2. Upphandling. Särskilt boende i Burgsvik sid 6 Bilaga

Transkript

1 Socialnämnden Marianne Haglund Kallelse/Underrättelse 14 januari (5) Till ledamöterna i socialnämnden och till övriga för kännedom Kallelse till sammanträde: Socialnämndens arbetsutskott torsdagen den 22 januari. Kl :00 i konferensrum Dagö plan 4, Rådhuset, Visborgsallén 19 Ordinarie ledamot som inte kan delta på sammanträdet anmäler detta till Marianne Haglund som kallar in ersättare. Telefon eller e-post marianne.haglund@gotland.se Ärenden Justeringsledamot i tur: Inger Olofsson (C) Verksamhetsärenden 1. Socialdirektören informerar Ekonomi Budget 2. Upphandling. Särskilt boende i Burgsvik sid 6 Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att genomföra en ny upphandling av särskilt boende för äldre enligt socialtjänstlagen i Burgsvik. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

2 Socialnämnden 2 (5) Sammanfattning Social- och omsorgsnämnden beslutade 2007 att upphandla driften av särskilt boende i Burgsvik. Attendo Care AB vann upphandlingen och har från och med ansvarat för driften av verksamheten. Avtalet går ut Förvaltningens bedömning är att verksamheten bedrivs med god kvalitet enligt de kvalitetskrav som nämnden ställt. Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar att en ny upphandling genomförs för särskilt boende i Burgsvik. 3. Överenskommelse socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden läkarmedverkan sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att fastställa den reviderade överenskommelsen med hälsooch sjukvårdnämnden avseende läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård. Sammanfattning En överenskommelse mellan socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdförvaltningen om läkarmedverkan har funnits sedan I ett förslag till reviderad överenskommelse har den enskildes tillgång till läkarresurs gjorts mer likalydande, oavsett boendeform, i de fall där socialnämnden har hälsooch sjukvårdsansvar. För korttidsenheten i Visby med palliativa vårdplatser föreslås utökad läkartid. Vid läkarbrist ska kontinuitet för socialnämndens patienter prioriteras. Ansvarsfördelningen gällande läkemedelsgenomgångar, läkarnas informationsansvar samt betalningsansvar för förbrukningsartiklar ordinerade av stomiterapeut och uroterapeut har tydliggjorts. 4. Återremiss. Överenskommelse. Missbruks- och beroendevård sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden fastställer överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende missbruks- och beroendevård. Sammanfattning Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den införs en skyldighet för landsting och kommuner att ingå gemensamma överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Syftet med lagändringarna är att stärka samverkan mellan landsting och kommuner för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen.

3 Socialnämnden 3 (5) Socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen fick i under 2014 i uppdrag att gemensamt upprätta en överenskommelse om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel (SON 52/2014, HSN 343/2014). Överenskommelsen ska klargöra omfattningen av och innehållet i den verksamhet som parterna skall bedriva samt parternas uppgifter och ansvar. På socialnämndens sammanträde återremitterades ärendet för att förtydliga hur överenskommelsen förhåller sig till de bilagor som hänvisas till i överenskommelsen. Ett klargörande finns i bifogad tjänsteskrivelse. 5. Uppdrag och kvalitetskrav. Familjebehandling Bilaga sid Förslag till beslut Socialnämnden antar Uppdrag och kvalitetskrav familjebehandling inom. Sammanfattning Förvaltningen har tagit fram ett förslag till uppdrag och kvalitetskrav för familjebehandling inom. 6. Uppdrag och kvalitetskrav. Familjehemsplacering sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden antar Uppdrag och kvalitetskrav familjehemsplacering inom. Sammanfattning Förvaltningen har tagit fram ett förslag till uppdrag och kvalitetskrav för familjehemsplacering inom. 7. Uppdrag och kvalitetskrav. Jourhemsplacering sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden antar Uppdrag och kvalitetskrav jourhemsplacering inom. Sammanfattning Förvaltningen har tagit fram ett förslag till uppdrag och kvalitetskrav för jourhemsplacering inom.

4 Socialnämnden 4 (5) 8. Uppdrag och kvalitetskrav. Jourhem för föräldrar och barn sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden antar Uppdrag och kvalitetskrav jourhem för föräldrar och barn inom Region Gotland. Sammanfattning Förvaltningen har tagit fram ett förslag till uppdrag och kvalitetskrav för jourhem för föräldrar och barn inom. 9. Uppdrag och kvalitetskrav. Kontaktfamilj sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden antar Uppdrag och kvalitetskrav kontaktfamilj inom. Sammanfattning Förvaltningen har tagit fram ett förslag till uppdrag och kvalitetskrav för kontaktfamilj inom. 10. Riktlinjer för erbjudande av lägenhet i särskilt boende sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta riktlinjer för erbjudande av lägenhet i särskilt boende. Sammanfattning Personer som har stort behov av omsorg och service kan få beslut enligt socialtjänstlagen om boende i så kallat särskilt boende (äldreboende). Den enskilde ska så långt det är möjligt erbjudas boende i det särskilda boende han eller hon själv väljer. Men det finns ingen absolut rättighet att få komma till ett visst särskilt boende, eftersom tillgängliga lägenheter är begränsade. Förvaltningen föreslår att socialnämnden antar riktlinjer som innebär erbjudande av lägenhet i särskilt boende vid maximalt tre tillfällen inom ramen för ett och samma beslut. Syftet är att undvika köbildning och långa väntetider.

5 Socialnämnden 5 (5) Övrigt 11. Övriga ärenden Björn Jansson ordförande

6 Inger Öberg Ärendenr SON (1) Handlingstyp Upphandling Datum 24 november 2014 Socialnämnden Upphandling Särskilt boende för äldre enligt socialtjänstlagen i Burgsvik Förslag till beslut Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att genomföra en ny upphandling av särskilt boende för äldre enligt socialtjänstlagen i Burgsvik. Bakgrund Social- och omsorgsnämnden beslöt den 25 april 2007 att upphandla driften av särskilt boende i Burgsvik. Upphandlingen genomfördes som en förenklad upphandling enligt lagen om upphandling, LOU. Avtalsperioden upphandlades för fyra år med möjlighet till förlängning i först två (2 ) år, sedan ett (1) år. Attendo Care AB vann upphandlingen och har från och med ansvarat för driften av verksamheten. Avtalet går ut Det särskilda boendet i Burgsvik omfattar 30 lägenheter varav 10 lägenheter är avsedda för personer med demenssjukdom. Insatsen bostad med särskild service ges till de personer som av fått beslut om denna insats. Socialförvaltningens bedömning är att verksamheten bedrivs med god kvalitet enligt de kvalitetskrav som nämnden ställt. Socialförvaltningen föreslår nämnden att besluta om att ny upphandling genomförs för särskilt boende i Burgsvik. Socialförvaltningen Marica Gardell socialdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

7 Elisabeth Cederlund Ekman Ärendenr SON 2014/507 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 5 november 2014 Socialnämnden Överenskommelse hälso- och sjukvårdnämnden och socialnämnden - Läkarmedverkan Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att fastställa den reviderade överenskommelsen mellan hälso- och sjukvårdnämnden avseende läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård. Sammanfattning I föreliggande förslag till reviderad överenskommelse har den enskildes tillgång till läkarresurs gjorts mer likalydande oavsett boendeform där socialnämnden har hälso- och sjukvårdsansvar. För Korttidsenheten i Visby med palliativa vårdplatser föreslås utökad läkartid. Vid läkarbrist ska kontinuitet för socialnämndens patienter prioriteras. Ansvarsfördelningen gällande läkemedelsgenomgångar, läkarnas informationsansvar och betalningsansvar för förbrukningsartiklar ordinerade av stomiterapeut och uroterapeut har tydliggjorts. Bakgrund En överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdförvaltningen och socialförvaltningen angående läkarmedverkan har funnits sedan Senaste revision beslutades i respektive nämnd 2012, inför övergång av hemsjukvård i socialförvaltningens regi. Brukare Kontinuitet av läkarmedverkan och tydlig arbetsfördelning mellan läkare och sjuksköteskor innebär en säker och trygg vård för patienterna. Ekonomi Socialnämndens ekonomi påverkas inte. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-son@gotland.se Webbplats Org nr

8 Ärendenr SON 2014/507 2 (2) Medarbetare Viktigt för sjuksköterskor/distriktssköterskor och omvårdnadspersonal att det lätt ska gå att få kontakt med ansvarig läkare dygnet runt för att en trygg och säker vård ska kunna bedrivas. Bedömning Förvaltningens samlade bedömning är att fastsälla den reviderade överenskommelsen. Socialförvaltningen Marica Gardell socialdirektör

9 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Handlingstyp Överenskommelse 1 (4) Läkarmedverkan Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård Bakgrund och Syfte Socialnämnden ansvarar för hälso- och sjukvård i hemsjukvården, särskilt boende, bostad med särskild service, korttidsplats, växelvård och trygghetsplats. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för den del av vården som utgör läkarinsatser. Överenskommelsen syftar till att reglera omfattning av och former för denna läkarmedverkan. Tillgänglighet och kontinuitet Medicinska bedömningar, utredningar och behandlingsinsatser ska i möjligaste mån ske planerat och under kontorstid. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom socialförvaltningen ska ha möjlighet till snabb telefonkontakt med ansvarig läkare samt avsatt tid för konsultation. Vid läkarbrist ska kontinuiteten för denna grupp av patienter ha hög prioritet. Bedömning av akut påkomna förändringar i hälsotillstånd ska kunna göras dygnet runt årets alla dagar. Sjuksköterska/distriktssköterska ska, så långt situationen medger, kontakta läkare innan patient skickas in till sjukhuset. Arbetsordning Patientansvarig läkare En fast namngiven distriktsläkarkontakt patientansvarig läkare (PAL) - ska eftersträvas. Primärvården har medicinskt ansvar för samtliga patienter i kommunal hälso- och sjukvård, med undantag för Gotlands sjukhem som har egen, anställd läkare. Förändras detta ska även de patienterna erbjuds PAL enligt ovan. Planerad vård i samverkan Planerade läkarbesök och medicinska insatser ska ske i samverkan mellan patient, närstående, ansvarig sjuksköterska/distriktssköterska och läkare. Det Dokumentnamn Läkarmedverkan Framtagen av Gunnar Ramstedt o Elisabeth C Ekman Godkänd av: HSN SON Upprättad Reviderad Version. 7 Webbplats

10 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden 2 (4) ska finnas lokala rutiner för hur kontakter mellan läkare (vårdcentral) och legitimerad personal sker på respektive enhet. Läkemedelsgenomgångar Såväl enkel som fördjupad läkemedelsgenomgång ska göras enligt hälsooch sjukvårdsförvaltningens rutin. Sjuksköterska/distriktssköterska planerar och säkerställer att fördjupade läkemedelsgenomgångar genomförs årligen. Dokumentation Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska dokumentera sina insatser i det journalsystem som deras respektive vårdgivare tillhandahåller. Efter informerat samtycke kan olika vårdgivares dokumentation göras tillgänglig, i enlighet med Patientdatalagen. Utbildningsansvar All personal bör få ökad kunskap om läkemedelsbehandling hos äldre. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ansvarar för att erbjuda sjuksköterskor inom socialförvaltningen sådan utbildning. Sjuksköterskorna är i sin tur ansvariga för att vidarebefordra kunskapen till berörd omvårdnadspersonal. Utbildning ska ske årligen. Informationsansvar Patientansvarig läkare har ansvar för att berörd personal får information, råd och vägledning i frågor som rör den enskildes vård och behandling. Patientansvarig läkare har även ansvar för att patientens närstående får möjlighet till information i frågor som rör den enskildes vård och behandling. Särskilda anvisningar Hemsjukvård Varje hemsjukvårdspatient ska ha namngiven ansvarig läkare och distriktssköterska/sjuksköterska. Distriktssköterska/sjuksköterska ska ha tillgång till läkare på vårdcentral för konsultation varje vecka. Fast tid för strukturerat teamarbete bör avsättas. Patienter inskrivna i hemsjukvården ska kunna få såväl planerade som akuta hembesök av läkare. Ansvarig distriktssköterska/sjuksköterska initierar diskussion om hembesök och beslut tas i samråd med berörd läkare.

11 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden 3 (4) Särskilt boende Varje person som bor i särskilt boende ska ha både namngiven ansvarig läkare i primärvården och namngiven sjuksköterska på det särskilda boendet. Personer i särskilt boende erbjuds att vara listade hos läkaren/vårdcentralen med ansvar för det särskilda boendet. I genomsnitt ska 10 läkartimmar/100 boende och vecka avsättas, förutom tid för akuta insatser. Personer i särskilt boende har tillgång till specialistvård på samma villkor som befolkningen i övrigt. Bostad med särskild service LSS och SoL Varje person, som har dessa boendeformer, ska ha namngiven ansvarig läkare och sjuksköterska. Personer i bostad med särskild service ska kunna få såväl planerade som akuta hembesök av läkare. Ansvarig sjuksköterska/distriktssköterska initierar diskussion om hembesök och beslut tas i samråd med berörd läkare. Personer i särskilt boende har tillgång till specialistvård på samma villkor som befolkningen i övrigt. Det är viktigt att ansvarsgränser vid sådan specialiserad vård tydligt framgår av varje upprättad samordnad individuell plan (SIP). Dagverksamheter LSS och SoL Läkarinsatser på primärvårdsnivå i dessa verksamheter ska ske på vårdcentral. Korttidsplats, växelvård och trygghetsplats Vid vistelse inom dessa vårdformer ska den enskilde få nödvändiga medicinska insatser tillgodosedda. I genomsnitt ska 12 läkartimmar/30 boende och vecka avsättas, förutom tid för akuta insatser. För Korttidsenheten Visby ansvarar av sjukvården särskilt utsedda läkare. På korttids/växelvårds/trygghetsplatser på övriga särskilda boenden ansvarar den läkare som har ansvar för boendet. Den enskilde behåller ändå tidigare listning. Den läkare som patienten är listad hos har huvudansvaret för patientens vård. Kostnadsansvar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kostnader för provtagningar och undersökningar (provtagningsmaterial, analys och akuttransport) samt förbrukningsartiklar ordinerade av läkare. Läkemedelsförråd för vissa basläkemedel (akutförråd) enligt fastställd lista. Dessa läkemedel ska vara kostnadsfria för den enskilde.

12 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden 4 (4) Förbrukningsartiklar ordinerade av stomiterapeut eller uroterapeut. Socialförvaltningen Förbrukningsartiklar (inkl. inkontinenshjälpmedel) ordinerade av sjuksköterska/distriktssköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Hjälpmedel ordinerade av arbetsterapeut, sjukgymnast samt sjuksköterska inom den kommunala hälso- och sjukvården. Sjukvårdsutrustning på basnivå som överenskommits mellan medicinskt ansvarig sjuksköterska och chefläkare enligt bilaga. Låst och för ändamålet lämpligt utrymme där basläkemedel förvaras. Uppföljning Hur överenskommelserna ska följas upp Mål Ansvarig Läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden Grönt/Övre kvartilen MAS Inläggning på akutsjukhus med diagnos som kan bedömas som undvikbar slutenvård Under utarbetande Chefläkare Bilagda dokument Sjukvårdsutrustning på särskilt boende Basutrustning sjukvårdsmaterial Länk till Läkemedelsgenomgångar hsf

13 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Lisa Etzner, Leif Olsson Ärendenr SON 2014/574, HSN 2012/369 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 6 november (3) Socialnämnden Överenskommelse Missbruks- och beroendevård Förslag till beslut Socialnämnden fastställer överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende missbruks- och beroendevård. Bakgrund Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 införs en skyldighet för landsting och kommuner att ingå gemensamma överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Syftet med lagändringarna är att stärka samverkan mellan landsting och kommuner för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen fick i uppdrag (SON 52, HSN 343) att gemensamt upprätta en överenskommelse om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Denna överenskommelse ska ligga till grund för förvaltningarnas verksamheter med fokus på samverkan och ansvarsfördelning. Överenskommelsen avser att klargöra omfattningen av och innehållet i den verksamhet som parterna skall bedriva samt parternas uppgifter och ansvar med avseende på denna verksamhet. Beredning En arbetsgrupp med representanter från respektive förvaltning har utarbetat överenskommelsen. Förslaget har skickats på remiss till berörda verksamheter för översyn. I arbetet med framtagandet har även brukarorganisationen Anhöriga mot droger (AMD) bjudits in för synpunkter. Två frågor lyftes fram: Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-son@gotland.se Webbplats Org nr

14 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr SON 2014/574, HSN 2012/369 2 (3) - ett gemensamt anhörigcenter efterfrågas för beroende och psykisk ohälsa, för att erbjuda stöd, vägledning och information till anhöriga. - En önskan om att skapa bättre samverkan mellan anhörig och vårdgivare när den unge blir 18 år. Arbetsgruppen har i arbetet med överenskommelsen valt att lägga dokument det i text hänvisas till, som bilagor istället för att som i tidigare överenskommelser lägga in en direktlänk i själva överenskommelsen till dessa dokument. På så sätt tror arbetsgruppen att det är lättare att hålla överenskommelsen aktuell och levande, utan att behöva arbeta om eventuella länkar. De bilagor som finns är således helt egna, fristående dokument, vilka ska ses som ett komplement till den nu aktuella överenskommelsen. Bilagorna det hänvisas till är redan beslutade och fastslagna dokument, och utgör därför inte en del av själva överenskommelsen som sådan. Brukare Syftet med överenskommelsen är att den enskilde ska möta väl fungerande, integrerade organisationer. Den gäller för alla barn, unga och vuxna personer med missbruks- och beroendeproblematik. Ingen enskild brukare ska riskera att hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden och därför bli utan den hjälp som han eller hon behöver. Ekonomi Syftet med överenskommelsen är att resurser utnyttjas effektivt. Socialförvaltningen bär sina egna kostnader. Processer Överenskommelse Missbruks- och beroendevård är en del i Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) i samverkan med andra vårdgivare och verksamhet inom socialtjänst. Medarbetare Den tydliga ansvarsfördelningen mellan socialförvaltningens och hälso- och sjukvårdsförvaltningens ansvarsområden innebär en förbättring för medarbetare. Samhälle Syftet med överenskommelsen är att den enskilde, genom strukturerad samverkan, får vård och insatser som är av god kvalitet. För att förebygga missbruks- och beroendeproblematik krävs en långtgående samverkan mellan socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

15 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr SON 2014/574, HSN 2012/369 3 (3) Bedömning Krav på överenskommelse är lagstadgad. Det innebär att hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen är skyldiga att ingå gemensam överenskommelse gällande samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Syftet är att stärka samverkan för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen. Vad gäller medicinsk avgiftning (abstinensbehandling) och samverkan mellan förvaltningarna och polismyndigheten rekommenderas ett fortsatt arbete för att tydliggöra ansvarsfördelning och rutiner. Förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagandet av berusade personer behövs. Avsikten är att den medicinska säkerheten och omsorgen om de personer som omhändertas enligt LOB förbättras om alternativa lösningar till förvaring i arrest utvecklas. Anhörigstöd är ett beaktande för framtida utveckling. Marica Gardell Socialdirektör Expedieras till:

16 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Ärendenr SON 2012/379, HSN 2012/369 1 (8) Handlingstyp Överenskommelse Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopingmedel. Bakgrund Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 införs en skyldighet för landsting och kommuner att ingå gemensamma överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Syftet med lagändringarna är att stärka samverkan mellan landsting och kommuner för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen. För att förebygga missbruk och tillgodose den enskildes behov krävs en långtgående samverkan mellan socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Personer med missbruk och beroende ska ges stöd, vård och behandling av hög kvalitet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen fick i uppdrag (SON 52, HSN 343) att gemensamt upprätta en överenskommelse om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Denna överenskommelse ska ligga till grund för förvaltningarnas verksamheter med fokus på samverkan och ansvarsfördelning. Överenskommelsen avser att klargöra omfattningen av och innehållet i den verksamhet som parterna skall bedriva samt parternas uppgifter och ansvar med avseende på denna verksamhet. Utgångspunkten för överenskommelsen är Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Samverkan ska även ske med andra myndigheter och med offentliga, privata och ideella aktörer. Dokumentnamn: Överenskommelse Missbruks- och beroendevård Framtagen av: Leif Ohlsson & Lisa Etzner Godkänd av: SON & HSN Upprättat: Webbplats

17 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden 2 (8) Målgrupp för överenskommelsens omfattning Överenskommelsen gäller för alla barn, unga och vuxna personer med missbruks- och beroendeproblematik. Syfte Överenskommelsen utgör ett komplement till lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd och grundar sig på Övergripande överenskommelse avseende samverkan mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Syftet med överenskommelsen är att den enskilde får vård och insatser som är av god kvalitet och samordnade mellan socialförvaltningens och hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamheter. Ingen enskild ska riskera att hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden och därför bli utan den hjälp som han eller hon behöver. Det är den enskildes behov av samverkan som ska styra. Övergripande gemensam målsättning Den missbruks- och beroendevård som regionen erbjuder är utformad i enlighet med nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Den enskilde ska garanteras en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg samt ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Samverkan skall grundas på att respektive verksamhets kompetensområde tas till vara för att uppnå bästa möjliga resultat för den enskilde. Överenskommelsen ska stimulera till samverkan kring gemensamma utvecklingsområden gällande målgruppen och enskilda personer. Verksamheterna inom respektive nämnds område har ett ansvar för framtagande av processer och rutiner för hur samverkan ska bedrivas. Verksamheterna har även ett gemensamt ansvar för att ha rutiner och arbetssätt så att vård och insatser harmonierar med varandra. Samverkan Samarbete kring enskilda personer Skyldigheten att tillsammans upprätta någon form av individuell plan, framgår bl.a. av de lagar och de överenskommelser som berörs nedan. För unga personer som övergår från verksamhet för barn och ungdomar till verksamhet för vuxna, ska behovet av kontinuitet i vård, insatser och uppföljning särskilt beaktas.

18 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden 3 (8) Samordnad Individuell plan (SIP) I 2 kap 7 SoL och 3f HSL infördes 1 januari 2010 bestämmelser om individuell plan som innebär att när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska verksamheterna tillsammans upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om socialtjänsten eller hälsooch sjukvården bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. En SIP kan endast upprättas med den enskildes eller dennes företrädares samtycke. Skyldigheten att upprätta en samordnad individuell plan är inte begränsad till personer med stora och omfattande behov utan gäller alla människor som socialtjänsten och hälso- och sjukvården kommer i kontakt med och där en samordnad individuell plan behövs för att behoven av socialtjänst och hälsooch sjukvård ska tillgodoses. Om det redan finns en plan enligt någon annan bestämmelse, är det tillräckligt med den planen så länge samtliga föreskrivna krav är uppfyllda. (Se bilaga Överenskommelse samordnad individuell plan ). Individuell plan enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den som har en insats enligt LSS skall erbjudas en individuell plan enligt 10 LSS. Planen skall innehålla beslutade och planerade insatser och upprättas i samråd med den enskilde. Den enskilde kan själv begära att en plan skall upprättas. Socialtjänsten ansvarar för att insatserna i planen samordnas. Hälsooch sjukvård och socialtjänst ska underrätta varandra om upprättade planer. Ansvar för boende Bostad enligt Boende först - lätt, instegs eller utslussningslägenhet samt HVB-placering som beviljas av socialtjänsten och kan verkställas i egen eller i enskild regi. När det behövs ska huvudmännen stödja, motivera och hjälpa den enskilde att göra en sådan biståndsansökan. Socialnämnden ansvarar enligt HSL för en god hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå förutom läkarinsatser åt dem som bor i bostad med särskild service (SoL/LSS). Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för läkarinsatser genom den läkare som den enskilde är listad hos eller vid behov genom läkare inom den specialiserade vården. Den enskildes behov av landstingets hälso- och sjukvård vid HVB-placering utgår från en medicinsk bedömning. Vården ges av Hälso- och sjukvårdsnämnden på Gotland eller köps, inom ramen för Riksavtal för utomlänsvård, från vårdgivare som bedriver specialiserad vård.

19 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden 4 (8) Uppsökande verksamhet Socialtjänsten ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i regionen för personer med missbruks- och beroendeproblematik. Socialnämnden ska genom information till myndigheter, grupper och enskilda samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden och om de hjälpmöjligheter som finns. Sjukdomsförebyggande verksamhet Enligt hälso- och sjukvårdslagen har sjukvården en skyldighet att vidta åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer för att förebygga sjukdom genom att stödja patientens förändring av en ohälsosam levnadsvana. Hälso- och sjukvården bör erbjuda rådgivande samtal till patienter som har ett riskbruk av alkohol. Inom primärvården ställer rekommendationen om rådgivande samtal främst krav på kunskap och medvetenhet om riskbruk. Hälso- och sjukvården har ansvar för att säkerställa att rätt kompetens finns på respektive nivå och att resurser säkras. LVU/LVM Gotlands geografiska läge innebär att transport av omhändertagna personer måste anpassas till de allmänna kommunikationsmedel som finns tillgängliga. Transporttjänsten (kriminalvårdens transporttjänst) kan användas för transport av omhändertagna personer men erfarenheten visar att det ibland tar lång tid för Transporttjänsten att verkställa en begäran av transport av omhändertagna personer. Vid verkställande av ett omhändertagande enligt LVM eller LVU är flera aktörer inblandade. På Gotland är det Polis, Socialtjänst och Hälso- och sjukvård (se bilaga) Barnperspektiv Enligt 2 g HSL och Kap 6 5 patientsäkerhetslagen har hälso- och sjukvården en skyldighet att särkilt beakta barns behov av information, råd och stöd bl.a. om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har t.ex. en psykisk sjukdom, är missbrukare eller har en allvarlig fysisk sjukdom. Liknande bestämmelser för socialtjänsten finns i 1 kap. 2 och 3 kap. 5 SoL.

20 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden 5 (8) Samverkan med brukarorganisationer och representanter för anhöriga eller närstående Förutsättningarna för att uppnå bra resultat ökar när den enskilde och/eller dennes närstående har tillit till att den vård och de insatser som ges fungerar. Vården och insatserna ska därför planeras och utvärderas tillsammans med den enskilde och med respekt och lyhördhet för de erfarenheter och önskemål som den enskilde och/eller dennes närstående eller företrädare har. Verksamheterna ska underlätta den enskildes och/eller närståendes möjlighet att utifrån ett helhetsperspektiv ge förutsättningar till delaktighet och självbestämmande. Det är angeläget att brukarorganisationers erfarenheter och önskemål utgör en kunskapskälla som kompletterar forskningen och den beprövade erfarenheten. Övergripande ansvarsfördelning Den övergripande ansvarsfördelningen mellan huvudmännen framgår nedan: Socialförvaltningen Upptäckt och tidig intervention Psykosocial behandling Socialt stöd: Boende, sysselsättning, försörjning Utredning, bedömning, planering, uppföljning (Egen, ibland samordnad) Mini-Maria Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Upptäckt och tidig intervention Medicinsk avgiftning /abstinensbehandling Abstinensvård Medicinsk diagnostik och behandling Psykosocial behandling Utredning, bedömning, planering, uppföljning (Egen, vid behov samordnad) Mini-Maria Upptäckt och tidig intervention Upptäckt och tidig intervention ska ske hos båda huvudmännen genom att bland annat använda de evidensbaserade screening och bedömningsinstrument som rekommenderas i de Nationella riktlinjerna. (se bilaga) Medicinsk avgiftning/abstinsensbehandling Polisen har ett särskilt ansvar enligt Lagen om omhändertagande av berusad person, LOB. Hälso- och sjukvården genomför medicinska bedömningar och behandling när så krävs. I de fall personen fått insatser från hälso- och sjukvården sker handläggning enlig rutin.

21 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden 6 (8) Abstinensvård Med abstinensbehandling eller abstinensvård avses en lindring av de psykologiska och fysiologiska reaktioner som uppträder i anslutning till att intaget av alkohol eller andra droger upphör. Behandling och stöd Huvudregeln är att socialförvaltningen ansvarar för merparten av den psykosociala behandlingen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen för medicinsk behandling. Detta delade ansvar är ett exempel på vikten av tydliggörande av ansvarsfrågorna i en Samordnad individuell plan. Behandling definieras som systematiska och teoretiskt grundade tekniker eller metoder som används för att hjälpa enskilda individer att komma från missbruk eller beroende. Psykosocial behandling innebär utöver detta att interventionen ska rikta sig till den enskildes psykologiska och sociala livssituation med ett uttalat fokus på missbruk eller beroende, samt främst syfta till att påverka motivation, beteende, attityder, känslor och tankar. Samtidiga vårdinsatser från landsting och kommun som ger stöd till individen inom olika behovsområden har visat sig vara effektiva (se bilaga) Utredning, bedömning, planering och uppföljning Ansvaret för utredning, bedömning, planering och uppföljning ligger hos såväl socialtjänst som hälso- och sjukvård. Med utredning avses kartläggning av behov och önskemål hos en individ med identifierade problem. För detta finns standardiserade instrument som rekommenderas i de nationella riktlinjerna. Med bedömning avses att beskriva problemen i termer av diagnos och vårdbehov, väga samman bästa åtgärder och individens egna önskemål, samt att formulera förslag till åtgärder. Mini-Maria, sammanhållen beroendevård för unga Mini-Maria utgör en integrerad och samlokaliserad verksamhet inriktad på missbruksvård för ungdomar och vuxna upp till och med 24 år. Genom samordnat stöd, vård och behandling ges förutsättningar för ett liv utan missbruk med ökat välbefinnande och livskvalitet för ungdomar, unga vuxna och deras familjer. Syfet är att öka insatserna kring missbruksrelaterad problematik i samarbete med vårdgrannar, intressenter och anhöriga (se bilaga).

22 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden 7 (8) Ansvarsfördelning inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamheter Grundprincipen för handläggning av riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende är att den ska ske på bästa effektiva omhändertagandenivå. Primärvården hanterar: - Inom ramen för sjukdomsförebyggande metoder, tidigt upptäcka och erbjuda rådgivning/ motiverande samtal. - I förekommande fall läkarintyg vid LVM, körkortstillstånd m.m. - Behandling av alkoholabstinens som kan behandlas i öppen vård och som inte kräver psykiatrins insatser - Medicinsk behandling av alkoholmissbruk - Behandling av somatiska åkommor som är relaterade till missbruk/beroende och som inte kräver specialistvård - Anmälningsplikt gällande barn (Se bilaga Överenskommelse primärvård och psykiatrisk specialistvård ) Den somatiska specialistvården hanterar: - Inom ramen för sjukdomsförebyggande metoder, tidigt upptäcka och erbjuda rådgivning/ motiverande samtal. - I förekommande fall läkarintyg vid LVM, körkortstillstånd m.m. - Behandling av missbruk/beroende vid samsjuklighet. - Behandling av somatiska åkommor som är relaterade till missbruk/beroende och som kräver somatisk specialistvård - Medicinsk avgiftning, då det ställs krav på inneliggande vård - Anmälningsplikt gällande barn Den psykiatriska specialistsjukvården hanterar: - Inom ramen för sjukdomsförebyggande metoder, tidigt upptäcka och erbjuda rådgivning/ motiverande samtal. - I förekommande fall läkarintyg vid LVM, körkortstillstånd m.m. - Medicinsk behandling av beroendesjukdomar annat än efter alkoholmissbruk. - Medicinsk behandling av alkoholmissbruk vid samsjuklighet med psykisk sjukdom. - Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende. - Mini-Maria - Anmälningsplikt gällande barn

23 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Handlingstyp RUTIN 1 (2) Samverkan mellan Verksamhetsområde Psykiatri och Individ- och familjeomsorgen (IFO) vid omhändertagande enligt LVM eller LVU Denna rutin för samverkan baseras på LVU (Lagen om vård av unga), LVM (Lagen om vård av missbrukare i särskilda fall) och HSL (Hälso- och sjukvårdslagen). Syftet med rutinen är att reglera hanteringen av personer som omhändertas enligt LVM och LVU, i väntan på transport. Gotlands geografiska läge innebär att transport av omhändertagna personer måste anpassas till de allmänna kommunikationsmedel som finns tillgängliga. Kriminalvårdens Transporttjänst kan användas för transport av omhändertagna personer men att verkställa en begäran av transport kan ta tid. Vid ett omhändertagande enligt LVM eller LVU är flera aktörer inblandade. I handlägger Beroendeenheten omhändertagande enligt LVM och LVU. Enheten Barn- och familj handlägger omhändertagande enligt LVU. För att lösa de svåra situationer som kan uppkomma i samband med omhändertagande enligt LVM och LVU är nära samverkan mellan de inblandade aktörerna viktig. Enskilda fall kan kräva individuella lösningar. Samverkan ska i första hand ske muntligt, mellan direkt berörda/involverade handläggare och behandlar Aktörernas ansvar IFO Beroendeenheten och Barn- och familj IFO är processägare i ett LVM- eller LVU-ärende. IFO ansvarar för transport till läkarundersökning. Vid behov kan detta ske med hjälp av Polis via handräckningsbegäran. Transport till SiS - institution (Statens institutionsstyrelse) sker antingen genom IFO:s försorg eller med hjälp av Kriminalvårdens Transporttjänst. Det bör beaktas vid vårdplanering att Transporttjänsten själva beslutar när transport skall genomföras vilket kan leda till väntetider. SiS är den enda myndighet som har lagstöd för att med tvång få kvarhålla en person som är omhändertagen enligt LVU. Det finns inget stöd för att med LVU som grund kvarhålla en ung person med hjälp av väktare eller på annat sätt låsa in personen. Dokumentnamn: Samverkan LVU/LMM rutin Godkänd av: Marie Härlin, Chistina Godarve Upprättad: Reviderad: Version: 1 Webbplats

24 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen 2 (2) VO-område Psykiatri - Psykiatriska kliniken Då medicinska behov av sjukhusvård föreligger ska sjukvården enligt LVM 25 göra allt som ligger inom rimliga möjligheter för att hålla kvar personen. Tvångsåtgärder får inte förekomma (förutom i de fall där personen vårdas enligt LPT/LRV). Skäl för sjukhusvård kan vara tillnyktring (för detta ansvarar den somatiska vården), abstinensbehandling för alkoholmissbruk eller annan drogförgiftning eller tillstånd som är livshotande. IFO skall alltid själv bedöma möjligheten att stå för transport till SiSinstitution. Då Psykiatriska kliniken och Beroendeenheten gemensamt bedömer att transporttjänst krävs och transporttjänst anlitats för transport till SiS-instutition kan Psykiatriska kliniken efter samförstånd med IFO, bistå med vårdplats även då det inte är medicinskt tvingande. Person som omhändertas enligt LVU får endast vårdas inneliggande på Psykiatriska kliniken om ett psykiatriskt vårdbehov föreligger. I andra fall ska personen vistas på HVB (Hem för vård och boende) i väntan på transport till SiS. Vid LVM kan i vissa fall väktare tillkallas för att säkra den inneliggande vården. Väktare kan kallas in efter diskussion med ansvariga handläggare på IFO (utanför kontorstid Socialjouren som har delegation på att godkänna denna insats). Via Securitas beställer sedan Psykiatriska kliniken väktartjänst som IFO är betalningsansvariga för. Polismyndigheten Polismyndigheten utför handräckning enligt handräckningsbegäran från IFO. För att få begära handräckning efter avvikande krävs att personen till exempel är våldsam eller att det föreligger risk för egen eller annans säkerhet. Det finns inget lagstöd för inlåsning i häkte. I nödfall, om alla andra möjligheter är uttömda, kan undantag göras men endast för kortare tid. Med kortare tid avses någon timme. Ett förtydligande exempel: Polisen omhändertar en ung person enligt LVU. Personen gör så mycket motstånd att det krävs tre poliser för att hålla personen. Inte ens under dessa förhållanden får den unge förvaras i häkte. Detta trots att det kan tyckas mer humant med häktesförvaring än att tre vuxna personer hela tiden håller fast personen.

25 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Handlingstyp RUTIN 1 (3) Ansvarsfördelning inom missbruks- och beroendevård, bedömning, diagnos och behandling Aktivitet SOF öppenvård SOF myndighetsutövning HSF primärvård HSF specialistvård Bedömningsinstrument Alkohol och narkotika AUDIT/ DUDIT, ADDIS ASI, AUDIT/DUDIT AUDIT/DUDIT AUDIT/DUDIT/MINI SCID II Provtagning Blodprov GT, ASAT/ALAT, CDT,PEth / MCV GT, ASAT/ALAT, CDT/MCV,PEth Utandningsprov Alcometer Alcometer Alcometer Alcometer Urinprov Provtagn Lab Provtagn Lab, patientnära provtagning (urinsticka) Läkemedelsbehandling Alkoholabstinens Bensodiazepiner Alkoholberoende Antabus, campral, naltrexon Vid samsjuklighet ansvarar specialistvården för att ge Antabus, campral, naltrexon Dokumentnamn: Ansvarsfördelning SOF/HSF Framtagen av: Malin Hallin, Ragnar Österberg, MariaTenSiethoff, Godkänd av: Marie Härlin Christina Godarve Upprättad: Reviderad: Version: 1 Webbplats

26 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen 2 (3) Aktivitet SOF öppenvård SOF myndighetsutövning HSF primärvård HSF specialistvård Läkemedelsbehandling Långvarigt bruk av benzodiazepiner, Bensodiazepin Nedtrappning (ev tillägg med KBT) Bensodiazepin nedtrappning (ev tillägg med KBT) Amfetaminberoende Naltrexon Opiatabstinens Metadon, buprenorfin Opiatberoende Metadon, buprenorfin, Subuxone Opioidanalgetika beroende Nedtrappning med Buprefin eller Buprenorfin- Naloxon Amfetaminberoende Och samtidig ADHD Metylfenidat (med tillägg av KBT) Psykosocialbehandling Alkohol Tolvstegsprogr am, MI, CRA, Återfallspreven tion. MET?? KBT KBT Cannabis MI, HAP, KBT KBT Opiater, amfetamin, kokain Tolvstegsprogr am, CRA, KBT KBT

27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen 3 (3) Alkoholberoende Med samtidig bipolär sjukdom Amfetamin beroende med samtidig ADHD Valproat (som tillägg till Litium och psykosocial behandling Metylfenidat (med tillägg av KBT) Alkoholmissbruk eller- beroende och samtidig depression Alkoholmissbruk/ Beroende och samtidig PTSD Alkoholmissbruk/ beroende och samtidig svår psykisk sjukdom MI/KBT för missbruket eller Beroendet och depressionen Samtidigt Integrerad behandling (KBT) för missbruket/ beroendet och PTSD samtidigt. Integrerad behandling (KBT) för missbruket/ beroendet och svår psykisk sjukdom samtidigt.

28 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Handlingstyp RUTIN 1 (1) Ansvarsfördelning Mini-Maria, bedömning, diagnos och behandling Aktivitet SOF HSF Alkohol och narkotika Blodprov ADDIS, ADAD AUDIT/DUDIT/MINI MiniKid GT, ASAT/ALAT, CDT, MCV, PEth Utandningsprov Alcometer Alcometer Urinprov Provtagning Lab, patientnära provtagning (urinsticka) Alkoholabstinens Alkoholberoende Psykosocial behandling SOF MI, ÅFP, remiss till ADR baserat på individens förutsättningar FFT (Funktionell familjeterapi) Föräldrautbildning HSF Remiss specialiserad vård Antabus, campral, naltrexon Vid samsjuklighet ansvarar specialistvården för att ge Antabus, campral, naltrexon Samtal med kognitiv inriktning KBT vid samsjuklighet. Hälsosamtal Dokumentnamn: Mini-Maria, bedömning, diagnos, behandling Godkänd av: Marie Härlin, Christina Godarve Upprättad: Reviderad: Version: 1 Webbplats

29 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Handlingstyp Överenskommelse 1(2) Samordnad individuell plan Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende samordnad individuell plan Bakgrund Individuell plan ska i vissa fall upprättas enligt 3f HSL och 2 kap. 7 SoL. När den enskilde har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Socialstyrelsens definierar i sin termbank detta som samordnad individuell plan. Syfte Syftet med överenskommelsen är att Tydliggöra huvudmännens ansvar för samverkan kring enskilda personer som har behov av såväl hälso- och sjukvård som socialtjänst. Reglera samverkan mellan parterna Utgöra underlag för rutiner om upprättande av samordnad individuell plan Samverkan Den verksamhet som ser behovet ska begära hos den andre att en samordnad individuell plan upprättas. Den enskildes samtycke krävs och den enskilde kan själv ta initiativet. Inledningsvis ska de aktörer som behöver samverka identifieras. Närstående ska ges möjlighet att delta om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Om det handlar om personer under 18 år skall vårdnadshavare bjudas in och i de fall det inte är direkt olämpligt även barnet/ungdomen. Därtill bör förskola och skola involveras och i förekommande fall även fritidsverksamhet. Huvudmännens skyldighet att samplanera är inte begränsat till personer med stora behov, utan i samtliga fall där insatser från landsting och kommun behöver samordnas. DokumentnamnIndividuell plan Framtagen av Gunnar Ramstedt Gerd Silk Godkänd avl HSN 243/2012 resp SON 126/2012 Upprättat Reviderat Version. 2 Webbplats

30 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden 2(2) Skriftliga rutiner ska finnas, som beskriver hur någon av huvudmännen begär att en samordnad individuell plan ska upprättas. Rutinerna ska vara väl kända. Plan ska upprättas utan dröjsmål och planeringen göras med hänsyn till sekretessbestämmelser. Av planen ska framgå 1. vilka insatser som behövs 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget och kommunen 4. tidplan för insatser och utvärdering 5. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Den enskilde ska erhålla kopia av den samordnade individuella planen. Barnperspektiv Av 2 g HSL, 6 kap. 5 PSL samt 1 kap. 2 och 3 kap. 5 SoL framgår att såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten ska beakta barns behov av information, råd och stöd, om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller funktionsnedsättning, är missbrukare eller har en allvarlig fysisk sjukdom. Bilagda dokument (Komplettering med rutiner inom aktuella områden när de färdigställts.) Uppföljning Hur överenskommelserna ska följas upp Mål Ansvarig Skriftliga rutiner finns i respektive verksamhet Rutiner är kända av berörd personal 2013 ska de vara upprättade 2013 är detta inte ett mätbart mål HSF o SOF HSF o SOF Datum: Hanna Westerén ordförande socialnämnden Stefaan de Maecker ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden

31 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1 (23) Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning Primärvård och psykiatrisk specialistvård

32 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2 (23) Arbetsgrupp Denna överenskommelse har framarbetats av: Christine Senter, enhetschef, Psykiatriska kliniken Eva Jetsell, tf bitr verksamhetsområdeschef, Primärvården Karin Hansén, distriktsläkare, Hemse vårdcentral Margareta Jakobsson, läkare - specialist i psykiatri, Psykiatriska kliniken Peter Nordström, distriktsläkare, vårdcentralen Visborg Sarah Henriksson, psykolog, vårdcentralen Visborg

33 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 3 (23) Innehåll Arbetsgrupp... 2 Bakgrund och syfte med överenskommelsen... 4 Organisation och uppdrag... 4 Psykisk ohälsa... 4 Riskbruk/skadligt bruk och beroende... 5 Ett gott samarbete mellan primärvård och psykiatri... 5 Definitioner och förtydliganden... 6 Huvudansvar... 6 Svårdefinierade tillstånd... 6 Skattningsskalor som stöd för bedömning... 6 Remissförfarande... 6 Psykossjukdom... 7 Bipolär sjukdom... 8 Depressionssjukdom... 9 Personlighetsstörning Neuropsykiatrisk störning (autism och ADHD) Ätstörning Somatoforma syndrom/smärtproblematik Kris- och stressrelaterade tillstånd Ångest/ångestsyndrom Missbruk Suicidrisk Demenssjukdom och kognitiv sjukdom Unga vuxna med psykisk ohälsa Barn till personer med psykisk ohälsa/sjukdom Tvångsvård Uppföljning av överenskommelsen Kontaktuppgifter... 23

34 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 4 (23) Bakgrund och syfte med överenskommelsen Överenskommelsen om ansvarsfördelning rör personer från och med 18 år och har fokus på psykisk ohälsa/psykiatrisk problematik samt riskbruk/skadligt bruk och beroende av alkohol och/eller andra droger. Psykisk ohälsa/psykiatrisk problematik kan medföra att den enskildes förmåga att fungera i vardagen blir nedsatt. Nedsättningen kan visa sig på ett intellektuellt, känslomässigt eller socialt plan och kan innebära stort lidande. Överenskommelsen är framtagen som ett komplement till befintliga uppdragsbeskrivningar och nationella riktlinjer och ska främst fungera som ett stöd för den enskilde klinikern vid bedömning och val av adekvat vårdnivå. Överenskommelsen utgör dock endast en del i det funktionella samarbete mellan primärvård och psykiatrisk specialistvård som krävs för att kunna ge patienten ett omhändertagande av god kvalitet. Överenskommelsen utgår från de vanligast förekommande huvuddiagnoserna/diagnosgrupperna för vilka ansvaret för primärvården respektive psykiatrin specificeras. Under varje diagnos tas också övrig viktig information upp. Unga vuxna med psykisk ohälsa är en grupp som tidigt riskerar att hamna i utanförskap och de är därför särskilt viktiga att adressera varför överenskommelsen innehåller ett specifikt avsnitt om unga vuxna med psykisk ohälsa. Definitionen på unga vuxna varierar och någon egentlig åldersgräns kan vara svår att dra men i denna överenskommelse avses personer i åldrarna 18 till 25 år. Hälso- och sjukvårdens ansvar för barn till personer med psykisk ohälsa/sjukdom är ytterligare något som överenskommelsen särskilt poängterar i ett eget avsnitt. Organisation och uppdrag Psykisk ohälsa Inom har primärvården i uppdrag att stå för första linjens vård och behandling till personer från och med 18 år med psykisk ohälsa, psykiska funktionsnedsättningar eller psykisk sjukdom som inte kräver specialistsjukvård (för närmare information var god se Krav- och kvalitetsbok för primärvården på Gotland). Primärvården är således den instans som andra kliniker och verksamheter i första hand ska remittera och hänvisa personer med psykisk ohälsa till. Vid mer allvarliga och komplicerade tillstånd, där första linjens vård har visat sig inte vara tillräcklig, ansvarar psykiatrin för kvalificerad utredning och behandling. Vid behov av psykiatrisk specialistvård är det företrädesvis primärvården som ansvarar för att remittering sker. Eftersom psykiska sjukdomar och störningar kan variera över tid kan behovet av vård växla vilket innebär att personer ibland kan få sina vårdbehov tillgodosedda inom primärvården, ibland inom specialistpsykiatrin. För barn och ungdomar, upp till 17 år, har psykiatrin (BUP) i uppdrag att erbjuda såväl första linjens vård som specialistsjukvård.

35 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 5 (23) Vad gäller rehabilitering för personer med psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning har primärvården och psykiatrin tillsammans med Socialförvaltningen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ett gemensamt ansvar. I samband med psykiatrireformen 1995 övergick en stor del av ansvaret för stöd och insatser, men även för viss hälso- och sjukvård, för personer med psykisk funktionsnedsättning till kommunerna. På Gotland innebär detta att Socialförvaltningen (i följande text benämnd SOF) har i uppdrag att initiera, planera och samordna de sociala insatserna för personer med psykiska funktionsnedsättningar. SOF ansvarar också för att tillhandahålla boende och anpassat stöd i hemmet. I särskilda boenden och i dagverksamheter ansvarar SOF också för omvårdnad och allmän hälso- och sjukvård upp till sjuksköterskenivå. Riskbruk/skadligt bruk och beroende Vid riskbruk/skadligt bruk eller beroende har hälso- och sjukvården och SOF ett delat ansvar. Hälso- och sjukvårdens uppdrag omfattas av tidig upptäckt, kort rådgivning, motiverande samtal (för närmare information vad god se Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011) och i förekommande fall läkemedelsbehandling. SOF ansvarar för kvalificerad kartläggning samt psykologisk- och psykosocial behandling. Utöver detta har SOF också ansvaret för att vid behov omhänderta och ombesörja att personer med missbruk får lämplig vård (detta enligt Lag om vård av missbrukare i vissa fall). Vid riskbruk/skadligt bruk eller beroende av alkohol ska vanligtvis primärvården kunna stå för läkemedelsbehandlingen. Vid bruk eller beroende av andra substanser där det medicinska tillståndet är av allvarligare karaktär vilar ansvaret på beroendeteamet vid Psykiatriska kliniken (för närmare information var god se avsnittet Missbruk). Ett gott samarbete mellan primärvård och psykiatri Ett gott samarbete förutsätter en ömsesidig respekt för varandras specialitet, kunskap och erfarenheter. För att ett gott samarbete mellan primärvården och psykiatrin ska vara möjligt är det viktigt att tillse att företrädare för verksamheterna regelbundet får tillfälle att mötas. Utöver de möten som kan ske i samband med konsultationer och bedömningar kan gemensamma utbildningar och regelbundna samverkansforum, på både lednings- och medarbetarnivå, ha en positiv inverkan på samarbetet och i förlängningen på den vård som patienten får.

36 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 6 (23) Definitioner och förtydliganden Huvudansvar I överenskommelsen används begreppet huvudansvar. Verksamheten med huvudansvar ansvarar för att en process, exempelvis bedömning eller behandling, påbörjas. Huvudansvarig har också som regel i uppgift att vid behov utfärda erforderliga intyg, såsom medicinskt underlag och läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH). Vid remittering till annan verksamhet upphör huvudansvaret först när mottagaren tagit över huvudansvaret. För att kunna ta ett huvudansvar kan stöd från andra verksamheter och vårdgrannar vara behövligt. Svårdefinierade tillstånd En del tillstånd kan vara svåra att bedöma och diagnostisera, vilket medför att det också är svårt att definiera huvudansvar. Vissa patienter riskerar att falla mellan stolarna varför gemensamma insatser kan krävas. Till exempel kan vårdplanering behöva ske i ett samarbete mellan primärvård och psykiatri. Därtill är det inte alltid diagnosen som avgör vårdnivå, istället är det ofta patientens aktuella funktionsnivå i kombination med personliga resurser som har avgörande betydelse för vilken instans som ska ha huvudansvaret. Skattningsskalor som stöd för bedömning Under flertalet huvuddiagnoser/diagnosgrupper finns exempel på skattningsskalor som kan vara till hjälp vid bedömning av tillståndets art och svårighetsgrad. Viktigt att poängtera att skattningsskalor endast utgör en del av den sammanlagda bedömningen. Remissförfarande Vid remittering till Psykiatriska kliniken ska remissen ställas till Psykiatriska klinikens jourmottagning. Remisserna behandlas på remisskonferens en gång per vecka och distribueras sedan vidare till respektive team/behandlare. Vid akut behov av bedömning och behandling ska personlig kontakt tas med Psykiatriska klinikens jourmottagning, därtill ska remissen akutmärkas. Om patientens tillstånd inte kräver akuta insatser men motiverar till snar kontakt ska detta tydligt anges i remissen.

37 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 7 (23) Psykossjukdom Primärvård - Vid akuta symtom på psykossjukdom ska akutmärkt remiss skickas till Psykiatriska klinikens jourmottagning som också ska kontaktas direkt. - Vid misstanke om psykossjukdom skickas remiss till Psykiatriska klinikens jourmottagning. Psykiatri Övrigt - Huvudansvar. - För information om vårdintygsbedömning se avsnitt Tvångsvård. - Patient med diagnostiserad psykossjukdom kan efter gemensam överenskommelse behandlas inom primärvården. - Viktigt att beakta förhöjd risk för somatiska komplikationer i denna patientgrupp varför patienten bör erbjudas årlig somatisk kontroll inom primärvården. - Om patienten har behov av socialt stöd (exempelvis boendestöd, sysselsättning, ledsagare eller kontaktperson) bör patienten motiveras till att ta kontakt med biståndshandläggare på Enheten för personer med psykisk funktionsnedsättning, SOF, som gör en bedömning av behov och därefter beviljar insatser. Alternativt och lämpligen kan huvudansvarig sammankalla till vårdplanering. Förslag på skattningsskalor - För bedömning inom både primärvård och psykiatri kan aktuella avsnitt i skattningsformuläret MINI (Mini internationell neuropsykiatrisk intervju) användas.

38 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 8 (23) Bipolär sjukdom Primärvård - Vid misstanke om bipolär sjukdom skickas remiss till Psykiatriska klinikens jourmottagning. Psykiatri Övrigt - Huvudansvar. - Patient med diagnostiserad bipolär sjukdom kan efter gemensam överenskommelse behandlas inom primärvården. Förslag på skattningsskalor - Om primärvården misstänker bipolär sjukdom men vill inhämta mer information för ställningstagande till eventuell remittering till psykiatri kan lämpligen skattningsformuläret MDQ (The mood disorder questionnaire eller översatt Screening för bipolaritet) användas. - För bedömning inom både primärvård och psykiatri kan också aktuella avsnitt i skattningsformuläret MINI (Mini internationell neuropsykiatrisk intervju) användas.

39 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 9 (23) Depressionssjukdom Enligt Krav- och kvalitetsboken ska primärvården behandla patienter med lätta till måttliga depressionstillstånd och psykiatrin patienter med svår depression. I praktiken kan denna gränsdragning vara svår att göra. Vid osäkerhet är det viktigt att primärvården och psykiatrin konsulterar varandra. Primärvård - Huvudansvar för lätta till måttliga depressionstillstånd. Psykiatri - Svåra depressionstillstånd. - Hög suicidrisk. - Vid misstanke om bipolär sjukdom, maniska eller hypomana perioder. - Depression med psykotiska inslag. - Depression som inte svarat på två farmakologiska behandlingsförsök i adekvata doser under sex till åtta veckor och/eller inte fått effekt av psykologisk samtalsbehandling/samtalsterapi av korttidskaraktär. Övrigt - Det är viktigt att fråga personer med depression om förekomst av maniska eller hypomana perioder. - Viktigt att beakta förekomst av andra tillstånd då samsjuklighet är vanligt vid depression. - Viktigt att vara observant vid depression under graviditet eller efter förlossning, dessa patienter kan kräva psykiatrisk specialistvård. Förslag på skattningsskalor - För läkare, psykologer och psykoterapeuter rekommenderas BDI (Becks depression inventory) och BAI (Becks anxiety inventory). - För att bedöma depressionens grad och uttryck kan också skattningsformulären MADRS- S (The Montgomery-Åsberg depression rating scale) och HAD (Hospital anxiety and depression scale) användas. - För bedömning inom både primärvård och psykiatri kan också aktuella avsnitt i skattningsformuläret MINI (Mini internationell neuropsykiatrisk intervju) användas. - För att närmare bedöma förekomst av maniska eller hypomana perioder, och kunna ta ställning till eventuell remittering till psykiatri, kan lämpligen skattningsformuläret MDQ (The mood disorder questionnaire eller översatt Screening för bipolaritet) användas.

40 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 10 (23) Personlighetsstörning Primärvård - Remiss till Psykiatriska kliniken för utredning och diagnostik när det föreligger misstanke om personlighetsstörning med allvarlig symtomatologi som bidrar till betydande funktionsnedsättning. Psykiatri Övrigt - Huvudansvar för diagnostik och initiering av behandling. - Lindriga tillstånd behöver inte alltid utredas eller behandlas men för aktiv behandling av allvarlig personlighetsstörning är psykiatrin den naturliga instansen. - Observera att självskadebeteende kan vara kopplat till personlighetsstörning och bör då utredas och eventuellt behandlas inom psykiatrin. - Om patienten har behov av socialt stöd (exempelvis boendestöd, sysselsättning, ledsagare eller kontaktperson) bör patienten motiveras till att ta kontakt med biståndshandläggare på Enheten för personer med psykisk funktionsnedsättning, SOF, som gör en bedömning av behov och därefter beviljar insatser. Alternativt och lämpligen kan huvudansvarig sammankalla till vårdplanering.

41 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 11 (23) Neuropsykiatrisk störning (autism och ADHD) Neuropsykiatrisk störning, eller utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar, är ett samlingsnamn på autismspektrumstörning och koncentrations- och uppmärksamhetsstörning. För dessa tillstånd avgör graden av funktionsnedsättning vem som har huvudansvar. Lindrigare tillstånd behöver inte alltid utredas. Primärvård - Vid allvarlig funktionsnedsättning, med exempelvis omfattande svårigheter att slutföra studier, sköta ett arbete, utföra sysslor i hemmet och klara av övriga vardagsgöromål, där misstanke om neuropsykiatrisk störning föreligger skickas remiss till Psykiatriska klinikens jourmottagning. Psykiatri - Utredning. - Diagnostik. - Psykologisk behandling. - Behandling med centralstimulerande läkemedel. - Övrig psykofarmakologisk behandling mot koncentrations- och uppmärksamhetsstörning. Övrigt - Det åligger både primärvård och psykiatri att samverka med SOF, Försäkringskassa och Arbetsförmedlingen. - Huvudansvarig verksamhet/enhet ansvarar för att initiera och delta i samverkan med SOF, Försäkringskassa, Arbetsförmedlingen och övriga instanser. - För utfärdande av körkortstillstånd ansvarar huvudsakligen psykiatrin. - Habiliteringen erbjuder psykopedagogiska insatser, råd och stöd till personer med autismspektrumstörning. Habiliteringen kan också informera om och förskriva kognitiva hjälpmedel. Huvudansvarig ansvarar för att vid behov skicka remiss till Habiliteringen. - Arbetsterapin kan erbjuda behandling och insatser till personer med neuropsykiatrisk störning. Bland annat kan arbetsterapin genomföra kartläggning av arbetsförmåga samt informera om och förskriva kognitiva hjälpmedel. - Personer med autismspektrumstörning omfattas av LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) och kan därmed ha rätt till särskilda insatser. Ansökan om insatser enligt LSS görs till LSS-handläggare på Handläggarenheten, SOF. Förslag på skattningsskalor - För att närmare bedöma förekomst av neuropsykiatrisk störning rekommenderas självskattningsformulären ASRS (ADHD Self-Report Scale) och för läkare och psykologer RAADS (Ritvo autism- and Asperger s diagnostic scale). - Då riskbruk/skadligt bruk och beroende är vanligt förekommande hos denna patientgrupp är det viktigt att närmare undersöka alkohol- och drogvanor. Både primärvård och psykiatri rekommenderas att använda skattningsformulären AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test)och DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test).

42 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 12 (23) Ätstörning Primärvård - Basal somatisk utredning. - Vid misstanke om underliggande ätstörning önskvärt med bedömning hos psykolog i primärvård som, i samråd med primärvårdsläkare, får ta ställning till om vårdbehovet kan tillgodoses i primärvård eller om remiss ska skickas till Psykiatriska kliniken. - Patienter med uttalad ätstörning remitteras till Psykiatriska klinikens jourmottagning för vidare hantering i psykiatrins ätstörningsteam. Psykiatri Övrigt - Huvudansvar. - Vid primär övervikt har primärvården huvudansvaret. Förslag på skattningsskalor - För bedömning inom både primärvård och psykiatri kan aktuella avsnitt i skattningsformuläret MINI (Mini internationell neuropsykiatrisk intervju) användas.

43 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 13 (23) Somatoforma syndrom/smärtproblematik Primärvård - Huvudansvar. - Basal somatisk utredning. - Psykologbedömning och behandling. - Teamarbete och behandling i så kallade multimodala team. Psykiatri Övrigt - Konsultation, utredning och differentialdiagnostik vid mer komplicerade tillstånd där misstanke om underliggande allvarlig psykisk sjukdom/störning föreligger. - För substitutionsbehandling vid smärttillstånd ansvarar primärvården. - Psykiatriska klinikens beroendeteam kan vara behjälpliga vid nedtrappning av beroendeframkallande läkemedel. Förslag på skattningsskalor - Primärvårdens multimodala team har egna rutiner för vilka skattningsskalor som bör användas.

44 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 14 (23) Kris- och stressrelaterade tillstånd Primärvård - Huvudansvar. - Vid svårbehandlat tillstånd som inte svarar på samtalsbehandling, sjukskrivning och/eller farmakologisk behandling skickas remiss till Psykiatriska kliniken. Psykiatri - Psykotiska symtom. - Hög suicidrisk. Övrigt - Vid kriser bör samverkan med andra myndigheter och organisationer, exempelvis kyrka och familjerådgivning, övervägas som komplement till eller istället för insatser ifrån hälsooch sjukvård. - Kris och stress kan leda till utmattningssyndrom för vilka primärvården har huvudansvaret.

45 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 15 (23) Ångest/ångestsyndrom Till ångestsyndrom räknas paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom (GAD), posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), specifika fobier, social fobi och tvångssyndrom (OCD). Primärvård - Huvudansvar. - Vid svårbehandlat tillstånd som inte svarar på samtalsbehandling och/eller farmakologisk behandling skickas remiss till Psykiatriska kliniken. Psykiatri - Konsultation, utredning och differentialdiagnostik vid mer komplicerade tillstånd där misstanke om underliggande allvarlig psykisk sjukdom/störning föreligger. - Komplex PTSD/traumatisering, liksom uttalat tvångssyndrom, bedöms och behandlas av psykiatrin. - Hög suicidrisk. Övrigt - Vid mer långdragna tillstånd beakta behov av socialt stöd (exempelvis boendestöd, sysselsättning, ledsagare eller kontaktperson). Föreligger behov bör patienten motiveras till att ta kontakt med biståndshandläggare på Enheten för personer med psykisk funktionsnedsättning, SOF, som gör en bedömning av behov och därefter beviljar insatser. Alternativt och lämpligen kan huvudansvarig sammankalla till vårdplanering. Förslag på skattningsskalor - För läkare, psykologer och psykoterapeuter rekommenderas BAI (Becks anxiety inventory). - För att närmare kunde bedöma ångestproblematiken kan skattningsformulären HAD (Hospital anxiety and depression scale) samt aktuella avsnitt i MINI (Mini internationell neuropsykiatrisk intervju) användas.

46 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 16 (23) Missbruk Vården av personer med riskbruk/skadligt bruk och beroende är en delad angelägenhet för primärvård, psykiatri och SOF. SOF har ansvar för personens sociala behov och psykologisk behandling. Primärvård - Huvudansvar för upptäckt av eventuellt riskbruk/skadligt bruk och beroende. - Ansvar för rådgivning och motiverande samtal vid riskbruk/skadligt bruk av alkohol. - Huvudansvar för läkemedelsbehandling med antabus vid beroende av alkohol. - Huvudansvar för utfärdande av körkortsintyg. För hjälp med kartläggning av riskbruk/skadligt bruk och beroende inför utfärdande av intyg rekommenderas remiss/hänvisning till Alkohol- och drogrådgivningen, SOF (se mer nedan under rubriken övrigt). Vid mer komplicerade tillstånd konsulteras psykiatrin för utfärdande av intyg. - För bedömning av substitutionsbehandling (ersättningspreparat vid narkotikaberoende) skickas remiss till psykiatrin. Remissen ska ställas till Psykiatriska klinikens jourmottagning. - Vid misstanke om samtidig allvarlig psykisk sjukdom/störning skickas remiss till Psykiatriska klinikens jourmottagning. Psykiatri - Beroendetillstånd och samtidig allvarlig psykisk sjukdom/störning. - Substitutionsbehandling. - Poliklinisk avgiftning samt nedtrappning av beroendeframkallande farmaka. - Medicinsk tillnyktring. Övrigt - Efter överenskommelse med patient och aktuell vårdinstans kan antabus hämtas hos annan än huvudansvarig. - För psykologisk behandling och psykosocialt stöd vid skadligt bruk och beroende ansvarar ADR. ADR erbjuder bland annat individuellt samtalsstöd, kartläggning och diagnostik av skadligt bruk och beroende, gruppbehandling vid alkoholberoende, haschavvänjningsprogram, återfallsprevention och anhörigstöd. - Vid skadligt bruk och beroende kan omhändertagande enligt LVM (Lag om vård av missbrukare i vissa fall) bli aktuellt. Förslag på skattningsskalor - För närmare bedömning av alkohol- och droganvändande rekommenderas både primärvård och psykiatri att använda skattningsformulären AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test)och DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test). - Kartläggning av skadligt bruk och beroende med hjälp av instrumenten ADDIS (Alkohol Drog Diagnos Instrument) och ASI (Addiction severity index) ansvarar Alkohol- och drogrådgivningen (ADR), SOF, för.

47 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 17 (23) Suicidrisk Att bedöma suicidrisk är ett gemensamt ansvar för primärvård och psykiatri. Primärvård - Huvudansvar för den initiala bedömningen av patienter som söker vård på grund av psykisk ohälsa/psykiatrisk problematik. - Vid hög suicidrisk ska akutmärkt remiss skickas till Psykiatriska klinikens jourmottagning som också ska kontaktas direkt. - Vid akuta tillstånd som kräver vårdintygsbedömning, se avsnitt Tvångsvård. Psykiatri - Huvudansvar för bedömning och behandling av konstaterat suicidala patienter. - Huvudansvar för bedömning av patienter efter genomfört suicidförsök. - Huvudansvar för uppföljning av patienter efter genomfört suicidförsök. Efter överenskommelse med patient och primärvård kan dock patienten följas upp i primärvård. - I övrigt se regionala riktlinjer för suicidprevention. Övrigt - De vårdenheter som har journalsystemet TakeCare ska dokumentera suicidrisk i suicidriskmodulen. Förslag på skattningsskalor - Att bedöma suicidrisk är komplext. Utöver den kliniska bedömningen rekommenderas att en mer systematisk bedömning görs och då med hjälp av skattningsskalan Suicidstegen samt frågan om livslust (fråga 9) i MADRS-S (The Montgomery-Åsberg depression rating scale).

48 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 18 (23) Demenssjukdom och kognitiv sjukdom För demenssjukdomar finns ett särskilt regionalt vårdprogram att följa. Primärvård - Huvudansvar för basal utredning och behandling. Psykiatri Övrigt - Läkemedelskonsultation och differentialdiagnostik där misstanke om underliggande allvarlig psykisk sjukdom/störning föreligger. - För utredning av mer komplicerade demenssjukdomar skickas vid behov remiss till Minnesmottagningen. Förslag på skattningsskalor - Vid misstanke om demenssjukdom eller annan kognitiv sjukdom rekommenderas screening med MMT (Mini mental state examination även kallat Mini mental test) och Klocktest.

49 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 19 (23) Unga vuxna med psykisk ohälsa För personer från 18 år har primärvården och psykiatrin ett delat ansvar. För barn och ungdomar upp till och med 17 år har Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen huvudansvar för både första linjens vård och specialistvård (remiss krävs inte). Eftersom unga vuxna med psykisk ohälsa riskerar att tidigt i livet hamna i utanförskap är det särskilt viktigt att uppmärksamma denna grupp och så snart som möjligt sätta in adekvata insatser. Primärvård - Huvudansvar. - Motivera till fortsatt kontakt. - Vid svårbehandlade och mer långdragna tillstånd är det dock viktigt att konsultera och ta hjälp av övriga verksamheter och instanser. Psykiatri Övrigt - Konsultation, utredning och differentialdiagnostik vid mer komplicerade tillstånd där misstanke om underliggande allvarlig psykisk sjukdom/störning föreligger. - Viktigt att uppmärksamma unga vuxna med undandragande beteende och isoleringstendenser (så kallade hemmasittare ). Dessa beteenden kan vara uttryck för nedstämdhet eller oro men beteendena kan också vara symtom på mer allvarlig psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Unga vuxna som under längre perioder drar sig undan sociala kontakter bör alltid utredas närmare. - Viktigt att hjälpa unga vuxna med psykisk ohälsa att etablera kontakter med myndigheter och verksamheter som kan hjälpa till att bryta isoleringstendenser och utanförskap. Nära samverkan med Försäkringskassa, Arbetsförmedling och andra vårdgrannar är väsentlig. - Vid mer långdragna tillstånd beakta behov av socialt stöd (exempelvis boendestöd, sysselsättning, ledsagare eller kontaktperson). Föreligger behov bör patienten motiveras till att ta kontakt med biståndshandläggare på Enheten för personer med psykisk funktionsnedsättning, SOF, som gör en bedömning av behov och därefter beviljar insatser. Alternativt och lämpligen kan huvudansvarig sammankalla till vårdplanering.

50 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 20 (23) Barn till personer med psykisk ohälsa/sjukdom Enligt bestämmelser i Hälso- och sjukvårdslagen (2 g HSL 1982:763) och Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (2 kap. 1 a andra stycket LYHS 1998:531) ska barns behov av information, råd och stöd särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. Detta innebär att både primärvården och psykiatrin har ansvar för att efterfråga patienters hemförhållanden och om patienten har, eller varaktigt bor med, barn uppmärksamma barnets behov. Poängteras bör att ansvaret gäller även om inte barnet själv visar tecken på psykisk ohälsa. Primärvård - Beakta och tillgodose barns behov av information, råd och stöd. - Om primärvården kommer i kontakt med barn som visar tecken på psykisk ohälsa överväga remiss/hänvisning till BUP. - Beakta anmälningsplikt enligt Socialtjänstlagen (14 kap. 1 SoL). Psykiatri - Beakta och tillgodose barns behov av information, råd och stöd. - Vid behov erbjuda familjeintervention. - Om vuxenpsykiatrin kommer i kontakt med barn som visar tecken på psykisk ohälsa överväga remiss/hänvisning till BUP. - Beakta anmälningsplikt enligt Socialtjänstlagen (14 kap. 1 SoL). - Övrigt - Viktigt att understryka att den som arbetar i en myndighet som berör barn och unga eller i sitt yrke kommer i kontakt med barn eller unga enligt Socialtjänstlagen (14 kap. 1 SoL) genast ska anmäla till socialnämnden om han eller hon misstänker att ett barn eller ung person far illa eller riskerar att fara illa. Samma skyldighet gäller också den som arbetar inom privat verksamhet som berör barn och unga samt personal i vård och omsorg. Den som har anmälningsskyldighet kan inte vara anonym. Denna skyldighet enligt lag gäller oavsett i vilken utsträckning hälso- och sjukvården och dess personal haft möjlighet att beakta barnets behov i enlighet med 2 g HSL och 2 kap. 1 a andra stycket LYHS. - SOF erbjuder stödgrupper till barn och ungdomar som lever nära någon som dricker för mycket eller använder droger, har en förälder med psykisk ohälsa eller har föräldrar som har separerat.

51 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 21 (23) Tvångsvård I vissa fall kan vård behöva bedrivas enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Patienter som vårdas enligt LPT kan vanligtvis vårdas inom Psykiatriska klinikens heldygnsvård. Patienter som kräver vård enligt LRV vårdas normalt inte på Gotland. Primärvårdens ansvar för vårdintygsbedömningar Då antalet psykiatriker inom psykiatrin på Gotland är starkt begränsat, under jourtid är endast en psykiatriker i tjänst, är primärvårdens ansvar för vårdintygsbedömningar relativt omfattande. Detta ansvar är reglerat i Krav- och kvalitetsbok för primärvård på Gotland. - Huvudansvar för vårdintygsbedömningar i hemmet, arresten och i häktet. - Vid behov kan primärvården även få utfärda vårdintygsbedömningar på Psykiatriska kliniken. Vårdintygsbedömning enligt 4 på mottagningen eller vårdintygsbedömning inför konvertering från HSL till LPT enligt 11 på heldygnsvården. Psykiatrins ansvar för vårdintygsbedömningar - På Psykiatriska klinikens mottagningar och på heldygnsvården ansvarar psykiatrin i huvudsak för vårdintygsbedömningar (undantag se ovan). - Psykiatrin ansvarar också för att ge primärvården konsultation i samband med vårdintygsbedömningar. Övrigt - Beslut enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall) fattas av SOF. Psykiatrin ansvarar för att på begäran av SOF utfärda erforderliga läkarintyg.

52 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 22 (23) Uppföljning av överenskommelsen Ansvar För uppföljning av överenskommelsen om ansvarsfördelning ansvarar verksamhetsområdeschef eller motsvarande på respektive område. Förslag på utvärderingsfrågor Vid uppföljning och utvärdering av överenskommelsen viktigt att undersöka dokumentets användbarhet samt diskutera behov av förtydliganden och definitioner. Vid revidering av överenskommelsen viktigt att särskilt bevaka - Nytillkomna nationella riktlinjer från Socialstyrelsen. - Nytillkomna vårdprogram/regionala riktlinjer. Under det kommande året särskilt regionala riktlinjer för neuropsykiatri och för suicidprevention. - Statliga utredningar. Under det kommande året särskilt Missbruksutredningens förslag (SOU 2011:35) samt Betänkande av psykiatrilagsutredningen (SOU 2012:17). - Ny forskning om psykiatrisk och psykologisk behandling.

53 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 23 (23) Kontaktuppgifter Hälso- och sjukvård Hansahälsan Hemse Vårdcentral (vxl) Klinte Vårdcentral (vxl) Roma Vårdcentral (vxl) Slite Vårdcentral (vxl) Visby Norr (vxl) Vårdcentralen Visborg Wisby Söder (vxl) Psykiatriska kliniken Psykiatriska klinikens jourmottagning Psykiatriska klinikens reception BUP reception Arbetsterapin, Rehabenheten psyk Habilitering Ungdomsmottagningen Verksamheter inom Socialförvaltningen Alkohol- och drogrådgivningen Enheten för personer med psykisk funktionsnedsättning (EPF) (vxl)