Flerårsplan En plan för hållbar utveckling

Transkript

1 Flerårsplan En plan för hållbar utveckling 1

2 Ett hållbart samhälle i en globaliserad värld Det hållbara samhället har tre dimensioner, den miljömässiga, sociala och ekonomiska. Falköpings kommun har under vår ledning utvecklat området miljö som en tydlig profil för Falköping och nu tar vi flera viktiga steg för att utveckla en stark social hållbarhet. Därför ändrar vi nu första målet för kommunen till att handla om social hållbarhet, vi vill att alla ska kunna leva det goda livet i Falköping och det gör vi bara om alla känner en tillhörighet och alla ges en möjlighet att lyckas. Det handlar om att vi tar ansvar för vår och kommande generationers framtid. Först om människor känner tillit och möjlighet att påverka sin framtid kan vi skapa ett samhälle som är tolerant och där vi tillsammans kan lösa framtida utmaningar. Därför skapar nu majoriteten en framtidsberedning vars uppgift är att hitta nya vägar att kommunicera och få Falköpingsborna att ta ansvar för vår kommun och påverka de beslut som fattas. Arbetet med att skapa det goda livet är långsiktigt, det krävs uthållighet och mod att våga satsa nu för att få effekter i framtiden. Vi förtroendevalda kan inte själva skapa det goda livet i Falköping utan det krävs att vi alla är med och skapar en kommun som är bra att bo, arbeta, driva företag och leva i därför finns självklart målet om ett attraktivare Falköping kvar. Det handlar också om ett rikt fritids- och kulturliv och vi har alla möjligheter med alla de föreningar, anläggningar och våra två platåberg att kunna erbjuda rekreation och spännande möten människor emellan. För oss är det en självklarhet att den verksamhet vi bedriver ska bedrivas med högsta kvalitét på effektivaste sättet. Under 2014/15 genomförs en genomlysning av all vår verksamhet så vi kan få idéer på hur vår verksamhet kan utföras på ett än bättre sätt. Ett levande näringsliv är viktigt för en kommun och vi har tagit flera steg för att göra förutsättningarna bättre för våra företagare. Lika viktigt är att vi fortsätter utveckla det livslånga lärandet för att kunna försörja våra företag med kompetent personal med rätt utbildning. Socialdemokraterna Centerpartiet Kristdemokraterna 2

3 Flerårsplanens struktur Här beskrivs de olika delarna i flerårsplanen för att guida läsaren. Majoritetens text inleder flerårsplanen och beskriver den politiska majoritetens prioriteringar under perioden. Det Goda Livet i Falköping beskriver vår vision och värdegrund. Detta är vår målbild och drivkraft i den kommunala verksamheten. Förutsättningar för flerårsplanen består för det första av vår omvärldsanalys som beskriver förändringar i omvärlden som påverkar kommunen. Våra mål för Falköping är en del som beskriver våra fyra mål för att nå till visionen och indikatorer som visar om vi är på rätt väg. Här redovisas även rutiner för uppföljningen av flerårsplanen. Uppdrag lämnas till nämnderna av kommunfullmäktige i flerårsplanen inom specifika utvecklingsområden och ska redovisas till kommunfullmäktige under Ekonomisk plan innehåller några olika delar och börjar med de ekonomiska förutsättningarna för budget 2016 och ekonomisk plan vilka bestäms av tillväxten i Sverige. Vårt finansiella mål är att ha en god ekonomisk hushållning såväl i verksamheten som ur ett finansiellt perspektiv och regleras i kommunallagen. Vad detta innebär konkret beslutas av varje enskild kommun. Under avsnittet finansiella rapporter ryms den lagstadgade resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen. Verksamhetens ramar specificerar hur anslagen till verksamheterna utvecklas under Investeringsplanen är en sammanställning av beslutade ramar för investeringar Under övriga ekonomiska beslut ryms exempelvis kommunens låneram, partistöd och bidrag till teaterföreningen. 3

4 Mål- och resultatstyrning Falköpings kommun styrs utifrån sin vision, de fyra övergripande målen och uppföljning av resultat i verksamheterna. Kommunen ansvarar för att bedriva en effektiv verksamhet med god kvalitet utifrån lagar, nationella och lokala politiska mål, kommunala styrdokument och ekonomisk tilldelning genom budgeten. Flerårsplanen syftar till att mål och ambitioner ska samspela med de resurser som kommunen råder över. Samtidigt syftar flerårsplanen till att få bättre framförhållning och beredskap för verksamhetsförändringar som kommer att bli nödvändiga. En framgångsfaktor är att skapa en fungerande styrkedja som binder ihop de olika nivåerna i den kommunala organisationen från kommunfullmäktiges vision och mål till mål för verksamheterna. Detta kräver ett systematiskt arbete med mål och resultatstyrning genom uppföljning med indikatorer och analys av resultat. Kommunfullmäktige beslutar om vision och mål samt hur dessa mål ska mätas. Indikatorer indikerar, som namnet antyder, i vilken mån man når målet. Dessa bör bestå av både kvalitativa och kvantitativa mått för att användas vid uppföljningen. Några målvärden anges därför inte. För många av målen behövs flera indikatorer för att en rättvis presentation av måluppfyllelsen ska kunna ges. I flerårsplanen framgår hur ofta mätning sker, några indikatorer mäts ofta och några enbart vartannat år, kommunen eftersträvar en blandning av olika typer också avseende denna aspekt. Uppföljning av den hållbara utvecklingen i Falköpings kommun sker i den årliga hållbarhetsredovisningen som ingår i bokslutet. För att få en fungerande styrkedja ska nämnderna i sina verksamhetsplaner för 2016 formulera egna delmål, med utgångspunkt i de kommunövergripande målen. Man ska också ange hur dessa ska följas upp, det vill säga vilka indikatorer som mäter måluppfyllelsen. Kommunstyrelsen följer upp utvecklingen inom medarbetarskap och ledarskap, ekonomiska mål och ramar samt verksamhetens mål på en kommunövergripande nivå och rapporterar till fullmäktige. Uppföljningar görs i tertialrapporter, delårsbokslut och i årsbokslutet. Nämnderna följer upp sin egen ekonomi och sina egna delmål. Rapport om måluppfyllelse avseende kommunövergripande mål lämnas till kommunstyrelsen vid tertialuppföljningar samt vid delårs- och årsboksluten. 4

5 Det Goda Livet i Falköping Det Goda Livet är kommunens vision om det hållbara samhället, ett samhälle i balans och harmoni, även för kommande generationer. Det Goda Livet bygger på allas lika värde och på samhällsaktiva invånare. I Falköping värnar vi om livskvalitetsfrågorna för att öka välbefinnandet och trivseln för Falköpingsborna. Det finns tydliga kopplingar mellan delaktighet, inflytande och hälsa. När enskilda människor/personer och grupper får möjlighet att påverka sina egna livskvalitet och utvecklingen av samhället i stort, uppstår en känsla av medskapande som bidrar till meningsfullhet. Meningsfullhet är avgörande för att skapa det goda livet för Falköpingsborna. I Falköping tar vi ansvar för vår gemensamma framtid och en hållbar utveckling. Vi vill skapa det goda livet för våra medborgare och för kommande generationer. Vi ska driva en förändringsprocess där kommunen går före i utvecklingen av ett hållbart samhälle, där naturens och våra mänskliga resurser används medvetet och balanserat. Ekologin sätter ramarna och villkoren med planetens absoluta gränser, våra ekosystem och naturens resurser. Ekonomin är de medel tillsammans med det politiska systemet vi har för att skapa social hållbarhet. Vilket är själva målsättningen med det dynamiska och rättvisa samhället där de mänskliga behoven uppfylls. Falköpings kommun ser ett tydligt samband mellan hållbara satsningar och den lokala utvecklingen. 1 Ekosystem & Naturresurser Planetens absoluta gränser 1 Politik Ekonomisk balans Social hållbarhet Det Goda Livet 1 Planetens gränser är ett koncept utvecklat av en grupp forskare under ledning av Johan Rockström vid Stockholm Resilience Centre. Forskargruppen menar att det finns nio olika miljöproblem som vart och ett har ett eget gränsvärde. Om detta gränsvärde överskrids kan det leda till oöverskådliga miljöeffekter på grund av tröskeleffekter som uppstår. 5

6 Falköping ska vara en bra kommun att besöka, bo och verka i nu och i framtiden. Kommunen som organisation är till för Falköpingsborna och strävar efter att alla ska behandlas rättvist och lika, våra relationer kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande, vi uppnår goda resultat genom effektivitet och samverkan. 6

7 Förutsättningar för flerårsplanen Omvärldsanalys Omvärldsanalysen ska ge ett helhetsperspektiv och långsiktighet i hur trender och förändringar påverkar våra möjligheter att skapa Det Goda Livet i Falköping, och att förverkliga de mål som formulerats för kommunens framtida utveckling. Omvärldsanalysen ska ge förståelse och skapa handlingsberedskap i den kommunala organisationen och fungera som underlag för strategiska frågor i flerårsplanen. Falköpings kommun står som alla kommuner inför stora förändringar. Befolkningen åldras, teknikutvecklingen går snabbare och snabbare, flyttning sker från land till stad, klimatet förändras och påverkar oss, osv. Arbetet med omvärldsanalys innebär att Falköpings kommun tar ett helhetsgrepp på de trender och förändringar som bedöms ha störst betydelse för kommunen. Omvärldsanalys handlar dels om att förstå på djupet vad som pågår i omvärlden och vad det kan innebära på lång sikt och dels handlar det om att omvandla denna insikt i strategisk förändring. Omvärldsanalys bygger på att identifiera och tolka prioriterade krafter i omvärlden som påverkar en organisations eller frågeställnings arena och den egna organisationen eller frågeställningen. Omvärldsanalysen anger därmed vad en organisation bör förbereda sig på. När väl krafterna i omvärlden är identifierade och analyserade kan man i organisationen bestämma sig för vilka åtgärder som ska vidtas. Utifrån de sex övergripande trenderna, som alla har en påverkan, på kort eller lång sikt, för Falköpings kommun: globalisering, demografiska förändringar, ökad individualisering, urbanisering, klimatförändring och teknikutveckling, fokuseras nu omvärldsanalysarbetet på social hållbarhet. Globalisering Klimatförändringar Teknikutveckling Individualisering Hur påverkar f Förändringar i omvärlden som påverkar Falköpings kommuns möjligheter att förverkliga sin vision? Till år 2020! Urbanisering Demografi 7

8 Dagens komplexa samhälle Det Goda Livet, som är Falköpings kommuns vision, är ett komplext begrepp där det inte finns någon färdig metod eller ett givet svar för hur man ska integrera de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna i vardagen. Det pekar mot att vi istället bör se tillvaron som ett sammanflätat, föränderligt och komplext system. Globalisering är kanske den tydligaste trenden som påvisar den ökade komplexiteten i samhället som beslutsfattare måste ta i beaktande. Människor, pengar, varor, tjänster och information flyttar sig numera blixtsnabbt över världen i en ständigt pågående interaktion. Det som förr var en regional oroshärd långt bort i världen får idag en direkt påverkan på lokalsamhället i form av exempelvis migrationsströmmar eller genom att handelshinder sätts upp som en politisk reaktion på en händelse. En annan effekt av globaliseringen är individualiseringen som i sin tur leder till gradvisa förändringar i den sociala samhälleliga strukturen. Ett ökat välstånd globalt är också det en trend, men i dess skugga finns ökade skillnader mellan de som har och de som inte har och vår utarmning av naturens begränsade resurser med klimatförändringar och instabila ekosystem som följd. Mottrenden där är att samhällsekonomin delvis rör sig bort ifrån den produktionsintensiva och resurskrävande industrialismen och mot en kunskapsekonomi, eller rent av en tankeekonomi, där global konkurrens i första hand inte längre handlar om låga produktionskostnader utan om förmågan att utveckla idéer och koncept. Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. Att möta de komplexa frågorna kring hållbar utveckling kräver helhetssyn. Det vill säga att inse att det är flera olika, och i förstone inte tydligt sammankopplade, kunskapsområden som berörs och att det därför behövs samverkan och ibland även samspel. Att det inte finns en sanning eller synsätt att luta sig emot utan att det finns flera möjliga lösningar och vägar framåt. Komplexitet kan inte fångas i några få begrepp, eller lösas med de metoder vi hittills använt utan bygger istället på ett förändrat förhållningssätt och skapandet av nya samarbetskonstellationer. Det är ur mångfalden och dialogen som de gemensamma visionerna om morgondagen och framtiden kan formas. Denna nödvändiga helhetssyn är avgörande för att kunna beskriva och analysera mönster lokalt i Falköping, regionalt i Skaraborg och Västsverige samt globalt för att uppnå en balans mellan människa, samhälle och natur. Genom att i ett tidigt skede identifiera komplexa trender kan Falköpings kommun skaffa sig en proaktiv möjlighet att möta såväl som bemöta skeenden. 8

9 Mål 1 Ett socialt hållbart Falköping Ett socialt hållbart Falköping utgår från alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Det handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där alla medborgare ska känna delaktighet, ha inflytande i samhället och ha resurser att styra över ekonomi, arbete, bostad, utbildning, kultur, rekreation, hälsa, trygghet och sociala nätverk. Social hållbarhet ska ge alla invånare lika möjligheter till en god livsmiljö genom att bryta segregationen mellan människor. Ett Falköping med öppna och toleranta invånare möjliggör nya möten mellan personer med skilda bakgrunder, erfarenheter och referensramar som är nödvändiga för den socialt hållbara samhällsutvecklingen. Mångfald i befolkningen skapar en god samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt. Social tillit och delaktighet är förutsättningen för en levande demokrati. Demokrati är grunden för vår kommunala verksamhet. En stark demokrati bygger på engagerade och samhällsaktiva medborgare som själva bidrar till samhällsbygget och det är en förutsättning för en långsiktig hållbar utveckling. Skillnader i inflytande och levnadsvillkor leder till att demokratin begränsas. För kommunen handlar det om att stärka vår lokala demokrati genom att verka för jämlikhet, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla. Falköpings kommun ska skapa möjligheter för barn och ungdomar att engagera sig i demokratiprocessen. Vår representativa demokrati lägger den politiska makten i medborgarnas händer, som genom att delta i valen tar sitt ansvar för samhällsutveckling. Ett högt valdeltagande är ett värde i sig och visar på demokratins förankring. Men samtidigt kräver den representativa demokratin ständigt arenor för dialog och samtal. Falköpings kommun ska skapa förutsättningar för ett socialt hållbart Falköping genom samverkan både internt och externt mellan kommun, myndigheter, näringsliv och civilsamhället. Detta innebär att kommunen ska ha en fungerande och flexibel struktur för att samarbeta med nätverk och föreningsliv. Grunden i kommunens arbetssätt ska vara att stödja och samarbeta med ideella krafter i samhället. Indikatorer Uppföljning av mål 1 sker med följande indikatorer: - Nöjd inflytandeindex (mäts via SCB:s Medborgarundersökning årligen) - Valdeltagande (mäts av kommunen var fjärde år) - Ohälsotal (mäts via Hälso- och sjukvårdsnämndens kansli årligen) - Socioekonomiska riskgrupper (beräknas av SCB årligen) - Nöjd medborgarsindex Det goda livet (mäts via SCB:s Medborgarundersökning årligen) 9

10 Mål 2 Ett attraktivare Falköping Ett attraktivare Falköping handlar om kommunens möjligheter att stärka sin position och bli intressant för invånare och näringsliv samt civilsamhället. Falköpings attraktivitet ska stärkas genom att utveckla de områden som är unika för Falköping och utifrån de behov som finns hos dagens och framtida invånare. Ett Falköping med egen växtkraft. Falköpings kommun ser ett tydligt samband mellan hållbara satsningar och den lokala utvecklingen. Falköpings kommun vinner på att samverka, skapa nätverk och mötesplatser, både internt och externt mellan olika aktörer i samhället. Falköpings attraktivitet ökar för att vi tar livskvalitetsfrågorna på allvar. Falköpings kommun har under det första årtiondet på detta millennium ökat sin befolkning varje år. Denna utveckling ska fortsätta. För att stärka vår attraktivitet är det avgörande att Falköpings kommun är en bra plats att bo på, med olika typer av boendeformer, både i tätorter och på landsbygden. För att vara en attraktiv kommun att bo i ska vi ta vara på samspelet mellan stad och land där landsbygdens värden i form av naturskönt boende, rekreativa kvaliteter och ekosystemtjänster samspelar med de olika tätorternas service, handel och kommunikationsmöjligheter. Falköpings förutsättningar för hållbar kommunikation ska tas tillvara och kommunen ska aktivt arbeta för en fortsatt bra kollektivtrafik såväl lokalt, regionalt som nationellt samt utveckla Falköping som cykelkommun. Attraktiviteten för landsbygdsboende ska stärkas ytterligare genom fortsatta satsningar på utveckling av infrastruktur. Kommunen ska arbeta proaktivt för en utveckling av detaljhandeln. Ett attraktivare Falköping är en miljömässigt hållbart kommun som är en förebild i sitt miljöarbete från lokal nivå med våra medborgare och företag till global nivå i våra internationella nätverk. Falköpings kommun har stora möjligheter att skapa ett hållbart energisystem. Ett energisystem som bygger på våra lokala resurser som vind, sol och bioenergi. Genom detta kan vi minska vårt beroende av fossil energi och vår negativa klimatpåverkan. Indikatorer Uppföljning av mål 2 sker med följande indikatorer: - Befolkningsutveckling i procentuell ökning (mäts via SCB varje tertial) - Antal nya småhus (mäts av kommunen varje tertial) - Antal nya lägenheter i flerbostadshus (mäts av kommunen varje tertial) - Nöjd regionindex (mäts via medborgarundersökning, SCB årligen) - Utsläpp av koldioxid per invånare (mäts via RUS årligen) - Handelsindex (Index för sällanköpshandeln, mäts via Handelns utredningsinstitut årligen) 10

11 - Nöjd medborgarindex idrotts- och fritidsanläggningar (mäts via SCB:s medborgarundersökning årligen) - Nöjd medborgarindex kultur (mäts via SCB:s medborgarundersökning årligen) - Andel cyklister (resvaneundersökningen) - Upplevelse av att resa med kollektivtrafik (resvaneundersökningen) 11

12 Mål 3 Ett näringsliv som utvecklas Att näringslivet utvecklas i en kommun är avgörande för välfärden. Det kan bara utvecklas genom ett ömsesidigt förtroende mellan kommun och näringsliv. För detta krävs en framtidstro och en gemensam viljeinriktning men även ett kraftfullt lokalt engagemang och att kommunen ska finnas som en aktiv och naturlig part i utvecklingsarbetet. Falköpings kommun ska vara och upplevas som en kreativ och drivande kommun med tillväxt i fokus. Ett levande näringsliv förutsätter nytänkande och nytillskott, Falköpings kommun ska aktivt stödja och stimulera det befintliga näringslivet. Arbetet ska präglas av en god samverkan. Falköpings kommun ska arbeta aktivt med att attrahera nya företag för etablering, vilket förutsätter en god infrastruktur där expansion och etableringar möjliggörs genom en god markreserv. Det kräver även att nya och etablerade företag får en service av kommunen med hög kvalité och ett gott bemötande. Falköpings kommun vill utveckla näringar inom den gröna sektorn samt öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågor. Kommunen ser besöksnäringen utifrån natur- och kulturvärden som ett starkt tillväxtområde där arbetet med affärsutveckling är centralt med fokus på marknadskunskap och produktutveckling. Falköpings kommun har goda förutsättningar att ta tillvara och utveckla livsmedelsproduktionen. Falköping har ett strategiskt kommunikationsläge vid västra stambanan och en god infrastruktur som ska användas och utvecklas för att stärka Falköpings attraktivitet. Detta skapar förutsättningar för logistikutveckling, nyetableringar och stärker befintligt näringsliv. För att utveckla näringslivet och skapa konkurrenskraft ska kommunen ha en fungerande och ledande kompetensförsörjning. Det krävs en utbildningsmatchning till den kompetens som näringslivet efterfrågar men det handlar även om att ställa om för framtidens arbetsmarknad och nya branscher. Ett aktivt samarbete mellan näringslivet i kommunen och utbildningsväsendet är särskilt viktigt samt att skapa nya utbildningar för framtidens behov. Indikatorer Uppföljning av mål 3 sker med följande indikatorer: - Antal nya företag per 1000 invånare (mäts via Nyföretagarbarometern varje tertial) - Antal företag i Falköpings kommun - Näringslivsklimat (mäts via SKL:s undersökning insikt årligen) - Antal gästnätter i kommunen (mäts via Västergötlands turistråd varje tertial) - Årlig omsättning turismen i Falköping - Indikator logistikutvecklingen (indikatorn ska tas fram i den nya strategin för Skaraborg Logistic Center) 12

13 Mål 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka Falköpings kommun är till för medborgarna i Falköping, vårt uppdrag är att kommuninvånarna ska vara nöjda med vår service och våra tjänster. Kommunens alla verksamheter och varje medarbetare bidrar till en god kvalitet genom att alla ska behandlas rättvist och att våra relationer kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande. En god kvalité i vår verksamhet förutsätter att verksamheterna samverkar och organiseras utifrån uppdraget och att resurserna används på rätt sätt för att få ett effektivt arbete mot uppsatta mål. Det krävs även ett systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt i invånarnas behov och förväntningar. Omvärldsanalys skapar förutsättningar för ett proaktivt agerande och utveckling av relationer med omvärlden. Viktigaste resursen i kvalitetsarbetet är medarbetarna, deras kompetenser och kunskaper. Falköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som stärker och säkrar kvalitet. God kvalitet säkerställs genom att kommunen kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som krävs för att möta medborgarnas behov och nå verksamheternas mål. Kommunen eftersträvar ett arbetsklimat som kännetecknas av dialog och delaktighet där chefer och medarbetare gemensamt medverkar till att skapa en god arbetsmiljö och en effektiv verksamhet med god kvalitet. Falköpings kommun ska ta miljöansvar och effektivt hushålla med naturens resurser för att skapa en god livskvalitet för framtiden. Grunden till det interna miljöarbetet är miljöledningssystemet, som hela kommunens verksamhet ska jobba med. Kommunens upphandling, höga ambition kring energieffektivisering, arbete med att minska gifter och kemikalier samt ökning av biogasfordon är viktiga exempel på kommunala verktyg för att minska kommunens negativa miljöpåverkan. Indikatorer Uppföljning av mål 4 sker med följande indikatorer: - Nöjd medborgarindex (mäts via SCB:s medborgarundersökning årligen) - Andel av kommunens verksamheter som arbetar med miljöledningssystem (mäts av kommunen årligen) - Nöjd medborgarindex - bemötande och tillgänglighet (mäts via SCB:s medborgarundersökning årligen) - Andel medarbetare som upplever att Falköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare (mäts av kommunen i medarbetarenkät vartannat år) - Nöjd medborgarindex värdegrund (mäts via SCB:s medborgarundersökning årligen) - Andel biogasfordon av kommunens fordon 13

14 Uppdrag Följande uppdrag ska redovisas till kommunfullmäktige under 2016: 1. Ge personalavdelningen uppdrag att ta fram en kompetensutvecklingsplan 2. Ta fram en strategi för att göra Falköping till en lägerstad 3. Att utreda var fritidsgårdarnas hemvist ska vara 14

15 Ekonomiska förutsättningar 2 Det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Regeringen räknar med att tillväxten kommer att ligga kring 3,2 procent årligen. Det är framförallt investeringar och hushållens konsumtion som hittills bidragit till återhämtningen. Den svaga internationella utvecklingen, i synnerhet i euroområdet, har dämpat exporttillväxten. Diagram 1. Procentuell förändring BNP Diagram 1. Egen modell Den offentliga sektorns sparande har försvagats men kommer enligt regeringen att vara i balans igen år Vid ingången av finanskrisen uppvisade den offentliga ekonomin ett betydande överskott. De senaste sex åren har Sverige haft underskott i de offentliga finanserna. År 2014 uppgick underskottet till 74 miljarder kronor eller 1,9 procent av BNP. Regeringen bedömer att underskottet kommer att minska från och med 2015 som en följd av den ekonomiska återhämtningen samt en ansvarfull ekonomisk politik. Den förstärkning av det finansiella sparandet som förutses från 2015 sker i huvudsak inom staten. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet bedöms gradvis försvagas hela perioden fram till Den kommunala sektorn förväntas redovisa ett negativt men stabilt finansiellt sparande, medan sektorns ekonomiska resultat är positivt under hela perioden. Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar dock en ökning med nära 2 procent per år de fyra närmaste åren. Till följd av underskotten i den offentliga sektorn bedöms bruttoskulden som andel av BNP öka något Bruttoskulden förväntas därefter gradvis minska till 40 procent av BNP fram till Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulärnr: 15:14 15

16 Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Åren 2017 och 2018 förutsätts den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans och därmed endast öka enligt trend. Det innebär att antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökar betydligt långsammare än under de närmaste föregående åren. Men trots en väsentligt svagare sysselsättningstillväxt beräknas ändå skatteunderlaget i reala termer växa i en relativt snabb takt 2017 och Förklaringen är fortsatt omfattande ökningar av pensionsutbetalningarna. EkonomiNytt 09/ Skatteunderlagstillväxten växlar upp ökningstakten I år tar skatteunderlagstillväxten ett tydligt steg uppåt jämfört med Det är flera faktorer som bidrar till den tilltagande ökningstakten. Dels beräknas både löner och pensioner stiga mer i år än förra året, dels påverkas skatteunderlaget på olika sätt av ändrade avdragsregler de båda åren. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Diagram 2. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter Sysselsättning, timmar Timlön Övrigt Exkl. regeleffekter Realt Summa 16

17 SKL.s beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin åter är i balans 2016 och att sysselsättningenstillväxten därefter avtar. Efter 2016 räknar de också med snabbare ökning av grundavdragen. Det är framförallt på grund av dessa båda faktorer som skatteunderlaget växer långsammar takt från och med Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, aug 3,2 4,8 5,6 4,3 4,3 24,2 ESV, jun 3,2 4,7 4,7 4,5 4,5 23,6 SKL, apr 3,2 5,0 5,4 4,3 4,2 23,9 Reg, apr 2,6 5,3 5,7 5,3 4,7 25,9 Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL. Kommunens ekonomiska förutsättningar Om beräkningar görs utifrån skattad population per den 1 November 2015 om personer och utifrån SKL:s prognostiserade skatteunderlagsutveckling i övrigt blir skatteintäkterna för tkr. Enligt denna prognos uppgår samtidigt generella statsbidrag till tkr. Dvs. summa intäkter enligt nu gällande prognos är tkr. Nedan framgår utvecklingen av såväl skatter och statsbidrag samt nettokostnader för kommande år. Utvecklingen avser utfall, avseende 2015 är det prognos, och avseende avser det budget och plan. Diagram 3. Procentuell förändring skatter och statsbidrag och nettokostnadsutveckling. 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Skatte- och nettokostnadsutveckling 0,0-2, delår Nettokostnadsutveckling Skatte- och statsbidragsutveckling 17

18 Finansiella mål - God ekonomisk hushållning Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting. Nedanstående regler ligger som förslag för beslut i samband med flerårsplanen. Falköpings resultat ska över tid täcka reinvesteringar i kommunens anläggningar. Det innebär att Falköping över tid ska egenfinansiera reinvesteringar i kommunens anläggningar. Egenfinansieringen består dels av planenliga avskrivningar, dels av resultatet. Enligt generationssynsättet skall kommunen inte skjuta över låneskulden på kommande generationer. Det innebär att låneskulden ska amorteras. Rimligt är en amorteringstid på 25 år. Det innebär att resultatet minst skall motsvara låneskulden delat med 25. Resultatet skall dock uppgå till minst 2% av skatter och statsbidrag, om detta resultat är högre än låneskulden delat på 25 år. För att Falköpings kommun ska uppnå god ekonomisk hushållning ska resultatet således uppgå till det högsta av ovanstående två nämnda resultatkrav: Resultatet ska uppgå till 2% av skatter och statsbidrag Resultatet beräknat som låneskulden delat på 25 år Avstämning av mål för God Ekonomisk hushållning i budget 2016 Budgeterade låneskuld vid slutet av 2016 är 766 mnkr och skatter och statsbidrag förväntas uppgå till 1 792,2 mnkr, vilket ger ett resultatkrav på 35,8 mnkr. Resultatkrav 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag (mnkr) 35,8 Resultatkrav amortering av låneskuld 2016 (mnkr) 30,6 Budgeterat resultat uppgår till 21,6 miljoner kronor. I detta ingår finansiering av E20 med 7 miljoner kronor. Summa avvikelse mot långsiktigt resultatmål är 14,2 miljoner kronor (21,6 35,8). Falköpings kommun har en god ekonomi med ett stabilt växande eget kapital. Investeringsbehovet de senaste åren har lett till en ökad upplåning. Behovet av framtida investeringar är fortsatt högt. För att låneskulden skall hållas på en acceptabel nivå krävs balans mellan resultat och investeringsnivån. 18

19 Finansiella rapporter Resultaträkning Budget Plan Plan Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat Finansieringsanalys Budget Plan Plan Belopp i tkr Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för avskrivningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Medel från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

20 Balansräkning Belopp i tkr Budget Plan Plan TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsmark Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning till pensioner Avsättning för återställande av deponi + omstr Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

21 Verksamhetens ramar (tkr) Nämnder Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kommunledning Kommunstyrelsens bidragsgivning Miljösamverkan Personalstrategi Trafik Turism Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Falköping-Tidaholms Räddningstjänst Socialnämnden Äldreomsorg o funktionshinder IFO Tekniska nämnden Fastighet Övriga Kommunrevisionen Valnämnden Summa nämnder Centralt - - Pensioner, lönebikostnader och E Löneutrymme, sem.löne.sk Moms omsorgsboende Reservmedel Driftkonsekvenser investeringar Interna+externa hyror Summa centralt Taxefinansierad verksamhet Biogas Summa Taxefinansierad verksamhet Summa centralt Avskrivningar Återföring intern kapitalkostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat

22 Investeringsplan Investeringsplan Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 tkr tkr tkr Skattefinansierad verksamhet Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Falköping-Tidaholms Räddningstjänst Socialnämnden Tekniska nämnden Summa skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet Vatten och avlopp Biogas Summa avgiftsfinansierad verksamhet Exploatering Exploatering avgår försäljning Summa exploatering Totalt I investeringsplanen anslår kommunfullmäktige, för skattefinansierade investeringar, en ram per nämnd. Nämndens ram gäller för budgetåret, med undantag av fastighetsinvesteringar har nämnden rätt att fritt omdisponera medel mellan olika projekt. För investeringar i fastigheter begränsas möjligheten att omdisponera medel mellan budgetår och planår till redan beslutade projekt. Beslutade projekt förtecknas i flerårsplanen. Ex.vis följande projekt finns beslutade för planperioden : Förskolor Äldreboende Fastighetsrenoveringar Förbättringar pga myndighetskrav Plantisparken Skolor Falköpings energiprojekt (FEP) Ventilation stadshuset Utbyggnad gång- o cykelvägar Beslut om igångsättning projekt som inte är förtecknade i flerårsplanen får fattas av kommunstyrelsen efter begäran härom från tekniska nämnden. 22

23 Övriga beslut 1. primärkommunala skattesatsen för 2016 fastställs till 21,60 per skattekrona 2. kommunens långfristiga låneskuld får uppgå till högst tkr vid utgången av vid försäljning av tomtmark i ej nytillkommande exploateringsområden för småhusbebyggelse gäller följande tomtpriser för 2016: Tomter för boende Enbostadshus (småhusvillatomter) Brygghuset på Tåstorp Vilhelmsro B5 Vilhelmsro B4 Karlslund Anneborg Skattegården, Stenstorp Floby & Stenstorp Övriga tätorter 325 kr per kvm tomt 275 kr per kvm tomt kr per tomt kr/kvm tomt som överstiger 800 kvm kr per tomt 50 kr per kvm tomt kr per tomt 37,50 kr per kvm tomt 15 kr per kvm tomt Flerbostadshus Ingen taxa angiven. Tomter för näringsverksamhet Falköping A-läge B-läge Floby & Stenstorp 80 kr per kvm 55 kr per kvm upp till kvm därefter 35 kr per kvm 10 kr per kvm Den fastslagna taxan för försäljningspris är en ren köpeskilling. Den innefattar inte: lagfart, fastighetsbildning, avgift för bygglov, planläggning etc, avgift för Va-anläggning/anslutning eller andra anslutningsavgifter. Vid exploatering av bostadsområden kommer tomtpriset att grundas på exploateringskostnaden. 4. det kommunala partistödet till i kommunfullmäktige valda partiorganisationer fastställs för år 2016 till totalt kronor. Grundbidraget till varje sådant parti fastställs till kronor. Återstående belopp fördelas på 51 mandat, kronor per mandat. 5. bidraget till Falköpings teaterförening fastställes för 2017 till kronor Varumärket Falköping Varumärket Falköping bygger på fyra kärnvärden som stärker vår identitet och identifierar våra unika värden. 23

24 Megalitkulturen De åriga megalitgravarna på Falbygden är unika i världen. Cirka två tredjedelar av Sveriges kända storstensgravar finns samlade här. Visionen är att skapa ett nationellt megalitcenter som visar vårt stolta kulturarv. Platålandskapet Det högt belägna och öppna landskapet bildar tillsammans med platåbergen en karaktäristisk horisontlinje. Mösseberg och Ålleberg erbjuder möjligheter till rekreation sommar som vinter och en milsvid utsikt över bygden. Matkulturen Falbygden har en lång tradition som jordbruksbygd. Tillsammans med lokala entreprenörer och organisationer arbetar vi aktivt med att utveckla närproducerade livsmedel och lokala råvaror. Kommunikationerna Falköping som en strategisk knutpunkt är en del av kommunens själ. Våra goda kommunikationer ger möjligheter för in- och utpendling till arbete och studier i ett stort område. 24

25 NÄMNDERNAS VERKSAMHETSPLANER Innehållsförteckning BILAGA 1 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... BILAGA 2 BYGGNADSNÄMNDEN... BILAGA 3 KOMMUNSTYRELSEN... BILAGA 4 KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN... BILAGA 5 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN... BILAGA 6 RÄDDNINGSNÄMNDEN FALKÖPING-TIDAHOLM... BILAGA 7 SOCIALNÄMNDEN... BILAGA 8 TEKNISKA NÄMNDEN... BILAGA 9 TEKNISKA NÄMNDEN - VA... BILAGA 10 TEKNISKA NÄMNDEN - BIOGAS...

26 Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden

27 Barn- och utbildningsnämnden, december 2015 Verksamhetsplan Nämndens ordförande Förvaltningschef Ingvor Bergman Pernilla Bjerkesjö (12)

28 Verksamhetsbeskrivning... 4 Ansvarsområde... 4 Förskola... 4 Grundskola inkl förskoleklass och fritidshem... 4 Gymnasieskola... 4 Specialpedagogiskt centrum (SPC) inkl särskola... 4 Musikskola... 4 Övrigt... 4 Fördelning av nettokostnader... 5 Organisation... 6 Måluppfyllelse Ett socialt hållbart Falköping Ett näringsliv som utvecklas... 7 Nämnden har inte tagit fram något nämndspecifikt mål Ett attraktivare Falköping... 7 Nämnden har inte tagit fram något nämndspecifikt mål Kvalitén inom verksamheten ska öka... 7 Utveckling inom ansvarsområdet... 8 Regel- och lagförändringar... 8 Volymförändringar... 8 Förskola... 8 Grundskola inkl. förskoleklass och fritidshem... 9 Gymnasieskola... 9 SPC inkl särskola Musikskolan Verksamhets- och ambitionsförändringar Resursbehov drift och investeringar Drift Investeringar (12)

29 Verksamhetsbeskrivning KFS 2013:21 Reglemente för barn- och utbildningsnämnden. Nämndens verksamhetsområde ( 1): Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom barnomsorgen, grundskolan, obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Nämndens uppgifter omfattar kommunens förskole- och fritidshemsverksamhet samt skolbarnomsorgen, grundskolan, gymnasieskolan inklusive det kommunala uppföljningsansvaret, den kommunala musikskolan och fritidsgårdsverksamheten samt skolskjuts inklusive ansvar för tillhörande riktlinjer. Ny skollag, SFS 800, gäller från 1 juli Ansvarsområde Förskola Kommunen bedriver förskoleverksamhet på 19 förskolor som tillsammans utgör 65 avdelningar. Utöver de kommunala förskolorna finns 11 enskilda förskolor med tillsammans 19 avdelningar. Drygt 30 vårdnadsbidrag har utbetalats till föräldrar med barn i åldrarna 1-3 år. Under 2016 och 2017 kommer vårdnadsbidraget att fasas ut och inga nya bidrag kommer att beviljas. Natt- och helgomsorg erbjuds i kommunen och nyttjas av ca 60 barn. Grundskola inkl förskoleklass och fritidshem Grundskoleverksamhet bedrivs på 18 skolor organiserade i 11 enheter i kommunal regi och på en grundskola i enskild regi. Samtliga skolor som undervisar barn/elever från 6 12 år, inklusive den fristående grundskolan, har fritidshem integrerat i sin verksamhet. På 4 av de enskilda förskolorna bedrivs fritidshemsverksamhet integrerat. Gymnasieskola Ållebergsgymnasiet har ett brett programutbud och erbjuder 13 nationella program (5 högskoleförberedande program och 8 yrkesprogram), ett riksidrottsgymnasium för volleyboll samt riksintag för hantverksprogram guldsmed. Därutöver erbjuds fem introduktionsprogram för elever som är obehöriga till nationellt program. Utöver riksintag guldsmed och riksidrottsgymnasium för volleyboll har Falköping en nationellt godkänd idrottsutbildning inom fotboll samt från hösten 2016 även nationellt godkänd idrottsutbildning inom badminton (NIU). Specialpedagogiskt centrum (SPC) inkl särskola SPC ansvarar för tvärprofessionella insatser inom elevhälsan till barn och elever i behov av särskilt stöd. I kommunen finns grundsärskola samt inriktningen inom grundsärskolan som kallas träningsskola. Gymnasiesärskolan erbjuder ett nationellt program, programmet för hälsa, vård och omsorg, samt det individuella programmet. Musikskola Den kommunala musikskolan erbjuder stort utbud av undervisning och kurser inom sång, musik, dans, rytmik mm. Fritidsgårdar Fritidsgårdsverksamheten är en öppen verksamhet som erbjuds på kvällar och helger. Frritidsgårdar finns i Floby, Gudhem. Kinnarp och Stenstorp och i centralorten finns Ungdomens hus i anslutning till Odenhallen. Övrigt Stödfunktioner till verksamheterna i form av nämndsorganisation, förvaltningsledning, kapitalkostnad avseende inventarier samt övergripande kompetensutveckling. 4 (12)

30 Miljontal Fördelning av nettokostnader I nedanstående tabell visas hur kostnaderna för de olika ansvarsområdena fördelar sig 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0, Diagram: Fördelning av nettokostnader 5 (12)

31 Organisation Förvaltningens organisation ser ut på följande sätt. 6 (12)

32 Måluppfyllelse 1. Ett socialt hållbart Falköping Mål Indikator Uppföljning Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga Andel elever i grundskolans år 5 och år 8 som upplever trygghet Andel elever i grundskolans år 5 och år 8 som upplever att de har inflytande över sina egna möjligheter till utveckling och lärande Andel elever i gymnasieskolans år 2 som upplever trygghet Andel elever i gymnasieskolans år 2 som upplever att de har inflytande över sina egna möjligheter till utveckling och lärande Vårterminen Vårterminen Vårterminen Vårterminen 2. Ett näringsliv som utvecklas Genom en hög måluppfyllelse i punkt 1 och 4 skapas förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas i Falköpings kommun. 3 Ett attraktivare Falköping En hög måluppfyllelse i punkt 1 och 4 kommer att skapa en attraktiv skola som i sin tur innebär att Falköping blir en attraktivare kommun att bo i. 4. Kvalitén inom verksamheten ska öka Mål Indikator Uppföljning Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Andel lärare i grundskolan som har legitimation Andel lärare i gymnasieskolan som har legitimation Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning Andel årsarbetare på fritidshemmen med pedagogisk högskoleutbildning Andel lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen Andel lärare i gymnasieskolan med Höstterminen Höstterminen Höstterminen Höstterminen Höstterminen Höstterminen 7 (12)

33 pedagogisk högskoleexamen Mål Indikator Uppföljning Alla elever når målen Meritvärdet i grundskolans år 9 Vårterminen Genomsnittlig betygspoäng på gymnasiets Vårterminen nationella program Utveckling inom ansvarsområdet Falköpings Kommun har under de senaste åren ökat sin befolkning. För att klara utmaningen med det ökade barn- och elevantalet och samtidigt behålla närhetsprincipen har nämnden sett över möjligheterna till att utöka mottagningen för förskolorna och skolorna i centralorten. Hittills har det varit problematisk och det blir svårt att lyckas utan att hitta ytterligare lokaler. Nämnden har för avsikt att se över möjligheten att bygga nya förskole- och skollokaler inom centralorten samt samordna de lokaler som idag redan finns. Det finns också ett stort behov att renovera befintliga lokaler som idag har anmärkningar men även som riskerar att få anmärkningar. Det blir allt svårare att fylla behovet av utbildad pedagogisk personal inom alla verksamheter, från förskola till gymnasieskola. Därför har förvaltningen tagit fram en långsiktig rekryteringsstrategi som ska säkerställa att ett tydligt arbete genomförs för att så långt som möjligt få kompetent personal till verksamheterna. Bland annat ses möjligheterna över för att genom egen kraft utbilda och påskynda processen med att kunna anställa fler speciallärare, vilket idag är en brist. Regel- och lagförändringar Från 1 februari 2016 avvecklas vårdnadsbidraget. Volymförändringar Förskola Tabell: Prognos över volymutveckling och utfallet Volymutveckling Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Antal barn inskrivna i förskola Föregående år Differens Volymberäkningen bygger på antagande att det föds 420 barn per år och att 85 % av alla barn i åldern 1-5 år finns i förskola. Fler förskoleplatser kommer att behövas under planperioden. Familjer till i snitt 30 barn erhåller vårdnadsbidrag. Regeringens beslut att avveckla vårdnadsbidraget kommer det troligen att påverka volymen i förskolan. Volymökning pga inflyttning har inte medräknats eftersom prognosen är mycket osäker främst med anledning av flyktingsituationen i Europa. 8 (12)

34 Grundskola inkl. förskoleklass och fritidshem Tabell: Prognos över volymutveckling och utfallet Volymutveckling Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Antal elever i grundskola inkl. förskoleklass Föregående år Differens Antal barn på fritidshem Föregående år Differens Under planperioden stiger antal elever i grundskolan. Det beror på fler födda barn per år och inflyttning till kommunen. Siffrorna baseras på nu kända elevantal och prognosen på ytterligare volymökning med anledning av anhöriginvandring, mottagande av ensamkommande barn och asylboende i kommunen är inte inkluderad i beräkningen. Elevtalen inkluderar de elever som går på fristående grundskolan Karl-Oskar. Prognosen för fritidshemmen baseras på att 70 % av samtliga barn i förskoleklass till skolår 4 finns inskrivna i verksamheten. Antal barn på fritidshem varierar mellan åren, men märkbart i verksamheten är att barn vistas längre tid på fritids. Volymökning pga inflyttning har inte medräknats eftersom prognosen är mycket osäker främst med anledning av flyktingsituationen i Europa. Gymnasieskola Tabell: Prognos över volymutveckling och utfallet Volymutveckling Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Antal elever folkbokförda i Falköping Föregående år Differens Utfall innefattar samtliga gymnasieelever folkbokförda i Falköping och inkluderar elever som läser fler än tre år och elever som läser i andra kommuner. Prognosen för baseras på tre årskullar elever som lämnar grundskolans år 9. Det ger en bild av elevutvecklingen framåt. Det som komplicerar beräkningen av hur gymnasiets elevantal utvecklas är fritt val där elever kan välja utbildning i andra kommuner och att elever kan studera på gymnasiet i upp till fem år. Även behörigheten att söka nationellt program och mottagande av elever från andra kulturer påverkar elevantalet eftersom introduktionsprogammen ökar. Siffrorna baseras på nu kända elevantal och prognosen på ytterligare volymökning med anledning av flyktingsituationen i Europa är inte inkluderad i beräkningen. 9 (12)

35 SPC inkl särskola Tabell: Prognos över volymutveckling och utfallet Volymutveckling Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Antal elever i särskola Föregående år Differens Antalet elever i särskola beräknas minska något över tidsperioden. Prognosen för planperioden är preliminär då utredning och eventuell inskrivning i särskolan är en process där många parametrar och aktörer ska samarbeta kring barnet/eleven. Musikskolan Tabell: Prognos över volymutveckling och utfallet Volymutveckling Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Antal elever Antalet elever har ökar då utbudet av kurser har utökats. Prognosen framåt läggs på nuvarande nivå. Verksamhets- och ambitionsförändringar Måluppfyllelsen i Falköpings Kommun behöver öka. Fler elever ska bli behöriga till gymnasiet. Fler elever på gymnasiet ska bli behöriga till högskolan. Nämndens mål är Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Alla elever når målen För att nå dit ska alla verksamheter arbeta med de tre områdena; höga förväntningar, språkutvecklande arbetssätt och utmanande kollegialt lärande, förskola, grundskola och gymnasiet. Flera olika kompetensutvecklingsinsatser kommer genomföras inom de tre områdena. All personal kommer att se över sin metodutveckling. En överspridning mellan enheterna är avgörande i det arbetet för att nå så bra resultat som möjligt och i det arbetet är förstelärarna en viktig kompetens. Nämnden har även som ambition att fler skolor ska pröva metoden kring två-lärarskap och för det kan mer resurser komma att behövas. Den ökade integrationen ställer än högre krav, men bidrar även till en ökad mångfald och kulturkunskap. Värdegrundsarbetet får en än tydligare roll för allas lika värde. Falköpings kommun har tillsammans med Arbetsförmedlingen startat en utbildning för modersmålsstödjare och studiehandledare som med bägge de professionerna ska kunna ingå i verksamheten inom både förskola och skola. 10 (12)

36 Under de senaste åren har lärartätheten och undervisningskostnad per elev minskat i jämförelse med kommungruppen. För att kommunen ska kunna ge en god kvalitet, öka måluppfyllelsen och skapa en bra arbetsmiljö för elever och lärare behöver resurserna förstärkas om Falköping återigen ska komma i nivå med jämförelsekommunerna. Resursbehov drift och investeringar Drift Tabell: Resursförändringar förvaltningen 2017 (tkr) 2018 (tkr) Volymförändring (om statlig etableringsersättning upphör) Volymökning förskola och skola Verksamhets- och ambitionsförändringar Lärartätheten i grundskolan (rekrytering av ca 13 lärare läsåret 16/17) Personaltäthet i förskola (från 6,0 till 5, antal barn per årsarbetare inom 2 år) Kompetensutveckling av personal (ex svaoch speclärare samt inom modersmål) Driftskonsekvenserna två år framåt är svåra att uppskatta. Falköping är beroende av de nationella beslut som fattas och hur situationen i Europa utvecklas. Om de statliga ersättningarna upphör behöver den kommunala rambudgeten förstärkas inom nämndens område. Investeringar Inventarier Tabell: Investeringsplan inventarier xxförvaltningen Investeringsplan Barn- och utbildningsnämnden 2016 (tkr) 2017 (tkr) 2018 (tkr) Utrustning skollokaler Utrustning ny skola centralorten Utrustning förskolelokaler Arbetsmiljöåtgärder IT inkl it-fond En rad om- och nybyggnationer är beslutade. Under planperioden kommer ett flertal byggnationer att bli klara och möbler och övriga inventarier behöver förnyas och kompletteras. Stenstorps skola beräknas vara klar i slutet av 2016, början Ytterligare ny- och ombyggnationer är beslutade, bl a Kinnarps förskola, Åsarps skola och förskolan Junibacken. Behov av ny skola i centralorten har avviserats och investeringsmedel behöver avsättas för att inreda skolan med möbler och övrig utrustning. 11 (12)

37 Fastigheter och anläggningar Tabell: Investeringsplan fastigheter och anläggningar xxförvaltningen Investeringsobjekt Barn- och utbildningsnämnden 2016 (tkr) 2017 (tkr) Stenstorps skola x x Förskolan Kinnarp x x Åsarps skola x x Ny skola i centralorten x x x Konsekvenser av skolorganisationsöversyn x x Under planperioden fortsätter satsningen på lokaler. Om- och tillbyggnad av Stenstorps skola har påbörjats. Kinnarps förskola har flyttats till moduler och ombyggnationen av ordinarie lokaler har påbörjats. Projektering av Åsarps skola pågår. Med anledning av volymökning finns behov av ny högstadieskola i centralorten. Lokalförändringar med anledning av skolorganisationsöversynen kan bli aktuell (tkr) 12 (12)

38 Verksamhetsplan Byggnadsnämnd

39 Byggnadsnämnden, januari 2016 Verksamhetsplan Nämndens ordförande Förvaltningschef Avdelningschef Dan Hovskär Katarina Andersson Erna Pezic (12)

40 Verksamhetsbeskrivning... 4 Ansvarsområde... 4 Ansvarsområde Ansvarsområde Måluppfyllelse Ett socialt hållbart Falköping Ett attraktivare Falköping Ett näringsliv som utvecklas Kvalitén inom verksamheten ska öka... 8 Utveckling inom ansvarsområdet... 8 Omvärldsförändringar... 9 Regel- och lagförändringar Volymförändringar Verksamhets- och ambitionsförändringar Resursbehov drift och investeringar Drift Investeringar Bilagor Bilaga 1) Byggnadsnämndens tillsynsplan 2016 Bilaga 1) Tillsynsplan och behovsutredning för strandskyddsärenden (12)

41 Verksamhetsbeskrivning Byggnadsnämnden är den nämnd som främst ansvarar för kommunens frågor i samband med planoch bygglagen (PBL) med undantag för den översiktliga planeringen. Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvar för prövning och hantering av lov, anmälan, besked och tillsyn. Byggnadsnämnden ansvarar bland annat för frågor om startbesked, slutbesked, att fastställa kontrollplaner, godkänna kontrollansvariga samt anordna tekniska samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd när det gäller den fortsatta byggprocessen. Byggnadsnämnden är tillsynsmyndighet enligt bestämmelserna i plan- och bygglagens 11 kapitel. Nämnden initierar och handlägger detaljplaneärenden samt antar detaljplaner enligt bestämmelsen i reglemente för byggnadsnämnden, antaget av KF den 27 maj Genom sin verksamhet verkar byggnadsnämnden för en god bebyggd miljö och stads- och landskapsbild som även ska vara estetiskt tilltalande. Dessutom ansvarar byggnadsnämnden för fastställande och register över gatu- och kvartersnamn samt annan namnsättning. Byggnadsnämnden beslutar i ärenden om dispens från gällande strandskydd samt utövar tillsynen över sådana strandskyddsområden enligt förordningen om tillsyn enligt miljöbalken. Byggnadsnämnden strävar efter att ge en god service av hög kvalitet, som är till nytta för medborgare och näringsliv. Vidare samverkar nämnden med andra nämnder och styrelser. Det sker regelbundna träffar med andra byggnadsnämnders presidier och med Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS), med kommunstyrelsen genom den så kallade planberedningen samt med tekniska nämnden och kulturoch fritidsnämnden genom IRIS-gruppen. Utöver ovan nämnd lagstiftning har byggnadsnämnden, inom sin myndighetsutövning, att ta hänsyn till bland annat FNs barnkonvention om barnets rättigheter. Lagrum som styr verksamheten plan- och bygglag (2010:900) anläggningslag (1973:1149) ledningsrättslag (1973:1144) fastighetsbildningslag (1970:988) lag om färdigställandeskydd (2014:320) miljöbalk (1998:808) lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning förordning/kungörelse/råd som hänför sig till ovanstående och som utfördats av behörig myndighet. 4 (12)

42 Miljontal Ansvarsområde Ansvarsområde 1 Ansvarsområdet omfattar byggnadsnämndens egna kostnader i form av politikerarvoden, utbildningar, reseersättningar etc. Ansvarsområde 2 Ansvarsområdet avser medel för externa konsultkostnader vid upprättande av detaljplaner, program etc. Antal bygglov, planer och program Tabell: Antalet behandlade bygglovsärenden samt antagna planer och program respektive år. Ansvarsområde År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Bygglov Planer och program etc Fördelning av nettokostnader I nedanstående tabell visas hur kostnaderna för de olika ansvarsområdena fördelar sig. 3 2,5 2 1, ,5 0 Byggnadsnämnden Planer och program Diagram: Fördelning av nettokostnader Organisation Byggnadsnämnden är en av kommunens nio nämnder/styrelser. Nämndens ansvarsområde styrs av ett reglemente beslutat av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige Barn- och utbildningsnämnd Byggnadsnämnd Kompetens- och arbetslivsnämnd Kommunstyrelse Kultur- och fritidsnämnd Räddningsnämnd Falköping och Tidaholm Socialnämnd Tekniska nämnd Valnämnd 5 (12)

43 Stadsbyggnadsavdelningen är en av kommunledningsförvaltningens avdelningar. Avdelningen ger byggnadsnämnden tjänstemannastöd. Måluppfyllelse 1. Ett socialt hållbart Falköping Mål Indikator Uppföljning 1.1 Öka medborgarnas möjlighet att påverka och ha inflytande i byggnadsnämndens verksamhet Antal samrådsmöte med medborgare (utöver plan- och bygglagens krav) Årsvis 1.2 Bidra till att utveckla befintliga och skapa nya mötesplatser genom aktivt arbete med förtätning av centralorten Införa digital kartfunktion för inlämning av synpunkter och förslag Antal detaljplaner som ge möjlighet till förtätning av bebyggelse Delårsbokslut Årsvis 1.3 Sociala hållbarhetsaspekten ska vara i fokus i arbetet med detaljplanering Ta fram en förtätningsstudie för Falköping stad Antal kompetenshöjande insatser inom social hållbarhet Bokslut Årsvis 6 (12)

44 2. Ett attraktivare Falköping Mål Indikator Uppföljning 2.1 I Falköpings kommun ska finnas en god planberedskap med färdiga detaljplaner för enbostads- och flerbostadshus samt för olika typ av verksamheter Antal lägenheter i antagna detaljplaner Tillkomna byggrätter för verksamheter (m 2 ) i antagna detaljplaner Årsvis Årsvis 2.2 Vid detaljplanering arbeta för att öka möjligheterna till gående, cyklande och kollektivt resande 2.3 Gestaltning och kulturmiljö sak vara i fokus för byggnadsnämndens verksamhet Antal detaljplaner där man har lokaliserat utbyggnadsområd en i anslutning till befintligt cykelstråk eller kollektivtrafik Antal kompetenshöjande insatser inom gestaltning och kulturmiljö Årsvis Årsvis 3. Ett näringsliv som utvecklas Mål Indikator Uppföljning 3.1 Bättre företagsklimat genom dialog med näringslivet för ömsesidig förståelse för myndighetsutövning och företagande Antal proaktiva företagsträffar med information om bygglov- och planprocessen Tertialvis 3.2 Andelen nöjda bygglovsökande inom näringslivet ska öka Nöjd kundindex (NKI) i servicemätningen Insikt (avser företagens uppfattning) Vartannat år Enkät till bygglovssökande inom näringsliv Tertialvis 7 (12)

45 4. Kvalitén inom verksamheten ska öka Mål Indikator Uppföljning 4.1 En hög servicegrad ska hållas mot såväl invånare som företagare Bekräftelse på mottagen ansökan ska skickas inom 3 arbetsdagar. Tertialvis Andel beslut i bygglovärenden inom 0-4 veckor från komplett ansökan, % Andel beslut i bygglovärenden inom 0-10 veckor från komplett ansökan, % 4.2 Rationell och rättssäker hantering av ärenden Antal laga kraft vunna ärenden efter överklagande 4.3 Utveckla hemsida och uppdatera med relevant information avseende både bygglov- och planprocess Ansvariga för avdelnings hemsida följer kontinuerligt upp innehållet Tertialvis Tertialvis Årsvis Tertialvis 4.4 Arbeta aktivt med god servicenivå, hög tillgänglighet och ett gott bemötande Enkät till bygglovssökande Tertialvis Utveckling inom ansvarsområdet För att Falköping ska bli en attraktiv och hållbar kommun där det finns goda stads-, arbets- och boendemiljöer för alla krävs det ett målmedvetet arbete med längre perspektiv. Som en del i det strategiska arbetet med att öppna nya områden för boende och näringsliv har arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan inletts. Arbetet kommer att pågå under 2016 och beräknas vara klart under tredje tertialet Parallellt med detta behövs en beredskap för snabba förändringar inom befintlig bostadsbebyggelse och för näringslivets förändrade behov vilket kräver extra personalresurser. Tidigare överskott på bostäder har, i centralorten, vänts i en bostadsbrist. Nya bostäder måste bygggas för att möta befolkningsutvecklingen. Att planera för en tätare och mer samlad stad är en tydlig planeringsinriktning. Förtätning ger möjlighet att komplettera med bostadstyper som är underrepresenterade inom området, att infrastrukturen användas mer effektivt samt ger större underlag för bostadsnära service och handel. Här förutsätts en nära samverkan mellan kommunen och exploatörer/byggherrar. 8 (12)

46 Stadsbyggnadsavdelningen jobbar efter en prioriteringslista med aktuella planuppdrag som är initierade såväl av kommunen som externa aktörer. Utöver personella resurser vid stadsbyggnadsavdelningen är vissa konsultinsatser, som finansieras av byggnadsnämnden, nödvändiga. Arbetet med bygglov kan förväntas vara fortsatt intensivt gällande både ny- och tillbyggnation. Verksamheten har ambitionen att handläggningstid för bygglovsärenden förkortas och att beslut tas senast inom tio veckor som plan- och bygglagen förespråkar. Bygglovenheten för statistik över inkomna ärenden för att få reda på total handläggningstid. För att öka effektiviteten och servicen kommer informationen på webbsidorna att fortsätta utvecklas under Underlag för verksamhetens utveckling kommer att inhämtas genom dialog, kommunikation och uppföljning. Kundnöjdheten kommer fortsättningsvis att mätas genom enkäter till bygglovssökanden och genom uppföljning av enskilda ärenden. Svaren från dessa kommer att ligga till grund för avdelningens fortsatta arbete med tillgänglighet, bemötande och service. Verksamheten arbetar kontinuerligt för att utveckla dialogformerna och använder dessa i kommunikationen med medborgare och näringsliv. Genom frukostmöten, öppna hus med mera verkar byggnadsnämnden för att förbättra informationen om plan- och lagen. Nämnden för dessutom en aktiv debatt om gestaltnings- och stadsbyggnadsfrågor. Den tekniska utvecklingen går mycket fort. Sedan en tid är ett nytt ärendehanteringssystem infört för bygglov och planer. Till systemet kopplas successivt skilda applikationer som bland annat underlättar uppföljning av ärenden. Bygglovsarkivet har digitaliserats vilket underlättar och påskyndar ärendehanteringen. Kommunens hemsida utvecklas och kompletteras. Ett samarbete med IT- avdelningen har inletts för att undersöka möjligheter och utveckla en digital ärendehantering. Detta kan öka möjligheten för medborgarna att via webben få information och att elektroniskt kunna söka bygglov och följa sitt ärende. Sedan ett antal år används digital teknik vid upprättande av detaljplaner. Planerna kan kompletteras med digitala terrängmodeller och genom 3D visualiseringar. Härmed kan förståelsen för terrängförhållanden öka och tänkt exploatering illustreras. Den nya tekniken skapar ett bra underlag för dialog då medborgarna erbjuds tillgång till mer information och då planförslag kan illustreras. Omvärldsförändringar För att kunna utveckla stadsbyggandet, ta vara på viktiga hållbarhetsfrågor och beakta aspekter som berör myndighetsutövning, ska fokus ligga på att fånga trender och utveckling som påverkar samhällsbyggandet. Falköpings kommun har en ambition att växa befolkningsmässigt. Förutsättningarna finns med läget i regionen och med goda kommunikationer. Falköping som plats att bo och verka på behöver ständigt utvecklas för att bibehålla och stärka attraktiviteten. Nya bostäder behöver tillkomma för att undvika en bostadsbrist. Som en led i detta har kommunen en fortsatt hög ambition att hålla en god planberedskap. För att klara denna målsättning pågår omfattande planverksamhet. Tendensen i samhället pekar mot ökad segregation på ett nationellt plan. Byggnadsnämnden kan göra 9 (12)

47 insatser inom planeringen som motverkar tendensen. Inflytande och delaktighet kan öka genom att skapa möjligheter för medborgarna att vara aktiva i samhällsbyggnadsprocessen. En långsiktigt förändrat klimat påverkar samhällsplaneringen. Ökat hänsynsstagande och anpassning till klimatförändringens konsekvenser ska vara en självklarhet i arbetet med den fysiska planeringen. Förutseendet av riskerna, säker lokalisering av bebyggelse och infrastruktur, att säkra befintlig bebyggelse samt behovet av eventuella skyddsåtgärder är en del av detta arbete. Regel- och lagförändringar Plan- och bygglagen Boverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda ytterligare åtgärder som kan undantas från krav på bygglov när det gäller bland annat vissa mindre byggnader, anläggningar och tillbyggnader. Förslagen ska hanteras av regeringen och riksdagen innan eventuellt beslut. PBL-överklagandeutredningen har haft i uppdrag att se över möjligheterna att effektivisera processen för prövningen av kommunala beslut som har överklagats enligt plan- och bygglagen (PBL). Syftet med uppdraget är att, med bibehållen rättssäkerhet, åstadkomma en effektivare prövningsordning. Det föreslås en ändring i plan- och bygglagen som innebär att kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser inte längre ska överklagas till länsstyrelsen utan direkt till mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolarna föreslås få utökade medel för att kunna hantera frågorna. Volymförändringar Intäkterna från bygglovsverksamheten kan variera kraftigt beroende på ärendets karaktär. Intäkterna för bygglov och plankostnader bokförs på kommunstyrelsens konton. Detaljplaner för bostadsbyggande och verksamheter behöver utarbetas. Ambitionen med förtätning av byggnationen innebär att tidigare oexploaterad eller lågt exploaterad mark inom centralorten planläggs för främst bostadsbyggande. Förtätning innebär att befintlig infrastruktur till stor del kan nyttjas men även att antalet människor som berörs av omvandlingen är fler än om orten växer geografiskt. Med en utökad sakägarkrets finns risk för en än mer utdragen planprocess varför det är angeläget att parallellt kunna arbeta med flera planområden för att minimera skadan om något tidsmässigt försenas. Flera detaljplaner i centralorten är gamla med planbestämmelser som inte är relevanta för dagens samhälle. I takt med att förändringar sker i centrum behöver dessa ses över och uppdateras. Planarbetet tenderar dessutom att bli alltmer komplext med krav på tekniska utredningar som bullerutredningar, arkeologiska studier, markundersökningar etc. Inom områden där specialkompetens inte finns inom kommunen måste konsulter anlitas. Byggnadsnämndens budget är dock starkt begränsad. För att säkerställa att planarbetet inte avstannar behöver plankostnadsavtal fortsätta användas där den som önskar planen/-ändringen bekostar planarbetet. Med begränsade resurser är det även angeläget att tydligt prioritera vilka planer som ska utarbetas och i vilken ordning. En modell för denna prioritering är fastställd under Den ökade volymen av tillsynsärenden inom bygglov kommer att kräva en utveckling av rutinerna för att handlägga dem. Dessutom måste de beräknas kostnadsmässigt, eftersom de inte kan eller får täckas av bygglovtaxan. 10 (12)

48 Sammanfattningsvis har verksamheten inte tillräckligt med resurser för att kunna svara upp mot den utökade rollen som tillsynsmyndighet. Verksamhets- och ambitionsförändringar Bygglovsenheten gör bedömningen att antalet tillsynsärenden kommer att öka. Alla anmälningar ska resultera i en utredning. Idag leder många utredningar fram till att anmälan saknar grund. Även i de fall där anmälan har en grund syftar inte tillsynsärendet primärt till att vitesbelägga utan till att säkerställa att den fysiska miljön är trygg, säker och inte utgör betydande olägenheter för människor. Vitesförlägganden och sanktionsavgifter ska inte vara en lösning utan ett medel att uppnå en lösning där inga andra lösningar finns. På sidan fyra redovisas en tabell som visar på en minskad volym av bygglov och detaljplaner under föregående år samt prognos för de kommande åren. Verksamhetens ambitioner: Det ska finnas attraktiv byggbar mark i kommunen som möter efterfrågan Bygglovsverksamheten ska bedrivas med hög effektivitet, kvalitet och med bibehållen rättsäkerhet Det ökade antalet tillsynsärenden inom bygglov kommer att kräva en utveckling av rutinerna för att handlägga dem. Dessutom måste de beräknas kostnadsmässigt, eftersom de inte kan ekonomiskt ersättas via bygglovavgiften. Sveriges Kommuner och Landsting har pekat på behovet av att fördjupa medborgardialogen, inte minst ungdomsperspektivet. Verksamheten kommer att fokusera på att kommunikationen och dialogen med medborgare, företag och organisationer förbättras och förtydligas. Viktigt att, inom verksamheten öka förståelsen för näringslivets villkor och även sprida information till näringslivet om regelverk och demokratiska processer. Dialogen inom den kommunala organisationen bör förbättras för ökad framförhållning för den egna verksamhetens behov av lokaler och därmed plan- och bygglovsfrågor. Verksamheten har ambition att införa en digital ärendehantering, vilket kan öka möjligheten till transparens via en portal för e-tjänster på webben för medborgarna. Resursbehov drift och investeringar Drift Byggnadsnämndens personalbehov och kontorets behov av IT-lösningar med mera bevakas av kommunstyrelsen genom att stadsbyggnadsavdelningen är en del av kommunstyrelsens förvaltning. Krävande lagstiftningen i samband med ökade byggaktiviteter och eftersatt tillsynsarbete ställer stora krav på bygglovsenheten. Bygglovavdelningen behöver vara bemannad och rustad så att en normal ärendemängd kan hanteras med bibehållen kvalitet. Den ökade volymen av tillsynsärende samt intentioner att förbättra service 11 (12)

49 och tillgänglighet för medborgarna innebär att organisationen behöver utökas med ytterligare en tjänst. Byggnadsnämnden har tilldeltas en budgetram på tkr varav 540 tkr är avsedda för byggnadsnämndens egna kostnader i form av politikerarvode och tkr för externa konsultkostnader. Plankostnadsavtal kommer att tillämpas i fortsättningen för att kunna finansiera planarbetet. Målet att nå budget i balans och ett nollresultat under 2016 är mycket avhängande på marknadens vilja att bygga. Kontoret ser ett problem att nå målet om lågkonjunkturen fortsätter och bygglovansökningarna blir färre samt att de kommungemensamma arbetena som görs av kontoret inte är kostnadstäckande. Investeringar Byggnadsnämnden har inget eget investeringsbehov. Bilagor Bilaga 1) Byggnadsnämndens tillsynsplan 2016 Byggnadsnämnden prövar ärenden enligt plan- och bygglagen. Byggnadsnämnden utövar också tillsyn och ska verka för att lagar och regler inom plan- och bygglagens (2010:900) område följs. Nämndens tillsyn ska i lov- och anmälningsärenden omfatta att byggherren fullgör sina skyldigheter enligt plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och föreskrifter i anslutning till lagen. Nämnden ska också ha tillsyn så att bestämmelserna i kap. 8, 9 och 10 med flera i plan- och bygglagen samt kap. 6, 7, 8 och 9 med flera i plan- och byggförordningen och i anslutande föreskrifter följs i övrigt. Byggnadsnämnden ska i sitt arbete verka för en bebyggelse med en ändamålsenlig struktur samt en estetisk tilltalande utformning, en god livsmiljö och att bebyggelse lokaliseras till mark som är lämplig för sitt ändamål. Bilaga 2) Tillsynsplan och behovsutredning för strandskyddsärenden 2016 Tillsynen ska säkerställa syftet med strandskyddet. Tillsynsmyndigheten ska dessutom bedriva främjande och förebyggande tillsyn. Enligt 7 förordningen om tillsyn enligt miljöbalken ska en tillsynsmyndighet avsätta resurser som i tillräcklig grad svarar mot behovet av tillsyn samt ha personal med tillräcklig kompetens för tillsynsarbetet. 12 (12)

50 Verksamhetsplan Kommunstyrelsen

51 Kommunstyrelsen, januari 2016 Verksamhetsplan Nämndens ordförande Förvaltningschef Conny Johansson Tf. Katarina Andersson (17)

52 Verksamhetsbeskrivning... 4 Organisation... 8 Måluppfyllelse Ett socialt hållbar Falköping Ett attraktivare Falköping Ett näringsliv som utvecklas Kvalitén inom verksamheten ska öka Utveckling inom ansvarsområdet (17)

53 Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen har till uppgift att leda och samordna den kommunala organisationen och ha överblick över nämndernas verksamhet samt den verksamhet som bedrivs i kommunala bolag. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den ekonomiska förvaltningen samt beredning av ärenden till fullmäktige och ansvarar också för att verkställa och följa upp fullmäktiges beslut. Inom kommunstyrelsen finns tre utskott. Arbetsutskottet ansvarar för beredning av ärenden till kommunstyrelsen samt deltar i överläggningar med övriga nämnder och representerar kommunstyrelsen i utåtriktade aktiviteter såsom företagsbesök. Personalutskottet leder och samordnar den kommunövergripande personalpolitiken. Vidare fastställer personalutskottet riktlinjer för personalområdet. Samverkan med fackliga organisationer genomförs regelbundet vid personalutskottets sammanträden. Det tredje utskottet är mångfaldsutskottet som ska lägga grunden för ett nytt syn- och arbetssätt med mångfaldsarbetet, som innebär att det är en kommunövergripande strategisk fråga. Kommunledningsförvaltningen lyder under kommunstyrelsen. Förvaltningens uppdrag som helhet är att leda, utveckla, samordna och följa upp den kommunala verksamheten samt de kommunala bolagen. Förvaltningen stödjer kommunstyrelsen och verkställer och följer upp dess beslut. Förvaltningen ska styra att kommunens arbete drivs mot övergripande mål och visioner, och att kvalitetssäkring av gemensamma verksamhetsprocesser görs. Den ska också leverera, koordinera, strukturera och följa upp kommunens olika styrdokument. Förvaltningen ska arbeta för ett effektivt resursutnyttjande genom samordning mellan förvaltningar och de kommunala bolagen. Förvaltningen ska initiera och genomföra förändrings- och utvecklingsarbete internt samt arbeta med de externa utvecklingsområdena. Förvaltningen stödjer även genom stadsbyggnadsavdelningen byggnadsnämnden. Ansvarsområde Kommunledningsförvaltningen Kommundirektören leder kommunledningsförvaltningen och är tillika chef för övriga nämnders förvaltningschefer och är länken till kommunledningspolitikerna. Personal Avdelningen ansvarar för att i samverkan med förvaltningarna arbeta för att vara en attraktiv och hälsofrämjande arbetsgivare som främjar jämställdhet och mångfald. Falköpings kommun ska arbeta för väl fungerande samverkan med fackliga organisationer och medarbetare, med hög grad av delaktighet. Alla medarbetare ska ha möjlighet till kompetensutveckling som bidrar till verksamheternas måluppfyllelse. Personalavdelningens uppdrag är att leda, samordna och följa upp kommunens utveckling inom personalområdet. Vidare är avdelningens uppdrag att vara ett konsultativt stöd till kommunens chefer inom personalområdet, att leverera rätt lön i rätt tid samt att samordna kommunens drogförebyggande arbete. Ekonomi Avdelningen ansvarar för kommunens ekonomiadministration, såsom löpande redovisning, bokslut, bevakning av kundfordringar, finansförvaltning och försäkringsfrågor. Avdelningen samordnar också kommunens budget-, uppföljnings- och årsredovisningsarbete samt arbetet med inköp, upphandlingar och statistik. Ekonomiavdelningen är internkonsult till förvaltningarna i ekonomiska frågor samt samordnar kommunens internkontroll. Kansli Kansliavdelningen ansvarar för den övergripande strategiska utvecklingen av kommunens demokratiska processer med syftet att möta framtidens krav, behov och önskemål från förtroendevalda och medborgare. Uppdraget inkluderar ärendehantering och beredningsrutiner inför 4 (17)

54 politiska beslut, och utveckling och effektivisering av övriga administrativa rutiner. Avdelningen driver arbetet med kommunövergripande dokument- och ärendehanteringsprocesser, vilket på sikt innebär en helt digital process. Kansliavdelningen samordnar och organiserar arbetet med kommunens styrdokument. Avdelningen står för ett professionellt administrativt och juridiskt stöd till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess utskott. Avdelningen ansvarar också för att ge juridiskt stöd till övriga nämnder, förvaltningar och kommunala bolag. I kansliavdelningen ingår kommunarkivet som sköter långtidsförvaringen av kommunens handlingar. Arkivet ansvarar för att driva arbetet och utvecklingen mot en elektronisk långtidsförvaring av kommunens handlingar. IT IT-avdelningens uppdrag är att leda och samordna kommunens utveckling inom IT och telefoni. Det innebär bland annat ett internt ansvar för strategiska IT-frågor såsom e-förvaltning, kommunal e- service och att initiera och driva verksamhetsutveckling med IT-stöd. Avdelningen ansvarar också för inköp, drift och support av kommunens datorer, servrar och nätverk samt ger support till alla anställda och politiker. Externt så svarar IT-avdelningen i första hand för frågor som rör bredbandsutbyggnad. Kommunikation Falköpings kommuns kommunikation är organisationens gemensamma agerande i relation till invånarna i lokalsamhället. Medarbetare och förtroendevalda i Falköpings kommun har därmed en avgörande roll som bärare av värdegrunden och därmed som organisationens kommunikatörer. Kommunikationen är en stödjande och konsultativ funktion på ledningsnivå. Fokus ligger på dialog (kommunikation) snarare än monolog (information). Kommunikationsavdelningen ansvarar för utveckling av den grafiska profilen och det grafiska formspråket samt övriga interna och externa kommunikationskanaler. Kommunikationschefen ansvarar även för kommunens övergripande internationella utvecklingsarbete. Medborgarkontoret är en del av kommunikationsavdelningen och har till uppgift att underlätta för invånarna att få svar om kommunens verksamhet, vägleda i myndighetssverige och förbättra dialogen med medborgarna. Här ingår även kommunens växel. Kvalitet Det övergripande kvalitetsarbetet handlar om att skapa en fungerande styrkedja som binder ihop de olika nivåerna i den kommunala organisationen från kommunfullmäktiges vision och mål till mål för verksamheterna. Detta kräver ett systematiskt arbete med mål och resultatstyrning genom uppföljning med indikatorer och analys av resultat. Kommunfullmäktige beslutar om vision och mål samt hur dessa mål ska mätas. Indikatorer indikerar, som namnet antyder, i vilken mån man når målet. Dessa bör bestå av både kvalitativa och kvantitativa mått för att användas vid uppföljningen. I det övergripande kvalitetsarbetet ingår att arbeta med en övergripande omvärldsanalys tillsammans med alla förvaltningar, detta arbete leds av utvecklingschefen och är ett underlag för flerårsplanens vision- och målarbete. Hållbar utveckling Hållbar utveckling består av tre delar där målet är social hållbarhet. Medel för att nå målet är en ekonomi i balans och det politiska systemet. Villkoren för som sätter gränserna för medel och målet är ekologisk hållbarhet med planetens absoluta gränser som förutsättning. Vårt strategiska utvecklingsarbete ska ytterst syfta till att skapa ett mer socialt hållbart Falköping. I detta arbete har alla delar av kommunens verksamheter ett stort ansvar. Utvecklingschefen ansvar för att vara processledare för det strategiska arbetet med hållbar utveckling utifrån ett omvärlds- och hållbarhetsperspektiv. Det består i att samordna och vara drivande för att uppnå de politiska målen med hållbar utveckling i ett helhetsperspektiv. Kommunens ledningsgruppen är det viktigaste forumet för processdialog och nödvändiga förvaltningsövergripande prioriteringar. Arbetet sker processorienterat med en tydlig nätverksinriktning. Inom hållbarhetsarbetet sker ett aktivt miljöstrategiskt arbete och 5 (17)

55 det tillhandahålls rådgivning till falköpingsborna och företag inom områdena energi och klimat. Energi och klimatrådgivningen finansieras av Energimyndigheten. Mångfald Mångfalds- och kvalitetsutvecklaren ansvarar för att strategiskt samordna och utveckla mångfaldsarbetet, på uppdrag av mångfaldsutskottet, vilket innebär att utifrån systematiskt kvalitetsarbete göra nulägesanalyser som identifierar såväl framgångsfaktorer som utvecklingsbehov. Mångfaldsutvecklaren ska samverka såväl internt som externt och driva utveckling på lokal, regional och nationell nivå. I uppdraget ingår också att strategiskt driva jämställdhetsfrågor. Näringsliv Avdelningen ansvarar för de strategiska utvecklingsområdena näringslivsutveckling och besöksnäring. Avdelningen arbetar med att skapa goda förutsättningar för lokal näringslivsutveckling genom ett lokalt engagemang och genom att finnas som en aktiv och naturlig part i det lokala, regionala och nationella utvecklingsarbetet. Arbetet präglas av en god samverkan för Falköping genom att arbeta med bl. a gemensamma marknadsaktiviteter. Avdelningen har också ansvar för handels, landsbygdsutveckling och turismutvecklingen som i samarbete med Turistrådet Västsverige utvecklar besöksnäringen. Näringslivsrådet är det forum där näringsliv och politiken diskuterar näringslivsutveckling i Falköping, rådet har valt att följa fyra utvecklingsområden: infrastruktur, planering, utbildning och företagsklimat. Logistik och Infrastruktur Chefen för logistik och infrastruktur ansvarar för det strategiska utvecklingsområdet logistik och då primärt ett processledaransvar för utvecklingen av Skaraborg Logistic Center. Ansvaret innebär att strategiskt, i samverkan med externa aktörer, arbeta för att utveckla Falköping inom järnvägsrelaterade områden såsom kombiterminalverksamhet, underhåll, utbildning mm. I ansvaret ingår också att arbeta för etablering av nya verksamheter i befintlig logistikpark på Marjarp. Chefen för logistik och infrastruktur arbetar även med strategisk utveckling inom områdena kollektivtrafik samt infrastrukturfrågor, primärt väg- och järnväg på regional och nationell nivå. Stadsbyggnad Avdelningen är utförarorganisation åt två nämnder, byggnadsnämnden och kommunstyrelsen. Stadsbyggnadsavdelningen har tjänstemannaansvar för kommunens fysiska översiktsplanering, detaljplaner och områdesbestämmelser. Avdelningen arbetar även med gestaltningsfrågor i den bebyggda miljön och har ett myndighetsansvar enligt PBL (plan- och bygglagen) med flera lagar med bland annat bygglovsprövning, tillsyn och kontroll. Vidare upprätthåller avdelningen kommunens mät- och kartverksamhet med a-jourhållning och produktion av primärkarta, nybyggnadskarta, kartdatabas, olika kartprodukter samt inmätning och utsättning, adressregister, byggnadsregister och fastighetsbildning. Stadsbyggnadsavdelningen handlägger även kommunens mark- och exploateringsfrågor med bland annat köp och försäljning av mark och fastigheter. Kommunens GIS verksamhet (Geografiskt Informations System) leds och samordnas av avdelningen. Även kommunens natur- och vattenvårdsarbete leds från avdelningen. Bidragsgivning Under kommunstyrelsen ligger en stor del av kommunens bidragsgivning. Bidrag ges som stöd till de politiska partierna samt de olika studieförbunden. Dessutom ges aktivitets- och investeringsstöd, under vissa förutsättningar, till föreningar/aktiviteter som inte kan inrymmas i annan nämnds verksamhetsområde. En arbetsgrupp har i uppdrag att se över riktlinjer och rutiner för bidragsgivning. Miljösamverkan Falköpings kommun ingår i kommunalförbundet Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS). Inom denna samverkan existerar ett myndighetsansvar inom miljö- och hälsoskyddsområdet. 6 (17)

56 Personalstrategi Personalstrategiska medel är avsatta och syftar till att baserat på kommunens målsättningar inom personalområdet prioritera insatser inom kompetensutveckling samt införa verktyg och metoder för ständiga förbättringar. Trafik Västra Götalandsregionen är ensam ägare av Västtrafik och en skatteväxling har genomförts i samband med ägarbytet. De kostnader för kollektivtrafik som Falköpings kommun har kvar, avser tillköp av trafik och drift av kollektivtrafikens anläggningar. 7 (17)

57 Organisation Förvaltningens organisation ser ut på följande sätt. Arbetsutskott Personalutskott Mångfaldsutskott Kommunstyrelsen KS Bidragsgivning Miljösamverkan Personalstrategi Trafik Kommundirektör Mångfalds- och kvalitetsutvecklare Utvecklingschef Personalavdelning Kansliavdelning Näringslivschef/ Turism Stadsbyggnadsavdelning IT-avdelning Ekonomiavdelning Chef Infrastruktur och Logistik Kommunikationsavdelning/ Medborgarkontor 8 (17)

58 Måluppfyllelse 1. Ett socialt hållbar Falköping Mål Indikator Uppföljning Falköpings kommun ska bidra till en god hälsoutveckling för alla kommuninvånare Ohälsotal (Försäkringskassan) Socioekonomiska riskgrupper (SCB) Årligen Årligen Falköpings kommun ska bidra till ett rikt och aktivt civilsamhälle Falköpings kommun ska öka medborgarnas möjlighet att påverka och ha inflytande i kommunens verksamhet. (Gäller alla nämnder, följs upp av KS) Falköpings kommun ska bidra till att stärka den sociala tilliten Falköpings kommun ska skapa förutsättningar för fler boendemöjligheter och ett diversifierat boende Falköpings kommun ska genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet Allmänt hälsotillstånd (Folkhälsoenkät) I dagsläget finns inga mätmetoder inom detta område. Under 2016 kommer detta arbetas fram. Synpunkts- och klagomålshantering (antalet inkomna ärenden samt analys) Nöjd inflytandeindex (Medborgarenkäten) Indikator angående medborgardialog (Tas fram i demokratiberedningen under år 2016) Valdeltagande (SCB) Fråga medborgarenkäten Antal nya lägenheter i flerbostadshus (Kommunens statistik) Antal nya småhus (Kommunens statistik) Fastighetspriser (SCB) Andel arbetslösa ungdomar (Arbetsförmedlingens statistik) Var fjärde år - Årligen Årligen - Vid val Årligen Tertialsvis Tertialsvis Tertialsvis Delår 9 (17)

59 2. Ett attraktivare Falköping Mål Indikator Uppföljning Falköpings kommun ska stärkas som handelsort Falköpings kommun ska fortsätta utveckla infrastrukturen och förbättra hållbara kommunikationerna Handelsindex Sällanköp (Handelns utredningsinstitut) Handelsindex Dagligvaror (Handelns utredningsinstitut) Resande med stadstrafiken (Västtrafik) Andel cyklister (Resvaneundersökningen) Årligen Årligen Årligen Vartannat år Falköpings kommun ska bidra till att minska den negativa miljöpåverkan Falköpings kommun ska bidra till medborgarnas förutsättningar för att skapa sig det goda livet i Falköping Upplevelse av att resa med kollektivtrafik (Resvaneundersökningen) In- och utpendling (SCB) Nöjdhet med kommunikationer - Medborgare (Resvaneundersökningen) - Näringsliv (Svenskt näringslivs mätning av näringslivsklimatet) Andel med tillgång till bredband om minst 100Mbit/s (Post- och telestyrelsen) Näringslivets nöjdhet med bredbandstillgång (Svenskt näringslivs mätning av näringslivsklimatet) Koldioxidutsläpp (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet - RUS) Andel lokalproducerad energi (Falbygdens Energi) Energianvändning per invånare (Kommunens statistik) Medborgarnas syn på sina förutsättningar att skapa det goda livet (Medborgarundersökningen) Nöjd Region Index (Medborgarundersökningen) Befolkningsutveckling (SCB) Vartannat år Årligen Vartannat år Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Tertialsvis 10 (17)

60 3. Ett näringsliv som utvecklas Mål Indikator Uppföljning Falköpings kommun ska arbeta proaktivt för företagsetableringar samt utveckla entreprenörskap och nyföretagande Antal nya företag per 1000 invånare (Nyföretagarbarometern) Antal företag i Falköpings kommun (SCB) Delår Årligen Falköpings kommun ska ha ett gott bemötande och en hög effektivitet i kontakter med näringslivet (Gäller alla nämnder, följs upp av KS) Falköpings kommun ska arbeta för att utveckla besöksnäringen Skaraborg logistic center ska vara Skaraborgs naturliga logistiknav för järnvägsrelaterade transporter och tjänster. Näringslivsklimat (SKLs undersökning insikt) Antal gästnätter i kommunen (Handelns utredningsinstitut) Årlig omsättning turismen i Falköping (Handelns utredningsinstitut) Indikator logistikutveckling (indikatorn ska tas fram i den nya strategin för Skaraborg Logistic Center) Antal företag som utnyttjar infrastruktur inom Skaraborg Logistic Center för sin verksamhet (Kommunens statistik) Årligen Årligen Årligen - Årligen 11 (17)

61 4. Kvalitén inom verksamheten ska öka Mål Indikator Uppföljning Arbetsmiljön i Falköpings kommun ska fortsatt förbättras Nöjd medarbetarindex (Medarbetarundersökningen) Vartannat år Kommunens medarbetare ska ha ett förhållningssätt som genomsyras av vår värdegrund Den negativa miljöpåverkan från kommunens verksamheter ska minska. (Gäller alla nämnder, följs upp av KS) Kommunen ska säkerställa en hållbar kompetensförsörjning för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som krävs för att möta medborgarnas behov och nå verksamheternas mål Forts. nästa sida Andel medarbetare som upplever Falköpings kommun som en attraktiv arbetsgivare (Medarbetarundersökningen) Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete (Medarbetarundersökningen) Fråga i Medarbetarenkäten (Medarbetarundersökningen) Nöjd medborgarindex - bemötande och tillgänglighet (Medborgarundersökningen) Medborgarnas bedömning av kommunens värdegrundsarbete (Medborgarundersökningen) Andel av kommunens verksamheter som arbetar med miljöledningssystem (Kommunens statistik) Andel miljöbilar av kommunens fordon Andel biogasfordon av kommunens fordon (Kommunens statistik) Egen producerad vindkraftsel (Kommunens statistik) Antal sökande per tjänst (Kommunens statistik) Antal byten i arbetsbytarbanken (Kommunens statistik) Andel heltidsanställda i kommunens verksamhet (Kommunens statistik) Möjlighet till kompetensutveckling (Medarbetarenkäten) Vartannat år Vartannat år Vartannat år Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Vartannat år 12 (17)

62 Den totala IT-kvalitén ska upplevas som god i Falköpings kommun Falköpings kommun ska vara drivande i utvecklingen av e- förvaltning för att öka kvaliteten och servicen i den kommunala verksamheten. Andel av de anställda som minst upplever att den totala IT-kvalitén är god (Kommunens statistik) Antal e-tjänster (Kommunens statistik) Redovisning av genomförda e- förvaltningsprojekt (Kommunens analys) Vartannat år Årligen Årligen Falköpings kommun arbetar för ökad jämställdhet och mångfald som arbetsgivare Förtroendevalda ska uppleva att de beslutsunderlag som levereras håller en god kvalité (Gäller alla nämnder, följs upp av KS) Antal osakliga löneskillnader baserade på kön (Kommunens statistik) Andel medarbetare som ser olikheter (mångfald) som en tillgång på arbetsplatsen (Medarbetarundersökningen) Enkätundersökning till de förtroendevalda (Kommunens statistik) Årligen Vartannat år Årligen 13 (17)

63 Utveckling inom ansvarsområdet Här beskrivs de områden som behöver utvecklas och prioriteras de följande åren under planperioden På så vis blir verksamhetsplanen även en input till kommande flerårsplan. Omvärldsförändringar och verksamhetsplanering Hållbarhet och systematik i ledning och styrning I det strategiska utvecklingsarbetet ligger fortsatt fokus på våra strategiska utvecklingsområden som svarar upp mot de trender som råder i omvärlden. Det är långsiktiga processer som kräver uthållighet och samtidigt visar konkreta resultat. Vi ska fortsätta ha ett tydligt processledarskap och driva dessa processer med starka externa nätverk och samverkan med olika aktörer. Målet är att hitta extern finansiering där så är möjligt. Arbetet med att utveckla och förbättra kommunens ledningssystem, med ett systematiskt kvalitetsarbete och miljöledningssystem, prioriteras under planperioden. Fokus ligger på utveckling av viktiga delar som omvärldsbevakning, värdegrundsarbete samt flerårsplanen och årsredovisningen. För att säkerställa personalförsörjningen framgent förutsätts att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare där befintliga och potentiella medarbetare upplever det meningsfullt och utvecklande att arbeta. Detta innebär bland annat att kommunen ska ha trygga anställningar och vara en hälsofrämjande arbetsgivare med fokus på god arbetsmiljö, möjlighet till kompetensutveckling samt ökad jämställdhet och mångfald. Kommunfullmäktige har fattat beslut om att alla ska erbjudas heltidsanställning. Detta genomförs i projektform fram till år Arbetet med hållbar utveckling får allt större plats både på den globala och den nationella arenan. Miljöfrågorna och den sociala dimensionen får allt tyngre vikt när det kommer till kommunens ansvar för att skapa en positiv utveckling och välfärd på den lokala nivån. Falköpings kommun ligger före när det gäller att ta hänsyn till och ta ansvar för hållbar samhällsutveckling, vilket ger bra förutsättningar för kommande års arbete. Detta gäller både i det externa arbetet och i det interna ledningssystemet. Demografiska strukturer och globaliseringen är förändringar i omvärlden som ger effekter lokalt. Utifrån att Falköping under ett antal år haft inflyttning av nyanlända har samhällsbilden och behoven förändrats. Genom att arbeta systematiskt utifrån nulägesanalys kan ett framgångsrikt mångfaldsarbete bedrivas där framgångsfaktorer och utvecklingsbehov inventeras. Resultat och behov styr uppdrag. Minska vår klimatpåverkan och producera förnybar energi Det miljöstrategiska arbetet har fortsatt fokus på energi- och klimatarbetet, för att minska klimatpåverkan och skapa förutsättningar för produktion av förnybar energi. Arbetet med att utveckla produktionen av förnybar energi fortsätter, starkast genom ökning av utsortering av matavfall och utvecklingen av biogasproduktionen som får statligt stöd för en fortsatt utbyggnad. Hållbara transporter i global dimension Globalisering leder även till en lång rad konsekvenser som får direkt effekt i lokalsamhället exempelvis ökad rörlighet. Avstånd saknar allt oftare betydelse, under förutsättningar att vi fortsatt kan erbjuda och utveckla en bra infrastruktur och kollektivtrafik. Vad gäller Skaraborg Logistic Center kommer vi att under år 2016 fastställa en strategi inklusive handlingsplan för det fortsatta utvecklingsarbetet fram till år Vi kommer även att fastställa ett särskilt koncept för att locka logistiketableringar till den logistikparken på Marjarp som ryms inom ramen för den nya detaljplan som kommer att fastställas under Under år 2016 kommer vi också att ha tagit fram en plan för hur vi fysiskt, på bästa sätt, kan etablera mer spår och terminalytor inom ramen för befintlig detaljplan för Marjarp. 14 (17)

64 Dynamiskt näringsliv och kompetensbehov För ett dynamiskt och växande näringsliv krävs ett inflöde av nya företag och förnyelse, Nyföretagandet inom nya branscher och kunskapsområden är viktig för att utveckla ett mer dynamiskt och diverensierat näringsliv och för att öka sysselsättningen. Nyföretagandet i Skaraborg och Falköping ligger under rikssnittet, vi behöver skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta nya företag. Vårt lokala näringsliv tar allt allvarligare på kommande rekryteringsbehov. Vi har idag en arbetslöshet om 8 %, parallellt med en arbetskraftsbrist inom flertalet branscher. Kommunen har en stor utmaning att tillsammans med arbetsförmedling m.fl. klara av kommande kompentensförsörjning. Utmaningen kommer vara avgörande för kommunens kommande tillväxt. Planberedskap för utveckling Falköping har en positiv handelsutveckling och det finns idag stor efterfrågan av etableringsyta för volym handel i extern läge. Falköping har nu möjligheter att återta stora delar av utflödet av kommunens marknadsunderlag. För att Falköpings kommun ska fortsätta växa och kunna tillgodose behovet av mark för bostadsområden, företagsetableringar och övrig samhällsservice krävs det en aktiv markpolitik och hög planberedskap. Södra Bestorp är ett utav dem strategiska områden där det finns stora utbyggnadsmöjligheter. Det är viktigt att kommunen köper in marken i detta strategiskt viktiga område, för att skaffar sig rådighet över markinnehavet. Ambitionen är att marken sedan förädlas genom planläggning med efterföljande byggnation. Som en del i det strategiska arbetet med att öppna nya områden för boende och näringsliv har arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan inletts. Arbetet kommer att pågå under år 2016 och beräknas vara klart under tredje tertialet Parallellt med detta behövs en beredskap för snabba förändringar inom befintlig bostadsbebyggelse och för näringslivets förändrade behov. Inflytande och digitalisering Under år 2016 ska kommunikationsavdelningen arbeta fram en kommunikationsstrategi och en handlingsplan. Därutöver ska en internationell strategi processas fram. Utvecklingen inom media och kommunikation måste följas. Det personliga mötet är viktigt, men de sociala medierna kan verka vitaliserande på demokratin, öka inflytandet och förståelsen mellan medborgare och kommun. Förväntningar från medborgare på en ökad dialog med kommunen tros öka. Kraven på och behovet av att ha tillgång till all information och alla sina system var man än befinner sig, kommer fortsätta att öka de närmaste åren. Det leder i sin tur till krav på utbyggnad av fler trådlösa nät och bättre bandbredd. Allt mer av våra kontakter med myndigheter kan skötas via internet. Trycket på fler e- tjänster från våra medborgare kommer att accentueras under kommande år. Digitaliseringen beskrivs i kommunens omvärldsbevakning som en av de starkaste trenderna och påverkansfaktorerna och såväl nationellt och regionalt finns en digital agenda som pekar ut färdriktningen. För kommunens del innebär digitaliseringen att områden som e-förvaltning, e-tjänster och e-demokrati får högre prioritet. Här finns också stora möjlighet för kommunens verksamheter att uppnå ökad effektivitet och kvalitet samtidigt som invånare och företag ges en bättre service. Att vara pådrivande och delta i utvecklingen av kommunens verksamheter med hjälp av IT-stöd kommer därför bli en allt större uppgift för IT-avdelningen under de kommande åren. Detta ligger också i linje med kommunledningsförvaltningens uppdrag att initiera och genomföra förändrings- och utvecklingsarbete internt. Fortsatt arbete kommer att läggas på utarbetande av gemensamma förvaltningsövergripande arbetssätt och rutiner. Under år 2016 fortsätter arbetet med en övergång till en mer digitaliserad dokument- och ärendehantering. Kommunarkivarien fortsätter arbeta mot en lösning avseende elektronisk långtidsarkivering. Som många andra projekt kommer detta att bedrivas i nära samverkan med IT-avdelningen. För att möjliggöra en framgångsrik övergång till en modern dokument- och ärendehantering, vilket även innefattar ett e-arkiv, skulle projektledarresurser 15 (17)

65 behöva tillföras. När det gäller kommunens fysiska arkiv, där handlingar bevaras för framtiden, är läget akut. Handlingar så pass gamla som från 1800-talet riskererar att förstöras om inte åtgärder vidtas. Nuvarande lokal är bristfällig avseende ventilation, luftfuktighet, m.m. Ambitionsförändringar Under planperioden ligger fokus för kommunledningsförvaltningen på att utveckla förvaltningens arbetssätt och funktion, dels utifrån den genomlysning som gjorts av verksamheterna under år 2015 men även utifrån förvaltningens egen analys av utvecklingsmöjligheter. Det handlar om att utveckla kommunledningsperspektivet och förvaltningens roll för att arbeta för helhetsperspektiv mot visionen och våra fyra övergripande mål. I detta arbetet ligger att utveckla omvärldsanalysarbetet på förvaltningen, utveckla arbetet med uppföljning och utvärdering av arbetet. 16 (17)

66 Driftsmedel 2016 Enligt beslut om flerårsplan i kommunfullmäktige den 26 oktober 2015 erhöll Kommunstyrelsen en budgetram om 104,76 miljoner kronor för Efter beslutad flerårsplan har förvaltningen fått täckning för en 100 % tjänst som flyttats från Kompentens- och arbetslivsnämnden på 0,59 miljoner kronor, vilket medför att budgetramen höjs till 105,35 miljoner kronor. Budgetramen fördelas enligt följande: Ansvar Startram budget Förändringar Aktuell ingående budget Anteckningar Kommundirektör Kansli Strategisk utveckling Kommunikationsavdelning Flytt av personal och budgetram från Kompetens- och arbetslivsnämnden Medborgarkontor Näringslivschef Turism Chef för logistik och infrastruktur Personalavdelning Ekonomiavdelning IT-avdelning Stadsbyggnadsavdelning Kommunstyrelse Kommunfullmäktige KLF KS Bidragsgivning Miljösamverkan Personalstrategiska medel Trafik Turism* Totalt KS Tabell: Driftsmedel kommunstyrelsen, variablerna avser belopp i tkr (tusentals kronor). 17 (17)

67 Verksamhetsplan Kompetens- och arbetslivsnämnden

68 Kompetens- och arbetslivsnämnden, december 2015 Verksamhetsplan Nämndens ordförande Förvaltningschef Hans Johansson Sandra Lindgren (8)

69 Verksamhetsbeskrivning... 4 Ansvarsområde... 4 Arbetsmarknad... 4 Eftergymnasiala utbildningar och uppdragsutbildning... 4 Kommunal vuxenutbildning... 4 Antal elever/deltagare... 4 Fördelning av nettokostnader... 5 Organisation... 5 Måluppfyllelse Ett näringsliv som utvecklas Kvalitén inom verksamheten ska öka... 6 Utveckling inom ansvarsområdet... 6 Omvärlds- regel- och lagförändringar... 6 Volymförändringar... 7 Kompetens- och arbetslivsförvaltningen... 7 Verksamhets- och ambitionsförändringar... 8 Resursbehov investeringar... 8 Investeringar (8)

70 Verksamhetsbeskrivning KFS 2012:165 Reglemente för Kompetens- och arbetslivsnämnden, verksamhetsområde ( 1) Kompetens- och arbetslivsnämnden är kommunens organ med ansvar för arbetsmarknadsenheten, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, uppdragsutbildning och högre utbildning. Vidare ansvarar nämnden för kommunens uppgifter enligt lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare samt för övriga integrationsfrågor som rör individer och som inte enligt lag eller genom delegering från kommunfullmäktige ankommer på annan nämnd. Ansvarsområde Arbetsmarknad Arbetsmarknadsenheten styrs av det allmänna konjunkturläget och de arbetsmarknadsåtgärder som regleras av statsmakten genom statligt stöd i olika former för prioriterade målgrupper. Kompetensoch arbetslivsförvaltningen har ett uppdrag att samordna praktik inom kommunen, syftet är att skapa en effektiv organisation och planering. Vidare organiseras och genomförs sommarferiepraktik för ungdomar i samverkan med Barn- och utbildningsförvaltningen. Arbetsmarknadsenheten arbetar också med olika former av anställningsstöd. Samhällsorientering för nyanlända handläggs även inom arbetsmarknadsenheten. Eftergymnasiala utbildningar och uppdragsutbildning Utbudet utgår och utformas från kommunens och regionens utvecklingsområden samt från näringslivets och offentliga verksamheters behov av kompetensutveckling. Universitets- och högskoleutbildningar, yrkeshögskoleutbildningar och uppdragsutbildningar genomförs på plats eller som distansutbildningar. Kommunal vuxenutbildning Förvaltningen ansvarar för kommunal vuxenutbildning på grundläggande, gymnasial nivå, i svenska för invandrare samt särskild utbildning för vuxna. En viktig del i vuxnas lärande är att utgå från tidigare kunskaper och efterenheter samt inneha ett validerande förhållningssätt. Genom samverkansavtal med övriga kommuner i Skaraborg utvecklar vi tillsammans vuxenutbildning i Skaraborg. Målsättningen är att skapa en mer sammanhållen, konkurrenskraftig och marknadsanpassad vuxenutbildning både lokalt och regionalt som gynnar kommuninvånare, näringsliv och offentlig verksamhet. Genom samverkansavtalet får Falköpings kommuninvånare tillgång till en stor mängd gymnasiala yrkesutbildningar för vuxna. ( Förvaltningen driver tre yrkesutbildningar på gymnasial nivå i egen regi: Vård och omsorgsutbildningen är organiserad och certifierad som Vård- och omsorgscollege tillsammans med Tidaholm, och är omcertifierade t.o.m Förberedande Guldsmedsutbildning och förberedande Signalteknikerutbildning sker i samverkan med Ållebergsgymnasiet. Antal elever/deltagare Se tabellen Prognos över volymutveckling senare i dokumentet. 4 (8)

71 Miljontal Fördelning av nettokostnader I nedanstående tabell visas hur kostnaderna för de olika ansvarsområdena fördelar sig Utbildning av vuxna Arbetsmarknad Gemensamt Diagram: Fördelning av nettokostnader Organisation Förvaltningens organisation ser ut på följande sätt. Förvaltningschef Förvaltningsfunktioner Skolenhet 1 - Rektor - VUX Kärn inklusive SFI stv 3 - Särskild utbildning för vuxna - VUX Administration - Studie- och yrkesvägledare Bild Organisationsschema Skolenhet 2 - Rektor - Arbetsmarknadsenheten - VUX Vård och omsorg - Lokaler och service - Samhällsorientering - Yrkesvux Skolenhet 3 - Rektor - SFI stv YH/UH/UDU - Specialpedagoger - Bibliotek - IT 5 (8)

72 Måluppfyllelse 1. Ett näringsliv som utvecklas Mål Indikator Uppföljning - 8 av 10 går vidare till arbete efter avslutad Yrkeshögskoleutbildning - 8 av 10 går vidare till arbete eller fortsatta studier efter avslutad gymnasial yrkesutbildning Årsbokslut och kvalitetsredovisning - Nöjdhetsindex för genomförda uppdrag ska öka mot tidigare år. Nöjd kundindex 2. Kvalitén inom verksamheten ska öka Mål Indikator Uppföljning - Alla som slutför sina studier ska nå minst betyget E Betygsstatistik Årsbokslut och kvalitetsredovisning - Alla ska slutföra sina studier / insatser - Nöjdhetsindex bland studerande och deltagare ska fortsätta att vara mycket bra - Andel personer som går vidare till arbete eller studier ska öka - Lärare ska vara behöriga Halvårsenkäter 6-månadersuppföljningar 6-månadersuppföljningar Kompetensdatabas Winlas Utveckling inom ansvarsområdet Omvärlds- regel- och lagförändringar Kompetens- och arbetslivsförvaltningens verksamhet påverkas i hög grad av vad som händer i vår omvärld. Konflikter som blossar upp runt om i världen, förändringar i ekonomin globalt och nationellt får direkta konsekvenser för förvaltningen. Under hösten 2015 har rekordmånga personer ansökt om asyl i Sverige. Detta kommer under planperioden att påverka förvaltningen då det kommer att ställas höga krav för att hitta arbetssätt som möter målgruppernas behov. Samarbetet med Arbetsförmedlingen är även fortsättningsvis av stor vikt. I den undertecknade lokala överenskommelsen som tagits fram inom ramen för Delegationen för unga till arbete (DUA) beskrivs arbetsmarknadsenheten och möjlighet till vuxenutbildning som två viktiga faktorer för att minska ungdomsarbetslösheten. De satsningar som görs nationellt kring målgruppen unga kommer att kräva att våra arbetssätt är väl kommunicerade både internt inom kommunen men även externt. Den 1 januari 2015 övergick kommunens uppdrag att erbjuda samhällsorientering från att vara en 6 (8)

73 verksamhet delfinansierad av Länsstyrelsen, till att helt finansieras av kommunen. Samhällsorienteringen genomförs i samverkan med övriga kommuner i Skaraborg inom ramen för vuxenutbildningsavtalet där en uttalad strävan är att genomföra den på modersmålet. I propositionen 2014/15:85 (Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning) lämnas förslag till ändringar ibland annat skollagen (2010:800) som syftar till en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning. Framförallt gäller det utbildning i svenska för invandrare och kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Utbildning i svenska för invandrare ska inte längre vara en egen skolform inom skolväsendet utan ska istället ingå i skolformen kommunal vuxenutbildning. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov. Volymförändringar Som ovan nämnts påverkas Sverige och Falköping av pågående flyktingströmmar. Det är idag omöjligt att säga hur många personer som kommer att bosätta sig i Falköpings kommun. Förvaltningen förhåller sig till Migrationsverket prognoser. För att säkerställa kvalitet kan det krävas att organisationen utökas både vad gäller personal och eventuella lokaler. Förvaltningens utbildningsvolym beror också på statsmaktens styrning genom stöd i olika former. Såväl arbetsmarknadsåtgärder som utbildningsinsatser påverkas av denna styrning. Vad gäller arbetsmarknadsfrågor finns det idag utifrån DUA ett fokus på unga. Under planperioden finns också en ambition att utifrån Skaraborgs behov av kompetensförsörjning kunna erbjuda fem yrkeshögskoleutbildningar inom olika områden, vilket kan innebära en ökning av antalet elever under kommande treårsperiod. Inom universitet- och högskoleutbildning finns en ambition gällande att få fler platser till lärarprogrammen på distans. Det råder idag stor kompetensbrist inom området och ett sätt att möjliggöra för fler att gå lärarprogrammen är att arbeta med distansstudier. Samarbete med allt fler aktörer inom arbetslivet kan även medföra ökad efterfrågan på uppdragsutbildningar. Strategier kommer i dialog att tas fram för hur samarbete ska ske med det lokala näringslivet och näringslivsråd för att Lärcenter ska ses som en naturlig samarbetspart gällande kompetensförsörjning. Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Tabell: Prognos över volymutveckling och utfallet 2014 Volymutveckling Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Utbildning av vuxna (Antal kursdeltagare) Eftergymnasial utbildning (Antal kursdeltagare) Arbetsmarknadsenhet (Antal deltagare) Uppdragsutbildning (Utbildningstimmar) Under 2015 tillkommer 250 personer som använt Lärcenter som en resurs vid universitet- och högskolestudier. Vad gäller volymförändringar inom eftergymnasial nivå så beror ökningen 2015 på att antal kursdeltagare räknas, till skillnad från 2014 då antalet deltagare räknades och då även slogs samman med de som använder Lärcenter som en resurs vid universitets- och högskoleutbildning. 7 (8)

74 Verksamhets- och ambitionsförändringar Förvaltningen påverkas av allt som sker i omvärlden och anpassningsförmågan är en framgångsfaktor för att lyckas med verksamheten. Det handlar om att med kort varsel kunna ställa om och anpassa sig till nya situationer. För att underlätta i omställningen krävs det systematisk omvärldsbevakning som många får ta del av. Förvaltningen kommer under planperioden att fortsätta systematisera arbetet med omvärldsbevakning och utveckla strategier för hur informationen som hämtas in ska spridas. Förvaltningen ska fortsätta vara en kreativ mötesplats, nätverksmotor och mäklare för lokal och regional utveckling. Att fortsätta skapa kontakter mellan utbildning och arbetsliv samt främja matchning av kompetenser. Vuxnas möjlighet till lärande är angeläget utifrån många olika perspektiv. Att lära nytt, att lära mer och att lära om kan ge kompetens för individen att ta nästa steg. Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens är en av faktorerna för lokal och regional utveckling och tillväxt. Utgångspunkten måste vara vad den enskilde individen har med sig samt arbetsmarknadens behov avseende kompetens och arbetskraft. Vidare ska förvaltningen fortsätta sitt marknadsföringsarbete. Att aktivt berätta för Falköpingsborna och arbetslivet i såväl vår kommun som i vår region vilka möjligheter som finns. Marknadsföringsarbetet hänger även samman med värdegrundsarbetet och är ett gemensamt ansvar för alla som arbetar inom förvaltningen. Värdegrunden ska fungera som en kompass i alla möten och prägla det dagliga arbetet. I möten med människor skapar vi vårt varumärke, vilka alla är bärare av. Ett väl fungerande värdegrundsarbete skapar på sikt kvalitet för verksamheten. Resursbehov investeringar Investeringar Inventarier Tabell: Investeringsplan inventarier Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Investeringsplan Kompetens- och arbetslivsnämnden 2016 (tkr) 2017 (tkr) 2018 (tkr) Utbildning tågtekniker Löpande inventarieanskaffning (8)

75 Verksamhetsplan Kultur- och fritidsnämnden

76 Kultur- och fritidsnämnden, december 2015 Verksamhetsplan Nämndens ordförande Förvaltningschef Allan Bjärkhed Maria Wallengren (16)

77 Verksamhetsbeskrivning... 4 Ansvarsområde... 4 Unga... 4 Stab... 4 Allmänkultur... 4 Fritidskontor... 4 Bibliotek... 4 Bad... 4 Falbygdens museum och Ekehagens Forntidsby... 5 Antal uthyrda timmar/besökare... 6 Fördelning av nettokostnader... 6 Organisation... 7 Måluppfyllelse Ett socialt hållbart Falköping Ett näringsliv som utvecklas Ett attraktivare Falköping Kvalitén inom verksamheten ska öka Utveckling inom ansvarsområdet Omvärldsförändringar Resursbehov drift och investeringar Drift Investeringar (16)

78 Verksamhetsbeskrivning Ansvarsområde Unga Sedan hösten 2015, ansvarar kultur- och fritidsnämnden, för barn och unga och en meningsfull fritid kopplat till målet: Ett social hållbart Falköping. Under året kommer ett arbete för att stärka ungas delaktighet och inflytande startas upp, olika forum för inflytande kommer att etableras. Arbetet startar som ett projekt och förväntas bli ett ordinarie verksamhetsområde Ungdomsstrategen som ska arbeta med verksamheten ansvarar också för uppföljningen av LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Stab Staben svarar för att den interna och till viss del externa informationen fungerar på förvaltningen. Avdelningen ansvarar för att förvaltningens ekonomiska styrning och ledning fungerar och därtill fakturering och kontering. Staben ansvarar för att nämndens arbete har funktion med såväl kallelser, protokoll som ärendehantering. Förvaltningens internkontroll och kvalitetsarbete styrs av staben. Allmänkultur Avdelningen för allmänkultur har som uppgift att stödja, stimulera och initiera kulturarrangemang för allmänheten, med barn och ungdomar som högsta prioritet. Avdelningen ansvarar för att samordna förvaltningens och kommunens olika kulturella arrangemang och aktiviteter som sker under året. Avdelningen samordnar kulturnätverk/råd mellan olika aktörer. Avdelningen ansvarar också för kommunens konstsamling och att se över underhållsbehov av utomhuskonst. Inom avdelningen finns ett uppdrag att genomföra kulturella projekt och arrangemang för barn och ungdomar i skolorna runt om i kommunen. Fritidskontor Avdelningen ansvarar för uthyrning av idrottsanläggningar, sporthallar, gymnastiksalar, skollokaler m.m. Fritidsvaktmästarna svarar för skötseln av idrottsanläggningarna, samt för service och tillsyn i samband med uthyrning. Avdelningen ansvarar också för bidragsgivning till föreningar inom verksamheterna kultur, fritid och idrott. Avdelningen svarar även för föreningsservice och föreningskontakter, samordning av sportlovsaktiviteter, samt andra allmänna fritidsfrågor. Bibliotek Falköpings bibliotek består av ett huvudbibliotek och sex biblioteksfilialer. Biblioteket ska vara gratis och tillgängligt för alla. Biblioteket ska se till varje besökares behov, oavsett etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning eller ålder. Biblioteket ska främja litteraturläsning, läsinlärning, förmedla kunskap och information. Biblioteket har en demokratisk uppgift i att överbrygga den digitala klyftan och erbjuda en mötesplats där yttrandefrihet och mångfald bejakas. Biblioteket ska erbjuda fri tillgång till tryckt och elektronisk information och ha ett särskilt ansvar för barn och unga, personer med funktionsnedsättning och personer med annat modersmål än svenska. Biblioteket styrs av en lag 2013:801 2 : Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Bad Odenbadet erbjuder något för alla, såväl barn som vuxna. Badverksamheten ger kommuninvånarna möjligheter till rekreation och friskvård. Simskola anordnas året runt, allt från babysim till simskola 4 (16)

79 för barn och vuxna. På Odenbadet finns även gymverksamhet, möjlighet till olika aktiviteter och cafeteria. Friskvårdsverksamheter som vattengympa, motionssim, vattenträning för rehabilitering genomförs dels i egen regi, dels genom att bassänger och relaxavdelning hyrs ut till företag, föreningar och grupper. Friluftsbaden i Stenstorp och Floby är öppna för allmänheten under sommaren och erbjuder även simskola och vattengymnastik. Personalen på Odenbadet driver skolornas simundervisning. Inomhus finns fem bassänger: en 25-metersbassäng, en undervisningsbassäng, en varmvattensbassäng, en virvelbassäng och en barnbassäng för de allra minsta. Utomhus finns fyra bassänger; en 50-metersbassäng, en bassäng med hopptorn, en undervisningsbassäng samt en barnbassäng. Odenbadet har öppet alla dagar i veckan, cirka 80 timmar/vecka med undantag av vissa röda dagar. Falbygdens museum och Ekehagens Forntidsby Falbygdens museum (museet) svarar för att Falbygdens kulturarv och särart tas tillvara, levandegörs och förmedlas till allmänheten. Verksamheten har en bred kulturhistorisk inriktning men med arkeologisk tyngdpunkt, särskilt avseende Falbygdens megalitkultur; ett av kommunens fyra kärnvärden. En viktig del av uppdraget är att vara en kunskapsinstitution som verkar folkbildande genom att i arrangemang och utställningar spegla samhällskulturer nu och genom årtusendena. Museet ska på så vis fungera som en arena för samtal som ger perspektiv på det samhälle vi lever i idag. Museet anordnar årligen ett flertal egenproducerade utställningar eller vandringsutställningar med tillhörande programverksamhet. Särskild vikt läggs vid pedagogisk verksamhet riktad till skolor och förskolor, men också barn och unga i allmänhet, med syfte att utveckla kunskapen om och stoltheten över ortens unika kulturtillgångar bland kommunens invånare. Föremålsvård, bild- och föremålsregistrering på data, katalogisering, underhåll i arkiv och magasin, service till allmänhet och skola samt varierande kulturhistoriska dokumentationer är löpande arbetsuppgifter. Museet ska tillsammans med Ekehagens Forntidsby också vara ett besöksmål för såväl besökare utifrån som kommunens invånare. På så vis bidrar avdelningen till att utveckla varumärket Falköping och göra orten känd som besöksmål och attraktiv boendeort. Ekehagens Forntidsby (Ekehagen) är ett arkeologiskt friluftsmuseum som berättar om, väcker nyfikenhet på och förundran inför förhistorien och människans förmåga. Barn och unga i allmänhet, men särskilt skolan, är en prioriterad målgrupp. Genom att erbjuda praktiska kunskapsprogram om förhistorien, är Ekehagen en resurs för hela regionens skolor. Tillsammans med museet ska Ekehagen också bidra till kunskapen om och stoltheten över ortens unika kulturtillgångar bland kommunens elever och invånare. En viktig del av Ekehagens uppdrag är att vara en turistanläggning för främst besökare utifrån men också för kommunens invånare, som utvecklar varumärket Falköping och gör orten känd som besöksmål och attraktiv boendeort. Under turistsäsongen arrangeras temaveckor och programverksamhet, anläggningen bedriver servering och museibutik för att komplettera besöksmålet. Likt museet ska Ekehagen också fungera som en mötesplats som erbjuder inspirerande program och möjlighet till samtal, exempelvis genom caféprogram, kulturkvällar. Förutom med den publika verksamheten, arbetar Ekehagen löpande med förvaltande och utveckling av arkeologiskt rekonstruerade miljöer och byggnader med tillhörande utrustning. På Ekehagen är 5 (16)

80 Miljontal den praktiska experimenterande pedagogiken dominerande i verksamheten. Om möjligt skapas också förutsättningar för kulturhistorisk forskning och experimentell verksamhet. Antal uthyrda timmar/besökare I nedanstående tabell visas antalet timmar/besök i respektive ansvarsområde Ansvarsområde År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Fritidskontorets externa uthyrningsverksamhet* Bibliotekets besök i Falköping Odenbadet samt friluftsbaden i Floby och Stenstorp Falbygdens museum Ekehagens Forntidsby *) Beräkning: Antal uthyrda timmar x 10 personer/timme Fördelning av nettokostnader I nedanstående tabell visas hur kostnaderna för de olika ansvarsområdena fördelar sig Diagram: Fördelning av nettokostnader 6 (16)

81 Organisation Förvaltningens organisation ser ut på följande sätt. Kultur- och fritidschef Stab Allmänkultur och Unga Fritidskontor Bad Bibliotek Falbygdens museum/ Ekehagens Forntidsby Bild Organisationsschema Måluppfyllelse Övergripande målsättningar för kultur- och fritidsnämnden: Kultur- och fritidsnämnden ger förutsättningar för en meningsfull tillvaro. Kultur- och fritidsnämnden bedriver verksamhet som bidrar till en känsla av sammanhang och ger livskvalité för medborgare och besökare. Kultur- och fritidsnämnden ska verka för tillgänglighet för alla. Barn och unga är en prioriterad målgrupp. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter ska synliggöras mer. 1. Ett socialt hållbart Falköping Mål Indikator Uppföljning Unga och Allmänkultur 1. Öka ungas inflytande och delaktighet LUPP och antal forum för unga, elevrådsnätverk Allmänkultur 2. Samordna förvaltningens aktiviteter/arrangemang/evenemang 3. Kartlägga Falköpings olika kulturnätverk/råd m.m. Antal träffar för förvaltningens programråd. Antalet program på hemsidan. Presenterad kartläggning Tertial 2 och årsredovisning Tertial 2 och årsredovisning Årsredovisning 7 (16)

82 Fritidskontor 1. Fritidsverksamheten ska förbättra förutsättningarna och möjligheterna till ett rikt föreningsliv med bredd. 2. Fritidskontoret ska samverka kring näridrottsplatser med bra kvalitet och funktionalitet. 3. Fritidskontoret ska medverka till att miljöer för rekreation och hälsa förbättras. Bibliotek 1. Alla barn i Falköping ska ha besökt kommunens folkbibliotek minst tre gånger under sin uppväxt och skolgång. 2. Folkbiblioteken i Falköpings kommun ska öka antalet lån och besök både fysiskt och virtuellt. Badet 1. Odenbadet ska öka antalet besökare på helgerna för att bli en mer levande och lärande mötesplats. 2. Simkunnigheten ska öka bland barn och vuxna. Antal föreningsaktiviteter inom idrotten. Antal uthyrda timmar till föreningar i kommunala anläggningar. Antal olika föreningsverksamheter inom bidragsgivningen. Antal nystartade föreningar. Antal samverkanstillfällen. Antal bra och funktionella näridrottsplatser. Nöjd region index Fritidsmöjligheter Antal gåvokuponger från BVC. Antal deltagare i boklek. Antal bokprat med biblioteksvisning. Jämförs mot antal barn i skolåldern. Antal lån. Antal fysiska besök i tätorten. Antal besök på webb. Antal besök. Antal besök på helgerna, Antal besök per målgrupp. Antal grupper. Simkunnighet på skolsim. Årsredovisning Tertial 2 och årsredovisning Årsredovisning Årsredovisning Tertial 2 och årsredovisning Tertial 2 och årsredovisning Tertial 2 och årsredovisning 8 (16)

83 Museet och Ekehagen 1. Antalet falbygdsskolor som besöker museet och Ekehagen ska öka. Andel av kommunens skolor som besöker museet/ekehagen. Tertial 2 samt Bokslut 2. Ett näringsliv som utvecklas Mål Indikator Uppföljning Fritidskontoret 1. Falköping ska utvecklas som en arrangemangs- och lägerkommun. Antal läger. Antal gästnätter. Tertial 2 och årsredovisning Badet 1. Odenbadet ska ta del av aktuella kampanjer. Antal besök Årsredovisning Museet och Ekehagen 1. Falbygdens museum och Ekehagens Forntidsby ska bidra till att kulturturismen utvecklas. Antal besök. Antal bokningar av Olsbrosalen. Tertial 2 och årsredovisning 3 Ett attraktivare Falköping Årsredovisning Mål Indikator Uppföljning Allmänkulturen 1. Synliggöra kultur- och fritidsförvaltningen i de arrangemang där vi är med och stöttar. Antal kommunloggor under året. 2. Göra medborgarhuset till ett kulturhus Färdig utredning Årsredovisning Bibliotek Årsredovisning 1. Utveckla Huvudbiblioteket och filialbibliotekens attraktivitet. Badet 1. Odenbadet ska öka antalet besökare på helgerna för att bli en mer levande och lärande mötesplats. Museet och Ekehagen 1. Museet och (Ekehagen) ska stärka sin profil som besökscentra för Falbygdens unika stenålderskultur, enligt kärnvärde megalitkultur. Placering, öppettider, samverkan Öppettider. Antal besök. Antal besök på helgerna. Antal besök per målgrupp. Antal genomförda åtgärder. 2. Museet och Ekehagen ska synliggöras mer. Antal besökare Antal besök på webben. Antal artiklar i dagspress. Antal följare på Facebook Tertial 2 och årsredovisning Årsredovisning Tertial 2 och Årsredovisning 9 (16)

84 4. Kvalitén inom verksamheten ska öka Mål Indikator Uppföljning Allmänkulturen 1. Synliggöra och höja kvalitén av kommunens befintliga konstsamling och utomhuskonst. 2. Öka informationen och synliggörandet kring de nominerade stipendiaterna för kultur-, föreningsledar- och idrottsstipendierna. Kultur- och fritidsförvaltningen 1. Kultur- och fritidsförvaltningen ska införa ändamålsenliga webbtjänster för en god tillgänglighet. Museet och Ekehagen 1. Museet skapar en ändamålsenlig handlingsplan för arbetet med föremålssamlingen. 2. Ekehagen och museet förbättrar bemötande och service, med sikte att bli ledande på området bland Falbygdens besöksmål. Uppdaterad samling. Presentationer stipendiater. Antalet bokade tider via webben. Antalet bidragsansökningar via webben. Skapad handlingsplan Certifieringen Mycket bra på Swedish Welcome. Andel nöjda besökare i mentometerundersökning. Årsredovisning Årsredovisning Tertial 2 och årsredovisning Årsredovisning Årsredovisning Årsredovisning 10 (16)

85 Utveckling inom ansvarsområdet Unga Utifrån målet Social hållbarhet ska en ny verksamhet arbetas fram under året för att stärka ungas inflytande och delaktighet. Detta arbete kopplas till redan befintligt arbete och verksamheter i kommunen och kommer att använda sig av de resultat som finns i LUPP enkäten Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Under 2016 ska en översyn göras om fritidsgårdar och Ungdomens Hus ska gå över till kultur- och fritidsnämndens ansvar. Om detta sker kommer fler mål inom verksamheten unga att bli aktuella. Allmänkulturen Allmänkulturen har tidigare varit en del av fritidskontoret och på så vis inte arbetat med egna mål för verksamheten. Allmänkulturens personalstyrka har under 2015 förstärkts med en riktning mot barn och unga. Målen följs upp under året och utveckling sker i linje med region och nationellt. Fritidskontor Det finns klart uttalat att Falköping ska utvecklas som en arrangemangs- och lägerkommun. Avsikten är att Falköping Nu ska knyta kontakter och marknadsföra Falköping som lägerkommun. För att kunna ta emot fler läger och arrangemang behöver en inventering göras som visar var och när det är möjligt att förlägga dessa. Det behövs också en översyn av vilka idrotter och andra verksam-heter som kan vara lämpliga att rikta sig mot. De lokaler som finns till förläggning behöver säker-ställas så att de är säkra ur brandskyddssynpunkt. Arbetet med att stödja arrangörer på ett tydligt och ändamålsenligt sätt i planeringsfasen behöver fortsätta. Fritidsvaktmästarna får en tydligare roll i att ta emot arrangörer av läger och arrangemang, visa lokaler och utrustning, finnas tillhands, göra avstämningar efteråt m.m. Under de senaste åren har nya idrottsanläggningar m.m. byggts, som t.ex. konstgräsplanerna och betongparken. Detta innebär utökade skötselområden för fritidsvaktmästarna. Samtidigt har personalstyrkan i det närmaste halverats på grund av tidigare omorganisationer och sparkrav. Detta innebär att åtgärder måste vidtas fr.o.m för att arbetsmiljön ska bli dräglig. Schemat ändras så att två fritidsvaktmästare arbetar på kvällar och helger under inomhussäsongen. Detta innebär en påfrestning på kultur- och fritidsförvaltningens ekonomi. Kostnad tillkommer för utökning med en fritidsvaktmästare. För det hållbara samhället är det viktigt att det finns miljöer för rekreation och hälsa. Mösseberg är ett område som har stor utvecklingspotential. Fritidskontoret kommer att medverka till att en struktur skapas när det gäller de olika spåren på Mösseberg, så att det klart framgår vilka spår som används till vad som t.ex. löpning, skidåkning, promenad, ridning och cykling. I förlängningen kan det också handla om att utveckla det som finns på Mösseberg idag. Elljusspår och liknande i de mindre samhällena har stor betydelse för invånarna och skapar förutsättningar för rekreation och hälsa. I framtiden kan belysningen i de befintliga elljusspåren behöva bytas ut, vilket kan påverka både kommunens investeringsbudget och driftbudgeten för föreningsbidrag. Fritidskontoret kommer att uppgradera datasystemen Booking och Interbook till ett helt nytt webbaserat modernt datasystem för ändamålsenliga webbtjänster, Interbook Go. Det nya systemet innebär att det går att utföra flera tjänster via webben, t.ex. söka bidrag och boka lokaler. En hel del nya funktioner finns att tillgå, vilket innebär en ökad support- och underhållskostnad. 11 (16)

86 Bibliotek Falköpings bibliotek vill vara Alla möjligheters Arena med ökad tillgänglighet och en attraktiv mötesplats. Biblioteket är en lugn och neutral plats som skapar frihetskänsla. Biblioteket kommer att fortsätta locka nya generationer och ge utrymme för böcker och olika skäl att frivilligt vistas där. Huvudbiblioteket behöver ökad yta för att kunna erbjuda tidningsläsning i attraktiv miljö innan öppettid samt erbjuda fler platser för studier. Mer yta behövs för att kunna arrangera utställningar från förskola, skola och allmänhet. En cafeteria med enkel förtäring i anslutning till biblioteket har länge varit en dröm och kan öka antalet besök och skapa gemenskap och möten i olika former. Biblioteksfilialernas lokaler bör ses för att uppfylla krav på att vara attraktiva och ändamålsenliga samt undersöka samverkan med andra verksamheter. Två filialer, Vartofta och Floby, saknar tillgång till wifi. Flera filialbibliotek saknar automatisk dörröppnare. Detta bör införskaffas för att uppfylla krav på handikappanpassning. Biblioteket erbjuder tillgång till datorer på huvudbibliotek och sex filialer. Datorer måste bytas ut regelbundet vilket medför en stor kostnad för biblioteket. Ramen behöver därför utökas för att en god kvalitet ska kunna ges. Förvaltningens kulturutvecklare ska ges förutsättningar för att få en samlad överblick över arrangemang för barn och vuxna och därtill öka antalet besök. Biblioteket omfördelar budget för kultur till kulturutvecklare för att skapa fler och attraktivare arrangemang. Försök till samverkan med skola påbörjas Ett sätt att få ett helhetsgrepp över kommunens bokbestånd är att skolbibliotek ansluter till folkbibliotekets bibliotekssystem och att bibliotekarie anställs för att stötta skolbiblioteken. Bibliotekets strävan är att medborgarna ska inspireras till att besöka biblioteket men även i viss mån att arbeta med uppsökande verksamhet där biblioteket möter den lässugne på plats. Goda exempel finns där bibliotek och idrott möts i så kallade läsmuskler. Badet Gymentreprenören vid Odenbadet har uttryckt en önskan om att bygga ut gymdelen vid Odenbadet för att kunna utveckla verksamheten. Möjligheten till en utbyggnad behöver utredas, så ett ökat antal besökare skulle få positiva effekter för badet i stort. Möjlighet med entré till gymmet, oberoende av badets öppettider, behöver ordnas t.ex. genom passagesystem. Möjligheter för att öka attraktiviteten och trivseln för kunderna kan vara att se över förändringar gällande entré, kök och servering. Lokalerna kan behöva anpassas för att få en trevligare miljö och för att ett utökat sortiment ska kunna erbjudas. Ekehagen och museet Museet har under mandatperioden i uppdrag att genomarbeta den föremålssamling som för närvarande förvaltas åt Falbygdens hembygds- och fornminnesförening, avseende exempelvis ägande, vad den ska innehålla och hur den ska användas i framtiden. En samlingsförvaltningspolicy med tillhörande handlingsplan arbetas fram, för att visa på möjliga utvecklingsvägar i frågan. 12 (16)

87 Under 2013 och 2014 drev förvaltningen frågan om utveckling av Plantis och megalitcenter. Arbetet med Plantis drivs vidare, främst av Park och gata under samhällsbyggnadsförvaltningen. Det fortsatta arbetet med centra för Falbygdens unika stenålderskultur ligger på kultur- och fritidsförvaltningen, museet/ekehagen. Nödvändiga åtgärder och utvecklingsmöjligheter föreslås i målbeskrivningarna men behöver också samman-ställas i en handlingsplan. För att få fart skulle en personalresurs som har ansvar för den fortsatta processen behövas. Parallellt med megalitidéerna ovan har museet också behov att utveckla kreativa miljöer som öppnar upp för främst barn och familjer men som egentligen främjar interaktivitet och lärande för alla besökare. En del radikala förändringar av museibyggnaden blir på sikt nödvändiga, t.ex. en ny basutställning (nuvarande är 20 år gammal), plats och miljö för barnens museum alt. experimentverkstad, förändrad entré med plats för mänskliga möten, tillfälliga utställningar samt samlingslokaler. Museet och Ekehagen borde tydligare kunna fungera som en lärande arena, en resurs för kommunens skolor. Enligt denna vision skulle alla skolelever i kommunen kostnadsfritt ha tillgång till museet och Ekehagen, som ett stöd i undervisning av historie- och samhällsämnen. Både museet och Ekehagen saknar tillgång till wifi. Något som idag förväntas av en modern mötesplats. Ett angeläget utvecklingsområde, i linje med uppdraget att synas mer för att locka fler, är förbättrad vägskyltning. För museets del främst inne i Falköping men också från de större riksvägarna. Ekehagen har behov av att utöka sin brunskyltning främst från Ulricehamn och väg 40 samt från Falköping. I synnerhet brunskyltningen kostar mer än vad löpande verksamhet reder ut. Omvärldsförändringar Unga Sverige har tagit fram en ny ungdomspolitik och en proposition som fattades beslut kring i december Ungdomspolitiken bygger på två ben, kunskap om unga och ungas perspektiv. Ungdomspolitiken har tre fokusområden: Ungas makt och inflytande, Ungas möjlighet till försörjning och Ungas psykiska hälsa. Den nya ungdomspolitiken ska vara vägledande för kommuner. Även det nationella folkhälsoarbetet har mål inom området, folkhälsomål nr 1 lyder Ungas delaktighet och inflytande. I västra Götalands kulturstrategi lyfts medskapande och ungas inflytande som särskilt viktiga delar att arbeta med. Likaså i regionens Kulturplan som slogs fast i oktober Även Skaraborgs kommunalförbund lyfter frågan om möjligheten till påverkan som en väsentlig del till förbättrad hälsa. Falköpings kommun har lagt tydligt fokus på social hållbarhet under och önskar ett arbete med dessa frågor. I texten om hur ett hållbart Falköping ska växa fram stärks ungas möjlighet till påverkan. Ett arbete kring ungas möjlighet till makt och inflytande är nödvändigt och hälsofrämjande. Staben Utifrån tekniksamhället ställs staben ständigt för nya utmaningar. Ny teknik, ny hemsida och nya program gör entré i förvaltningen och Stabens uppgift är att integrera dessa på bästa sätt. Det ställs höga krav på kompetens för att hänga med i teknikutvecklingen som sker. 13 (16)

88 Allmänkultur Västra Götalandsregionen har under hösten 2015 fattat beslut om en ny Kulturplan. Under uppdateras även Falköpings kommuns politiska dokument för kulturen. Detta för att dra åt samma håll inom kulturområdet och tydliggöra den kulturpolitiska diskussionen. Kulturen är en hälsofrämjande kraft som bör användas i Falköping för att nå målet såväl för ett hållbart Falköping som för ett attraktivare Falköping. Det finns behov framåt att koppla ytterligare planer till den uppdaterade politiska planen, dels föremålssamlingens handlingsplan men även biblioteksplan. Nationellt är en ny lag för museum ute på remiss och regionalt arbetar man med en plan för biblioteken. Fritidskontor En växande trend i dagens samhälle är att det ska finnas möjlighet till att utöva fysisk aktivitet utanför det traditionella föreningslivet. Det är det som sker spontant i vardagen, av egen lust och kraft och när det passar den enskilde. Det kan utövas på kommunens anläggningar såsom t.ex. simhall, motionsanläggningar, bollplaner eller skolgårdar efter skolans slut. Särskilda ytor kan också finnas tillgängliga i närmiljön som lämpar sig till fysisk aktivitet. Under 2014 gjordes en inventering. Kultur- och fritidsförvaltningen har, tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen, ett uppdrag att arbeta vidare med hur man kan förbättra skolgårdarna och spontanidrottsplatserna. Bibliotek Efterfrågan ökar om att kunna ladda ner E-böcker via biblioteket. I nuläget måste antalet nedladdningar begränsas på grund av kostnadsskäl. För att tillgodose ökat behov behöver budgeten förstärkas. Många nyanlända använder bibliotekets tjänster och utbud vilket medför en ökad insats från bibliotekspersonalen, för att nå uppsatta mål och skapa en god arbetsmiljö behöver personalstyrkan utökas med en halvtidstjänst. Biblioteket ingår i projektet Bibliotek Skaraborg där undersöks möjligheten kring samverkan mellan alla bibliotek i Skaraborg när det gäller datasystem, låneregler och transporter. Det kan komma att medföra ökade kostnader om beslut tas om ett gemensamt datasystem som är annat än det Falköping har i dag. Under 2016 kommer biblioteket att lägga en hel del tid på att undersöka möjlighet till samverkan med övriga kommuner i Skaraborg. Västra Götalandsregionen har i många år gett litteraturbidrag för inköp av kurslitteratur vilket upphör sommaren För att kunna hålla samma kvalitet när det gäller kurslitteratur behöver bokanslaget höjas. En tillbyggnad av biblioteket för att rymma en cafeteria med enklare förtäring bidrar till samtliga av kommunens mål. Ekehagen/Museet Valfrihet, tillgänglighet enligt individens villkor och behov, möjlighet till interaktion och delaktighet är generella samhällstrender. För ett museum och forntidsby handlar det bland annat om hur information och verksamhet kan förbättras med hjälp av modern teknik, hur kulturarv blir levande med hjälp av spelteknologi, hur medskapande och inflytande kan möjliggöras genom exempelvis sociala medier och samhällsforum. Här finns stora utvecklingspotentialer för Ekehagen och museet. 14 (16)

89 Besöksnäringen är en av landets starkast växande näringar och spås så vara de närmaste tio åren. Både Ekehagen och museet har stor potential att öka Falköpings attraktivitet och locka fler besökare genom förbättrad marknadsföring, särskilt mot internationell turism. Förutom fortsatt anpassning av besöksmålet, förutsätter detta även större resurs för marknadsföring. Riksförbundet för Sveriges museer identifierar att det framtida museets viktigaste uppgift är att fungera som ett redskap för det hållbara samhället. Ett museum ska enligt denna fungera som en arena för integration, som möjliggör samtal och möten mellan olika kulturer och individer i det mångkulturella samhället. Angeläget inte minst för Falbygdens museum och Ekehagens Forntidsby. För att lyckas behöver alla medborgare känna sig välkomna att delta i museets aktiviteter och program. För att nå nya målgrupper och spela större roll i integrationsarbetet behöver också fler och andra röster komma till tals. Metoder som möjliggör medskapande och delaktighet är stora utmaningar. Badet En ökad invandring i kombination med stora barnkullar leder till fler barn som inte är simkunniga. Även andra grupper som t.ex. invandrarkvinnor behöver hjälp med simundervisning. Detta blir en utmaning för baden att klara av de kommande åren. En förstärkning på personalsidan behövs för att kunna möta behovet på skolsimmet så att fler barn lär sig simma. För att möta efterfrågan av att kunna motionssimma, crawla, träningssimma och kunna ta emot läger behöver det utredas om en tillbyggnad av en ny träningsbassäng. En bassäng med kapacitet att kunna tillmötesgå varenda kommuninvånare från små barn till äldre, från rehab, motion, handikapp till elitträning. En bassäng för simkunnighet och vattensäkerhet skulle svara upp till ovan ställda behov. Resursbehov drift och investeringar Drift Tabell: Resursförändringar förvaltningen 2016 (tkr) 2017 (tkr) 2018 (tkr) Staben förstärks med kommunikatör för marknadsföring (50%) Fritidsvaktmästare x Support- och underhållskostnad för Interbook Go Simlärare för att tillgodose behov Datorer biblioteket E-böcker biblioteket Bokanslag biblioteket Halvtidstjänst biblioteket Ekehagen utökad bemanning under x säsong Ungdomsstrateg Familjelördag (16)

90 Investeringar Inventarier Tabell: Investeringsplan inventarier kultur- och fritidsförvaltningen Investeringsplan Kultur- och fritidsnämnden 2016 (tkr) 2017 (tkr) 2018 (tkr) Löpande investeringar IT-utrustning Inventarier idrottsanläggningar Maskinpark idrottsanläggningar Utökning av RFID automater på 250 biblioteksverksamheten Utemöbler till Odenbadet 100 Kassasystem Odenbadet 100 Basutställning museet x Fastigheter och anläggningar Tabell: Investeringsplan fastigheter och anläggningar kultur- och fritidsförvaltningen Investeringsobjekt Kultur- och fritidsnämnden Beachvolleybanor utomhus, 4 banor + staket Näridrottsplatser skolgårdar, parkytor m.m. Biografen, upprustning Medborgarhuset, renovering Byte av belysning på elljusspåret i Floby och nya omklädningsrum Cafeteria biblioteket Ny bassäng träningsbassäng Snögrop ishallen Dotorps idrottsområde, förbättringar 2016 (tkr) 2017 (tkr) x x x x x x x x 2018 (tkr) x 16 (16)

91 Verksamhetsplan Nämndens ordförande Förvaltningschef Christer Johansson Stefan Swenson

92 Verksamhetsbeskrivning... 3 Ansvarsområde... 3 Administration... 3 Räddningstjänst... 3 Förebyggande... 3 Drift... 3 Skydd och Säkerhet... 3 Säkerhetsservice för äldre... 3 Kommunsamordningscentral... 3 Nyckeltal för vissa utvalda områden... 4 Fördelning av nettokostnader... 4 Organisation... 5 Måluppfyllelse En socialt hållbar Kommun Ett näringsliv som utvecklas Attraktivare kommuner Kvalitén inom verksamheten ska öka... 6 Utveckling inom ansvarsområdet... 6 Omvärldsförändringar... 7 Volymförändringar... 7 Verksamhets- och ambitionsförändringar... 7 Resursbehov drift och investeringar... 7 Drift... 7 Investeringar (8)

93 Verksamhetsbeskrivning Räddningsnämnden har det kommunala ansvaret för Falköping och Tidaholms kommuner. Verksamhetens uppgift är att avhjälpa och förebygga olyckor som inverkar på Liv, Hälsa, Egendom och Miljö. Uppgifterna följer av Förordningen och Lagen om Skydd mot Olyckor. Nämndens ansvar omfattar också Lagen om Brandfarliga och Explosiva varor. Sotningsverksamheten och dess tillsyn för de båda kommunerna svarar ligger i nämndens ansvar. Nämnden utgör tillsynsmyndighet och i vissa fall tillståndsmyndighet enligt samma lagstiftningar. För uppgifterna finns heltids- och deltidsanställd personal vid räddningskårerna i Falköping, Tidaholm och Floby. Nämnden ansvarar också för Falköpings kommuns verkstadsfunktion. Räddningstjänsten utför även uppgifter såsom Medicinsk räddningsinsats och uppdrag föranledda av kommunala inbrottslarm. Räddningsnämnden har den samordnande rollen avseende krisledning och säkerhetsarbetet i Falköping och Tidaholms kommuner. Från 2016 har en kommunsamordningscentral inrättats för samordna och stödja räddningstjänsten och övriga kommunala verksamheters behov av stöd under framför allt icke kontorstid. Centralen stödjer Falköping, Skara, Tidaholm och Götene kommuner. Ansvarsområde Administration Förvaltningsledning, ekonomi-, personal- och kanslifunktioner. Räddningstjänst I enlighet med Lagen om skydd mot olyckor och de övergripande nationella målen för räddningstjänst bereda för människors liv och hälsa, egendom och miljö, med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Förebyggande För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder utan att andras ansvar inskränks. I ansvaret ligger att informera och utbilda allmänheten samt att verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Enheten Stöd /Utv. Utgör i operativ verksamhet offensiv enhet. Arbete för räddningstjänsten breda uppdraget ex utbildning, externa kontakter med allmänhet. Drift Fastigheter, inventarier, drift- och serviceavtal. In- och utalarmering. Övningsfält, lokalvård, beklädnad, kommunikation. Skydd och Säkerhet Upprätthålla kommunernas krishanteringssystem, säkerhetsskydd, internt skydd samt riskhantering och försäkringsfrågor genom en gemensam säkerhetssamordnare med Tidaholms kommun. Säkerhetsservice för äldre Att förebygga och minska fallolyckor hos äldre i det egna hemmet. Lämna råd och anvisning om hur risker kan begränsas och undvikas i hemmiljön Kommunsamordningscentral Skall leda räddningstjänstens operativa verksamhet och samordna och serva fyra kommuners behov av hjälp och stöd för sitt trygghets- och säkerhetsarbete. 3 (8)

94 Miljontal Nyckeltal för vissa utvalda områden Ansvarsområde År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Räddningstjänstuppdrag tot Tillsyn enl LSO (antal) Säkerhetsservice för äldre(besök) Utbildade brandkunskap (antal) Verkstad omsättning (tkr) Fördelning av nettokostnader I nedanstående tabell visas hur kostnaderna för de olika ansvarsområdena fördelar sig Diagram: Fördelning av nettokostnader 4 (8)

95 Organisation Förvaltningens organisation Bild Organisationsschema Måluppfyllelse 1. En socialt hållbar Kommun Mål Indikator Uppföljning Bedriva ett effektivt arbete för att minska risker att ungdomar hamnar i utanförskap. Bedriva verksamhet som förhindrar olycksfall hos äldre. Erbjuda plats för minst 40 ungdomar i ungdomsbrandkår en backdraft. Indikatorn är för tillfället oklar. Antal besök hos äldre Årligen Uppföljning vid tre tillfällen under fem år. Halvårsvis 2. Ett näringsliv som utvecklas Mål Indikator Uppföljning Ha ett bra bemötande och hög tillgänglighet i sina kontakter med näringslivet. Andel nöjda företagare Uppföljning SKL:s närings livklimat undersökning 5 (8)

96 3 Attraktivare kommuner Mål Indikator Uppföljning Räddningstjänsten skall bedriva ett brett proaktivt förebyggande arbete som skapar en trygg och säker miljö för medborgarna. Antal individer som genomgått information eller utbilningsinsatser Halvårsvis Bredda kunskap om skydd och säkerhet för invandrargrupper. Antalet utvecklad brand i byggnad. Antal individer som genomgått information eller utbilningsinsatser. Halvårsvis 4. Kvalitén inom verksamheten ska öka Mål Indikator Uppföljning Ha en effektiv räddningstjänst med utvecklade metoder och korta insatstider och inom 15 min kunna ge hjälp i 90% av uppdragen. Tid mellan utalarmering och framkomst Halvårsvis Ha hög kompetens och bedriva en effektiv verksamhet i kommunens verkstad och att 70 % av arbetstiden är mot kund. Arbetstiden mot kund. Månadsvis Utveckling inom ansvarsområdet Våra kommuner har en stora utmaning hur man skall betrakta och nyttja räddningstjänsten i rollen som kommunal verksamhet. Det fodras en del strukturella justeringar i de traditionella arbetssätten. Det behövs tydlig styrning mot hur räddningstjänsten kompetenser kan användas i inom oprövade områden. Arbetet inom räddningstjänsten har i flera år strävat mot en större breddning av sitt uppdrag och att få en tydligare roll inom övriga kommunala uppdrag. Samtidigt och snabbare går utvecklingen för samverkan mellan andra kommuners räddningstjänster. Där vi gemensamt kan bli effektivare och kraftfullare genom större samverkan. Utvecklingen är just nu att skapa möjligheter till en gemensam inre ledning för räddningstjänstuppdragen. En bemannad samordningscentral som betjänar våra egna behov men också de behov som förekommer i de övriga kommunala verksamheterna. En resurs som ger möjlighet för medborgare att komma i kontakt med kommunen 24 timmar per dygn. Centralen kommer att kunna följa händelser som sker från början och vidta åtgärder omedelbart. En trygghetsskapande resurs för medborgare och anställda. Omvärlden gör sig påmind i allt snabbare takt. 6 (8)

97 Omvärldsförändringar Samhällsförändringarna är mera omfattande och snabbare än vad våra system normalt kan på ett effektivt sätt kan hantera. Att ligga steget före är en fördel och är tanken med ovan nämnda utveckling för att vara förberedd. En stark hypotes är att vårt nuvarande nav SOS alarmering inte kommer att finnas kvar med dagens utseende. Snarare kommer antalet centraler för Sverige vara betydligt färre (6-7st) och betjäna 112 trafiken och inget annat. Den lokala förankringen och det stöd som akuta händelser kräver får lösas genom egen hantering. En statlig utredning föreligger med tydlig inriktning på ett slutligt resultat med egen myndighet och färre centraler och begränsad uppgift. Volymförändringar Förändringar i volym är beroende av den utveckling och organisationsförändring som är upptagen i utveckling för ansvarsområdet Verksamhets- och ambitionsförändringar Aktuella förändringar är det som nämns under utveckling inom verksamhetsområdet med ökat samarbete med Skara-Götene avseende operativ räddningstjänst i form av gemensam insatschef för de fyra kommunerna. Gemensam kommunsamordningscentral startar upp från 1/ Diskussion pågår om möjligheten till en helt gemensam verksamhet på samtliga nivåer för ökad effektivitet och betydande kvalitetsökning. Att utveckla räddningstjänsten till den heltäckande verksamhet för samhällsskydd och beredskap inom våra kommuner kräver strukturella förändringar för flertalet av våra förvaltningar och därmed övergripande beslut. Ingen tvekan råder om att en sådan utveckling skulle gynna effektiviteten och kvaliteten för samtliga verksamhetsområden. Resursbehov drift och investeringar Drift Tabell: Resursförändringar förvaltningen Omvärlds- regel- lagförändringar Volymförändringar Delad beredskap med Skara Kommunsamordningscentral 1 tjänst 5 Insatsledare bli 3 stycken 2016 (tkr) 2017 (tkr) 2018 (tkr) Verksamhets och ambitionsförändringar Ökade driftkostnader KSC Samordningsvinster övriga förvaltningar Effektivare verksamhet Betydande Betydande (omfördelning) (omfördelning) SUMMA Betydande (omfördelning) 7 (8)

98 Investeringar Investeringsplanen för räddningstjänsten ser i princip lika ut från år till år och är i huvudsak reinvesteringar för utrustning som måste ersättas med ny. Principen har varit och förhoppningsvis fortsättningsvis ett årligt investeringsbidrag på 1500 tkr. Tabell: Investeringsplan inventarier räddningstjänsten Investeringsplan Räddningsnämnden 2016 (tkr) 2017 (tkr) 2018 (tkr) IT Tele/Larmutrustning Kommunikationsutrustning Räddningsmateriel Larmkläder Rökskyddsutrustning Brandmateriel Kemskyddsmateriel Fordon Summa Fastigheter och anläggningar Det finns ett klart behov av att kunna parkera besiktningsfordon under tak och med möjlighet till motorvärmare under vinterhalvåret. Därför har tagits upp 200 tkr i investeringskostnader. Tabell: Investeringsplan fastigheter och anläggningar räddningstjänsten Investeringsobjekt Räddningsnämnden 2016 (tkr) 2017 (tkr) Carportslösning för små tjänstebilar Investeringsbelopp Kapitalkostnad 2018 (tkr) 8 (8)

99 Verksamhetsplan Socialnämnden

100 Socialnämnden, december 2015 Verksamhetsplan Nämndens ordförande Förvaltningschef Susanne Larsson Magnus Schedin (10)

101 Verksamhetsbeskrivning... 4 Ansvarsområde... 4 Förvaltningsgemensamt... 4 Äldreomsorg... 4 Individ- och familjeomsorg... 4 Funktionsnedsättning 4 Antal brukare och volymförändringar inom Individ och familjeomsorg... 5 Antal brukare och volymförändringar inom äldreomsorg och funktionsnedsättning...5 Fördelning av nettokostnader... 6 Organisation... 6 Måluppfyllelse... 7 Ett socialt hållbart Falköping... 7 Kvalitén inom verksamheten ska öka... 7 Utveckling inom ansvarsområdet... 8 Omvärldsförändringar... 9 Regel- och lagförändringar... 9 Verksamhets- och ambitionsförändringar... 9 Resursbehov drift och investeringar Drift Investeringar (10)

102 Verksamhetsbeskrivning Ansvarsområde Förvaltningsgemensamt Den förvaltningsgemensamma verksamheten omfattar administrativt stöd till politisk verksamhet i socialnämnden och arbetsutskottet, gemensam administration med ekonomifunktioner, arbetsmiljöoch verksamhetsutveckling, utredningar, projekt, förvaltningsspecifika utbildningar, IT-utveckling, systematiskt kvalitetsarbete, MAS, anhörigsamordning, äldre- och handikappomsorgens ledningsorganisation, etc. Serveringstillstånd för alkohol är ett annat ansvarsområde som sköts i samverkan med fler kommuner. Äldreomsorg Äldreomsorg omfattar huvudsakligen insatser riktade till personer över 65 år. Till äldreomsorgen finns även knuten den kommunala hälso- och sjukvårdsorganisationen som omfattar även yngre personer. De vanligaste insatserna är äldreboende, korttidsvistelse, hemtjänst, dagvård, hemsjukvård, färdtjänst, bostadsanpassning, sjukgymnastik, arbetsterapi, hjälpmedelsansvar samt uppsökande verksamhet. I verksamheten ingår ett omfattande arbete med myndighetsutövning inklusive avgiftsbeslut. Det kommunala ansvaret för hälso- och sjukvård (HSL) omfattar verksamheten upp t o m sjuksköterskenivå i särskilda boenden. Genom överenskommelser mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna har ansvaret för all hemsjukvård lagts på kommunerna. Detta har inga åldersbegränsningar eller krav på minsta varaktighet, vilket innebär att även nyfödda, sjuka barn som vårdas i hemmet kan omfattas av äldreomsorgens resurser. Såväl HSL-insatser i särskilt boende som i ordinärt boende ingår i äldreomsorgen. Inom ramen för hälso- och sjukvård ges även insatser utförda eller ordinerade/delegerade av fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Individ och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen (IFO) omfattar bl. a. kommunens ansvar enl. socialtjänstlagen för försörjningsstöd, insatser till barn- och ungdomar som lever under oordnade och otrygga förhållanden, riskerar att skadas av missbruk eller lever i kriminella miljöer, familjerätt med samarbetsavtal, vårdnadsfrågor, fastställande av faderskap etc. samt familjerådgivning, vuxna som riskerar att skadas av eget missbruk av alkohol och droger. IFO arbetar även med stöd till personer som utsätts för relationsnära våld. IFO har ansvar för de nyanlända som på grund av sjukdom eller någon annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan, är förhindrad att delta i etableringsinsatser till minst 25% av heltid, nyanlända innan etableringsplan upprättas av arbetsförmedlingen samt för dem som genomgått etableringsarbetet men inte blivit självförsörjande. Ensamkommande barn hanteras inom IFO. IFO utför även utredningar och fattar beslut enligt LSS liksom utredningar och beslut inom socialpsykiatrin. Funktionsnedsättning Arbetet med funktionshindrade innebär utförande av stöd enligt LSS av personlig assistent samt finansiering av den del av kostnaderna som inte täcks av staten (de 20 första timmarna), ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse, korttidstillsyn för ungdom över 12 år, bostad med särskild service, särskilt anpassad bostad samt daglig verksamhet för personer i yr- 4 (10)

103 kesverksam ålder i personkretsen. Dessutom ingår ansvaret för insatser såsom särskilt boende, dagverksamhet mm till personer med långvariga psykiska funktionshinder. Antal brukare och volymförändringar inom Individ- och familjeomsorg I nedanstående tabell visas antalet brukare i respektive ansvarsområde. Tabell: Antal brukare/ansvarsområde alt verksamhet Individ- och familjeomsorg Myndighetsutövning Antal anmälningar och ansökningar barn och unga, 0-20 år År 2015*) År 2016 År 2017 År Antal barn i familjehem/hvb SoL Antal barn i familjehem/hvb LVU Antal ensamkommande barn Antal vuxna i familjehem/hvb SoL Antal vuxna i HVB LVM Antal hushåll med försörjningsstöd Antal barn som lever i hushåll med försörjningsstöd *) Placeringar Antal brukare och volymförändringar inom Äldreomsorg och funktionsnedsättning Äldreomsorg och funktionsnedsättning År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Funktionsnedsättning Antal platser i gruppboende och boende med särskild service Antal personer i daglig verksamhet Antal personer med personlig assistans Äldreomsorg Antal brukare med hemtjänst och delegerad HSL Antal utförda timmar hos brukare med hemtjänst och delegerad HSL Antal brukare med trygghetslarm Antal platser i äldre- och demensboende samt korttidsvistelse (10)

104 Miljontal Fördelning av nettobudget I nedanstående tabell visas hur kostnaderna för de olika ansvarsområdena fördelar sig , , , , , , , , ,727 37,918 37,918 38, Diagram: Fördelning av nettobudget. Detaljbudgeten kommer att beslutas i socialnämnden i februari Ramjustering kommer att göras p.g.a. omorganisation. Organisation Förvaltningens organisation ser ut på följande sätt. Socialchef Gemensam administration Avdelning individ- och familjeomsorg Avdelning funktionsnedsättning Avdelning äldreboende Avdelning hemtjänst, inkl. larm/natt,dagverksamhet Gemensamma avdelningen, biståndsenhet, hälso- och sjukvård, korttid 6 (10)

105 Måluppfyllelse Ett socialt hållbart Falköping Mål Indikator Uppföljning Verksamheterna ska genom förebyggande arbete Trygghet och trivsel Årlig brukarbidra till social hållbarhet i äldreboenden undersökning Verksamheterna ska ha ett tydligt barnperspektiv Åtgärder för sysselsättning /arbete Frivilligas engagemang Barn i familjer med försörjningsstöd Stöd till barn med föräldrar som har särskilda behov Årligen genom verksamheter Årligen genom verksamheter Årlig statistik Årligen genom verksamheter Kvalitén inom verksamheten ska öka Mål Indikator Uppföljning Verksamheterna ska arbeta för att varje individ känner delaktighet och ges möjlighet att påverka utförandet av stödet. Samordnat och anpassat stöd Årlig mätning SIP/Gf-plan Kontinuitet inom hemtjänst Årlig kontinuitetsmätning Därtill har socialnämnden antagit två ytterligare mål som är grundförutsättningar för såväl social hållbarhet som kvalitet: Ekonomisk hållbarhet Verksamheterna ska skapa ekonomisk hållbarhet genom att hushålla effektivt med sina tilldelade resurser så att bästa möjliga resultat uppnås på både kort och lång sikt. Attraktiva arbetsplatser Att rekrytera och behålla medarbetare med god kompetens är grunden för att bedriva en socialtjänst av hög kvalitet. Verksamheterna ska verka för attraktiva arbetsplatser där medarbetar-och ledarskap präglas av en vilja till god arbetsmiljö, bra arbetsklimat och utvecklande arbetsuppgifter. 7 (10)

106 Utveckling inom ansvarsområdet Under de kommande åren kommer behovet av platser inom daglig verksamhet att öka. Flera är personer som fått diagnos sent och som tidigare inte varit kända av förvaltningen samt personer som går ur gymnasiet och som har behov av insatsen efter avslutad utbildning. Bostadsanpassning är ett område som skiftat mycket över tid och som är svårprognostiserad. I Falköping tillämpas Lagen om valfrihetssystem (LOV) vilket innebär att den kommunala hemtjänsten är konkurrensutsatt. För närvarande finns tre privata hemtjänstutförare och de har kontinuerligt ökat sin andel av den utförda hemtjänsten. Idag (oktober 2015) utför de 29 % av den totala hemtjänsttiden. Under 2015 har ett arbete pågått för att anpassa den kommunala verksamheten till den befintliga volymen och resultatet har förbättrats under senare delen av hösten. Arbetet med anpassningen kommer behöva fortsätta under Arbetet med heltidsprojektet har intensifierats under De ekonomiska konsekvenserna är inte till fullo klarlagda eftersom de avtals- och schemaöversyner som pågår ännu inte är färdiga. Detta kommer dock att klarna under Att det kommer vara förknippat med ökade kostnader är dock ställt utom tvivel. Det råder bostadsbrist i Falköping vilket leder till att redan utsatta grupper har än större svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden. Detta gäller såväl enskilda med rena försörjningssvårigheter som enskilda med mer omfattande svårigheter som till exempel samsjuklighet. Det pågår ett utredningsarbete inom IFO inom ramen för en typ av verksamhet som kallas Bostad först. Ombyggnationen av Floby har påbörjats under året och kommer vara klara under Det råder en stor efterfrågan på demensboenden och det är angeläget att nödvändiga beslut tas för att ett demenscentrum ska bli verklighet. Sådana beslut skulle utgöra en nödvändig grund för andra ställningstaganden kring såväl äldreboende- och demensboendeplatsers förläggning samt alternativa användningsområden av befintligt bestånd. Den verksamhet som ökat mest under året och som ställt stora krav på lokaler är mottagningen av ensamkommande barn. Med prognostiserat inflöde kopplat till planerade lokaler kommer platsbristen vara ett faktum i mars Det kommer således vara helt nödvändigt att planera för fler lösningar kring boendesituationen samt för kommunen som helhet att i en nära framtid planera för verksamheternas utveckling även efter att det akuta inflödet har stannat av. Inriktningen inom IT-området har tre utvecklingslinjer, dels att säkerställa skydd mot obehörig användning av verksamhetssystem, inriktning mot nettobesparingar genom att söka rationaliseringseffekter i arbetet samt att underlätta för statistikinsamlande. Nu aktuella verksamhetsförändringar inom IT-området: E-hälsa genom samverkan med kommuner inom hela Västra Götalandsregionen, VGR, SKL och socialstyrelsen. SITHS-kort för alla som arbetar med att dokumentera sekretessbelagda uppgifter i verksamhetssystem införs i hela förvaltningen. Nyckelfri hemtjänst införs genom s.k. digitala nycklar. Nya tekniska lösningar presenteras för närvarande i en strid ström inom vård- och omsorgssektorn. Det kan gälla allt från nya modeller för bättre kvalitet i dygnet-runt-tillsynen till möjlighet för den enskilde medborgaren att själv kunna logga in och följa handläggningsprocessen fram till och med beslut. 8 (10)

107 Omvärldsförändringar Den enskilt största faktor som idag påverkar socialnämndens verksamheter är flyktingsituationen. Behovet av att ta emot såväl ensamkommande barn som andra asylsökanden kommer öka kommande år enligt Migrationsverkets prognoser. Socialnämnden har till idag öppnat fyra boenden för ensamkommande barn och behovet av fler platser är stort. Situationen som helhet ställer stora krav på såväl lokal- som personalförsörjning. Den aktuella situationen har också påverkat att arbetsmarknaden för socionomer har förändrats och det är idag en mycket svårrekryterad grupp. Regel- och lagförändringar Inom äldreomsorgen har en nationell utredning (SOU 2015:20) presenterats, där Falköpings Kommun varit remissinstans. Utredningen föreslår att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag - lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Patienter ska inte vara på sjukhus när de inte behöver. Målgruppen för den föreslagna lagen är patienter som efter utskrivning från den slutna vården behöver insatser från den kommunalt finansierade socialtjänsten eller hälso- och sjukvården och som också kan ha behov av insatser från den landstingsfinansierade öppna vården, inklusive primärvården. Vid ett införande kommer detta ställa krav på ett snabbare mottagande av enskilda från kommunens sidas men också ett större ansvarstagande från primärvården. Den föreslagna bemanningsföreskriften är fortfarande föremål för diskussioner på nationell nivå och något införande är ännu inte beslutat. Det pågår dock en parallell process kring införande av ett behovsbedömningsinstrument, kallat ÄBIC. Även om det inte påverkar bemanningen på samma konkreta sätt som de föreslagna föreskrifterna så är utgångspunkten att personer som är beviljade särskilda boenden ska få sina behov preciserade precis som vid hemtjänst och därmed också beslut som är anpassade till detta. Detta kan komma att påverka utförandet av stödet inom boendet men exakt vilka effekter det kan få går idag inte att säga. Inom personlig assistans så kommer nya ersättningsregler från staten träda i kraft 1 januari Dessa innebär att staten kommer höja den årliga ersättningen till utförarverksamheten med endast 1,4 %. Detta kommer inte täcka kommande kostnadsökningar för löner, vilket i praktiken innebär ett behov av besparingar inom området. Knutet till den ansträngda flyktingsituationen pågår flera nationella processer som det idag är svårt att överblicka konsekvenserna av. Dels pågår diskussioner kring regelverk som inte kans anses anpassade till dagens situation och dessutom är trögrörliga. Samtidigt fortskrider det nationella arbetet som startade för flera år sedan och som fokuserar på den sociala barn- och ungdomsvården. Verksamhets- och ambitionsförändringar Under 2015 har ett arbete kring socialnämndens mål ägt rum. Aktiviteter knutna till måluppfyllelse kommer att påbörjas under Under 2015 har även en översyn av hemtjänsten ägt rum som kommer leda till såväl test av förändrat utförande för att öka kontinuiteten samt en tätare ekonomisk uppföljning. Under 2016 kommer ett försök att göras kring införande av trygghetskamera. Syftet är att kunna erbjuda ett alternativ till tillsynsbesök under natten som kan upplevas som störande av brukare. Som nämndes under utveckling inom ansvarsområdet så är IT- samt den tekniska utvecklingen inom välfärdsområdet inne i en mycket expansiv fas där Falköping både infört nya verktyg och tagit 9 (10)

108 beslut om fortsatt införande av andra, t ex digital nyckelhantering. Resursbehov drift och investeringar Drift 2016 (tkr) 2017 (tkr) 2018 (tkr) Volymförändringar Antal insatser inom LSS och ASS Antal personer i daglig verksamhet LSS Antal insatser inom äldreomsorg ökar Verksamhets- och ambitionsförändringar IT trygghetskamera i nattillsyn Utökat datorbehov/licenser Investeringar Inventarier Investeringsplan socialnämnden 2016 (tkr) 2017 (tkr) 2018 (tkr) Trygghetskameror X Verksamhetssystem X Övrigt löpande investeringsbehov Fastigheter och anläggningar Investeringsobjekt socialnämnden 2016 (tkr) 2017 (tkr) Demenscenter X X Arbetsmiljöverkets krav på hygienutrymmen X X X Lokaler för individ- och familjeomsorg X X Lokaler för bistånds- och resursenheterna X X 2018 (tkr) 10 (10)

109 En av Park-Gatas lekplatser Verksamhetsplan Tekniska nämnden, skattefinansierad verksamhet Nämndens ordförande Förvaltningschef Dan Gabrielsson Patrick Nohlgren Ansvarsområde

110 Verksamhetsbeskrivning Park-Gata Förvaltar och underhåller kommunens allmänna platsmark som gator, parker och torg. Projekterar, projektleder och anlägger kommunens infrastruktur som gator och VA-nät. Väghållare och ansvarig för trafiklagsanknutna frågor och trafiksäkerhet på kommunens gator. Förvaltar och projektleder utbyggnad av kommunens ägda järnvägsspår. Förvaltar kommunens flygplats. Förvaltar och administrerar kommunens transportcentral. Handlägger torghandel och vår- och höstmarknad. Bidragsgivning för enskilda vägar och belysningsföreningar. Förvaltar och driftar Mössebergs friluftsområde samt Floby och Vartofta elljusspår. Yttre fastighetsskötsel av kommunens fastigheter. Kost Måltidsproduktion och servering till skolor, förskolor, äldreboenden och mat till brukare i enskilt boende. Cafeteriaverksamhet i Stadshuset och på Ållebergsgymnasiet. Fastighet Lokalförsörjning för kommunens verksamheter, fastighetsprojekt, drift och underhåll av kommunens fastigheter samt verksamhetsservice. Inhyrning av externa lokaler. Ansvar för larm i lokaler med kommunal verksamhet. Städ Städning i kommunens ägda och inhyrda fastigheter där det bedrivs kommunal verksamhet. Avfall/Sluttäckning Huvudmannaskap, vilket bl. a. innebär att Falköpings kommun är hyresvärd för uthyrda verksamhetsytor och har fastighetsansvar för avfallsanläggningarna i Falköping, Floby och Stenstorp. Kommunen har även verksamhetsansvar enligt miljöbalken för Floby och Stenstorps avfallsanläggningar och Valtorps återvinningsstation. Kommunen ansvarar också för nivåövervakning av lakvattennivåer, provtagningar av vatten för att bedöma och följa innehållet i lakvatten och anläggningarnas miljöpåverkan samt drift av deponigasanläggningen. Kontaktfunktion mot FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamlingen) om deras återvinningsstationer. (Utsedd entreprenör har verksamhetsansvar enligt miljöbalken för sluttäckning av Falevi gamla deponi.) Övrig verksamhet Nämnden, gemensam administration och stadshusvaktmästeri. Allmänt Nämnden prioriterar att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Detta innebär bra arbetslokaler, redskap och maskiner för att nå god och säker arbetsmiljö. All personal erbjuds heltidsanställning. 2 (11)

111 Fördelning av nettokostnader I nedanstående tabell visas hur kostnaderna för de olika ansvarsområdena fördelar sig, Mkr Park-Gata Kost Fastighet Städ Övrigt 2014 är utfall medan 2015 och 2016 är budgetsiffror. Dessa ändras när personal- och kapitalkostnadsbudget ändras. Siffrorna för fastighet och städ är bruttokostnader. Budgetsiffror för 2015 är inklusive ombudgeteringar från De är också inklusive anslag för Falköpings Energisparprojekt. Sänkningen på Park-Gata och Fastighet 2016 beror på att planerat underhåll ska bokföras som investering fr o m (11)

112 Organisation Förvaltningens organisation ser ut på följande sätt. Bild Organisationsschema 4 (11)

113 Måluppfyllelse 1 Ett socialt hållbart Falköping Mål Indikator Uppföljning Barn får inflytande när Park-Gatas lekplatser nyanläggs eller förnyas i större omfattning Barn får inflytande när Fastighetsavd:s lekplatser nyanläggs eller förnyas i större omfattning Medverka vid trygghetsvandringar, överenskomna åtgärder utförda Antal lekplatser Antal lekplatser Antal Verksamhetsber Verksamhetsber Verksamhetsber 2. Ett attraktivare Falköping Mål Indikator Uppföljning Gång- och cykelvägar byggs ut Totalmeter Verksamhetsber Säkra lekplatser Antalet godkända Verksamhetsber Andel elever som är nöjda med maten ökar Andel nöjda, % Verksamhetsber Andel brukare i särskilt boende som är nöjda med Andel nöjda, % Verksamhetsber maten ökar. Grönyteplanen utförs, stickprov en gång per säsong Ja/nej Verksamhetsber 3 Ett näringsliv som utvecklas Mål Indikator Uppföljning Informationsmöten ordnas före och efter större ramavtalsupphandlingar inom byggsektorn Ja/nej Verksamhetsber 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka Mål Indikator Uppföljning Andel av TN:s egna bilar som är gasbilar ökar % Verksamhetsber Ägda lokalers energiförbrukning minskar Förbr, kwh/m2 Verksamhetsber Mer ekologiska livsmedel används, mål 25 % Andel av livs- Verksamhetsber medelskostn, % Tallriks- resp produktionssvinn, % Matsvinnet minskar Delårsbokslut och verksamhetsberättelse Egenkontroll av städkvalitén görs en gång per år Ja/nej Verksamhetsber 5 (11)

114 Utveckling inom ansvarsområdet För att behålla befolkningen och även locka till inflyttning måste kommunen erbjuda attraktivt boende och välskötta gator, torg, parker, parkeringar, grönområden och friluftsområden och välskötta verksamhetslokaler. Kommuninvånarna har ökade krav på trygghet och säkerhet. Ett exempel är att fokus förflyttats från gator till gång- och cykelvägar, både när det gäller investering samt skötsel och underhåll. Ökat fokus på klimatfrågan, miljöhänsyn och arbetsmiljö och valfrihet. Fastighetsavdelningen tillgodogör sig den tekniska utvecklingen inom skötsel, larm och säkerhet och byggnation. Städavdelningen utvecklar kontakterna med verksamhetsansvariga genom städråd. Arbetet med det nära ledarskapet och kvalitetsarbetet fortsätter. Kvalitetsstyrning blir allt viktigare. Planer såsom t ex skötselplaner för grönytor, trädvård och snöröjning krävs. Kraven på dokumentation och egenkontroll ökar. Kostavdelningens utveckling av verksamheten fortsätter. Det är fokus på matlagning nära gästen, mer matlagning från grunden och nära ledarskap. Utvecklingen syftar till att öka antalet nöjda matgäster. Sluttäckning av deponier kommer att pågå fram till Omvärlds- regel- och lagförändringar För samtliga avdelningar gäller krav på god arbetsmiljö för personal och brukare. Nya regler om arbete på väg är antagna och ska tillämpas. Kommunen har beslutat att under 2016 ta fram en ny översiktsplan för Falköpings kommun. Detta innebär att resurser för trafik och infrastrukturplaneringen måste avsättas i detta arbete. För kostavdelningen efterfrågas valmöjligheter i matsedeln både för barn och äldre. Lagen om valfrihet i vården och utvecklingen med privata skolor/förskolor kan medföra krav på varierad service från kostavdelningen. Till kostpolicyn, som beslutades av Kommunfullmäktige i november 2013, är det kopplat en handlingsplan. Denna är beslutad i Tekniska nämnden, Barn- och Utbildningsnämnden och i Socialnämnden. Handlingsplanen gäller t o m 2015 och uppdateras under hösten Städningen anpassas till verksamheternas behov. Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:9) kan komma att påverka verksamheternas behov/beställning av städning i framtiden. En översyn pågår av lagstiftningen om ansvar för insamling av hushållens avfall, inklusive förpackningar och tidningar. Detta påverkar troligen mest Avfallshantering Östra Skaraborg. Volymförändringar För park-gata-avdelningen ökar skötselytan i samband med exploatering. Detta gäller både barmarksunderhåll, vinterväghållning, gaturenhållning, belysning och skötsel av grönytor, lekplatser, parker och friluftsområden. Kompetens hos personal samt en modern och flexibel maskinpark är en 6 (11)

115 förutsättning för effektiv skötsel. Klimatförändringen visar sig troligen med ökade nederbördsmängder både sommar- och vintertid. Miljöhänsyn har lett till att ogräs endast bekämpas mekaniskt. För fastighetsavdelningen gäller att kommunen har ett stort fastighetsbestånd som måste anpassas till dagens verksamhet. Befolkningsförändringar i de olika områdena och pågående lokalutredningar samt flyktingsituationen gör att vissa lokaler kanske måste ställas tomma eller säljas, och vissa inköpas/ förhyras / byggas om och till. För kostavdelningen gäller att antalet barn förväntas öka. Även större portioner förväntas, då förändringen med fler produktionskök och matlagning nära gästen, medför att maten uppskattas mer. Allt fler väljer att äta i någon av avdelningens restauranger, vilket också påverkar volymen. Tydliga tecken finns på att brukare på äldreboenden blir färre och brukare av hemtjänst blir fler. 75% av personalstyrkan i verksamheten är idag utbildade kockar. Vid nyanställning rekryteras enbart personal med minst gymnasieutbildning till kock. Köksombyggnader kommer att fortsätta. Förändringarna planeras tillsammans med berörda förvaltningar. Städavdelningen kommer att påverkas om verksamheternas behov/beställning av städning utökas, vilket i sin tur leder till dimensionering och rekrytering av personal. Verksamhets- och ambitionsförändringar Park-Gata-avdelningen: En satsning görs på översyn av kommunens offentliga lekplatser. Detta medför att 10 lekplatser avvecklas, men resterande kommer att rustas upp under de närmaste åren. Restaureringen av Mössebergsparken och Plantis påbörjas. En cykelstrategi har antagits, vilket kräver mer resurser förr driften. Stora investeringar kommer också att göras de närmaste åren. Stora satsningar är planerade inom den offentliga belysningen. Under perioden är det planerat att byta ca 1100 armaturer till energieffektiva LED-armaturer. Detta innebär inte enbart stora energieffektiveringar utan även att underhållet kan minska betydligt då en LED-armatur har en beräknad livslängd om ca 20 år i förhållande till dagens armaturer som har en livslängd på ca 4 år.. Avdelningen planerar att ta fram en Trafikstrategi för kommunen. Olika fordonsslag kommer att prioriteras i olika områden. Vissa gator ska vara genomfartsgator och i vissa områden prioriteras gång- och cykeltrafiken. Strategin berör också hastigheter och kollektivtrafik och utmynnar i ett åtgärdsprogram. Efter satsningar på friluftsområdet Mösseberg, såsom vildmarkslekplats, badplatsen, spåren och trappan, är förväntningarna stora på att området sköts väl, vilket är svårt att möta utan ökade resurser. Under 2016 ska dessutom konstsnöspåren utökas, för att kunna genomföra flera nationella tävlingar i framtiden, och en investering på 3,5 Mkr är planerad. Ombyggda gator, t ex vid Ranten, entrén Plantis och Scheelegatan har utformats för att bli tilltalande och säkra, men kräver nu mer skötsel. Under 2016 fortsätter satsningen på publika ytor med planerade ombyggnationer på Storgatan, Köttorget, Sankt Olofsgatan och Plantisparken. Kostavdelningen: I oktober 2013 beslutade fullmäktige om en kostpolicy. Därmed finns ett styrdokument för hur mat och måltider ska utformas. Visionen är 100 % nöjda matgäster. Ökade valmöjligheter på alternativa 7 (11)

116 rätter efterfrågas både inom skolor och inom äldreomsorg. I skolorna är detta nu genomfört och inom särskilt boende startas ett projekt hösten 2015 för att sedan implementeras överallt under Utvecklingen med kundanpassade matsedlar och matlagning från grunden fortsätter. Antalet tillagningskök är nu uppe i 23 stycken. Fastighetsavdelningen: Anslaget till planerat fastighetsunderhåll är från 2016 ca 80 kronor per kvadratmeter. Behovet är ca 100 kronor per kvadratmeter. Energisparprojektet FEP fortsätter. Många stora och små projekt finns i investeringsbudgeten. Målet är att bygga med bra kvalitet, bra innemiljö (för kvalitetsmärkning) och energisnåla byggnader, motsvarande minienergihus. Städavdelningen: Städavdelningen bidrar med kvalitativ städning som minimerar kostnad för underhåll i kommunens fastigheter. Avdelningen städar ca kvadratmeter. Avfall/Sluttäckning: Avtal har slutits med en entreprenör om ansvar för sluttäckning av Falevi deponianläggning. Kommunen har ansvar för sluttäckning av deponierna i Floby och Stenstorp, som utförs enligt plan. Verksamhetsutveckling med IT Samhällsbyggnadsförvaltningen använder i hög grad tekniska verksamhetssystem i den ordinarie verksamheten, och har för avsikt att ligga på teknikens framkant. Park/Gata avser att investera i ett system för förvaltning och dokumentation av grönytor. Detta ger en bra överblick av befintliga ytor och möjlighet till effektivisering och kvalitetssäkring av skötseln. Gatunätet finns idag dokumenterat i databasen Rosy, park/gata avser att i framtiden även investera i ett system för grönytorna för att lättare kunna förvalta, effektivera och kvalitetssäkra skötseln. Park/gata har startat ett digitalt förvaltningssystem för gatubelysningen. Detta för att ge oss en total bild av anläggningen som inte minst är viktigt ur elsäkerhetsperspektiv. Park/gata gör även numera digitala belysningsmodeller för att kunna beräkna olika belysningsprojekt. Sedan 2014 projekteras alla större projekt i 3D i egen regi. Detta möjliggör eventuell 3D visualisering för presentationer samt att utförandet även kan ske med digital maskinstyrning för grävmaskin och lastmaskin. Fördelarna med detta är man inte behöver ha lika mycket manuell utsättning från mätningsingenjör. Under 2015 har park-gata startat upp möjligheten att göra digitala grävansökningar och digitala trafikanordningsplaner, vilket nu medför att det finns externa/publika web-kartor för allmänheten, där man lätt kan följa vilka grävningar eller trafikstörningar som pågår. Inom kostavdelningen diskuteras om äldreomsorgen ska erbjudas större möjligheter till alternativrätter. För detta krävs fler licenser till kostdataprogrammet Mashie, och att dessa implementeras i verksamheten. Tillsammans med IT-avdelningen har det byggts en web-baserad plattform för beställning av mat till brukare i enskilt boende. 8 (11)

117 Hanteringen av felanmälningar och verksamhetsservice inom fastighetsavdelningen ska digitaliseras. Resursbehov drift och investeringar För park-gata-avdelningen gäller att asfaltsunderhållsbehovet kartlagts och budget bör avsättas för åtgärder enligt kartläggningens resultat. Med dagens anslag om 5 miljoner kr per år bibehålls inte gatunätets värde, utan standard och kapitalvärde sjunker. För att behålla dagens kapitalvärde av gatan krävs ett anslag om 8 miljoner per år. Ogräsbekämpning utan kemikalier leder till slitage på gator, vägar, torg och gång- och cykelvägar samt på maskiner. På många ställen i staden och kommunens många tätorter behövs genomgripande förnyelse av grönytor, buskage, trädrader och planteringar. Ytterligare energibesparande åtgärder kan göras inom den offentliga belysningen. Nya exploaterade ytor ska skötas och resurser måste avsättas. Kostnaden för vinterväghållning varierar över åren. För att minimera risken för anslagsöverskridande och även kunna behålla kvalitén på övriga verksamheter, skulle fondering av anslagen kunna göras. Medelkostnaden för de senaste 6 åren skulle innebära en anslagshöjning från ca 5miljoner kr per år till 7,5 miljoner kr per år. Kommunens infrastruktur och allmänna ytor utökas varje år. För att klara att möta de driftbehoven behövs budgeten räknas upp efter tillkommande ytor och anläggningar. För att klara drift och underhåll såsom grönyteskötsel, vinterväghållning, asfaltslagningar, lampbyten etc. krävs följande uppräkningar: 675 kr per tillkommande belysningspunkt, 5 kr per kvadratmeter för tillkommande grönytor och 15 kr per kvadratmeter för tillkommande hårdgjorda ytor. För kostavdelningen gäller att livsmedelspriserna beräknas öka, bl. a. på grund av klimatförändringar. Köksombyggnader fortsätter. Ökat anslag behövs för att täcka höjda hyror och ett ökat antal matgäster. Avdelningsens servicefunktion gentemot Barn- och Utbildnings- och Socialförvaltningen ställer krav på bl. a. stor flexibilitet gällande bemanning av enheter, inte sällan med kort varsel, vilket kan påverka driftkostnaderna. Behoven, kraven och önskemålen kring mat och matsituationen ökar, t ex önskemål om lokal matlagning från grunden. Hälso- etik, och miljöaspekter behöver beaktas. För fastighetsavdelningen bör det planerade underhållet ökas ytterligare. Energisparåtgärder enligt energiplan och energieffektiviseringsstrategin ska genomföras. Lokalanvändningen bör optimeras i samråd med lokalgrupp och kommunledning och beskrivas i en lokalförsörjningsplan. Tidigare eftersatt underhåll medför ett fortsatt tryck efter mer genomgripande renoveringar (investeringar). Det kan också bli krav från myndigheter. Ett stort antal planerade projekt finns i investeringsbudgeten, vilket innebär en stor arbetsbörda på avdelningen. Ansvar för brand- och inbrottslarm och passagesystem kommer troligen att överföras till fastighetsavdelningen. Investeringsmedel behövs för att byta ut och utveckla säkerhetsarbetet. Detta påverkar försäkringskostnaden. Inom städavdelningen fortsätter utbildningsinsatser för personalen och inköp av effektiva maskiner och redskap. För avfall/sluttäckning finns intäkter på ca 900 tkr per år från kommunens abonnenter (via Avfallshantering Östra Skaraborg). 500 tkr avsätts årligen i kommunens flerårsplan. Enligt en i år uppdaterad tid- och kostnadsplan, efter samråd med utföraren, behöver avsättas ytterligare ca 5 Mkr årligen. Utförandet är beroende av tillsynsmyndighetens godkännande. 9 (11)

118 Drift Tabell: Resursförändringar förvaltningen Park-Gata-avdelning: Ökade kapitalkostnader för inv i gator, rondeller, exploatering, spårområden mm (här ingår ej kap kostn p g a kollektivtrafikåtgärder, hör till KS) Vinterväghållning, anslag höjs till 6- årsmedel 2016 (tkr) Enl flerårsplan 2017 (tkr) Förslag 2018 (tkr) Förslag x x x Höjd ambitionsnivå på Mösseberg Fyra säsongsanställningar för att klara skötseln efter nyexploatering mm Trafikstrategi +250 Skötsel, ökade kostnader för drift av nya x x ytor efter nybyggnation enligt text ovan Kostavdelning: Ev prishöjning på livsmedel 3%? Enligt BU-förvaltningen, nov 15, ändras barnantalet med: Förskolan +77 barn Grundskola +65 elever Fritidshem + 8 elever Gymnasieskola -50 elever Livsmedelsanslaget måste ändras i samma takt X X X Fastighetsavdelningen: Allt eftersom ny- om och tillbyggnader av lokaler tas i bruk, måste medel avsättas till drift och kapitalkostnader Neddragning av fastighetsavdelningens ram 2017, på grund av energisparprojektet, måste framflyttas, eftersom projektet fördröjs på grund av pågående lokalutredningar Moduler Rivning Nya ytor X X X Avfall: Sluttäckningskostn enl beräkn (11)

119 Investeringar Maskiner och inventarier Tabell: Investeringsplan inventarier, tekniska nämnden, skattefinansierad verksamhet Investeringsplan Tekniska nämnden, skattefin del 2016 (tkr) Flerårsplan 2017 (tkr) Förslag 2018 (tkr) Förslag Park-Gata, enligt maskininvesteringsplan Park-Gata, inköp av lätta lastbilar i st f leasing Kost Fastighetsavd, systematiskt utbyte enligt plan Städavd, maskiner, redskap och inventarier Hela förvaltningen, datorer Andel i IT-avd:s servrar Summa Fastigheter och anläggningar Tabell: Investeringsplan fastigheter och anläggningar Tekniska nämnden Investeringsobjekt Tekniska nämnden 2016 (tkr) Flerårsplan 2017 (tkr) Förslag 2018 (tkr) Förslag Anslag enligt beslutad flerårsplan till fastigheter och anläggningar Tillkommande: Asfaltsunderhåll optimeras för att behålla värdet Det planerade fastighetsunderhållet bör höjas från 80 till 100 kr per kvadratmeter (11)

120 Reningsverk, slutsediment Verksamhetsplan Tekniska nämnden, VA Nämndens ordförande Förvaltningschef Dan Gabrielsson Patrick Nohlgren (5)

121 Verksamhetsbeskrivning Vattenförsörjning, avloppshantering och dagvattenhantering för tätorterna i kommunen, samt för fastigheter utanför tätorterna i den mån det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Ansvarsområde Dricksvattenförsörjning Leverans av dricksvatten till hushåll och industrier, på ett säkert och hållbart sätt. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Avloppshantering Avledning och rening av spillvatten från hushåll/industrier, i syfte att minska smittspridning och skydda miljön. Avledning, magasinering och vid behov rening av dagvatten från vägar, fastigheter och allmän platsmark, i syfte att skydda samhällets infrastruktur från översvämning och skydda miljön från utsläpp av förorenande ämnen. Antal brukare Tabell: Antal abonnenter per verksamhet Ansvarsområde År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Abonnenter anslutna till dricksvatten Abonnenter anslutna till avlopp Genom utökade verksamhetsområden och bildandet av föreningar kommer fler hushåll att ansluta sig till kommunalt vatten och avlopp. Utveckling av kostnader och intäkter VA År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Intäkter Kostnader Nettokostnad VA-taxan behöver justeras årligen för att täcka ökande kapitalkostnader från reinvesteringar i VAanläggningar. Organisation VA-verksamheten lyder under Tekniska nämnden och leds av Samhällsbyggnadschefen och VAchefen. 2 (5)

122 Måluppfyllelse 3 Kvalitén inom verksamheten ska öka Mål Indikator Uppföljning 1% av VA:s ledningsnät renoveras årligen Renoverad andel, % Årsvis, verksamhetsb Svinnet av dricksvatten ska minska Andel svinn, % Årsvis, verksamhetsb Bräddning (utläckage) av orenat avloppsvatten ska minska Andel brädd, % Årsvis, verksamhetsb Utveckling inom ansvarsområdet VA-ledningsnätet och -anläggningar är i stort behov av förnyelse, samtidigt som det pågår utbyggnad av exploateringsområden kring Falköping. Kommunen saknar fullgoda reservvattentäkter, varför det behövs fler vattenskyddsområden inom kommunen och samarbete med närliggande kommuner. Livsmedelsverket ställer högre krav på säkerhet vid distribution av dricksvatten. Kommande klimatförändringar och ökad miljöhänsyn innebär att VA-anläggningarnas kapacitet behöver ses över och funktionen förbättras. Miljösamverkan östra Skaraborgs tillsyn av enskilda avlopp leder till ökat intresse för anslutning till kommunalt VA. Ökande anslutning medför att de små avloppsreningsverken behöver optimeras och eventuellt byggas ut för att klara den ökade belastningen. Omvärlds- regel- och lagförändringar Ny slamförordning med krav på hygienisering av slam väntas komma. Ett mindre reningsverk planeras att avvecklas och spillvatten ledas till större reningsverk. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram enligt vattendirektivet kan komma att medföra stora kostnader såväl i investeringar som i drift. Volymförändringar En ökad renoveringstakt av ledningsnät och VA-anläggningar innebär större kostnader för kapitaltjänster. Större personalbehov krävs för att planera, leda och dokumentera arbetet. Exploatering pågår vid Ulricehamnsrondellen och på Marjarps industriområde. Ledningsnätet blir längre i och med att Kättilstorp har anslutits till Vättervatten och avloppsledningsarbete mellan Vartofta-Falköping och Borgunda-Dala byggts klart. Planering för sanering av spillvattennäten i Vartofta, Kättilstorp, Åsarp, Slutarp och Kinnarp planeras för att få ned mängden inläckande dagoch dränvatten. På sikt kan även reningsverken i Kättilstorp och Åsarp läggas ned och spillvattnet pumpas till Hulesjöns avloppsreningsverk. Verksamhets- och ambitionsförändringar Hålla en årlig reinvesteringstakt om 1% för det planerade underhållet av vatten- och avloppsledningar, samt renovering av övriga VA-anläggningar. Genomförande av vattenförsörjningsplan och handlingsplan för säker dricksvattenkvalitet. Effektivisering genom fler överföringsledningar för samordning av avloppsrening. Energioptimering. Se över behovet av grövre dagvattenledningar och -magasin för att klara ökade vattenmängder. 3 (5)

123 Verksamhetsutveckling med IT Digital övervakning av VA-anläggningar utökas. Statistik om ledningsnät samlas i databasen Valvet, och används för analyser av investeringsbehov och planering av verksamhet. Digitala kartor används av Park-Gatas personal vid arbeten på ledningsnätet. Fler anställda på VA- och Park- Gatuavdelningarna får tillgång till och kan tolka information i övervakningssystemen. Projektering sker i 3D. Resursbehov drift och investeringar Drift Det finns ett politiskt mål om 100 års renoveringstakt på ledningsnätet, vilket är bättre än den tidigare renoveringstakten. Konsekvenser År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 VA-taxan behöver höjas årligen för att uppnå 100 års renoveringstakt på ledningsnätet och år på övriga anläggningar. 7,5% 3% Ca 3% Ca 3% 4 (5)

124 Investeringar - Fastigheter och anläggningar Utöver ledningsnätet (vatten-, spillvatten- och dagvattenledningar) beräknas VA-kollektivets anläggningar ha ett återanskaffningsvärde på 258 Mkr. Det är vattentorn, avloppsreningsverk, pumpstationer, tryckstegringsstationer och reservvattenverk. För ledningsnätet är investeringsbehovet cirka 25 Mkr per år för att uppnå 100 års renoveringstakt. För övriga anläggningar är investeringsbehovet cirka 5 Mkr per år. Av nedanstående tabell framgår hur investeringsanslaget planeras att användas. Investeringsplan, tkr Ledningsnät, 100 års renoveringstakt. Åtgärder för att minska ovidkommande vatten planeras framförallt i Vartofta och Kättilstorp. Investeringsbehov VA-anläggningar, övriga åtgärder Summa Driftskonsekvensen (kapitalkostnaden) av en investering på 25 Mkr blir första året tkr (om man räknar med i genomsnitt 50 års avskrivningstid och 3 % internränta). 5 (5)

125 Biogasanläggningen i Falköping Verksamhetsplan Tekniska nämnden, Biogas Nämndens ordförande Förvaltningschef Dan Gabrielsson Dan.Gabrielsson@falkoping.se Patrick Nohlgren Patric.nohlgren@falkoping.se