SFK remissvar för stiftelse

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "SFK remissvar för stiftelse"

Emma Pettersson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Bilaga 2b SFK remissvar för stiftelse Svensk Galopps stiftelse kommentarer till förslag Tidshorisonten Det skall enligt uppgift komma en större utbetalning från JM/Skanska under våren 2017, som skall användas till att amortera lån hos SEB. Först senare utbetalningar torde bli aktuella att överföra till stiftelsen, varför det inte synes vara någon brådska med stiftelsebildningen. SFK föreslår följande förändringar: - Att föreslaget underlag överarbetas av SG m h t inkommit underlag från sällskapen - Ett nytt remissförfarande genomförs för att få fram ett väl genomarbetat underlag för senare beslut av fullmäktige - Beslut tas tidigast vid SG Årsstämma 2017 Den övergripande frågeställningen Den övergripande frågeställningen kan formuleras som: Hur säkra kapitalet och dess avkastning från misshushållning utan att säkerheten blir så hög att det inte kan användas alls? Stiftelseformen Typiskt sett används ofta stiftelseformen när en donator vill främja ett visst, ofta på något sätt välgörande, ändamål. Som framgår av handlingarna är de förutsättningar som lagts fast i stiftelseförordnandet mycket svåra att senare ändra. Det finns gott om stiftelser i omvärlden vars ändamål med tiden blivit irrelevanta. Om Svensk Galopps stiftelse hade bildats för 100 år sedan är det troligt att vi idag skulle ägnat en del tankemöda åt hur dess tillgångar skulle kunna användas i enlighet med förordnandet. Löpningar över hinder och för kavallerister hade kanske getts en framträdande plats. Hur kommer sportens intressenter om 100 år att se på det vi gör idag? Vår föreställningsförmåga om framtiden sätter begränsningarna. Skyddet för kapitalet Det skydd som eftersträvas är skydd mot fientliga/kriminella intressen och skydd mot sportens egna intressenter som kan ha olika och kanske kortsiktiga intressen. Direkt kriminella intressen låter sig oftast inte hindras av regler och paragrafer. Med de stadgar som de tre medlemssällskapen i SG har idag är det möjligt för större intressegrupperingar att helt stadgeenligt ta över sällskapen och därmed även kontrollen över SG. Detsamma gäller stiftelsen med den styrelse som föreslagits. För att uppnå det eftersträvade skyddet för kapitalet synes alltså styrelsens sammansättning behöva vara en annan än den föreslagna kanske med en majoritet av ledamöter som saknar koppling till galoppsporten.

2 Generella synpunkter och frågor Den första frågan som inställer sig är: Vad är avsikten med skapandet av stiftelsen? Den andra frågan är: Vilken organisationsstruktur vill man ha för galoppverksamheten i Sverige? Så som Prop. och FtS är utformade hänger de båda frågorna intimt samman. Bägge texterna. Prop. och FtS, lämnar nämligen vägen helt öppen för startande och skapande av parallell/parallella organisation/er, konkurrerande med de galoppverksamheter som bedrivs på olika orter i Sverige idag. Man måste då först svara på frågan: Vad vill man ha stiftelsen till? Skall stiftelsen förvalta medel, den fråga som Setterwalls Advokatbyrå yttrat sig om, eller skall den kunna starta och bedriva fullskalig galoppverksamhet parallell med den galoppverksamhet som bedrivs idag, enligt det FtS som tagits fram med hjälp av SEB? För närvarande finns som moderorganisation Svensk Galopp Ideell Förening (SGIF) och dess dotterbolag Svensk Galopp Aktiebolag(SGAB) samt ett antal sido-, över och underordnade bolag och föreningar/sällskap, inklusive SFK. Dessutom finns ett antal fristående organisationer, bl.a. Jockeyklubben (The Swedish Jockey Club). I Prop. och FtS används begreppet Svensk Galopp. Det måste göras klart i Prop. och FtS vilken organisation som avses, SGIF eller SGAB. Detta är viktigt eftersom endera lär vara part i det avtal som slutits angående markförsäljningen vid Täby Galopp. Det är också viktigt eftersom huvudsakliga medel till den föreslagna stiftelsen lär komma från endera SGIF eller SGAB. Det är inte allom givet att strukturen för SGIF och SGAB ser likadan ut i framtiden. Intentionerna med Prop. är ju att FtS skall gälla för lång tid framöver. Det måste också påpekas att när väl beslut tagits om bildande av en stiftelse och stiftelsen har registrerats, då är det de registrerade stadgarna som sätter ramarna för stiftelsens verksamhet. Det som anges i Prop. har egentligen ingen betydelse längre mer än som intentioner och historiskt bakgrundsmaterial. Vidare måste man vara helt klar över att det kapital som överförs till stiftelsen har SGIF, SGAB och övriga organisationer överhuvud taget inget inflytande över längre. Det är inte ens säkert att de får del av avkastningen av det kapitalet så som FtS är utformat. Specifika synpunkter Prop. sid 1 st. 1: Svensk Galopp bör preciseras. SGIF? SGAB? sid 1 sista st. och sid 2 st. 1: angivna organisationer bör preciseras med resp. organisations fullständiga namn och organisationsnummer. Det är mycket vanligt att organisationer byter

3 namn och om inte organisationsnumren är angivna blir begreppsförvirringen total efter ett antal år. Specifika synpunkter FtS 2 st.1: Ändamålsparagrafen, kärnan i FtS, är mycket vittomfattande, 11 punkter, och ger möjlighet för bl.a. startande, byggande, ägande och drivande av komplett galoppverksamhet, konkurrerande med den som bedrivs idag. 2 st.2: Denna text öppnar för ryckighet i medelshanteringen. T.ex. punkterna 9 och 10 i st.1 avser stipendieutdelning och 2 st. 4 medel till universitet och högskolor mm. För att sådana stipendier och bidrag över huvud taget skall ge marknadsmässig nytta för givaren krävs kontinuitet och genomtänkt uppbyggnad. Ad hoc hantering är inte att rekommendera och det bör beaktas redan i FtS. Samma gäller för stöd till forskning, punkten 5, och stöd till barn och ungdomar, punkten 7. 2 st. 3: Texten öppnar för verksamhet utomlands. I övrigt anser SFK att: - Som stiftelsestadgarna nu är utformade innebär det, att man bildar en parallellorganisation till SG s styrelse. SG s ideella förening bör även framgent styra galoppens utveckling i alla avseenden. 3 st. 1: Organisationerna skall anges med korrekta registrerade namn och registrerade organisationsnummer, av skäl som angetts ovan. 3 st. 4: Om en person är ordförande i två av i st. 1 angivna organisationer - vilken organisation anses denna/e person företräda? Texten är inte klar här. Vem avgör vilketdera? Personen själv? Stiftelsens styrelse? Det borde finnas begränsade mandatperioder. Det borde finnas någon form av valberedning/valnämnd. Utses hur? Klar när? 3 sista st.: Hur fattas beslut? Enigt? Vilka är kriterierna för stiftelsens bästa? Gäller det stiftelsen i sig eller gäller det galoppens bästa? I övrigt anser SFK att: - Jk inte ingår i styrelsen - Styrelsen inom sig utser ordförande för ett år i taget - De övriga tre styrelsemedlemmarna utses av SG fullmäktige, med inriktningen av kompetenser enligt förslaget

4 - Kan antalet sällskap antas komma att vara konstant över tiden? Är det givet att sällskapens ordförande alltid är bäst lämpade att inta en plats i stiftelsens styrelse? Ett alternativ är att sällskapen får utse en representant - Kanske skulle det även vara bra att ange hur styrelsen skall arvoderas. - Stiftelsens styrelse kan gå en helt annan väg än Svensk Galopps t ex besluta att inga medel alls skall tillfalla Svensk Galopp, eller starta konkurrerande verksamhet 4 st. 3: Stiftelsen kan bilda bolag för viss del av verksamheten. Eftersom ändamålet för stiftelsen är vittomfattande, enligt 2 ovan, måste man vara klar över att bolag då i princip kan startas inom vilket område som helst som täcks av 2 och som stiftelsens styrelse anser gynna stiftelsens ändamål. Observera också att detta är en av de paragrafer som stiftelsestyrelsen kan ändra själv. 5 : Ordet realisationsresultatet måste preciseras. En definition krävs. Även här öppnas möjlighet för stiftelsens styrelse att anlägga eller förvärva en ny anläggning för galoppsporten. 6 : Preciserad placeringsinstruktion och lämpligen en placeringskommitté behöver utses. Detta behöver inte nödvändigtvis anges i stadgarna, men ett omnämnande kunde ändå vara bra. 7 : Förutom säte för styrelsen krävs adress, kansli och organisation. 8 : Räkenskaper - vem skall sköta dem? Var? Skall vara klara när? 9 : Förvaltning mm firmateckning hur sker den? Vem som har rätt att teckna stiftelsens firma måste anges i stadgarna. Revisor - vem utser och hur? När skall revisionen vara klar? Inom vilken tid skall den tillställas styrelsen? 11 : Ändring av stadgarna - med omedelbar verkan? För ökad säkerhet och undvikande av ryckighet vore det bra om beslut om ändring av stadgarna kräver två på varandra följande styrelsemöten med visst angivet tidsintervall emellan alternativt nyval till styrelsen emellan. Övriga punkter att beakta: Firmateckning måste tas med i stiftelsestadgarna. Löpande förvaltning sköts av vem? Hur många styrelsemöten skall minimum hållas per verksamhetsår? Vem kallar? Vem kan påkalla styrelsemöte? Årsredovisning skall vara klar när?

5 Sekreterare? Protokoll? Numrerade? Justering? Protokoll tillställas styrelsen när? Beslutsförhet i styrelsen? Majoritetsbeslut? Utslagsröst? Upplösning av stiftelsen? Alla dessa punkter bör beaktas i stiftelsestadgarna. Utöver ovanstående bör det inom SG tas inriktningsbeslut med avsatta ekonomiska medel för upprättande av en ny anläggning för bedrivande av galoppsport i Skåne samt för utveckling av anläggningen i Göteborg. Detta behöver göras före stiftelsens igångsättande såsom stadgarna är utformade idag. Håkan Birger På uppdrag av SFK styrelse

Relevanta dokument

STADGAR för INSAMLINGSSTIFTELSEN BRANDFORSK

STADGAR för INSAMLINGSSTIFTELSEN BRANDFORSK Stiftelsens namn, säte och ändamål 1 Stiftelsens namn är Insamlingsstiftelsen Brandforsk. Insamlingsstiftelsen Brandforsk är en insamlingsstiftelse med säte