkansgruppens sammanträde den 21 maj framgår det att facket är oeniga med arbetsgivaren. Den 6 december 2013 fastställde HSN ackrediteringsvillkoren och ersättningsmodellen för Vårdval Ögon utöver grå starr. Villkoren uppdaterades den 20 december Av beslutet framgår att tidigaste avtalsstart för ackrediterade mottagningar skulle bli den 1 april Av protokollsutdraget från HSN:s verkställande utskott framgår det att avtal har tecknats med 8 privata vårdgivare och att en ansökan har avslagits Evenemangsstrategi för Region Skåne (Dnr ) Inom ramen för Region Skånes varumärkesprojekt som syftade till att tydliggöra och definiera regionens varumärke lades ett uppdrag att ta fram en evenemangsstrategi för regionen. 3

6 Den 30 november 2012 lade beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor fram ett förslag till Regionstyrelsen. Beslutsförslaget innehåller ett utkast till Evenemangsstrategi för Region Skåne. Av beslutsförslaget framgår även att en person som ska vara ansvarig för Region Skånes evenemang skulle anställas. Förslaget skickades till Regionstyrelsen den 20 december Förslaget till strategin skickades på remiss till Business Region Skåne (BRS). BRS yttrade sig och framförde synpunkter om strategins utformning bildades enheten för Möten och Internationella Relationer (MIR). MIR fungerar som ett sekretariat till Gemensamma presidiet för internationella frågor och representation (GRIP). Även GRIP var en ganska nybildad enhet vid denna tidpunkt. MIR har tre huvudsakliga uppdrag: representativa frågor (hantering av externa besök), varumärkesbyggande evenemang (till exempel Region Skånes deltagande i Almedalen) samt internationella relationer (i samarbete med regionens alla förvaltningar, främst administration av t.ex. avtal med andra länder). Chris Marschall utsågs till enhetschef vid MIR och Lars Braedstrup-Holm anställdes i februari 2013 som ansvarig för Region Skånes evenemang som ett resultat av ovan beslut. Den 28 augusti 2013 föreslog GRIP till Regionstyrelsen att fastställa Strategin för Region Skånes medverkan i evenemang och Regionstyrelsen fastställde strategin vid sitt sammanträde den 19 september Regiondirektören gavs uppdraget att implementera strategin i organisationen. Enligt intervjun med tjänstemännen på MIR arbetar man idag efter strategin och det har under tiden utarbetats en praxis på hur strategin används och tolkas. Det finns dock brister i tydligheten i dokumentet. Det är till exempel inte alltid tydligt vem som anses vara ansvarig Psykiatriöverenskommelsen 2013 (Dnr ) Regeringen har tagit beslut om den s.k. PRIO-planen 1 för riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Utifrån denna har Regeringen och SKL tagit beslut om överenskommelser inom området för år Beslutet innebär att Region Skåne behövde vidta en del åtgärder för att kunna leva upp till överenskommelsen. Planen innehåller bland annat strategiska insatser inom vård och omsorg för att skapa förutsättningar för ett långsiktigt förbättringsarbete. Regionen i sin tur behöver samverka med kommunerna och därför behövdes de befintliga överenskommelserna mellan regionen och kommunerna ses över och revideras. Planen föreskriver också att Regionen ska tillhandahålla webbaserad information där det beskrivs vart i landstinget och kommunerna barn och unga med psykisk ohälsa kan vända sig. PRIO-planen ställer även krav på mål för tillgänglighet samt rapportering. 1 PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa Regeringskansliet, S

7 Den 21 mars 2013, efter beredning av Närsjukvårdsberedningen, tog HSN beslut om 1. att avsätta 5 miljoner kronor för att införa ett incitamentsmodell avseende Samordnade Individuella Planer för barn och unga med psykisk ohälsa, 2. att avsätta 1 miljon kronor för att införa möjlighet för privata verksamheter inom psykiatri att ansöka om utvecklingsprojekt kopplade till Samordnade Individuella Planer i linje med Psykiatriöverenskommelsen, 3. att avsätta 1 miljon kronor för att införa en ersättning för utvecklingsprojekt kopplade till Samordnade Individuella Planer riktade till Psykiatri Skåne och 4. att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att i nära samarbete med Kommunförbundet Skåne revidera Ramavtal Psykiatri samt Vägledande rekommendationer för barn och unga för att uppfylla kraven för Psykiatriöverenskommelsen Protokollet visar att förslag till nya överenskommelser skulle presenteras vid HSN:s sammanträde i maj Protokollsutdraget från HSN:s sammanträde den 31 maj 2013 visar att ett ramavtal om samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa godkändes. Hälso- och sjukvårdsdirektören fick uppdraget att teckna lokala avtal. Avtalsutkastet reviderades och godkändes vid HSN:s verkställande utskotts sammanträde den 20 juni 2013 och ärendet har även samverkats. Skånes kommuner har tagit beslut om att godkänna ramöverenskommelsen. Protokollsutdrag har granskats från Skurups, Vellinge, Höganäs, Kävlinge, Sjöbo, Kristianstads, Osby, Lomma, Hässleholms, Eslövs, Simrishamns, Perstorps, Malmö, Bjuvs, Ystads, Burlövs, Klippans, Helsingborgs och Svalövs kommuner. Kopia på de undertecknade avtalen har förutom ovan mottagits avseende överenskommelserna med Åstorps, Staffanstorps, Hörby, Landskrona, Östra Göinge, Ängelholms, Svedala, Trelleborgs, Bromölla och Tomelilla kommuner. Totalt har avtal skrivits med 31 av Skånes 33 kommuner. Enligt uppgift som vi fick från ansvarig tjänsteman har idag samtliga kommuner avtal med Regionen. Ärendet angående de delarna av beslutet som skulle beställas internt (d.v.s. införandet av en incitamentsmodell som det avsattes 5 miljoner kronor för samt ersättningen för utvecklingsprojekt kopplade till Samordnade Individuella Planer som det avsattes 1 miljon kronor för) gick till Vårdproduktionsutskottet som tog beslut den 26 mars Angående den delen av beslutet som avser den privata vården (d.v.s. punkt 2 i beslutet enligt ovan) så har koncernkontorets avdelning för hälso- och sjukvård den 21 mars 2013 skickat en skrivelse till de privata verksamheterna inom psykiatrin att ansöka om utvecklingsmedel. 5

8 Regionen har även sammanställt en hemsida med information om ärendet 2. Avrapporteringen gjordes i mars 2013 till HSN enligt protokollet Jobbpaket Skåne (Dnr ) Regionens stora utmaning är att komma till rätta med den höga ungdomsarbetslösheten. Regionstyrelsen lade därför fram ett förslag om en särskild satsning på jobb för ungdomar i Region Skåne som de kallar för Jobbpaket Skåne. Satsningen innebär att Regionen erbjuder arbetslösa ungdomar praktikplats/praktikanställning under en begränsad tid för att de sedan ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Den 16 december 2013 tog Regionstyrelsen beslut enligt förslaget om att avsätta 40 miljoner kronor år 2014 som en särskild satsning på jobb för ungdomar i Region Skåne. Regiondirektören fick i uppdrag att genomföra satsningen och återkomma med redovisning till regionstyrelsen i juni Innan dess hade MBL-förhandlingar hållits där facket förklarade sig vara oenig med arbetsgivaren. Den 3 mars 2014 fattade regiondirektören beslut om hur de avsatta 40 miljoner kronorna skulle fördelas. 33 miljoner kronor skulle gå till att anställa ungdomar vid Region Skånes verksamheter och 7 miljoner kronor skulle läggas på en satsning på Skåneleden, Kulturarv och Folkhälsa. Beslutsdokumentet anger även ansvarsfördelning för satsningen. En del av satsningen innebar att en överenskommelse med Arbetsförmedlingen skulle göras vilket skedde den 5 maj Personal- och arbetsgivarutskottet presenterade en lägesrapport den 5 maj 2014 avseende den delen av projektet som omfattar de 33 miljonerna och avser anställning av ungdomar i Region Skånes olika verksamheter. I beslutet i december 2013 framgick det att en uppföljning skulle ske under hösten En rapport lämnades redan i maj 2014 och denna anses vara uppföljningen. Dessutom väntas en slutrapportering i februari 2015 i samband med att projektet avslutas Utredning om el-buss i mindre stadstrafik (Dnr ) För att klara omställningen till fossilfri kollektivtrafik behöver frågan om eldrivna bussar utredas. Den 28 april 2014 beslutade Kollektivtrafiknämnden att uppdra trafikdirektören att utreda förutsättningarna för att införa elbussdrift i Skåne och återkomma med ett förslag till genomförande. Utredningen skulle presenteras för nämnden i oktober Skånetrafiken genomförde utredningen och presenterade den för nämnden den 20 oktober Nämnden beslutade då att fortsätta och gav trafikdirektören i uppdrag att slutföra ärendet. Målsättningen är att trafiken med elbussar ska starta i december uppfoljning/strategisk-plan-for-den-psykiatriska-varden-i-skane-/samverkan- Psykiatri-2013/ 6

9 I skrivandes stund arbetas det med implementering av projektet. Enligt trafikdirektören har utredningsfasen genomförts medan implementeringsfasen är pågående. 3.2 Svar på revisorernas frågor Verkställs de politiska besluten på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och i överensstämmelse med gällande regelverk? Kommunallagen eller annan lagstiftning föreskriver inte hur politiska beslut ska följas upp och återkopplas. En framgångsrik och ändamålsenlig hantering av hur politiska beslut verkställs bygger på tydliga och kommunicerade rutiner. Region Skåne har en Ärendehandbok 3 som innehåller viss vägledning för de handläggare som skriver fram ärenden för politiska beslut. Avsikten är att säkerställa att ett ärende är korrekt berett och allsidigt belyst. Det ska noteras att urvalet av de studerade besluten är begränsat, vilket gör att vi har svårt att uttala oss generellt om hur och om alla politiska beslut verkställs. Baserat på de fem besluten som ingick i studien är vårt svar på revisorernas fråga om politiska beslut verkställs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt är i huvudsak ja. Det fanns rutiner som var väl inarbetade och det fanns ett bra samarbete mellan politikerna och tjänstemännen i samband med verkställande av de studerade besluten. Vi rekommenderar dock att dessa rutiner dokumenteras skriftligt. Vi vill påpeka att dessa dokument inte nödvändigtvis behöver vara likformade för samtliga nämnder och förvaltningar, utan det viktiga är att de är anpassade till verksamheternas verkliga behov. Under vårt arbete noterade vi att Ärendehandboken inte förefaller vara tillräckligt väl kommunicerad bland tjänstemännen och politikerna Finns det rutiner för att säkerställa att politiska beslut genomförs? Genomgången av de beslut som ingår i förstudien visar att det finns tillfredsställande rutiner för att säkerställa att politiska beslut genomförs inom organisationen. Rutinerna är dock inte centralt utarbetade, beslutade och dokumenterade utan är snarare ett resultat av praxis. Det är möjligt och tillgängligt att följa beslutens gång genom protokollen från nämndernas sammanträden. I organisationen finns det ett väl inarbetat arbetssätt för att informationen om de fattade besluten ska kunna nå från nämnderna till de berörda förvaltningarna. Det är inga centralt antagna rutiner utan är olika för de olika nämnderna och förvaltningarna. Rutinerna och arbetssättet är ett resultat av praxis och dessa finns inte skriftligt dokumenterade. Dock menar de intervjuade politikerna att de känner ett stöd från tjänstemännen och att en väl fungerande dialog och regelbundna möten är tillräckliga för att säkerställa att de politiska besluten genomförs och tolkas på korrekt sätt. 3 Ärendehandbok för Region Skåne, version 2012 mars. 7

10 Förvaltningarna är ofta informerade om och är med i beredningen av ärendena. Tjänstemännen i ledande ställning har i allmänhet en mycket god kommunikation och kontakt med politikerna vilket bidrar till att ett fungerande arbetssätt har utarbetats. Vi har noterat att det inte alltid är tydligt beskrivet vad beslutet innebär. Den politiska viljan kan i vissa fall avsiktligt vara mindre konkret, vilket ger utrymme för tolkningar från tjänstemännens sida. I dessa fall är det extra viktigt att det finns en löpande kommunikation mellan politikerna och tjänstemännen för att implementeringen av besluten ska ske i linje med den politiska viljan. Det är också av vikt att beskrivningen av hur uppföljningen ska ske är tydlig. Studien visar att i de fall som inkluderas i studien fanns det en informell återkoppling och kommunikation mellan tjänstemännen och politikerna vilket resulterade i att önskad effekt uppnåddes. Regelbundna kontakter och möten säkerställer att besluten tolkas enligt politikernas ursprungliga önskemål. Vi ser dock en viss risk ur ett medborgar- och demokratiperspektiv i arbetssättet där det ges för stort utrymme för tjänstemännen att tolka besluten Följer/verkställer tjänstemännen besluten? Studien visar att tjänstemännen i största möjliga mån följer besluten. Den risken för brister som vi kan se beror främst på otydlighet i beskrivningen av besluten samt av hur uppföljning ska ske. (Se ovan, under punkt 3.2.1) Det finns en vilja att följa de politiska besluten och att verkställa besluten efter bästa förmåga. Det största hindret är återigen de fall när besluten inte är klart formulerade och ger utrymme för tolkningar. Vi vill återigen påpeka vikten av en väl fungerande kommunikation mellan tjänstemännen och politikerna. I de fallen som vi har studerat finns det ett inarbetat arbetssätt för kommunikation. Till exempel i Vårdval har man skapat ett forum som består av en grupp medarbetare som träffas regelbundet. Hälso- och sjukvårdsnämndens dåvarande ordförande hade regelbundna möten och avstämningar med hälso- och sjukvårdsdirektören. Dessutom fanns det arbetsgrupper inom nämnden som höll löpande kontakt med tjänstemännen som var involverade i hur besluten verkställdes. Dessa är dock inga dokumenterade, centralt antagna rutiner utan snarare ett initiativ av de politiker och tjänstemän som var delaktiga i besluten Säkerställs att genomförandet sker och att det överensstämmer med beslutet? Beslutens genomförande faller på tjänstemännen i förvaltningarna. I de besluten som vi har studerat har det inte förekommit att någon tjänsteman inte skulle ha följt instruktionerna för genomförandet. Återigen vill vi dock påpeka vikten av att uppföljningen sker på rätt sätt. Detta förutsätter att man i beslutet lämnar tydlig information om önskad effekt samt om hur och när återkoppling ska ske. Som det nämns ovan har vi noterat att det inte alltid är tydligt hur besluten som fattades ska följas upp. Det förekommer fall då tjänstemännen hade verkställt beslutet innan utsatt tid och resultatet har återrapporterats. Detta togs med i nämndens protokoll men det framgår inte att denna rapport avser 8

11 den återkopplingen som efterfrågats i det ursprungliga beslutet vilket leder till otydlighet. Vi kunde inte se att nämnderna skulle ha en gemensam rutin för att följa upp om ärendena verkställs så att inga beslut glöms bort eller faller mellan stolarna. Vid tidpunkten då de studerade besluten fattades arbetade Hälsooch sjukvårdsnämnden med en uppföljningslista som nämndsekreteraren höll uppdaterad. Denna rutin var resultatet av nämndens egna initiativ. Det vore önskvärt att ha en gemensam rutin för uppföljning av besluten, till exempel en uppföljningsfunktion i diarieföringssystemet Påverkar den nya förvaltningsstrukturen demokratiprocessen? Den nya förvaltningsstrukturen resulterar i att sjukvården numera är uppdelad i fyra områden, Skånevård Sund, Skånevård Kryh, Skånes universitetssjukvård och Medicinsk service. Omorganisationen innebär att de tidigare tretton förvaltningarna bantades ner till fyra. Syftet med omorganisation var att förbättra samarbete mellan sjukvården och primärvården liksom med kommunerna samt att effektivisera administrationen och sänka kostnaderna. Revisorerna vill få svar på frågan om den nya förvaltningsstrukturen påverkar demokratiprocessen. Generellt kan vi konstatera att långt ifrån alla beslut påverkas av den nya förvaltningsstrukturen. Av de beslut som ingår i denna förstudie som får en kännbar effekt av omorganisationen är Vårdval ögon samt Jobbpaket Skåne. I båda fallen kan vi se en positiv effekt. Vårdval Skåne påverkas direkt av förändringen i förvaltningsstrukturen. Samarbetet mellan enheterna har fungerat väl enligt den tjänsteman som vi intervjuade. Anledningen var delvis att beslutet var väl förankrat i organisationen redan från början. Det nämndes också att det pågick en väl fungerande och kontinuerlig dialog under hela processen vilket ledde till att önskat resultat uppnåddes. Jobbpaket Skåne påverkades eftersom satsningen berör hela Region Skånes organisation. Från detta perspektiv är en förenklad organisation lättare att samarbeta med. En mer central styrning gör det möjligt att ta snabbare beslut och därmed förenklas samarbetet inom Regionens olika avdelningar. Generellt ansåg både tjänstemännen och politikerna att en förenklad organisation gav en positiv förenklingseffekt även för implementering av de beslut som fattades. 9

12 Bilaga 1: Intervjuade personer Charlotta Gyland, verksamhetskontroller (Vårdval Ögon) Emelie Sundén, utvecklare hälso- och sjukvård (Psykiatriöverenskommelsen 2013) Ann-Sofi Bennheden, HR-direktör Maria Ingvarsson, HR-strateg samt Carina Wirth, enhetschef för HR-utveckling (Jobbpaket Skåne) Chris Marschall, enhetschef för möten och internationella relationer (MIR) samt Lars Braedstrup-Holm, projektledare på MIR (Eventstrategi Skåne) Maria Holmgren, trafikdirektör (Elbuss-utredningen), mailintervju Carl Johan Sonesson, tidigare ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden Stefan Lamme, tidigare ordförande i vårdproduktionsberedningen och i vårdproduktionsutskottet Stefan Svalö, tidigare andra vice ordförande i Kollektivtrafiknämnden, numera ordförande 10

13 Deloitte erbjuder tjänster inom revision, skatterådgivning, business consulting och finansiell rådgivning till offentliga och privata klienter inom en mängd branscher. Med ett globalt nätverk av medlemsfirmor i mer än 150 länder, kan Deloitte erbjuda spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter de behöver för att ta itu med sina mest komplexa utmaningar. Samtliga medarbetare i nätverket arbetar för att nå den gemensamma visionen To be the standard of excellence. Med Deloitte avses en eller flera av Deloitte Touche Tohmatsu Limited, en brittisk juridisk person, och dess nätverk av medlemsfirmor, som var och en är juridiskt åtskilda och oberoende enheter. För en mer detaljerad beskrivning av den legala strukturen för Deloitte Touche Tohmatsu Limited och dess medlemsfirmor, besök Deloitte AB