SJÖFARTENS RIKSINTRESSEN

Transkript

1 BESLUT 1 (6) Björn-Åke Zetterberg, Samtliga Länsstyrelser och Regionala Självstyrelseorgan Boverket Trafikverken SJÖFARTENS RIKSINTRESSEN Bakgrund Enligt 2 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m m skall Sjöfartsverket, som ansvarig central förvaltningsmyndighet, lämna uppgifter till länsstyrelserna om områden som myndigheten bedömer vara av riksintresse. Genom detta beslut utpekar Sjöfartsverket de hamnar och farleder, samt områden i övrigt, som har sådana speciella funktioner för sjötransportsystemet att Sjöfartsverket bedömer att de mark- och vattenområden som berörs är av riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap. 8 miljöbalken (MB) Skyddet avser funktionen för både befintliga och planerade anläggningar och överensstämmer med den tolkning som Boverket och trafikverken gjort och som redovisas i ett särskilt beslut från Boverket (5juli 1999, Dnr B /98). Som en förutsättning har verken bl a enats om att miniminivån för anspråken skall ansluta till TEN-T, det transeuropeiska transportnätverket. Aktuell översyn av sjöfartens riksintressen innebär att tidigare (1987) utpekade riksintressen omprövas och att anspråken utvidgas till att även mera konsekvent omfatta sjöfartssektorns viktigaste noder och länkar, dvs hamnar och farleder, i ett i förhållande till övriga transportslag sammanhållet transportsystem. Efter hemställan från länsstyrelsen i Västra Götaland, bl a mot bakgrund av Göteborgs hamns planerade expansion av sin verksamhet, har Sjöfartsverket genom delbeslut förklarat Göteborgs hamn och anslutande huvudfarleder som riksintressen. H:\tillfälligt\remiss\ doc

2 BESLUT 2 (6) Datum Vår beteckning Sjöfartsverkets tidigare redovisade kunskapsunderlag PBL/NRL-underlag 11, 16, 17 gäller tillsvidare i tillämpliga delar med undantag för föreliggande nya samlade riksintresseredovisning. I Sjöfartsverkets redovisning av planeringsunderlag spelar också verkets kungörelse med tillkännagivande av beslut om allmänna farleder och allmänna hamnar (SJÖFS 1988:5) en viktig roll. Av kungörelsen framgår bl a farledssträckningar och gräns i vatten för hamnarna. En uppdatering av kungörelsen pågår för att bl a bättre spegla aktuella huvudmannaskap. Viss modifiering av farledsnumreringen kan komma att ske. Den nya kungörelsen distribueras senare separat. Det finns krav på att de kommunala översiktsplanerna skall vara aktuella (1 kap. 3 PBL) och att kommunfullmäktige minst en gång under mandatperioden skall ta ställning till aktualiteten (4 kap. 14 PBL). Länsstyrelsen skall innan ett sådant beslut redovisa synpunkter om bl a riksintressen. Staten har således då möjlighet att redovisa ny kunskap, som kan innebära att översiktsplanen behöver omarbetas. Sjöfartsverket har för avsikt att anpassa sig till det kommunala aktualitetskravet och ompröva sina riksintresseanspråk var 4:e år. Förändringar kan t ex behöva göras beroende på utvecklingen i hamnsystemet. Remisspunkter Det förslag till nya riksintresseanspråk som Sjöfartsverket remitterat till bl a samtliga länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan samt berörda centrala verk, Sveriges Hamnar m fl utgick från det provisoriska TEN-T-kriteriet där godsomsättningsgränsen låg på 1 miljon ton. Bland remissvaren har bl a noterats följande synpunkter: Att TEN-T-kriteriet är något "trubbigt" och kanske bör kompletteras med andra överväganden Att ytterligare hamnar föreslås bli av riksintresse bl a föreslås TENinlandshamnskriteriet på ton tillämpas i Mälaren och Vänern Att det kommer att bli problem med hur man skall förhålla sig till de hamnar som kan komma att pendla kring kriteriet vid de aviserade översynerna vart fjärde år. Ett mer långsiktigt perspektiv måste tillämpas samtidigt som vikten av regelbunden översyn påpekas. Att många poängterar vikten av samordning mellan transportslagen inklusive anslutningarna till hamnarna och statusen på dess Att motiv- och värdebeskrivningar bör tas fram för de föreslagna riksintressena H:\tillfälligt\remiss\ doc

3 BESLUT 3 (6) Datum Vår beteckning Att tveksamhet råder om hur markområdena för hamnverksamhet skall avgränsas Att det är osäkert hur farleder till lastageplatser skall behandlas. Dessa hamnar borde kanske först anges som områden av riksintresse för industriell produktion då de är helt integrerade med industrianläggningarna och inte upplåtna för allmän trafik. Överväganden EU-parlamentet och ministerrådet enades nyligen om vilka gränser som ska gälla för att infoga hamnarna i TEN-T. Kategori A omfattar hamnar med internationell sjöfart vars trafik överstiger 1,5 miljoner ton eller passagerare per år och som har intermodala förbindelser med övriga TEN-T. De kategori A-hamnar som inrapporterats till EU-kommissionen baseras på statistik för 1999 och redovisas bilagda. Sjöfartsverket har bl a med utgångspunkt från hamnstatistiken för år 2000 gjort en bedömning av vilka hamnar som skall anses vara av riksintresse utan att helt strikt gå på nuvarande eller tidigare kriterier för TEN-T hamnar. Sjöfartsverket anser att det är rimligt att hamnar som är i den kategorin att de anses vara av den vikt att de skall ingå i TEN-T-systemet kategori A även skall vara av nationellt svenskt transportpolitiskt intresse och förklaras som riksintresse. Någon ytterligare speciell motivering eller värdebeskrivning av dessa hamnar synes egentligen ej nödvändig då deras nationella betydelse rimligen inte kan ifrågasättas. Beträffande den närmare avgränsningen av hamnarnas markområden anser Sjöfartsverket att detta löses bäst inom ramen för den kommunala översiktsplaneringen i samråd med respektive hamn och Sjöfartsverket. Med utgångspunkt från de utpekade hamnarna, samt de större lastageplatserna och kärnkraftsverkshamnarna, anger Sjöfartsverket även anslutande huvudfarleder och i vissa fall alternativa farleder samt vissa skyddade inomskärsleder för genomfartstrafik, farledsförträngningar och kanaler för handelssjöfart som riksintresse. Sjöfartsverkets utpekande av farlederna till de största lastageplatserna och kärnkraftsverkshamnarna får ses som en preliminär bedömning i avvaktan på Verket för näringslivsutvecklings (NUTEK) ställningstagande beträffande områden av riksintresse för industriell produktion. Farlederna anges endast i sin sträckning och ej i detalj vad avser utbredning. Farledsanstalter bl a fyrar och övrig utmärkning förutsätts dock omfattas av riksintresseanspråket. Vidare redovisas farlederna från angöringen av kusten och således inte ända ut till territorial-/kommungräns. H:\tillfälligt\remiss\ doc

4 BESLUT 4 (6) Datum Vår beteckning Sjöfartsverket har fått i uppdrag av regeringen att före årets slut redovisa förutsättningarna för att inrätta vad man kallar stomfarleder. Med stomfarleder menas att statmakterna definierar de farleder som bedöms vara av störst betydelse. Dessa farleder ges särskild prioritet i frågan om tillgänglighet, farledsanordningar och de resurser som krävs härför. Ett senare ställningstagande i stomfarledsfrågan kan komma att påverka Sjöfartsverkets riksintresseanspråk för farleder. Utöver hamnarna och farlederna till dessa hävdas även riksintresse för trafiksepareringssystem (TSS) och andra ruttsystem som kan komma att etableras. TSS är ett ruttsystem antaget av IMO (International Maritime Organisation), som är FN:s sjösäkerhetsorgan och det har rättslig verkan genom 1972 års internationella sjövägsregler. TSS är geografiskt noggrant angivet i bl.a. sjökort med trafikstråk, separeringszon eller linje och omfattar i detta sammanhang även vattnet (minst ca 5 m djup) mellan närliggande land och närmaste trafikstråk. Även vattnet ca 3 nautiska mil utanför TSS ändpunkter är av säkerhetsskäl av stort intresse och omgärdas av en särskild sjövägsregel. TSS ligger så att det nyttjas främst av kusttrafik och genomfartstrafik. Fartyg över 20 m längd skall enligt sjövägsreglerna använda trafikstråk, medan mindre fartyg hänvisas till vattnet mellan land och det egentliga TSS. Det sker således en koncentration av trafik till dessa vattenområden. TSS inrättas i områden med mycket tät trafik. Syftet med TSS är att reglera trafiken så att mötande fartyg hänvisas till skilda trafikstråk. Sjöfartsverket har sedan tidigare pekat ut vissa lägen för uppläggning och reparation av offshoreplattformar samt platser för uppankring av fartyg som riksintressen. Sjöfartsverket hävdar riksintresse även fortsättningsvis för dessa områden men de unika skyddade och djupa lägen som avses ges en mera generell framtida användningsmöjlighet. Områdenas närmare avgränsning får avgöras då det blir aktuellt att använda dem och då i samråd med aktuell länsstyrelse. Som navigeringshjälpmedel för sjöfarten håller Sjöfartsverket ett tiotal master med referensstationer för Differentiell GPS (DGPS) samt via Telia ett drygt trettiotal master för Automatiskt Identifikations System (AIS). Dessa anläggningar är även av riksintresse för sjöfarten. Vidare hävdas beredskapsleder och övriga anläggningar för sjöfarten av betydelse från totalförsvarssynpunkt som riksintresse. Totalförsvarsaspekten enl. 3 kap 9 MB ansluter till de sjöfartsintressen som angivits tidigare. Totalförsvarsintresset kan bortsett från rent militära anläggningar och militärleder förenklat uttryckt uppdelas i en civil del med civila sjötransporter (förmågan till utrikes- och kustsjöfart) respektive försvarsmaktens behov av sjötransporter. Infrastrukturen för det H:\tillfälligt\remiss\ doc

5 BESLUT 5 (6) Datum Vår beteckning förstnämnda tillgodoses närmast med befintliga farleder och hamnar med tillhörande alternativa möjligheter (därav krav på reservlossningsplatser). Det är dock knappast möjligt att helt kompensera bortfallet av en större hamn med enbart särskilt anordnade reservlossningsplatser. Varje befintlig hamn med nämnvärd kapacitet är därvid av större intresse (värde) än de eventuella reservlossningsplatser som finns eller möjligtvis kan anordnas. Sjötransporter ska fungera även under kriser. I detta syfte är en beredskap upprättad. Sjöfartens generella anspråk på säkerhet och framkomlighet efter kusten till hamn ändras inte. Vid beredskapstillstånd och i krig går den svenska trafiken närmare svensk kust än vad som annars är normalt. Längs kusten finns också en mer slingrande och mer kustnära beredskapsled, som till sin exakta utsträckning är sekretessbelagd. Dessutom finns vissa planerade anläggningar för sjöfarten bl.a. reservlossningsplatser som skall beaktas i kommunernas planläggning och tillståndsgivning. Det är angeläget att den hemligstämplade informationen om sådana anläggningar och som finns tillgänglig hos länsstyrelserna hanteras i nära kontakt mellan Sjöfartsverket, länsstyrelse och berörda kommuner. För att säkra att anläggningarna kan komma till och utnyttjas, kan länsstyrelsen förordna om prövning enligt 12 kap 4 PBL på samma sätt som kan ske för försvarsanläggningar. Ett sådant förordnande förutsätter att området bedöms vara av riksintresse eller att det föreligger annan grund för förordnande som nämns i 12 kap 1 PBL. Förordnandet kan utformas så att länsstyrelsen ska överpröva sådana kommunala lovärenden, där Sjöfartsverket avstyrker eller anmäler tveksamhet till att lov lämnas men kommunen ändå beslutar att lämna lov (se PBL-prop sid ). Sjöfartsverket anser att beredskapsleder och övriga anläggningar för sjöfarten av betydelse från totalförsvarssynpunkter skall anses som riksintresse. Av Sjöfartsverket angivna riksintressen redovisas i bilaga till detta beslut. Materialet kommer även att finnas tillgängligt på Sjöfartsverkets hemsida I handläggningen av detta ärende som har avgjorts av generaldirektören Jan-Olof Selén har deltagit chefen för Planering och Normering Torbjörn Edenius och chefen för Sjöfart och Samhälle Lars Vieweg samt byrådirektör Björn-Åke Zetterberg, den senare föredragande. Jan-Olof Selén Björn-Åke Zetterberg H:\tillfälligt\remiss\ doc

6 BESLUT 6 (6) Datum Vår beteckning Bilagor: TEN kategori A-hamnar 1999 Länsvis redovisning av sjöfartens riksintressen 1. Hamnar (tillsvidare redovisas inte några lastageplatser eller kärnkraftsverkshamnarna) 2. Farleder (inklusive inomskärsleder för genomfartstrafik, farledsförträngningar, kanaler för handelssjöfart och farleder till de större lastageplatserna och kärnkraftverkshamnarna) 3. Trafiksepareringssystem (TSS) 4. Vissa djupa och skyddade lägen 5. Navigeringshjälpmedel Kopia: Miljödepartementet Näringsdepartementet Remissinstanserna Kopia inom Sjöfartsverket: Styrelsen/styrelsepärmen Verksgruppen CTO Info B-Å Zetterberg (2 ex) S-Å Blomén Sven Wingren B-Å Larsson H:\tillfälligt\remiss\ doc

7 Port System Name Data Year Total turnover (1000 tonnes) Group\BJORN-AKE\SKRIVELSER 2001\Förteckning Port Name System TEN Number of passengers Linked to TEN railway (Y/N) Linked to TEN road (Y/N) Linked to TEN IWW (Y/N) Quailifies as freight pass, or F+P Sweden Göteborg Y Y N FP Lysekil 1) 1999 N Y N F Helsingborg Y Y N FP Trelleborg Y Y N FP Malmö Y Y N FP Luleå 1999 Y Y N F Stockholm Y Y N FP Karlshamn 1999 N Y N F Norrköping Y Y N F Sundsvall 1999 Y Y N F Oxelösund 1999 Y Y 4) N F Gävle 1999 Y Y N F Vänerhamn 2) 1999 N Y N F Västerås 1999 Y Y N F Kapellskär 3) N Y N FP Ystad Y N N FP Halmstad N Y N F Umeå Y Y N P Strömstad N Y N P Visby N N N P Nynäshamn 3) N N N P Varberg Y Y N P Oskarshamn N Y N P Karlskrona N Y N P 1) In Lysekil the oilterminal Brofjorden is included 2) Consists of 7 ports in the lake Vänern, of which Karlstad is the largest one 3) Belongs to Ports of Stockholms AB 4) KM access to TEN-road TEN kategori A-hamnar 1999

8 Sjöfart och Samhälle Handläggare, Sektion Björn-Åke Björn-Åke Zetterberg, FÖRTECKNING Bilaga 1 1(3) Förteckning över de hamnar som Sjöfartsverket bedömer vara av riksintresse Län Hamn Godsomsättning år 2000 (k ton) 5) Västra Götaland Antal passagerare år ) (k) Strömstad Färjetrafik till Norge Kompletterande motiv- och värdebeskrivning Lysekil 1) Sveriges största oljehamn och - raffinaderi. 28 meters djup vid kaj Uddevalla Viktig bulkhamn Göteborg Nordens största hamn. Stor oljehamn och specialisering på containertrafik och övrigt enhetsgods. Varberg Största exporthamnen för sågade trävaror. Halmstad Hamn- med brett serviceutbud. Skåne Helsingborg Omfattande färje- feeder- och kryssningstrafik m m. Malmö Bra stor och djup bulkhamn. Har gått samman med Köpenhamns hamn. Trelleborg Stor färjehamn för rullande gods till Tyskland Ystad Färjetrafik till Polen och Bornholm

9 Sjöfart och Samhälle Handläggare, Sektion Björn-Åke Björn-Åke Zetterberg, FÖRTECKNING Bilaga 1 2(3) Län Hamn Godsomsättning år 2000 (k ton) 5) Antal passagerare år ) (k) Kompletterande motiv- och värdebeskrivning Blekinge Karlshamn Sydöstra Sveriges största hamn Karlskrona Färjetrafik till Polen Kalmar Oskarshamn ) 357 Bl a färjetrafik till Gotland Gotland Visby Färjetrafik till fastlandet och omfattande kryssningstrafik Östergötland Norrköping Fullservicegodshamn Södermanland Oxelösund Bulkhamn med Östersjömaxdjup Stockholm Nynäshamn 2) 3) Oljeterminal och färjetrafik till Gotland Stockholm 3) Omfattande färjetrafik m m Kapellskär 3) Uthamn till Stockholm Gävleborg Gävle Bl a omfattande trafik med skogsprodukter Västernorrland Sundsvall Bl a omfattande trafik med skogsprodukter. Västerbotten Umeå Bl a färjetrafik till Finland Skellefteå Bulkhamn Norrbotten Piteå Bl a trafik med skogsprodukter Luleå Sveriges största bulkhamn Värmland Karlstad 4) Största hamnen i Vänern Västmanland Västerås 7) Bl a linjetrafik Köping 7) Bulkhamn

10 Sjöfart och Samhälle Handläggare, Sektion Björn-Åke Björn-Åke Zetterberg, FÖRTECKNING Bilaga 1 3(3) 1) Avser oljeterminalen i Brofjorden 2) Inkluderar lastageplatsen oljehamnen 3) Ingår i Stockholms Hamnar 4) Ingår i Vänerhamn 5) Källa SCB och Sveriges Hamnar. Godsomsättning Nynäshamn och Karlstad Svensk Sjöfarts Tidning Nr juni ) Totalt för Smålandshamnar 7) Ingår i Mälarhamnar

11 Bilaga 2 1 (1) FÖRTECKNING Sjöfart och Samhälle Handläggare, Sektion Björn-Åke Zetterberg, Förteckning över de farleder som Sjöfartsverket bedömer vara av riksintresse. Förutom anslutande farleder till de utpekade hamnarna av riksintresse samt vissa inomskärsleder m m redovisas som riksintressen även farlederna till de största lastageplatserna 1 ) med godsomsättning år 2000 över 1 miljon ton: - Slite ton - Stenungssund ton. - Storugns ton. - Husum ton Samt som riksintressen dessutom farlederna till kärnkraftsverkshamnarna: - Ringhals - Barsebäck - Simpevarp - Forsmark Vidare har möjliga farledssträckningar markerats som riksintressen (dessa farledssträckningar har dubbelstreckats på kartorna): - vid Horsten i Stockholms skärgård (under utredning) samt - från Landsort över Himmerfjärden. 1 ) källa SCB H:\TILLFÄLLIGT\REMISS\FÖRTECKNING ÖVER DE FARLEDER SOM SJÖFARTSVERKET1.DOC

12 Bilaga 3 1 (1) FÖRTECKNING Sjöfart och Samhälle Handläggare, Sektion Björn-Åke Zetterberg, Förteckning över de trafiksepareringssystem (TSS) och andra ruttsystem som Sjöfartsverket bedömer vara av riksintresse. Län Västra Götland TSS/ruttsystem Hindens rev Gälleudde Skåne Norra Öresund Falsterborev Bornholmsgattet (planerat) Kalmar Gotland Stockholm Västerbotten Syd Öland Syd Gotland Ålands hav (planerat) Norra Kvarken H:\TILLFÄLLIGT\REMISS\FÖRTECKNING ÖVER DE TRAFIKSEPARERINGSSYSTEM1.DOC

13 Bilaga 4 1 (1) FÖRTECKNING Sjöfart och Samhälle Handläggare, Sektion Björn-Åke Zetterberg, Förteckning över vissa djupa och skyddade lägen som Sjöfartsverket bedömer vara av riksintresse. Län Västra Götaland Läge Singlefjorden Hogdalsnäset - Kålvik och - Lunnevik Brofjorden - Lahälla och - Lunneberget Byfjorden Danafjorden (öster om Råssbådan) Blekinge Tjurkö H:\TILLFÄLLIGT\REMISS\FÖRTECKNING ÖVER VISSA DJUPA OCH SKYDDADE LÄGEN1.DOC

14 Bilaga 5 1 (1) FÖRTECKNING Sjöfart och Samhälle Handläggare, Sektion Björn-Åke Zetterberg, Förteckning över navigeringshjälpmedel som Sjöfartsverket bedömer vara av riksintresse. Län Västra Götaland Läge för DGPS Hjortens Udde Sisjön Skåne Blekinge Gottland Stockholm Kullen Holmsjö Hoburg Nynäshamn Kapellskär Uppsala Västerbotten Skutskär Järsnäs Bjuruklubb I samverkan mellan Sjöfartsverket, Försvaret, Kustbevakningen och Luftfartsverket har byggts upp ett landbaserat system för Automatiskt Identifikations System (AIS). Uppgift om dessa master kan erhållas av Telia. H:\TILLFÄLLIGT\REMISS\FÖRTECKNING ÖVER NAVIGERINGSHJÄLPMEDEL1.DOC