Levnadsvanor vid hjärtkirurgi. Levnadsvanor inför kirurgi samt under och efter vårdtiden
|
|
- Linda Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Levnadsvanor vid hjärtkirurgi Levnadsvanor inför kirurgi samt under och efter vårdtiden
2 Januari 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.
3 Förord Större kirurgiska ingrepp innebär fysiska och psykiska påfrestningar för patienten. Patientsäkerheten kan förbättras genom hälsosamma levnadsvanor före och efter det kirurgiska ingreppet. Även risken för kroniska sjukdomar kan minskas genom att följa goda levnadsvanor. Personalen inom hälso- och sjukvård har en viktig roll i detta arbete. Syftet med denna broschyr är att stödja personalen i arbetet med hälsosamma levnadsvanor i samband med hjärtkirurgi. Utöver undertecknad från Karolinska Institutet, har följande personer ingått i projektgruppen: Marie Breidenskog, Uppsala akademiska sjukhus, Maria Carlsson, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Marcus Jonsson, Universitetssjukhuset Örebro, Maria Larsson, Karolinska Universitetssjukhuset, Charlotte Urell, Uppsala akademiska sjukhus och Elisabeth Westerdahl, Universitetssjukhuset Örebro, som också har ansvarat för det vetenskapliga underlaget. Synpunkter har även inhämtats från experter inom olika professioner inom hälso- och sjukvård. Hälsosamma levnadsvanor kan minska risken för stroke och vid sjukdom bidra till att förebygga ny stroke och risken för övriga kroniska sjukdomar. Detta kunskapsstöd har tagits fram av Fysioterapeuternas expertgrupp genom finansiering med statsbidrag från Socialstyrelsen. Raija Lenné Projektledare, docent Fysioterapeuternas
4 INLEDNING 5 LEVNADSVANOR 5 Att förmedla kunskap om levnadsvanor 6 Att förändra levnadsvanor 7 Tobak 8 Alkohol 9 Matvanor 10 Fysisk aktivitet 12 FYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING I SAMBAND MED HJÄRTKIRURGI 15 Före hjärtkirurgi 15 Under vårdtiden 16 Efter vårdtiden 17 LÄS VIDARE 18
5 Inledning hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige idag med 1,4 miljoner drabbade. Ischemisk hjärtsjukdom är ett samlingsnamn på flera hjärtsjukdomar som beror på förträngningar i kranskärlen och brist på tillräcklig blodtillförsel till hjärtmuskeln, vilket kan leda till kärlkramp (angina pectoris) och hjärtinfarkt. Hjärtklaffsjukdom, rytmrubbning eller hjärtsvikt är andra orsaker till hjärtsjukdom. Med hjärtkirurgi avses i detta kunskapsunderlag olika typer av operationer där man öppnar bröstkorgen via delning av bröstbenet och utför kirurgiska ingrepp för att åtgärda hjärtfel på hjärtats artärer, klaffar eller muskulatur. Som vid all kirurgi finns risker och inför hjärtkirurgi kan ohälsosamma levnadsvanor vara förknippade med särskilt stor risk. Levnadsvanor Världshälsoorganisationen (WHO) har konstaterat att sunda levnadsvanor kan förebygga kranskärlssjukdom och stroke. Även den som redan är sjuk kan göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor. Socialstyrelsen har utarbetat Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011, med syfte att stödja människor, till förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor är de fyra levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. I detta kunskapsstöd till hälso- och sjukvårdspersonal presenteras tips på praxis i samband med hjärtkirurgi, för att förebygga komplikationer genom att stödja patienter att förändra ohälsosamma levnadsvanor. 5
6 Patienter som genomgår hjärtkirurgi och har ohälsosamma levnadsvanor bör erbjudas hjälp och stöd till förändring genom rådgivande samtal. Detta stöd bör ske så tidigt som möjligt. Hälso- och sjukvårdspersonal bör ställa frågor om levnadsvanor på ett lyhört sätt som upplevs relevant för patienten, det är angeläget att inte skuldbelägga patienten. I ett rådgivande samtal kan patienten erbjudas kunskap, verktyg och stöd på ett individuellt sätt. Att förmedla kunskap om levnadsvanor Detta kunskapsstöd om levnadsvanor i samband med hjärtkirurgi är avsett som stöd för att identifiera samt ge råd och stöd vid förändring av ohälsosamma levnadsvanor. En personcentrerad och kunskapsbaserad vård eftersträvas. Hälso- och sjukvården har en viktig roll när det gäller att förmedla kunskap om levnadsvanor och deras betydelse för hälsan. Det finns därför ett behov av att beskriva evidensbaserade metoder för att påverka ohälsosamma levnadsvanor. Eftersom ohälsosamma levnadsvanor är särskilt riskfyllt för patienter som skall genomgå kirurgi har rekommendationerna fått hög prioritet av Socialstyrelsen. Även högt blodtryck, övervikt och fetma innebär en ökad risk för komplikationer. Det är särskilt angeläget att personer med dessa tillstånd får hjälp och stöd att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Informationen behöver diskuteras med patienten och anpassas till dennes individuella förutsättningar. Att få besked om en hjärtsjukdom kan upplevas mycket olika. Sjukdomsdebuten kan vara plötslig och oväntad, och kan dessutom medföra smärta, andnöd eller oro. Detta kan påverka patientens förmåga att ta till sig information. Det är därför viktigt att kombinera muntlig och skriftlig information och på olika sätt upprepa informationen samt underlätta för patienten att få svar på sina frågor. 6
7 Att förändra en levnadsvana Att förändra en levnadsvana innebär att förändra ett beteende. Förändringen kan vara arbetsam och stöd kan behövas, enbart kunskap räcker ofta inte. För att ändra ett beteende behövs minst en ihållande drivkraft i form av exempelvis; tillfredställelse med vad förändringen leder till, självbestämmande eller en upplevelse av att förändringen överensstämmer med individens värderingar. För att ändra levnadsvanor är det viktigt att sätta upp mål, mäta, utvärdera och anpassa sitt beteende för att uppnå målen. För att nå resultat anges ofta vikten av att fokusera på ett beteende i taget, stärka tilltron till den egna förmågan till ett specifikt beteende (self-efficacy) och självförstärkning. I det kliniska arbetet kan bibehållandet av en beteendeförändring hos en individ exempelvis stöttas genom att ge positiv förstärkning till lyckade förändringar, inspirera individen till att identifiera sig som en hälsosam person när en förändring gjorts, stötta individen till hälsosamma val och tillhandahålla hälsosamma val exempelvis olika former av fysisk träning eller hälsosam mat. Ett annat exempel är att erbjuda socialt stöd, vilket skulle kunna ske genom att träna i grupp och få stöttning av andra i samma situation. 7
8 TOBAK Rökstopp och kirurgi Personer som röker och ska genomgå hjärtkirurgi har ökad risk att drabbas av sårinfektioner, försämrad sårläkning, lungkomplikationer och längre vårdtider. Att sluta röka är en viktig förberedelse inför hjärtkirurgi och rökfrihet i samband med ett ingrepp är viktigt för att minska risken för komplikationer. Patienter som skall genomgå hjärtkirurgi bör sluta röka så tidigt som möjligt inför ingreppet. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att preoperativa högintensiva rökstoppsinterventioner, uppdelade i flera sessioner, halverar risken för postoperativa komplikationer. Korta sluta-röka program har däremot inte visat sig ha någon effekt på komplikationer eller långsiktig effekt på rökning hos kirurgiska patienter. Vid rökning hos vuxen som ska genomgå kirurgi ger Socialstyrelsen kvalificerat rådgivande samtal (med eller utan tillägg av nikotinläkemedel) högsta prioritet. Intensiva rökavvänjningsprogram (6 8 veckor) har visat sig reducera antalet rökande patienter inför kirurgi. För enhetlig information och stöd för rökfri operation kan remiss till tobaksavvänjare skrivas. Rökstopp och hjärt-kärlsjukdom All rökning, även tillfällig rökning och i små mängder, är förenad med hälsorisker, men risken ökar med antalet cigaretter man röker. Tobaksrökning är den enskilt största riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta och kärl och är förenat med hälso - risker och förtida död. Enligt Socialstyrelsen är det högt prioriterat att hälso- och sjukvården erbjuder kvalificerat stöd att sluta röka till personer med hjärt-kärlsjukdom. 8
9 ALKOHOL Personer med ett riskbruk av alkohol som ska genomgå kirurgi har ökad risk att få komplikationer i samband med operationen och i efterförloppet. Riskbruk av alkohol innebär kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Hälso- och sjukvården bör erbjuda rådgivande samtal till personer med riskbruk av alkohol som ska genomgå kirurgi i syfte att minska konsumtionen. Med riskbruk av alkohol avses en hög genomsnittlig konsumtion av alkohol eller intensivkonsumtion av alkohol minst en gång i månaden. Med intensivkonsumtion avses en alkoholkonsumtion av fem standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle för män och fyra standardglas eller fler för kvinnor. Se mått för standardglas i figuren nedan. En konsumtion över två standardglas/dag ger fördubblad risk för postoperativa komplikationer som infektioner, akuta hjärtproblem och blödningar. Ett alkoholuppehåll under fyra veckor före ingreppet ger kroppen möjlighet att återhämta sig från alkoholens effekter och komplikationsrisken minskar. Vid högt blodtryck, diabetes, hjärt-och kärlsjukdom eller annan kronisk sjukdom är vinsterna med alkoholstopp inför kirurgin ännu större. Folköl 50 cl Starköl 33 cl Vin 12 15cl Starkvin 8 cl Starksprit 4 cl Standardglas för olika alkoholhaltiga drycker. 9
10 MATVANOR Hur våra matvanor ser ut påverkar risken att drabbas av folksjukdomar som fetma, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancersjukdomar. WHO placerar matvanor som det främsta hotet mot vår folkhälsa. Samtidigt visar forskning att hälsosam mat kan göra stor skillnad. I Livsmedelsverkets råd betonas betydelsen av energibalans, det vill säga att äta lagom mycket. Vad som är lagom är individuellt, och beror till stor utsträckning på hur fysiskt aktiv man är. Genom hälsosamma matvanor och fullgod nutrition kan risken för postoperativa komplikationer minskas. Regelbundna måltider (frukost, lunch, middag och mellanmål) med ett varierat innehåll är ett steg i rätt riktning. Matvanor med mycket grönsaker, frukt, fullkorn, fisk och vegetabiliska oljor som till exempel rapsolja eller olivolja kan bidra till att minska risken för hjärtoch kärlsjukdom. Matvanor där mycket läsk, socker, kött och charkprodukter, smör och vitt bröd ingår kan bidra till att öka risken. Att äta mycket salt ökar risken för högt blodtryck, förhöjt blodtryck är i sin tur en stark riskfaktor för stroke och hjärt- och kärlsjukdomar. Sammansättningen av fett är viktigare än mängden fett man äter. En del av det mättade fettet i maten bör ersättas med omättat fett. Det omättade fettet kan vara fleromättat eller enkelomättat fett. Det förbättrar blodfetterna och kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. 10
11 Även små förbättringar av ohälsosamma matvanor leder till hälsovinster. Personer med vissa sjukdomar och livsmedelsöverkänslighet kan behöva individuellt anpassade kostråd eller kostbehandling från hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen rekommenderar att kvalificerat rådgivande samtal bör erbjudas till personer med ohälsosamma matvanor, och detta är extra viktigt till patienter med hjärt-kärlsjukdom. 11
12 FYSISK AKTIVITET Fysisk aktivi tet definieras som all kroppsrörelse som ökar energiförbruk ningen utöver viloförbrukning. Fysisk aktivitet kan innefatta fritidsaktiviteter såsom friluftsliv, fysisk träning, trädgårdsarbete, aktivitet i arbetet eller hemmet samt aktiv transport i vardagslivet exempelvis genom promenader och cykling. Enligt de generella rekommendationerna för hälsofrämjande fysisk aktivitet från WHO, antagna av Svenska Läkaresällskapet, bör alla vuxna vara fysiskt aktiva minst 150 minuter i veckan på en måttlig intensitetsnivå, alternativt minst 75 minuter per vecka på en hög intensitetsnivå. Den fysiska aktiviteten ska helst spridas på flera dagar och utföras i pass om minst 10 minuter. Exempel på fysisk aktivitet som uppfyller rekommendationen är 30 minuters rask promenad 5 dagar per vecka, minuters löpning 3 dagar per vecka eller en kombination av dessa. Muskelstärkande fysisk aktivitet (styrketräning) för flertalet av kroppens stora muskelgrupper bör utföras minst 2 gånger per vecka. Personer över 65 år bör även träna balans. Personer med kroniska sjukdomstillstånd eller funktionshinder, som inte kan nå upp till rekommendationerna ovan, bör vara så aktiva som tillståndet medger. Långvarigt stillasittande bör undvikas. Regelbundna korta pauser ( bensträckare ) med någon form av muskelaktivitet under några minuter rekommenderas för dem som har stillasittande arbete eller sitter mycket på fritiden. Otillräcklig fysisk aktivitet under en längre tid innebär kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. För vissa grupper är otillräcklig fysisk aktivitet mer riskfyllt än för andra, till exempel personer som har diabetes, ischemisk 12
13 13
14 hjärtsjukdom, högt blodtryck, blodfettsrubbning eller övervikt. Det är därför särskilt angeläget att dessa grupper får hjälp och stöd för att öka sin fysiska aktivitet. Rådgivande samtal med eller utan tillägg av skriftlig ordination, stegräknare och särskild uppföljning får hög prioritering av Socialstyrelsen vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxna hos både personer med och utan ischemisk hjärtsjukdom. Ett exempel på skriftlig ordination är FaR (Fysisk aktivitet på recept), vilket är ett systematiskt arbetssätt som inkluderar skriftlig ordination, motiverande samtal och planerad uppföljning. Hjärtsjukdom kan leda till rörelserädsla, minskad aktivitet i det dagliga livet och nedsatt kondition. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård bör hälso- och sjukvården erbjuda fysisk träning inom hjärtrehabilitering till patienter med kranskärlssjukdom, och många av de som genomgår hjärtkirurgi tillhör denna grupp. Den träning som erbjuds inom hjärtrehabilitering utförs ofta i grupp. Det är viktigt att rehabilitering i form av fysisk träning påbörjas så snart som möjligt och inledningsvis utförs under överseende av en fysioterapeut. 14
15 Fysisk aktivitet och träning i samband med hjärtkirurgi Före hjärtkirurgi Inför hjärtkirurgi kan patienten vara symptomatiskt påverkad med kärlkramp eller hjärtsviktsliknande symtom och låg fysisk funktionsförmåga. Det är viktigt att individanpas sa råd om fysisk aktivitet och träning med hänsyn tagen till patientens egna förutsättningar och medicinska tillstånd. Om möjligt kan patienterna följa de generella rekommendationerna för fysisk aktivitet från WHO som beskrivits i föregående avsnitt. För att underlätta postoperativ återhämtning bör patienten få preoperativ information om att så tidigt som möjligt efter kirurgin komma upp ur sängen, vara fysiskt aktiv på avdelningen samt undvika långvarigt stillasittande. Instruktioner om andningsträning, förflyttningsteknik samt information gällande restriktioner för bröstbenets läkning kan också ges vid detta tillfälle. Fysioterapeuten kan stödja och hjälpa patienten genom hela vårdprocessen genom bedömning av fysisk funktionsförmåga, rådgivning och instruktion om individanpassad fysisk aktivitet och träning, förflyttningsteknik samt andningsövningar både före och efter hjärtkirurgin. 15
16 Under vårdtiden Efter kirurgin bör patienten så fort som möjligt komma igång med fysisk aktivitet i syfte att undvika pulmonella och cirkulatoriska komplikationer. Detta innebär att komma upp ur sängen, sitta uppe samt komma upp i stående och gående. Patienten bör dessutom utföra andningsträning, t.ex. djupandning med motstånd via PEP-ventil, regelbundet (t.ex. 10 andetag x 3, varje vaken timme). En viktig förutsättning för aktiv rehabilitering är att patienten känner sig trygg och är optimalt smärtlindrad. Fysioterapeuten kan göra bedömning av patientens funktionsförmåga samt uppmuntra och initiera fysisk aktivitet. För att patienten ska kunna vara så aktiv som möjligt krävs insatser från hela vårdteamet. Fysioterapeuten instruerar även patienten i andningsträning samt rörelseträning för skuldror och thorax. För att inte påverka bröstbenets läkning negativt efter hjärtkirurgin, rekommenderas att följa respektive kliniks riktlinjer angående restriktioner för belastning av armarna under 6-8 veckor efter sternotomin. Tidig postoperativ fysisk aktivitet är viktigt för att undvika komplikationer och minska rörelserädsla. Målet är att patienten så snart som möjligt ska återgå till sitt vardagliga liv och få en så god funktionsnivå och hälsorelaterad livskvalitet som möjligt efter hjärtkirurgin. 16
17 Efter vårdtiden Patienten bör vid hemskrivning informeras om vikten av att successivt öka sin nivå av fysisk aktivitet och träning baserat på individuella förutsättningar och samsjuklighet. Patienten rekommenderas komma igång med vardagsaktiviteter som matlagning, städning och liknande och att vara så aktiv som möjligt. Det är viktigt att komma igång med promenader, börja med korta sträckor och öka succesivt. Fysisk träning inom hjärtrehabilitering under ledning av fysioterapeut bör påbörjas så snart som möjligt efter operationen. Riktlinjerna för fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) inkluderar konditionsträning minuter (utöver uppvärmning och nedvarvning) per gång med en måttlig till hög intensitetsnivå (12 17 enligt Borgs ansträngningsskala) 3 5 gånger i veckan. Enligt riktlinjerna rekommenderas också styrketräning 2 3 gånger per vecka med 8 10 övningar för kroppens större muskelgrupper. Varje övning utförs 1 3 omgångar med repetitioner per omgång. Det går utmärkt att kombinera konditionsträning och styrketräning vid ett och samma träningstillfälle. Personer som inte kan nå upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet och träning, bör vara så aktiva som tillståndet medger. 17
18 Läs vidare LEVNADSVANOR 1. Chow, CK, Jolly, S, Rao-Melacini, P, Fox, KA, Anand, SS, Yusuf, S. Association of diet, exercise, and smoking modification with risk of early cardiovascular events after acute coronary syndromes. Circulation. 2010;121(6): Denison E, Åsenlöf P. Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. Lund: Studentlitteratur; Holm Ivarsson B. MI motiverande samtal: praktisk handbok för hälso- och sjukvården: Tobak, matvanor, fysisk aktivitet, alkohol, samtal med personer med kognitiva svårigheter, samtal i psyk iatrin. 3e uppl. Stockholm: Gothia fortbildning; Kwasnicka D, Dombrowski S U, White M, Sniehotta F. Theoretical explanations for maintenance of behaviour change: a systematic review of behaviour theories. Health Psychology Review. 2016; 10 (3): Lättlästa frågor om levnadsvanor (kryssalternativ) se/sitecollectiondocuments/fragor-om-levnadsvanor.pdf 6. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor WHO. Cardiovascular diseases (CVDs), Fact sheet N 317, mediacentre/factsheets/fs317/en/ NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD 8. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, 2015, Socialstyrelsen TOBAK 9. Psykologer mot tobak: Sepehripour AH, Lo TT, McCormack DJ, Shipolini AR. Is there benefit in smoking cessation prior to cardiac surgery? Interactive Cardiovascular Thoracic Surgery Oct;15(4): Sluta-röka-linjen: org/ 12. Thomsen T, Villebro N, Møller AM. Interventions for preoperative smoking cessation. Cochrane Database of Systematic Reviews Mar 27;(3):CD WHO, Tobacco: ALKOHOL 14. Tonnesen, H, Nielsen, PR, Lauritzen, JB, Moller, AM. Smoking and alcohol intervention before surgery: evidence for best practice. British Journal of Anaesthesia. 2009; 102(3): Wåhlin S. Alkohol: en fråga för oss i vården. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur;
19 MATVANOR 16. Hitta ditt sätt att äta grönare, lagom mycket och röra på dig broschyr (PDF): Livsmedelsverket, fakta för dig som arbetar i vården och verktyg för samtalet med patienten: kostrad-och-matvanor/for-halso--ochsjukvard/ 18. Livsmedelsverket, kostråd vid hjärt-kärlsjukdom sjukdomar-allergier-och-halsa/ hjart--och-karlsjukdomar/ FYSISK AKTIVITET 19. Anderson L, Thompson DR, Oldridge N, Zwisler AD, Rees K, Martin N, Taylor RS. Exercise-based cardiac rehabilitation for coronary heart disease. Cochrane Database of Systematic Reviews Jan 5;(1):CD Anzén H, Olsén, MF. Fysioterapeuten samtalar om levnadsvanor: preoptimering inför buk- eller thoraxkirurgi. Riktlinjer för fysioterapeutiska interventioner för preoptimering av patienter som ska genomgå buk eller thoraxkirurgi FYSS (Fysisk aktivitet vid kranskärlssjukdom) uploads/2015/02/fyss-kapitel_ Kransk%C3%A4rlssjukdom.pdf 23. Global recommendations on physical activity for health. World Health Organization dietphysicalactivity/factsheet_recommendations/en/index.html 24. Sibilitz KL, Berg SK, Tang LH, Risom SS, Gluud C, Lindschou J, Kober L, Hassager C, Taylor RS, Zwisler AD. Exercise-based cardiac rehabilitation for adults after heart valve surgery. Cochrane Database of Systematic Reviews Mar 21;3:CD Snowdon D, Haines TP, Skinner EH. Preoperative intervention reduces postoperative pulmonary complications but not length of stay in cardiac surgical patients: a systematic review. J Physiother 2014;60(2): Socialstyrelsen. Stöd för samtal om fysisk aktivitet FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) rekommendationer för fysisk aktivitet. 19
20 Hur kan vi bäst stödja patienter som ska genomgå hjärtkirurgi? Denna broschyr har tagits fram för att stödja personalen inom hälso- och sjukvård i ett systematiskt arbete med levnadsvanor och med tillämpning av fysisk träning och andningsträning för patienter som ska genomgå hjärtkirurgi. Fysioterapeuterna vill öka medvetenhet om betydelsen av hur våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och att stödjande samtal om levnadsvanor bör ingå som en naturlig del i mötet med patienten. Box 3196, Stockholm Vasagatan 48 kansli@fysioterapeuterna.se Januari 2017 Fysioterapeuterna. Grafisk form: Rickard Örtegren
Levnadsvanor vid hjärtkirurgi. Kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal
Levnadsvanor vid hjärtkirurgi Kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor September 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat
Läs merLevnadsvanor vid hjärtkirurgi. Råd till dig som är patient eller närstående
Levnadsvanor vid hjärtkirurgi Råd till dig som är patient eller närstående www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat
Läs merStark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående
Stark inför bukoperation stark för livet Råd till dig som patient och dina närstående www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Januari 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat
Läs merStark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående
Stark inför bukoperation stark för livet Råd till dig som patient och dina närstående www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor September 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är
Läs merStark inför kirurgi stark för livet
Stark inför kirurgi stark för livet Kunskapsstöd om levnadsvanor och tillämpning av fysisk träning och andningsträning för patienter som ska genomgå bukkirurgi www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Juni
Läs merStark inför rygg irurgi star för livet. Råd om levnadsvanor och fysisk aktivitet för dig som ska genomgå ryggkirurgi
Stark inför rygg irurgi star för livet Råd om levnadsvanor och fysisk aktivitet för dig som ska genomgå ryggkirurgi www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merDina levnadsvanor din hälsa
Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot
Läs merLevnadsvanor inför operation
Levnadsvanor inför operation Denna broschyr riktar sig till dig som vill förbereda dig på bästa sätt inför en operation. Genom att se över dina levnadsvanor kan du minska risken för komplikationer under
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merStark inför kirurgi stark för livet
Stark inför kirurgi stark för livet Kunskapsstöd om levnadsvanor och tillämpning av fysisk träning och andningsträning för patienter som ska genomgå bukkirurgi Förord större kirurgiska ingrepp innebär
Läs merFysisk aktivitet och träning vid MS
Fysisk aktivitet och träning vid MS www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merRekommendationer från Hälsorådet
Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merSamtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa
Samtal om hälsa För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Personalmaterial HFS Tobak Tobaksbruk påverkar hälsan, därför undrar jag om du någon gång använt tobak. Vill du berätta? Vad tänker du
Läs merI' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden
m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,
Läs merSTARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET
STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET ALKOHOL Alkoholstopp minskar risken för komplikationer. Om du avstår från alkohol 4-8 veckor innan, och en tid efter, operation, hinner kroppens funktioner
Läs merVarför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent
Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent Non-Communicable Diseases (NCD) Noncommunicable diseases (NCDs) are the leading causes of death globally, killing more people
Läs merStark efter stroke www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Januari 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen. Visste du att... stroke
Läs merStark för kirurgi- stark för livet. - Levnadsvanor i samband med operation
Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Ett projekt i tre delar om levnadsvanor -i samband med ett kirurgiskt ingrepp Vad ska vi ta med oss från den här föreläsningen?
Läs merEn motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa
En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i befolkningen
Läs merHälsosamma levnadsvanor
Hälsosamma levnadsvanor för dig som har eller har haft cancer Inledning Vad vi äter, dricker, hur vi rör på oss och om vi röker har stor betydelse för vår hälsa både på kort och lång sikt. Socialstyrelsen
Läs merSamtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS
Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i
Läs merEn motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention
FYSISK AKTIVITET ALKOHOL MAT TOBAK Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention Levnadsvanor påverkar vår hälsa
Läs merEn motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa
En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Samtal om hälsa Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i befolkningen har
Läs merStark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet
Stark för kirurgi Stark för livet Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet Socialstyrelsen:insatser som främjar arbetet med sjukdomsförebyggande metoder Svenska Läkaresällskapets levnadsvaneprojekt
Läs merSamtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS
Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Hälsofrämjande levnadsvanor 1 Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merregiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna
Bildkälla: Fysioterapeuterna Otillräcklig fysisk aktivitet orsakar Vart femte fall av hjärt-kärlsjukdom Vart tionde fall av stroke Vart sjunde fall av diabetes typ 2 Vart sjunde fall av tjocktarmscancer
Läs merHFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat
HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård
Läs merFaktorer som påverkar resultatet av operationen
Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,
Läs merLevnadsvanor i praktiken
Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merGoda levnadsvanor gör skillnad
HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Läs merKortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får
Läs merVarför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?
Läs merPrimär och sekundär prevention av stroke genom hälsosamma levnadsvanor
Primär och sekundär prevention av stroke genom hälsosamma levnadsvanor Kunskapsstöd för fysioterapeuter inom primärvården www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Juni 2016 Fysioterapeuterna Grafisk form:
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merRådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)
Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors
Läs merAGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03
AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande
Läs merStark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation
Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs mertumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa
5 tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 1. Använd sunt förnuft Få saker är så genuint farliga som att röka. I år dör över 12000 människor i Sverige på grund av det. Det
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merFri från tobak i samband med operation
Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merGoda levnadsvanor gör skillnad
HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs merTobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor
Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs meröppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut
Läs merSå kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården
Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merKOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Läs merSjälvstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen
Självstudier Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen Det här är en revidering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011. Vid revideringen
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Läs merOtillräcklig fysisk aktivitet
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Fysisk aktivitet Giltig fr.o.m: 2017-05-17 Faktaägare: Veronica Lindow, Folkhälsoutvecklare Fastställd av: Stephan Quittenbaum,
Läs merRegionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna
Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merFri från tobak i samband med operation. Information för patienter
Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs mer3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet
Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition
Läs merSjälvstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merGoda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning
Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning Originalet till denna broschyr är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälsooch sjuk vård (HFS). Materialet
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merHälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merSjäl & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa
Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merDina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker
Läs merF sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa
F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merFysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa
Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa Kunskapsstöd för dig som är tonåring eller ung vuxen www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2018 Fysioterapeuterna Omslagsbild: Vera Berggren Wiklund
Läs merDokumenteras i VAS under sökord Tobaksvanor. Åtgärd dokumenteras under Tobaksrådgivning.
Kapitel 1 I arbetet kring hälsofrämjande hälso- och sjukvård ingår att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa, där det hälsofrämjande samtalet utgör ett av de viktigaste
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merUnga kroppar är gjorda för rörelse!
Unga kroppar är gjorda för rörelse! FYSISK AKTIVITET är en viktig del i ungdomars motoriska, sociala och personliga utveckling FYSISK AKTIVITET främjar fysisk och psykisk hälsa FYSISK AKTIVITET kan förebygga
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?
Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merDINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA
DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merDina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,
Läs merSluta med tobak och få en bättre hälsa
Sluta med tobak och få en bättre hälsa 1 Det finns många fördelar med att sluta med tobak. Du som väljer att till exempel sluta röka förlänger livet med i genomsnitt 10 år. Med rökning följer många hälsorisker
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merTesta dina levnadsvanor!
Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merHälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merInaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.
Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs mer