Antaget av Sametingets plenum , 27

Transkript

1 KULTURPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM Antaget av Sametingets plenum , 27

2 hálidivččen addit šiela, Eallin geiget dan ráhkisvuhtii ja cummá oappáid ja vieljaid muođui e geat eai nagodan geat jáhku masse Riikii Riektái ja Vuoigatvuhtii olbmui ja vel iđediige Ja vel, Eallin girdilit sávašin eallima álbmogiida mat eai šahten leat ja mat fargga leat jávkame nu, ja vel, Eallin vel attášin deidda geat oidnet čuovgga ja čábbodaga geat dovdet olbmo ja ráhkisvuođa geat vurdet iđida ja jáhkket dasa dahkos illu beasi ja čábbodat devdos lihkku dan beasi ja ráhkisvuohta jag vill ge dig en gåva, Liv räcka den till kärleken och en kyss på systrars och bröders kind de som inte orkade som miste tron på Riket Rätten och Rättigheten på människan på morgondagen Och så, Liv ville flyga långt ge liv åt folken som inte längre är och de som snart försvinner ja, och så, Liv önskar jag dem som ser ljuset och skönheten som känner människan och kärleken som väntar på morgonen och tror på den att glädjen gör sitt bo och skönheten att lyckan fyller boet och kärleken Ur Ruoktu váimmus (DAT 1985)/Vidderna inom mig (DAT 1987) av Nils-Aslak Valkeapää. Översättning av John E Utsi, Kristina Utsi, Mia Berner. Publicerad med tillstånd av förlaget. 2

3 INNEHÅLL BAKGRUND... 4 INLEDNING... 4 Samisk kultur är grunden för det samiska samhället... 4 Ekonomiska ramar och styrdokument... 6 Internationella konventioner och offentligt stöd till samisk kultur... 7 SAMETINGETS KULTURPOLITISKA MÅL Elva delmål... 9 FÖRDELNING AV MEDEL Verksamhetsbidrag Samiska kulturinstitutioner Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum Samisk scen- och berättarkonst Slöjd- och konsthantverk Samisk media Bibliotek och litteratur Organisationer Samnordiska konstnärsorganisationer Riksorganisationer Idrottsorganisationer Särskilda intresseorganisationer Sameföreningar Samegårdar KULTURPROJEKT Prioriterade åtgärder

4 BAKGRUND Sametingets verksamhetsområde och mandat sträcker sig över flera politikområden. Samefondens kulturdelegation etablerades i samband med den nya rennäringslagen Vid Sametingets bildande 1993 överfördes bidragsgivningen för samisk kultur och samiska organisationer från Samefondens kulturdelegation till Sametingets kulturråd (numera kulturnämnd). Samefondens syfte är att främja och stödja rennäringen, den samiska kulturen och samiska organisationer. 1 År 1995 tillkom statliga medel till samisk kultur genom inrättandet av anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, ap 5 Bidrag till samisk kultur. Sametingets anslag till samisk kultur och samiska organisationer kommer från kulturdepartementet. Enligt regleringsbrevet ska Sametinget bidra till utvecklingen av ett starkt och mångfaldigt konst- och kulturliv. 2 INLEDNING I det första avsnittet behandlas begreppet samisk kultur. I det andra avsnittet redovisas de ekonomiska ramvillkoren samt de styrdokument som reglerar Sametingets bidragsgivning. I det tredje avsnittet ges en översikt av internationella konventioner och offentligt stöd till samisk kultur. SAMISK KULTUR ÄR GRUNDEN FÖR DET SAMISKA SAMHÄLLET Samisk kultur har sitt ursprung i det naturnära levnadssättet där årstidernas växlingar, renens vandringar, tillgången på fisk, jaktbart vilt och bär styr vardagen. Vi ser oss själva som en naturlig del av det eviga kretsloppet. 3 Vi är historia, nutid och framtid på en och samma gång. Renen och renskötseln är avgörande för en stor del av den samiska kulturen. Detta visar sig inte minst i renens betydelse för slöjden. På samma vis är jakten och fisket en viktig kulturell grund för många samer. Därför måste samisk kultur ses ur ett helhetsperspektiv som innefattar såväl den man är, det vill säga att man identifierar sig som same, som den kultur man gör, det vill säga skapandet av konst- och kulturyttringar såsom jojk, bildkonst, teater och dans. Den samiska identiteten kan ta sig uttryck i renskötsel, jakt och fiske, samiska språket, duodji, släktskap och traditionell kunskap om att leva och vistas i naturen. Sametinget vill, genom sin bidragsgivning, stödja båda dessa dimensioner av samisk kultur. Samisk kultur och identitet har, precis som hos andra urfolk, utsatts för en kulturell koloniseringsprocess som medfört att många samer har underkommunicerat sin etniska identitet rennäringsförordningen (1993:384) 2 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Sametinget. Landsbygdsdepartementet. 3 Visit Sápmi ( 4

5 och de egna markerna. Det ger självförtroende och makt över vår egen situation 4. Kultur är ett viktigt redskap för att synliggöra de normer som råder i det omgivande samhället samt hur vår situation i det samiska samhället ser ut. Genom kulturen ges vi människor förutsättningar att beskriva och förstå våra liv. Pressbild från Sametinget. Fotograf Carl-Johan Utsi. Betydande revitaliseringsinsatser behövs för att stärka samisk kultur och identitet i Sápmi, det samiska samhället. Med det samiska samhället avses inte ett speciellt geografiskt område. I begreppet ingår alla frågor som rör hela det samiska folket. Staten har genom sin koloniseringspolitik delat upp samerna i olika kategorier. Sametinget arbetar för samernas rätt till sin identitet och kultur, oavsett vilken kategori man tillhör. Detta genom att sätta människan i centrum och genom kulturyttringar skapa förståelse och gemenskap utan att låta statens indelning av samerna prägla verksamheten. Kultur ska bygga på jämlikhet och vara vårt gränsöverskridande redskap i strävan efter en gemensam plattform för alla samer. En plattform för alla, oberoende av näring, geografisk tillhörighet, sexuell läggning, språkkunskaper och andra faktorer som utgör gränsmarkörer. Kolonisering handlar inte bara om ockupering av land utan också om kolonisering av människors tankar. För att vi samer återigen ska kunna ta makten över vår ekonomiska, sociala och kulturella utveckling och själva råda över våra naturtillgångar, behöver vi stärka det samiska folkets samhörighet över landgränserna. För att främja en revitaliseringsprocess och dekolonisering behöver vi skapa situationer som lägger grunden för kärlek till den egna kulturen, de egna språken Det är viktigt att skapa möjligheter för att stärka samisk kultur. Ett starkt och mångfaldigt samiskt konst- och kulturliv är en viktig beståndsdel i arbetet att uppnå en livskraftig och hållbar samisk livsmiljö, vilket är det övergripande målet i Sametingets Livsmiljöprogram, Eallinbiras. En livskraftig samisk livsmiljö kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för en kollektiv samisk revitalisering. Det är en utmaning för Sametinget att, med knappa resurser, främja samisk kultur i ett brett perspektiv. Utgångspunkten för det kulturpolitiska handlingsprogrammet är att skapa möjligheter för ett rikt och mångfacetterat samiskt kulturliv för alla samer. Medlen kommer under mandatperioden , att riktas till verksamheter och projekt som uppfyller Sametingets kulturpolitiska mål. En av konstens uppgifter är att ta upp svåra frågor, gripa fatt i oss och beröra. Samisk litteratur, teater och bildkonst uttrycker och berättar om våra livsvillkor. Den skapande samiska kulturen stärker och revitaliserar vår samiska identitet och det samiska samhället. Samiska organisationer, föreningar och kulturcentra bidrar till en känsla av sammanhang. Forskning visar att en känsla av sammanhang gör människor bättre rustade att 4 Máhttáhit- Omskola dem och oss- samiskt självbestämmande och samiskt ledarskap, AM Balto och G Kuhumunen, Čálliid Lágádus,

6 möta ohälsa. 5 Kulturella upplevelser kan hjälpa människor att få överblick över sin situation och hitta gemenskap med andra människor. Detta bidrar till att människor får energi att genomföra det som personen önskar vilket i sin tur leder till en känsla av kontroll över sin tillvaro. Ju fler samer som upplever att de har makten över sin tillvaro desto starkare blir det samiska samhället. yttre ramvillkoren för Sametingets bidragsgivning. I regleringsbrev för budgetåret 2015 är målsättningen med erhållna kulturanslag att bidra till utvecklingen av ett starkt och mångfaldigt konst- och kulturliv. 7 De samefondsmedel (cirka 5,2 miljoner kronor) som Sametinget förfogar över ska gå till främjande av den samiska kulturen och samiska organisationer. 8 Sametinget vill här betona vikten av särskilda resurser för såväl språk- som närings-, forsknings- och utbildningsområdet. De behov som finns inom dessa områden har inte vi möjlighet att tillgodose, men dessa är utöver konst och kultur, en förutsättning för det samiska samhällets utveckling. Kulturanslaget har legat på samma nivå sedan år År 1999 skedde en ökning av medel på 4,5 miljoner kronor, i samband med att Giron Sámi Teáhter erhöll fast statsanslag. Anslaget har under åren minskat, både i kronor och som en följd av inflationen. Värdet har i praktiken minskat med cirka tre miljoner från år Det finns inga entydiga sanningar eller en färdig mall för vad samisk kultur och identitet innehåller. Därför vill Sametinget betona den pluralism som råder. Det finns - och har alltid funnits - en mångfald samiska identiteter och kulturer. De skiljer sig från plats till plats och från individ till individ. En mångfald som bidrar till att berika och stärka såväl den samiska konsten och kulturen som den samiska livsmiljön och det omgivande samhället. EKONOMISKA RAMAR OCH STYRDOKUMENT Sametinget ska enligt sametingslagen verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. 6 Sametinget konstaterar att de statliga medlen inte är tillräckliga för att genomföra uppdraget som förvaltningsmyndighet samt det av regeringen uppsatta målet i regleringsbrevet om att bidra till utvecklingen av ett starkt och mångfaldigt konst- och kulturliv 9. Sametinget avser därför att aktivt arbeta för ett utökat kulturanslag under innevarande mandatperiod. Kulturnämndens verksamhet regleras av Arbetsordning för Sametingets styrelse och nämnder 10 samt Kulturnämndens delegationsordning 11. Kulturnämndens bidragsgivning regleras av Regler och anvisningar för Sametingets kulturnämnds bidragsgivning 12. Ärenden ska handläggas effektivt, objektivt och rättssäkert 13. Sametinget erhåller cirka 14, 4 miljoner kronor i det särskilda kulturanslaget från kulturdepartementet och cirka 5 miljoner i samefondsmedel (2015). Genom det årliga regleringsbrevet, där regeringen formulerar vad statliga medel ska användas till, läggs de 5 s1054_1054.pdf 6 2 kap, 1 sametingslagen (1992:1433) 7 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Sametinget. Landsbygdsdepartementet rennäringsförordningen (1993:384) 9 Regleringsbrev för budgetår 2015 avseende Sametinget. Kulturdepartementet och Landsbygdsdepartementetet. 10 Antagen av Sametingets Plenum oktober 2012, Antagen av Sametingets styrelse 19 april 2013, Antagen av Sametingets styrelse, januari 2013, förvaltningslagen (1986:223) 6

7 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH OFFENTLIGT STÖD TILL SAMISK KULTUR Vi samer har en lång sammanhängande historisk anknytning till de områden där vi bedrivit vår näring och utvecklat vår kultur, långt före tiden för nationalstatens bildande. År 1977 erkände Sveriges riksdag samernas urfolksstatus 14. Samer har erkänts rätt till kulturellt självbestämmande, vilket senare bekräftades genom etableringen av Sametinget 1993 och fastställdes i den reviderade grundlagen 2011, där samerna erkändes som ett folk. Sametinget är förvaltningsmyndighet inom rennäringens område och för samisk kultur 15. Sedan år 2011 är Samerna ett folk enligt svensk grundlag. I 1 kap 2, regeringsformen (1974:152) står följande: Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. I minoritetsspråkslagen regleras det allmännas ansvar att möjliggöra för minoriteterna att utveckla sin kultur: Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. 16 Det finns en rad internationella konventioner och deklarationer som Sverige har undertecknat och som tydliggör Sveriges 14 Prop. 1976/77:80, bet 1976/77:KrU43 ( åtaganden vad gäller ett tillrättaläggande för bevarande och utveckling av samisk kultur. I FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966) 17 anges att alla folk har rätt till självbestämmande. Med stöd av denna rätt får de fritt bestämma sin politiska ställning och fritt fullfölja sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling (artikel 1, p.1). UNESCO:s deklaration om kulturell mångfald (Universal Declaration on Cultural Diversity, 2001) definierar kultur som en samling säregna, andliga, materiella, intellektuella och känslomässiga drag i ett samhälle eller en social grupp, som omfattar konst, litteratur, levnadssätt, sätt att leva samman på, värdesystem, traditioner och tro. Urfolksdeklarationen, artikel 11 (2007) formulerar rätten för urfolk att praktisera och revitalisera sin kultur och tradition. Staterna ska verkställa (i lagstiftning) särskilda positiva åtgärder för att säkra att urfolk kan delta i beslutsprocesser som kan beröra deras samhälle, levnadssätt och kultur. Barnkonventionen, artikel 30 (1989) nämner explicit urfolk. Barn som tillhör ett urfolk ska inte berövas rätten att utöva sin egen kultur, bekänna och praktisera sin egen religion eller sitt eget språk. Det samiska kulturlivet och samhället bör, utifrån ovanstående innehåll i lagar, konventioner och deklarationer, ha goda förutsättningar att utvecklas och stärkas. Kultursamverkansmodellen som inneburit att en del statliga medel förflyttas från nationell till regional nivå har hittills inte lett till förbättrade förutsättningar för det samiska kulturlivet. Sametinget fortsätter att följa 15 1 förordningen (2009:1395) med instruktion för Sametinget 16 4 lagen (SFS 2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk 17 Sverige ratificerade konventionen 1971, den trädde i kraft

8 utvecklingen av samverkansmodellen och dess effekter. Sametinget ser det som ett naturligt steg att som förvaltningsmyndighet för samisk kultur få ett ökat ansvar och inflytande över de samiska kulturfrågorna, och därmed ökande resurser, för att kunna ta sitt ansvar för den samiska kulturens utveckling. 8

9 SAMETINGETS KULTURPOLITISKA MÅL Sametinget stödjer verksamheter och kulturprojekt som främjar demokrati, öppenhet och samverkan. Sametinget har för perioden identifierat elva kulturpolitiska delmål som utgör ramarna och inriktningen för vilka slags projekt och verksamheter Sametinget ämnar prioritera i bidragsgivningen. Dessa delmål sammanfaller till stor del med de nationella kulturpolitiska målen. 18 Ökad jämställdhet, jämlikhet och demokratisk utveckling i det samiska samhället Verksamhet för samiska barn och ungdomar Verksamheter med stor spridning i det samiska samhället Samisk språkutveckling Árbediehtu - traditionell kunskap 19 främjas och bevaras Livskraftiga samiska institutioner Naturnära levnadssätt och kulturbärare EN MÅNGFALD AV SAMISKA IDENTITETER OCH KULTURER Sametinget prioriterar en stark och levande samisk kultur och ett samhälle med en mångfald av samiska identiteter. ELVA DELMÅL Det överordnade målet för Sametingets kulturpolitik är ett starkt och mångfaldigt samiskt konst- och kulturliv. Målet är uppdelat i följande elva delmål utan inbördes rangordning: Många platser i Sápmi har genom koloniseringsprocesser blivit assimilerade in i majoritetssamhället. Många har flyttat från sina ursprungliga områden och konsekvensen har blivit att en del har upphört att identifiera sig som samer. Sametinget anser det viktigt att ge samer möjlighet att bejaka sin samiska identitet trots att man inte är uppvuxen i eller bor i ett traditionellt samiskt område. En mångfald av samiska identiteter skapar ett rikare samiskt samhälle. EN MÅNGFALD AV SAMISKA KULTURUTTRYCK OCH KULTURUTÖVANDE En mångfald av samiska identiteter och kulturer En mångfald av samiska kulturuttryck och kulturutövande Kvalitativt samiskt kulturutövande och kulturuttryck Goda förutsättningar för samverkan och dialog i det samiska samhället Sametinget vill uppmuntra till olika slags samiskt kulturutövande och en mångfald av kulturuttryck. Alla konstarter ska stärkas. Kulturnämnden anser att ett rikt och mångfaldigt samiskt konst- och kulturliv bidrar till ett rikare samiskt samhälle. En levande samisk kultur bidrar till en livskraftig och hållbar livsmiljö. Konst och kultur hjälper människor att förstå sitt förflutna och sin 18 Antagna av riksdagen i december Prop 2009/10:3 Tid för kultur. 19 Sametingets policydokument för Árbediehtu- traditionell Kunskap. 9

10 samtid. Kulturen är en arena som möjliggör för människor att ställa svåra och konfliktfyllda frågor. Kulturen ger möjlighet att gripa tag i, bekräfta och stärka oss som människor och som ett folk. Visionen är ett samiskt samhälle där ingen blir diskriminerad på grund av kön, sexualitet, ursprung eller religion. VERKSAMHET FÖR SAMISKA BARN OCH UNGDOMAR Kulturprojekt riktade till barn och ungdomar ska stödjas. Genom att Sametinget främjar barn och ungdomars kulturutövande stärks samiska barn och ungdomars identitet, medbestämmande och aktiva deltagande i samhällslivet. VERKSAMHETER MED STOR SPRIDNING I DET SAMISKA SAMHÄLLET KVALITATIVT SAMISKT KULTURUTÖVANDE OCH KULTURUTTRYCK Sametinget vill stödja samiska kulturprojekt av god konstnärlig och kulturell kvalitet genom att prioritera samiska kulturprojekt som främjar konstnärlig och kulturell förnyelse och nytänkande. GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SAMVERKAN OCH DIALOG I DET SAMISKA SAMHÄLLET Sametinget vill stödja kulturprojekt där olika organisationer, grupper och andra sammanslutningar samarbetar och samverkar. En positiv effekt av samverkansprojekt är att det stärker och utvecklar samisk identitet och kultur i hela det samiska samhället, vilket i sin tur berikar det omgivande samhället. ÖKAD JÄMSTÄLLDHET, JÄMLIKHET OCH DEMOKRATISK UTVECKLING I DET SAMISKA SAMHÄLLET Sametinget vill fortsätta arbeta för en ökad jämställdhet, jämlikhet och demokrati i det samiska samhället 20 i enlighet med Sametingets jämställdhetsprogram. Sametinget vill att bidrag som främjar och vidareutvecklar den samiska kulturen ska komma så många som möjligt i det samiska samhället till godo. Sametinget kommer att stödja kulturprojekt och verksamheter som har stor spridning i det samiska samhället och som når många människor. SAMISK SPRÅKUTVECKLING Sametinget vill stödja kulturprojekt och verksamheter som stärker och utvecklar det samiska språkanvändandet i enlighet med de språkpolitiska målen. De samiska språken är identitetsmarkörer och bärare av förhållningssätt, kunskaper och erfarenheter. 21 Genom att tillgängliggöra de samiska språken för både samisktalande och icke-samisktalande samer skapas positiva återverkningar för kommande generationer. Det bidrar till att bevara och utveckla språken samt att samer känner stolthet över sitt språk. Sametinget anser det viktigt att göra den samiskspråkiga arenan tillgänglig även för dem som mist sitt språk. Sametinget vill verka för att mer samisk text produceras i tidningar för att tillgängliggöra 20 Sametingets jämställdhetsprogram (2004:4). 21 Sametingets projektrapport: Strategi för den framtida samiska scenkonsten i ett samnordiskt perspektiv (2013) 10

11 och stärka de samiska språken. Sametinget stärker språkutvecklingen genom att främja utgivning av litteratur, musik, film och produktion av teaterföreställningar på de samiska språken. Sametingets bidrag till kulturprojekt som revitaliserar språken räcker inte till. Vi konstaterar att det saknas resurser för att kunna tillgodose de behov som finns på språkområdet, exempelvis resurser till högre utbildning, läromedelsutveckling och språkbadsprojekt. ÁRBEDIEHTU- TRADITIONELL KUNSKAP FRÄMJAS OCH BEVARAS Árbediehtu traditionell kunskap, har en central roll i det samiska samhället. Den traditionella kunskapen förs vidare från generation till generation, till exempel genom muntlig berättarkonst, utövande av renskötsel, slöjd, jakt och fiske samt vid upprätthållande av traditionella sedvänjor. Inom árbediehtu utgör förhållandet natur-djur-människa-kultur grunden 22. Viktiga beståndsdelar i den traditionella kunskapen och samisk livsmiljö är arv, traditioner, sedvänjor och levnadssätt. En kunskap som ger oss vägledning på såväl ett materiellt plan som på ett andligt plan. Inom árbediehtu råder inga motsatsförhållanden mellan det praktiska/materiella och det andliga/ immateriella, inte heller mellan empiri/ objektivitet och det heliga/intuitiva. Árbediehtu inkluderar kunskap som används idag och kunskaper som vidareutvecklas. Sametinget anser det viktigt att stödja kulturprojekt som stärker, utvecklar och sprider árbediehtu i det samiska samhället. En levande och stark traditionell kunskap inom kulturuttryck och kulturutövning bidrar till att stärka det samiska konst- och kulturlivet. LIVSKRAFTIGA SAMISKA INSTITUTIONER Regeringen har tagit fram Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft för Enligt strategin krävs ett regionalt tillväxtarbete som kan ta tillvarata regioners unika förutsättningar och resurser som bidrar till attraktiva och långsiktigt hållbara samhällen där människor vill bo och verka. I linje med detta ser Sametinget en nödvändighet att bygga upp och stärka de samiska institutionerna. De samiska institutioner som idag får verksamhetsbidrag arbetar med frågor som rör: Scenkonst Slöjd- och konsthantverk Litteratur Utveckling av kulturella näringar Språkrevitalisering Árbediehtu - traditionell kunskap Dessa institutioner finns från Giron i norr till Staare i söder men deras ansvarsområde omfattar hela den svenska sidan av Sápmi. De bidrar med sakkunskap inom respektive kulturområde. En kunskap som bidrar till stärkandet och utvecklingen av samiskt konstoch kulturliv men även till utvecklingen av den regionala profilen och näringslivet. För att dessa institutioner ska ha förutsättningar att bidra till den regionala och nationella utvecklingen av samisk kultur krävs ytterligare resurser. Det är en fråga som 22 Árbediehtu/Árbbediehto/Aerpimaahtoe, Sametingets policydokument för traditionell kunskap. 23 Näringsdepartementet 11

12 Sametinget under denna mandatperiod vill verka för. NATURNÄRA LEVNADSSÄTT OCH KULTURBÄRARE Sametinget stödjer naturnära levnadssätt där renskötsel, jakt och fiske är viktiga för den samiska kulturen och den samiska identiteten. Renen och renskötseln är avgörande för en stor del av den samiska kulturen. Detta visar sig inte minst i renens betydelse för slöjden. På samma vis är jakten och fisket en viktig kulturell grund för många samer. Sametinget anser det viktigt att samtliga samiska kulturbärare och deras organisationer stärks och utvecklas för att skapa ett starkt och rikare samiskt samhälle samt att renskötseln som samisk kultur- och traditionsbärare stärks. FÖRDELNING AV MEDEL För att uppnå en kulturpolitik som omfattar samisk kultur i sin helhet strävar Sametinget efter att fördela bidrag till samisk kultur ur ett brett perspektiv. VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetsbidrag beviljas till samiska kulturinstitutioner, organisationer, föreningar och kulturcentra. Genom sin sakkunskap i olika konstinriktningar, arbete med aktuella samiska samhällsfrågor och arrangemang som stärker sammanhållningen såväl lokalt som i hela det samiska samhället bidrar dessa verksamheter till utvecklingen och stärkandet av samiskt konst- och kulturliv. Det överordnade målet med verksamhetsbidragen är att stärka samers känsla av sammanhang och därmed uppnå ett mer livskraftigt samiskt samhälle. SAMISKA KULTURINSTITUTIONER Samiska centrumbildningar och institutioner är mycket viktiga aktörer i det samiska samhället. Uppbyggnaden av dessa centrumbildningar är viktiga för utvecklingen och stärkandet av såväl samisk identitet som samiska näringar och det samiska samhället. GAALTIJE - SYDSAMISKT KULTURCENTRUM I det sydsamiska området utgör Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum såväl en arena för samisk konst och kultur, som en källa till information om det sydsamiska samhället och en mötesplats. Gaaltije är en viktig resurs för revitaliseringen av det sydsamiska språket och för att skapa tillväxt på samiska villkor. SAMISK SCEN- OCH BERÄTTARKONST Verksamhetsbidraget till Giron Sámi Teáhter är inte längre fastställt i regleringsbrevet utan fastställs av Sametinget. Sametinget tar sin utgångspunkt i projektrapporten Strategi för den framtida samiska scenkonsten i ett samnordiskt perspektiv 24. Den samiska scenen rymmer såväl samisk teater som samisk dans och rörelse, jojk, traditionell berättarkonst och samisk musik. Den samiska scenkonsten har ett ansvar som samiskspråkig arena, att bevara och utveckla de samiska språken i sin verksamhet. En viktig uppgift för scenkonsten är att göra den samiskspråkiga scenen tillgänglig för dem som inte har språket, något som med den nya tekniken är fullt möjligt. För utvecklingen av den samiska scenkonsten är ett djupare samarbete med såväl andra samiska teatrar som med urfolksteatrar världen över nödvändigt. Ett samarbete som kan bidra till

13 bättre förutsättningar för utbildning och kompetensutveckling av skådespelare och andra scenkonstarbetare. och konsthantverk. Sámi Duodji är ett rådgivande och stödjande organ för de enskilda slöjdarna och konsthantverkarna. Dels möjliggörs en utveckling för enskilda utövare genom bland annat en arbetsstipendieordning, dels har Sámi Duodji i uppgift att initiera kompetensutveckling, bistå med nätverk och marknadsföring samt vara pådrivande vad gäller utveckling av denna kreativa näring och forskning på området. SAMISK MEDIA Pressbild från Giron Sámi Teáhter. Fotograf Anders Alm. Sametinget anser att det är angeläget att Giron Sámi Teáhter turnerar med produktionerna i det samiska samhället för att öka tillgängligheten av samisk teater för samer. Sametinget betonar vikten av en utökad budget för samisk scen- och berättarkonst. Detta för att möjliggöra utvecklingen av den samiska scenkonsten och för att nå målet med en samiskspråkig, turnerande teater med hög konstnärlig kvalitet. Målsättningen är att Giron Sámi Teáhter uppnår en ställning som samisk nationalscen på svensk sida Sápmi. Samtidigt ska det finnas bidrag för en fri teaterverksamhet. Detta kräver utökade resurser, vilket är en fråga som Sametinget kommer att prioritera under mandatperioden. SLÖJD- OCH KONSTHANTVERK Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji har det överordnade ansvaret för utveckling av samisk slöjd och konsthantverk. Slöjden är föremål för en kontinuerlig utveckling. Idag finns ett antal verksamheter som tangerar slöjdens verksamhetsområde som exempelvis design, formgivning och konsthantverk. Från den 1 januari 2014 gäller nya regler för det svenska presstödet 25. Kravet på abonnerad upplaga har sänkts från till 750 exemplar. Det finns fortfarande inga dagstidningar på samiska på svensk sida. Sametinget anser att kravet på abonnerad upplaga är för högt ställt och att kravet på att huvudredaktionen ska vara lokaliserad på svensk sida av Sápmi inte är realistiskt. Sametinget vidhåller fortfarande, i enlighet med förstudien som överlämnades till regeringen , att presstödet till samiska dagstidningar bör samordnas mellan de nordiska länderna så att stödberättigade tidningar kan spridas till hela det samiska språkområdet. Vår intention är att arbeta för en samnordisk samiskspråkig dagstidning 27. Sametinget följer därför med intresse den fortsatta utvecklingen av presstödet. Hur en framtida dagstidning publiceras är idag en öppen fråga. Utvecklingen går mot tidningar i digitalt format, vilket sannolikt är till gagn för det samiska folket som bor utspritt på en stor geografisk yta uppdelad av nationsgränser. Den kategori av tidningar som får verksamhetsbidrag idag är samiska tidskrifter. Dessa bör motiveras att ta ett större ansvar för de samiska språken. Sametingets roll är att Inom slöjd- och konsthantverksområdet finns stora behov av en utökad budget. Detta för att kunna främja Sámi Duodjis möjlighet att på allvar ta sig an uppgiften att stärka och utveckla förutsättningarna för samisk slöjd- 25 8, 2 kap, 1st, p 1-4, presstödsförordningen (1990:524) 26 Förutsättningar för gränsöverskridande tidningssamarbete på samiska och meänkieli 27 Remissvar från Sametinget på slutbetänkandet Översyn av det statliga stödet till dagspressen (SOU 2013:66) Dnr

14 prioritera samisk språkanvändning genom att exempelvis text på samiska ger en högre kvot vid beräkning av bidrag. För verksamhetsåren är det fortsättningsvis ett krav att minst 25 % av det redaktionella innehållet ska utgöras av text skriven på någon/några av de samiska språken samt att målgruppen för tidningen är samer, för att man ska ha rätt att erhålla verksamhetsbidrag. Detta är en nödvändighet för att uppnå de intentioner Sametinget har för samisk språkutveckling. Sametinget vill i linje med Presskommitténs utredning Mångfald och räckvidd (SOU 2006:8) 28, att ökat stöd ges till tidningar som ges ut på de nationella minoritetsspråken. I nuläget finansieras de samiska tidskrifterna i Sverige av kulturanslaget som fördelas av Sametinget. Utöver det finns möjlighet att söka produktionsbidrag från Kulturrådet. För de samiska tidskrifterna ingår, utöver kostnader för sedvanlig tidningsproduktion på ett språk, kostnader för översättning till flera olika samiska språk, översättning till svenska samt publicering av en artikel på flera samiska språk och svenska. Dessa tidsskrifter har ett stort behov av bidrag till teknologisk utveckling för exempelvis publicering i digitalt format samt översättning för att nå ut till hela sin läsekrets. BIBLIOTEK OCH LITTERATUR Sametinget gjorde år 2003 en biblioteksutredning 29 om hur verksamheten ska organiseras i framtiden. Visionen var att det samiska specialbiblioteket ska vara en fysisk och virtuell mötesplats för utveckling av de samiska språken, litteraturen och kulturen samt vara ett forum för debatt i den demokratiska processen och uppbyggnaden av det samiska självstyret. Syftet med biblioteksplanen var att säkra samernas tillgång till läsning, information, bildning och upplevelser och genom detta stärka samernas identitet, språk, kultur och forskning. Planen skulle bidra till att öka förståelsen för samerna och samisk kultur. Den samiska biblioteksverksamheten omfattar, enligt utredningen: Ett kombinerat förvaltnings- och parlamentsbibliotek inrättat vid Sametinget Inrättande av samiska biblioteks- och kunskapscentra Mobil biblioteksverksamhet i samarbete med Norge Inrättandet av en samisk barnbibliotekskonsulent Aktivt stöd till förlagsutveckling Underlätta distributionen och överblicken av nyutkommen litteratur Samarbete med övriga samiska bibliotek En del områden har förbättrats sedan utredningen gjordes, bland annat inrättandet av samiskt språkcentrum på sydsamiskt område. Förlagsverksamheten på svensk sida av Sápmi är mycket sparsam. Än idag finns bara ett fysiskt bibliotek; Samernas bibliotek i Jokkmokk. Biblioteket har en anställd bibliotekskonsulent, som i huvudsak har i uppdrag att arbeta med information om samisk litteratur. I dagsläget är konsulenten ensam ansvarig för att katalogisera och administrera bibliotekets material. Samernas bibliotek har idag cirka 90 hyllmeter okatalogiserat material. Arbetet med att katalogisera detta material uppskattas ta minst tio år Plan för samiskt bibliotek i Sverige- rapport från biblioteksutredningen,

15 SAMNORDISKA KONSTNÄRSORGANISATIONER De samnordiska konstnärsorganisationerna arbetar gränsöverskridande i Sápmi för att främja och stärka det professionella utövandet av olika konstformer. Mål med fördelningen: Sametinget vill främja starka och livskraftiga samnordiska samiska konstnärsorganisationer som har medlemmar i hela Sápmi och som verkar för att främja och stärka samiskt konstliv. Som jämförelse kan nämnas att det på norsk sida av Sápmi, på Sametingets bibliotek, finns tre utbildade bibliotekarier som arbetar med förvärv, katalogisering och utlåning. Ett annat viktigt område är utvecklingen av samiska skolbibliotek vid sameskolorna. Biblioteksverksamheten, inklusive konsulenttjänsten, finansieras i dagsläget genom kulturanslaget. Eftersom det är en permanent verksamhet på Sametinget bör biblioteksverksamheten istället ingå i förvaltningsanslaget. En sådan utveckling skulle bidra till att Sametinget i större grad kunde främja utgivning av samisk litteratur och ha möjlighet att prioritera andra angelägna utvecklingsinsatser för samisk biblioteks- och litteraturverksamhet. Något som skulle ge utrymme för Sametinget att ytterligare bidra till samisk språkrevitalisering. ORGANISATIONER De samiska organisationerna besitter en bred sakkunskap inom sina respektive intresseområden. De är viktiga aktörer i utvecklingen och stärkandet av det samiska samhället. Mätbara kriterier för måluppfyllning: Organisationerna ska arbeta för en väl förankrad verksamhet i hela Sápmi samt, genom sin verksamhet, fortsätta verka för en hög konstnärlig kvalitet i Sápmi. RIKSORGANISATIONER Riksorganisationerna är rikstäckande, har medlemmar i olika län och bedriver verksamhet som utvecklar och stärker det samiska samhället. Mål med fördelningen: Att det ska finnas samiska riksorganisationer som arbetar med viktiga samiska samhällsfrågor, som verkar för att främja och stärka samiska identiteter och kulturer samt skapar arenor för möten och samverkan mellan olika samiska grupper. Mätbara kriterier för måluppfyllning: Anordnande av aktiviteter som lyfter viktiga samhällsfrågor, stärker och främjar samiska identiteter och kulturer samt möten mellan samer. IDROTTSORGANISATIONER Idrottsorganisationerna arbetar för att främja samiskt idrottsutövande och förebygga samisk hälsa, särskilt bland barn och ungdomar. Det krävs utökade resurser för att ge samisk idrott möjlighet att utvecklas och arbeta förebyggande. Det är en fråga som Sametinget 15

16 kommer att prioritera under mandatperioden. Sametinget anser att samiska idrottsorganisationer ska få ta del av de statliga medel som varje år fördelas till idrott i Sverige. Centrum för idrottsforskning (CIF) har regeringens uppdrag att följa upp statens stöd till idrott. CIF fick 2014 ett fördjupat uppdrag att analysera hur idrotten når olika grupper i samhället 30. Analysen skulle ge svar på om idrottsrörelsen uppnår statens mål om att idrotten ska nå så många som möjligt. I rapporterna 31 framgår att CIF inte tittat på hur idrotten når den samiska befolkningen. Uppdraget för 2015 är att genomföra en fördjupad analys av hur idrottsrörelsen bidrar till demokratisk fostran och delaktighet bland befolkningen 32. Sametinget följer med intresse det regeringsuppdrag som Centrum för idrottsforskning har fått. Mål med fördelningen: Att det ska finnas samiska idrottsorganisationer som anordnar aktiviteter som främjar samiskt idrottsutövande, förebygger ohälsa, skapar arenor för möten mellan samer och främjar samiska barns och ungdomars idrottsutövande. Mätbara kriterier för måluppfyllning: Anordnande av idrottsaktiviteter särskilt riktade till samiska barn och ungdomar och som skapar möten mellan samer från olika områden. SÄRSKILDA INTRESSEORGANISATIONER De särskilda intresseorganisationerna bedriver verksamhet som är av särskild vikt för det samiska samhället. Istället för enskilda medlemmar har intresseorganisationerna medlemsorganisationer. Definition: Organisationer som arbetar med särskilda intressefrågor som är av vikt för det samiska samhället och som stärker samiska kulturer, identiteter och det samiska samhället. Mål med fördelningen: Att det ska finnas särskilda intresseorganisationer som anordnar aktiviteter och bedriver verksamheter som är angelägna för det samiska samhället. Mätbara kriterier för måluppfyllning: Anordnande av aktiviteter som bidrar till att särskilda intressefrågor belyses samt till att skapa mötesplatser för samer från olika områden. SAMEFÖRENINGAR Sametinget anser att sameföreningarna är viktiga samlingspunkter som stärker samisk kultur och identitet på lokal nivå. De bidrar till att ge samerna i lokalsamhället en känsla av sammanhang. Definition: föreningar som arbetar för att främja och stärka samisk kultur och identitet på lokal nivå. Mål med fördelningen: Det ska finnas sameföreningar som anordnar aktiviteter som främjar möten mellan samer och som stärker samisk identitet och kultur på lokal nivå. Mätbara kriterier för måluppfyllning: Anordnande av aktiviteter som stärker samisk identitet och kultur samt bidrar till att skapa mötesplatser för samer på lokal nivå

17 SAMEGÅRDAR Sametinget anser att samegårdarna utgör viktiga mötesplatser som främjar och stärker den samiska identiteten och kulturen på lokal nivå. Samegårdarna bidrar till att sprida kunskap om samisk kultur och samiska samhällsfrågor till det omgivande samhället genom sina olika arrangemang. Definition: Samegårdar är lokaler som förvaltas och brukas av samer på lokal nivå. Mål med fördelningen: Det ska finnas samegårdar där aktiviteter ordnas som främjar möten mellan samer och som stärker samisk identitet och kultur på lokal nivå. Mätbara kriterier för måluppfyllning: Lokalerna används för aktiviteter som stärker samisk identitet och kultur samt bidrar till att skapa mötesplatser för samer på lokal nivå. 17

18 KULTURPROJEKT Riktade bidrag för festivaler, marknader och samiska mötesplatser Projektbidrag kan sökas av såväl enskilda som sameföreningar, organisationer, stiftelser, samebyar och andra sammanslutningar. Sametinget uppmuntrar en bred finansiering där bidrag från Sametingets kulturnämnd utgör en medfinansiering. Sametinget prioriterar kulturprojekt där något eller några av de elva kulturpolitiska delmålen blir uppfyllda (se sid. 9-11). För perioden kommer Sametinget särskilt prioritera projekt som stärker den skapande samiska kulturen såsom bildkonst, litteratur, teater, film, musik och dans. Sametinget vill främja möten mellan samer från olika områden. Detta bidrar till en utveckling av det samiska samhället och det samiska konst- och kulturlivet. Vilket i sin tur bidrar till en hållbar och livskraftig samisk livsmiljö. Riktade bidrag för samisk utställningsverksamhet För att främja ett livskraftigt samiskt konstoch kulturliv måste konsten nå ut till det samiska samhället. Riktade bidrag genom forskningsstipendier PRIORITERADE ÅTGÄRDER Sametinget prioriterar följande konkreta åtgärder för att uppnå det överordnade målet; ett starkt och mångfaldigt samiskt konst- och kulturliv. Åtgärderna står inte i en prioriterad ordning. Sametinget anser att samisk forskning är ett viktigt område. I väntan på att åtgärder vidtas för att få fram specialdestinerade medel för samisk forskning kommer Sametinget att på detta sätt bidra till stärkandet av samisk forskning. Vid utökat kulturanslag prioriteras följande: Riktade bidrag för samisk musikproduktion Arbetsstipendier för samiska kulturarbetare Sametinget vill stödja produktion av samisk musik. Sametinget kommer främst prioritera nyskapande samisk musik. Revitaliserande åtgärder för att stärka språk och identitet Sametinget kommer att prioritera projekt som stärker samiska språk och samisk identitet. Det kan exempelvis vara samisk film eller utgivning av musik och litteratur. Riktade bidrag för tryck och utgivning av samiskspråkig litteratur Sametinget vill stödja samiskspråkig litteratur genom att ge bidrag till tryck och utgivning. Sametinget anser det viktigt att stödja samiska kulturarbetare och vill därför arbeta för att inrätta en stipendieordning inom kulturuttrycken bildkonst, dans, film, musik, litteratur, foto, duodji och teater. För att skapa kultur behövs det kulturarbetare. Genom en stipendieordning stärker man samisk kultur och säkerställer en mångfald i samiskt konstoch kulturliv. Detta kan endast möjliggöras genom ett utökat kulturanslag. Riktade bidrag till projekt som främjar árbediehtu - traditionell kunskap. Sametinget anser att det viktigt att árbediehtu stärks, utvecklas och förs vidare till de yngre generationerna. Något som berikar såväl det 18

19 samiska samhället som det omgivande samhället. Riktade bidrag för att stärka uppbyggnaden av de samiska institutionerna Sametinget anser det viktigt att stärka, synliggöra och utveckla verksamheterna på de samiska kulturinstitutionerna. Det är aktörer som har sakkunskaper inom olika samiska kulturområden och som måste ges bättre förutsättningar att bidra till ett starkt och mångfaldigt samiskt konst- och kulturliv. 19