MILJÖ- OCH BYGGNADSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN Inklusive tillsynsplan, kontrollplan och kommunikationsplan. Maria Pålsson

Transkript

1 MILJÖ- OCH BYGGNADSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Inklusive tillsynsplan, kontrollplan och kommunikationsplan Maria Pålsson

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Omvärldsanalys och utvecklingstankar inom kommunen Omvärld och närvärld Åtta punkter för att skapa Sveriges mest attraktiva kommun Identifierade styrkor och möjligheter Styrkor Möjligheter Uppdrag och förutsättningar Uppdrag enligt reglemente Prioritering av uppdrag till miljö- och byggnadskontoret Utförande av uppdrag Organisation Budget Fokusområden och åtaganden Ledningsstrategi Ledarskap och medarbetarskap Kvalitet Kommunikation Verksamhet Tillsynsplan för hälsoskydd Tillsynsplan för miljöskydd Kontrollplan för livsmedel Bygglov och tillsyn enligt plan- och bygglagen Geodatastöd Mätning Kartproduktion Strategisk IT-utveckling Kommunikation Planerade kommunikationsinsatser... 20

3 7.2 Större kommunikationsprojekt Övriga övergripande insatser och utvecklingsområden Ledarskap och medarbetarskap Administrativa arbetsuppgifter och rutiner Kvalitet och uppföljningsarbete Verksamhetsstöd IT Större utvecklingsuppdrag under Handlingsplaner och aktiviteter till nämndens åtaganden... 22

4 1. Inledning Verksamhetsplanen beskriver miljö- och byggnadskontorets planerade verksamhet under 2015 utifrån kommunens målsättningar och övergripande prioriteringar. Verksamhetsplanen är mer detaljerad än den återrapportering som miljö- och byggnadsnämnden gör till kommunstyrelsen varje höst. En ny verksamhetsplan ska från och med denna, antas för varje år. Verksamhetsplanen riktar sig främst till miljö- och byggnadskontorets chefer och medarbetare och är ett övergripande dokument för det operativa arbetet och uppföljningen. Planen tydliggör också vikten av god kommunikation över de organisatoriska gränserna, både inom och utom förvaltningen, liksom en god extern kommunikation. Verksamhetsplanen inleds med en beskrivning av vad som påverkar oss i vår omvärld, identifierade styrkor och möjliga förbättringsområden samt förutsättningar för framtida prioriteringar i form av övergripande kommun- och nämnddirektiv. Därefter följer kommunens ledningsstrategi samt de prioriterade utvecklingsområden som kontoret kommer att arbeta med under Planen kompletteras med bilagorna tillsynsplan, kontrollplan och kommunikationsplan. 2. Omvärldsanalys och utvecklingstankar inom kommunen 2.1 Omvärld och närvärld Omvärldsbevakning och omvärldsanalys är en ständigt pågående process som hjälper oss att vara beredda på förändringar i omvärlden som påverkar vår verksamhet direkt eller indirekt. Genom omvärldsanalys kan vi förbättra beredskapen och få underlag till prioriteringar och verksamhetsutveckling Omvärldens förväntningar och krav på utveckling Handläggning och processer Förväntningarna och kraven från medborgare och företagare på myndighetens handläggning ökar. Omvärldens krav på kort handläggningstid med en fortsatt hög rättssäkerhet kan mötas med teknik. Förkortade byggnadsprocesser har diskuterats på riksnivå under lång tid och ett flertal statliga utredningar har kommit med förslag på åtgärder. Teknisk utveckling Den tekniska utvecklingen möjliggör att medborgare och företagare kan hämta information och sköta sina ärenden via datorer, läsplattor och mobiltelefoner. Attraktiv boendekommun Sollentuna är en attraktiv kommun att bosätta sig i. Den ursprungliga bebyggelsen med villor på stora tomter håller på att förändras genom avstyckning av nya tomter och förtätning. Det medför ofta att nya villor byggs på platser som är topografiskt svåra och bygglovsenhetens rådgivning är i sådana fall viktig vilket också ställer krav på personalens kompetens. Stockholmregionen har en hög tillväxt och det gäller även Sollentuna. Konjunkturen i byggbranschen har varit hög en lång tid och någon avmattning finns inte i sikte. Oavsett hur konjunkturen ändras över tid påverkar den bygglovsenhetens verksamhet på ett omedelbart sätt.

5 Kompetensbehov Bygglovsenhetens verksamhetsområde är en komplex sammansättning av samhällsbyggnad, byggnadsteknik, juridik, it-teknik, estetik, kommunikation och med en liten inblandning av sociologi. Detta gör att det är svårt att rekrytera medarbetare med en fullständig kompetensprofil och som dessutom har erfarenhet av arbetet. Kraven att vidareutbilda personal kommer mot bakgrund av detta att öka. Lagar och regler De senaste årens utveckling inom bygglovsenhetens verksamhetsområde har inneburit en alltmer långtgående frihet för fastighetsägare och då främst ägare till en- eller tvåbostadshus. Först ökades den så kallade friggeboden från 10 till 15 kvadratmeter och efter halvårsskiftet 2014 får ägare till en- eller tvåbostadshus bygga 25 kvadratmeter komplementbyggnad, 15 kvadratmeter tillbyggnad och uppföra högst två takkupor utan bygglov. En anmälan ska dock lämnas in till kommunen. För enbostadshus gäller dessutom att man får inreda ytterligare en bostad. Efter den 1 januari 2015 kommer bygglov för större avvikelser från detaljplanebestämmelser än tidigare att kunna beviljas. Syftet med detta är att i större omfattning än tidigare slippa kravet på ändring av detaljplanen och därigenom ytterligare kunna korta projekttiden. Det finns anledning att tro att ytterligare lagförändringar inom plan- och bygglagens område kommer att beslutas om i framtiden. De utredningar som har legat till grund för de ändringar som redan är beslutade innehöll förslag på ytterligare reformer för att korta tiden från idé till färdig byggnad Informationsinsamling och -förvaltning Mät- och kartverksamhetens område har digitaliserats kraftigt sedan 2000-talets början och den utvecklingen kommer inte att avstanna. Moderna digitala metoder för insamling av kartinformation, så kallad geografisk information, har pressat priserna kraftigt och samtidigt gjort det möjligt att samla in betydligt större datamängder på väsentligt kortare tid än tidigare. Ett aktuellt exempel på den tekniska utvecklingen är användandet av drönare, det vill säga flygande farkoster som på egen hand samlar in geografisk information. Denna utveckling ställer nya krav på mät- och kartverksamheten där fokus måste läggas mer på storskalig insamling och förvaltning av geografisk information. Det innebär en beställar- och förvaltningsorganisation snarare än en renodlad produktionsverksamhet som historiskt bedrivits inom alla kommunala mät- och kartverksamheter. Det kommer även att ställas krav på att förvalta och kvalitetssäkra information från publika källor som till exempel Google och OpenStreetmaps, för att nämna två mycket vanliga källor. På sikt kommer det praktiska mätarbetet i fält att utgöra en mindre del av det totala mätarbetet Samverkan med andra kommuner och myndigheter Kommuner och myndigheter kan samverka på många olika sätt. Syftet med samverkan kan vara att skapa kvalitet och tillsammans effektivisera och utveckla kommunala verksamheters arbete. Behovet av samverkan tenderar att öka och i synnerhet för mindre kommuner för att klara av det ansvar och de uppgifter som åvilar kommunen som myndighet. Det största samverkansarbetet för miljö- och byggnadskontorets verksamheter sker genom Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Samverkan sker områdesvis genom till exempel Geodatarådet inom mät- och kartområdet och Miljösamverkan Stockholm län inom miljö- och

6 hälsoskyddsområdet. Dessa är exempel på samverkan som enbart handlar om samarbete, lärande och effektivitet men där kommunerna har sin självständiga organisering. Andra former för samverkan är t ex att kommuner går samman och organiserar sina myndighetsfunktioner gemensamt, t.ex. genom kommunalförbund för ett givet område. Man kan samordna sig med gemensam personal och kontor för handläggning och/eller gemensam politisk nämnd för styrning och beslutsfattande Miljö och klimat Klimat Arbetet med att minska klimatpåverkan och hantera dess effekter pågår och måste intensifieras på lokal, nationell och på global nivå. Miljö- och byggnadskontorets arbete bidrar till att minska energiförbrukningen. I synnerhet miljö- och byggnadsnämndens arbete med energirådgivning, som är ett samarbete mellan 27 kommuner och samordnas i Stockholmsregionen av Kommunförbundet Stockholms län. Verksamheten med energi- och klimatrådgivning finansieras genom medel från Energimyndigheten. Kemikalier Mängden kemikalier som kan påverka människors hälsa och miljön negativt ökar i samhället. Under de senaste åren har hälsoproblem kopplat till kemikalier i varor kunnat konstateras på ett tydligare sätt. Barn är särskilt känsliga för dessa hälsoproblem. Både nationella myndigheter liksom många kommuner riktar nu fokus och resurser på att minska de giftiga kemikalier som barn utsätts för på förskola och skola. Skolmiljöer Även inomhusmiljön i skolor är i fokus genom ett nationellt tillsynsprojekt som genomförs 2015 kring hur väl ventilation och städning lever upp till vad som krävs för att uppnå en hälsosam miljö. Inom dessa områden har det gång på gång visat sig vara stora brister på många skolor i hela landet. Genom att denna tillsyn genomförs samtidigt i nästan samtliga svenska kommuner förväntas dessa frågor få mycket uppmärksamhet under det kommande året/åren. Livsmedel De senaste åren har Sverige berörts av ett antal livsmedelsbedrägerier, till exempel färdigmat innehållande odeklarerat hästkött, falsk honung och löjrom med felaktiga angivelser om ursprung med mera. Hittills har livsmedelskontrollen i Sverige i huvudsak varit anpassad och uppbyggd för att hantera frågor om hygien och säkra livsmedel. Nu sker en utveckling av kontrollen så att mer arbete ska handla om att upptäcka och förebygga fusk i livsmedelsbranschen. Detta kan till exempel innebära att mer provtagningar av livsmedel kommer att genomföras och att samarbete med brottsbekämpande myndigheter behöver utvecklas Barnperspektiv Sollentuna kommun bedriver inom ett antal områden ett aktivt arbete för att säkerställa att barnperspektivet beaktas och att barns rättigheter respekteras när det gäller de insatser som genomförs och de beslut som fattas.

7 För att beskriva hur Sollentuna kommun tillgodoser barnperspektivet inom de olika förvaltningarnas verksamheter har ett så kallat barnbokslut tagits fram. I utformningen av ett barnbokslut är FN:s barnkonvention en viktig referensram. Miljö- och byggnadskontoret kommer under 2015 att delta i Folkhälsomyndighetens nationella tillsynsprojekt om inomhusmiljön i skolor. En övervägande del av Sveriges kommuner deltar i projektet. Syftet är att uppnå en bättre och hälsosammare inomhusmiljö för eleverna och skolpersonalen. Tillsyn ska göras på såväl kommunala som privata skolor. Tillsynen innebär en omfattande granskning av skolornas egenkontroll när det gäller städning och ventilation. Egenkontroll innebär att skolan själv ska planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka och förebygga miljö- och hälsoproblem Kundperspektiv Flera områden påverkas av ökade krav från medborgare och företagare när det gäller information, tillgänglighet och transparens. Engagemanget för hur offentlig verksamhet ska bedrivas är stort hos människor. Inom den kommunala världen fortsätter trenden med ökat fokus på medborgardialog och ökat medborgarinflytande. När invånarnas intresse och engagemang växer ökar kraven på våra verksamheter när det gäller återkoppling och uppföljning. Inte minst ökar kraven på kommunerna när det gäller servicefunktioner och på snabb handläggning. 2.2 Åtta punkter för att skapa Sveriges mest attraktiva kommun De åtta punkterna har, med stöd av konsultutredning 2013, tagits fram av kommunledningsgruppen och är gemensamma för alla förvaltningar inom kommunen. 1 Värderingar och kultur Gemensamma värderingar och en gemensam kultur är en viktig grund för en effektiv organisation. Vi vill ha en kultur där vi: Har fokus på att ge invånare, företag och organisationer bästa möjliga service. Vi har kunden i fokus och arbetar för att överträffa förväntningarna. tar initiativ för att utveckla och förbättra samarbetar för att lyckas i vårt uppdrag glädjes åt varandras framgång tar emot nya idéer med en positiv inställning lyfter fram goda exempel för att visa vad vi kan och för att lära av varandra anpassar tjänster, information och bemötande till dem som vi möter Ett effektivt och framgångsrikt samarbete ska präglas av ömsesidig respekt och förtroende mellan alla delar i kommunen mellan olika förvaltningar, avdelningar, yrkeskategorier och mellan tjänstemän och politiker. När vi stöter på problem som berör andra förvaltningar ska vi alltid tala med den som är direkt berörd så snabbt som möjligt. De invånare, företag och organisationer som vi möter ska uppleva att vi alltid agerar professionellt och respektfullt. 2 Roller och ansvar i en effektiv kommun

8 Att arbeta i Sollentuna kommun innebär att vara ansvarstagande och samarbetsinriktad. För att kunna arbeta effektivt behöver vi tydliggöra roller och ansvar. Vi behöver också sprida kunskap om hur ansvarsfördelningen faktiskt ser ut så att alla vet vad som gäller. Det finns ett särskilt stort behov av att tydliggöra roller och ansvar inom till exempel: stadsbyggnadsområdet projektarbete områden där kommunen har en beställarroll och ska ställa krav på utförare IT-området där externa leverantörer har stor betydelse Det är viktigt att arbetet organiseras på ett tydligt och effektivt sätt. Det handlar om att sätta mål, göra planer/aktiviteter och att följa upp. Allt för att vi ska leverera på ett bra sätt och helst överträffa förväntningarna. För att bli mer effektiva och mindre personalberoende ska vi också dokumentera och ha skriftliga rutiner som underlättar arbetet. Rollen som tjänsteman i offentlig verksamhet innebär ett stort ansvar vi påverkar människors liv och vardag. Att arbeta i offentlig verksamhet innebär också en fantastisk möjlighet att bidra till ett bättre samhälle. Det är viktigt att vi vet vad rollen som tjänsteman innebär att vi känner till lagar och regler som omgärdar tjänstemannarollen. Även chefsrollen behöver tydliggöras. Alla chefer ska aktivt: driva och utveckla sin verksamhet bidra till ett gott samarbete med andra förvaltningar bidra i kommunövergripande/förvaltningsövergripande frågor Driva och utveckla de externa kontakterna inom ramen för den roll man har. Det kan till exempel handla om att förstå vad våra invånare, företag och organisationer vill ha eller behöver, samverkar med andra kommuner, myndigheter och landstinget. 3 Utvecklingsarbete som är gemensamt, systematiskt och långsiktigt För att ge alla i Sollentuna bästa tänkbara service behöver vi ständigt utveckla verksamheten och ha fokus på kvalitetsfrågorna. Att ställa krav på kvalitet i offentlig verksamhet är både viktigt och svårt. Därför behöver vi arbeta tillsammans i dessa frågor, vi behöver arbeta systematiskt och långsiktigt. Omvärldsbevakning/omvärldsanalys, planering och uppföljning behöver vidareutvecklas så att vi fångar relevanta aspekter samt bygger upp bra analyser av vår verksamhet och vad som händer runt omkring oss. Fakta och statistik behöver analyseras för att vi ska kunna dra rätt slutsatser och vidta rätt åtgärder. Det är viktigt att omvärldsanalys, budgetarbete, verksamhetsplanering, genomförande och uppföljning hänger ihop. 4 Samhällsbyggnadsfrågor Samhällsbyggnadsfrågorna är ett nav i utvecklingen av kommunen. För att vi ska kunna möta behoven i vår växande kommun behöver alla delar av kommunen samspela i dessa frågor. Vi behöver en tydlig planering och beredskap för det som ska göras. Analys och scenarioarbete behöver förstärkas, liksom kommunikationen. 5 Miljö och klimat I en attraktiv kommun är miljöfrågorna viktiga. Som kommun kan vi tillsammans göra mycket för att skapa en miljö där alla trivs och mår bra. Det gör vi genom att begränsa klimat- och miljöpåverkan från kommunens egen verksamhet, genom att stödja invånarna och företagen så

9 att de kan göra miljömedvetna val och genom att påverka andra aktörer som i sin tur påverkar miljön. Vi ska arbeta för att våra medarbetare är kunniga och aktiva i arbetet med hållbarhetsfrågorna, både de ekologiska och de sociala. Aktiva val till stöd för hållbarhet görs i samband med vardagliga beslut i hela organisationen. 6 Näringslivsfrågorna Entreprenörskap och företagande är grundläggande för en fortsatt god tillväxt. Vi ska bidra till att företagen får de bästa tänkbara förutsättningarna här i kommunen. Det kan vi bland annat göra genom att utveckla servicen till företagen, leverera det vi utlovat på ett bra sätt och helst överträffa förväntningarna. Vi fortsätter arbetet med att kort handläggningstiderna och förenkla processerna. 7 Trygghet och integration Sollentuna ska upplevas som en trygg miljö att bo, arbeta och studera i. I ett samarbete mellan samtliga förvaltningar ska vi skapa en gemensam analys av läget i kommunen och utifrån detta skapas en gemensam handlingsplan för att skapa trygghet och minska oro och utanförskap på kort och lång sikt. 8 Starkt arbetsgivarmärke för en god kompetensförsörjning Personalen är vår mest värdefulla resurs och inom flera kompetensområden är det svårt att rekrytera och behålla personal. Vi ska arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare som många vill arbeta hos. Personal som trivs och får utvecklas blir också goda ambassadörer för verksamheten. Som anställd ska man ha möjlighet att utvecklas och vi behöver förbättra karriärvägar, intern rörlighet samt stimulera möjligheterna att utveckla nya idéer. 3. Identifierade styrkor och möjligheter Miljö- och byggnadskontorets ledningsgrupp genomförde under hösten 2014 en analys av verksamhetens styrkor och förbättringsområden. Denna analys, tillsammans med en workshop med miljö- och byggnadsnämndens arbetsutskott, ligger till grund för följande ställningstaganden. 3.1 Styrkor hög kompetens hos medarbetare och chefer utvecklingsbenägenhet ej politisk detaljstyrning införande av system för ständiga förbättringar 3.2 Möjligheter stärka Sollentunakulturen nya arbetssätt verktyg, frihet, miljö, metoder nya kompetenser sälja budskapet att jobba i en kommun = stor påverkansmöjlighet

10 samverkan med andra kommuner mät- och kartenhet blir enheten för geografisk information för att tydligare visa på vad verksamheten har för uppdrag använda andra datakällor som till exempel Google och OpenStreetmaps öppna data för extern ökad nytta av miljö- och byggnadskontorets informationsmängder, till exempel för innovation vidareutbildning i bemötande, samtal, skrift, besök, utveckla ytterligare kundservicefunktioner 4. Uppdrag och förutsättningar 4.1 Uppdrag enligt reglemente Miljö- och byggnadsnämndens uppdrag finns beskrivet i kommunfullmäktiges reglemente för nämnden. Miljö- och byggnadsnämnden ska ansvara för: myndighetsutövning tillsyn, anmälan, tillstånd, klagomål med mera som gäller hälsoskydd, inomhusmiljö, yttre miljö, livsmedel, smittskydd, djurhållning, renhållning, tobak kontoret tolkar även i uppgiften att ansvara för tillsyn över strandskydd enligt miljöbalken miljöövervakning mätning av bland annat luftkvalitet och statusrapportering av miljötillståndet i kommunen förebyggande arbete information och rådgivning, medverkan i samhällsplaneringen, samt att söka framtida åtgärder för att förbättra miljön i Sollentuna bygglovsprövning och hantering av anmälningsärenden enligt plan- och bygglagen mät- och karteknisk verksamhet energirådgivning 4.2 Prioritering av uppdrag till miljö- och byggnadskontoret Miljö- och byggnadsnämnden eller KF/kommunstyrelsen ger uppdrag till miljö- och byggnadskontoret. Det är bara nämnden som kan prioritera miljö- och byggnadskontorets övergripande arbete, inte kontoret självt, andra nämnder eller enskild tjänsteman på miljö- och byggnadskontoret eller annat kontor. Kontoret prioriterar sitt arbete inom vissa ramar. 4.3 Utförande av uppdrag Miljö- och byggnadskontoret är en tillsynsmyndighet vilket innebär att bevaka att lagstiftning följs och efterlevs. Tjänsteansvar råder för både tjänstemän och ansvariga nämndpolitiker, under handläggning och vid beslut.

11 4.4 Organisation Kansliet Kansliet består av förvaltningschef, en kommunikatör/utredare, en nämndsekreterare/registrator och en administratör, totalt fyra medarbetare. Kansliet har en ledande och stödjande roll gentemot övriga enheter på kontoret, till ledningsgruppen och till nämnden. Genom sitt sammanhållande arbete bidrar de till att miljöoch byggnadskontoret kan arbeta effektivt och utföra sina åtaganden enligt uppsatta mål. Kansliet har kompetens inom ledning, ekonomi, nämndprocessen, kommunikation och administration Mät- och kartenheten Enheten består av fem medarbetare: en mät- och kartchef, en GIS-ingenjör och tre mätningsingenjörer. Mät- och kartenheten arbetar med mätningstjänster och kartprodukter på uppdrag av privatpersoner och företag när det gäller till exempel grundkartor, nybyggnadskartor, husutstakning, lägeskontroll och gränspåvisning. Enheten utför också förrättningsförberedande arbeten åt Lantmäteriet i samband med fastighetsregleringar. Mät- och kartenheten förvaltar av kommunens geodatasystem och information, där kommunstyrelsen är dess ägare. Geodatasystemet servar hela kommunen men inte minst stadsbyggnadsavdelningens, bygglovsenhetens och trafik- och fastighetskontorets behov av geografisk information Bygglovsenheten På bygglovsenheten arbetar totalt 12 medarbetare: en bygglovschef, tre bygglovshandläggare, två bygglovsarkitekter, tre byggnadsinspektörer, en bygglovskoordinator samt två bygglovsadministratörer. Bygglovsenheten handlägger alla typer av bygglovsärenden och anmälningsärenden enligt planoch bygglagen samt gör byggnadsinspektioner Miljö- och hälsoskyddsenheten På miljö- och hälsoskyddsenheten arbetar totalt 13 medarbetare: en miljö- och hälsoskyddschef, elva miljö- och hälsoskyddsinspektörer och en administratör. Miljö- och hälsoskyddsenheten utövar tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet enligt miljöbalken samt ett antal speciallagar inom området som till exempel livsmedelslagen och tobakslagen.

12 4.5 Budget 2015 Miljö- och byggnadsnämndens verksamhet finansieras dels genom anslag från kommunfullmäktige, dels genom taxa enligt miljöbalken, livsmedelslagen och plan- och bygglagen. Utmaningen är att möta den ökande andelen bygglov- och anmälningsärenden samt ökade krav på tillsyn inom miljöbalken. De stora kostnadsposterna avser löner och personalomkostnader samt gemensamma driftskostnader för kontoret. Miljö- och byggnadsnämndens budgetram förstärks år 2015 med kronor. I detta innefattas tillkommande kostnader för driftskostnader gällande miljöövervakning och utökad controllerverksamhet samt ny tjänst på bygglovsenheten. Budgeten har justerats för respektive verksamhet inom miljö- och byggnadsnämnden utifrån kända behov och ändrade förhållanden. Därför har budgetramen samtidigt minskats från och med år 2015 med de öronmärkta medlen på kronor gällande projekt för e-tjänster år 2014 samt avvecklingen av interndebitering för administrativa tjänster om kronor. Utmaningar i budget 2015 är främst utveckling av e-tjänsteprojekt, högre arbetsbelastning på framför allt bygglovsenheten, osäker byggkonjunktur som påverkar intäkter, samt utökade partikel- och bullermätningar och ökad tillsyn för skolor som främst kostar personella resurser. Efter att ovan fastlagda budget har beslutats har miljö- och byggnadsnämnden begärt ytterligare medel för att stärka verksamheten under kronor har begärts för att kunna anställa ytterligare två medarbetare på bygglovsenheten för att möta den faktiska ökningen av antalet ärenden. Dessutom har nämnden begärt kronor för att fortsätta arbetet med att utveckla e-tjänster för bygglov och för att integrera karttjänster till kommunens e- tjänsteplattform. Kommunstyrelsen väntas fatta beslut i frågan i början av Fokusområden och åtaganden Politiken i Sollentuna kommun har arbetat fram fem så kallade fokusområden för innevarande mandatperiod. De fem fokusområdena är

13 näringsliv och arbetsmarknad utbildning förebyggande insatser och omsorg miljö och samhällsutveckling kommunikation Genom att ha kommunövergripande mål för varje fokusområde anges en politisk inriktning för nämnderna. Till de övergripande målen tar varje nämnd fram åtaganden och kontoren handlingsplaner. Detta kallas för målstyrningsmodellen och illustreras enligt nedan bild: Vi har här nedan tagit med en sammanfattning av det som närmast påverkar miljö- och byggnadskontorets verksamhet. Vi har till exempel inga åtagande under fokusområdet Utbildning eftersom vi inte kan koppla vår verksamhet direkt till det fokusområdet. Nämndernas åtaganden gäller ett år i taget. (Se punkt 8.6 för miljö- och byggnadskontorets handlingsplaner kopplade till våra åtaganden) Näringsliv och arbetsmarknad Kommunövergripande mål Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet. Miljö- och byggnadsnämndens åtagande 2015 o Miljö- och byggnadskontoret ska senast 2018 ha länets bästa Nöjd-Kund-index för vår myndighetsservice inom områdena bygglov, miljö- och hälsoskydd samt livsmedel. Kommunövergripande mål Fler i arbete Utbildning Kommunövergripande mål Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet.

14 4.6.3 Förebyggande insatser och omsorg Kommunövergripande mål Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv Miljö- och byggnadsnämndens åtagande 2015 o Fortsatt inventering av enkelt avhjälpta hinder i Sollentuna centrum inklusive pendeltågsstationsmiljöerna. Kommunövergripande mål Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet Miljö och samhällsutveckling Kommunövergripande mål Arbeta för en god bebyggd miljö Miljö- och byggnadsnämndens åtagande 2015 o Följa upp effekter av Trafikverket utförd åtgärd av bullerreducerande asfalt på E4:an. Kommunövergripande mål Minska utsläppen av växthusgaser Kommunikation Kommunövergripande mål Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling. Miljö- och byggnadsnämndens åtaganden 2015 o Fastställa och följa upp kommunikationsplan för miljö- och byggnadsnämnden o Göra information tillgängligt som öppna data. o Miljö- och byggnadskontoret ska senast 2019 nå utmärkelsen för bästa hemsidan, Web Service Award, i kategorin samhällsinformation inom myndighetsområdena bygglov och miljö- och hälsoskydd 5. Ledningsstrategi Kommunens ambition är att alla chefer ska genomgå kommunens ledarutvecklingsprogram, som ger alla chefer en teoretisk kunskapsgrund baserat på den senaste forskningen, möjlighet till nätverksbyggande, lärande samt utveckling. Den teoretiska basen i programmet utgår från det transformerande ledarskapet, som är den teori som dominerat ledarskapsforskningen de senaste trettio åren. Teorin kan definieras i termer av att engagera och inspirera medarbetare genom visioner och mål, att vara en förebild för värdegrunden, att skapa handlingsutrymme för

15 medarbetare, att uppmuntra och synliggöra den enskilde medarbetaren och att uppmuntra till nytänkande, kreativitet och utmaningar. Den ledningsstrategi som formulerats, tillsammans med personalpolicyn, syftar till att skapa en organisationskultur som betonar ett kvalitetsutvecklingsarbete. 5.1 Ledarskap och medarbetarskap Sollentuna kommuns personalpolicy tydliggör roller och ansvar för både chefer och medarbetare. Den består av fem områden: arbetsmiljö och hälsa tillsammans skapar vi den goda arbetsplatsen delaktighet och samverkan tillsammans skapar vi en väl fungerande verksamhet jämställdhet och mångfald mångfald ger möjligheter utveckling och nytänkande tillsammans antar vi utmaningen lönepolitik löneutveckling i dialog Ledarskap I ledarnas uppdrag ingår att ta ansvar för följande fyra dimensioner: egen verksamhet (allt som normalt ingår i chefsansvaret) internt samspel strategisk helhetssyn externt perspektiv De fyra dimensionerna är en vägledning och konkretisering av de perspektiv och fokus som en chef i Sollentuna kommun bör ha för att lyckas i sitt uppdrag. Egen verksamhet Du ser till att din avdelning/enhet levererar era uppdrag/ärenden/projekt i rätt tid och med rätt kvalitet. Effektiv hantering av ekonomi, planering, verksamhetsplan och uppföljning är en naturlig del i arbetet. Du prioriterar bland uppgifterna och kan förklara uppdraget för dina medarbetare när det behövs. Ditt ledarskap är aktivt och engagerat, vilket bland annat innebär att du utvecklar medarbetarna, ger stöd efter behov och sätter gränser. Internt samspel Du ser de interna sambanden och förstår vikten av prestigelöst samarbete för att kommunen som helhet ska lyckas med sitt uppdrag. Du arbetar aktivt för att utveckla samarbetet med andra avdelningar/enheter inom kommunen. Strategisk helhetssyn Du tar ansvar för helheten och för övergripande frågor som rör hela kommunen. Du bidrar aktivt med idéer om hur kommunen kan utvecklas och i själva genomförandet och ser till att idéerna blir verklighet. Det kan handla om att utveckla rutiner, hitta nya arbetsmetoder som sparar pengar och att bidra till nya utvecklingsvägar för anställda på hela kommunen. Du arbetar för att kommunen ska bli en av landets mest effektiva och framgångsrika. Du förstår att

16 den egna verksamheten ibland behöver stå tillbaka för helheten eller andra prioriterade frågor och du kan förmedla detta till personalen så att du skapar förståelse för den valda inriktningen. Externt perspektiv Du utvecklar våra externa relationer och bidrar på så sätt till kommunens framgång. Du har förmåga att förstå din/dina målgruppers behov och kan på ett konstruktivt sätt använda detta för att utveckla vår verksamhet. Som företrädare för kommunen agerar du alltid sakligt och opartiskt samtidigt som du samverkar med många olika parter. Du kan formulera kommunens sammanvägda hållning och är bärare av denna externt. Du är en förebild för din medarbetare i detta avseende och du ger vid behov medarbetarna stöd så att de också arbetar externt på detta sätt Medarbetarskap Allas bidrag är viktigt Det goda medarbetarskapet innebär att bidra till att fastställda mål uppnås och att verksamheten utvecklas. Varje medarbetare använder sin rätt till delaktighet och inflytande i syfte att förbättra verksamheten. Alla medarbetare tar ansvar för eget arbete, för att inhämta information och för sitt förhållningssätt till andra. 5.2 Kvalitet Kommunen satsar på att i framtiden stödja förvaltningarna i ett systematiskt arbete med kvalitetsfrågorna. Under 2015 kommer kommunen att delta i en kvalitetskartläggning, Kommunkompassen, för att se var behoven av stöd och insatser är som störst Miljö- och byggnadskontorets förbättringssystem Miljö- och byggnadskontoret införde under hösten 2013 ett så kallat förbättringssystem en metod för att synliggöra och arbeta med ständiga förbättringar i processer och det dagliga arbetet. För att själv ta ansvar för det egna arbetet hanteras förbättringsförslagen i första hand av den enskilda medarbetaren eller arbetsgruppen och i andra hand av någon i enhetsgruppen. För större och förvaltningsövergripande frågor går dessa till ledningsgruppen.

17 5.3 Kommunikation Kommunikation är livsnerven både i den demokratiska processen och i vårt interna arbete. Vi ska bedriva ett målstyrt kommunikationsarbete där vi ska göra medvetna kommunikationsinsatser för att nå verksamhetens mål. I det ledningsstrategiska arbetet ingår alltid att värdera behov av insatser gällande kommunikation och information när vi utför vårt uppdrag, när vi arbetar med utvecklingsarbete och i det dagliga arbetet i våra processer. Strategisk, proaktiv och meningsskapande kommunikation Vi ska arbeta med strategisk, proaktiv och meningsskapande kommunikation. Att arbeta med strategisk kommunikation innebär att långsiktigt arbeta med medvetna kommunikationsinsatser för att nå verksamhetens mål. Därför ska kommunikation ses som en naturlig del i ledning, planering och genomförande av planer och beslut som rör vår verksamhet. Att arbeta med proaktiv kommunikation innebär att kommunikationsinsatserna bör vara planerade och aktiva. Att arbeta med meningsskapande kommunikation innebär att arbeta med dialog och ömsesidig förståelse. Det är avgörande för att utveckla, stärka och vidmakthålla sina relationer. 6. Verksamhet 2015 I detta kapitel beskrivs miljö- och byggnadskontorets verksamhet under 2015, både vad gäller grunduppdrag och utvecklingsarbete. Här visas de aktiviteter och mål som planeras för nästa år. Till grund för planeringen ligger prioriteringar utifrån lagstiftning och kommunens övergripande mål. I tillsynsplanen tas även hänsyn till nationella miljömål, kommunens miljöbalktaxa, miljöredovisningen och en rad andra mål- och styrdokument som påverkar tillsynen.

18 6.1 Tillsynsplan för hälsoskydd Miljö- och byggnadskontoret bedriver en regelbunden tillsyn på hälsoskyddsområdet av sådana verksamheter/anläggningar som kommunen är satt att rikta särskild uppmärksamhet åt. Det gäller till exempel skolor, förskolor, bassängbad och vissa hygieniska verksamheter Städning och ventilation på skolor Under 2015 granskas ventilation och städning på skolorna i Sollentuna. Samma typ av tillsyn görs i nästan samtliga kommuner i hela landet på initiativ av Folkhälsomyndigheten. Syftet är att inomhusmiljön för barn och ungdomar ska bli bättre och att skolorna ska uppfylla miljöbalkens krav på inomhusmiljön Kemikalier på förskolor Tillsyn ska göras på förskolor med syfte att förebygga att barnen utsätts för skadliga kemikalier Tillsyn hos fastighetsägare flerbostadshus Miljö- och hälsoskyddskontoret fortsätter arbetet med att göra tillsyn hos fastighetsägare till flerbostadshus i syfte att förbättra deras egenkontroll. 6.2 Tillsynsplan för miljöskydd Tillsyn miljöfarliga verksamheter Miljö- och byggnadskontoret genomför regelbunden tillsyn av miljöfarliga anläggningar i kommunen. Det är särskilt angeläget att de mest miljöfarliga verksamheterna, som också har årliga avgifter, får regelbunden tillsyn som motsvarar behovet. På samtliga så kallade B- och C- anläggningar, cirka 40 stycken, genomförs tillsyn varje eller vartannat år. För övriga miljöfarliga verksamheter planeras tillsynsprojekt för olika typer av verksamheter varje år. För 2015 planerar kontoret att genomföra tillsyn på bland annat mekaniska verkstäder, lackerare och målerier. För första gången kommer det vara särskilt fokus på att genomföra energitillsyn på en del av B- och C-anläggningarna Buller och partiklar Fokus kommer under 2015 fortsättningsvis att ligga på att följa upp och arbeta för att minska problemen med buller och partiklar från trafiken Tillsyn dagvatten Tillsyn kommer att genomföras av hur dagvatten hanteras och renas, till exempel genom inspektioner av dagvattendammarna i Sollentuna. 6.3 Kontrollplan för livsmedel Kontrollbesök av livsmedelsanläggningar Idag finns drygt 410 anläggningar i miljö- och byggnadskontorets register över livsmedelsanläggningar, inklusive dricksvattenanläggningar. Anläggningarna betalar en årlig kontrollavgift utifrån den risk som är förenad med verksamheten. I den kontrollplan som tas fram inför varje år planeras vilka verksamheter som ska kontrolleras under året. Totalt planeras att cirka 415 kontrollbesök ska genomföras under Till det kommer uppföljande besök vid brister, samt kontroller av nya verksamheter. Detta är en tydlig ökning jämfört med förra året. Miljö- och byggnadskontoret planerar att öka den tid som läggs på livsmedelskontroll för att hantera ett ökat kontrollbehov och att kompensera för att färre kontrollbesök än planerat gjordes under 2014.

19 Flera provtagningsprojekt planeras gemensamt inom Stockholms län men vilka det blir är ännu inte beslutat. Miljö- och byggnadskontoret avser att medverka vid så många som möjligt av dessa. 6.4 Bygglov och tillsyn enligt plan- och bygglagen Integration mellan e-tjänster och ärendehanteringssystemet Castor En integration mellan e-tjänsteplattformen och bygglovsenhetens handläggarsystem CASTOR utvecklas under 2014/2015 och en första version som endast innebär en envägskommunikation från e-tjänsteplattformen till CASTOR (ingen kommunikation tillbaka till sökanden) kommer driftsättas under hösten Nästa version med dubbelriktad kommunikation där CASTOR kommunicerar med invånarna via Mina sidor kommer driftsättas under Förstudie om digital bygglovshandläggning En förstudie av möjligheterna till digital hantering av ett ärende från början till slut inklusive digital stämpling har påbörjas under hösten Ambitionen är att bygglovsenheten ska kunna börja handlägga helt digitalt under En helt digital hantering innebär att all handläggning sker utan papper. En förnyad kartläggning av bygglovsprocessen planeras under första kvartalet Geodatastöd Ny plattform för kartdata Med den i december 2014 driftsatta nya IT-plattformen för lagring, visning och ajourföring av kommunens kartdata, blir det möjligt att infoga en för invånarna interaktiv karta i kommunens e-tjänster. Syftet med en interaktiv karta (som till exempel Google Maps) är att underlätta för användaren att utföra ärenden i kommunens e-tjänsteplattform utan att behöva ha kunskap om fastighetsbeteckningar, adresser och liknande information. Information som är av stor nytta för kommunen i många ärenden men som en användare av en e-tjänst inte nödvändigtvis känner till i användningsögonblicket Kartan som del i kommunens e-tjänsteplattform är ett steg mot målet att göra vardagen enklare för privatpersoner och företag Med kartan som bas i en e-tjänst kan kommunen utveckla tjänster för felanmälan och rapportering av skadegörelse, trasiga gatlyktor med mera; tjänster för att anmäla bergvärmeanläggning, söka bygglov, beställa husutstakning med mera och detta utan att behöva veta exakt vad en fastighet heter eller den exakta adressen och så vidare. Kartan kommer att kunna användas i kommunens alla e-tjänster där en koppling till kartan är intressant. Genomförandet av tjänsterna svarar respektive förvaltning för. Den externa webbkartan beräknas bli driftsatt första kvartalet 2015, vilket också styr när kartkopplingen till e-tjänsteplattformen kan sättas i drift. IT-enhetens stöd behövs för arbetet. 6.6 Mätning Insamling av geografisk information Mät- och kartverksamheten använder GPS-baserad utrustning i det dagliga mätarbetet i fält. Den insamlade informationen används för att uppdatera kommunens gemensamma kartdatabas samt som arbetsmaterial för detaljplanearbetet, bygglovsverksamheten, trafik- och fastighetskontoret samt Sollentuna Energi. I mätarbetet ingår även att markera byggnaders läge på marken i samband med byggande.

20 Annan geografisk information som mät- och kartverksamheten ansvarar för kommer från externa operatörer som bland annat flygfotograferar kommunen en gång om året. Flygbilderna används i kommunens gemensamma kartsystem för allt samhällsbyggande arbete. 6.7 Kartproduktion Detaljerade kartor för planering och nybyggande Dagens kartproduktion utgörs huvudsakligen av dels produktion av grundkartor för internt bruk på kommunens plankontor, dels nybyggnadskartor vilka är ett underlag vid ansökan om bygglov Papperskartor Övrig kartproduktion är begränsad, endast Sollentuna Besökskarta produceras för närvarande. Uppdraget att producera denna karta ligger på kommunens kommunikationsenhet men mät- och kartenheten har som uppgift att se till att datan som används vid produktionen är kvalitetssäkrat. 6.8 Strategisk IT-utveckling IT-strategiskt arbete I det IT-strategiska arbetet ingår att analysera vilket IT-tekniskt stöd som både miljö- och byggnadskontoret och andra förvaltningar behöver, inom särskilt mät- och kartområdet Verksamhetsutveckling Mät- och kartenheten bedriver ett aktivt utvecklingsarbete för tekniskt stöd och processer inom mät- och kartområdet, både på miljö- och byggnadskontoret men även andra förvaltningar, beroende på vilket behov som finns. Till exempel ledde enheten under 2014 införandet av kommunens nya IT-system för kartdata, vilket driftsattes i slutet av Kommunikation Det är viktigt att informera och kommunicera om miljö- och byggnadsnämndens verksamheter dels ur ett allmänintresse utifrån nämndens ansvarsområden, dels för att belysa nämndens myndighetsroll. Det är också viktigt att öka allmänhetens förtroende för nämndens verksamheter och för kommunen i stort, men även för att effektivisera verksamheternas arbete. En kommunikatör är anställd på en halvtidstjänst för att samordna miljö- och byggnadskontorets kommunikation externt och internt. Under 2014 har rutiner och planering för det strategiska kommunikationsarbetet utvecklats och förbättrats. Större kommunikationsinsatser gällde till exempel nya regler i plan- och bygglagen, så kallad tyst asfalt på E4:an genom Sollentuna och information om bygglov riktad till mäklare. För 2015 kommer kommunikationsarbetet att stärkas och utvecklas ytterligare, till exempel genom en tydligare ansvarsfördelning gentemot miljöutskottet. 7.1 Planerade kommunikationsinsatser Här följer ett urval av planerade kommunikationsinsatser utifrån de tre enheternas uppdrag, verksamhetsutveckling, lagändringar med mera. Planeringen kan komma att ändras utifrån ändrade förutsättningar och behov. information från bygglovsenheten till större fastighetsägare

21 informationskampanj för bygglovssökande att lämna in ansökan i god tid inför sommarens byggen information om trafikbuller och partiklar information om tillsyn av skolors egenkontroll av ventilation och städning användande av kommunens e-tjänster för bygglovsansökan, anmälan bygglovsbefriade åtgärder samt komplettering 7.2 Större kommunikationsprojekt Deltagande i tävlingen Web Service Award för att nå utmärkelsen för bästa hemsidan i kategorin samhällsinformation inom myndighetsområdena bygglov och miljö- och hälsoskydd. o Utifrån vad som framkommer under tävlingens gång utveckla och förbättra kommunens informationssidor för bygglov och miljö- och hälsoskydd på sollentuna.se. Göra information tillgängligt som öppna data, för att intressenter ska kunna använda detta för att till exempel skapa tjänster i både samhällsnyttiga och kommersiella syften. Uppdatering av sollentuna.se till responsiv design och uppgradering av webbgränssnitt. 8. Övriga övergripande insatser och utvecklingsområden För att alla som arbetar på miljö- och byggnadskontoret ska kunna bidra till att verksamheten utvecklas och vi når våra mål, måste även de övergripande stödprocesserna och dess funktioner utvecklas. Ledningsgruppens arbete kommer därför att vara inriktad på att säkerställa insatser och aktiviteter som bedöms vara av central betydelse för att vi ska nå våra mål. Ledningsgruppen kommer också årligen att följa upp och analysera de insatser och aktiviteter som gruppen bevakar. Nämndens handlingsplaner följs upp i december Ledarskap och medarbetarskap Vidareutveckla samarbetet med övriga kontor med fokus på: stadsbyggnadskontoret trafik- och fastighetskontoret Utveckla det vardagliga ledningsarbetet med fokus på: uppföljning och förbättringar av verksamheten, avser såväl kontorsnivå som enhetsnivå och individnivå. Kompetensutvecklingsområden som ska säkerställas under 2015: förändringar av lagstiftningar inom nämndområdet allmänna och specifika GIS-kunskaper hos medarbetare på miljö- och byggnadskontoret genomföra coachning/utbildning för ett konsultativt förhållningssätt i myndighetsutövningen

22 Rekrytering av expertkunskaper/funktioner med fokus under 2015: bygglovshandläggare och byggnadsingenjörer vid alla rekryteringar på förvaltningen bör kommunikationsförmåga och ITfärdigheter/intresse beaktas förutom tjänstens specifika befattningskrav 8.2 Administrativa arbetsuppgifter och rutiner utveckla former och rutiner för miljö- och byggnadskontorets hantering av synpunkter och klagomål utifrån ett nytt kommunövergripande system utveckla miljö- och byggnadskontorets internkontroll i enlighet med kommunens nya riktlinjer under Kvalitet och uppföljningsarbete genomföra kundmätningar gällande resultat för våra huvudprocesser utveckla former och rutiner för intern verksamhetsplanering i kvalitetssystemet Stratsys fortsatt arbete med att utveckla miljö- och byggnadskontorets system för ständiga förbättringar samt uppföljning av detta 8.4 Verksamhetsstöd IT Här följer ett urval av de insatser som planeras för 2015: en generell karttjänst för andra e-tjänster att använda digital ankomststämpling av inkomna handlingar dubbelriktad integration av ärendehanteringssystemet CASTOR och e- tjänsteplattformen integrera mät- och kartenhetens e-tjänster mot ärendehanteringssystemet CASTOR avveckla gammal geodataplattform förberedande arbete med information i Ecos inför kommande uppgradering 8.5 Större utvecklingsuppdrag under 2015 bidra i det kommungemensamma arbetet med Tillståndsguiden, för en förenklad process av företagarens hantering av tillstånd bidra i utvecklingen av kontaktcenters roll gentemot miljö- och byggnadskontoret i projektet En väg in 8.6 Handlingsplaner och aktiviteter till nämndens åtaganden Här nedan följer de handlingsplaner som är kopplade till fokusområdena och nämndens åtaganden. (Se punkt 4.6 för fokusområden och nämndens åtaganden.)

23 Fokusområde: Näringsliv och arbetsmarknad Nämndens åtagande: Miljö- och byggnadskontoret ska senast 2018 ha länets bästa Nöjd-Kund-Index för vår myndighetsservice inom områdena bygglov, miljö- och hälsoskydd samt livsmedel. Handlingsplaner Utveckla forum för företagsfrågor till miljö- och byggnadskontoret kopplat till det kommunövergripande projektet "En väg in". Beskrivning Näringslivets kontakter med kommunen ska förenklas och underlättas ytterligare under Kontaktcenter ska få en större roll i att hjälpa företagen få rätt information och komma i kontakt med rätt del av kommunen. Arbetet påbörjas under 2015 och miljö-och byggnadskontoret behöver skapa rutiner i förhållande till funktionen, inom nämndens myndighetsområden. Genomföra utbildning/coaching för ett konsultativt förhållningssätt i myndighetsutövningen. Beskrivning Arbetet fortsätter med att stötta förvaltningens medarbetare i att utveckla ett konsultativt förhållningssätt i myndighetsarbetet. Förhållningssättet underlättar kommunikationen och ökar värdet i våra tjänster för företagare. Bidra i det kommunövergripande arbetet med utredning av "Tillståndsguiden". Beskrivning De företag som behöver någon form av tillstånd kopplat till sin verksamhet ska få en samlad ingång kring all tillståndshantering i kommunen. En kommunövergripande förstudie kring samlad tillståndshantering, en s.k. tillståndsguide på webben, ska vara klar i början av Därefter inleds arbetet med att ta fram Sollentunas Tillståndsguide. Arbetet bedöms pågå även under Miljö- och byggnadskontorets handlingsplan syftar till att bidra i arbetet med att skapa och nå ut med relevant information i ett sammanhang med övriga myndighetsfunktioner som företag möter. Fokusområde: Förebyggande insatser och omsorg Nämndens åtagande: Fortsatt inventering av enkelt avhjälpta hinder i Sollentuna centrum inklusive pendeltågsstationsmiljöerna. Handlingsplaner Inventering i Sollentuna centrum Fokusområde: Miljö och samhällsutveckling Nämndens åtagande: Följa upp effekter av Trafikverket utförd åtgärd av bullerreducerande asfalt på E4:an. Handlingsplaner Genomföra buller- och partikelmätningar under Beskrivning Resultaten rapporteras löpande till nämnden under Fokusområde: Kommunikation Nämndens åtagande:

24 Fastställa och följa upp kommunikationsplan för miljö- och byggnadsnämnden Handlingsplaner Ta fram en kommunikationsplan samt konkretisera nämndens uppgifter med extern miljökommunikation och tydliggöra nämndens informationsansvar kontra miljöutskottets informationsansvar. Nämndens åtagande: Göra information tillgängligt som "öppna data". Handlingsplaner Information som t.ex. viss geografisk information och miljöinformation (flygbilder, stomnätspunkter, radondata m.m.) görs tillgänglig för utlämning i lämpliga format. Nämndens åtagande: Miljö- och byggnadskontoret ska senast 2019 nå utmärkelsen för bästa hemsidan, Web Service Award, i kategorin samhällsinformation inom myndighetsområdena bygglov och miljö- och hälsoskydd. Handlingsplaner Ta fram förstudie och handlingsplaner för Beskrivning Handlingsplanen kommer att utformas efter inledande webbundersökningar under våren Konkreta förbättringsåtgärder för hemsidan kan påbörjas under hösten 2015.

25 Sollentuna en plats för möten, utveckling och aktivitet