Verksamhetsberättelse 2013

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2013 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Beslutsdatum:

2 1. INNEHÅLL 1. Personal 2 2. Grundutbildning 3 3. Forskarutbildning 7 4. Forskning 8 5. Arbetsmiljö Jämställdhet Resultat 15 1

3 Nyheter under 2013 Besök från Japan [ ] Professor Omata och PhD Nakayama, Nihon universitet, Fukushima, Japan, besökte Umeå den 25 november för att träffa forskarna inom området resonanssensorer vid Medicinsk teknik vid NUS samt vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Dessutom besöktes konstnärligt campus för att diskutera nya framtida samarbeten. Excellent lärare! [ ] Ulf Holmgren, lektor vid vår institution, är numera inplacerad som excellent lärare i Umeå Universitets pedagogiska stege. Vi som jobbar med Ulf kan intyga att det stämmer! Högsta betyg till Interaktion och Design! [ ] Civilingenjörsprogrammet i Internationsteknik och Design vid TFE har fått utlåtandet mycket hög kvalité i den nationella utvärderingen från Universitetskanslerämbetet (UKÄ). Utvärderingen rankas därmed som en av de tre bästa civilingenjörsprogrammen inom området Data- IT-Media i Sverige. CMTF profileras i internationellt utgiven bok [ ] CMTF har profilerats i boken "Life Science in Sweden" som är utgiven av HORN Publishing. Boken har distribuerats vid NLS dagarna i Stockholm och BIO i Wien. Boken användes också av Sveriges riksdag som var värd för ett privat toppmöte inom Life science i Stockholm i oktober i år, och har efterfrågats inför Swedish-American Life Science Summit i Stockholm nästa år. Vetenskapslunch: Passersystem känner igen ansikten [ ] Under flera år har forskaren Per Kvarnbrink tillsammans med en studentgrupp arbetat med ett passersystem som bygger på ansiktsigenkänning. Det ska han berätta om på veckans vetenskapslunch på Kafé station torsdagen den 14 november klockan Gästföreläsning av Christoffer Larsson [ ] Ta chansen att lyssna på Christoffer och höra hans tankar kring ny teknik och hur dessa implementeras på stora medieföretag som Aftonblandet. CMTF ordnade workshop [ ] CMTF arrangerade en workshop den 21 och 22 oktober på Umeå folkets hus. Under första dagens eftermiddag presenterades ca 25 forsknings projekt. Ca 50 personer från Umeå, Luleå, Stockholm, Linköping, Lund och Örnsköldsvik deltog. Andra dagen ägnades åt att diskutera organisation och strategier inför framtiden och kommande EU-programperiod. Nyteknik: Guldläge för grönt kol [ ] Rostad flis blir grönt kol som kan ersätta fossilt kol. En första större anläggning byggs utanför Umeå. Den ska klara två ton i timman och kommer att innehålla uppdaterad teknologi. Bland annat har vi tagit bort onödiga saker och förbilligat hela systemet, säger Anders Nordin, professor i energiteknik på institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå Universitet och en av Bio Endevs grundare och ägare. Nya tekniska idéer förbättrar sjukvården [ ] Gemensamma krafter från Umeå universitet och Luleå tekniska universitet inom Centrum för medicinsk teknik och fysik, CMTF, gör den norrländska forskningen nationellt konkurrenskraftig. Den 21 oktober samlas forskarna för att presentera pågående projekt och utbyta erfarenheter. VK Opinion: Efter gruvboomen väntar Skansen på samerna [ ] I stället för att bjuda in allsköns lycksökare att plundra vårt råvaruskafferi borde de folkvalda se till att inkomster från naturresurserna till avsevärd del tillfaller regionerna där de produceras. Lokalsamhället måste kunna påverka beslut om prospektering och brytning, samernas rättigheter som ursprungsfolk respekteras. Det anser universitetslektor Ulf Holmgren, vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik, som ansvarar för kurser i hållbar utveckling vid Umeå universitet och arkitekt och byggnadsantikvarie Lena Tengnér. 2

4 TFE fyllde 20 år [ ] I juli 1993, dvs för 20 år sedan bildades institutionen för Tillämpad fysik och elektronik, TFE, med ca 50 anställda. Ca ett år senare flyttade institutionen ut från fysiks lokaler till det då nybyggda Teknikhuset. 20-årsjubileet firades den 20 juni med festligheter och middag på båten Båten som närapå sjönk då TFEs hela nuvarande personalstyrka bordade. P4 Västerbotten: Robotfight på Umeå universitet [ ] År 2513, i en fiktiv framtid, har jorden blivit så kraftigt förorenad att Västerbottningarna måste använda sig av robotar för att samla mat. Det var bakgrunden när robotarna Rufus, Willy, Mexikanen och The lean machine idag möttes i en stenhård fight i Naturvetarhuset i Umeå. Det hela är en del i utbildningen i Tekniskt fysik vid Umeå universitet, där studenterna har arbetat med robotarna hela veckan. Ansiktsigenkänning ersätter entrékort bästa fallstudie [ ] Umeåforskarnas studie utsågs till bästa fallstudien på CHI 2013, den främsta internationella konferensen om människa-datorinteraktioner, som just nu pågår i Paris. I studien har forskargruppen undersökt användbarheten hos ett passersystem som bygger på ansiktsigenkänning. CMTF ordnade workshop [ ] CMTF anordnade en workshop den februari i Luleå. Syftet var att diskutera hur CMTFs mål har uppnåtts och hur man ska utvecklas mot år 2020 inom forskning, samverkan och finansiering. Totalt deltog 22 personer, däribland projektledare och styrelsemedlemmar. Affärsutveckling i fokus. [ ] På pilotkursen Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling har fem studenter på civilingenjörsprogrammet Interaktion och Design under hösten jobbat med affärsplaner för egna idéer till produkter och tjänster. 3

5 1. Grundutbildning Institutionen har en stor grundutbildningsvolym som spänner från nybörjarkurser till kurser på mastersnivå. Vi har dessutom en spännvidd över fem olika ämnen (bygg-, energi-, maskin- och medieteknik samt elektronik). Kurserna utgör inslag på ett flertal olika program och utbildningar där institutionen ansvarar för huvuddelen av kurserna på två civilingenjörsprogram, sex högskoleingenjörsprogram, tre högskoleprogram och ett mastersprogram, vilket också återspeglar sig i att 12 av institutionens lärare delvis är engagerade av tekniska högskolan som programansvariga. Därutöver ger vi fristående kurser inom flera andra program och uppdragsutbildningar mot industrin. Figur 1 och 2 visar antalet nyregistrerade studenter för de program där TFE ansvarar för de flesta kurserna. För 2013 såg vi ett fortsatt ökat söktryck till våra nybörjarprogram och utfallet för 2013 landade på 752 HST jämfört med 665 HST Till detta tillkommer att vi har kurser på EPK 42 HST, se figur 3. Figur 1: Antalet registrerade nybörjarstudenter på program, där huvuddelen av kurserna ges av TFE. Figur 2: Totala antalet registrerade nybörjare på program där huvuddelen av kurserna ges av TFE Figur 3: Antal HST för institutionen (ink EPKkurser) Nedan följer ett axplock av aktiviteter under 2013, utöver ordinarie kärnverksamhet, som syftar till ökad kvalitét och att vi ska uppfylla satta mål för grundutbildningen. UKÄ-utvärderingen Under året har resultatet från UKÄ-utvärderingen kommit. Fyra av programmen där institutionen ger en majoritet av kurserna fick bristande kvalitet, två fick hög kvalitet och ett fick mycket hög kvalitet. Distansutbildning och webbaserade kurser Antalet distanskurser har stadigt ökat vid institutionen de senaste åren. Så också de webbaserade och delvis webbaserade campuskurserna. Idag är Moodle den vanligast förekommande kursplattformen vid TFE, och institutionen har sedan 2007 en egen Moodle-server (TFE-Moodle). Sedan starten 2007, har TFE-Moodle växt med ungefär en fördubbling var 10:e månad. Hösten 2013 valde vi att uppgradera till Moodle 2. Under 2013 har vi förtydligat ansvarsområden och roller för server, installation och pedagogiskt stöd till lärarna. De egenskaper som har lagt grunden för tillväxten av Moodle-kurser är lättanvändbarheten samt driftsäkerheten. Med den ökande användningen har kravet på tillgänglighet ökat och ett längre driftstopp på TFE-Moodle skulle 4

6 vara förödande. När Umeå universitet drabbades av elavbrottet som orsakade ett stort serverstopp var TFEs Moodle igång genom en enkel omstart. Aktiviteter inom området IKT: - Uppgradering till Moodle 2 - Infofika för alla angående Moodle 2. - En internkurs i Moodle och Camtasia har genomförts i för en grupp nyanställda lärare. - Institutionen har under året deltagit i en den universitetsgemensamma Moodle-gruppen för erfarenhetsutbyte. Rekrytering av studenter Institutionen deltar kontinuerligt i diverse rekryteringsaktiviteter. För 2013 kan nämnas: - Teknik8 Visning och körning med robotar - NoT-veckan aktiviteter med elmotorbygge, filmning samt lödning - Levande frågelåda Samverkan (Internationellt, företag, samhälle, nätverk, samarbeten) De flesta av institutionens kurser ges inom olika ingenjörsprogram och faller i huvudsak inom det man kan benämna teknik, tekniska processer och tillämpad elektronik och fysik. Det är därför naturligt att det inom grundutbildningsverksamheten ständigt pågår en samverkan med näringsliv eller andra aktörer utanför universitet. Samarbeten med andra universitet, både nationellt och internationellt, är också viktigt för utbyte av kompetens och möjlighet att följa den snabba utvecklingen inom våra teknikområden. Nedan nämns några exempel på aktiviteter under 2013: - Coop-projektet har startat och nya kontakter inom industri/samhälle har tagits av maskin- och elektrogruppen vilket bla möjliggjort nya gästföreläsningar. - En lärare ingår i Det Nationella nätverket för Problembaserat Lärande. På vårens nätverksträff som var i Arcada i Finland deltog tre lärare. - Elkraftprogrammet har samarbete med branschorganisation. - Tre deltagare på Embedded conference Scandinavia i Kista. - En deltagare på Internetdagarna i Stockholm. - Processoperatörsprogrammet har ett nätverk med olika företag med fysiska möten eller telefonmöten minst en gång per termin, deltagare är den programansvarige. - En lärare har besökt Norrlandsdagarna samt Svenska fotografers förbunds årsstämma för att hålla god kontakt med näringslivet, trender, juridik och för att få inspiration. - Vi samverkar med ett flertal externa lärare med unik specialkompetens. Till exempel frilansfotograf Alexandra Ellis och Lotta Strömland, producent på SVT. - Efter många år med få studenter lyfter nu kursen professionell medieproduktion. Det är en arbetsplatsförlagd kurs där studenterna genomför sina studier vid ett företag. I år blev det SVT, VK, Umeå universitet och Ateljé Sandro. - Tre studenter på masterprogrammet i robotik och reglerteknik har genomfört ett automationsprojekt mot företaget Alö på en av deras frontlastare. - Deltagande i workshop AimDay heldag november 27, Ångströmslaboratoriet, Uppsala. Industrin definierade forskningsuppdrag och mötte forskare i workshopsituationer. - Deltagande i seminarium Robotics@KTH, september 27, heldag - Lärare inom Datorteknik har inom projektet - Att undervisa på teknisk datavetenskap - genomfört fyra studiebesök på företag i Umeå bla UDK och Tieto. Kompetensutveckling och ledarskapsutbildning Vid institutionen organiseras lärarna i de fem ämnesområdena (bygg- och energiteknik, elektroteknik, datorteknik, maskinteknik och systemteknik). Grupperna har en ämnesstudierektor som ansvarar för bemanningen till de enskilda kurserna. Projektgrupperna är ansvariga för kursutveckling och kvalitetsarbetet på kursnivå inom sina ämnesområden. Vid TFE har alla anställda lärare rätt till kompetensutvecklingstid, och 20 % av arbetstiden gäller för både lektorer och adjunkter. Exempel på kompetensutveckling 2013: - En lärare gick UPC-kursen att skriva om undervisning under läsåret 12/13. - Ett flertal lärare har deltagit i UPC-seminarier för erfarna lärare. - Pedagogiskt ansvarig studierektor deltar regelbundet på UPCs SPA-seminarier. - Ämnesstudierektorer mfl har haft en endagsworkshop om utvecklingssamta.l - Programansvariga har deltagit i fakultetens 2-dagars workshop om coaching. 5

7 - En lärare har deltagit i en workshop Facilitation in a nutshell. - Personal från maskingruppen har deltagit i seminarium Mjuka lärandemål i undervisning och examination på Karolinska institutet. - Tre av lärarna gick kursen Pedagogiskt ledarskap på UPC. - Under läsåret 12/13 genomförde TFE i sammarbete med UPC en intern kurs i att sammanställa en pedagogisk meritportfölj, 10 lärare deltog. Fanns planerat i aktivitetsplanen. - Tre lärare har under året givit ut boken Didaktik för ingenjörslärare, genom Studentlitteratur. - Datorteknik haft 2 pedagogiska seminarier:- Att examinera muntliga presentationer, 8 st och Att gradera inlämningsuppgifter på distanskurser, 8 st. Pedagogiska/utvecklingskonferenser - Ett tiotal lärare deltog i den 11e Universitetspedagogiska konferensen mars. Vi hade två presentationer skrivna av sex av våra lärare. - Den 4e utvecklingskonferensen för ingenjörsutbildningar gick av stapeln den nov här i Umeå. Från TFE var vi 19 anmälda (av 33 från Umeå totalt). Vi hade 4 presentationer med artiklar och 1 rundabordssamtal (5 presentationer och 2 runda bords totalt från Umeå) som alla togs emot bra. Kursutveckling Några exempel på kursutvecklingsinsatser under året: - Inom kursen Innovativa mobila tjänster och system fick vi besök av Eva Måhrell-Ohlsson. Hon hade med sig sina Google-glass som kursdeltagarna fick tillfälle att prova. Vi använde även Emotive utrustning för att mäta hjärnaktivitet. - I kursen Systemutveckling för medieteknik arbetade studenterna med ny teknik, där årets kurs fokuserade på medietekniska system inom 3D. Flertalet gästföreläsare från näringsliv föreläste om medietekniska system samt ny teknik. Företag som bland annat var representerade var Aftonbladet, Dohi och SVT. Studenterna avslutade kursen med att undersöka förutsättningarna för vk.se att lansera 3D-teknik på sin webbplats. - En projektkurs i samarbete mellan bygg-, energi- och arkitektstudenter har genomförts. - År 2 VT och år 3 HT på elkraftprogrammet har utvecklats och genomförts. Tekniskt utvecklingsarbete - Maskintekniska verkstaden har renoverats för att ge en bättre utbildningsmiljö. Övrig utveckling - Under hösten har en framtidsgrupp för utveckling av medieteknikområdet skapats har arbetat vidare. Utveckling av forskning och grundutbildning har behandlats. - Under året har en grupp arbetat med att ta fram ett nytt program, Kandidat medieteknik. Vi blev stoppade av UK. Lärare att uppmärksamma Ulf Holmgren har utsetts till Excellent lärare. Studenter att uppmärksamma - Under 2013 har studenter och lärare från programmet Interaktion och design samverkat med lokala företag bl.a. in om Västerbottens-Kuriren projekt kring deras webbplats (ny design av ID-studenter lanserad oktober 2013) och deras mobila satsning på nyhetsapp. Kring båda dessa områden kommer designer och idéerna att baseras på arbeten från ID-studenter. 6

8 2. Forskning och forskarutbildning Institutionen bedriver forskning inom områdena energiteknik, tillämpad elektronik (reglerteknik, medicinsk teknik, signalbehandling) och tillämpad fysik (teknisk mekanik och byggteknik). Forskarutbildningen är således uppdelad på tre forskarutbildningsämnen med olika inriktningar. Under 2013 har vi haft 30 doktorander som till någon del varit aktiva i forskarutbildningen. Av dessa var 4 industridoktorander och 3 inom företagsforskarskolan. Finansieringen i forskarutbildningen sker till stor del med externa pengar. Institutionen får ca 2,0 Mkr i specifikt studiestöd från fakulteten. Även om volymen av institutionens forskning har ökat under de senaste åren ses nu en viss stagnation. T ex hade kostnaderna för forskningen ökat från 14,9 MKr 2006 till 49,5 Mkr Sedan dess har kostnaderna legat på ungefär samma nivå med 50,4 MKr för 2013 (se figur 11). När det gäller vetenskapliga publikationer kan man dock se en positiv utveckling under motsvarande år (figur 14). Generellt har forskningen vid TFE sedan ett tiotal år genomgått en stark utveckling och uppbyggnad. Nuvarande forskning vid TFE bedrivs i huvudsak inom följande områden/grupper: - tillämpad elektronik med inriktning mot medicinsk teknik, - signalbehandling med inriktning mot medieteknik, - tillämpad elektronik med inriktning mot inbyggda system, - signalbehandling med inriktning mot gränssnitt, - reglerteknik och robotik, - energiteknik och termisk processkemi, - energiteknik med inriktning mot effektivisering, - tillämpad fysik och mätteknik, - byggteknik med inriktning mot samverkanskonstruktioner. Under 2013 började det nyetablerade rådet för forskning och forskarutbildning, FFu, ett strategiskt arbete för att utarbeta en plan för hur forskning och forskarutbildning på institutionen kan stärkas. Baserat på en kartläggning av verksamheten och en självvärdering, samt med syfte att följa de mål som redan finns på universitets och fakultetsnivå utformades ett förslag på aktivitetsplan. Innehållet i aktivitetsplanen har också införts i institutionens aktuella handlingsplan. Två professurer utlystes under 2013; i energieffektivisering och signalbehandling. Professuren i energieffektiviseringen blev tillsatt under året. Ytterligare en professur inom reglerteknik kommer sannolikt att utlysas under Nedan beskrivs institutionens forskningsverksamhet under det gångna året under respektive forskargrupp/område. Robotics and Control Lab (RCLab) Forskningen är fokuserad på att utveckla av matematiska modeller för reella system, allt från hydrauliska kranar till vätskeflödet i en mänsklig hjärna och användandet av dessa modeller för avläsning, visualisering, förutsägelser och kontroll av viktiga variabler i dessa system. Huvudverksamheten, under 2013, låg inom följande projekt: - Stabilisering av önskade gränscykler för underaktuerade mekaniska system; - "Smart crane" -projektet syftar till automatisering av skogsmaskiner; - Fallstudie i industriell automation samarbete multiprojekt med NTNU; - Nytt stort forskningsprojekt med Ålö AB inom automation för jordbruksfrontlastare (finansiering från VR och Kempestiftelsen); - Utveckla ny forsknings och utbildningsplattformar (en 7-axel robotarm och en 3-linkpendel). 7

9 Energiteknik och termisk processkemi (TEC-Lab och Torrefieringsgruppen) Verksamheten bedrivs huvudsakligen inom området termokemisk omvandling av biomassa (figur 4) och inbegriper förbränning, förgasning, pyrolys och torrefiering av biomassa. Huvudkompetens ligger bl a inom områdena processdesign, processkemi, -modellering och kontroll, t ex hur askans egenskaper sätter gränser för energiutnyttjandet. Ett övergripande syfte med forskningen är att optimera effektiviteten och minimera negativa miljöeffekter vid nyttjande och utveckling av framtida energisystem. Forskningen innefattar därför även verksamhet som berör kretsloppsaspekter och klimat- och hälsoeffekter av restprodukter och emissioner. Gruppen har publicerat 19 vetenskapliga artiklar, 17 konferensbidrag, 4 tekniska rapporter, ett bokkapitel samt skickat in 2 patentansökningar under Sammantaget har ca 32 personer varit verksamma under 2013 fördelade enligt följande: tre professorer, en professor emeritus, fyra övriga seniora forskare, två post docs, 13 doktorander, 6 amanuenser (deltid), två tekniker och en administratör. Figur 4: Forskningsområden inom energiteknik och termisk processkemi Ett stort antal forskningsprojekt och forskningssamarbeten har bedrivitis under året. Av större betydelse för verksamheten 2013 kan nämnas: - Bio4Energy: En av tre stora strategiska nationella forskningssatsningar från regeringen på energi och gröna kemikalier. Forskarna är engagerade i 3 av totalt 7 plattformar i detta forskningskonsortium (UmU, LTU, SLU, ETC, Innventia, Processum och regional industri). På den termokemiska plattformen har forskningen under året varit inriktad mot experimentell karaktärisering av bränslepartiklar och avgasning, plasmabaserad in-situ gasanalys av alkali, utveckling av termokemiska och fysikaliska modeller för askfraktioner samt material- och korrosionsfrågor relaterade till tillgänglighet hos förbrännings- och förgasningsanläggningar. Inom miljöplattformen har forskning bedrivits beträffande; energiomvandling av olika typer alger, rening från tungmetaller och extraktion av fosfor i under termisk energiomvandling av fermenterat reningsverksslam samt effekter av additiv i avfallsförbränning. Inom pretreatmentplattformen har vi designat, konstruerat, instrumenterat och utvecklat en andra generationens torrefieringsanläggning med en kapacitet på 200 kg/h som inkluderar flera innovativa (patenterade) tekniska lösningar som tagits fram under tidigare års forskningsarbete. Den nya anläggningen har under året körts i flera kampanjer under året med kontinuerlig förbättring av drift och rutiner. Nya metoder för syrgasberikad torrefiering, direktkylning och innovativ produkt kylning samt förbättrad produktkvalitet är under utveckling. Effekt av torrefieringstemperatur och uppehållstid på kloravgång från olika biomassaprover har utvärderats under året. En helt ny process benämnd Bio2Fuels har utvärderats teoretiskt och i labbskala och patentansökan för processen har skickats in. - Bio4Gasification: TEC-Lab utgör här tillsammans med ETC (i Piteå), Energiteknik vid LTU, Aerosolteknologi vid LTH och industripartners en nod för industriell forskning och utveckling inom Svenskt Förgasningcetrum (SFC). Såväl grundforskning på fundamentala förgasningsfenomen och askreaktioner 8

10 som tillämpningar inom trycksatta bioförgasningsanläggningar utförs i samarbete med forskare från LTU Energiteknik. - VR projekt Chemical and toxicological properties of biomass combustion aerosols - a novel experimental and analytical approach. Syftet med projektet är att utveckla nya experimentella och analytiska metoder för att kartlägga kemiska och toxikologiska egenskaper hos submikrona aerosolpartiklar från förbränning av biomassa och att bestämma hur olika bränsle- och förbränningstekniska parametrar förändrar partiklarnas egenskaper. Projektet är ett samarbete mellan TEC-Lab, Kemiska institutionen och Lungmedicin i Umeå, samt Stockholms universitet och King s College i London. - Torrefiering: Inkluderar ett FP7 EU samarbetsprojekt vid UmU, SECTOR Production of solid sustainable energy carriers from biomass by means of torrefaction, ett projekt finansierat av Energimyndigheten Understödjande forskning för förbättrad torrefieringsteknik och en industriell utvecklings-plattform i Umeå (via företaget BioEndev). Inom SECTOR har olika torrefierade material producerats och effekter på den kompakterade produkten kommer att utvärderas. Processförhållanden modifieras för optimering av slutprodukten. Torrefieringsgasen har provtagits och sammansättningen utvärderats. Även emissioner från torrefierat material har provtagits och utvärdering pågår. Samarbetet omfattar 20 internationella partners. Figur 5 visar Umeå-forskarnas medverkan i patentansökningar inom torrefieringsområdet. Totalt har 14 patentansökningar gjorts, varav 3 st Figur 5: Samtliga av de fyra mest aktiva uppfinnarna i världen inom torrefieringsfältet är knutna till Umeå Universitet, under 2013 har vi dessutom lämnat in ytterligare tre patentansökningar. - ERA-NET Bioenergy: Forskningsnätverk inom EU där TEC-Lab för närvarande deltar i två större samarbeten kring partikelemissioner från små- och medelstora biobränsleanläggningar (dels metoder för emissionsreduktion och dels för bedömning av hälsoeffekter), Closing the loop S2C Slagg till cement. Ett treårigt projekt finansierat av Mistra, Cementa och SSAB pågår i samarbete med LTU Processmetallurgi. Målet är att öka andelen metallurgiskt slagg som råvara för cementindustrin. Både fundamentala fasstudier och mer processrelaterade frågeställningar ingår i projektet. Under året har bl.a. fullskaletest med slagginblandning utförts vid en cementfabrik. - Energimyndighetens forskningsprogram Bränsleprogrammet" , 2 nya projekt initierade: 1. Förbränningsegenskaper hos pelleterade biobränslen- forskning för framtida kvalitetssäkrade och konkurrenskraftiga bränslekedjor. (samarbete UmU, LTU och SP) 2. Framtida Närvärme Etablering av infrastruktur för utveckling av framtida närvärme i form av ett nationellt nätverk och experimentella FUD-plattformar. (samverkan UmU, SP, LTU, SLU och industrin) - EU FP7-SME; Projektet AshMelT - Development of a practical and reliable ash melting test for biomass fuels, in particular wood pellets, Större EU-SME projekt med 8 FoU-partners och 5 industripartners. - Sino-Swedish cooperation for increased global use of biomass pellets. Ett projekt finansierat av Energimyndigheten som syftar till att lägga grunden för och bygga upp ett långsiktigt näringslivsinriktat bilateralt forsknings/utvecklings- och demonstrationssamarbete mellan Kina och Sverige. Projektet är ett samarbete mellan Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP). - North waste infrastructure (NWI). Ett Mål 2 projekt som utförs i samarbete med Luleå tekniska universitet och Bodens kommun. - Restprodukter till cementtillverkning (Slag2Cement). Ett forskningsprojekt om att upparbeta slaggbaserade restprodukter från stålindustrin så att de passar som råmaterial vid cementtillverkning utförs på TEC-Lab med finansiering av Mistras program Closing the Loop. Forskare i energiteknik vid Umu och LTU deltar tillsammans med SSAB Merox och Cementa. 9

11 - Laserbaserad in-situ mätning av kalium, fosfor och temperatur i förbränningsgaser. Projekt som generellt syftar till att implementerar laserspektroskopiska mätmetoder i förbrännings- och förgasningsforskning. Projektet genomförs i samarbete med TEC-Lab och har anknytning till Bio4Energy-nätverket. - Ett nytt projekt startades under 2012 som syftar till att mäta spårgaser i andningsluften under användning av laserspektroskopi. Vissa spårgaser i andningsluften är biomarkörer som kan nyttjas för medicinsk diagnostik. Inom detta projekt ska specifikt kolmonoxid och kolmonoxid isotoper mätas, och det ska utredas om dessa molekyler kan användas som biomarkörer för hälsoeffekter av luftföroreningar och diagnos av kroniskt obstruktivt lungsjukdom (KOL) och astma. Samverkan: En stor del av den tillämpade forskningen sker i samverkan med näringsliv och samhälle. Projekt tillsammans med i stort sett alla större regionala energi/bränsle-bolag i övre Norrland (t ex Skellefteå Kraft, Umeå Energi, Ö- viks Energi) har genomförts eller pågår för närvarande. Dessutom samverkar vi med ca 10 små och medelstora tillverkande företag i närvärmesektorn. Vidare kan nämnas samarbete med ett antal större nationella och internationella företag, såsom Vattenfall R&D, Metso Power, EON, Andritz Carbona, Fortum, LKAB, SSAB, Cementa Research, Nordkalk, Volvo, BioEndev AB, TRB Sverige AB, liksom skogsbolagen SCA, Stora Enzo, Södra och Svea Skog. Både nationellt och internationellt har grupperna forskningssamarbeten med en rad akademier, högskolor och institut samt ingår i olika forskningsnätverk. Bland akademierna kan nämnas; Luleå tekniska universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Chalmers tekniska universitet, Linnéuniversitetet, Åbo Akademi, Graz tekniska universitet, Östra Finlands universitet, Jyväskylä universitet, Universidad de Zaragoza, Kings College London, Edingburgh University, Università degli Studi di Napoli Federico II, Neapel. Bland forskningsinstitut kan nämnas; Energitekniskt Centrum i Piteå, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, VTT, Processum Biorefinery, Inventia AB, C.N.R. och SINTEF Energi, Energy research center of the Netherlands, Cener in Spain, Ofi in Austria, Deutches biomasseforschungszentrum gemeinnutzige GmbH. Digital Media Lab (DML) DML bedriver forskning om mediasignaler; främst rörliga bilder. Forskningen handlar om hur signalerna ska behandlas så att de tar lite plats, blir robusta och enkla att överföra på olika nätverk. Haibo Li som har varit föreståndare för labbet har lämnat forskningsgruppen och vi har därför haft färre projekt i år än tidigare. Viktiga projekt och händelser 2013: - DML deltar i INTRO, ett EU-finansierat projekt: Initial Training Network (ITN) inom Marie-Curie People Program (FP7). INTRO syftar till att utbilda en ny generation forskare inom robotik. Vi har arbetat med att lära robotar känna igen känslor från mänskliga ansiktsuttryck. - DML har ett projekt som syftar till att uppskatta hur skymda delar av ett ansikte ser ut. De skymda delarnas utseende beror på hur de synliga ansiktsdelarna ser ut. I samma projekt har vi också undersökt hur det går att automatiskt bestämma vilka delar av ansiktet som är skymt och vilka delar som är synliga. - Ett projekt syftar till att skapa nya interaktionstekniker som ska ge människor en mer meningsfull, njutbar och lycklig relation med morgondagens digitala värld. Här har vi fokuserat på att utveckla tekniker och metoder för att interagera med datorer med andra tekniker än mus och tangentbord, nämligen genom att utnyttja den mänskliga kroppen för interaktionen. Vi har vi arbetat med att analysera mänsklig rörelse, mer specifikt huvud och handrörelser. - Under 2013 har vi utvecklat en enkel och mycket effektiv objektdetekteringsalgoritm som använder information om objektens form. Varje objektklass modelleras med användning av en enda binär mall av dess form och den används sedan för att söka efter och lokalisera objektet i nya bilder. Algoritmen kan hantera de flesta möjliga variationer och deformationer i objektets utseende såväl som förändringar i objektets storlek. Algoritmen kan också hitta objektets kanter exakt, vilket de flesta konkurrerande detekteringsalgoritmer inte klarar av. Samma koncept användes också för att detektera och spåra mänskliga händer för att underlätta interaktion mellan människor och datorer. - En av våra doktorander, Bo Li, har tagit licentiatexamen under året. Embedded Systems Lab (ESL) ESL bedriver forskning inom tillämpad elektronik med inriktning mot inbyggda system. Forskningen är i huvudsak inriktad mot trådlösa sensornätverk och "Internet of Things". Under 2013 beviljades EU Botnia- Atlantica projektet "Building Sensor Networks" som är ett samarbete mellan Centria University of Applied 10

12 Sciences (Finland) och TFE. Sedan tidigare bedrivs EU Botnia-Atlantica projektet "Animal Sensor Networks" vid labbet med en total budget om ca 15 MKr. Projektet leds av TFE och bedriver tillämpad forskning inom området trådlösa sensornätverk för datainsamling från djur. De forskningsprojekt som har bedrivits under 2013 är: - Datorseende för detektering och identifiering av djur (Animal Sensor Networks) - Multimedia sensornätverk (Animal Sensor Networks) - Trådlösa sensorer för detektering och varning av vilt (Animal Sensor Networks) - Positionering av objekt inomhus (Animal Sensor Networks) - Beröringsfri mätning (Komatsu forest) - Trådlös kommunikation i industrimiljö (SCA Munksund) - Trådlösa sensornätverk för mätningar i byggnader (Building Sensor Networks). Samverkan: Forskargruppen bedriver ett flertal projekt i nära samverkan med näringslivet. Sedan lång tid tillbaka har vi ett samarbete med Lycksele djurpark där vi deltar i regelbundna möten med djurparkens ledning för att tillämpa forskargruppens resultat i djurparkens verksamhet. Andra lokala företag och organisationer vi bedriver forskningsprojekt i samverkan med är SCA, Komatsu Forest, ProcessIT, Skogforsk, SLU, Norrmejerier, Lincargo, Logistikgruppen och Fältkommunikation. I de EU Interreg-projekt vi driver samarbetar vi med ett antal universitet och företag i Norge och Finland. De universitet vi samarbetar med är Centria University of Applied Sciences (Finland), Bioforsk Nord (Norge) och högskolan i Narvik (Norge). De företag vi samarbetar med är Snellman (Finland), ID-import (Finland), Telespor (Norge) och BioControl (Norge). Forskargruppen har även samarbete med CSIRO (Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation) i Australien. Immersive Interaction Lab (i2lab) Pågående projekt: - Taktil Video-projektet - 3D-vision - Immersive Interaction för handhållna enheter - Human Gesture Modeling - Tele-embodied Agent Project - Assisterande Rullstolar - Human Emotion extraction and recognition Nationella samarbetsprojekt: - Taktilt Stöd för synskadade (CMTF) - Kantdetektion och lokalisering (DML) Besök: Professor Fei Li, gästprofessor från Nanjing University University of Posts and Telecommunications, Kina från oktober 2013 i två månader Internationellt samarbetsbesök och gästföreläsningar: - Shenzhen Institutes of Advanced Technology (HI), Chinese Academy of Sciences (CAS), Shenzhen, Kina - Nanjing University of post och telekommunikationer, Kina - Department of Computer Science, City University of Hong Kong (CityU), Kowloon, Hongkong Övrig verksamhet 2013: - I2ab presenterade sina forskningsresultat vid sju internationella konferenser. Energieffektiviseringsgruppen Verksamheten vid institutionen inom området energieffektivisering handlar bland annat om hållbart boende driftoptimering av byggnader, med fokus på byggande i kallt klimat. Ett flertal projekt bedrivs och har bedrivits i samarbete med lokala aktörer som Stiftelsen Bostaden AB, Umeå Energi AB och Umeå kommun. Under 2013 har en professor i Energieffektivisering tillsatts, med stöd av tidigare fundraising gentemot AB Bostaden. I paketet ingår också en FoAss från fakulteten och en doktorand från TFE: 11

13 De större projekten som pågått under 2013: - Hållbara städer; Utvärdering av hållbara koncept för flerfamiljshus baserat på ett livscykelperspektiv: Finansierat av AB Bostaden, Umeå, samt Umeå universitets företagsforskarskola med en företagsdoktorand. - Deltar i det mål2 finansierade SCOPE-projektet Energieffektivisering inom massaindustrin - Utvärderingsansvarig för energianvändning i projektet Ålidhem den hållbara kulturstadsdelen finansierat av Delegationen för hållbar stadsutveckling. - IEEB, Increasing Energy efficiency in Buildings;Projektet avslutades 2013 och ingår i ett Intereg Nord 4 projekt. Inom projektet studeras metoder att mäta och analysera energieffektivitet och lufttäthet för småhus. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan UmU, LTU och högskolorna i Uleåborg och Narvik. - SBHN (Sustainable Buildinsg in the High North) Interregprojekt inom programmet Kolactic - Trä på Betong som är ett intreregprojekt fär förutom TFE ochså SP I Skellefteå och Novia I Vasa ingår. - Highrise EE, Ett EUprojekt där Umeå universitet är ansvariga för ett work Package. Deltagandet påbörjades av Arkitekthögskolan men TFE har sedan 2013 övertagit ansvaret för detsamma. - NEES, Naturliga byggnadsmaterial: Projektet påbörjades 2011 med medel från EUs strukturfondsprogram Norra periferin, och handlar om analys av byggnadsmaterial för nordliga klimat. Projektet syftar till att undersöka hållbara byggnadsmaterial. Det är ett NPP-projekt som ägs av Arkitekthögskolan. Samverkan - Samverkan med Umeå energi, inom ramen för Kompetenscenrum Fjärrvärme - Utvärderingsansvarig DHS-projektet Hållbara Ålidhem - Samarbete med AB Bostaden - Institutionen (TFE) ingår också i nätverket samt är representerad i styrgruppen för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat där medlemmarna är företag, organisationer och myndigheter och representerar olika länkar i byggkedjan. Ett av målen med vår medverkan är att tillsammans med deltagare i nätverket söka finansiering och gemensamt driva FoU-projekt. Träbyggnad Forskningen i träbyggnad har bedrivits i med två olika inriktningar: samverkanskonstruktioner och flervångsbyggnader, enligt nedan Samverkanskonstruktioner Samverkanskonstruktioner (kompositstrukturer) är ett av de läroämnen som vi fortlöpande undervisar på ingenjörsprogrammen i maskin- och byggteknik. Ett antal examensarbeten årligen behandlar också ovanstående ämne. I gruppen ingår 3 seniora forskare. Vi vill lyfta fram att forskningsaktiviteter inom detta område är viktigt för bland annat kopplingen till grundutbildningen på institutionen. Aktiviteterna bör därför prioriteras för att fylla nuvarande lucka inom området. Med anledning av detta har vi bildat en forskningsgrupp för att ge möjligheter till lärarna att utveckla sin ämneskompetens genom att forska inom området och hålla sig uppdaterade om den senaste utvecklingen. Ett antal artiklar har redan författats som kommer att presenteras på internationella konferenser och vi planerar även för publicering av tidskriftsartiklar. Institutionen har nyligen inköpt ny dragprovmaskin (med syfte att stödja både forskning och grundutbildning). Maskinen kommer att bli ett viktigt verktyg för aktiviteternas experimentella delar. Området har potential att utvecklas mot mätteknik (non-destructive testing) för beröringsfria mätningar av deformationer, utböjning och vibrationer. Flervåningsbyggnader Arbetet med att utveckla kompletta byggsystem för höga trähus i EU-projektet Flervåningsbyggnader i trä har fortsatt. Fo-insatserna har inriktats på att utveckla anslutningar för skiv-och regelbärande byggsystem med tillämpning på Masonites flexibla byggsystem. Anslutningar är kraftöverförande förbindningar som överför last mellan byggelementen och vidare ned till byggnadens grund. Förutom lastöverföring ska anslutningarna även uppfylla flera (ofta motstridiga) funktionskrav, bland annat dämpning av ljud och vibrationer, brandskydd, deformationsbegränsning och montagevänlighet. Speciellt fokus har ägnats åt utformningen av väggelementens gränssnitt (horisontell och vertikal skarvning) och åt anslutningen mellan bärande väggar och bjälklag. För skarvning av väggelement har en ny skarvmetod utvecklats som bygger på inslitsade metallplåtar som fästs med skruvförband. Den inslitsade skarvmetoden har generaliserats så att den kan användas för alla bärande väggtyper och för godtyckliga hörnvinklar. Anslutningen mellan vägg och bjälklag är speciell då Masonites byggsystem använder inhängda bjälklag vilket ger montagefördelar men också medför att lastexcentriciteter måste beaktas. Infästningen av bjälklaget till bärande vägg blir därför kritisk. Den ursprungliga bjälklagshängaren visade sig ha låg bärförmåga och tenderade att ge spröda brott. Den har därför designats om och integrerats med balkskon till 12

14 en enda bärande enhet vilket resulterat i att skruvförbanden blir överflödiga och följaktligen har kunnat elimineras. Resonanssensorgruppen Verksamheten inom resonanssensorer för diagnostik och karakterisering av sjukdom i mjuk vävnad har fortsatt under året med bl a två doktorander. Tre delprojekt bedrivs för närvarande, med finansiering från fakultetens företagsforskarskola, fakultetens forskningsmedel samt strukturfonden. Pågående projekt: - Resonanssensorinstrument och metod för detektion av prostatacancer. - Biomekaniska markörer för detektering av prostatacancer med resonanssensorinstrument. - Piezoelektriska material lämpade för multispektrala mätningar av cellförändringar i vävnad. - Ultraljudsteknik- tillämpningar inom vävnadkaraktärisering. - Virvelströmsteknik med tillämpningar inom vävnadkaraktärisering. Samverkan: Projekten ingår i CMTF-nätverket och har nära samverkan med forskargrupper vid avdelningen för systemteknik, Luleå tekniska universitet, och Medicinteknik FoU, Norrlands universitetssjukhus, där närliggande projekt med resonanssensorer bedrivs. Projekten samarbetar även med avdelningarna Patologi och Kirurgi vid Norrlands universitetssjukhus. Gruppen har också ett pågående samarbete med forskare vid Nihons Universitet i Japan. CMTF(Centrum för medicinsk teknik och fysik) Centrumbildningen CMTF, som har TFE som värdinstitution, bedriver för närvarande 26 projekt, varav 11 av projekten finansieras av strukturfonderna under 3 år ( ), med en totalbudget på 41,5 Mkr. Övrig finansiering är t ex VR, UmU, LTU, Kempe mm. Projekten bedrivs förutom vid TFE, vid institutionerna för Kemi, Fysik, Radiofysik och Matematisk statistik, samt vid Medicinsk teknik vid landstinget och vid LTU. CMTF har ett mycket starkt stöd hos Umeå kommun och Region Västerbotten, som båda aktivt stöttar verksamheten med finansiering och personliga engagemang. CMTF har även ekonomiskt stöd från Luleå kommun och Länsstyrelsen i Norrbotten. Vid institutionen (TFE) bedrivs ett antal projekt inom området medicinsk teknik. Området är tvärvetenskapligt med inslag av elektronik, systemteknik, medieteknik, materialfysik, biomedicin. Verksamheten vid TFE innefattar bl a diagnostiska metoder för sjukvården och funktionsstöd vid funktionsnedsättning och involverar ca 8 forskare vid institutionen. Inom projekten sker samverkan med bl a avdelningarna Medicinsk teknik, Patologi och Kirurgi vid Norrlands universitetssjukhus, institutionen för systemteknik vid Luleå tekniska universitet samt forskare vid Nihon University, i Japan. Aktiviteter under 2013: - CMTF deltog i arbetet med RUS-möte (regional utvecklingsstrategi). Dels genom skrivna dokument och dels genom att delta i möten. - CMTF var inbjudna och deltog i en serie träffar under rubriken Framgångsrika projekt för tillväxt.som gavs av Region Västerbotten. - CMTF bidrog till arbetet med de regionala innovationsstrategierna (RIS) i Norr- och Västerbotten, dels genom ett dokument om hur CMTF / universitetsforskning kan bidra till arbetet och deltog även i möten där RIS diskuterades. - CMTF svarade på en remiss till Region Västerbotten (Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Övre Norrland ) som kommer att ligga till grund för kommande utlysningar inom strukturfondsprogram. - CMTF profilerades i boken "Life Science in Sweden" som är utgiven av HORN Publishing. Boken har distribuerats vid NLS dagarna i Stockholm och BIO i Wien. Boken användes också av Sveriges riksdag som var värd för ett privat toppmöte inom Life science i Stockholm i oktober i år, och har efterfrågats inför Swedish-American Life Science Summit i Stockholm nästa år. Workshops februari 2013: Samverkan och strategier inför Plats: Luleå tekniska universitet. 22 deltagare från Umeå och Luleå oktober 2013: Presentation av projekten, diskussioner inför kommande Eu-finansieringsperiod, Umeå Folkets hus Ett 50-tal delatagare från Umeå, Luleå, Stockholm, Linköping, Lund och Örnsköldsvik 13

15 Nationella aktiviteter - CMTF är en av aktörerna inom det nationella samverkansforumet NFMT (nationellt forum för medicinsk teknik), som tillsammans under året formulerat en nationell SIO-agenda för medicinsk teknik inom Vinnovas utlysning för Innovationsagendor. Agendan lämnades in i november 2013 och blev sedan en av de agendor som gick vidare till nästa steg i ansökan. Besökare - Professor Omata och PhD Nakayama, Nihon universitet, Fukushima, Japan, besökte Umeå den 25 november för att träffa forskarna inom området resonanssensorer vid Medicinsk teknik vid NUS samt vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Forskningsprojekt vid TFE som ingick i CMTFs nätverk under 2013: - Instrument, metod och modell av prostatacancer (Resonanssensorgruppen). - Taktilt Stöd för synskadade (i2lab) - Taktile Video för Intelligenta Rullstolar (Digital Media Lab). - Piezoelektriska material lämpade för Multispektrala mätningar av cellförändringar i vävnad (Resonanssensorgruppen). - Biomekaniska markörer för detektering av prostatacancer med resonanssensorinstrument (Resonanssensorgruppen). Mätteknik På TFE har pågår tre projekt i mätteknik i samverkan med andra institutioner på Umeå universitet, bl.a. fysik. Optisk mätning av bakteriers adhesionsprocesser Kort om verksamheten: (1 senior forskare) Optisk mätning av bakteriers adhesionsprocesser på enskild cell-nivå. Projektet omfattar avancerad mätteknik och innebär bl a att mäta upp bindningsstyrkor för H. pylori-bakterien (på enskild cell-nivå) vid varierande betingelser, t ex vid olika flöden med flödeskammare, i ett system för optisk pincett. Samverkan med institutionen för fysik och medicinsk kemi. 3-D holografisk lokalisering av mikrometerstora objekt - Kort om verksamheten: (1 senior forskare). - Förbättrad djup upplösning i mikroskopiska bilder. - Prober för biologiska och makromolekylära processer. - Feed-back i mikroskopsystem. - Samverkan med institutionen för fysik. Analys av partiklar från dammiga miljöer insamlade med passiv partikelprovtagning: Detta är ett projekt i samverkan med institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin och FOI i Umeå. Projektet har medel från FAS och en doktorand startade i juni Partikelanalyserna sker med bildanalys och SEM-EDS. Specifik miljö för provtagning kommer att vara gruva, och en första preliminär mätning gjordes i november i Aitikgruvan. 14

16 3. Administration Den administrativa stödfunktionen påbörjade i mitten av 2012 en översyn av organisation, roller, rutiner och policydokument. Målet är att skapa en mer flexibel, utvecklande och anpassningsbar stödfunktion för att bättre kunna möta framtida behov och förändringar. Under 2013 har arbetet fortsatt med att: - Utifrån de kompetenser och erfarenheter som finns inom administrationen har rollerna renodlats. Förhoppningen med detta arbete är att personlen inom den administrativa stödfunktionen får bättre möjlighet att utvecklas och specialisera sig för att möjliggöra en mer professionell och effektivare administration. - Arbetet med att ta fram, förbättra och tydliggöra mallar och rutiner har pågått under året och dessa ligger idag lättillgängliga på vårt intranät. Förhoppningen är att medarbetarna kommer att uppleva en förbättring och effektivisering av det administrativa stödet. - För personalen inom den administrativa stödfunktionen kommer den största vinsten att ligga i hur man uppfattar sig själv. Förändringarna ger möjlighet till specialisering vilket gör att man bättre kan utveckla sina kompetenser och bättre välja kurser, möten och insatser som ger den största nyttan. Personalen behöver alltså inte vara uppdaterad i ALLA frågor. - Tydlig kanal för information, egen mejladress och logga. 4. Arbetsmiljö Arbetet med arbetsmiljön under året har utgått från målen i institutionens/fakultets/umus verksamhetsplan Målsättningen för arbetsmiljögruppen har varit att öka studenternas och anställdas medvetenhet om arbetsmiljön, öka möjligheten till insyn, inflytande och engagemang. genom att ge information om HUR och VARFÖR vi driver olika frågor. Uppföljning av aktivitetsplanen Verksamhetsplanen för arbetsmiljö är ett långsiktigt instrument för studenter och anställda och lägger en grund för planeringen av det årliga arbetet. Utifrån verksamhetsplanen 2013 har vi genomfört följande: Rutiner för Brand Under året har det genomförts en brandrisköversyn av förbränningslabbet i Kemihuset samt övriga lokaler som disponeras av TFE. Arbetsmiljöronder/Skyddsronder - Institutionen har sett över rutiner för arbetsmiljöronderna och byggt ut nuvarande system. - Skyddsrondsdokumentet utvecklas löpande och fokuserar på specifika områden vid varje skyddsrond. Dokumentet publiceras på institutionens Sharepoint sida. Kemikalier/Chemkeeper Alla kemikalier i huset är nu registrerade och registreras rutinmässigt. Detta gäller produkter som vi har köpt på kemiförrådet och fått en etikett med ID-nummer. Mentorprogram Institutionen har fortsatt med mentorprogram för båda anställda och studenter. 5. Beredande rådet för lika villkor Ett av institutionens råd har till uppgift att arbeta för lika villkor. Under året har gruppen främst arbetat med övergången från tidigare ansvarsområdet jämställdhet och likabehandling till att arbeta för lika villkor. Grunden för arbetet finns i diskrimineringslagen (2008:567) samt i dokumentet som behandlar Handläggare och företrädare för lika villkor vid Umeå universitet, Dnr: ( - Medlemmar i rådet har deltagit i utbildningar och temadagar om jämställdhet, HBTQ-frågor, normkritiskt tänkande, diskrimineringslagen och diskrimineringsgrunderna. - En från rådet har deltagit vid sammanträden med LSG, den lokala samverkansgruppen. - Rådet har bidragit till de tre kvalitetsdokumenten, aktivitetsplan, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. 15

17 6. Personal Vid årets slut hade institutionen 107 anställda, varav 75 tillsvidareanställda mot 112 totalt anställda i december I figur 6 visas antalet anställda samt fördelning män och kvinnor. Fördelningen per personalkategori visas i figur 7 där åren 2011 till 2013 jämförs. Figur 6: TV: Totala antalet anställda vid TFE samt fördelning män/kvinnor. TH: Andelen Män/Kvinnor. Figur 7: Antalet anställda vid TFE per personalkategori vid slutet av Nyanställningar Under 2013 har tre adjunkter pensionerats, vilket i omfattning motsvarade två heltider. Två av våra professorer (Haibo Li och Anton Shiriaev) slutade vid årsskitet 2013/2014 efter att under några år varit partiellt tjänstlediga. Institutionen nyanställde 4 adjunkter och 4 lektorer under året, men av dessa hade 2 adjunkter och 2 lektorer redan 2012 tidsbegränsade anställningar vid institutionen. Under året tillsattes en professur i energieffektivisering och rekrytering av en forskarassistent och en doktorand kopplat till denne påbörjades. Återbesättningen av Haibo Lis professur i signalbehandling utannonserades under sommaren 2013, men hade vid årsskiftet ännu inte tillsats. För Shiriaevs professur har en ny möjlighet har uppkommit, då vi genom reserverade FFT-medel kan ges möjlighet till nyutlysning av professuren inom reglerteknikområdet. En av våra lektorer i byggteknik slutade vid årsskiftet 2013/2014 vilket har skapat en underbemanning inom bygg-gruppen, och en befattning som adjunkt har utlysts. I övrigt råder inte någon underbemanning. Under 2014 uppnår en av våra administratörer 65 års ålder, men som det ser ut idag så kommer hon att fortsätta sitt arbete. Bland lärarna blir en adjunkt 65 år och en annan 64 år under Båda har aviserat att de önskar en nedtrappning i arbetet. 16

18 7. Resultat Ekonomi 2013 hade institutionen totala kostnader för verksamheten på ca 123,1 MKr (2012: 112,5 MKr) varav 72,6 Mkr för grundutbildning och 50,7 Mkr för forskning. Det totala resultatet var -6,13 MKr. Det ekonomiska utfallet sammantaget för institutionen samt in- och utgående balanser för år 2013 visas i tabell 1 nedan. I figur 8 nedan visas resultatet uppdelat på grundutbildning och forskning de senaste nio åren. I figur 9 visas resultatet och det balanserade kapitalet för de senaste fyra åren för grundutbildning respektive forskning. Tabell 1: Resultat och balans för TFE vid bokslutet 2013 Grundutbildning Forskning (kkr) (kkr) Totalt (kkr) Ingående balans Årets resultat Utgående balans Figur 8: Resultat för TFE Figur 9: Resultatet och balanserat kapitalet för de senaste tre åren för grundutbildning respektive forskning. I figur 10 och 11 visas utvecklingen i form av totala intäkter och totala kostnader för grundutbildning respektive forskning för institutionen Här framgår att förutom en generell ökning av omsättningen de senaste åren har det skedde i en utjämning mellan grundutbildning och forskning fram till 2010, vilket har varit ett av våra mål. Dock har grundutbildningen fortsatt att växa, medan forskningen stagnerat de sista fyra åren. Figur 10: Intäkter för TFE Figur 11: Kostnader för TFE

19 Under åren 2011, 2012 och 2013 har tilldelningen av antalet HST för TFEs kurser (exklusive EPK) varit 700, 689 och 731. Intäkten för dessa helårsstudenter har samtidigt sjunkit något från 68,4-67,6 till 67,8 kkr/hst. Det motsvarar en förändring med -1,2% 2012 och +0,4% 2013, vilket kan jämföras med kostnadsförändringarna för de två stora utgiftsposterna löner (+2,8% 2012 och + 2,3% 2013) och lokaler (+4,8% respektive +3,1%). Så trots en intäktsökning för grundutbildningen så har det varit en urholkning av resursen. De två senaste årens negativa resultat (figur 9) beror på att vi inte nått upp till budgeterade antalet HST och därmed betalat tillbaka en del av anslaget, samt betalat ut ackumulerade övertidsskulder och att vi gjort investeringar i ny utrustning. Detta har kraftigt tärt på vårt balanserade kapital. Under åren har intäkterna för forskningsverksamheten minskat något. En del i detta är att två av våra professorer har varit tjänstlediga och inte på samma sätt som tidigare arbetat med att ansöka om externa medel. Under motsvarande tid har inte våra yngre/nyanställda forskare lyckats erhålla externa medel för att kompensera nedgången, se figur 10 och 11. Genom att erbjuda de nyanställda lektorerna 25% forskningstid de första 3 åren är förhoppningen att de ska kunna etablera sig och attrahera nya externa medel. Det är viktigt att återbesättningen av professorena blir lyckosamt, främst utifrån verksamhetsinnehåll men också utifrån möjligheter att attrahera resurser. Vi vill dock lägga till att trots att kostnaderna för forskningen sjunkit något de senaste åren, har samtidigt den vetenskapliga publiceringen ökat (figur 14). Figur 12: Kostnadernas fördelning (MKr) på de olika verksamheterna =GU-anslag UmU, 12=Externa bidrag GU, 13=Extern uppdragsutbildning ; 21=Forskningsanslag UmU, 22=Externa Forskningsbidrag, 23=Externa forskningsuppdrag. I figur 12 visas kostnaderna per verksamhet för grundutbildning (vänster) och forskning (höger) de senaste fem åren. En del av ökningen av interna forskningsmedel förklaras av anslag från satsningen Bio for Energy, som ligger på v. 21. Övriga ökningar inom v21 beror på att vi att våra forskare under perioden fått karriärbidrag, biträdande lektorat inom tekniksatsningen samt också doktorandresurser via företagsforskarskolan. I figur 13 visas den relativa fördelningen av kostnaderna på respektive verksamhet för Man kan notera att andelen grundutbildningen har ökat mot andelen forskning. Inom forskningen ser man också att andelen externt finansierad forskning(v.22+23) minskat. Figur 13: Kostnadernas fördelning (andel) på de olika verksamheterna =GU-anslag UmU, 12=Externa bidrag GU, 13=Extern uppdragsutbildning,, 21=Forskningsanslag UmU, 22=Externa Forskningsbidrag, 23=Externa forskningsuppdrag. 18